Kvalitetsredovisning. LBS Kristianstad 2010/2011. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet.

Transkript

1 Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2010/2011 Kvalitetsredovisning LBS Kristianstad

2 Verksamhetsledare Innehåll Kvalitet hörs. För tre år sedan påbörjade vi en resa på LBS. En resa med syfte att uppmärksamma och synliggöra skolornas kvalitets- och förbättringsarbete. Utgångspunkten var att vända ett undanskymt och svårtillgängligt arbete till en central och aktiv process som på ett kraftfullt sätt kunde fungera som motor våra elevers lärande och utveckling. Jämfört med tiden vid resans start är det tydligt hur kvalitetsarbetet idag tar betydligt mer plats i de samtal, reflektioner och diskussioner som förs vid planeringen, genomförandet och utvärderingen av utbildningen. När jag besöker skolorna idag får jag tillfälle att lyssna och ta del av många intressanta samtal och diskussioner om kvalitetsförbättring. Både i konferensrummen, kontoren, uppehållsrummen och i klassrummen. Det tycker jag är stort. Det är stort att sorlet idag alltmer rör sig kring måluppfyllelse och kvalitet, att samtalen växer i djup och bredd. Framför allt är det stort att våra elevers resultat går hand i hand med den utvecklingen! För mig är det ett tecken på att vi har valt rätt strategi för vårt kvalitets- och förbättringsarbete, och att vi har lyckats att vända retoriken kring vad kvalitet och förbättring faktiskt handlar om. Och det glädjer mig att snacket hänger samman med verkstad. Det bekräftar att sättet som vi talar om vårt uppdrag ligger bakom hur vi agerar i vardagen och därmed ger effekt på elevernas utveckling mot målen. Jag hoppas att du lika mycket som jag uppskattar att ta del av samtalens effekter och resultat så som de kommer till uttryck här i 2010/2011 års kvalitetsredovisning. Men punkt sätter vi inte riktigt än Jimmy Kjellström, verksamhetschef 05. Inledning Grundfakta om LBS Grundfakta om LBS i Kristianstad Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2010/2011 Underlag och metoder för att ta fram kvalitetsredovisningen Resultat och redovisning av läsårets kvalitetsarbete Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet Samlad bedömning och beslut Bilagor: 1: Resultatsammanställning 2: Läroplansmål 3: Programmål L B

3 Kvalitetsredovisning Skolledare Välkommen till LBS Kristianstads kvalitetsredovisning 2010/2011! Syftet med kvalitetsredovisningen är att samla skolans personal, elever, föräldrar och andra intresserade kring vår skolas resultat och kvalitetsarbete. I grunden ligger kraven på oss som gymnasieskola att redovisa våra resultat och hur vi hela tiden arbetar för att förbättra våra utbildningars kvalitet. Vi har också en övertygelse om att kvalitetsförbättring behöver en plattform som möjliggör samverkan och synliggörande av resultat och analyser. Vårt kvalitetsarbete handlar om hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver både kunskapsoch värdegundsmässigt, som förberedelse inför det arbets- och samhällsliv som väntar var och en efter gymnasiet. Det är en ständigt pågående process som stärks av att vi systematiskt och metodiskt gör oss medvetna om vad vi gör, varför och vart det leder. På LBS arbetar vi med verksamhetsgemensam uppföljning utifrån fyra olika kvalitetsperspektiv: Ändamålsenlig och funktionell kvalitet avser skolans måluppfyllelse utifrån de huvuduppgifter och mål som skolan har genom läroplanen och program-/examensmålen för respektive utbildning. Instrumentell kvalitet avser kvaliteten i de förutsättningar som har betydelse för att nå de mål och uppgifter som den funktionella kvaliteten tar fasta på (det vill säga kvaliteten i instrumenten). Till exempel att skolan arbetar på ett sätt som går i linje med författningarnas krav på skolan, eller lokalernas anpassning till utbildningen. Slutligen använder vi begreppet upplevd kvalitet som gäller elevernas upplevelse av utbildningen i relation till elevernas personliga förväntningar och önskemål på utbildningen (det vill säga kvaliteten i upplevelsen av utbildningen hos de som skolan finns till för). Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten ur flera perspektiv och att målfokusera arbetet. Alla perspektiv är viktiga för att förstå sig på helheten och hur man behöver bära sig åt för att förbättra på ett sätt som ger det resultat man vill ha. Däremot tar den ändamålsenliga och funktionella kvaliteten fasta på det som är skolans uppdrag, och är på så vis den viktigaste dimensionen eftersom det är uppdraget som instumenten och upplevelsen ska bidra till att omsätta. I avsnittet Samlad bedömning kan du läsa vad skolan kommer fram till i sina bedömningar inom respektive kvalitetsdimension, utifrån de uppgifter som dels redovisas på de kommande sidorna, dels utifrån de uppgifter som redovisas i bilaga 1. Kvalitetsarbete är en bra sak, tycker jag. Det är många som har idéer och åsikter om hur en bra skola ska fungera, både lärare och elever. Men idéerna måste samlas upp, skrivas ned och omsättas i det dagliga arbetet. Annars förblir de bara idéer. Och efter en tid måste man utvärdera om de verkligen var bra eller inte. För det är ju viktigt att följa upp, annars förbättras inte idéerna. Och allt detta sker genom skolans systematiska kvalitetsarbete. Den rapport du nu håller i din hand redovisar en mängd fakta om vårt arbete och resultaten som det gett. Utifrån rapporten, vår kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011, kommer vi att ta fram en arbetsplan som beskriver hur vi ska jobba under det kommande läsåret. Hur vi ska bli bättre. Och sedan kommer en ny kvalitetsredovisning, en ny arbetsplan och så vidare. Vad är det som ska bli bättre? Svar: elevernas kunskaper. Det är skolans huvudmål, det som både läroplanen och vår huvudman föreskriver oss. Det är det både föräldrarna och samhället vill. Och eleverna. Och om någon elev till äventyrs inte är intresserad så är vårt uppdrag att få denne intresserad av att lära sig för kommande studier och yrken, ja för hela livet. Så kvalitetsarbete handlar mycket om att utveckla god pedagogik, det vill säga att få lärarna att bli riktigt, riktigt bra på det de gör. Men det handlar också om andra saker. Ganska många faktorer i en skola samspelar för att ge trivsel och motivation. Det kan till exempel vara kommunikationsvägarna mellan skolledare, lärare, elever och föräldrar som är ett av de områden vi valde att fokusera på under 2010/2011. Eller rättvis betygssättning, som var ett annat. Men bakom dessa fokusområden ligger det övergripande målet att eleverna ska nå kunskapsmålen. Har du som läser detta någon god idé så meddela mig. Jag är intresserad! Thomas Nilsson tf rektor 4 5

4 Grundfakta Grundfakta Grundfakta om LBS Grundfakta om LBS i Kristianstad LBS bedriver gymnasieutbildning inom medier och kreativa områden, med starkt fokus på skolans samhällsuppdrag. Närmre elever läser idag någon av våra utbildningar LBS Media, LBS Spelutveckling, LBS Speldesign, LBS Arkitekt, LBS Journalistik och LBS Musikproduktion på någon av våra elva orter i Sverige: Borås, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Kungsbacka, Lund, Motala, Nyköping, Trollhättan och Varberg. Vi har bedrivit medieutbildning sedan 1996 och gymnasieutbildning i egen regi sedan År 2006 fick skolan nya ägare och sedan augusti 2007 ingår vi i friskolekoncernen AcadeMedia. För verksamheten finns en verksamhetsledning bestående av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och HR. Sambands- och sammanhangsperspektivet är bärande i alla utbildningar. Centralt är även det pedagogiska perspektiv som tar vara på erfarenheter och ser både lyckanden och misslyckanden som utvecklande. Genom en inställning till lärandet som innebär att man måste våga pröva och våga misslyckas för att komma framåt, ska utbildningen vara en god bas för eleverna att arbeta strategiskt, praktiskt och kreativt inom både nya och traditionella kreativa områden. Efter utbildningen ska eleverna vara rustade med: - behörighetsgivande för vidare studier på högskola och universitet - ett hållbart förhållningssätt som individ, vuxen och som samhällsmedborgare - branschriktiga erfarenheter och kännedom om arbetslivet - en samling användbara arbetsprover Framför allt är det uppgifterna och målen i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) samt program-/ examensmålen som är vägledande för verksamheten i alla dess delar från planering till genomförande och förbättring. LBS i Kristianstad startade hösten Idag är vi inne på vårt tredje år och har närmre 200 elever. Skolans läge Skolan ligger centralt, drygt fem minuters gångväg från järnvägsstationen och ett par minuter från resecentrum där Skånetrafikens bussar stannar till. Området, som kallas det gamla lasarettsområdet, är lugnt och relativt bilfritt trots det centrala läget. Gräsmattor, träd och rabatter bidrar till en trevlig närmiljö. Utbildning Skolan erbjuder utbildningar inom medier och kreativa områden som spelutveckling, musikproduktion och foto/rörlig bild i utbildningarna LBS Spelutveckling, LBS Musikproduktion och LBS Media. Samtliga utbildningar bygger på det nationella medieprogrammet. Från och med hösten 2011 ges fyra nya program: LBS Media (estetprogrammet med inriktning estetik och media), LBS Musikproduktion (estetprogrammet med inriktning Musik), LBS Speldesign (estetprogrammet med inriktning bild och form) och LBS Spelutveckling (teknikprogrammet med inriktning Design och produktutveckling). Elever De flesta av våra elever är bosatta i Kristianstads kommun och grannkommunerna. Några elever kommer från orter som Älmhult och Simrishamn. Skolan har alltså ett stort upptagningsområde. Personal Personalen består av rektor och biträdande rektor, lärare, en studie- och yrkesvägledare, sjuksköterska, skolvärdinna och vaktmästare. Vi har också en specialpedagog. Lokaler och teknisk utrustning Lokalerna är nyrenoverade, ljusa och rymliga. Möbler och teknisk utrustning är ny och modern. Funktioner Skollunchen serveras i en rymlig matsal och det finns även en cafeteria som säljer allt från frukostfrallor till frukt. Finansiering Skolan finansieras via kommunernas skolpeng. 6 7

5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2010/2011 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2010/2011 Skolans förutsättningar I det här avsnittet kan du läsa om skolans förutsättningar för att nå målen för verksamheten under läsåret 2010/2011. Arbetsformer och pedagogik Under läsåret 2010/2011 valde vi att inte ha korta lektioner. De flesta var 90 minuter. Tanken var att eleverna skulle få gott om tid att sätta sig in i det pågående arbetet. Lektionerna började ofta med en genomgång av läraren och därefter arbetade eleverna enskilt eller i grupp. Många av våra kurser är praktiska och eleverna lärde sig genom att göra. Vid pedagogmötena diskuterades fördelarna med så kallad relationell pedagogik. Det poängterades också att läraren skulle disponera lektionstiden så att de elever som hade halkat efter skulle få särskild hjälp av läraren. I möjligaste mån satte vi då in vikarier eller hade en annan lärare i klassrummet. Teknisk utrustning Varje elev hade en egen bärbar dator. Aktuell programvara var installerad och klar vid läsårsstart. Stationära projektorer sattes upp i en del klassrum, annars fanns ett antal portabla att tillgå. Vår nya musikstudio försågs med modern teknisk utrustning, bland annat en avancerad dator för inspelning och mixning av ljud. Fotolärarna förfogade över en uppsättning tekniskt avancerade kameror av olika slag. Elever med speciella behov bereddes tillgång till elevskrivbord, det vill säga en internettjänst där elevernas bland annat kunde få texter upplästa. Skolbibliotek Skolan strävade inte efter att bygga upp eget bibliotek under läsåret. Diskussioner fördes om behovet inför nästa läsår 2011/2012. Eftersom Kristianstads stadsbibliotek ligger på två minuters gångavstånd hänvisades eleverna under läsåret dit. Alla ettor gjorde även studiebesök där i början av höstterminen. Skolluncherna I och med att skollunchen serverades på skolan var det lättare för eleverna att hålla tiderna till lektionerna. Under tidigare läsår gick eleverna iväg till en annan skola. Det visade sig då att flera elever hade svårt att infinna sig till lektionsstart efter lunchen. Stödverksamhet På schemat fanns särskild stödundervisning i svenska, engelska och matte. Dessutom erbjöds mattestuga en halvtimme två morgnar varje vecka. Mattematiken och engelskan nivågrupperades och en mattelärare hade särskild undervisning efter överenskommelse med elever. Elevvården och skolhälsovården Skolans elevvårdsteam (EVT) sammanträdde veckoligen. Till EVT kunde lärarna skriftligen anmäla elever som observerades ha svårigheter. EVT satte sig då in i ärendet och kallade eleven eller eleven och dennes vårdnadshavare till samtal. Klassföreståndaren deltog också. Rektor, biträdande rektor, studie- och yrkesvägledaren (SYV) och skolsköterskan utgjorde tillsammans EVT. Målet var att utreda elevens svårigheter och vidta lämpliga hjälpåtgärder. Tydliga rutiner fanns för dokumentation, samt löpande uppföljning och utvärdering av de insatser som gjordes. Skolsköterskan (SSK) bedrev ett hälsobefrämjande arbete inom skolhälsovården på skolan. En skolläkare var även kopplad dit. SSK hade också kontakter med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och ungdomsmottagningen, samt löpande kontakter med LBS skolhälsovårdsansvarige. SSK:s tjänst låg på 30%. I förekommande fall involverade EVT skolans specialpedagog som anställdes under våren på en 20% tjänst fördelat på två dagar per vecka. Specialpedagogen erbjöd också samtal för elever och vårdnadshavare. Hon hjälpte lärarna att förbättra sina arbetsmetoder och gjorde utredningar om läs- och skrivsvårigheter. Elevinflytande Elevrådet ombildades till Elevkårens styrelse och sammanträdde regelbundet. Alla elever var inte anslutna men elevkåren var en faktor att räkna med. Elevernas rätt att få delta i planeringen av undervisningen betonades. Tre skolkonferenser hölls under läsåret och elever deltog i de utvärderingsseminarium som hölls efter läsårets slut för att utvärdera läsårets arbete och måluppfyllelse. Skolledning Skolledningen bestod av rektor och biträdande rektor. Biträdande rektorns huvudansvar bestod i elevvårdande verksamhet. Under vårterminen fick en lärare uppdraget att ta fram väl fungerande rutiner för att fånga upp elever som släpar efter, informera dem och vårdnadshavarna för bristande studieresultat samt utreda behov av särskilt behov och skriva åtgärdsprogram. Verksamhetens mål, pedagogiska riktlinjer och forskningsrön förmedlades och diskuterades under rektorns ledning återkommande under vårens personalmöten. Studiedagar användes av rektorn till samma ändamål. Lärarbehörighet och kompetens En lärare tog ut lärarexamen under läsåret. Vid läsårets slut uppgick graden behöriga lärare till cirka 40% och ytterligare en lärare meddelade att han under sommaren skulle komma att ta sin lärarexamen. Under våren ansökte även ett flertal av de obehöriga lärarna till behörighetsgivande pedagogisk utbildning (VAL). Fortbildning Under två studiedagar undervisade en av Skolverkets sakkunniga den pedagogiska personalen om kursmål och betyg. Biträdande rektor påbörjade efter årsskiftet en utbildning till specialpedagog. Rektorn gick kursen Att leda skola, samt deltog i en utbildningsdag om elever med behov av särskilt stöd. Spellärarna besökte spelkonferenser i Malmö och Köpenhamn. Personal Lärarkåren bestod av 9 män och 5 kvinnor. Genomsnittsåldern låg på 37 år. Tjänsterna SYV, SSK, specialpedagog, skolvärdinna, administratör och biträdande rektor innehades av kvinnor. Rektors- och vaktmästartjänsten innehades av män. Totalt var 21 vuxna verksamma på skolan. En mindre del av dem på deltidstjänster. Elever Av skolans 170 elever var cirka två tredjedelar pojkar. Det berodde framför allt på det mycket stora antalet pojkar på LBS Spelutveckling. På LBS Musik var fördelningen mera jämt och på LBS Media var det en högre andel flickor än pojkar. Att elevernas programval sammanföll med deras intressen märktes tydligt på LBS Musik och LBS Spelutveckling. I den första sökningen hade 39 elever LBS som sitt förstahandsval. I den andra sökningen ökade detta till

6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2010/2011 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2010/2011 Elever och personal Här redovisas uppgifter om förutsättningarna för verksamhetens måluppfyllelse med avseende på elever och personal läsåret 2010/2011. Jämförelser över tid Kristianstad 10/11 Antal elever (15 september 2010) Andel flickor (15 september 2010) Totalt % 70% LBS Arkitekt *** *** *** LBS Journalistik *** *** *** LBS Media 68 65% 35% LBS Musikprod % 79% LBS Spelutv. 80 4% 96% Kristianstad 10/11 1:a-handssökande elever Genomsnittligt meritvärde Andel pojkar (15 september 2010) Lägsta meritvärde LBS Arkitekt *** *** *** *** LBS Journalistik *** *** *** *** LBS Media *** *** *** *** LBS Musikprod. *** *** *** *** LBS Spelutv. *** *** *** *** Elevenkät. Respektive index nedan sammanfattar hur eleverna på skolan svarade på den koncerngemensamma och LBS-specifika enkät som genomfördes under vårterminen (mars). Enkäten utgick dels ifrån hur eleverna upplever utbildningen och tillvaron på skolan i linje med målen och riktlinjerna i läroplanen, samt i linje med övriga författningskrav på utbildningen och miljön i skolan (LBS enkät), dels i linje med elevernas egna förväntningar och önskemål kring utbildningen (koncerngemensam nöjdhetsenkät). Varje index visar andel elever som på en skala mellan 1 10 svarat 7 10 (där 1 = missnöjd och 10 är mycket nöjd). Index (LBS elevenkät) Kristianstad 10/11 Användbar utbildning 53% Meningsfull utbildning 59% Trivsel 56% Trygghet 69% Svarsfrekvens 10/11 68% och mellan LBS skolor samt riksnivåer redovisas i bilaga 1. Högsta meritvärde Observera att elevernas upplevelse av hur skolan fungerar i linje med de krav som skollagen och övriga författningar ställer på skolan inte behöver överensstämma med hur nöjda eleverna är med utbildningen utifrån sina egna förväntingar och önskemål. Nedan redovisas även hur stor andel av eleverna som svarade på enkäten. Index (koncerngem. nöjdhetsenkät) Kristianstad 10/11 Nöjdhet 59% Rekommendation 59% Trivsel 73% Trygghet 82% Kunskap 69% Likabehandlings- och värdegrundsenkät (LoVenkät). Nedan redovisas resultat från LBS årliga enkät inom likabehandling och värdegrund med avseende på huruvida eleverna på skolan upplever: att de har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete att de känner till vart de ska vända sig i händelse av att de själva eller andra elever upplever kränkningar att de har förtroende för att skolan agerar i händelse av kränkningar (observera att frågan är ny för 2010 års LoV-enkät) Kristianstad Information Rutiner Förtroende Trygg Kränkt av elever Kristianstad Lärarbehörighet Lärarbehörighet (P) Lärare (T) Elevhälsa (T) SYV (T) Ledning (T) (T) LBS 67% 92% 7,3 0,2 0,3 0, SIRIS 37% *** 6,9 *** *** 0,9 Medarbetarenkät. Respektive index nedan sammanfattar hur personalen svarade på den enkät som Svenskt kvalitetsindex (SKI) genomförde för samtliga verksamheter och skolor inom AcadeMedia i mars Resultaten visar hur personalen upplever LBS som arbetsplats i respektive avseende. Index (koncerngem. nöjdhetsenkät) 10/11 Attraktionskraft 72% Engagemang 77% Nöjdhet 56% Kränkt av personal % 93% 87% 93% 15% 7% 5% Svarsfrekvens % Pedagogisk personal. Nedan redovisas uppgifter kring pedagogisk personal på skolan; andel behöriga lärare (P) och andel lärartjänster (T) samt antal lärartjänster (T), tjänster inom elevhälsan, studievägledning och skolledning (T) per 100 elever. att de känner sig trygga på skolan att de själva har upplevt eller sett andra elever som utsatts för kränkningar av andra elever eller personal de själva har upplevt eller sett andra elever som utsatts för diskriminering av personal. Nedan redovisas även hur stor andel av eleverna som svarade på enkäten. Diskriminerad LBS uppgifter redovisas jämte den offentliga statistiken kring skolan (SIRIS). Observera att den offentliga statistiken inte inbegriper uppgifter kring lärarbehörighet uppdelat på lärare (personer) och heller inte uppgifter kring elevhälsa och studievägledning. En utgångspunkt är att medarbetare som är nöjda med sin arbetsplats, känner engagemang och stolthet har bättre förutsättningar för att skapa goda förutsättningar för eleverna i deras utveckling och lärande

7 Underlag och metoder för att ta fram kvalitetsredovisningen 2010/2011 Underlag och metoder för att ta fram kvalitetsredovisningen 2010/2011 Underlag och arbetssätt I det här avsnittet kan du läsa om hur vi gjorde för att planera, följa upp, utvärdera och redovisa 2010/2011 års insatser för att nå hög måluppfyllelse. Från mål till uppföljning Grunden i vårt kvalitetsarbete under 2010/2011 byggde på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål med utgångspunkt i läroplanen (Lpf94). Arbetet utgick från en lägesbedömning och avslutades med en resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen. Då vi identifierade vi nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse, det vi kallar fokusområden. Lägesbedömningen, uppföljningen och resultatutvärderingen gjordes ur flera perspektiv och i flera forum. Hos skolledning, lärarlag, arbetsgrupper, elevråd, klasser och föräldrar. Arbetsprocessen bidrog till en systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande att vi gjorde rätt saker. Samtidigt gav processen utrymme för att uppmärksamma sådant som skedde spontant på skolan med målen i fokus. betygen i motsvarande kurs korresponderade med resultaten på de nationella proven. Detta gav en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas i bilaga 1 och kommenteras och analyseras i avsnittet Samlad bedömning mot slutet av redovisningen. Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställdes för att ge underlag att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nåddes under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i bilaga 1 och kommenteras och analyseras i anvsnittet Samlad bedömning. Enkäter Under läsåret 2010/2011 genomfördes ett antal enkäter bland eleverna. Bland annat nöjdhetsenkät, trygghetsenkät och kursutvärderingar. Resultatet av enkäterna gav oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt, samt i relation till sina egna förväntingar och önskemål på utbildningen. Utvärderingsseminarium Efter läsårets slut ägnades två heldagar till utvärderingsseminarium. Då träffades elevrådet, lärarna och skolledningen för att diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. All dokumentation från årets arbete och projekt gicks då igenom enkäter, betygsresultat, rapporter med mera. Särskilt granskade vi resultatet av vårt arbete inom de fokusområden som vi hade under läsåret, och ett antal nya fokusområden identifierades utifrån skolans totala måluppfyllelse. Kvalitetsredovisning och arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsredovisning i sin slutliga form, och en plan påbörjades för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. Allt underlag i kvalitetsarbetet samlades på samma ställe på skolan i en dokumentationspärm och på ett gemensamt serverutrymme. På så vis kunde vi följa arbetet och ha grepp om hur arbetet utvecklades under läsåret och över tid. Utgångspunkten i vårt kvalitetsarbete var att förbättra elevernas möjligheter att nå de mål som anges i Lpf94, det vill säga kunskaper och värden. Det var viktigt att ha detta klart för sig så att arbetet inte fokuserade på andra saker som i och för sig kunde vara goda, men inte tydligt styrde mot de mål som är centrala för vårt uppdrag som skola. Nationella prov Resultaten från de nationella proven bildade underlag för att bedöma elevernas kunskapsnivå och hur Resultatet av enkäterna presenteras i bilaga 1 och kommenteras och analyseras i avsnittet Samlad bedömning. Rapporter och fotodokumentation Till varje fokusområde knöts en projektledare. Projektledaren sammanfattade utvecklingsarbetet i en projektrapport med fördjupade analyser och olika former av dokumentation. Varje rapport låg till grund för redovisningarna som du kan läsa om längre fram. Övrigt Under läsåret samlades även en rad andra tecken på skolans resultat och kvalitet in som underlag för kvalitetsredovisningen, bland annat lärarskattningar,, pressklipp, samverkan med näringsliv och återkoppling från Skolinspektionen

8 Resultat av kvalitetsarbetet 2010/2011 Resultat av kvalitetsarbetet 2010/2011 Fokus på: Säker framtid Text: Maria Lundkvist (SYV) och Thomas Nilsson (tf rektor) Fokusområdets bakgrund och koppling till läroplansmålen En hög andel av eleverna vid skolan gav i 2009/2010 års elevenkät uttryck för att de inte tydligt kunde se vad gymnasiestudierna ledde vidare till. Enligt läroplanen är en central uppgift för gymnasieskolan att eleverna får den beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras (Lpf94; Särskilda uppgifter, 1.3). Läroplanen anger även följande mål: Eleverna får kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till utbildning, praktik m.m. i Sverige och andra länder (Lpf94; Arbete och samhällsliv, 2.4). Eleverna är medvetna om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv och ökad internationell samverkan. Eleven ska därmed förstå behovet av personlig utveckling i yrket (Lpf94; Arbete och samhällsliv, 2.4). I Lpf94 anges också att skolan ska fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor m.m. [ ] utveckla kontakter med universitet och högskolor [ ] (Lpf94; Särskilda uppgifter/arbete och samhällsliv, 1.3/2.4). Mål Vår målsättning var att ge eleverna större kunskaper om eftergymnasiala utbildningar och yrken, samt om vad som krävs för att bedriva högskolestudier och ha ett yrke. Därmed skulle eleverna ges en större säkerhet och trygghet inför kommande vägval. Genomförande För att nå vår målsättning skulle studie- och yrkesvägledaren tidigt i år 1 informera om vilka eftergymnasiala utbildningar som erbjuds samt kalla till vägledningssamtal om profilval. Lärarna skulle etablera kontakter med de högskolor som erbjuder utbildningar som ligger i linje med utbildningarna på skolan. Lärare som hade goda personliga kontakter inom högskolan och yrkeslivet skulle använda dem till sina elevers gagn. Studie- och yrkesvägledarna vid grundskolorna i vårt upptagningsområde skulle bjudas in till skolan under höstterminen. Om de kan ge sina elever korrekt information inför ansökan till gymnasiet så minskar risken att elever väljer oss utan att veta vart vår utbildning leder. I undervisningen skulle lärarna väva in moment som hade med framtiden att göra, speciellt med avseende på yrkeslivet. De skulle även planera studiebesök. Eleverna skulle även lära sig att skriva ett CV. Vidare skulle elever och föräldrar informeras om APU under vårterminen i år 1. Alla skolans befintliga kontakter med företag som hade APU skulle underhållas. Profillärare som slutar skulle lämna över sina företagskontakter till sina efterträdare. Skolans APU-period skulle heller inte sammanfalla med andra skolors. Uppföljning För att följa upp vårt arbete skulle LBS centralt intervjua några av våra studenter för att utröna hur det gått för dem. Studie- och yrkesvägledaren skulle hålla sig informerad om vad studenterna planerade att göra efter studenten och höra sig för om de upplevde att de fått god studievägledning under tiden på LBS. Mot bakgrund av detta skulle studie- och yrkesvägledaren utvärdera arbete inom fokusområdet. Resultat och utvärdering Tidig information Studie- och yrkesvägledaren erbjöd enskilda samtal till samtliga ettor och träffade även de flesta. Där har diskuterades profilval och eftergymnasiala studier och yrken. Detta ledde till att eleverna fick en klarare bild i dels vilken profil de ville välja och även vilka alternativ av yrkesval som finns efter gymnasiet. Studie- och yrkesvägledaren medverkade på utvecklingssamtal i motivationshöjande syfte där klassföreståndaren bedömde att ett sådant behov fanns. I de fall då elever hade mycket att ta igen kallade studieoch yrkesvägledaren dem en gång i veckan för att hjälpa dem att strukturera uppgifter som eleven låg efter med. Elever som hade IG-betyg fick med hjälp av detta senare betyget Godkänt. Profilämneslärare delgav studie- och yrkesvägledaren information om utbildningsalternativ inom respektive inriktning. Dessa lärare hade ofta egna erfarenheter om utbildningar som annars inte är lätta att hitta. Utbildningarna hade därefter studie- och yrkesvägledaren som alternativ när samtalen kring vidare studier ägde rum. Enligt elevenkäten var eleverna i år 1 generellt mer nöjda med utbildningen än övriga elever vid skolan. Möjligen hade dessa tidiga samtal påverkat eleverna positivt. Kontakt med högskolan Samtliga spelelever i år 3 var under läsrået på studiebesök på The Game Assembly i Malmö. Skolan hade även ett besök från Blekinge Tekniska Högskola. Efter detta besök visade ett ökat antal elever intresse för vidare studier och besöke studie- och yrkesvägledaren med frågor om antagningskrav. P O Ingvarsson besökte även skolan och informerade om möjligheter att studera utomlands efter studenten. Flera elever tog egen kontakt med honom efter denna informationsträff och fick på så vis vidare hjälp. Treor och tvåor besökte Studie- och yrkesmässan i Kristianstad där de fick möjlighet att prata med representanter för olika utbildningar. Två av våra elever fick genom dessa möten möjligheten att åka utomlands för studier. Musikeleverna gjorde ett studiebesök på musikstudion The End Studios i Lund. Där fick eleverna en insyn i och verklighetsanknytning till branschen. Detta studiebesök kunde genomföras tack vare kontakter som vår dåvarande rektor Helena hade. Grundskoleinformation Samtliga studie- och yrkesvägledare i kommunens grundskolor bjöds in på en informationsträff på skolan för att få en inblick i vår verksamhet som de sedan kunde förmedla till grundskoleeleverna. Samtliga grundskolor i kommunen och i kranskommunerna fick fått planscher med Öppet hus-tider och annan SYV-information utskickad. Detta resulterade i att samarbetet med flera studie- och yrkesvägledare på grundskolan blev bättre. Även våra prova på dagar på skolan ökade, även bland de elever som inte varit på Öppet hus. Hur detta utvecklas kommer vi att märka först vid skolstarten hösten APU Ansvarsfördelningen mellan lärare och skolans APUansvarige var under läsåret tydlig. Lärarna delade ut uppgifter som var knutna till respektive kurser. Dessa gjorde eleverna under sin APU-period. Tyvärr fanns inte tid till någon större redovisning av elevernas respektive AUP-plats, vilket hade varit gynnsamt för samtliga. Detta bör vi planera annorlunda nästa år. De elever som inte kom ut på APU gjorde projekt på skolan. Speleleverna hade en extern bedömare av projektet som medverkade vid redovisningen. Eleverna fick på så sätt erfarenhet av yrkeslivet inom spelbranschen under simulerade omständigheter. Musikelevernas uppdrag var en produktion för en extern beställare. Elevernas arbetsuppgifter var delvis förlagda i en annan studio, vilket gav dem en verklighetsanknytning då de i nya miljöer fick hantera andra typer av teknisk utrustning. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta åtgärder som vi planerade genomfördes. Den åtgärd som inte genomfördes fullt ut är att lärare i sin undervisning skulle väva in moment som har med framtida yrkesliv att göra. Trots att åtgärderna genomfördes ger elevenkäten dåliga värden för frågor som har med säker framtid att göra. Orsakerna till det är inte lätta att se. Kanske finns en del orsaker i elevernas missnöje med en del av den tekniska utrustningen på skolan. En annan orsak kan vara att ganska få elever kom ut på en riktig APU

9 Resultat av kvalitetsarbetet 2010/2011 Resultat av kvalitetsarbetet 2010/2011 Fokus på: Betyg och bedömning Fokus på: Kommunikation Text: Banafshe Shafei, lärare och Thomas Nilsson, tf. rektor Fokusområdets bakgrund och koppling till läroplansmålen Att sätta betyg är ansvarsfullt och oerfarna lärare upplevde under 2009/2010 osäkerhet vid bedömningen av elevernas resultat. Eleverna upplevde även att det inte alltid var tydligt på vilka grunder som betygen sattes. I läroplanen (Lpf94) fastslås följnde mål för skolan: att eleverna tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat (Lpf94; Betyg och bedömning, 2.5). att eleverna kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanern (Lpf94; Betyg och bedömning, 2.5). I Lpf94 nämns även flera saker som läraren måste beakta vid betygssättning, bland annat att göra en allsidig bedömning, väga in muntliga och skriftliga prestationer, beakta kunskaper som eleverna tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, samt att lärarna ska redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättningen sker (Lpf94; Betyg och bedömning, 2.5). Det är således viktigt att lärarna tydliggör kursmål och betygskriterier under kursens gång. När detta sker får eleverna lättare att nå kursmålen och ta ansvar för sina studier. Mål Vår målsättning var att lärarna skulle få ökad färdighet i att planera sina kurser så att kunskapsmål och betygskriterier ständigt var tydliga för eleverna. Lärarna skulle också få ökad kunskap om hur man gör en allsidig och rättvis bedömning. Genomförande För att nå vår målsättning skulle lärarna genomgå en tvådagars-utbildning inom betyg och bedömning, under ledning av Per Måhl, författare och sakkunnig på Skolverket. Lärarna skulle även arbeta med läsårsplanering, betygsmatriser och momentsplanering i undervisningen. Varje moment skulle innehålla mål och betygskriterier och dessa skulle gås igenom med eleverna inför varje nytt moment. Dessa dokument skulle finnas tillgängliga för eleverna. På pedagogiska möten skulle ovanstående diskuteras så att processen hölls levande. Hur man konstruerar prov så att de ger eleverna möjlighet att visa sina kunskaper skulle också diskuteras. Uppföljning Uppföljning av vårt arbete skulle ske under pedagogmötena efter ovan nämnda kurs och i samband med utvärderingsseminarierna efter läsårets slut. Resultat De båda kursdagarna gav lärarna en grundlig utbildning både i vad man ska bedöma och hur man bedömer det, det vill säga sätter välgrundade och rättvisa betyg, och hur man gentemot eleverna ska vara tydlig i varje kursmoment vad som bedöms och hur det bedöms. Lärare menar sig redan ha sett positiva resultat av en ökad tydlighet under kursernas gång elever har lättare att förstå vad som förväntas av dem och därmed lättare att prestera i linje med kursmålen. Lärarna upplevde vid betygssättningen att det varit lättare att ge välgrundad och rättvis bedömning. Satsningen på en utbildning i betyg och bedömning gav således goda resultat. Målen uppnåddes. Text: Jonas Svensson, lärare och Thomas Nilsson, lärare Fokusområdets bakgrund och koppling till läroplansmålen Kommunikationen på skolan upplevdes under 2009/2010 som bristfällig. I detta inkluderades LBS verksamhetsledning, skolledning, lärare, elever och föräldrar. Lärarna kände sig åsidosatta när det gäller beslutsfattande och kommunikationen mellan lärare var otydlig. Elever och föräldrar använde heller inte skolans informationsverktyg kring elevernas studier (Adela) i önskad utsträckning. I läroplanen (Lpf94) framhålls som ett mål att sträva mot att eleverna ska ta ansvar för sitt lärande och sina studieresultat [...] rektor ansvarar för att föräldrar får insyn i elevens skolgång (Lpf94; Beyg och bedömning och Rektors ansvar, 2:5 och 2:6). Det torde vara lättare att uppnå dessa mål och föreskrifter om kommunikationen i alla led ovan fungerar väl. Mål Målsättningen för vår arbete var att tydliga kommunikationsrutiner skulle finnas i alla led. För lärare, elever och vårdnadshavare skulle användandet av Adela även bli bättre. Vårdnadshavare skulle bli mer insatta i sina barns studiesituation och i skolan överhuvudtaget. Framförhållningen skulle bli bättre och elevernas vilja och förmåga att ta ansvar skulle därigenom öka. Genomförande För att nå vår målsättning ovan skulle kommunikationen mellan ledning, lärare, elever och föräldrar bli bättre. De pedagogiska mötena skulle utvecklas. Elevrådets funktion skulle stärkas. Framförhållningen skulle bli bättre. Schemalagda klassråd skulle återinföras och eleverna skulle utbildas i Adela på Datorkunskapen. Föräldrarna skulle utbildas på föräldramötet under höstterminen i för år 1. Även lärarna skulle fortbildas i Adela och riktlinjer skulle sättas upp för användandet. Vidare skulle föräldrar involveras mer i skol- och elevarbete. Tydliga rutiner skulle utarbetas. Kursutvärdering införas som standard. En mall skulle tas fram. Uppföljning och utvärdering Vi skulle följa upp vår arbete på klassråd, pedagogmöten, utvecklingssamtal och medarbetarsamtal, samt via den årliga medarbetarenkäten och elevenkäten. Resultat Kommunikationen förbättrades under läsåret mellan alla parter. Vi menar att elever informerades i tillräcklig grad, men i många fall var det är upp till eleven själv att ta del av utlämnad information. Enligt elevundersökningen framgår att eleverna upplever kommunikationen mellan lärare och elev som bättre än tidigare. Vi anser att denna punkt låg lite i träda under läsåret, men att den på senare tid fick utrymme på personalmötena. Elevrådets funktion stärktes under läsåret. Grunden till att det enligt elevundersökningen inte upplevdes som att elevrådets funktion stärktes bedömer vi ligger i bristande kommunikation mellan elevkår och skola. Vårdnadshavare involverades mer i dessa punkter. Arbetet med utvecklingssamtal mellan elever, lärare och vårdnadshavare blev avsevärt bättre. Framförhållningen gick under läsåret från kaos till mer disciplinerad schemaläggning, vilket gav både lärare och elever större möjlighet till planering. Tydliga rutiner utarbetades. Jämfört med tidigare läsår visar elevundersökningen att eleverna på skolan upplever att rutinerna för säkerhet, elevskyddsombud och ordningsregler har förbättrades

10 Resultat av kvalitetsarbetet 2010/2011 Resultat av kvalitetsarbetet 2010/2011 Användandet av Adela utökades och håller fortfarande på att utökas och utvecklas. Personalens sätt att använda Adela utvecklades och fick under läsåret en mer genomgående standard. Diskussion om förbättringar och förändringar pågår ständigt. På grund av brister i skolans nätverk var Adela under perioder otillgängligt, vilket påverkade kommunikationen. Schemalagt klassråd återinfördes under läsåret. Kursutvärdering genomfördes aldrig, men kommer fortsättningsvis vara ett givet moment. Utvärdering Av årets arbete kan vi konstatera att målen uppfylldes. Det beror till stor del på följande: Ledningens metoder såsom disciplinerad schemaläggning och planering av aktiviteter. Föräldramöten med involverad Adela-utbildning. Utskick av information såsom blanketter angående bristande studieresultat. Utökad Adela-användning av såväl lärare, elever och föräldrar. Kraftigt utökad mailkorrenspondens mellan personal. Personalmöten med planering och organisation på agendan, men även fler tillfällen för pedagogiska diskussioner. Ökning av övergripande temaarbeten bidrog till ökad kommunikation mellan elever på olika program. Eleverna var mer involverade i Öppet hus och kände därmed större samhörighet. Fokus på: Matematikutveckling Text: Diana Nilsson, lärare och Thomas Nilsson tf. rekor Fokusområdets bakgrund och koppling till läroplansmålen Utifrån 2009/2010 års betygsresultat kunde vi konstatera att många elever hade betyget IG i matematik. Bland blivande treor var det 31 i Matematik B och 7 i Matematik A. Bland blivande tvåor var det 42 i Matematik A. I läroplanen (Lpf94) slås fast att eleverna ska kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för yrkes- och vardagsliv (Lpf94; Kunskaper, 2.1). Detta mål måste skolan uppnå. Mål Vår målsättning med arbetet var att elever med betyget IG skulle uppnå lägst betyget G. Eleverna i år 1 skulle uppnå lägst betyget G. Matematiken skulle upplevas som något positivt och eleverna skulle ha förståelse för dess betydelse i olika sammanhang. De nya lärarna skulle utreda varför resultaten var så dåliga och enskild undervisning skulle ske i de fall det var nödvändigt. Vi skulle även lägga in stödundervisning på schemat, och bedriva ämnesöverskridande arbete. Lärarna skulle få de resurser som behövdes för att bedriva och utveckla en god undervisning. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av arbetet skulle göras av matematiklärarna, bland annat genom att granska betygsstatistiken och kursutvärderingarna vid slutet av läsåret. Resultat Noteras kan att alla insatser som listas ovan blev gjorda, utom ämnesöverskridande arbete. Vid läsårets slut kunde vi konstatera att allt för hög andel av eleverna misslyckades att nå kunskapsmålen inom matematik; 39% av eleverna fick betyget IG och resultaten på de nationella proven ligger under genomsnittet. Resultaten på de nationella proven visar över 40% IG i genomsnitt på de olika programmen. Genomförande För att nå vår målsättning skulle vi rekrytera två lämpliga lärare, och vi skulle nivågruppera eleverna. Matematiklärarna menar att det var mycket svårt att undervisa en del av eleverna, eftersom de hade en negativ inställning till matematik och svårt att förstå matematisk logik

11 Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet Samlad bedömning och beslut Uppföljning av skolans likabehandlingsoch värdegrundsarbete Text: Thomas Nilsson, tf. rektor Skolans likabehandlings- och värdegrundsgrupp (likagruppen) på skolan bestod under läsåret av två lärare, biträdande rektor, skolsköterskan och fyra elevrepresentanter. Gruppen sammanträdde varje månad och efter behov. Vid tre tillfällen under läsåret behövde gruppen ingripa i händelser som av någon part hade upplevts som kränkande. Gruppen visade sig därvid göra nytta och förtroendet för gruppen ökade. Lika-gruppen besökte under läsåret varje klass för att presentera sig och sitt arbete. Den årliga likabehandlings- och värdegrundsenkäten visade att gruppen är väl känd av de allra flesta på skolan och att eleverna känner sig trygga. Skolans plandokument, som innehålle både likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandlig, arbetades om och eleverna var delaktiga i det arbetet. Under året arbetade en specialpedagog med elever med särskilda behov. Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse och kvalitet 2010/2011. I det här avsnittet sammanfattar rektorn skolans måluppfyllelse i sin helhet, utifrån det resultat- och analysunderlag som finns för läsåret 2010/2011. Instrumentell kvalitet Förutsättningarna att nå en hög måluppfyllelse var vid höstterminens början goda. Den nya rektorn hade inte som företrädaren ansvar för två skolor. Rektorn hade en biträdande rektor på 40%. Två matematiklärare hade nyanställts och de var inriktade på att kraftigt öka måluppfyllelsen inom matematik. Vidare fanns nya och välmotiverade lärare också inom profilämnena, och studie- och yrkesvägledare och skolsköterska fanns på 50% respektive 30%, och ingick i ett elevvårdsteam under biträdande rektorns ledning. Ett par nya tjänster var inrättade; skolvärdinna och vaktmästare och eleverna utrustades med var sin laptop. den kapacitet som behövdes. En tillfredsställande studiodator efterlystes också. Elevvårdsteamets resurser fick under hösten lägga stor del av sin tid på elever med mycket låg motivation och hög frånvaro. Dessa ärenden av mer akut karaktär minskade möjligheterna att stödja motiverade elever med behov av särskilt stöd. Den senare gruppen visade sig efter en inventering utgöra hela tio procent av elevantalet. Skolans arbetsplan var inte färdig förrän i slutet av höstterminen och implementerades inte förrän i början på vårterminen, varför det målmedvetna kvalitetssäkringsarbetet kan sägas släpade efter. En del av detta förändrades under hösten och i början av våren. I flera kurser (motsvarande cirka tre lärartjänster) fick eleverna av olika skäl byta lärare och i februari blev jag som biträdande rektor tillförordnad rektor, då rektorn sade upp sig. Eleverna berättade i utvärderingssamtal att lärarbytena skapade osäkerhet, till exempel i fråga om lärares metodik och hur elevernas prestationer skulle komma att betygsättas. I viss mån skapade även rektorsbytet otrygghet. Under våren gick jag en 7-dagars kurs, Att leda skola. Verksamhetsledningen gav mig hela tiden gott stöd i de nya arbetsuppgifterna och jag var mån om att vara tillgänglig för elever och personal. Personalmöten hölls en gång i veckan, med möjlighet för all personal att föra ärenden till dagordningen. Ett återkommande diskussionsämne var frågan om god pedagogik, särskilt för svaga elever. En del problem kring datoranvändandet visade sig efterhand. Många elever hade svårt att låta bli ovidkommande hemsidor under lektionstid, trots upprepade tillsägelser och kommentarer i Adela. Dessutom fungerade nätverket ibland otillfredsställande. Musikeleverna klagade på att deras datorer inte hade En annan faktor som måste beaktas är lärarnas erfarenhet. Flera av lärarna var unga och saknade pedagogisk utbildning. Deras arbetsinsatser var mycket goda men med pedagogisk utbildning hade de varit ännu bättre. Ändamålsenlig kvalitet Av skiftande orsaker slutade en del elever under läsårets gång. Genomströmningen för 2010/2011 ligger strax under 80%, vilket är i nivå med de andra LBS-skolorna. Att elever slutar har i de flesta fall inte berott på att studieresultaten varit dåliga. Det berodde till exempel på att eleverna kommit in på andra utbildningar eller led av sviktande hälsa. Således fanns det faktorer som låg utanför skolans möjlighet att påverka. Läsårets betygsstatistik visar att 10% av avgångseleverna inte fick, vilket är en allt för hög andel. Skolan ligger under LBS-genomsnittet. Dock varierar siffrorna mellan programmen. På LBS Media fick samtliga elever, medan det endast var 75% på LBS Musikproduktion. Andelen elever med behörighetsgivande är 80% vilket är något högre än LBS-genomsnittet men under riksgenomsnittet. Meritvärdet ligger på 12,5. Riksgenomsnittet är

12 Samlad bedömning och beslut Samlad bedömning och beslut Resultaten är inte tillfredsställande. De visar att skolan inte nått godtagbara resultat beträffande skolans huvuduppgift. Målet är ju enligt läroplanen att alla elever ska genomgå en fullständig gymnasieutbildning. Dock kan noteras att resultaten på samtliga betygsnivåer ser bättre ut än under föregående läsår. Vårens elevenkät visar också att skolan inte nådde upp till en godtagbar ändamålsenlighet. Indexet för elevernas nöjdhet och vilja att rekommendera skolan för andra ligger under genomsnittet för LBS-skolorna. Däremot är skillnaden inte så stor när det gäller trivsel och trygghet. Vid utvärderingsseminarium med elever framkom att svagheter i skolans datorer och nätverk, samt många lärarbyten förmodligen hade stor negativ inverkan på enkätresultatet. Enkäten visar också mycket riktigt en låg grad av nöjdhet beträffande skolans tekniska utrustning, varför detta görs till ett fokusområde för läsåret 2011/2012. Elevvårdsteamet och skolhälsovården fick åtskilliga gånger beröm av elever och vårdnadshavare. Även elevenkäten visar hög grad av nöjdhet. Skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete gav goda resultat. En majoritet av eleverna känner till Lika-gruppen och dess arbete och en majoritet av eleverna känner sig trygga. Funktionell kvalitet Betyg och bedömning Betygsstatistiken visar att 20% av betygen är IGbetyg. I matematik är andelen 39% vilket innebär ett misslyckande för fokusområdet Matematikutveckling. Andelen IG-betyg på nationella prov var också hög. Skolans båda mattelärare kommer att fortsätta med detta fokusområde under läsåret 2011/2012. Svenskan uppvisar bättre resultat; 13% IG-betyg. Engelskan ligger på 18%. Vi bedömer därför att vi inte har nått kunskapsmålen i tillfredsställande grad. Pedagogik och metodik behöver diskuteras och förbättras. Dock har eleverna i år 1 generellt bättre betyg än eleverna i år 2 och 3 vilket kan tyda på att betygstrenden pekar uppåt och att lärarna, när eleverna inte har negativa erfarenheter av skolans brister under de första åren, kan uppnå ett bättre resultat. Vår lärarskattning visar att lärarna bedömer att ett antal elever inte har de kunskaper som behövs efter gymnasiet när det gäller språkliga färdigheter, informationssökande, engelska och att lösa matematiska problem. Lärarna har enligt elevenkäten blivit bättre än föregående år på att lyssna på eleverna, visa att de bryr sig om hur det går för dem och ha positiva förväntningar. Men det framgår också att detta kan bli bättre. Elevernas ansvar och inflytande Elevenkäten visar att eleverna upplever att de har ett lågt inflytande över undervisningen. Elevrådet fungerade inte tillfredsställande under läsåret. Dock hävdade eleverna vid utvärderingsseminariet att de upplevde att elevinflytandet var gott. Elevenkätens resultat i kombination med att lärarna var överens om att eleverna är dåliga på att ta eget ansvar för sina studier ledde fram till fokusområdet Inflytande och ansvar under läsåret 2011/2012. Lärarskattningen visar att lärarna bedömer att eleverna inte hade tillägnat sig förutsättningar att delta i demokratiska beslutsprocesser. Arbete och samhälle I enkäten kvarstår låga indexvärden för frågor som rör utbildningens användbarhet i fortsatta studier och yrkesliv. Fokusområdet Säker framtid hade inte önskat genomslag. Under APU:n kom ganska få elever ut på arbetsplatser. En majoritet arbetade med yrkeslivs-liknande projekt på skolan. Personer från till exempel ett dataföretag kopplades in med en realistisk beställning. Så projekten har höll god yrkesmässig kvalitet. Lärarskattningen visar att lärarna bedömer att eleverna inte hade tillägnat sig den beredskap som krävs för omställningen till yrkes- och samhällsliv. Normer och värden Normer och värden lyftes under läsåret inte fram på ett uttalat sätt i lärarnas undervisning, men vid utvärderingsseminariet ansåg eleverna ändå att de hade märkt att skolan förmedlade goda normer och värderingar. Relationen mellan lärare och elever var under läsåret god. Bedömningen är att läroplansmålen inom Normer och värden behöver kommuniceras tydligare och ledningen behöver fastställa att all pedagogisk personal är väl inlästa och införstådda med aktuella läroplansdokument. Kursmål tenderade under läsåret att ta överhanden i lärarnas fokus. Upplevd kvalitet Eleverna säger ofta att de trivs med skolan och lärarna, men elevenkäten visar att undervisningen och lärarna kan bli bättre. Det är påfallande skillnad mellan resultaten i enkäten och de åsikter som eleverna förde fram vid utvärderingsseminariet (och som elever i allmänhet hade fört fram under läsårets gång). Genomförandet och deltagandet i enkäten diskuterades och utmynnade i en uppfattning om att resultaten kunde varit mer positiva om elevenkäten förklarats bättre för eleverna. Beträffande deltagandet var det så lågt i en klass att den inte är med i statistiken, och vi har fog för att tro att den klassen har en hög nöjdhet med skolan. Eleverna i utvecklingsseminariet menar att en sådan detalj (i sammanhanget) som missnöjdhet med den tekniska utrustningen kan ge allt för stort genomslag när eleverna svarar på frågor om trivsel och utbildningens kvalitet. Vi som har arbetat här under flera läsår upplevde en ökad trivsel, både bland lärare och elever. Vi upplevde att skolan är på rätt väg och att förbättringar skede på flera områden. De relativt låga värdena för trivsel samt om man vill rekommendera skolan för andra förvånar både eleverna i utvecklingsseminariet och oss i personalen. Tydligt för alla är dock att vi måste anstränga oss för att öka nöjdheten. Beslut Som nämnts ovan valde vi Teknisk utrustning, elevinflytande och ansvar som ett av 2011/2012 års fokusområden, där vi ska öka måluppfyllelsen inom följande läroplansmål: Eleverna tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö (Lpf94; Ansvar och inflytande, 2.3). Eleverna utövar aktivt inflytande utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar eleverna sin förmåga att arbeta i demokratiska former (Lpf94; Ansvar och inflytande, 2.3). Eleverna utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv (Lpf94; Ansvar och inflytande, 2.3). Vi identifierade även Matematikutveckling som fortsatt fokusområde, där vi ska öka vår måluppfyllelse inom följande mål: Eleverna kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för yrkes- och vardagsliv Lpf94; Kunskaper, 2:1 Både personal och elever var med om att besluta detta. Vi enades också om fokusorådet Trivsel, inom vilket vi avser att öka måluppfyllelsen inom följande mål: Eleverna känner till förutsättningarna för en god miljö (Lpf94; Kunskaper, 2.1). Detta fokusområde syftar i första hand till att höja den upplevda kvaliteten, det vill säga hur eleverna upplever utbildningen och tillvaron i skolan utifrån sina förväntningar och önskemål på utbildningen. Men även den instrumentella kvaliteten avseende miljön på skolan, bland annat arbetsmiljön. Fokusområdena valdes mot bakgrund av brister som framkom i elevenkäten och utvärderingsseminariet. Kristianstad Thomas Nilsson tf. rektor 22 23

13 Samlad bedömning och beslut Referenser Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. (SFS 1997:702) Skolverket. Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SKOLFS 1997:702) Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) Programmål för LBS Media, LBS Spelutveckling, LBS Musikproduktion LBS elevenkäter 2009/2010, 2010/2011 Betygskatalog 2008/2009, 2009/2010, 2010/2011 Kurs- och projektutvärderingar 2010/

14 Samlad Bilaga 1bedömning & beslut Bilaga 1 Resultat och kvalitet Den här bilagan innehåller en sammanställning av de uppgifter som ingår i LBS verksamhetsgemensamma uppföljning utifrån fyra olika kvalitetsperspektiv. Uppgifterna tyder alltså på skolans kvalitet ur de fyra olika perspektiven ändamålsenlig, funktionell, instrumentell och upplevd kvalitet. Uppgifterna som redovisas är stående underlag i LBS verksamhetsgemensamma systematiska kvalitetsarbete och fungerar som hjälp för varje skola att analysera och sätta fingret på skolans måluppfyllelse och kvalitet ur respektive kvalitetsperspektiv. Om uppgifterna Uppgifterna är sammanställda och bearbetade centralt. Uppgifter kring betyg och elever är hämtade ur Tabellförteckning det elevadministrativa systemet Adela, med mätepunkt den15 september respektive 13 juni. Uppgifter kring definitivintag, valrang och ingående meritvärde är hämtade från respektive intagningskansli, via varje skola. Uppgifter kring APU och nationella prov har inhämtats från respektive skola och uppgifter kring enkäter har hämtats ur resultatrapporter från Svenskt Kvalitetsindex (SKI), Markör och LBS interna enkätverktyg. Uppgifter kring personal är hämtade från respektive skola och uppgifter på riksnivå är hämtade från den nationella databasen SIRIS, med mätepunkt den 15 oktober). Där det saknas siffror betyder det att uppgifterna av Ändamålsenlig kvalitet Tabell 1: Genomströmning, och meritvärde uppdelat på program (LBS uppföljning) Tabell 2: Genomströmning, och meritvärde uppdelat på program (nationell uppföljning). Tabell 3: Elevnöjdhet Funktionell kvalitet Tabell 4: Betygsresultat alla kurser uppdelat på alla program Tabell 5a: Betygsresultat kärnämneskurser samt projektarbete uppdelat på alla program Tabell 5b:Betygsresultat övriga kurser uppdelat på alla program Tabell 6: Betygsresultat samtliga kurser uppdelat på program Tabell 7: Betygsresultat kärnämneskurser samt projektarbete uppdelat på program Tabell 8: Betygsresultat övriga kurser uppdelat på program Tabell 9: Nationella prov resultat uppdelat på program Tabell 10: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) Ändamålsenlig kvalitet Ändamålsenlig kvalitet handlar om hur väl skolan svarar mot huvuduppgifterna i läroplanen, det vill säga själva ändamålet med gymnasiet som utbildningsform. Se bilaga 2 för uppgifterna i sin helhet. Tabell 1: Genomströmning, och meritvärde uppdelat på program (LBS uppföljning). Nedan redovisas respektive utbildnings genomströmning så som LBS följer upp den; det vill säga förhållandet mellan antalet elever som var inskrivna på Kristianstad 09/10 Andel elever som fullf. utb. vid LBS inom 3 år (genomströmning) Varav andel elever som fick Totalt antal utfärdade utbildningen i år 1 per den 15 september och antalet elever som fullföljde utbildningen i år 3 (juni). Nedan redovisas även hur stor del av de elever som fullföljde utbildningen på LBS som fick och hur stor del av en som var behörighetsgivande. Även totalt antal utfärdade framgår, samt de genomsnittliga meritvärdena på utfärdade. Genomsnittligt meritvärde Alla program *** *** *** *** *** LBS Arkitekt *** *** *** *** *** LBS Journalistik *** *** *** *** *** LBS Media *** *** *** *** *** LBS Musikprod. *** *** *** *** *** LBS Spelutv. *** *** *** *** *** Kristianstad 10/11 Andel elever som fullf. utb. vid LBS inom 3 år (genomströmning) Varav andel elever som fick Totalt antal utfärdade Genomsnittligt meritvärde Alla program 77% 90% 45 72% 12,5 LBS Arkitekt *** *** *** *** *** LBS Journalistik *** *** *** *** *** LBS Media 65% 100% 17 11,6 71% LBS Musikprod. 80% 75% 9 13,3 58% LBS Spelutv. 88% 90% 19 12,8 81% Andel behörighetsgivande Andel behörighetsgivande Instrumentell kvalitet Tabell 11: Antal elever Tabell 12: 1:a-handssök och meritvärde för sökande elever Tabell 13a: Elevenkät resultat Tabell 13b: Elevenkät svarsfrekvens Tabell 14a: Likabehandlings- och värdegrundsenkät resultat Tabell 14b: Likabehandlings- och värdegrundsenkät svarsfrekvens Tabell 15: Uppgifter om pedagogisk personal Tabell 16: Medarbetarnöjdhet Tabell 17: Nationella prov likvärdig bedömning uppdelat på program Upplevd kvalitet Tabell 18: Elevnöjdhet

15 Bilaga 1 Bilaga 1 LBS 09/10 Andel elever Varav andel Totalt antal Genomsnittligt Andel behörighetsgivande behörighetsgivande Genomsnittligt som fullf. utb. elever som fick utfärdade meritvärde meritvärde vid LBS inom 3 år (genomströmning) Alla program LBS Arkitekt LBS Journalistik LBS Media LBS Musikprod. LBS Spelutv. 85% *** 83% 93% 58% 82% 97% *** 100% 97% 100% 96% 292 *** ,9 *** 13,7 11,9 12,8 11,3 66% *** 60% 65% 80% 74% LBS LBS 10/11 10/11 Andel Andel elever elever Varav Varav andel andel Totalt Totalt antal antal Genomsnittligt Genomsnittligt Andel Andel behörighetsgivande behörighetsgivande meritvärde Genomsnittligt som som fullf. fullf. utb. utb. elever elever som som fick fick utfärdade utfärdade meritvärde meritvärde vid vid LBS LBS inom inom 3 år år (genomströmning) (genomströmning) Alla Alla program program 87% 84% 96% 95% , % 79% 13,76 LBS LBS Arkitekt Arkitekt 89% 89% 97% 97% ,66 14,7 72% 72% 16,24 LBS LBS Journalistik Journalistik 73% 73% 100% 100% 8 17, % 100% 17,95 LBS LBS Media Media 84% 84% 96% 96% , % 80% 13,63 LBS Musikprod. LBS Musikprod. 80% 80% 91% 91% ,3 12,27 67% 67% 13,52 LBS Spelutv. LBS Spelutv. 85% 85% 95% 95% ,7 12,64 83% 85% 13,27 Tabell 2: Genomströmning, och meritvärde uppdelat på alla program (nationell uppföljning). Nedan redovisas den nationella statistiken (SIRIS) kring skolans genomströmning,, behörighet till högskola samt meritvärde på. Statistiken baserar sig på de elever som någon gång påbörjat utbildningen vid skolan och därefter fullföljt Kristianstad 08/09 Antal Genomsnittligt utbildningen antingen vid LBS eller vid en annan skola. Därmed skiljer sig LBS uppföljning och den nationella uppföljningen sig åt och uppgifterna måste ses som komplement till vartannat. Utgångspunkten är dock att alla elever som påbörjar utbildningen vid skolan också ska genomföra och fullfölja utbildningen där. Andel behörighetsgiv. Alla program *** *** *** *** Kristianstad 09/10 Alla program *** *** *** *** Kristianstad 10/11 Alla program *** *** *** *** LBS 08/09 Antal Genomsnittligt Andel behörighetsgiv. Alla program ,1 59% 74% LBS 09/10 Alla program % 74% LBS 10/11 Alla program *** *** *** *** Andel elever som fullf. utb. inom 4 år (genomströmning) Andel elever som fullf. utb. inom 4 år (genomströmning) Rikssnitt 08/09 Antal Genomsnittligt Andel behörighetsgiv. Alla program *** 14,1 90% 76% Rikssnitt 09/10 Alla program *** 14 87% 76% Rikssnitt 10/11 Alla program *** *** *** *** Andel elever som fullf. utb. inom 4 år (genomströmning) 28 29

16 Bilaga 1 Bilaga 1 Tabell 3: Elevnöjdhet.Respektive index här nedan sammanfattar hur eleverna på skolan och på hela LBS svarat på den enkät som genomfördes under vårterminen (mars) respektive läsår. Indexen visar hur nöjda eleverna är med utbildningen i respektive avseende utifrån elevernas personliga önskemål och förväntningar på utbildningen. Index anger andel elever som på en skala mellan 1 10 (där 1 = missnöjd och 10 = mycket nöjd) svarat Observera att indexen Trygghet, Trivsel och Kunskap är nya fr.o.m. 2010/2011 års elevenkät därmed saknas resultat från dessa från 2009/2010. Kristianstad 2009/ /2011 Nöjdhet Rekommendation Trivsel *** 73 Trygghet *** 82 Kunskap *** 69 LBS 2009/ /2011 Nöjdhet 62% 65% Rekommendation 66% 71% Trivsel *** 79% Trygghet *** 87% Kunskap *** 75% Svarsfrekvens Kristianstad LBS 09/10 58% 72% 10/11 68% 79% 30 31

17 Bilaga 1 Bilaga 1 Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om hur väl skolan svarar mot målen i läroplanen, det vill säga funktionen för gymnasiet som utbildningsform. Läroplansmålen formuleras inom de fem områdena Kunskaper; Normer och värden; Elevernas ansvar Tabell 4: Betygsresultat alla kurser fördelat på alla program. Nedan redovisas de betyg som satts inom samtliga kurser på skolan och på hela LBS, uppdelat på läsår. och inflytande; Arbete och samhällsliv; Betyg och bedömning. Se bilaga 2 för målen i sin helhet inom varje målområde. Kristianstad, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G alla program 08/09 18% 46% 27% 9% 82% 09/10 27% 32% 27% 14% 73% 10/11 20% 37% 28% 15% 80% LBS, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G alla program 08/09 16% 39% 28% 16% 84% 09/10 18% 36% 29% 17% 82% 10/11 14% 38% 30% 18% 86% Tabell 5a: Betygsresultat kärnämneskurser samt projektarbete uppdelat på alla program. Nedan redovisas de betyg som satts inom kärnämnena inklusive projektarbete (PA) på skolan och på hela LBS uppdelat på läsår. Kristianstad, alla Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G program 08/09 19% 51% 22% 7% 81% 09/10 26% 31% 29% 13% 74% 10/11 21% 43% 23% 13% 79% LBS, alla program Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G 08/09 17% 44% 28% 12% 83% 09/10 17% 37% 29% 17% 83% 10/11 14% 42% 29% 16% 86% Tabell 5b: Betygsresultat övriga kurser fördelat på alla program. Nedan redovisas de betyg som satts inom övriga kurser på skolan och på hela LBS uppdelat på läsår. Kristianstad, alla Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G program 08/09 17% 41% 32% 11% 83% 09/10 27% 33% 26% 14% 73% 10/11 20% 34% 30% 16% 80% LBS, alla program Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G 08/09 16% 37% 29% 18% 84% 09/10 19% 35% 29% 18% 81% 10/11 14% 35% 30% 20% 86% 32 33

18 Bilaga 1 Bilaga 1 Kristianstad, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G alla program 08/09 18% 46% 27% 9% 82% 09/10 27% 32% 27% 14% 73% 10/11 20% 37% 28% 15% 80% Kristianstad, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G LBS Arkitekt 08/09 *** *** *** *** *** 09/10 *** *** *** *** *** 10/11 *** *** *** *** *** Kristianstad, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G LBS Journalistik 08/09 *** *** *** *** *** 09/10 *** *** *** *** *** 10/11 *** *** *** *** *** Kristianstad, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G LBS Media 08/09 31% 38% 26% 5% 69% 09/10 26% 30% 34% 10% 74% 10/11 20% 33% 31% 15% 80% Kristianstad, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G LBS Musikprod. 08/09 10% 44% 24% 21% 90% 09/10 41% 28% 16% 15% 59% 10/11 25% 34% 24% 17% 75% Kristianstad, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G LBS Spelutv. 08/09 14% 51% 29% 6% 86% 09/10 21% 37% 27% 15% 79% 10/11 18% 41% 27% 14% 82% LBS, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G alla program 08/09 16% 39% 28% 16% 84% 09/10 18% 36% 29% 17% 82% 10/11 14% 38% 30% 18% 86% LBS, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G LBS Arkitekt 08/09 5% 16% 31% 48% 95% 09/10 8% 20% 32% 41% 92% 10/11 10% 19% 30% 40% 90% LBS, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G LBS Journalistik 08/09 11% 22% 32% 36% 89% 09/10 10% 18% 31% 41% 90% 10/11 12% 17% 33% 38% 88% LBS, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G LBS Media 08/09 17% 38% 30% 16% 83% 09/10 18% 35% 30% 17% 82% 10/11 13% 36% 32% 19% 87% LBS, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G LBS Musikprod. 08/09 18% 41% 28% 13% 82% 09/10 23% 37% 27% 13% 77% 10/11 15% 40% 29% 15% 85% LBS, Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G LBS Spelutv. 08/09 14% 45% 28% 12% 86% 09/10 18% 41% 28% 13% 82% 10/11 16% 44% 26% 14% 84% Tabell 7: Betygsresultat kärnämneskurser samt projektarbete uppdelat på program. Nedan redovisas de betyg som satts inom samtliga kärnämneskurser samt PA (projektarbete) på skolan, uppdelat på program och läsår

19 Bilaga 1 Bilaga 1 Tabell 7: Betygsresultat kärnämneskurser Nedan redovisas de betyg som satts inom samtliga kärnämneskurser + PA (projektarbete) på skolan, uppdelat på program och läsår. Kristianstad 08/09 Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G Alla program 19% 51% 22% 7% 81% LBS Arkitekt *** *** *** *** *** Engelska A *** *** *** *** *** Estetisk verksamhet *** *** *** *** *** Idrott och hälsa A *** *** *** *** *** Naturkunskap A *** *** *** *** *** Projektarbete *** *** *** *** *** Religion A *** *** *** *** *** Samhällskunskap A *** *** *** *** *** Svenska språket A *** *** *** *** *** Svenska språket B *** *** *** *** *** LBS Journalistik *** *** *** *** *** Engelska A *** *** *** *** *** Estetisk verksamhet *** *** *** *** *** Idrott och hälsa A *** *** *** *** *** Naturkunskap A *** *** *** *** *** Projektarbete *** *** *** *** *** Religion A *** *** *** *** *** Samhällskunskap A *** *** *** *** *** Svenska språket A *** *** *** *** *** Svenska språket B *** *** *** *** *** LBS Media 31% 44% 19% 6% 69% Engelska A *** *** *** *** *** Estetisk verksamhet 44% 28% 17% 11% 66% Idrott och hälsa A *** *** *** *** *** Matematik A 100% 0% 0% 0% 0% Naturkunskap A *** *** *** *** *** Projektarbete *** *** *** *** *** LBS Musikprod. 17% 49% 17% 17% 83% Engelska A 0% 36% 27% 36% 100% Estetisk verksamhet 100% 0% 0% 0% 0% Idrott och hälsa A *** *** *** *** *** Naturkunskap A *** *** *** *** *** Projektarbete *** *** *** *** *** Religion A *** *** *** *** *** Samhällskunskap A 18% 55% 27% 0% 82% Svenska språket A 25% 58% 0% 17% 75% Svenska språket B *** *** *** *** *** LBS Spelutv. 14% 56% 25% 5% 86% Engelska A 8% 40% 40% 12% 92% Estetisk verksamhet 16% 48% 32% 4% 84% Idrott och hälsa A *** *** *** *** *** Naturkunskap A *** *** *** *** *** Projektarbete *** *** *** *** *** Religion A *** *** *** *** *** Samhällskunskap A 20% 64% 16% 0% 80% Svenska språket A 12% 72% 12% 4% 88% Svenska språket B *** *** *** *** *** Religion A *** *** *** *** *** Samhällskunskap A 28% 50% 22% 0% 72% Svenska språket A 13% 60% 20% 7% 87% Svenska språket B *** *** *** *** *** 36 37

20 Bilaga 1 Bilaga 1 Kristianstad 09/10 Andel IG Andel G Andel VG Andel MVG Andel lägst G G Alla program 26% 31% 29% 13% 74% LBS Arkitekt *** *** *** *** *** Engelska A *** *** *** *** *** Estetisk verksamhet *** *** *** *** *** Idrott och hälsa A *** *** *** *** *** Naturkunskap A *** *** *** *** *** Projektarbete *** *** *** *** *** Religion A *** *** *** *** *** Samhällskunskap A *** *** *** *** *** Svenska språket A *** *** *** *** *** Svenska språket B *** *** *** *** *** LBS Journalistik *** *** *** *** *** Engelska A *** *** *** *** *** Estetisk verksamhet *** *** *** *** *** Idrott och hälsa A *** *** *** *** *** Naturkunskap A *** *** *** *** *** Projektarbete *** *** *** *** *** Religion A *** *** *** *** *** Samhällskunskap A *** *** *** *** *** Svenska språket A *** *** *** *** *** Svenska språket B *** *** *** *** *** LBS Media 25% 27% 34% 14% 75% Engelska A 16% 25% 47% 13% 84% Estetisk verksamhet 3% 36% 39% 21% 97% Idrott och hälsa A 16% 11% 47% 26% 84% Matematik A 44% 29% 19% 8% 56% Naturkunskap A *** *** *** *** *** Projektarbete *** *** *** *** *** Religion A 47% 21% 32% 0% 53% Samhällskunskap A 30% 24% 36% 9% 70% Svenska språket A 20% 40% 23% 17% 80% Svenska språket B 17% 17% 50% 17% 83% LBS Musikprod. 38% 27% 20% 15% 62% Engelska A 54% 15% 23% 8% 46% Estetisk verksamhet 54% 15% 15% 15% 46% Idrott och hälsa A 23% 23% 38% 15% 77% Matematik A 40% 32% 8% 20% 60% Naturkunskap A *** *** *** *** *** Projektarbete *** *** *** *** *** Religion A 42% 25% 25% 8% 58% Samhällskunskap A 54% 31% 8% 8% 46% Svenska språket A 17% 42% 33% 8% 83% Svenska språket B 17% 25% 25% 33% 83% LBS Spelutv. 22% 38% 29% 12% 78% Engelska A 23% 23% 38% 15% 77% Estetisk verksamhet 18% 36% 21% 25% 82% Idrott och hälsa A 8% 33% 54% 4% 92% Matematik A 31% 25% 25% 19% 69% Naturkunskap A *** *** *** *** *** Projektarbete *** *** *** *** *** Religion A 22% 65% 13% 0% 78% Samhällskunskap A 38% 34% 14% 14% 62% Svenska språket A 0% 48% 44% 7% 100% Svenska språket B 22% 52% 26% 0% 78% 38 39