Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016"

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN

2 Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Tord Strannefors Hans Tydén Skribenter av fördjupningsrutor Julia Asplund Linda Pärlemo Text- och bildredigering Josefin Eriksson Bitte Lyrén Marcus Löwing Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar samt andra underlag var Rapporten kan beställas från: Strömberg Silovägen 16, Jordbro Telefon: Rekvisitionsnummer: Eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Ura 2015:4 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 2 Internationell översikt Finansiella marknader Svensk ekonomi Fördjupad bakgrund till BNP-bedömningen Efterfrågan på arbetskraft Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Arbetslösa Inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden Matchningsläget Regional utveckling Jämförelse med tidigare prognoser Bilagor Fördjupningar Är nyanmälda lediga platser ett bra mått för att mäta efterfrågan på arbetskraft? Utbildningssammansättning på svensk arbetsmarknad Inträdet på arbetsmarknaden för utomnordiskt födda Behövs fortsatt hög nettoinvandring?

4 Arbetsmarknadsutsikterna våren Sammanfattning De kommande åren kommer att kännetecknas av både fortsatt god jobbtillväxt och av att allt fler söker sig ut på arbetsmarknaden. Det innebär att arbetslösheten endast söker sig nedåt i långsamt tempo. Arbetslösheten beräknas minska från 8 procent i åldrarna år 2014 till 7,5 procent De förändringar som sker på arbetsmarknaden svarar i stor utsträckning utrikes födda för, vilket sammanhänger med att antalet inrikes födda i befolkningen i åldrarna år fortsätter att minska. Det betyder också att vi bedömer att det är nödvändigt med en fortsatt stor nettoinvandring framöver. Det är en förutsättning för att klara av att möta behoven på arbetsmarknaden och för att upprätthålla välfärdspolitiken. Den svenska arbetsmarknaden är stark i ett internationellt perspektiv. Trots detta riskerar strukturarbetslösheten att höjas ytterligare. Utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken ökar således under de kommande åren. Det sammanhänger med ett stort inflöde av arbetsökande som saknar gymnasiekompetens. Inslaget av grupper som har en markant lägre sannolikhet att hitta ett arbete ökar undan för undan. Det ökar behovet av att arbetsförmedlarna har möjlighet att ge varje arbetssökande i den situationen mer tid. En ytterligare förbättrad integration är nyckeln till framgång, och den förbättring som tycks ha skett är inte tillräcklig. Stigande global tillväxt Trots en fortsatt mycket expansiv penningpolitik och nedtryckta oljepriser förstärktes aktiviteten i den globala ekonomin endast i långsam takt under De globala utsikterna ljusnar successivt under 2015 och 2016 men förbättringen sker i långsamt tempo. Den globala BNP-tillväxten beräknas till knappt 3,5 procent 2015 och till cirka 4 procent Den amerikanska ekonomin blir motorn i världsekonomin. Bidraget från tillväxtekonomierna förblir stort, men mindre än tidigare. Det ser nu även något ljusare ut i euroområdet och en något tydligare återhämtning än vad som förutsågs tidigare är att vänta. Den svenska ekonomin och arbetsmarknaden gynnas av den gradvisa globala förbättringen. Efter en tydlig försvagning under första kvartalet 2015 väntas tillväxten i den amerikanska ekonomin gradvis ta mer fart under fortsättningen av året. Mycket talar således för att inbromsningen i den amerikanska ekonomin var tillfällig. Försvagningen kopplas bland annat till bistert vinterväder och hamnstrejker på den amerikanska västkusten. Den amerikanska arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas under 2015 och Arbetslösheten väntas understiga 5 procent under De amerikanska hushållen och företagen kommer därmed att agera draglok för världsekonomin. Allt detta gör även att tidpunkten för när den amerikanska centralbanken höjer sin styrränta kommer allt närmare. Sammantaget beräknas amerikanska BNP öka med 2,1 procent 2015 och med 3,0 procent Detta kan jämföras med 2,4 procent Återhämtningen i euroområdet har fortsatt och inkommande statistik indikerar att utvecklingen är starkare än vad som tidigare var förväntat. Utvecklingen i euroområdet gynnas av många olika faktorer. Den fortsatt mycket expansiva penningpolitiken framför allt ECB:s mycket stora obligationsköp har lett till att kreditgivningen ökat och att optimismen ökat hos både hushåll och företag. Vidare stimulerar det låga oljepriset ekonomin och inte minst har försvagningen av euron ökat konkurrenskraften hos exportföre-

5 Arbetsmarknadsutsikterna våren tagen. Utvecklingen är dock fortsatt bräcklig och det finns alltjämt underliggande problem såsom hög skuldsättning, politisk osäkerhet, obetydlig inflation och en mycket hög arbetslöshet i flera länder. Ytterligare strukturella reformer är därför nödvändiga. Antalet sysselsatta i euroområdet började öka i början av Den utvecklingen fortsätter under vår prognosperiod. Även om arbetslösheten har kulminerat förblir nivån mycket hög både 2015 och Den hittillsvarande nedgången förklaras främst av att jobben blivit fler. Arbetslösheten bedöms sjunka till 10,7 procent Det betyder att euroområdet fortsätter att brottas med en mycket hög arbetslöshet även under de kommande åren. Arbetslöshetens sammansättning är också mycket ogynnsam. Vår bedömning är att BNP för euroområdet växer med 1,5 procent 2015, vilket kan jämföras med 0,9 procent För 2016 bedöms tillväxten till cirka 2 procent. Hushållen förblir tillväxtmotorn i Sverige Efter en tillfällig svacka under inledningen på 2015 tar tillväxten i den svenska ekonomin åter mer fart från och med andra halvåret Den förhållandevis svaga BNPutvecklingen under inledningen av 2015 är en följd av en fortsatt trög återhämtning i den globala ekonomin. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning av arbetsställen i det privata näringslivet, och av samtliga kommuner och landsting, under våren 2015 visar att man nu räknar med en starkare ökning av efterfrågan på varor och tjänster än vad man gjorde i de senaste undersökningarna. Bedömningen ligger också tydligt över det historiska genomsnittet. Även andra framåtblickande indikatorer pekar på att den ekonomiska aktiviteten kommer att växla upp. Den bild av utvecklingen i den svenska ekonomin som vi gav i föregående prognos står i huvudsak fast. Detta betyder att det är den inhemska efterfrågan som kommer att driva tillväxten. Hushållen får en fortsatt god inkomstutveckling samtidigt som deras förmögenhetsställning fortsätter att vara stark. Dessutom har hushållen varit ovanligt sparsamma. Denna försiktighet består ett tag till, men under framför allt 2016 bedömer vi att hushållen kommer att lätta på plånboken något mer. Investeringskonjunkturen förstärktes tydligt under andra halvåret 2014, men blev i det närmaste oförändrad mellan fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet Den svaga utvecklingen under årets första kvartal förklaras dock av en tillfällig ökning under fjärde kvartalet Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka i god takt under första kvartalet. De fortsätter att öka under 2015 och 2016, men i något lägre takt än under Samtidigt förstärks investeringsökningen i industrin och i den offentliga sektorn framför allt under Den långsamma återhämtning som sker av den globala ekonomin påverkar den svenska exporten. Förstärkningen blir därför förhållandevis blygsam 2015, men under 2016 finns förutsättningar för en mer tydlig exporttillväxt. Importen ökar emellertid i snabbare takt än exporten under både 2015 och Detta betyder att nettoexporten ger ett negativt bidrag till BNP-tillväxten under prognosperioden. Efter att ha ökat med 2,5 procent under 2014 bedömer vi att BNP växer med 2,5 procent 2015 och med 3,0 procent 2016, kalenderkorrigerat.

6 Arbetsmarknadsutsikterna våren Drygt fler sysselsatta 2016 Framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft under både 2015 och Exempelvis indikerar Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning våren 2015 att arbetsgivarna kommer att fortsätta öka antalet anställda i ett tämligen gott tempo, detta på såväl ett som två års sikt. I takt med att konjunkturen gradvis förbättras väntas sysselsättningsökningen tillta. För 2015 beräknas sysselsättningen (16-64 år) öka med personer (motsvarande 1,1 procent). Under 2016 förväntas antalet sysselsatta öka med personer (motsvarande 1,3 procent) vilket innebär att antalet sysselsatta 2016 landar på nära 4,7 miljoner. Detta kan jämföras med en jobbtillväxt på personer motsvarande 0,9 procent under Under 2016 blir den relativa sysselsättningsgraden 76,6 procent. Antalet sysselsatta ökar mest i den privata tjänstesektorn, men relativt sett är ökningen starkare i offentliga tjänster. Enligt Nationalräkenskaperna ökade antalet arbetade timmar med 1,8 procent under Arbetade timmar bedöms fortsätta att växa i god takt under både 2015 och 2016 eller med 1,6 respektive 1,8 procent, vilket är större ökningar än den bedömda tillväxten av antalet sysselsatta (åldersgruppen år). Detta betyder att medelarbetstiden bedöms öka. Produktiviteten i privat näringsliv har utvecklats förhållandevis svagt under lång tid. Under 2015 bedöms BNP-produktiviteten öka med 0,9 procent och under 2016 med 1,2 procent. Detta kan jämföras med 0,7 procent under Sysselsättningen ökar mest bland unga Under prognosperioden bedöms sysselsättningen öka för samtliga åldersgrupper, men det är i synnerhet ungdomarna som gynnas av den starka arbetsmarknaden. En stor del av jobbtillväxten sker nämligen inom yrkesområden med lägre krav på utbildning och erfarenhet. Dessutom kan man notera att en stor del av sysselsättningsökningen, särskilt bland de unga, avser tillfälliga anställningar. Antalet sysselsatta med längre utbildning fortsätter att öka Under prognosperioden väntas antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning öka mest, vilket möjliggörs av en fortsatt ökning av arbetskraftsutbudet med den utbildningsbakgrunden. Antalet sysselsatta med gymnasieutbildning bedöms endast förändras i liten omfattning, medan antalet med endast förgymnasial utbildning fortsätter att minska. Det stora tillskottet av eftergymnasialt utbildade får till följd att fler med den utbildningsnivån rekryteras till jobb på gymnasienivå. Första kvartalet 2015 hade gruppen förgymnasialt utbildade (25-64 år) en sysselsättningsgrad motsvarande 60 procent. Detta kan jämföras med nästan 88 procent hos dem med eftergymnasial utbildning längre än två år (25-64 år) och 82 procent bland de med gymnasial utbildning (25-64 år). Det finns således en stor potential att öka sysselsättningen bland de korttidsutbildade. Många av dessa personer är dock i behov av omfattande kompetenshöjande insatser för att detta ska kunna realiseras. Utrikes födda svarar för nästan hela sysselsättningsökningen Nästan hela den sysselsättningsökning (16-64 år) som bedöms i denna prognos personer under 2015 och 2016 svarar utrikes födda för. Denna grupp svarar emellertid för hela tillskottet i såväl befolkning som arbetskraft. Tillskottet kommer främst från per-

7 Arbetsmarknadsutsikterna våren soner födda utanför Europa. Den framtida sysselsättningstillväxten blir ännu mer beroende av utvecklingen bland utrikes födda, eftersom den inrikes födda befolkningen krymper. Vi bedömer att såväl antalet sysselsatta som sysselsättningsgraden för utrikes födda fortsätter att stiga under prognoshorisonten. Det finns tecken på att åtminstone delar av integrationsprocessen på arbetsmarknaden tycks ha förbättrats, trots att vi nu har en betydligt större grupp av invandrare med kort vistelsetid i landet som konkurrerar om de lediga jobben. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan i synnerhet utomeuropeiskt födda och inrikes födda är dock mycket stor. Särskilt stor är skillnaden mellan de två grupperna bland kvinnor. Arbetskraften fortsätter att växa starkt Även om befolkningen i yrkesverksamma åldrar endast har ökat svagt under senare år så har antalet personer i arbetskraften ökat starkt. Detta har kunnat ske till följd av ett ökat arbetskraftsdeltagande hos befolkningen vilket delvis är en effekt av en utbudsstimulerande politik. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har påskyndat inträdet i arbetskraften för nyanlända invandrare. Invandringen bedöms fortsätta att ligga på en hög nivå under de närmaste åren till följd av stor asyl- och anhöriginvandring. Detta ger ett värdefullt tillskott till arbetskraften som utan invandring hade minskat utrikes födda svarar för hela arbetskraftstillväxten sedan Det betyder också att vi bedömer att det är nödvändigt med en fortsatt stor nettoinvandring framöver. De närmaste åren beräknas arbetskraften fortsätta att växa i god takt. År 2015 beräknas den öka med personer och år 2016 med personer. Befolkningens arbetskraftsdeltagande beräknas till 82,7 procent Utbudet av arbetskraft behöver fortsätta att öka i hög takt för att det ska gå att upprätthålla en god och uthållig ökning av sysselsättningen. Stark sysselsättningstillväxt inom offentliga tjänster Den svenska industrin har tydligt präglats av de senaste årens globala lågkonjunktur och industriproduktionen har haft en svag utveckling under en längre period. Även under 2014 var utvecklingen dämpad, då såväl produktion som orderingång föll tillbaka ytterligare. Under första kvartalet 2015 vände emellertid industriproduktionen svagt uppåt. Ljusare globala utsikter och ökad världshandel gynnar exportberoende länder som Sverige. De positiva tecknen till trots finns det fortfarande en del orosmoln vad gäller den svenska industrisektorns utveckling. Exempelvis pekar framåtblickande indikatorer som Konjunkturinstitutets konfidensindikator och Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning på en viss försvagning av industriföretagens förväntningar sedan slutet på Antalet sysselsatta inom industrin har minskat tydligt under senare år. De senaste kvartalen har dock nedgången av antalet sysselsatta mattats av tydligt. Även om antalet sysselsatta inom industrin kommer att vara lägre 2015 än under 2014 innebär detta att vi förutser en viss jobbtillväxt under Byggkonjunkturen fortsätter att vara stark. Vår arbetsgivarundersökning visar att efterfrågeläget bland byggföretagen under det senaste halvåret har utvecklats starkare än de förväntade sig i höstas. Företagens förväntningar inför framtiden är också starkare än normalt. Antalet påbörjade lägenheter fortsatte att öka under första kvartalet Dessutom har antalet bygglov för bostäder och fritidshus ökat under hela 2014 och inledning-

8 Arbetsmarknadsutsikterna våren en av Trots den starka byggkonjunkturen har dock sysselsättningen i näringen inte ökat. En viktig förklaring är att företagen inom byggverksamheten i allt större grad använder sig av inhyrd personal och utländsk arbetskraft. Den fortsatt starka byggkonjunkturen talar för att sysselsättningen kommer att öka både 2015 och Vår bedömning är att sysselsättningen ökar med personer 2015 och med lika många Användningen av inhyrd personal och utländsk arbetskraft fortsätter att hålla tillbaka jobbtillväxten även under dessa år. Den privata tjänstesektorn fortsätter att växa. Vår undersökning visar att förväntningsläget bland företagen för det kommande halvåret är något starkare än normalt. Sysselsättningen ökade i god takt under 2014 och inledningen av Under prognosperioden fortsätter sysselsättningen att öka tydligt. En stark inhemsk efterfrågan, i synnerhet hushållens konsumtion, förväntas driva tillväxten under prognosperioden. Det är därför framför allt tjänster som riktas mot hushållen som väntas möta en stark utveckling, men även inom mer företagsnära tjänster väntas en ökning. Dessa arbetsgivare gynnas av en fortsatt stark utveckling i offentliga tjänstesektorn och byggverksamheten samt av en ökande optimism inom industrin. Vi bedömer att antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn ökar med personer 2015 och med ytterligare personer under Jobben fortsätter att växa i god fart inom området offentliga tjänster och där sker även den starkaste jobbtillväxten relativt sett. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att arbetsgivarna planerar för fler anställda på både ett och två års sikt samt på en fortsatt ökning av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter. Under vår prognosperiod kommer arbetsgivarnas ekonomiska förutsättningar inte att begränsa möjligheterna att expandera sina verksamheter. Också de privata arbetsgivarna inom området planerar för fler anställda under hela vår prognosperiod. Arbetsförmedlingen bedömer därför att sysselsättningen kommer att öka hos både offentliga och privata arbetsgivare inom området också under 2015 och Inom vissa yrken riskerar dock den allt större bristen på arbetskraft att utgöra ett hinder för den framtida sysselsättningsutvecklingen. Storstadslänen växer snabbast men uppgången blir bred Sysselsättningen steg på bred front i landet under 2014 och ett flertal av landets regioner, även utanför storstadslänen, visade en stark sysselsättningstillväxt. Under både 2015 och 2016 fortsätter sysselsättningen att stiga i samtliga län. Storstadslänen med Stockholm i täten väntas fortsätta att uppvisa den tydligaste jobbtillväxten även om sysselsättningsökningen förväntas växla upp bland merparten av övriga län under Även om sysselsättningen väntas stiga i hela landet under prognosperioden utgör Gävleborgs, Jämtlands, Södermanlands och Västernorrlands län motpoler till övriga regioner. Den svagare utvecklingen i dessa län förklaras främst av en ogynnsam näringsstruktur. I några fall begränsas jobbtillväxten också av ett vikande befolkningsunderlag i åldrarna år. Det tidigare mönstret med en kraftigare sysselsättningstillväxt i regioner med en mer diversifierad näringsstruktur väntas således bestå. Under främst 2016 väntas dock en successivt ökad aktivitet inom industrin gynna sysselsättningen även i landets traditionellt sett mer industritunga regioner.

9 Arbetsmarknadsutsikterna våren Arbetslösheten minskar till 7,5 procent 2016 Arbetslösheten har endast uppvisat små förändringar under de senaste åren och uppgick 2014 till i genomsnitt 8,0 procent, motsvarande personer, i åldrarna år. Den fortsätter att minska i långsam takt under både 2015 och 2016, men inslaget av strukturellt arbetslösa ökar ytterligare. Under 2015 bedöms arbetslösheten uppgå till 7,8 procent och 2016 till 7,5 procent. Att arbetslösheten trots en stark jobbtillväxt inte faller mer markerat beror på en fortsatt stark tillväxt av arbetskraften. Det är viktigt att kartlägga arbetslösheten, i synnerhet att beskriva vilka grupper som har särskilt svårt att få jobb. De heltidsstuderande som söker jobb utgör i många fall inget arbetsmarknadspolitiskt problem eftersom många ser studier som sin huvudsakliga aktivitet. Av de arbetslösa 2014 var heltidsstuderande som aktivt sökte arbete, motsvarande 2,6 procent av arbetskraften. Denna grupp har minskat svagt jämfört med Antalet arbetslösa som inte var heltidsstuderande var under 2014, motsvarande 5,4 procent av arbetskraften, vilket är samma nivå som Arbetslösheten för inrikes födda har minskat och den utvecklingen fortsätter. Å andra sidan förändras arbetslösheten för utrikes födda endast marginellt. Det sammanhänger med att hela tillskottet av arbetskraft härrör från utrikes födda, medan inrikes födda fortsätter att minska i antal. Det är framför allt bland ungdomar som arbetslösheten minskar, vilket beror på att unga gynnas mest av den fortsatta förstärkningen på arbetsmarknaden. Färre inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen det vill säga öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd bedöms fortsätta minska, dock i långsam takt. Av de arbetslösa är det i första hand de som står närmast arbetsmarknaden som kommer ut i jobb när arbetsmarknaden stärks. Sammansättningen av inskrivna arbetslösa har förändrats påtagligt, då inslaget av personer som står långt från arbetsmarknaden det vill säga utsatta grupper fortsatt att öka på Arbetsförmedlingen. Den breda sysselsättningstillväxten i landet avspeglas i fortsatt fallande arbetslöshetstal visat som inskrivna arbetslösa som andel av den registerbaserade arbetskraften i de flesta av landets regioner under både 2015 och Den tidigare beskrivna tudelningen mellan mer industriintensiva och mer tjänsteintensiva arbetsmarknader består, vilket innebär fortsatt höga arbetslöshetsnivåer i främst Gävleborgs, Blekinge och Södermanlands län. I dessa län förväntas relativa arbetslöshetstal på över 10 procent under fjärde kvartalet Samtidigt väntas fortsatt låga arbetslöshetnivåer i Uppsala, Stockholms och Hallands län. Bland storstadsregionerna bedöms Skåne län fortsätta att bokföra den högsta arbetslösheten. Matchningen ska stå i fokus åren 2015 och 2016 Kärnan i Arbetsförmedlingens uppdrag är att matcha arbetssökande mot arbetsgivarnas behov. Under 2015 och 2016 kommer Arbetsförmedlingens arbete att påverkas av att efterfrågan på arbetskraft främst gynnar arbetssökande med gymnasial och eftergymnasial utbildning samtidigt som antalet arbetslösa med kortare utbildning ökar. Arbetslöshetens struktur år 2015 skiljer sig kraftigt åt jämfört med motsvarande konjunkturlägen tidigare. Det finns en stor tillgång på arbetslösa med kort utbildning eller yrkeskompetenser som endast efterfrågas i liten grad. Andelen arbetslösa som har svårare att finna ett arbete

10 Arbetsmarknadsutsikterna våren kommer således att öka under prognosperioden. Arbetsförmedlingens matchningsarbete kommer utifrån dessa förutsättningar att utsättas för ökade utmaningar. För att upprätthålla tillgången på efterfrågad arbetskraft de närmaste åren blir således arbetet med att förstärka arbetslösas position på arbetsmarknaden synnerligen viktigt. Omställningen och rörligheten på arbetsmarknaden måste vara hög och det är väsentligt att arbeta med aktiva insatser riktade mot arbetslösa som har svårt att finna en lösning på sina arbetsmarknadsproblem. Det är viktigt att motverka den del av arbetslösheten som är strukturell, det vill säga arbetslösa som befinner sig på utbildningsnivåer, inom utbildningsinriktningar eller inom tillbakagående yrken där det råder hög arbetslöshet oavsett konjunkturläge. Misslyckas detta kommer jämviktsarbetslösheten att öka. Konjunkturinstitutet skattar den svenska jämviktsarbetslösheten till 7 procent. Matchningssvårigheterna har inte ökat ur ett arbetsgivarperspektiv Efterfrågan på arbetskraft har fortsatt att öka det senaste året. I en sådan utveckling stiger normalt bristen på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Bristen på arbetskraft har också ökat inom det privata näringslivet men i tämligen begränsad utsträckning. Dock är bristen på arbetskraft fortfarande lägre än vid motsvarande efterfrågelägen tidigare. Även om bristtalen inom det privata näringslivet bedöms fortsätta öka något under prognosåren finns det inga tecken på att dessa kommer att påverka ekonomin negativt 2015 och mycket tyder på att detta även gäller för Det finns sannolikt flera bidragande orsaker till de fortsatt begränsade rekryteringsproblemen. En viktig faktor är att efterfrågan på arbetskraft till stor del återfunnits inom privata tjänstenäringar där det inte ställts så höga utbildningskrav. Dessutom har efterfrågan inom privat tjänstesektor främst uppstått i de tre storstadsregionerna, där tillgången på arbetskraft är god. En ytterligare orsak till att bristen på arbetskraft ökat endast i begränsad grad är de ökade inslagen av utländska entreprenörer, särskilt inom vissa branscher såsom byggverksamhet och transport. Det har även blivit vanligare att lägga ut uppdrag på företag i andra länder, till exempel inom IT och teknik. Det sker också en viss arbetskraftsinvandring inom en del stora bristyrken på arbetsmarknaden. Andra förklaringar kan vara att arbetsgivare lättare når den arbetskraft de önskar rekrytera, till exempel genom sociala medier, och att det fortfarande finns många arbetslösa som söker de lediga jobben. Allt mer ansträngt rekryteringsläge inom offentliga tjänster Inom delar av området offentliga tjänster är dock rekryteringsläget ansträngt och det svåra bristläget blir än skarpare kommande år. Bristen på utbildad arbetskraft väntas stiga successivt och arbetsgivarna får i många fall svårt att fullt ut upprätthålla service inom sina verksamheter. Bristen på arbetskraft riskerar att bromsa den samlade ökningen av sysselsättningen inom sektorn. Bristen på utbildad arbetskraft blir särskilt stor inom yrken på högskolenivå, men det finns även en tydlig tendens till ökad brist på vårdutbildade på gymnasienivå. Det allt mer problematiska rekryteringsläget sammanhänger med flera faktorer. En viktig faktor är att det inom flera yrken finns ett strukturellt underskott på nyexaminerade. Anledningen är att antalet utbildningsplatser är för litet och i vissa fall är dessutom sökintresset för lågt till utbildningarna. En annan bidragande faktor till den ökade bristen på

11 Arbetsmarknadsutsikterna våren arbetskraft är att generationsväxlingen fortfarande påverkar rekryteringsläget inom många regioner utanför de tre storstadsregionerna. Brist på arbetskraft inom vissa branscher Bristen på arbetskraft inom det privata näringslivet väntas öka något till slutet av Ökningen begränsas till vissa branscher. För offentliga tjänstesektorn förblir rekryteringsläget bekymmersamt. Inom följande yrkesområden väntas bristen bli mest framträdande: Yrken inom hälso- och sjukvård Läraryrken Yrken inom teknik och data Yrken inom bygg- och anläggningarbete Kvalificerade yrken inom industrin Några enskilda yrken inom tjänster och service Allt fler inskrivna arbetslösa har en utsatt ställning på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen har fått ett breddat uppdrag genom etableringsuppdraget och sjukförsäkringsreformen. Detta har medfört att sammansättningen av de inskrivna arbetslösa har förändrats kraftigt. En allt större andel av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör grupper som generellt har svårare att få ett arbete än andra och därmed löper högre risk att bli långtidsarbetslösa. Till dessa grupper hör personer med endast förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer i åldern år och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa grupper benämns som utsatta grupper. I gruppen med endast förgymnasial utbildning ingår även ungdomar med bristfällig utbildning. Ungdomar är dock generellt inte en grupp med utsatt ställning på arbetsmarknaden. Det är här viktigt att poängtera att de som ingår i grupper med utsatt ställning i genomsnitt har svårare att få arbete än övriga grupper på arbetsmarknaden men att det inom respektive grupp naturligtvis finns individuella skillnader som gör att alla inte har svårt att få arbete. Jobbchansen, det vill säga andelen arbetslösa som varje månad går till ett arbete, är dubbelt så stor för dem som har en starkare position på arbetsmarknaden än för dem som ingår i en utsatt grupp. Under första kvartalet 2015 var jobbchansen omkring 5 procent för utsatta grupper jämfört med cirka 11 procent för dem med en starkare ställning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökar för dem i utsatt ställning I april 2015 var totalt inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Av dessa tillhörde 68 procent eller personer de grupper som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Av dem har mer än hälften varit arbetslösa mer än ett år. Den nedgång av antalet inskrivna arbetslösa som bedöms för 2015 och 2016 kommer helt och hållet att ske i grupper som har en starkare ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt väntas antalet arbetslösa i utsatta grupper öka under dessa bägge år. Orsaken är framför allt ett fortsatt stort inflöde av nyanlända till etableringsuppdraget. Detta är en följd av många flyktinginvandrare från framför allt Syrien, men även från andra länder med politisk instabilitet.

12 Arbetsmarknadsutsikterna våren En annan faktor som också påverkar ökningen av antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning, men i mindre utsträckning, är överföringen av personer till Arbetsförmedlingen från Försäkringskassan. Det är framför allt bland män med utsatt ställning som arbetslösheten ökar. Detta förklaras främst av att det är fler män än kvinnor som invandrar. Men även bland kvinnorna i utsatta grupper finns det nu en tendens till ökning av arbetslösheten. Däremot minskar arbetslösheten för både män och kvinnor bland dem som har en starkare ställning på arbetsmarknaden. Andelen av de arbetslösa som har en utsatt ställning bedöms nå 70 procent i slutet av Under 2016 väntas andelen fortsätta att öka för att passera 75 procent under andra halvåret. Att andelen i utsatta grupper ökar ytterligare beror både på en fortsatt ökning av antalet arbetslösa i utsatta grupper och på en nedgång av arbetslösheten i övriga grupper. Antalet arbetslösa utomeuropeiskt födda ökar stadigt Av de utsatta grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt största gruppen. Antalet inskrivna arbetslösa utomeuropeiskt födda har ökat kontinuerligt och starkt, från personer 2008, till en nivå på personer i april Den markanta ökningen förklaras av ett stort inflöde av personer i etableringsuppdraget sedan det infördes Eftersom flyktingströmmarna förväntas vara fortsatt stora 2015 och 2016 beräknas denna grupp öka ytterligare framöver. Under det senaste året har arbetslösheten för dem med endast förgymnasial utbildning minskat. Minskningen har nu upphört och vänts till en uppgång. Totalt utgjorde gruppen personer i april Av dessa har nästan hälften, över , en ofullständig grundskoleutbildning. Arbetslösa i åldern år och arbetslösa med funktionsnedsättning har minskat under det senaste året. Nedgångstakten har dock avtagit, speciellt för dem i åldersgruppen år. Antalet inskrivna arbetslösa i åldern år uppgick till i april Motsvarande antal för personer med funktionsnedsättning var

13 Arbetsmarknadsutsikterna våren Valda indikatorer Källa: SCB, Arbetsförmedlingen 123 Procentuell förändring Prognos BNP, till marknadspris -0,3 1,3 2,3 2,7 3,2 BNP, kalenderkorrigerat 0,1 1,3 2,5 2,5 3,0 Arbetade timmar, kalenderkorrigerat 0,7 0,3 1,8 1,6 1,8 Produktivitetstillväxt -0,6 1,0 0,7 0,9 1,2 KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,0 0,9 0,5 1,0 1,6 Timlön 1 3,0 2,5 2,9 2,9 3,2 Hushållens reala disp. inkomster 2 3,8 2,1 2,6 2,7 2,3 Privat konsumtion 0,8 1,9 2,4 2,2 2,6 Sparkvot, inkl. avtalspension 3 15,2 15,6 15,8 16,2 15,9 Nyckeltal 4 Tusental/procent Förändring, tusental/procentenheter Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraft (16-64 år) Sysselsatta (16-64 år) Arbetslösa (16-64 år) Arbetslöshet (16-64 år) 8,1 8,0 7,8 7,5 0,1-0,1-0,2-0,3 Relativa arbetskraftstal (16-64 år) 82,2 82,6 82,8 82,7 0,7 0,4 0,2-0,1 Sysselsättningsgrad (16-64 år) 75,5 76,0 76,3 76,6 0,6 0,5 0,3 0,3 Inskrivna arbetslösa (16-64 år) Arbetsmarknadspolitiska program (16-64 år) Sysselsatta (15-74 år) Arbetslösa (15-74 år) Arbetslöshet (15-74 år) 8,0 7,9 7,7 7,4 0,0-0,1-0,2-0,3 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen 56 1 Avser Konjunkturlönestatistiken. 2 Avser hushåll och deras icke vinstdrivande organisationer. 3 Procent av disponibel inkomst. 4 Summeringarna stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 5 Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. 6 Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.

14 Arbetsmarknadsutsikterna våren Internationell översikt Trots en mycket expansiv penningpolitik och nedtryckta oljepriser har aktiviteten i den globala ekonomin endast förstärkts i långsam takt. Förbättringen fortsätter i långsam takt under 2015 och Dock tilltar tillväxten under loppet av prognosperioden. De amerikanska hushållen och företagen agerar draglok för världsekonomin och bidraget från tillväxtekonomierna blir stort, men mindre än tidigare. Bakom detta ligger en lugnare ekonomisk aktivitet i Kina och att vissa länder, exempelvis Ryssland och Brasilien, brottas med stora ekonomiska problem. Det ser något ljusare ut i euroområdet och en något tydligare återhämtning är där att vänta, vilket sammanhänger med att ECB vunnit allt större förtroende för sin penningpolitik. Hushållen ser också något mer positivt på framtiden, vilket är bra för den privata konsumtionen. Exporten gynnas dessutom av ett fortsatt sjunkande värde på euron. Global BNP växer med omkring 4 procent 2016 För många länder är den höga arbetslösheten den största utmaningen under de kommande åren, detta i synnerhet då den strukturella arbetslösheten är hög. Vidare brottas många centralbanker fortsatt med alltför låg inflation, men deflationshotet bedöms ha minskat. Den globala BNP-tillväxten beräknas till knappt 3,5 procent 2015, vilket betyder att den blir svag fyra år i följd. Vi bedömer att tillväxten uppgår till cirka 4 procent Det betyder att världshandeln växer snabbare 2015 och 2016 än 2014, vilket gynnar exportberoende länder som Sverige och Tyskland. Procent 7 Global BNP-tillväxt Prognos för Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Macrobond och Arbetsförmedlingen Hushåll och företag i USA är motorerna i världsekonomin BNP-tillväxten i Förenta staterna försvagades påtagligt under första kvartalet 2015, jämfört med fjärde kvartalet Detta kan i hög grad kopplas till bistert vinterväder och hamnstrejker på den amerikanska västkusten. Dessutom påverkade den starka dollarn exporten negativt medan importen gynnades. Det finns dock en del som talar för att

15 Arbetsmarknadsutsikterna våren denna svacka är tillfällig. Inköpschefsindex för privata tjänster har varit starkt under ett års tid och hushållen är förhållandevis optimistiska inför framtiden. Vidare talar den starka arbetsmarknaden för att lönerna förstärks framöver. Till detta kan läggas ökade hushållsförmögenheter. Dessutom har hushållen amorterat ned sina skulder till en låg nivå. Sammantaget talar detta för en god privat konsumtion under de kommande åren. Det finns också en del som talar för ökade investeringar framöver, bland annat en svag produktivitetstillväxt. Dessutom ökar antalet hushåll tydligt, vilket tillsammans med låga räntor talar för ökade bostadsinvesteringar. Exporten fortsätter att plågas av att dollarn fortsätter att förstärkas, vilket sannolikt ligger bakom att inköpschefsindex för industrin är ganska svagt. Dock är USA inte lika beroende av exportutvecklingen som andra länder, exporten utgör bara 13 procent av BNP och importen 16 procent. 7 Sammantaget beräknas BNP öka med 2,1 procent 2015 och med 3,0 procent Detta kan jämföras med 2,4 procent Konsumentförtroende, USA - University of Michigan november april 2015 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Säsongrensade värden Källa: Macrobond Jobbtillväxten fortsätter Det har skett en rejäl förbättring av läget på den amerikanska arbetsmarknaden och arbetslösheten har enligt beräkningar av OECD nått jämviktsnivån. Arbetslösheten har fallit från 10,0 procent våren 2009 till 5,4 procent i april Bakom nedgången ligger en stark jobbtillväxt, vilken varit något större än befolkningstillväxten varvid sysselsättningsgraden förstärkts något. Dock ligger nivån fortfarande tydligt under den som bokfördes före finanskrisen i slutet av En del av arbetslöshetsnedgången kan kopplas till ett minskat deltagande i arbetslivet. Nedgången av arbetskraftsdeltagandet har upphört och nivån har varit oförändrad under det senaste året. Arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas i Förenta staterna under 2015 och Det betyder ökade rekryteringsproblem, vilket talar för en högre löneökningstakt framöver. Nedgången av arbetslösheten bedöms också motverkas av ett ökat utbud av arbetskraft, 7 SEB, Nordic Outlook, maj Alla jämförelser av arbetslöshet och sysselsättning avser säsongrensade värden.

16 Arbetsmarknadsutsikterna våren då mycket talar för att andelen av befolkningen som är på arbetsmarknaden ökar under de kommande åren. Trots allt bedöms arbetslösheten fortsätta att minska och understiga 5 procent En central fråga är om strukturarbetslösheten ökat i Förenta staterna. Långtidsarbetslösheten har dock minskat påtagligt, men ligger i antal fortfarande över nivån som rådde före finanskrisen. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden uppgick till 30,8 veckor i april 2015, vilket kan jämföras med 16,9 veckor i april Utmaningen för arbetsmarknadspolitiken i Förenta staterna är att få till stånd en snabbare ökning av utbudet av arbetskraft, dels genom att få tillbaka dem som lämnat arbetsmarknaden dels genom att stimulera nya att komma in på arbetsmarknaden. Procent 70 Arbetskraft och sysselsättning relaterat till befolkningen 16 år och äldre i USA januari april 2015 Relativt arbetskraftstal Sysselsättningsgrad Säsongrensade värden Källa: Macrobond Hoppfullt för den japanska ekonomin trots trög inledning på 2015 År 2014 blev ett mörkt år för den japanska ekonomin. BNP blev oförändrad mellan 2013 och 2014 och det är värt att notera att ett starkt första kvartal 2014 motverkade att BNP föll på årsbasis. Under inledningen av 2015 har en viss förbättring skett och de framåtblickande indikatorerna visar på en viss förbättring jämfört med kvartalen innan. Den japanska exporten gynnas av en ökad global handel framöver och en ökad konkurrenskraft via en svag yen. Till detta kommer att den privata konsumtionen bör få en skjuts uppåt 2016 genom att japanska hushåll antas tidigarelägga inköp före nästa momshöjning Den japanska arbetsmarknaden är mycket ansträngd och arbetslösheten har sjunkit till 3,3 procent i april Jobberbjudandena har nått en i det närmaste rekordnivå, och det är helt nödvändigt att föra en mer utbudsstimulerande politik, annars riskerar brist på arbetskraft att bli en stor hämsko för den japanska ekonomin. BNP bedöms öka med cirka 0,8 procent 2015 och med 1,3 procent Temponedväxling i Kinas ekonomi De asiatiska utvecklingsekonomierna fortsätter att växa snabbare än världsekonomin under de närmaste åren, men tillväxttakten fortsätter att dämpas något. Det sammanhänger med att tillväxten i Kina fortsätter att reduceras. För övriga ekonomier bedöms tillväxten accelerera försiktigt. BNP i Kina ökade med 7,4 procent 2014, vilket kan jämfö-

17 Arbetsmarknadsutsikterna våren ras med 7,7 procent Första kvartalet 2015 minskade tillväxten till 7 procent, och de flesta bedömare räknar med en tillväxt under 7 procent under såväl 2015 och Bakom denna nedväxling ligger bland annat den kinesiska regeringens omläggning av politiken och en uttalad ambition om en bredare bas för tillväxten. Målet är att minska exportberoendet och få en högre inhemsk konsumtion, vilket tenderar att gynna tjänstesektorn på bekostnad av industrin. Dessutom är en inbromsning av bostadsinvesteringarna nödvändig, då utbudet av osålda lägenheter förblivit stort trots priskorrigeringar. Det innebär att byggandet förblir lågt framöver. Återhållsamma bostadsinvesteringar är en viktig pusselbit för att undvika en kraftigare nedgång i ekonomin, vilket sannolikt kan bli effekten av ett tydligare fall i bostadspriserna. Den kinesiska arbetsmarknaden fortsätter att uppvisa styrka. Arbetslösheten bedöms ligga på cirka 4 procent i de större städerna, och det innebär att lönerna kan fortsätta att stiga i god takt. Detta innebär också att de kinesiska hushållen får utrymme att öka den privata konsumtionen i god takt. Förstärkningen av världsekonomin gynnar också exporten, som dock kan hållas tillbaka av en förstärkt yuan. Försiktig ljusning i euroområdet Återhämtningen i euroområdet har fortsatt och inkommande statistik indikerar att utvecklingen är starkare än vad bedömare förväntat sig. Utvecklingen stödjs av många faktorer. Den expansiva penningpolitiken och framför allt ECB:s mycket stora obligationsköp har lett till att kreditgivningen ökat och till att optimismen ökat hos både hushåll och företag. Vidare stimulerar det låga oljepriset ekonomin och inte minst har försvagningen av euron ökat konkurrenskraften hos exportföretagen. Dock är utvecklingen fortsatt bräcklig med underliggande problem i flera länder, såsom hög skuldsättning, politisk osäkerhet, obetydlig inflation och en mycket hög arbetslöshet som plågar hushållens ekonomi. Som vanligt är situationen i Grekland en källa till oro och det pågår ständigt en diskussion om landet kommer att bli kvar i eurosamarbetet. Hittills har inte den grekiska regeringen lyckats presentera någon reformlista som upplevts som tillräcklig. Det råder i skrivande stund en stor osäkerhet om Grekland kommer att få nya lån utbetalda, och det är nödvändigt för att landet skall undvika statsbankrutt. Under första kvartalet 2015 växte BNP i euroområdet med 0,4 procent jämfört med föregående kvartal, och den tendensbaserade statistiken pekar mot att BNP ökar med något mer under andra kvartalet. Det betyder att BNP för 2015 och 2016 har reviderats upp av samtliga prognosmakare. Vår bedömning är att BNP växer med 1,5 procent 2015, vilket kan jämföras med 0,9 procent För 2016 bedöms tillväxten till cirka 2 procent. Det finns givetvis flera osäkerhetsfaktorer, men utvecklingen bedöms nu som stabilare. Det sammanhänger med att området genomfört strukturella reformer och att exporten stöds av en god utveckling i USA och en ytterligare försvagning av euron. Det återstår dock mycket att göra och ytterligare strukturella reformer är nödvändiga. Samtidigt pekar flera ekonomer på att den expansiva penningpolitiken ökat risken för att vissa länder kan komma att dämpa takten på reformarbetet.

18 Arbetsmarknadsutsikterna våren Procent 6 BNP euroområdet, förändring kv kv Året innan Föregående kvartal Säsongrensade värden Källa: Macrobond Exporten förstärks Den exportinriktade delen av euroområdets ekonomi går bättre tider till mötes genom förstärkt världshandel parallellt med en ökad konkurrenskraft. Även den inhemska ekonomin bedöms stärkas. Den tidigare svaga privata konsumtionen bedöms öka i hygglig takt 2015 och Denna bedömning stöds av att hushållen blivit positivare om framtiden och av ökad försäljning i detaljhandeln. Vidare har lågräntepolitiken lett till att köpkraften hos hushållen förstärkts, vilket kan kopplas till en förbättring på arbetsmarknaden. Även den offentliga konsumtionen och investeringarna bedöms öka. Den offentliga konsumtionen och investeringarna hålls dock tillbaka av en fortsatt stor offentlig skuld. Området fortsätter att uppvisa ett budgetunderskott, som av EU-kommissionen beräknas till cirka 2 procent Detta innebär att perioden av budgetsaneringar, sammantaget för området, i stort sett är över. Vidare pekar mycket på att deflationshotet minskat successivt. Dock förblir inflationen mycket låg under de kommande åren, men inflationstakten ökar undan för undan. Det är en svår balansakt att försöka få igång inflationen genom att få ned värdet på euron utan att påverka den inhemska efterfrågan. Det finns alltid risk att en för snabb uppgång i inflation leder till att hushållens realinkomster gröps ur, vilket riskerar att bromsa den privata konsumtionen. Den yrkesaktiva befolkningen utvecklas svagt För många euroländer är det en svår utmaning att hantera att befolkningen i yrkesaktiva åldrar (15-64 år) minskar i antal, enligt statistik från Eurostat. Den yrkesaktiva befolkningen fortsätter att uppvisa en svag utveckling 2015 och Det innebär också att försörjningskvoten för dem som jobbar ökar, och orsaken är fler äldre i befolkningen. Hela nedgången av befolkningen i aktiv ålder står personer yngre än 40 år för, enligt arbetskraftsundersökningarna, medan befolkningen i åldrar över 40 år ökar. Det betyder att pensionsavgångarna blir stora framöver, vilket ger ökat behov av ersättningsrekryteringar.

19 Arbetsmarknadsutsikterna våren Den svaga utvecklingen av befolkningen i yrkesaktiv ålder har lett till att arbetskraften utvecklats svagt. En viss ökning skedde dock under andra halvåret 2014, vilket kan kopplas till att arbetsmarknaden förstärkts. Relateras antalet personer i arbetskraften till befolkningen i åldrarna år har den andelen ökat. Under andra halvåret 2014 bokfördes det relativa arbetskraftstalet till 77,1 procent, en ökning med 0,3 procentenheter på ett år. Detta kan jämföras med Sverige där det relativa arbetskraftstalet i åldrarna år uppgick till 86,2 procent. Sysselsättningen ökar något Antalet sysselsatta i euroområdet i åldrarna år började öka under inledningen av 2014, och utvecklingen har därefter förstärkts. Under fjärde kvartalet 2014 var drygt 139 miljoner sysselsatta i euroområdet, en ökning med drygt 1 miljon personer jämfört med motsvarande kvartal året innan. Sysselsättningsgraden har därmed förstärkts tydligt. Störst ökning skedde i de gamla krisländerna Portugal, Spanien och Irland, men även Grekland redovisade en ökning. Sysselsättningen har ökat i lejonparten av euroländerna. Det finns en del som talar för att denna utveckling fortsätter eftersom företagens rekryteringsplaner blivit mer positiva under inledningen av Bland personer i åldrarna år var sysselsättningsgraden i euroområdet 68,6 procent under andra halvåret 2014, vilket innebar en ökning med 1,1 procentenheter på ett år. Motsvarande nivå i Sverige var 80,4 procent. Långsam minskning av arbetslösheten Arbetslösheten i euroområdet har sedan våren 2013 rört sig nedåt i långsamt takt från 12,1 procent i juni 2013 till 11,1 procent i april Skillnaden mellan länderna är dock mycket stor. Arbetslösheten har fortsatt att minska i Tyskland och nått en ny rekordlåg nivå, 4,7 procent i april Däremot har den tenderat att öka i Frankrike och Italien. I april 2015 bokfördes arbetslösheten till 10,5 procent i Frankrike (högst sedan juni 1999) och till 12,4 procent i Italien. Högst arbetslöshet redovisas i Grekland och Spanien, 25,6 (mars 2015) respektive 22,7 procent (april 2015). Arbetslösheten har dock börjat minska i dessa länder, särskilt tydligt i Spanien. Nedgången förklaras främst av att jobben blivit fler. För 2015 beräknas arbetslösheten i euroområdet till 11,0 procent, vilket kan jämföras med 11,6 procent Arbetslösheten bedöms sedan sjunka till 10,7 procent Den långsamma nedgångstakten betyder att området fortsätter att brottas med en mycket hög arbetslöshet under de kommande åren. Arbetslöshetens sammansättning är också mycket ogynnsam. Under 2014 utgjorde de långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än 1 år) nästan 53 procent av samtliga arbetslösa i åldrarna år. Det kan jämföras med 50 procent Det betyder också att jobbtillväxten gynnat dem med kortare arbetslöshetstid, och den utvecklingen består under de kommande åren. Andelen långtidsarbetslösa fortsätter att öka, och detta ger en tydlig indikation på att strukturarbetslösheten ökat till en mycket hög nivå i euroområdet. Som jämförelse kan nämnas att inslaget av långtidsarbetslösa är betydligt lägre i Sverige, 19 procent under 2014.

20 Arbetsmarknadsutsikterna våren Procent 14 Arbetslösheten i euroområdet och USA januari april 2015 Euroområdet USA Säsongrensade värden Källa: Macrobond Ungdomsarbetslösheten i euroområdet är fortsatt mycket hög, 22,7 procent i mars Detta betyder emellertid att också ungdomsarbetslösheten rört sig nedåt, från 24,6 procent under inledningen av Det pågår en diskussion om att ungdomsarbetslösheten inte återspeglar problemet för unga på ett korrekt sätt. Allt fler anser att NEET (Not in Employment, Education or Training) är ett bättre mått när ungdomarnas problem på arbetsmarknaden skall beskrivas. Relaterat till befolkningen i åldrarna år bokfördes 12,4 procent av ungdomarna år 2014 som varken jobbande eller studerande, vilket var en viss nedgång jämfört med Italien redovisar störst andel unga i hela EUområdet som varken jobbar eller studerar, 22 procent av ungdomsbefolkningen i åldrarna tillhörde den gruppen Detta kan jämföras med 7,2 procent i Sverige och 6,4 procent i Tyskland. Hög aktivitet i Storbritanniens ekonomi Storbritanniens ekonomi uppvisade en stark tillväxt under 2014 då BNP ökade med 2,8 procent, vilket kan jämföras med 1,7 procent Den tendensbaserade statistiken pekar på en fortsatt god tillväxt, men ökningstakten dämpas något. Till viss del kan inbromsningen i de framåtblickande indikatorerna kopplas ihop med osäkerheter inför parlamentsvalet tidigare i år. Tillväxten bromsade också in under första kvartalet då BNP ökade med 0,3 procent jämfört med fjärde kvartalet, vilket var tydligt svagare än väntat och den lägsta kvartalstillväxten på två år. Arbetsmarknaden i Storbritannien är fortsatt stark och låga räntor leder till en god reallöneutveckling under de kommande åren. Den privata konsumtionen bedöms därmed utvecklas i fortsatt god takt under både 2015 och Det finns också mycket som talar för att den starka investeringskonjunkturen består, bland annat till följd av svag produktivitetstillväxt. Exporten hämmas dock av att pundet förstärks ytterligare mot euron, vilket innebär att exporten växer i långsam takt. Dock förbättras situationen jämfört med 2014 då exporten minskade. Importen bedöms å andra sidan utvecklas starkare än exporten. Sammantaget bedömer vi att BNP ökar med 2,5 procent 2015 och med 2,3 procent 2016.

21 Arbetsmarknadsutsikterna våren Sysselsättningen har ökat i god takt under de senaste åren och under föregående år bokfördes ökningen till drygt 2 procent, vilket var klart högre än för det stora flertalet av övriga EU-länder. Arbetslösheten har fallit tydligt under det senaste året och uppgick till 5,4 procent i början av 2015, vilket var den lägsta noteringen sedan juni För de kommande åren bedöms sysselsättningen fortsätta att öka och arbetslösheten fortsätter därmed att minska, men nedgångstakten bromsar in. Det betyder att arbetslösheten förväntas falla under jämviktsarbetslösheten, med ökade rekryteringsproblem som följd, vilket kan driva upp lönerna. Dansk ekonomi förstärks Efter flera år av svag aktivitet ökade BNP i Danmark med 1,1 procent under Trots en trög inledning av 2015 räknar vi med att BNP accelererar under kommande år. BNP bedöms öka med 1,8 procent 2015 och med 2,2 procent Bedömningen bygger på ett hyggligt bidrag från privat konsumtion. Bakgrunden är stigande realinkomster för hushållen och stigande bostadspriser. En viss förstärkning sker också av investeringar och offentlig konsumtion. Exporten gynnas av att det går något bättre i euroområdet, men uppgången bedöms bli måttlig. Sysselsättningen i Danmark ökade påtagligt under större delen av 2014, men antalet sysselsatta är fortfarande cirka färre än vid toppnoteringen tredje kvartalet Även arbetskraften har börjat öka i god takt vilket medfört att det relativa arbetskraftstalet ökat. De nämnda tendenserna kvarstår 2015 och 2016, och ökningen av utbudet av arbetskraft motverkar den pågående nedgången av arbetslösheten. Den har minskat i god takt under senare år, från 7,9 procent i maj 2012 till 6,3 procent i april Dock har arbetslösheten legat i det närmaste stilla under perioden oktober 2014 till april 2015, vilket kan kopplas till det nämnda ökade utbudet av arbetskraft. Det betyder också att arbetslösheten endast sjunker långsamt under de kommande åren. Fall i oljesektorns investeringar bromsar norsk ekonomi Den norska ekonomin växte i god takt under 2014, och BNP ökade för hela ekonomin med 2,2 procent. Avslutningen på året blev stark, men mycket talar för att tillväxten bromsar in under de kommande åren. Det sammanhänger med att ekonomin på kort sikt hämmas av en kraftig nedväxling i investeringarna i oljesektorn. BNP-tillväxten för hela ekonomin bedöms därmed till drygt 1 procent Fastlandsekonomin växer dock med 1,6 procent, vilket kan jämföras med 2,3 procent Industrisektorn påverkas negativt av fallet i oljeinvesteringarna, men å andra sidan ökar efterfrågan på viktiga exportmarknader. Till detta kan läggas att konkurrenskraften förstärks genom en svagare norsk krona och långsammare löneökningar. Vidare bedöms den privata konsumtionen dämpas under 2015, vilket kan kopplas till en långsammare ökning av hushållens reala inkomster. Det har dessutom skett en viss försvagning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten steg till 4,1 procent i mars 2015, vilket var den högsta noteringen sedan december Detta speglar delvis en snabb ökning av arbetskraften, men sysselsättningen försvagades något under första kvartalet 2015, i säsongrensade siffror. Dock ökade sysselsättningen 2014 med 0,7 procent. Norge uppvisar därmed fortsatt en högre sysselsättningsgrad än det stora flertalet europeiska länder. Det finns en del som talar för att arbetslösheten fortsätter att öka i långsam takt under 2015 för att sedan vända nedåt under Trots detta

22 Arbetsmarknadsutsikterna våren blir arbetslösheten en av de lägsta i världen, och därmed blir rekryteringsproblemen större än i många andra länder. Fortsatt svag finsk ekonomi Den finska ekonomin har fortsatt att uppvisa en svag utveckling, och utsikterna för de kommande åren är förhållandevis dystra. BNP minskade med 0,1 procent 2014 vilket var en förbättring jämfört med 2013 då BNP minskade med 1,3 procent. Det betyder att BNP fallit med nästan 7 procent jämfört med slutet av Finland brottas med stora strukturella problem och även utvecklingen i Ryssland hämmar ekonomin. Detta gör att landet endast står inför en svag återhämtning, trots att den låga inflationen ger reallöneökningar och att konkurrenskraften stärks genom en svagare euro. Den inhemska efterfrågan förblir dock svag, bland annat genom en fortsatt nedgång av priserna på bostäder, svag arbetsmarknad och en mycket svag investeringskonjunktur. Landet har inte heller någon möjlighet att öka den offentliga konsumtionen. Dessutom blir finanspolitiken åtstramande de kommande åren. BNP bedöms därför endast öka svagt under 2015, med 0,3 procent. För 2016 skattas tillväxten till 0,9 procent. Arbetsmarknaden har försämrats tydligt. Sysselsättningen (15-64 år) minskade mellan 2013 och 2014 med personer. Även sysselsättningsgraden försvagades, med 0,3 procentenheter. Förändringen av arbetslösheten motverkas av att arbetskraften fortsatt att krympa, men trots detta har arbetslösheten stigit från 7,5 procent i slutet av 2011 till 9,4 procent i april Det finns tecken på att sysselsättningsnedgången upphört under inledningen av 2015 och att en viss ökning är sannolik under 2015 och framför allt under Någon större förändring av antalet personer i arbetskraften är inte trolig eftersom befolkningen i aktiv ålder (15-64 år) fortsätter att minska. Ökningen av arbetslösheten bedöms därför upphöra och övergå till en långsam minskning under prognosperioden. Ungdomsarbetslösheten har också ökat tydligt och bokfördes till 22,3 procent i april Allvarligare är att ungdomar som varken studerar eller arbetar ökat kraftigt och redovisades till 10,2 procent av befolkningen i åldrarna år Detta kan jämföras med 7 procent 2007.

23 Arbetsmarknadsutsikterna våren Finansiella marknader Tidpunkten för när den amerikanska centralbanken skall höja styrräntan för första gången sedan slutet på 2008 kommer allt närmare. Den europeiska centralbanken bedöms dock fortsätta att bedriva en mycket tydligt expansiv penningpolitik med både låg ränta och ett flertal kompletterande insatser under hela vår prognosperiod. Också den svenska Riksbanken fortsätter sina kraftfulla stimulanser. Mycket talar dessutom för ytterligare en sänkning av reporäntan redan i juli. I det korta perspektivet kommer kronkursen att fortsätta uppvisa relativt kraftiga rörelser. Sammantaget kommer dock kronan att fortsätta att försvagas mot den amerikanska dollarn medan den stärks mot euron. Amerikanska centralbanken höjer styrräntan före årsskiftet Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) konstaterar att såväl tillväxten i den inhemska ekonomin som den tidigare positiva utvecklingen på arbetsmarknaden har bromsat in sedan slutet på Banken bedömer dock att orsakerna delvis är temporära. Inflationen befinner sig fortfarande under bankens långsiktiga målnivå en inflationstakt på 2 procent. Bakom detta ligger bland annat det tidigare fallet i energipriser. Enligt bankens bedömning kommer inflationen kortsiktigt att förbli låg. Fed konstaterar dock att de långsiktiga inflationsförväntningarna alltjämt är stabila. Efter den senaste tidens besvikelser bedömer Fed att såväl utvecklingen på arbetsmarknaden som tillväxten i den inhemska ekonomin framöver åter kommer att växla upp. Parallellt väntas även inflationstakten successivt närma sig bankens mål. Sammantaget gör dock banken nu en något mer återhållsam bedömning om den amerikanska ekonomin och arbetsmarknaden än tidigare. Banken beslöt därför i slutet av april att fortsätta att bedriva en mycket expansiv penningpolitik genom att behålla styrräntan på den nuvarande mycket låga nivån. 9 Fed angav samtidigt att man vill se tydliga tecken på ökad aktivitet i den amerikanska ekonomin innan man tar steget att höja styrräntan. Även vi bedömer att den amerikanska ekonomin åter kommer att börja växa i god takt under andra halvåret i år. Parallellt kommer även utvecklingen på arbetsmarknaden att förstärkas ytterligare. Den senaste tidens bakslag är således av tillfällig karaktär. Dilemmat för Fed är att inflationen ser ut att fortsätta understiga bankens målnivå ytterligare en tid. Enligt vår bedömning kommer emellertid Fed att genomföra sin första höjning av styrräntan före årsskiftet. Vi bedömer att banken kommer att gå relativt sakta fram när man fortsätter att höja styrräntan. Det är samtidigt viktigt att betona att den amerikanska penningpolitiken trots detta kommer att verka stimulerande under relativt lång tid framöver. 9 Fed anger intervallet 0-0,25 procent som sin nuvarande styrränta, en nivå som varit oförändrad sedan slutet på 2008.

24 Arbetsmarknadsutsikterna våren Sverige Procent, månadsvärden Styrräntor i USA, euroområdet och Sverige januari maj 2015 Euroområdet Källa: Macrobond USA ECB fortsätter sina kraftfulla stimulanser Den Europeiska centralbanken (ECB) fortsätter att stimulera utvecklingen i euroområdet mycket kraftfullt. Vid sidan av sin fortsatt mycket låga styrränta den nuvarande nivån är 0,05 procent har banken under våren 2015 sjösatt ytterligare program för köp av obligationer. Dessa åtgärder uppgår för närvarande till 60 miljarder euro per månad och är planerade att pågå åtminstone till och med september 2016 eller till dess inflationstakten varaktigt når bankens mål. 10 Även om den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har förstärkts är bakgrunden till ECB:s mycket kraftfulla stimulanser de fortsatt mycket omfattande lediga resurserna i området och den mycket låga inflationstakten. Banken understryker samtidigt att de åtgärder man tidigare vidtagit har fått avsedd verkan. ECB konstaterar även att allt fler tecken pekar på att den ekonomiska utvecklingen för euroområdet gradvis kommer att förstärkas framöver. Samtidigt kommer den mycket höga arbetslösheten att fortsätta hämma tillväxten i regionen. Banken fortsätter därför att understryka vikten av ytterligare strukturella reformer hos euroområdets medlemmar inte minst på arbetsmarknadsområdet. ECB betonar även betydelsen av en aktiv finanspolitik hos områdets medlemmar. Detta får dock inte ske i strid med överenskommelserna inom stabilitets- och tillväxtpakten. Även om utsikterna för euroområdet har förstärkts så kommer utvecklingen i området att fortsätta att präglas av en långsam återhämtning. Tillsammans med de omfattande lediga resurserna inte minst den fortsatt mycket höga arbetslösheten och en fortsatt låg inflation innebär detta att ECB kommer att fortsätta bedriva en mycket tydligt expansiv penningpolitik under mycket lång tid. Vi bedömer därför att ECB kommer att behålla styrräntan på nuvarande nivå under hela vår prognosperiod. 10 ECB:s målsättning är att nå en inflation under men nära 2,0 procent.

25 Arbetsmarknadsutsikterna våren Fortsatt mycket expansiv politik också från Riksbanken Även Riksbanken har fortsatt att bedriva en mycket expansiv penningpolitik. Under 2015 har banken dels sänkt reporäntan vid två tillfällen, dels beslutat att utöka sina kompletterande insatser genom ytterligare köp av statsobligationer. Allt detta har skett i syfte att fortsätta stötta den ekonomiska aktiviteten och undvika att kronan förstärks för mycket, för att på så sätt snabbare nå bankens inflationsmål. 11 Efter beslutet vid det penningpolitiska mötet i slutet av april är därmed reporäntan -0,25 procent. De hittills fattade besluten innebär att Riksbankens köp av obligationer sammantaget kommer att uppgå till miljarder kronor. Tillsammans innebär detta att Riksbanken fortsätter att bedriva en mycket expansiv penningpolitik. Banken anger dock att man är beredd både att sänka reporäntan ytterligare och att vidta andra åtgärder för att inflationen skall nå Riksbankens mål. Även om Riksbanken bedömer att inflationen gradvis stiger under andra halvåret 2015 väntas inflationstakten understiga bankens mål året ut. Enligt Riksbankens bedömning kommer både KPI- och KPIF-inflationen att nå 2 procent vid årsskiftet för att därefter stiga ytterligare något. 12 Man anger dock att toleransen för låg inflation är mycket begränsad. Enligt Riksbankens nuvarande bedömning kommer reporäntan att förbli oförändrad ända till andra halvåret 2016 för att därefter höjas i långsam takt. I likhet med tidigare har dock marknaden förväntningar om en något annorlunda ränteutveckling. Skillnaderna är dock mindre än tidigare. Enligt marknadens prissättning är sannolikheten för ytterligare sänkt reporänta något större än vad Riksbankens egen räntebana indikerar. Tidpunkten för bankens första räntehöjning ligger också något längre fram i tid än i räntebanan. Marknaden har också en något annorlunda syn på inflationsutvecklingen än vad som framgår i Riksbankens prognoser. Även om inflationsförväntningarna fortfarande genomgående ligger betydligt lägre än Riksbankens bedömningar visar dock Prosperas mätningar att förväntningarna om den kommande inflationstakten ökat något sedan början av De inflationssiffror som publicerades efter Riksbankens senaste möte understeg emellertid bankens prognos. Även om inflationsutfallet för en enskild månad inte skall övertolkas talar detta för att Riksbanken sänker styrräntan ytterligare en gång, detta inte minst mot bakgrund av Riksbankens uttalat låga tolerans för låg inflation. Dessutom har kronan förstärkts något sedan bankens möte vilket inte är i linje med bankens mål. Den mest sannolika tidpunkten för en sänkning är det penningpolitiska mötet i början på juli. Vi antar att räntan då sänks till -0,40 procent för att sedan ligga oförändrad under hela vår prognosperiod. Detta innebär även att räntan hålls oförändrad något längre än vad som framgår i Riksbankens nuvarande räntebana. De tyngsta skälen bakom vår bedömning är den fortsatt låga prisökningstakten och de låga inflationsförväntningarna. Enligt vårt huvudscenario kommer dock banken inte att utvidga sina obligationsinköp. Sådana åtgärder är enligt vår bedömning inte nödvändiga. De skulle dessutom kunna förvärra situationen avseende hushållens skuldsättning, något som Riksbanken är fortsatt bekymrad över. Allt som allt innebär detta att Riksbanken fortsätter att bedriva en mycket expansiv penningpolitik under hela vår prognosperiod. 11 Riksbankens målsättning är en inflation på 2,0 procent. 12 Det vill säga prisökningstakten (inflationen) mätt som både konsumentprisindex (KPI) och som den underliggande inflationen konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF).

26 Arbetsmarknadsutsikterna våren Obligationsräntorna har vänt upp Den långa svenska obligationsräntan har rört sig relativt mycket under året. Efter att ha inlett 2015 med ett fortsatt fall har den 10-åriga svenska statsobligationsräntan åter vänt upp sedan mitten av april. Det bör dock poängteras att nivåerna fortfarande är mycket låga. Utvecklingen för den svenska långräntan har i stor utsträckning följt rörelsen i motsvarande tyska ränta. Att de långa obligationsräntorna vänt upp återspeglar de något ljusare utsikterna för konjunkturen som framträtt under våren. I takt med att konjunkturen tar mer fart under andra halvåret 2015 och 2016 räknar vi således med fortsatt successivt stigande långa räntor. Stora rörelser för kronan Även den svenska kronan har rört sig relativt mycket under Efter en fortsatt försvagning under inledningen av året har kronan (i handelsvägda termer) därefter förstärkts något. De stora rörelserna i kronan har följt mönstret på den internationella valutamarknaden. Även Riksbankens mycket expansiva penningpolitik har påverkat kronkursens rörelser. Sedan årsskiftet har kronan försvagats mot den amerikanska dollarn och det brittiska pundet. Däremot har kronan stärkts något mot euron. Kronans utveckling mot dollar och pund förklaras delvis av de starkare konjunkturutsikterna i USA respektive Storbritannien, men även av de olika centralbankernas ageranden. SEK, månadsvärden 16 Kronans växelkurser nationell valuta/kronor januari maj 2015 Pund Dollar Euro Källa: Macrobond Det finns flera krafter som påverkar kronans kortsiktiga utveckling. I detta ingår inte minst Riksbankens och övriga centralbankers handlande samt marknadens förväntningar. Sammantaget är vår bedömning att de goda konjunkturutsikterna i USA innebär att kronan fortsätter att försvagas mot dollarn. Motsvarande utveckling väntas även relativt det brittiska pundet. Här är det dessutom värt att poängtera att tidpunkten när den amerikanska centralbanken höjer styrräntan närmar sig. Däremot talar mycket för att kronan kommer att förstärkas relativt euron. Detta innebär även att den amerikanska dollarn stärks relativt mycket mot euron. I handelsvägda termer innebär detta att kronan sammantaget kommer att förstärkas något under vår prognosperiod. Det bör dock understrykas att kronkursen kortsiktigt kan avvika från dessa bedömningar.

27 Arbetsmarknadsutsikterna våren Svensk ekonomi Den svenska ekonomin fortsätter att förstärkas under 2015 och 2016, och styrkan i återhämtningen ökar något. Detta framgår av svaren i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning av arbetsställen inom det privata näringslivet, vilka uppvisar en starkare framtidsoptimism jämfört med föregående undersökningar. Detta kan vara en följd av mer positiva tongångar i flera europeiska länder. Den inhemska efterfrågan håller dock i taktpinnen även under de kommande åren. Det som talar för en stark privat konsumtion är att hushållens inkomstutveckling förblir god. Till detta kan läggas att deras förmögenhet stigit markant samtidigt som de uppvisat ett rekordstort sparande. BNP beräknas öka med 2,5 procent 2015 kalenderkorrigerat, vilket är under konsensus bland prognosmakare. Det finns en del som talar för att tillväxten i den globala ekonomin accelererar 2016 vilket gynnar svensk exportindustri. Sveriges BNP bedöms därmed öka med cirka 3 procent 2016 kalenderkorrigerat. Investeringskonjunkturen förblir stark under 2015, och en viss förstärkning bedöms för Det är framför allt bostadsinvesteringarna som fortsätter att driva upp de fasta bruttoinvesteringarna 2015 och Enligt vår bedömning tar industrins investeringar fart först under 2016, vilket innebär att investeringskonjunkturen breddas. Exporten förstärks endast svagt under 2015, men exporttillväxten bedöms bli snabbare under Importen bedöms dock öka i högre tempo än exporten under både 2015 och Vidare fortsätter den offentliga konsumtionen att växa i god takt 2015 och Förbättringen i svensk ekonomi 2015 och 2016 leder till att det blir en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft. Bedömningarna för svensk ekonomi och arbetsmarknad 2015 och 2016 bygger på följande antaganden: 1. Att den globala ekonomin växer med knappt 3,5 procent 2015 och med cirka 4 procent Att kriserna i Ukraina och Mellanöstern får marginell inverkan på världsekonomin. 3. Att Grekland inte lämnar eurosamarbetet. 4. Att kronan apprecieras mot euron. 5. Att kronan deprecieras mot dollarn. 6. Att löneökningarna uppgår till 2,9 procent 2015 och till 3,2 procent Att Riksbanken sänker styrräntan till -0,4 procent. 8. Att ett eventuellt införande av amorteringskrav ger små prisförändringar på hus och lägenheter och att effekten på bostadsbyggandet blir marginell. Att ingen begränsning i ränteavdrag genomförs under prognosperioden. 9. Att hushållens framtidstro åter stärks. 10. Att nettoinvandringen under 2015 och 2016 uppgår till omkring personer i åldrarna år.

28 Arbetsmarknadsutsikterna våren Hushållen förblir tillväxtmotorn Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning av arbetsställen i det privata näringslivet och av samtliga kommuner och landsting genomfördes från mitten av mars till mitten av april. Den ger resultatet att återhämtningen gått ungefär som företagen bedömde hösten 2014 för det närmaste halvåret. De räknar nu med en starkare ökning av efterfrågan på sina varor och tjänster än vad de gjort i föregående undersökningar. Bedömningen ligger också tydligt över det historiska genomsnittet. 13 Inköpschefsindex för såväl industrin som privata tjänster visar på en hygglig ekonomisk aktivitet. Båda dessa index ligger klart över 50, vilket innebär att de signalerar om en hygglig ekonomisk aktivitet. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator våren våren 2015 Index, historiskt snitt = V05 V06 V07 V08 V09 V10 V11 V12 V13 V14 V15 H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Den ekonomiska utveckling som vi bedömde i höstprognosen 2014 står i huvudsak fast, vilket betyder att det är den inhemska efterfrågan som kommer att hålla tillväxten uppe under det närmaste året. Bakgrunden är en fortsatt bra inkomstutveckling för hushållen samtidigt som förmögenhetsställningen blir fortsatt stark. Dessutom har hushållen varit ovanligt sparsamma. Denna försiktighet består ett tag till, men under framför allt 2016 bedömer vi att de lättar något mer på plånboken. Osäkerheten ligger i att hushållen har en förhållandevis dyster bild av svensk ekonomi nu och ett år framåt i tiden. Detta kan leda till att den privata konsumtionen utvecklas svagare än vad vi skisserar i denna prognos. Investeringskonjunkturen förstärktes tydligt under andra halvåret 2014, men blev i det närmaste oförändrad mellan fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet Bakom låg en försvagning i forskning och utveckling, vilket kan kopplas till en tillfälligt stark ökning under fjärde kvartalet. Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka i en god takt under första kvartalet. Dessa fortsätter att öka under 2015 och 2016, men ökningstakten bedöms dämpas något under prognosperioden. Samtidigt förstärks investeringsökningen i industrin och i den offentliga sektorn under framför allt Den långsamma återhämtning som sker av den globala ekonomin påverkar den svenska exporten. Förstärkningen blir därför 13 Läs mer om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator i bilaga 1.

29 Arbetsmarknadsutsikterna våren förhållandevis blygsam 2015, men under 2016 finns förutsättningar för en mer tydlig exporttillväxt. Importen ökar emellertid i snabbare takt än exporten under både 2015 och Detta betyder att nettoexporten ger ett negativt bidrag till BNP-tillväxten under prognosperioden. Stärkt framtidstro hos arbetsställena I Arbetsförmedlingens undersökning har arbetsgivarnas optimism för det närmaste året sammantaget ökat jämfört med föregående arbetsgivarundersökningar. Deras framtidstro är den starkaste sedan Detta kan avläsas i frågan om efterfrågan på varor och tjänster, men också i frågan om antalet anställda ett och två år framåt i tiden. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator ligger därmed tydligt över det historiska genomsnittet och signalerar därmed om en hyggligt ökad efterfrågan på varor och tjänster. BNP ökar med 3 procent 2016 Tillväxten accelererade under fjärde kvartalet 2014, men under första kvartalet 2015 skedde en inbromsning. De framåtblickande indikatorerna signalerar om en liknande tillväxttakt under andra kvartalet. Företagens svar i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning pekar dock på en ganska hygglig efterfrågan på varor och tjänster under det närmast året och det tillsammans med en god hushållsekonomi och stora behov att expandera kommunala tjänster talar för att tillväxttakten tilltar under andra halvåret, och det är en utveckling som bedöms bestå under BNP beräknas öka med 2,5 procent 2015 kalenderkorrigerat. För 2016 skattas ökningen till cirka 3 procent kalenderkorrigerat. BNP Sverige, förändring kv kv Procent 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0-2,5-5,0 Året innan Kvartalet innan -7, Kalenderkorrigerad och säsongrensade värden Källa: Macrobond Arbetade timmar ökar i god takt 2015 och 2016 Antalet arbetade timmar ökade mellan 2013 och 2014 med 1,8 procent, enligt Nationalräkenskaperna, samtidigt som BNP ökade med 2,5 procent kalenderkorrigerat. Det betyder att produktiviteten ökade med 0,7 procent under Antalet arbetade timmar bedöms fortsätta att växa i god takt under åren 2015 och 2016, och produktiviteten bedöms

30 Arbetsmarknadsutsikterna våren komma att förstärkas under prognosperioden. Totalt antal arbetade timmar beräknas öka med 1,6 procent 2015 och med 1,8 procent 2016, vilket är en större ökning än den bedömda ökningen av antalet sysselsatta. 14 Detta betyder att medelarbetstiden bedöms öka. Arbetsproduktiviteten i privat näringsliv har dock utvecklats svagt under lång tid, vilket kan kopplas till att investeringarna varit små och till att tillväxten i ekonomin alltmer härrör från områden med en svag produktivitetstillväxt. Det har också inneburit att utvecklingen av enhetsarbetskostnaden varit ogynnsam under ganska lång tid. BNPproduktiviteten beräknas öka med 0,9 procent 2015 och med 1,2 procent Fördjupad bakgrund till BNP-bedömningen Företagens framtidstro har ökat Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att efterfrågan på företagens varor och tjänster ökat under det senaste halvåret 15, och nivån låg över det historiska genomsnittet. Arbetsställena räknade vid föregående intervjutillfälle med en tydlig förstärkning av efterfrågan på varor och tjänster under det närmaste halvåret och utfallet stämmer väl överens med förväntningarna. Utvecklingen blev dock bättre än förväntat inom framför allt byggverksamheten, men även industrin mötte en något bättre efterfrågan på sina varor än vad de räknade med. Däremot infriades inte arbetsgivarnas bedömning våren 2014 med utfallet. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator visar att företagens framtidstro inför det närmaste halvåret har förstärkts påtagligt. Resultatet för vårens undersökning är det starkaste sedan våren Indikatorn ligger nu tydligt över det historiska genomsnittet. Sett på näringsgrenar har indikatorn förstärkts påtagligt för byggverksamheten och i viss mån för privata tjänster. När det gäller industrin har indikatorn försvagats något. Den ligger emellertid över det historiska genomsnittet, vilket indikerar viss förväntan att aktiviteten skall öka under det närmaste halvåret. Utökas horisonten till de därpå följande sex månaderna noteras en fortsatt god framtidstro hos arbetsgivarna. Även för den tidshorisonten är vårens undersökning den starkaste sedan våren Optimismen är starkast för byggverksamhet och privata tjänster medan industrin är mer försiktig. Arbetsförmedlingens undersökning uppvisar ungefär samma bild som Konjunkturinstitutets barometerundersökningar, men det är värt att påpeka att den tendensbaserade statistiken från Arbetsförmedlingen sträcker sig ett år in framtiden medan KI:s avser de tre kommande månaderna. Tolkningen av resultatet är att arbetsställena räknar med en fortsatt återhämtning av konjunkturen under det kommande året, och att tempot blir något snabbare än vad de bedömde hösten Undersökningen visar också att områden som är mer beroende av den inhemska efterfrågan ser framtiden an med ljusare ögon, medan den mer exportinriktade industrin inte har förstärkt synen på den närmaste framtiden. De lediga personalresurserna har minskat De tidigare förhållandevis stora lediga personalresurserna har sammantaget krympt under det senaste halvåret, det vill säga jämfört med hösten De undersökta näringarna 14 Förändringen av arbetade timmar är inte kalenderkorrigerad. 15 September-oktober 2014 till mars-april 2015.

31 Arbetsmarknadsutsikterna våren uppvisar dock lite olika bild. Byggföretagen har uppvisat små lediga personalresurser två undersökningar i följd, och en ytterligare ökad efterfrågan på byggtjänster ger snabbt ett ökat rekryteringsbehov. De lediga personalresurserna har krympt tydligt inom den privata tjänstesektorn och de är förhållandevis små inom de delbranscher som säljer tjänster till andra företag. Inom industrin har de lediga personalresurserna legat stilla under det senaste halvåret. Det talar för ökat rekryteringsbehov inom framför allt byggverksamhet och företagsnära tjänster medan behovet av att öka personalresurserna blir litet inom industrin. Exportorderingången bromsar in Tillväxten av världshandeln utvecklades svagt under åren 2012 till 2014, och förbättringen bedöms bli blygsam 2015 enligt Internationella valutafonden (IMF). De beräknar att världshandeln växer med 3,7 procent 2015, att jämföra med 3,4 procent För 2016 bedöms den öka med 4,7 procent. De bedömningar vi gör i denna prognos av global ekonomi bör inte ge några stora avvikelser jämfört med IMF:s beräkningar. Den förbättring av omvärldsefterfrågan som förutses under de kommande åren gör att exportföretagen kan se fram emot en export som förstärks, till en början i långsam takt, som sedan tilltar. Det bör dock betonas att utgångsläget är förhållandevis svagt. Den svenska varuexporten innehåller dessutom en stor andel investeringsvaror och insatsvaror, vilka gynnas relativt sent vid konjunkturförstärkningar. Den svenska varuexporten ökade i långsam takt fram till och med fjärde kvartalet då en överraskande stark ökning noterades. Denna var delvis kopplad till ökad trepartshandel. Exportökningen reducerades sedan under första kvartalet. Orderingången från exportmarknaden har, enligt statistik från SCB, ökat något, men nivån ligger tydligt under det historiska genomsnittet i en trendskattad tidserie. Dessutom visar Konjunkturinstitutets barometrar en dyster bild. Bedömningarna om orderingången från exportmarknaden har dämpats påtagligt under februari till maj 2015, och samtidigt som missnöjet med exportorderstocken har ökat. Bilden målas dock i ljusare färger av inköpschefsindex. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för industrin uppgick till 101 enligt vårens arbetsgivarundersökning, vilket innebär att företagens förväntningar på efterfrågeutvecklingen kommande sex månader är i nivå med det historiska genomsnittet. Jämfört med föregående undersökning har bedömningarna emellertid dämpats något. Norra Europa är viktigast för svensk export Den svenska exporten är mycket beroende av utvecklingen i Europa, dit nästan tre fjärdedelar av exporten går, cirka 40 procent till eurozonen. Varuexporten är dock främst koncentrerad till länder i norra Europa. Norge och Tyskland är de största mottagarna av svensk export, drygt 10 procent vardera. Den svagare utveckling som väntas av norsk ekonomi påverkar därmed svensk exportindustri negativt, och då framför allt de företag som exporterar mot norsk oljesektor. Däremot är utsikterna för exporten till Tyskland gynnsamma. Storbritannien och Danmark tar emot 7-8 procent, och exporten dit gynnas av att ländernas ekonomi blir starka under de kommande åren. Även Finland tar emot cirka 7 procent av svensk varuexport, men den djupa lågkonjunkturen hämmar exporten dit. I övrigt kan nämnas att 7 procent av varuexporten går till USA och exporten dit har goda förutsättningar att öka markant. Knappt 4 procent av varuexporten går till Kina, och

32 Arbetsmarknadsutsikterna våren dit finns en potential att öka exporten även om landet uppvisar en svagare ekonomisk utveckling än tidigare. Index kv = Export av varor och tjänster kv kv Varor Säsongrensade data Källa: SCB Tjänster Tjänsteexporten ökar mest Tjänsteexporten har fått allt större betydelse när det gäller utvecklingen av den sammanlagda exporten. Tjänsteexporten förstärktes tydligt under 2014, och den inbromsning som skedde under första kvartalet 2015 var väntad och tillfällig enligt vår bedömning. Det finns en tydlig tro att ökningen av turismen (utländska besökares konsumtion i landet) fortsätter 2015, och därtill finns goda förutsättningar att öka exporten av datatjänster samt tjänster som gäller uthyrning och leasing. Varuexporten bedöms fortsätta att växa i långsam takt under 2015, men en tydligare ökning sker Tjänsteexporten bedöms fortsätta att växa i förhållandevis god takt under de kommande åren, och det betyder att inslaget av tjänsteexport i den sammanlagda exporten ökar, framför allt under Det finns också en tydlig koppling mellan varu- och tjänsteexport och den tycks ha blivit starkare. Exporten som helhet ökade med 3,3 procent 2014, och förutses öka med 4 procent 2015 och med 5,7 procent Importen ökar påtagligt Importen är starkt kopplad till utvecklingen av exporten, lageruppbyggnaden, investeringskonjunkturen och utvecklingen av privat konsumtion, särskilt i fråga om sällanköpsvaror. Importen fortsatte att växa starkt första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal 2014, vilket betyder att importen ökat snabbare än exporten fem kvartal i följd. Det sker framför allt en stark ökning av importen av tjänster men även varuimporten ökar tydligt. Allt talar för att denna utveckling fortsätter under de kommande åren, vilket sammanhänger med att den privata konsumtionen och byggkonjunkturen blir stark. För 2016 bedöms export- och investeringskonjunkturerna förstärkas mer tydligt. Det betyder att importen fortsätter att stiga i god takt och även under detta år bedöms ökningen av importen bli större än ökningen av exporten. Under 2015 beräknas importen öka med 4,7 procent och 2016 med 6,2 procent. Bytesbalansen fortsätter emellertid att uppvisa ett

33 Arbetsmarknadsutsikterna våren stort överskott, vilket betyder att sparandet i landet förblir stort. Den offentliga sektorn uppvisar däremot ett fortsatt underskott, varvid hela sparandet sker i företag och hushåll. Nya löneavtal 2016 Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är förhållandevis lågt, och vi bedömer att rekryteringsproblemen förblir ganska små i den privata sektorn, åtminstone under det närmaste året. Dock bedöms de öka undan för undan och inom vissa områden kan de komma att bli besvärande under loppet av Det betyder att löneökningarna utöver avtal bedöms bli något större under prognosperioden jämfört med åren dessförinnan. Nästa stora avtalsrörelse äger rum 2016 då avtalen för en majoritet av alla anställda kommer att omförhandlas. Avtalen inom industrin löper nämligen ut sista mars Fram till dess förbättras läget på arbetsmarknaden och inflationstakten ökar något. Timlönerna ökade med 2,9 procent 2014 och ökningen blir ungefär lika stor För 2016 bedöms löneökningarna till 3,2 procent, baserat på konjunkturlönestatistiken. Arbetskostnaderna per timme 16 förväntas öka snabbare än timlönerna både i år och nästa år. Det sammanhänger med att arbetsgivaravgiften för unga ökar under prognosperioden. Ökningen av enhetsarbetskostnaden bedöms dock komma att motverkas av en högre produktivitetstillväxt, men en viss fortsatt ökning av enhetsarbetskostnaden är trolig. Arbetsförmedlingen har också i sin arbetsgivarundersökning ställt frågan om löneökningen under det senaste året, det vill säga från våren 2014 till våren För samtliga arbetsställen ökade lönen med i genomsnitt 2,7 procent, vilket kan jämföras med 2,8 procents årsbaserad ökning hösten Skillnaden när det gäller löneökningstakt är fortsatt marginell mellan arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft och dem som inte upplevt brist. Det betyder att det inte finns några tendenser att brist på arbetskraft avsatt spår i form av ökade konkurrensrekryteringar. För de kommande åren ökar rekryteringsproblemen undan för undan, men vi bedömer inte att någon nämnvärd löneinflation uppstår under prognosperioden. Inflationen ökar något Inflationen mätt som KPI har visat på fallande priser under både 2013 och 2014, och under inledningen av 2015 har inflationen legat på noll. 17 Att inflationen uteblivit flera år i följd sammanhänger med flera faktorer. En är den svaga konjunkturutvecklingen i omvärlden vilken medför en svag utveckling av världsmarknadspriser och därmed importpriser. Den låga efterfrågan i Sverige har medfört att företagen haft svårt att föra över kostnadsökningar på konsumenterna. Vidare har kronförstärkningen påverkat priserna nedåt, vilket är en viktig förklaring till den låga inflationen 2012 till Till detta har den förda penningpolitiken medfört att räntekostnaderna minskat markant. Exkluderas räntekostnaderna (KPIF) ökade priserna med 0,9 procent 2013 och med 0,5 procent 2014 och under perioden januari till april 2015 ökade priserna med 0,8 procent. Den låga inflationen har medfört att inflationsförväntningarna sjunkit påtagligt vilket skapar en ökad försikthet hos företagen att höja priser och löner. Det finns en del som talar för att inflationen växlar upp under prognosperioden. En sådan faktor är den kraftiga kronförsvagningen sedan sommaren 2014, vilken bör driva upp importpriserna. Även 16 Summan av lön och arbetsgivaravgifter. 17 Som genomsnitt för månaderna januari till april 2015.

34 Arbetsmarknadsutsikterna våren den något ogynnsamma utvecklingen av enhetsarbetskostnaden kan till viss del komma att vältras över på konsumenterna. Dessutom klingar effekterna från det låga ränteläget av. Trots allt blir inflationen låg och det dröjer länge innan inflationen når inflationsmålet på 2 procent. För 2015 skattas konsumentpriserna öka med 0,2 procent och rensat från räntekostnader bedöms inflationen till 1,0 procent. Motsvarande för 2016 bedöms till 1,2 procent respektive 1,6 procent. Procent 16 Konsumentprisindex 12-månadersförändring (inflationstakten) januari maj 2015 KPI KPIF Källa: SCB Hushållen allt förmögnare Förstärkningen av hushållsinkomsterna har legat på en god nivå sedan slutet av 1997, och under de senaste åren har ökningarna mestadels legat över det historiska genomsnittet. Samtidigt som arbetsmarknaden förstärks under perioden 2015 till 2016, räknar vi med löneökningar på 2,9 procent under det kommande året, och något mer året därpå. Samtidigt blir inflationen låg, men inflationstakten ökar. Till detta kan läggas skattehöjningar, men också att försäkrade arbetslösa får en inkomstförstärkning, liksom pensionärerna. Vi bedömer därför att realinkomsterna fortsätter att utvecklas väl och tillväxttakten uppskattas till cirka 2,7 procent 2015 och till 2,3 procent 2016, vilket kan jämföras med 2,6 procent Hushållens förmögenhet har förstärkts markant genom stigande priser på bostäder och en påtaglig börsuppgång. Vi antar att förmögenheten ökar något under de kommande åren, men det finns en del som talar för att börsen blir fortsatt mycket volatil under det närmaste året. Vi bedömer också risken för en nedgång av huspriserna som liten under prognoshorisonten. Ett eventuellt införande av amorteringskrav bedöms leda till att prisutvecklingen på småhus och lägenheter dämpas. Även framöver kommer bristen på bostäder i landet samt fortsatt mycket låga bolåneräntor att ha en prishöjande effekt.

35 Arbetsmarknadsutsikterna våren Hushållens reala disponibla inkomster, årlig ökningstakt Heldragen linje = historiskt genomsnitt Prognos för Procent Källa: SCB och Arbetsförmedlingen God privat konsumtion trots sparsamma hushåll Den privata konsumtionen har utvecklats något svagare än väntat, och istället har hushållen ökat sitt sparande till en rekordnivå. Trots detta har den privata konsumtionen givit ett förhållandevis stort bidrag till BNP-tillväxten under det senaste året. Hushållens förtroendeindikator har emellertid varit svag sedan hösten 2011, och nivån ligger under det historiska genomsnittet. Hushållen har en förhållandevis positiv bild av sin egen ekonomi nu och ett år framåt i tiden. De bedömer också sin egen arbetslöshetsrisk som liten. Däremot har hushållen en dyster bild av landets ekonomi nu och ett år framåt. Hushållen tycker också att det är oförmånligt att spara, men trots detta planerar de för ett fortsatt stort sparande. Sammantaget finns det mycket som talar för att hushållen fortsätter att vara sparsamma, men vi bedömer att de lättar något på plånboken under Det finns en del som talar för att hushållen kommer att bli mer positiva om framtiden, och det är ett antagande som byggts in i denna prognos. Den globala ekonomin återhämtar sig samtidigt som medvinden ökar i Europa. Till detta kan läggas att den privata konsumtionen gynnas av att befolkningstillväxten fortsätter att ligga på en hög nivå, fler hushåll ger nämligen en högre privat konsumtion. Den privata konsumtionen ökade med 2,4 procent under 2014, men under första kvartalet 2015 blev den i det närmaste oförändrad jämfört med fjärde kvartalet i säsongrensade tal. Detta tillsammas med hushållens dystra syn på landets ekonomi innebär att vi valt att revidera ned privat konsumtion för både 2015 och 2016 jämfört med höstprognosen Privat konsumtion beräknas öka med 2,2 procent 2015 och med 2,6 procent Det betyder att hushållens fortsätter att upprätthålla ett rekordstort sparande under åren 2015 och Den privata konsumtionen per capita utvecklas dock svagare.

36 Arbetsmarknadsutsikterna våren Procent Hushållens sparkvot, av disponibel inkomst prognos Sparkvot Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Därav eget sparande Investeringskonjunkturen förstärks Investeringskonjunkturen förstärktes successivt under 2014, och det är en utveckling som fortsätter under 2015 och Mellan fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015 minskade dock de fasta bruttoinvesteringarna något, vilket främst förklaras av att jämförelsekvartalet uppvisade en stark ökning av poster för investeringar inom forskning och utveckling. Dessa bedöms av Nationalräkenskaperna vara av tillfällig karaktär. Dock påverkas årsgenomsnittet Det som drivit upp investeringsaktiviteten är investeringar i bostäder, vilka har ökat i god takt under sju kvartal i följd. En viss ökning har också skett av investeringar i övriga byggnader och anläggningar samt ombyggnader. Lite överraskande ökade också investeringarna i maskiner och anläggningar under första kvartalet. De offentliga investeringarna ökade svagt under 2014, en utveckling som fortsatte under första kvartalet Det finns mycket som talar för att investeringskonjunkturen förblir stark under de kommande åren. Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka i god takt. Under första kvartalet påbörjades nästan 30 procent fler lägenheter, och det är en utveckling som bedöms fortsätta. Det finns dock en del som talar för att ökningstakten dämpas framöver. Vidare bedöms ombyggnadsinvesteringarna öka, framför allt under Under 2016 breddas uppgången då det finns förutsättningar för både ökade industriinvesteringar och offentliga investeringar. Dock bedöms industriinvesteringarna utvecklas svagt under I den senaste investeringsenkäten (majenkäten) planerar industrin att öka investeringarna marginellt under 2015 jämfört med Bakom detta låg stora planerade neddragningar i investeringarna inom gruvindustrin. Denna näring planerar för att minska investeringarna med 18 procent jämfört med Däremot räknar transportmedels-, kemi-, metallvaru- samt stålindustrin att öka sina investeringar tydligt. Tjänstesektorerna räknar sammantaget med ökade investeringar i år och det är en utveckling som bedöms fortsätta nästa år. Handeln planerar för ökade investeringar, och detsamma gäller för företagstjänster och för banker och försäkringsbolag. De offentliga investeringarna bedöms öka framför allt under Det sammanhänger med att dessa

37 Arbetsmarknadsutsikterna våren dämpas i år eftersom många större infrastrukturprojekt blev klara 2014 eller kommer att avslutas under loppet av Samtidigt har flera landsting stora investeringsprojekt i sjukhus och kollektivtrafik som pågår, och nya infrastrukturprojekt tillkommer. Miljoner kronor Fasta bruttoinvesteringar, fast pris kv kv prognos kv kv Säsongrensade värden Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Sammantaget finns det alltså en del som talar för att investeringskonjunkturen fortsätter att vara stark 2015, och att tempot ökar under Det sammanhänger med att det finns en del som talar för att industrins investeringar tar fart, detta som en följd av den förbättring som sker av den globala konjunkturen och den därmed växande varuexporten. Det är också värt att notera att industrins investeringar legat på en förhållandevis låg nivå sedan finanskrisen 2008, och behovet att förstärka produktiviteten blir större framöver. De fasta bruttoinvesteringarna, som ökade med 7,4 procent 2014, bedöms öka med 6,0 procent under För 2016 beräknas de öka med 7,1 procent. Stark utveckling av offentlig konsumtion Under 2014 växte den offentliga konsumtionen med goda 1,9 procent. Den statliga konsumtionen, som står för en fjärdedel av den offentliga konsumtionen, steg påtagligt med 1,8 procent vilket betyder att den ökat i god takt tre år i följd. Den kommunala konsumtionen ökade med 1,9 procent 2014, vilket var en tydlig ökning jämfört med Även under de kommande åren ökar behovet av offentlig konsumtion genom ökat behov av vård, skola och omsorg när antalet skolelever och äldre fortsätter att öka, vilket i första hand påverkar den kommunala konsumtionen. Flyktinginvandringen väntas förbli hög under både 2015 och 2016, enligt Migrationsverkets bedömning. Det sker även ökade satsningar inom arbetsmarknadspolitiken. Sammantaget innebär detta att även den statliga konsumtionen fortsätter att öka i god takt. Dessutom ökar skatteunderlaget för kommunerna då totalt antal arbetade timmar ökar i god takt under 2015 och Vidare fortsätter kommunalskatten att höjas under kommande år. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuer fortsätter antalet anställda inom offentliga tjänster att öka i god takt. Sammantaget beräknas den offentliga konsumtionen öka med 2 procent 2015 och med 2,1 procent 2016.

38 Arbetsmarknadsutsikterna våren Försörjningsbalans och inflation, förändring i procent. Prognos för Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Omvärlden ger osäkerhet i prognosen Procentuell förändring Prognos BNP 6,0 2,7-0,3 1,3 2,3 2,7 3,2 Privat konsumtion 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,2 2,6 Offentlig konsumtion 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 2,0 2,1 Fasta investeringar 6,0 5,7-0,2-0,4 7,4 6,0 7,1 Lagerinvesteringar 2,1 0,5-1,1 0,1 0,2-0,1-0,2 Export 11,9 6,1 1,0-0,2 3,3 4,0 5,7 Import 12,8 7,3 0,5-0,7 6,6 4,7 6,2 KPI, inflation, årsgenomsnitt 1,2 3,0 0,9 0,0-0,2 0,2 1,2 Som vanligt finns osäkerhetsmoment i lagd prognos, men de har blivit något mindre än hösten Detta sammanhänger med att euroområdet vandrat in på något säkrare mark. En osäkerhet är givetvis Grekland och i denna prognos har vi antagit att en överenskommelse kommer till stånd mellan den grekiska regeringen och långivarna (IMF, EU och ECB). Den samlade bilden är att risken ökat för att Grekland skall tvingas lämna euron. Effekterna av ett utträde är svåra att sia om, men förmodligen blir de mer kännbara i ett kortare perspektiv och mindre kännbara på längre sikt. Spridningsrisken till andra krisländer anses som små, och det finns med stor sannolikhet en beredskap för en grexit hos berörda parter. Vidare finns många politiska osäkerhetsmoment i euroområdet. Befolkningen har utsatts för omfattande krisbesparingar under senare år, vilket ökat fattigdomsproblemen i området. Skuldnivån har vidare drivits upp till en hög nivå och detta i kombination med framtida demografiska påfrestningar pekar på behov av reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt. Dessa processer kan bli svåra att föra i hamn då missnöjespartier vinner terräng i flera länder. Den expansiva penningpolitiken riskerar vidare att fokus flyttas från finanspolitiken, vilket riskerar att dämpa takten i genomförandet av nödvändiga reformer. Återhämtningen i euroområdet är fortfarande bräcklig och nya oroshärdar kan snabbt påverka utvecklingen i negativ riktning. Centralbankerna runt om i världen har fört en mycket expansiv penningpolitik, och de har dessutom expanderat sina balansräkningar påtagligt. De har köpt värdepapper för enorma summor genom att utöka penningmängden. De har också arbetat hårt för att banker lättare skall ge krediter till hushåll och företag plus en rad andra åtgärder. Trots allt detta har återhämtningen i den globala ekonomin gått besvärande långsamt. Den låga inflationen har bestått, vilket fått bankerna att tillgripa åtgärder för att få ned värdet på den egna valutan via nollränta eller till och med minusränta. Denna politik har triggat igång ett ökat risktagande. Det finns en uppenbar risk att olika bubblor byggs upp, exempelvis börs och bostäder. Det hörs också oroande röster att risken för en sekulär stagnation ökat, i synnerhet i Europa. Det skulle innebära att tillväxten och inflationen förblir låga under mycket lång tid. Centralbankernas agerande har inte bara ökat riskaptiten utan den har också lett till ökad ekonomisk ojämlikhet mellan hushållen. Åtstramningspolitiken har skapat förhöjd arbetslöshet och sänkta löner medan penningpolitiken medverkat till att höja tillgångspriser vilket ofta gynnar hushåll med en god ekonomi. Därigenom ökar risken att olika missnöjespartier får ett stort politiskt inflytande, vilket försvå-

39 Arbetsmarknadsutsikterna våren rar renoveringsarbetet. Det finns också en risk att pensionsbolag kan råka ut för solvensproblem om tillgångsbubblor brister, och det i sin tur trycker den ekonomiska aktiviteten nedåt. Denna risk ligger dock främst utanför vår prognoshorisont. Centralbankernas höga prioritering att få igång inflationen kan leda till problem när det gäller den inhemska efterfrågan. Det vore på sin plats att mer djupgående diskutera ett rimligt inflationsmål kortsiktigt. Löneökningarna har varit tillbakapressade under lång tid och en höjd inflationstakt leder till att realinkomsterna gröps ur, vilket är ungefär vad som skett i Japan, och det leder i sin tur till att luften går ur den privata konsumtionen. En mer stadigvarande återhämtning i euroområdet förutsätter en starkare inhemsk efterfrågan. Ukrainakrisen och utvecklingen i Mellanöstern är andra osäkerhetsfaktorer. Skulle någon av dessa kriser fördjupas och spridas ökar risken att den ger tydligare effekter på världsekonomin och därmed på den svenska utvecklingen. Det finns också konflikthärdar i Afrika. Den amerikanska ekonomin har förstärkts, och där är risken för bakslag påtagligt mindre än tidigare. Den amerikanska centralbanken måste dock liksom andra länders centralbanker uppvisa en stor fingertoppskänsla för att hitta lämpliga tidpunker när olika stimulanspaket ska fasas ut. Det finns alltid en risk att man missbedömer styrkan i konjunkturåterhämtningen. En för snabb räntehöjning i USA kan ge negativa konsekvenser för omvärlden. Det finns även riskfaktorer i Kina, dels utvecklingen av bostadspriserna, dels de stora ekonomiska klyftorna inom landet. En störning i Kina skulle snabbt påverka världsekonomin. men det finns också osäkerhetsfaktorer inom landet Föreliggande prognos bygger på att den inhemska efterfrågan bidrar till en god tillväxt under de kommande åren. Det betyder att det finns en risk att hushållens negativa syn på landets ekonomi medför att de sparar ännu mer. Det skulle leda till en svagare utveckling av privat konsumtion och därmed en svagare tillväxt. Detta skulle också hämma jobbtillväxten. En liknande utveckling uppstår om ökningen av hushållens realinkomster bromsar in påtagligt. Den effekten kan komma via en något högre inflation än väntat eller via skattehöjningar. Ett annat problem är att hushållen blivit alltmer skuldtyngda, vilket är en permanent akilleshäl i den svenska ekonomin. Detta gör hushållen mycket känsliga för räntehöjningar och en sådan påverkar snabbt deras konsumtionsmöjligheter. Räntan förblir dock låg under de närmaste åren och därmed är risken för prisfall på bostäder mycket liten under prognosperioden, men större för åren 2017 och 2018.

40 Arbetsmarknadsutsikterna våren Hushållens skulder och räntekostnader andel av disponibel inkomst Procent 20 Skulder (hö) Räntekostnader (vä) Procent Källa: SCB Vändningen kan komma snabbare Det finns också uppåtchanser i lagd prognos. De lägre energipriserna kan ge större stimulanseffekter på världsekonomin än vad vi bedömt i denna prognos. Detta utgör en potential för snabbare tillväxt. Spridningseffekterna från den starka utvecklingen i Förenta staterna kan bli större än vad vi antagit. Det finns också inhemska faktorer som kan ge en starkare ekonomisk utveckling. Hushållens stora sparande under senare år tillsammans med en fortsatt god inkomstutveckling kan innebära att vi har underskattat utvecklingen av den privata konsumtionen. Det är inte osannolikt att denna ökar mer än vi förutsett, vilket skulle ge en högre BNP-tillväxt och en starkare sysselsättningsuppgång än vad vi har antagit i denna prognos. Den ekonomiska utvecklingen i USA kan också bli starkare än vad som bedömts i denna prognos, vilket skulle leda till en kraftigare återhämtning i den globala ekonomin. Detta skulle gynna de svenska exportföretagen.

41 Arbetsmarknadsutsikterna våren Efterfrågan på arbetskraft Såväl svensk som global ekonomi fortsätter att återhämta sig. Arbetsförmedlingen bedömer att den gradvisa konjunkturförbättringen ger förutsättningar för en god jobbtillväxt under prognosperioden främst under Dessutom uppger arbetsgivarna i Arbetsförmedlingens senaste arbetsgivarundersökning att antalet anställda kommer att öka på såväl ett som två års sikt. Bedömningarna är därtill något mer optimistiska än vid föregående undersökning. Företagens anställningsplaner kan därmed betraktas som expansiva i ett tvåårigt perspektiv. Sammantaget beräknas antalet sysselsatta öka med personer under Under 2016 väntas sysselsättningen öka med ytterligare personer. Tydligast sysselsättningsökningar väntas bland utrikes födda och bland personer med eftergymnasial utbildning. Fortsatt god efterfrågan på arbetskraft För 2014 summeras antalet sysselsatta (16-64 år) till nära 4,6 miljoner personer, enligt Arbetskraftsundersökningarna. Detta innebär en ökning med personer motsvarande 0,9 procent jämfört med föregående år. Såväl Arbetskraftsundersökningarna som den Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken visar på förhållandevis starka sysselsättningstal under inledningen på Jämförs första kvartalet 2015 med motsvarande period föregående år ökade antalet sysselsatta med 1,3 procent, enligt AKU. Antalet sysselsatta ökar mest i den privata tjänstesektorn, men relativt sett är ökningen starkare i offentliga tjänster. Framåtblickande indikatorer tyder dessutom på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft under prognosperioden. Exempelvis indikerar Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning våren 2015 att företagen kommer fortsätta att öka antalet anställda i ett tämligen gott tempo, detta på såväl ett som två års sikt. Även Konjunkturinstitutets barometerundersökning pekar på att antalet anställda kommer fortsätta att öka. Emellertid tycks styrkan i anställningsplanerna något mer återhållsamma första kvartalet 2015 jämfört med slutet på Dessutom fortsätter antalet lediga jobb i ekonomin att öka. Under fjolåret ökade antalet lediga jobb med omkring 11 procent enligt SCB. Även under inledningen på 2015 noteras en god utveckling antalet lediga jobb steg med omkring 12 procent första kvartalet 2015 i jämförelse med fjolåret. Därmed indikerar vakansstatistiken en fortsatt stigande efterfrågan på arbetskraft. Sammantaget görs bedömningen att sysselsättningen stiger med personer (16-64 år) under prognosperioden. I takt med att konjunkturen gradvis förbättras väntas sysselsättningsökningen tillta. Med andra ord bedöms sysselsättningen öka mer i såväl absoluta som relativa termer under 2016 jämfört med För 2015 beräknas sysselsättningen öka med personer, motsvarande 1,1 procent. Under 2016 förväntas antalet sysselsatta öka med personer, eller 1,3 procent. Detta innebär att antalet sysselsatta år under 2016 landar på nära 4,7 miljoner. Detta motsvarar en relativ sysselsättningsgrad på 76,6 procent. I absoluta tal förutses störst sysselsättningsökning inom den privata tjänstesektorn, men även inom området offentliga tjänster förväntas en fortsatt stark jobbtillväxt. Utrikes födda svarar för nästan hela sysselsättningsökningen.

42 Arbetsmarknadsutsikterna våren Tusental 4800 Antal sysselsatta år kv kv , prognos kv kv Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Bland personer i åldern år ökade antalet sysselsätta med under 2014 till ett årsgenomsnitt på närmare 4,8 miljoner personer. Under 2015 bedöms sysselsättningen i åldersgruppen öka med personer år 2015 och under 2016 med ytterligare Arbetade timmar fortsätter att öka Efter att ha utvecklats svagt under 2013 ökade antalet arbetade timmar tydligt, och relativt mer än sysselsättningen, under fjolåret. Under första kvartalet 2015 ökade antalet arbetade timmar med 0,8 procent enligt Arbetskraftsundersökningarna. Detta kan ställas mot en sysselsättningsökning på 1,3 procent. Antal sysselsatta år och totalt antal arbetade timmar kv kv Sysselsatta (vä) Antal arbetade timmar (hö) Tusental Miljoner Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB Det finns emellertid en del som talar för att timutbudet kommer att öka i snabbare takt framöver, delvis beroende på att de som arbetar deltid erbjuds att arbeta mera. Det är vanligt att företagen möter en högre efterfrågan med att befintlig personal får arbeta mera

43 Arbetsmarknadsutsikterna våren innan de rekryterar in ny arbetskraft. Dessutom finns det fortfarande förhållandevis stora lediga personalresurser på arbetsställena. Emellertid finns en viss sannolikhet för ytterligare skattehöjningar under prognosperioden vilka kan påverka timutbudet i negativ riktning. Samtidigt har effekterna av tidigare utbudsstimulerande reformer avtagit. Antal arbetade timmar beräknas öka med 1,6 procent 2015 samt med 1,8 procent 2016, vilket är relativt mer än den förväntade sysselsättningstillväxten. Fortsatt stark tillväxt av fast anställda Under 2014 och det inledande kvartalet på 2015 har det skett en viss uppväxling av tillväxten av antalet fast anställda, samtidigt som tillväxten av de tidsbegränsade anställningarna har avtagit. Mellan första kvartalet 2014 och första kvartalet 2015 ökade antalet fast anställda med nästan , motsvarande 1,1 procent, medan antalet tillfälliga anställningar ökade med drygt , eller 2,8 procent, enligt AKU. Antal anställda år fördelat efter fast resp tidsbegränsat anställda kv kv Fast anställda (vä) Tusental 3800 Tidsbegränsat anställda (hö) Tusental Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB Framöver väntas antalet fast anställda fortsätta att öka i tilltagande takt, då allt fler går från tillfälliga till fasta jobb samtidigt som färre fast anställda förlorar jobbet. Samtidigt förutses en fortsatt stark tillväxt av antalet tillfälligt anställda, framför allt under Antalet tillfälliga anställningar ökar normalt i en konjunkturuppgång med en ökad arbetskraftsefterfrågan, eftersom rekryteringarna ökar. Normalt utgör omkring 70 procent av rekryteringarna tillfälliga anställningar. Sysselsättningen ökar bland unga och äldre Sysselsättningen har ökat på bred front i den svenska ekonomin under de senaste åren och förstärkts i samtliga åldersgrupper vid en jämförelse över de senaste fem åren. Bland äldre (65-74 år) har det skett en påtaglig förstärkning där sysselsättningsgraden vuxit successivt. Dessutom har det skett en märkbar förbättring bland unga (under 25 år). Under prognosperioden bedöms sysselsättningen öka för samtliga åldersgrupper, men det är i synnerhet ungdomarna som gynnas av den starka arbetsmarknaden. En stor del av jobbtillväxten sker nämligen inom yrkesområden med lägre krav på utbildning och erfarenhet.

44 Arbetsmarknadsutsikterna våren Andelen sysselsatta med längre utbildning fortsätter att öka Utbildningsnivå och sysselsättning uppvisar ett tydligt positivt samband. Med andra ord har de med en längre utbildning högre sysselsättningsgrad, medan de som har kortare utbildning generellt har lägre sysselsättningsgrad. Antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt sedan början på talet. För 10 år sedan utgjorde personer med den utbildningsnivån omkring en tredjedel av de sysselsatta, år. I början på 2015 hade andelen stigit till över 40 procent. Annorlunda uttryckt har antalet sysselsatta med en eftergymnasial utbildning om 2 år eller mer ökat med nästan en halv miljon sedan 2006, av dessa är drygt en tredjedel utrikes födda. Samtidigt minskar antalet sysselsatta, år, med kortare utbildningsbakgrund. Särskilt tydligt minskar sysselsättningen bland förgymnasialt utbildade, vilket till stor del sammanhänger med att antalet personer i befolkningen med den utbildningsbakgrunden minskar stadigt. Också sysselsättningsgraden har minskat tydligt under senare år, vilket illustrerar att nedgången av arbetstillfällen utan några specifika utbildningskrav fortsatt. Sedan 2006 har antalet sysselsatta med endast förgymnasial utbildning minskat med över en tredjedel, motsvarande omkring personer. Också bland dem med gymnasial utbildning tenderar antalet sysselsatta att minska, om än i ett betydligt försiktigare tempo än bland förgymnasialt utbildade. Sedan 2006 har antalet sysselsatta med högst gymnasial utbildning minskat med omkring sex procent. Även här förklaras sysselsättningsminskningen av att antalet personer i befolkningen med denna utbildningsbakgrund minskar. Här finns dock en tydlig skiljelinje mellan inrikes och utrikes födda. Bland utrikes födda med gymnasial utbildning har antalet sysselsatta ökat med nästan och bland inrikes födda har de minskat med nästan Första kvartalet 2015 hade gruppen förgymnasialt utbildade en sysselsättningsgrad på 60 procent. Detta kan jämföras med 88 procent hos dem med eftergymnasial utbildning längre än två år och 82 procent bland dem med gymnasial utbildning. Det finns således en stor potential att öka sysselsättningen bland de korttidsutbildade. Många av dessa personer är dock i behov av omfattande kompetenshöjande insatser för att detta ska kunna realiseras. Under prognosperioden väntas antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning öka mest, vilket möjliggörs av en fortsatt ökning av arbetskraftsutbudet med den utbildningsbakgrunden. Antalet sysselsatta med gymnasieutbildning bedöms endast förändras i liten omfattning, medan antalet med endast förgymnasial utbildning fortsätter att minska mer markerat. Över 1,4 miljoner rekryteringar 2015 Antalet rekryteringar ökade markant under 2014, vilket förstärker bilden av ett förbättrat arbetsmarknadsläge. För fjolåret summeras antalet rekryteringar (16-64 år) till , vilket är drygt fler än året innan. För 2015 och 2016 väntas antalet rekryteringar öka ytterligare, till över 1,4 miljoner rekryteringar per år. Detta beror delvis på ett fortsatt högt behov av ersättningsrekryteringar till följd av pensionsavgångar, men också på en fortsatt hög arbetskraftsefterfrågan.

45 Arbetsmarknadsutsikterna våren Tusental 400 Antal rekryteringar år kv kv Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB Flest rekryteringar sker normalt inom områdena vård och omsorg, finansiell verksamhet och företagstjänster (där bland annat bemanningsföretag ingår) och handel. Tillsammans svarar dessa områden för nästan 50 procent av samtliga rekryteringar. Inom vård och omsorg pågår en stor generationsväxling vilken innebär ett ökat behov av ersättningsrekryteringar. Dessutom finns ett underliggande ökat personalbehov, samtidigt som ett flertal yrkesgrupper inom området har en förhållandevis hög personalomsättning. I likhet med vård och omsorg är handel samt finansiell verksamhet och företagstjänster näringar med en förhållandevis hög personalomsättning och ett ökat behov av arbetskraft. Ökande rekryteringsproblem, framför allt inom offentlig verksamhet Såväl Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning som Konjunkturinstitutets undersökningar indikerar att rekryteringsproblemen inom den privata sektorn fortfarande är måttliga. Andelen företag som upplevt rekryteringsproblem i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning våren 2015 uppgick till 24 procent, vilket är i nivå med det historiska genomsnittet. Det är emellertid stor variation i vilken omfattning som arbetsgivare upplever problem med att rekrytera kompetent arbetskraft. Inom kommun- och landstingssektorn är bristen på arbetskraft mycket utbredd. I vårens undersökning angav drygt hälften av de offentliga arbetsgivarna att man under det senaste halvåret har upplevt problem med att rekrytera rätt kompetens. Inom den offentliga tjänstesektorn riskerar bristen på arbetskraft att utgöra ett hinder för jobbtillväxten. Även inom ett flertal IT- och teknikyrken rapporterar arbetsgivarna om stora svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens. I takt med att efterfrågan på arbetskraft växlar upp ökar rekryteringsproblemen i synnerhet som sysselsättningen förväntas öka än mer tydligt inom områden med generellt höga utbildnings- och erfarenhetskrav. Se avsnittet Matchningsläget, sidan 64 för en mer utförlig beskrivning av problematiken.

46 Arbetsmarknadsutsikterna våren Fördjupning 1 Är nyanmälda lediga platser ett bra mått för att mäta efterfrågan på arbetskraft? Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen har ökat tydligt. Arbetsförmedlingen menar dock att denna utveckling inte avspeglar en motsvarande ökning av efterfrågan på arbetskraft. Förmedlingens verksamhetsstatistik över nyanmälda lediga platser skall således tolkas med stor försiktighet. Istället skall alla analyser av förändringar av efterfrågan på arbetskraft baseras på Statistiska centralbyråns konjunkturstatistik över vakanser. Nyanmälda lediga platser en del av Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik Arbetsförmedlingen redovisar varje månad uppgifter om nyanmälda lediga platser. Sammanställningarna är en del av Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik och är baserade på de lediga platser som anmäls till förmedlingen. En arbetsgivare kan anmäla sitt rekryteringsbehov till Arbetsförmedlingen på tre olika sätt. Behovet kan anmälas direkt till förmedlingen genom en personlig kontakt, via tjänsten Annonsera direkt på förmedlingens hemsida eller genom så kallad direktöverföring från en arbetsgivares IT-system till Arbetsförmedlingen. Det sistnämnda sättet har ökat kraftigt och står idag för mer än hälften av platserna. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över nyanmälda platser innehåller uppgifter om vilka yrken som efterfrågas. Det finns även uppgifter om i vilka branscher arbetsgivarna är verksamma och i vilka kommuner platserna är belägna. Man kan också utläsa uppgifter om de lediga platsernas varaktighet, det vill säga om rekryteringsbehovet avser tillsvidareanställningar eller någon form av tidsbegränsade tjänster. I sammanställningarna går det dessutom bland annat att urskilja vilka platser som är sommarvikariat samt om rekryteringsbehoven avser privata eller offentliga arbetsgivare. I Arbetsförmedlingens löpande publiceringar av verksamhetsstatistik över antalet nyanmälda lediga platser exkluderas platser med en varaktighet kortare än 10 dagar. Arbetsförmedlingens platsbank en mötesplats för både arbetsgivare och arbetssökande Arbetsförmedlingen publicerar arbetsgivarnas rekryteringsbehov i Platsbanken på förmedlingens hemsida. Platsbanken är förmedlingens internettjänst för lediga jobb och det är en plattform som vänder sig till både arbetsgivare och arbetssökande. Detta innebär att det skall vara enkelt för arbetsgivarna att annonsera sina rekryteringsbehov och enkelt för de arbetssökande att ta del av information om lediga platser. Syftet med platsannonseringen är således i första hand att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. I och med att det skall vara enkelt att annonsera i Platsbanken finns det en risk att arbetsgivare anmäler lediga platser utan att det finns ett uttalat behov av nya medarbetare. Arbetsförmedlingen har tidigare konstaterat att det har förekommit relativt omfattande volymer av dubblettanmälningar eller så kallad omannonsering, exempelvis i syfte att nå

47 Arbetsmarknadsutsikterna våren en ökad exponering. 18 Från och med 2008 har därför Arbetsförmedlingens hantering av nyanmälda lediga platser förändrats. Bland annat granskar Arbetsförmedlingen Kundtjänst alla platser som registreras via Annonsera direkt innan dessa publiceras i Platsbanken. Tydlig ökning av nyanmälda lediga platser under andra halvåret 2014 Under andra halvåret 2014 började antalet nyanmälda lediga platser att stiga tydligt. Detta har inneburit att antalet nyanmälda lediga platser uppgick till närmare under perioden januari-april Detta är en ökning med drygt platser eller 40 procent jämfört med samma period Arbetsförmedlingen menar att denna förändring inte avspeglar en motsvarande ökning av efterfrågan på arbetskraft. Förmedlingen ser således åter en ökning av antalet nyanmälda lediga platser med ett overifierat bakomliggande rekryteringsbehov. I likhet med tidigare är förekomsten av platser med inriktning mot försäljningsyrken 19 mycket stor, men även inom området vård och omsorg finns många nyanmälda platser. Arbetsförmedlingen bedömer dock att förekomsten av omannonsering är betydligt mer utbredd inom kategorin försäljningsyrken. Stora delar av ökningen av antalet platser inom området vård och omsorg förklaras av den allt mer utbredda bristen på arbetskraft inom detta område. I och med detta anmäler både privata och offentliga arbetsgivare verksamma inom detta område sitt personalbehov till Arbetsförmedlingen i högre grad än tidigare. Arbetsförmedlingens andel av rekryteringarna på arbetsmarknaden varierar således över tid och konjunktur. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid. Sammantaget medför detta att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över lediga platser skall tolkas med stor försiktighet. Enligt Arbetsförmedlingens uppfattning skall dessutom alla analyser av hur efterfrågan på arbetskraft utvecklas samt av hur matchningen på arbetsmarknaden fungerar baseras på Statistiska centralbyråns konjunkturstatistik över vakanser. 18 Vid en granskning av nyanmälda platser i januari och februari 2006 fann Arbetsförmedlingen att 9 procent var dubbletter. Vid en motsvarande granskning av augusti 2007 uppgick andelen till 16 procent. Vid en mätning av april 2008, det vill säga efter att Arbetsförmedlingen skärpte sina annonseringsregler, uppgick andelen dubbletter till endast 4 procent. Vid den första mätningen uppgick andelen dubbletter inom försäljningsyrken till 29 procent, en andel som steg till hela 44 procent i nästa granskning. Vid den sista kartläggningen skilde sig inte andelen dubbletter mellan försäljningsyrken och övriga yrken nämnvärt åt. 19 Exempel på försäljningsyrken där det anmälts många lediga platser under perioden januari-april 2015 är företagssäljare (SSYK 3322), telefonförsäljare (SSYK 5242) samt eventsäljare och butiksdemonstratörer (SSYK 5241).

48 Arbetsmarknadsutsikterna våren Näringsgrenar Under 2014 ökade sysselsättningen inom tjänstesektorn, medan den minskade inom framför allt industrin. Starkast var ökningstakten i den offentliga tjänstesektorn. Under 2015 och 2016 väntas sysselsättningen öka med sammanlagt personer i den offentliga tjänstesektorn. I den privata tjänstesektorn väntas en ökning med personer. Inom industrin är läget relativt sett sämre. Mycket tyder dock på att industrikonjunkturen nu vänt, om än i långsam takt och från en låg nivå. Vår bedömning är att sysselsättningen inom industrin börjar öka under prognosperioden. Räknat som årsgenomsnitt för 2015 minskar den med personer jämfört med året innan och under 2016 ökar sysselsättningen inom industrin med personer. Den starka byggkonjunkturen har ännu inte gett avtryck i sysselsättningsstatistiken. Den väntas emellertid få ett allt större genomslag och sysselsättningen bedöms öka med sammanlagt personer under prognosperioden. Tusental Jord- och skogsbruk Sysselsättningsförändring prognos Industri Byggverksamhet Offentliga tjänster Privata tjänster Källa: SCB, Arbetsförmedlingen I relativa tal växer sysselsättningen inom det offentliga tjänsteområdet med 1,8 procent 2015 och 1,9 procent Ökningen för de privata tjänsterna beräknas till 1,4 respektive 1,5 procent. Inom byggverksamheten väntas en ökning med 1,3 procent 2015 respektive Industrisysselsättningen minskar med 1,1 procent 2015 och ökar med 0,2 procent Sysselsatta (16-64 år), tusental respektive årlig procentuell förändring, prognos Jord- och skogsbruk 77-2,6-2,7 Industri 557-1,1 0,2 Byggverksamhet 306 1,3 1,3 Privata tjänster ,4 1,5 Offentliga tjänster ,8 1,9 Totalt ,1 1,3 I totalen ingår även sysselsatta där uppgift om näringsgren saknas. Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

49 Arbetsmarknadsutsikterna våren Jord- och skogsbruk Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket har trendmässigt minskat under lång tid. Den utvecklingen väntas fortsätta under prognosperioden. I vår arbetsgivarundersökning framkommer en viss optimism om den närmaste framtiden bland företagen inom jord- och skogsbruket. Ökad efterfrågan inom jordbruket inte tillräcklig Inom jordbruket är osäkerheten om framtiden stor, men en viss optimism inför framtiden framkommer ändå. För många jordbrukare var 2014 ett tungt år, med stora lönsamhetsproblem. God tillgång på jordbruksprodukter på världsmarknaden dämpar priserna och därmed det ekonomiska läget för företagen inom jordbruksnäringen. Det finns dock tecken på att lönsamheten inom näringen nu vänder uppåt, om än från mycket låga nivåer. Lantbruksbarometern visar att lantbrukarna är försiktigt positiva inför Den inhemska efterfrågan på svenskproducerade jordbruksprodukter har ökat på senare tid, i takt med att konsumenterna blivit allt mer medvetna om och intresserade av djurhållning och närproducerad mat. Även när det gäller ekologiska produkter ökar efterfrågan. Denna utveckling väntas förvisso fortsätta, men bedöms vara för långsam för att kunna bidra med någon stadigvarande optimism inom lantbruket. Dämpad skogskonjunktur Den svaga utvecklingen inom tillverkningsindustrin har medfört en dämpad efterfrågan på timmer och massa. Den höga byggaktiviteteten i landet medför samtidigt en ökad efterfrågan på trävaror. Den försvagade kronan har också en positiv effekt på den svenska skogsindustrin. Det svenska skogsbruket är exportberoende, över 85 procent av det som produceras går på export. Såväl exporten av trävaror som produktionen i sågverken ökade Ökningarna skedde dock från mycket låga nivåer. Närmare hälften av skogsägarna tror på stigande priser på skogsfastigheter under Dessutom bedömer skogsägarna att prisutvecklingen på såväl timmer som massaved blir positiv, men ökningen sker från en mycket låg nivå. Samtidigt ökar andelen skogsägare som planerar att avverka skog. 21 Sysselsättningen fortsätter att minska I jord- och skogsbruket används många maskiner och kompetens om dessa värderas högt. Också maskinreparatörerna är en växande och allt viktigare yrkesgrupp. Arbetskraftbehovet inom jord- och skogsbruket är som störst under sommarsäsongen. Utländsk arbetskraft har blivit allt vanligare inom skogsbruket. Sedan 1990 har antalet jordbruksföretag i Sverige minskat med 30 procent, enligt Jordbruksverket. Sysselsättningen inom de areella näringarna har under en lång tid haft en fallande trend. Under 2014 minskade sysselsättningen med närmare personer. Denna trend bedöms fortsätta även under prognosperioden, varvid sysselsättningen väntas minska inom såväl jordbruket som skogsbruket. Minskningen blir tydligast inom jordbruket och den främsta orsaken är att många äldre väljer att avveckla sin verksamhet. 20 LRF och Swedbank, Lantbruksbarometern LRF och Swedbank, Skogsbarometern 2014.

50 Arbetsmarknadsutsikterna våren Industri Efter en lång och utdragen period av fallande sysselsättning inom industrin syns nu tecken på att minskningen av antalet sysselsatta planar ut. Till slutet på prognoshorisonten som sträcker sig till utgången på 2016 bedöms trenden med fallande sysselsättning ha vänts till en svag uppgång. Bakom den förväntade vändningen ligger förbättrade utsikter i för Sverige viktiga exportländer som Tyskland, Storbritannien och USA. Exporten får vidare draghjälp av en förhållandevis svag krona. Den svagare utvecklingen i Norge, tillsammans med en trög återhämtning i delar av euroområdet bidrar till att utsikterna för industrin trots allt är något återhållsamma. Stabilare utveckling inom industrin Den svenska industrin har tydligt präglats av de senaste årens globala lågkonjunktur och industriproduktionen har, alltsedan hösten 2011, haft en svag utveckling. Även under 2014 var utvecklingen dämpad, då såväl industriproduktion som orderingång föll tillbaka ytterligare. Under första kvartalet 2015 vände emellertid industriproduktionen svagt uppåt. 22 Vad gäller orderingången kan även här en positiv trend skönjas detta då orderingången ökat under två av årets inledande tre månader, jämfört med samma period föregående år. 23 Industrins produktion och orderingång januari mars 2015 Industriproduktion Index, historiskt snitt = Orderingång Säsongrensade värden Källa: Macrobond Samtidigt pekar Arbetsförmedlingens senaste arbetsgivarundersökning på ett något förbättrat efterfrågeläge inom industrin under det senaste halvåret. Enligt företagen har efterfrågan gradvis förstärkts sedan 2012 och ligger vid vårens mätningar på en nivå som indikerar en efterfrågenivå något över det historiska genomsnittet. Dessutom väntas något ökade investeringar under innevarande år, vilket bidrar till en något positivare bedömning. Enligt SCB:s investeringsenkät (maj 2015) bedöms investeringarna inom industrin öka med omkring två procent under SCB industriproduktionsindex, kalenderkorrigerade värden. 23 SCB industrins orderingång och omsättning, kalenderkorrigerade värden.

51 Arbetsmarknadsutsikterna våren men fortfarande finns orosmoln kvar De positiva tecknen till trots finns det fortfarande en del orosmoln vad gäller den svenska industrisektorns utveckling. Exempelvis pekar framåtblickande indikatorer som Konjunkturinstitutets konfidensindikator och Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning på en viss försvagning av industriföretagens förväntningar sedan slutet på Det finns dock en del som talar för att försvagningen i framåtblickande indikatorer är av mer tillfällig karaktär. Exempelvis visar inköpschefsindex för industrin en positiv utveckling och ligger i maj 2015 på nivåer som indikerar att näringen befinner sig i en tillväxtfas. Ett tremånaders glidande medelvärde indikerar dessutom en stabil utveckling för industrin under inledningen på Dessutom förväntas exporten öka i något snabbare takt då den globala konjunkturen successivt förstärks under prognosperioden. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för industrin uppgick till 101 enligt vårens arbetsgivarundersökning, vilket innebär att företagens förväntningar på efterfrågeutvecklingen kommande sex månader är i nivå med det historiska genomsnittet. Jämfört med föregående undersökning har bedömningarna emellertid dämpats något. Även över en tidsperiod på 6-12 månader har företagens efterfrågebedömningar mattats något jämfört med föregående mätning, men industriföretagen räknar ändock med en efterfrågan något över det normala i det lite längre perspektivet. Konjunkturindikator för industrin våren våren 2015 Index, historiskt snitt = V 2005 V 2006 V 2007 V 2008 V 2009 V 2010 V 2011 V 2012 V 2013 V 2014 V 2015 H 2005 H 2006 H 2007 H 2008 H 2009 H 2010 H 2011 H 2012 H 2013 H 2014 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin indikerar en än mer återhållsam utveckling för industrin i jämförelse med Arbetsförmedlingens konjunkturindikator. Den ligger första kvartalet 2015 tydligt under det historiska genomsnittet, vilket pekar på ett svagare läge än normalt. Bland annat har företagen justerat ned bedömningarna om produktionsvolymen och orderingången från såväl hemma- som exportmarknad. Nedgången kan dock delvis kopplas till strukturella förändringar inom industrin, vilket förstärker bilden av en nedgång av mer tillfällig karaktär.

52 Arbetsmarknadsutsikterna våren Viss ökning av industrins kapacitetsutnyttjande Industrins kapacitetsutnyttjande av personal har stigit sedan hösten 2014 och ligger nu klart över det historiska genomsnittet, enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning. Under det senaste halvåret har andelen industriföretag som uppger att produktionen kan öka med högst fem procent, innan det blir nödvändigt att utöka personalstyrkan, stigit med nästan tre procentenheter, från drygt 36 procent till 39 procent. Ökningen i industrins kapacitetsutnyttjande ligger i linje med den något ökade industriproduktionen. För många industriföretag finns det dock fortsatt utrymme att öka produktionen relativt mycket innan det uppstår behov av att rekrytera arbetskraft. Dessutom rapporterar industriföretagen något ökande, men fortsatt ringa, rekryteringsproblem. Sammantaget tyder detta på att efterfrågan på arbetskraft inom industrin förbättras, om än i maklig takt. Därtill bokförs även förhållandevis måttliga varselnivåer, vilket förstärker bilden av en stabilare utveckling inom industrin. 24 Sysselsättningsminskningen bromsar in under 2015 Antalet sysselsatta inom industrin har minskat mycket tydligt under senare år. Bara under de senaste sex åren har antalet sysselsatta, år, i industrin minskat med drygt personer till år 2014, enligt Arbetskraftsundersökningarna. Under senare kvartal har dock nedgången av antalet sysselsatta inom industrin tydligt mattats av och jämförs första kvartalet 2015 med motsvarande period i fjol förändrades antalet sysselsatta enbart marginellt. Antalet arbetade timmar inom industrin backade något under årets första kvartal, men även denna nedgång kan betraktas som måttlig då antalet arbetade timmar enbart minskade med 0,4 procent i jämförelse med fjolåret. 25 Trenden pekar därmed mot en betydligt positivare utveckling än vad som har varit fallet de senaste åren. Enligt Arbetsförmedlingens bedömning forsätter sysselsättningsminskningen att bromsa in under loppet av innevarande år för att under påföljande år vända till en svag uppgång, vilket ger ett positivt sysselsättningsnetto vid utgången av Under första kvartalet 2015 anmäldes varsel om uppsägning inom industrin till någon av landets arbetsförmedlingar. Detta är fler än motsvarande period 2014, men i nivå med det historiska snittet. Emellertid kan nästan hälften av de inkomna varslen inom industrin hänföras till tillverkning av maskin-, eloch teleprodukter, en delbransch inom vilken strukturella förändringar ägt rum. 25 Arbetade timmar i Nationalräkenskaperna (NR).

53 Arbetsmarknadsutsikterna våren Byggverksamhet Byggkonjunkturen är stark liksom byggföretagens framtidsförväntningar. Bostadsbyggandet fortsätter att öka i god takt. Sysselsättningen har dock, trots den positiva konjunkturutvecklingen, inte ökat. Orsaken bedöms vara ökat användande av bemanningsföretag och utländsk arbetskraft. Vår bedömning är att sysselsättningen vänder upp under 2015 och fortsätter att öka under prognosperioden. Stark byggkonjunktur Byggkonjunkturen fortsätter att vara stark. Vår arbetsgivarundersökning visar att efterfrågeläget bland byggföretagen under det senaste halvåret har utvecklats starkare än de förväntade sig i höstas. Företagens förväntningar inför framtiden är också starkare än normalt. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för byggverksamheten steg med två enheter i vårens undersökning. Företagens förväntningar på efterfrågeläget det kommande året är de starkaste som uppmätts sedan våren Konjunkturindikator för byggverksamheten våren våren 2015 Index, historiskt snitt = V05 V06 V07 V08 V09 V10 V11 V12 V13 V14 V15 H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Även i Konjunkturinstitutets barometerundersökning är bilden av konjunkturen i byggindustrin 26 relativt stark. Konfidensindikatorn sjönk förvisso under slutet av 2014 och inledningen av Den vände dock upp i april, då den landade strax över det historiska genomsnittet. Såväl förväntningar som nuläge bedöms relativt positivt. Företagen inom husbyggande är mest optimistiska, medan företag inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet har en något mer dämpad framtidstro. Bostadsbyggandet fortsätter att öka Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka i god takt under första kvartalet 2015, efter en ökning med 21 procent under Ökningen är bred, men allra starkast inom nybyggnation av permanentbostäder, i synnerhet lägenheter i flerbostadshus. Ombyggnadsinve- 26 I redovisningen av Konjunkturinstitutets barometerundersökning motsvarar Byggindustri det vi här benämner Byggverksamhet, det vill säga SNI Konjunkturinstitutet publicerar dock normalt resultaten av sin undersökning för Bygg- och anläggningsverksamhet, det vill säga SNI

54 Arbetsmarknadsutsikterna våren steringarna fortsatte också att öka i god takt under första kvartalet. Eftersom de är personalintensiva har de stor betydelse för utvecklingen på byggarbetsmarknaden, framför allt bland små- och egenföretagarna. Under prognosperioden väntas en fortsatt ökning, dels som en följd av hushållens starka ekonomi, dels med anledning av fortsatta renoveringar av hyreshus. Ökningstakten dämpas dock något 2016, framför allt som en följd av det minskade ROT-avdraget. Bostadsbyggandet har ökat sedan 2013 och 2014 låg byggandet på den högsta nivån sedan början av 1990-talet. 27 Under 2014 påbörjades nybyggnation av lägenheter. 28 Starkast är utvecklingen i storstäderna och det är framför allt byggandet i Stockholms län som bidrar till den höga nivån. Samtidigt är bostadsbyggandet inte tillräckligt högt för att motsvara behovet av bostäder. Antalet påbörjade lägenheter fortsatte att öka under första kvartalet Dessutom har antalet bygglov för bostäder och fritidshus ökat under hela 2014 och inledningen av Under prognosperioden väntas ett fortsatt lågt ränteläge och köpstarka hushåll. Tillsammans med en hög underliggande efterfrågan på bostäder bidrar det till att bostadsbyggandet fortsätter att öka under prognosperioden, även om ökningstakten avtar. Boverket bedömer att antalet påbörjade bostäder ökar med 18 procent 2015 och med 8 procent Svagare utveckling på anläggningssidan Även på anläggningssidan har utvecklingen varit stark. De privata anläggningsinvesteringarna ökade med 14 procent Starkast var ökningen inom transport samt post och tele. Första kvartalet 2015 minskade däremot anläggningsinvesteringarna, jämfört med motsvarande kvartal året innan. De ökade endast inom området el, gas och värmeverk. Enligt SCB:s investeringsenkät ökar investeringarna i byggnader och anläggningar inom området vattenverk, reningsverk och avfallsanläggningar framöver. Investeringsenkäten visar att industriföretagen räknar med minskande investeringar i byggnader och anläggningar under 2015 efter en svag ökning Inom tjänstesektorn är dock planerna över lag expansiva, framförallt inom handeln samt inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Flera stora lokal- och anläggningsprojekt i synnerhet i storstäderna bidrar också till att hålla efterfrågan på arbetskraft uppe. Samtidigt har byggloven för lokaler minskat det senaste halvåret, vilket indikerar en avmattning framöver. De offentliga investeringarna ökade svagt under 2014, en utveckling som fortsatte under första kvartalet Kommuner och landsting har fortsatt relativt stora investeringbehov både när det gäller infrastruktur och i fråga om lokaler. Det handlar om såväl renoveringar som nybyggnad och både behov och möjligheter skiljer sig åt regionalt och lokalt. Det ökande bostadsbyggandet medför i många fall ett ökat behov av såväl vägar som anläggningar i kommunerna. På infrastruktursidan återupptogs arbetet med Förbifart Stockholm i början av året och flera små och stora projekt pågår runt om i landet. Regeringen aviserade i vårbudgeten ökade investeringar inom järnvägsunderhållet. Det kan få en viss effekt redan 2015, 27 Med undantag för 2006 då de så kallade Odellplattorna bidrog till en hög påbörjandestatistik. 28 Preliminära uppgifter från SCB. De senaste fyra kvartalens siffror är uppräknade med den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren. 29 Boverket, Boverkets indikatorer, nummer 1 Maj 2015.

55 Arbetsmarknadsutsikterna våren men tyngdpunkten ligger på perioden De offentliga investeringarna bedöms öka under prognosperioden, framför allt under Stark branschutveckling men svag sysselsättningsstatistik Antalet inskrivna arbetslösa som i första hand söker jobb inom ett byggyrke har minskat trendmässigt sedan början av Samtidigt har antalet nyanmälda lediga platser ökat och antalet varsel ligger på en mycket låg nivå. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare väntas fortsätta sjunka under prognosperioden i takt med att efterfrågan på arbetskraft ökar. Bristtalen inom byggverksamheten är nu på en nivå som motsvarar det historiska genomsnittet. I vår arbetsgivarundersökning uppgav 30 procent av byggföretagen att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Det är sju procentenheter fler än i förra vårens undersökning. Trots den starka byggkonjunkturen har sysselsättningen i näringen inte ökat, enligt Arbetskraftsundersökningarna. I den Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken är trenden däremot ökande. Företagen inom byggverksamheten använder sig i allt större grad av inhyrd personal och utländsk arbetskraft. Det kan vara både arbetstagare som utstationeras 30 till Sverige och utländska företag som utför arbeten i Sverige. Denna utveckling påverkar sannolikt såväl bristtal som sysselsättningsstatistik. De som arbetar i bemanningsföretagen registreras i sysselsättningsstatistiken inte inom byggverksamheten, utan inom privata tjänster. Personer som arbetar i Sverige, men som inte är folkbokförda här, fångas varken upp av AKU eller av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS. I den Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS) registreras de som får sin lön från ett svenskregistrerat företag. Under 2014 var arbetstagare utstationerade inom byggverksamhet. 31 Det var inom byggverksamheten som de flesta, 37 procent, av det totala antalet utstationerade arbetade. De vanligaste länderna att utstationeras från var Polen, Litauen, Lettland, Tyskland och Irland. Den fortsatt starka byggkonjunkturen talar för att sysselsättningen kommer att öka under både 2015 och Företagen i vår undersökning planerar att utöka antalet anställda under de kommande två åren. Samtidigt innebär sannolikt inslagen av bemanningsföretag och utländska byggarbetare som jobbar i Sverige att utvecklingen inte fullt ut får genomslag i sysselsättningsstatistiken. Som tidigare nämnts är det dock svårt att bedöma i vilken omfattning detta påverkar statistiken. Vår bedömning är att sysselsättningen ökar med personer 2015 och med lika många En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. 31 Arbetsmiljöverket, Helårsrapport 2014 register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 2015:10.

56 Arbetsmarknadsutsikterna våren Privata tjänster Den privata tjänstesektorn fortsätter att växa. Sysselsättningen ökade i god takt under 2014 och inledningen av Under prognosperioden fortsätter sysselsättningen att öka. Det är framför allt tjänster som riktas mot hushållen som väntas möta en stark efterfrågan, men även inom mer företagsnära tjänster väntas en ökning i tilltagande takt. Sysselsättningen bedöms öka med sammanlagt personer under prognosperioden. Goda framtidsutsikter i privata tjänstesektorn Nästan varannan sysselsatt person i Sverige arbetar inom den privata tjänstesektorn. Under 2014 ökade sysselsättningen inom privata tjänster med personer. Antalet sysselsatta har fortsatt att öka under inledningen av 2015 och första kvartalet uppgick antalet till 2,1 miljoner personer. Jobbtillväxten har framför allt skett inom de delar som domineras av jobb med krav på gymnasieutbildning. Den utvecklingen väntas fortsätta och sysselsättningen bedöms öka under prognosperioden. Den privata tjänstesektorn fortsätter således att utvecklas starkt. En stark inhemsk efterfrågan, i synnerhet hushållens konsumtion, förväntas driva tillväxten under prognosperioden. Därmed är det framför allt de delar av den privata tjänstesektorn vars tjänster riktas mot hushållen som växer. Fortsatt stark utveckling i offentliga tjänstesektorn och byggverksamheten samt en försiktig optimism inom industrin gynnar dock även efterfrågan på mer företagsnära tjänster. Dessutom påverkar tjänsteföretagen sin egen efterfrågan, eftersom den positiva utvecklingen inom tjänstenäringen också medför en ökad efterfrågan på företagsnära tjänster. Det betyder att takten i jobbtillväxten skruvas upp under prognosperioden. Positivt förväntningsläge bland företagen Företagens svar i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning våren 2015 visar att efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret i stort sett motsvarat företagens förväntningar från i höstas. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator beräknas nu till 103, vilket innebär att förväntningsläget bland företagen för det kommande halvåret är marginellt över det historiska genomsnittet. Konjunkturindikatorn har ökat med två enheter jämfört med i höstas. Även på ett års sikt är företagen optimistiska. Mer än hälften av företagen i vår undersökning räknar med ökad efterfrågan de kommande sex till tolv månaderna. Företagen räknar med att öka antalet anställda på såväl ett som två års sikt.

57 Arbetsmarknadsutsikterna våren Konjunkturindikator för privata tjänster våren våren 2015 Index, historiskt snitt = V05 V06 V07 V08 V09 V10 V11 V12 V13 V14 V15 H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Även Konjunkturinstitutets barometerundersökning påvisar ett positivt stämningsläge i den privata tjänstesektorn. Under de senaste månaderna har konfidensindikatorn legat strax över det historiska genomsnittet, vilket indikerar en tillväxt något över den normala. Företagen inom detaljhandeln är dock något mer positiva än övriga tjänsteföretag och redovisade i april ett värde som indikerar ett mycket starkare läge än normalt. Inköpschefsindex för privata tjänster har legat på värden som indikerar tillväxt sedan mitten av Hushållens ekonomi har utvecklats starkt de senaste åren. Enligt Konjunkturinstitutets barometerundersökning är hushållen mer optimistiska än normalt om sin egen ekonomi. Hushållen gynnas av den låga räntenivån och en fortsatt låg inflation. Dessutom väntas deras disponibla inkomster fortsätta att öka, vilket ger förutsättning för en tämligen god utveckling av den privata konsumtionen. Detta gynnar främst de delar av tjänstesektorn som framför allt riktas mot hushållen, det vill säga handel, hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella tjänster. Bristen på arbetskraft ökar inte I vår arbetsgivarundersökning har andelen arbetsgivare inom den privata tjänstenäringen som upplevt brist på arbetskraft legat på en relativt stabil nivå sedan 2011, runt 20 procent. I vårens undersökning uppgav 21 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Det är framför allt inom information och kommunikation som bristen är stor, 41 procent av företagen uppgav att de upplevt brist. Inom hotell- och restaurangverksamhet hade 30 procent upplevt brist. Inom handeln har andelen företag som upplevt brist minskat till 16 procent. IT-personal, såsom systemerare och programmerare, är ett återkommande bristyrke i flera branscher. Tjänster som riktas mot hushållen sysselsätter över personer De delar av den privata tjänstesektorn som till stor del är inriktade mot hushållens konsumtion är handel, hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella tjänster. Totalt sysselsatte dessa verksamheter nästan personer under årets

58 Arbetsmarknadsutsikterna våren första kvartal, vilket var fler än under samma kvartal Under 2014 ökade sysselsättningen med personer. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka under 2015 och Ekonomiskt starka hushåll gynnar handeln Den största delsektorn inom tjänster som främst riktas mot hushållen är handeln. Sysselsättningen ökade under Första kvartalet 2015 var närmare personer sysselsatta inom handeln. Det är fler än samma kvartal året innan. Inom handeln har utvecklingen varit relativt stark under lång tid. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att företagen inom handeln har upplevt en stark ökning av efterfrågan under det senaste halvåret. Fler företag uppgav att försäljningen ökat och färre att den minskat under det senaste halvåret än vid tidigare undersökningar. Förväntningarna inför framtiden är fortsatt positiva och mer än hälften av företagen väntar sig en ökande efterfrågan det kommande året. Förväntningsläget är starkt också i ett historiskt perspektiv. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för detaljhandeln har legat över det historiska genomsnittet sedan slutet av Såväl daglig- som sällanköpsvaruhandeln har haft en stark inledning på Företagen väntar sig en fortsatt försäljningstillväxt de kommande månaderna. Vår bedömning är att sysselsättningen inom handeln fortsätter att öka under såväl 2015 som Stark utveckling på hotell- och restaurangmarknaden Hotell- och restaurangsektorn påverkas i stor utsträckning av hushållens, men också av företagens ekonomiska situation. Utvecklingen i näringen har varit positiv de senaste åren. Antalet sysselsatta uppgick första kvartalet 2015 till Det är nästan fler än under samma kvartal Tillväxten på restaurangmarknaden fortsätter att vara stark. SCB:s restaurangindex visar att framför allt hotellens restaurangförsäljning utvecklats starkt under inledningen av I vår arbetsgivarundersökning syns också den positiva utvecklingen i hotell- och restaurangverksamheten tydligt. Efterfrågeläget det senaste halvåret motsvarade de relativt högt ställda förväntningar som företagen gav uttryck för i höstens undersökning. Mer än hälften av företagen väntar sig en ökande efterfrågan det kommande året. Även i Konjunkturinstitutets barometerundersökning ligger indikatorn för hotell och restauranger något över det historiska genomsnittet. Hotell- och restaurangverksamhet är personalintensiv och företagens sysselsättningsplaner är expansiva. Sysselsättningen inom näringen bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Viss tillförsikt inom personliga och kulturella tjänster Personliga och kulturella tjänster är ett heterogent område som innefattar flera olika typer av service- och tjänsteverksamhet inom områden såsom skönhetsvård, sport, nöje och fritid. Första kvartalet 2015 var närmare personer sysselsatta inom näringen, en ökning med närmare personer jämfört med första kvartalet året innan. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att företagen inom personliga och kulturella tjänster haft en något svagare efterfrågeutveckling det senaste halvåret, jämfört med deras förväntningar i höstens undersökning. Inför framtiden är de dock relativt optimistiska, framför allt på ett års sikt. Sammantaget bedöms sysselsättningen öka under prognosperioden.

59 Arbetsmarknadsutsikterna våren Tjänster riktade mot andra företag sysselsätter 1,2 miljoner Finansiell verksamhet och företagstjänster, information och kommunikation samt transport är delbranscher inom den privata tjänstesektorn som främst riktar sig mot andra företag. Totalt sysselsatte dessa verksamheter drygt 1,2 miljoner personer under årets första kvartal, vilket var fler än under samma kvartal Under 2014 ökade sysselsättningen med personer. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka under prognosperioden. Information och kommunikation fortsatt optimistiska Information och kommunikation sysselsatte drygt personer under första kvartalet Antalet sysselsatta ökade då med personer jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Tjänsteproduktionen inom information och kommunikation ökade med tre procent första kvartalet 2015 jämfört med fjärde kvartalet I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning är företagen inom information och kommunikation ofta de som är mest optimistiska om efterfrågeutvecklingen, så även denna vår. Det senaste halvåret har efterfrågan dessutom utvecklats starkare än företagen förväntade sig i höstas. Inför det kommande året är förväntningarna fortsatt höga, men ändå något lägre än vid de två senaste undersökningarna. Mer än hälften av företagen bedömer att efterfrågan kommer att öka det kommande året. Det är framför allt företagen inom dataprogrammering och datakonsultverksamhet som är positiva. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen inom näringen ökar under prognosperioden. Optimism inom finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster är det största området inom den privata tjänstesektorn. Området innefattar bland annat finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, uthyrningsverksamhet och olika typer av stödtjänster. Sysselsättningen har ökat stadigt under flera år. Första kvartalet 2015 var närmare personer sysselsatta inom området. Det var fler än samma kvartal året innan. Vår arbetsgivarundersökning visar att efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret varit god, om än något svagare än företagen förväntade sig i höstas. SCB:s tjänsteproduktionsindex visar på en viss ökning av tjänsteproduktionen inom fastighetsverksamhet, företagstjänster samt uthyrnings- och resetjänster under första kvartalet 2015 jämfört med fjärde kvartalet Företagen i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning är fortsatt optimistiska inför framtiden och förväntningarna inför det kommande året är starka. Företagen planerar dessutom att öka antalet sysselsatta. Även i Konjunkturinstitutets barometerundersökning är företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster övervägande positiva. Vår bedömning är att sysselsättningen fortsätter att öka under prognosperioden. Transportsektorn stärks något Antalet sysselsatta inom transportnäringen minskade under Första kvartalet 2015 var drygt personer sysselsatta inom näringen, vilket är i princip oförändrat jämfört med året innan. Transportföretagen uppger i vår arbetsgivarundersökning att efterfrågan under det senaste halvåret utvecklats svagare än vad de i höstas bedömde att den skulle göra. SCB:s

60 Arbetsmarknadsutsikterna våren tjänsteproduktionsindex visar dock att utvecklingen för transport och magasinering varit positiv under första kvartalet 2015 jämfört med kvartalet innan. Inför framtiden är företagen i vår undersökning mer optimistiska. Branschen har nära kopplingar till utvecklingen i flera andra branscher. Den goda utvecklingen för exempelvis byggverksamheten, handeln samt hotell och restauranger bidrar till en ökande efterfrågan på transporter. Även den starka utvecklingen av privat konsumtion bidrar till en ökad efterfrågan på olika typer av resor och kollektivtrafik. Den mer optimistiska stämningen i branschen bekräftas dessutom av Transportgruppens senaste Transportindikator. Företagen i vår arbetsgivarundersökning bedömer att den ökande efterfrågan medför en viss ökning av sysselsättningen. Sammantaget väntas sysselsättningen öka under prognosperioden, om än i försiktig takt nya jobb under prognosperioden Sammantaget blir vår bedömning att sysselsättningen inom privata tjänstesektorn ökar under både 2015 och Hushållskonsumtionen bedöms öka i god takt, vilket har en positiv effekt på de branscher som är knutna till den privata konsumtionen. Även inom de delar av tjänstesektorn som främst riktar sig till andra företag väntas utvecklingen bli god. Den fortsatt starka byggkonjunkturen bidrar till en ökad efterfrågan på såväl transporter som företagstjänster. Att industrikonjunkturen bedöms ha gått in i en försiktig återhämtningsfas påverkar också efterfrågan positivt. Dessutom genererar den starka tillväxten i den privata tjänstesektorn och en fortsatt expansion av den offentliga tjänstesektorn en generellt ökande efterfrågan på tjänster. Detta gäller kanske framför allt uthyrnings- och företagstjänster. Sammanfattningsvis bedömer vi att antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn ökar med personer 2015 och med ytterligare personer under Sysselsättningstillväxten är dock relativt ömtålig. En svagare utveckling av hushållskonsumtionen än vad vi bedömt i denna prognos påverkar snabbt sysselsättningsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn negativt.

61 Arbetsmarknadsutsikterna våren Offentliga tjänster Jobben fortsätter att växa i god fart inom området offentliga tjänster. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka hos både offentliga och privata arbetsgivare inom området också under 2015 och Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar också på en fortsatt ökning av arbetsgivarnas verksamheter. Under vår prognosperiod kommer de offentliga arbetsgivarnas ekonomiska förutsättningar varken att begränsa möjligheterna att rekrytera eller att expandera sina verksamheter. Inom vissa yrken riskerar dock den allt större bristen på arbetskraft att utgöra ett hinder för den framtida sysselsättningsutvecklingen. Offentliga tjänster sysselsätter allt fler Området offentliga tjänster fortsätter att sysselsätta allt fler. Jobbtillväxten inom området har varit stark länge. Under första kvartalet 2015 sysselsatte området drygt 1,5 miljoner personer i åldersgruppen år, vilket motsvarar en tredjedel av samtliga sysselsatta. Jämfört med första kvartalet 2014 innebär detta en sysselsättningsökning med närmare personer. Kvinnornas andel inom området är alltjämt mycket stor drygt 70 procent, men männens andel ökar dock steg för steg. I området offentliga tjänster ingår tre delområden vård och omsorg, utbildning samt offentlig förvaltning. Den enskilt största av dem är vård och omsorg. Under första kvartalet 2015 sysselsatte detta delområde drygt personer. Näst störst är delkategorin utbildning som sysselsatte närmare personer. Delområdet offentlig förvaltning bokförde samtidigt närmare personer. För närvarande växer sysselsättningen inom delområdet utbildning trendmässigt i god fart medan den tidigare trenden med relativt kraftig jobbtillväxt inom kategorin vård och omsorg dämpats tillfälligt. Även för delområdet offentlig förvaltning noteras en något långsammare sysselsättningstillväxt än tidigare. Sammantaget innebär detta att antalet sysselsatta ökat tydligt under det senaste året inom delområdena utbildning respektive offentlig förvaltning. För delkategorin vård och omsorg noteras endast mycket små förändringar. Både kommunsektorn det vill säga kommunerna och landstingen och de statliga arbetsgivarna fortsätter att uppvisa en god trendmässig sysselsättningstillväxt. Däremot har den tidigare mycket starka jobbtillväxten hos de privata arbetsgivarna inom området offentliga tjänster bromsat in. Både de offentliga och de privata huvudmännen uppvisar fler sysselsatta under första kvartalet 2015 än under samma period De privata arbetsgivarna inom området offentliga tjänster har uppvisat en god sysselsättningstillväxt under lång tid. Under första kvartalet 2015 uppgick antalet sysselsatta inom offentliga tjänster med en privat arbetsgivare till drygt personer. Trots den senaste tidens inbromsning är detta fler än under samma period Detta innebär sammantaget att närmare 20 procent av samtliga sysselsatta inom området offentliga tjänster är anställda hos en privat arbetsgivare. De privata verksamheternas expansion blir ännu tydligare i ett längre perspektiv. Antalet sysselsatta med privat huvudman inom området offentliga tjänster har visat en i det närmaste obruten jobbtillväxt ända sedan 2008 och sedan dess har sysselsättningen ökat med personer. Både området ut-

62 Arbetsmarknadsutsikterna våren bildning och området vård och omsorg noterar tydliga ökningar av antalet sysselsatta hemmahörande hos en privat arbetsgivare under denna period. Fler jobb hos både offentliga och privata huvudmän I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning framgår att samtliga offentliga huvudmän planerar för fler anställda på ett års sikt. Skillnaderna mellan de olika huvudmännen kommunerna, landstingen och de statliga arbetsgivarna är små. Precis som tidigare återfinns dock skillnader mellan olika verksamhetsområden. Kommunerna planerar för fler anställda inom barnomsorgen, grundskolan, vuxenutbildningen samt vården och omsorgen. Inom gymnasieskolan planeras samtidigt för en viss minskning av bemanningen medan det för området övrig kommunal verksamhet planeras för en oförändrad personalstyrka under det närmaste året. Vår undersökning visar även att landstingen planerar för fler medarbetare inom såväl sjukhusverksamheterna som tandvården. Däremot väntar man sig ett i det närmaste oförändrat antal anställda inom primärvården respektive inom området övrig landstingsverksamhet. I vår undersökning återkommer även den tidigare mycket tydliga optimismen hos de privata arbetsgivarna inom området offentliga tjänster. Både utbildningsföretagen och vårdarbetsgivarna anger att man planerar för fler anställda under hela vår prognosperiod. Allra tydligast planer på fler anställda noteras hos de privata vårdföretagen. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom området offentliga tjänster kommer att fortsätta stiga under vår prognosperiod. Jobbtillväxten kommer att omfatta både offentliga och privata arbetsgivare. Hos de offentliga huvudmännen väntas fler sysselsatta inom flera av verksamhetsområdena. Sammantaget räknar vi med fler sysselsatta under 2015 samt med ytterligare fler sysselsatta 2016, detta efter att sysselsättningen steg med under Ekonomin inget hinder för ökad sysselsättning Även om området offentliga tjänster inrymmer allt fler sysselsatta anställda hos en privat arbetsgivare är de offentliga huvudmännens ekonomiska förutsättningar fortfarande avgörande för sysselsättningsutvecklingen inom området som helhet. I detta perspektiv var 2014 ett bra år för kommunerna och landstingen. Sammantaget visade dessa ett resultat på 14 miljarder kronor före extraordinära poster under Som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarade detta 1,9 procent, vilket skall ses i ljuset av den nivå på 2 procent som organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder som riktmärke för god ekonomisk hushållning. Kommunerna redovisade emellertid ett något starkare resultat än landstingen för ,3 respektive 1,3 procent enligt SKL:s mått. För 2015 väntar sig dock SKL ett något svagare resultat än under 2014 för både kommunerna och landstingen. Även 2015 väntas kommunerna redovisa ett högre resultat än landstingen enligt SKL:s mått. 32 Tack vare den goda utvecklingen av antalet arbetade timmar ökar skatteunderlaget kraftigt också 2015 och Skatteunderlaget påverkas även positivt, bland annat av att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper Att skatteunderlaget fortsät- 32 Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi april I resultaten för 2015 ingår även 5 miljarder i form av en engångsåterbetalning av tidigare premier från AFA Försäkring.

63 Arbetsmarknadsutsikterna våren ter att växa i god takt under vår prognosperiod, även med hänsyn till kommunernas och landstingens pris- och löneökningar, innebär goda möjligheter för de offentliga arbetsgivarna att rekrytera. Sammantaget innebär detta att kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar generellt sett inte kommer att begränsa sysselsättningsutvecklingen. Fortsatt mycket få varsel hos de offentliga arbetsgivarna De offentliga arbetsgivarnas gynnsamma ekonomiska förutsättningar fortsätter att avspeglas också i mycket låga varseltal. Årets varseltal för offentligt anställda är det lägsta för perioden januari april sedan början av 1990-talet. 33 Denna bild bekräftas av vår egen undersökning som visar att övertaligheten av personal i relation till de offentliga arbetsgivarnas budget är den lägsta vi uppmätt. Expansionen av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter fortsätter Under det senaste halvåret har tjänsteproduktionen fortsatt att öka i god takt hos samtliga offentliga huvudmän. Detta framgår av Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning. Allra tydligast verksamhetsexpansion noteras även denna gång hos kommunerna och landstingen. Undersökningen visar också att utvecklingen av verksamheterna under det senaste halvåret har fortsatt att ligga över de historiska genomsnitten för samtliga huvudmän. Verksamhetsindikator för offentliga arbetsgivare våren våren 2015 Index, historiskt snitt = V05 V06 V07 V08 V09 V10 V11 V12 V13 V14 V15 H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar De offentliga verksamheterna väntas växa i mycket god fart även under kommande sex månader. Arbetsgivarnas förväntningar på verksamhetsutvecklingen har stigit sedan hösten 2014 och fortsätter således att vara mycket över det normala. Den tydliga tillförsikten avser samtliga offentliga huvudmän, även om bedömningarna fortsatt att dämpas något hos landstingen. Det bör dock poängteras att denna dämpning sker från en hög nivå. Bilden av de offentliga arbetsgivarnas kommande verksamhetsutveckling är således sam- 33 I Arbetsförmedlingens register finns detaljerad information om varsel från och med 1992.

64 Arbetsmarknadsutsikterna våren mantaget mycket stark. Detta framgår tydligt i Arbetsförmedlingens verksamhetsindikator för offentliga arbetsgivare. 34 Helt i linje med tidigare visar vår undersökning samtidigt på skillnader mellan de offentliga huvudmännens olika delverksamheter. Störst kontraster återfinns även denna gång mellan kommunernas olika delområden. Inom barnomsorgen, grundskolan, vuxenutbildningen samt inom vård och omsorg planeras för påtagligt utökade verksamheter. Även inom övrig kommunal verksamhet finns förväntningar om en något ökad verksamhetsomfattning. I samtliga fall gäller detta såväl under det kommande halvåret som i det något längre perspektivet sex till tolv månader framåt. Endast gymnasieskolan planerar för fortsatta neddragningar. Omfattningen av dessa neddragningar är dock mycket mindre än tidigare, i synnerhet på sex till tolv månaders sikt. Även om tillförsikten fortsatt att dämpas något hos landstingens verksamheter planerar arbetsgivarna för en fortsatt expansion av samtliga delområden såväl under det kommande halvåret som på sex till tolv månaders sikt. Som redan nämnts fortsätter även de statliga arbetsgivarna att planera för utökade verksamheter. Detta gäller under hela det kommande året. Vår undersökning visar således sammantaget på mycket expansiva verksamhetsplaner hos samtliga offentliga huvudmän under såväl kommande halvår som perioden sex till tolv månader framåt. Fortsatt optimism också hos de privata aktörerna Också de privata arbetsgivarna verksamma inom områdena utbildning respektive vård och omsorg uppger att efterfrågan på deras tjänster växt under det senaste halvåret. Precis som tidigare har efterfrågan ökat mest hos vård- och omsorgsföretagen. Förväntningarna är även höga inför både kommande halvår och de därpå följande sex månaderna. Detta gäller i synnerhet de privata vårdföretagen vilka noterar mycket starka förväntningar på kommande efterfrågan. Demografin viktig för offentliga tjänstesektorn Både omfattningen av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter och deras anställningsplaner påverkas av en rad olika faktorer. Arbetsgivarnas behov av och möjlighet att expandera är beroende av under vilka ekonomiska förutsättningar som verksamheterna skall bedrivas, förändringar i lagstiftningen, utvecklingen av migrationen och graden av överföringar av verksamheter till privata utförare. De offentliga verksamheternas förutsättningar är bland annat beroende av befolkningens tillväxt och åldersmässiga sammansättning. Detta gäller inte minst verksamheter inom barnomsorgen och de olika funktionerna på utbildningsområdet dock med lite olika prägel beroende på vilka åldersgrupper som återfinns inom de olika verksamheterna. Även den kommunala vården och omsorgen samt landstingens verksamheter påverkas av den demografiska utvecklingen. Det bör dock påpekas att det för flera av de ovan redovisade faktorerna föreligger tydliga regionala skillnader i landet. Det fortsatt stigande antalet barn i förskoleåldrar fortsätter att innebära ett ökat behov av barnomsorg. Den tidigare mycket starka befolkningstillväxten i berörda åldrar har dock saktat in något och under vår prognosperiod väntas en något lägre ökning av antalet barn 34 Läs mer om Arbetsförmedlingens verksamhetsindikator i bilaga 1.

65 Arbetsmarknadsutsikterna våren i förskoleåldern. Också inom grundskolan fortsätter de demografiska förändringarna att påverka elevkullarnas storlek och under både 2015 och 2016 växer elevunderlaget i god fart. Befolkningsförändringarna fortsätter även att påverka gymnasieskolan, dock i annan riktning än övriga verksamheter på utbildningsområdet. Både offentliga och privata verksamheter inom gymnasieskolan kommer därmed att vidkännas ett vikande elevunderlag också under Tempot i befolkningsförändringen är dock betydligt lägre än under 2014 och åren närmast dessförinnan. Först från och med 2016 stiger sedan åter antalet ungdomar i gymnasieåldern successivt. 35 Sammantaget innebär således både befolkningstillväxten och förändringen av den åldersmässiga sammansättningen ett ökat behov av arbetskraft inom området offentliga tjänster. Sammanfattningsvis pekar vår undersökning på både växande verksamheter och fler anställda hos samtliga offentliga huvudmän inom området offentliga tjänster. Detsamma gäller även de privata arbetsgivarna inom området. En garant för de offentliga arbetsgivarnas expansion i fråga om både verksamheter och bemanning är den goda utvecklingen av skatteunderlaget. Sammantaget finns det således inget som motsäger en fortsatt god sysselsättningstillväxt inom området offentliga tjänster, även om utvecklingen skiljer sig något åt mellan de olika huvudmännen och deras olika delverksamheter. Den allt mer utbredda bristen på arbetskraft med inriktning mot yrken verksamma inom området offentliga tjänster innebär dock en begränsning för sysselsättningsutvecklingen. Läs mer om arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter och matchningsläget i avsnittet Matchningsläget, sidan Enligt SCB:s befolkningsstatistik och befolkningsframskrivningar.

66 Arbetsmarknadsutsikterna våren Utbudet av arbetskraft Invandringen bedöms fortsätta att ligga på en hög nivå under de närmaste åren till följd av stor asyl- och anhöriginvandring. Detta ger ett värdefullt tillskott till arbetskraften som utan invandring hade minskat utrikes födda svarar för hela arbetskraftstillväxten sedan De närmaste åren beräknas arbetskraften därför fortsätta att växa i god takt. År 2015 beräknas arbetskraften öka med personer och år 2016 med personer. Arbetskraftsdeltagandet beräknas till 82,7 procent Invandringen bibehåller befolkningstillväxten i yrkesaktiva åldrar Arbetskraftens storlek påverkas av befolkningens storlek och ålderssammansättning samt i vilken utsträckning befolkningen väljer att delta i arbetskraften. Viktiga faktorer är migrationen och vid vilken ålder individerna träder in på respektive lämnar arbetsmarknaden. Eftersom den demografiska utvecklingen kommer att medföra ett ökat antal äldre så är behovet av ett högt arbetskraftsdeltagande stort. Utan invandring hade Sverige haft en minskande befolkning i yrkesaktiva åldrar. Mellan 2008 och 2014 ökade befolkningen i åldersgruppen år med omkring personer. Inrikes födda minskade med medan antalet utrikes födda ökade med nästan personer under perioden. Flertalet, drygt , var födda i ett land utanför Europa. Antal Befolkning år Förändring per år efter födelseregion prognos Sverige Norden exkl Sverige Europa exkl Norden Utomeuropeiskt land Källa: SCB Tillväxten av utrikes födda i befolkningen väntas fortsätta och öka i styrka. I åldersgruppen år bedöms ökningen under 2015 och 2016 bli sammanlagt omkring personer, till största delen utomeuropeiskt födda. En stor del av denna ökning väntas ske i åldrarna år, alltså i åldrar då det är vanligt att delta i arbetskraften. 36 Nedgången av antalet inrikes födda i befolkningen i åldrarna år kommer att fortsätta under flera år till, och först i början av 2020-talet beräknas nedgången vändas till en 36 SCB:s befolkningsprognos 2015.

67 Arbetsmarknadsutsikterna våren uppgång. År 2015 och 2016 bedöms den totala minskningen av inrikes födda i dessa åldrar bli närmare personer. Sammanfattningsvis beräknas befolkningen i åldersgruppen år öka med omkring personer 2015, enligt SCB:s befolkningsprognos. År 2016 bedöms befolkningstillväxten bli högre, omkring Fortsatt hög invandring Under år 2014 invandrade personer till Sverige, vilket är den högsta nivån någonsin. Samtidigt utvandrade personer. Nettomigrationen var således personer. 37 Till följd av politisk instabilitet och krigshärdar i delar av Asien och Afrika ökar flyktinginvandringen till Sverige. Framför allt påverkar inbördeskriget i Syrien migrationen. Fler än personer sökte asyl i Sverige under Det är en ökning med 50 procent jämfört med året innan. Inte sedan krigen i före detta Jugoslavien i början av 1990-talet har Sverige tagit emot så många asylsökande under ett och samma år. De flesta asylsökande var män, 67 procent. Mer än var tredje asylsökande 2014 hade syriskt medborgarskap. Andra vanliga medborgarskapsländer var Eritrea, Somalia och Afghanistan. 38 Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande i Sverige kommer att vara fortsatt högt under både 2015 och Till detta kommer anhöriginvandringen som väntas ligga kvar på relativt höga nivåer under de närmaste åren enligt SCB:s befolkningsprognos. Migrationen till och från EU-länder till Sverige bedöms också fortsätta att öka. Sammantaget betyder detta att den totala invandringen beräknas uppgå till personer 2015 och drygt personer år Både invandring och utvandring är vanligast i yngre åldrar nästan nio av tio invandrare till Sverige är under 45 år. Arbetskraften växer i god takt Även om befolkningen i yrkesverksamma åldrar endast har ökat svagt under senare år så har antalet personer i arbetskraften ökat starkt. Detta har kunnat ske till följd av ett ökat arbetskraftsdeltagande hos befolkningen vilket delvis är en effekt av en utbudsstimulerande politik. Mellan 2008 och 2014 ökade antalet personer i arbetskraften nästan dubbelt så mycket som befolkningen i åldrarna år. Totalt ökade arbetskraften med cirka personer och befolkningen med omkring personer. Utrikes födda svarar för hela arbetskraftstillväxten under perioden. Antalet inrikes födda i arbetskraften låg, enligt Arbetskraftsundersökningarna, på ungefär samma nivå 2008 och Den betydande tillväxten av utrikes födda i arbetskraften beror på en stor invandring tillsammans med Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag 40 vilket påskyndar inträdet i arbetskraften för nyanlända invandrare. 37 SCB:s befolkningsstatistik. 38 SCB, Artiklar. Nr 2015:120, Asylsökande SCB, Sveriges framtida befolkning Läs mer om etableringsuppdraget i avsnittet Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan 81.

68 Arbetsmarknadsutsikterna våren Befolkning (vä) Arbetskraft (vä) Tusental Förändring av befolkning och arbetskraft samt arbetskraftsdeltagande , prognos för Arbetskraftsdeltagande (hö) Procent Källa: SCB (AKU) och Arbetsförmedlingen 79 Under 2014 ökade arbetskraften i åldrarna år med cirka personer. De närmaste åren beräknas arbetskraften fortsätta att växa i god takt. År 2015 beräknas arbetskraften öka med personer och år 2016 med personer. Detta medför att det internationellt sett redan höga svenska arbetskraftsdeltagandet kommer att öka ytterligare något. Befolkningens arbetskraftsdeltagande uppgick till 82,6 procent år 2014 och beräknas till 82,7 procent Stora skillnader i arbetskraftsdeltagande Det finns två grupper som har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än befolkningen i genomsnitt. Det är personer med endast förgymnasial utbildning och personer födda i ett land utanför Europa, framför allt kvinnor. Skillnaderna är mycket stora mellan dem med kort och lång utbildning. För personer med eftergymnasial utbildning uppgick arbetskraftsdeltagandet under första kvartalet 2015 till 93 procent i åldrarna år. För dem med högst gymnasial utbildning var arbetskraftsdeltagandet 91 procent och för dem med förgymnasial utbildning endast 75 procent. Var fjärde person som saknar gymnasieutbildning står alltså utanför arbetsmarknaden i den mest yrkesaktiva åldern, jämfört med färre än var tionde person som har gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning. Bland utrikes födda kvinnor, i synnerhet utomeuropeiskt födda, är arbetskraftsdeltagandet betydligt lägre än bland inrikes födda kvinnor. Första kvartalet 2015 uppgick arbetskraftsdeltagandet till cirka 76 procent för utrikes födda kvinnor i åldern år och omkring 73 procent för utomeuropeiskt födda kvinnor. Detta kan jämföras med ett arbetskraftsdeltagande på nästan 88 procent för inrikes födda kvinnor i samma ålder. För männen är skillnaderna inte lika stora. Arbetskraftdeltagandet bland män var 87 procent för utrikes födda, 86 procent för utomeuropeiskt födda respektive närmare 92 procent för inrikes födda under första kvartalet Arbetskraftdeltagande har ökat under senare år. Uppgången är särskilt stor bland utrikes födda män och kvinnor, för vilka nivån har ökat med cirka 5 respektive 6 procentenheter mellan det första kvartalet 2008 och samma kvartal För utomeuropeiskt födda är uppgången 4 procentenheter för båda könen, och för inrikes födda omkring 2 procentenheter.

69 Arbetsmarknadsutsikterna våren Fördjupning 2 Utbildningssammansättning på svensk arbetsmarknad I höstens prognos studerade vi huruvida akademiker får arbete i nivå med sin utbildning eller inte, både nationellt och regionalt. I den här fördjupningsrutan tar vi ett bredare grepp om utbildningsfrågan och visar hur utbildningssammansättningen i befolkning och arbetskraft har förändrats under det senaste decenniet samt ställer detta mot utvecklingen av arbetskraftsefterfrågan under samma period. 41 Andelen eftergymnasialt utbildade ökar stadigt... Andelen personer i åldrarna med eftergymnasial utbildning har ökat både i befolkningen och i arbetskraften under det senaste decenniet. Från att ha utgjort 36 procent av befolkningen och 38 procent av arbetskraften andra kvartalet 2005 hade andelarna ökat till 47 respektive 49 procent i början av Samtidigt har grupperna med kortare utbildning minskat. Både inrikes och utrikes födda ökar i gruppen eftergymnasialt utbildade. Värt att notera är dock att ökningstakten är högre för utrikes födda. Detta innebär att deras andel av gruppen eftergymnasialt utbildade har ökat i såväl befolkning som arbetskraft. Andelen utrikes födda bland eftergymnasialt utbildade har ökat med 7 procentenheter sedan Efterfrågan på arbetskraft definieras här som sysselsatta inom olika yrkesområden på 1-siffernivå enligt SSYK. Därmed exkluderas den del av efterfrågan som utgörs av lediga jobb, vakanser och dolda brister. Utbudet baseras på kvartalsdata från AKU (kv kv1 2015) och efterfrågan på antalet sysselsatta per år 2005 och 2013 enligt AKU fördelat på yrkesområde.

70 Arbetsmarknadsutsikterna våren liksom andelen jobb med krav på eftergymnasial utbildning Skiftar man fokus från utbuds- till efterfrågesidan av arbetsmarknaden står det klart att efterfrågan på arbetskraft allt mer har kommit att koncentreras till jobb som kräver eftergymnasial utbildning Förändringar av sysselsatta per yrkesområdesgrupp som andel av totalt sysselsatta inom område år, förändringar avseende differenser i andelarna mellan åren 2005 och 2013 Procentenheter Gymnasiekompetens 9 Inga utbildningskrav 1 Ledande befattning 2-3 Eftergymnasial kompetens Källa: SCB Förskjutningen mot en arbetsmarknad med en ökad andel jobb med krav på eftergymnasial utbildning har främst skett på bekostnad av andelen jobb med lägre utbildningskrav. Sedan 2005 har andelen sysselsatta inom yrkesområden som kräver kompetens motsvarande eftergymnasial utbildningen ökat med 3,5 procentenheter samtidigt som andelen jobb inom yrkesområden som kräver kompetens motsvarande gymnasial utbildning har minskat med 5 procentenheter. Störst relativ minskning inom det senare området har skett av jobb inom kontors- och kundservicearbete. Andelen sysselsatta inom yrken där det inte finns några särskilda utbildningskrav har legat kvar på samma nivå. 42 Förgymnasialt utbildade har fått det tuffare... Mellan första kvartalet 2006 och första kvartalet 2015 har arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade ökat med 7 procentenheter. Samtidigt är arbetslösheten för gymnasialt och eftergymnasialt utbildade i stort sett oförändrad. Förklaringen till den stora uppgången av arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade står att finna i en ökad konkurrens om jobb med lägre utbildningskrav. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning framkommer att allt fler arbetsgivare ställer krav på gymnasieexamen, även inom yrken där utbildningskraven traditionellt sett har varit låga. Huruvida detta avspeglar en reell förändring av ökade utbildningskrav eller om det är så att gymnasieexamen fungerar som en sorteringsmekanism för arbetsgivarna är dock inte helt enkelt att fastslå. 42 Enligt SSYK 96. Yrkesområde 2-3 kräver kompetens motsvarande eftergymnasial utbildning. Yrken inom yrkesområde 4-8 kräver kompetens motsvarande utbildning på gymnasial nivå. Yrken inom yrkesområde 9 saknar särskilda krav på utbildning. Yrkesområde 1 omfattar chefer.

71 Arbetsmarknadsutsikterna våren och svårast är situationen för dem som saknar grundskoleutbildning I slutet av april i år hade personer, motsvarande 32 procent av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen i åldrarna år, endast förgymnasial utbildning. Drygt hälften av dessa saknade en fullständig grundskoleutbildning. Sedan april 2005 har denna grupp ökat med cirka 40 procent. Tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa som saknar en fullständig grundskoleutbildning är födda utanför Europa. Dessa siffror kan ställas mot en ökning på knappt jobb inom yrken utan särskilda utbildningskrav. Jobbchanserna för personer utan gymnasieutbildning är små, men inte obefintliga. Samtidigt visar detta att det finns en strukturell obalans på svensk arbetsmarknad. Utbildning och jobb behövs till dem utan gymnasieutbildning Som Arbetsförmedlingen har lyft vid ett flertal tillfällen är vi i en situation där myndigheten för närvarande i praktiken administrerar arbetslösa med endast förgymnasial utbildning, snarare än matchar dem mot lediga jobb. Myndighetens rekommendation är därför att en kombination av åtgärder vidtas för att påverka både arbetskraftsutbud och efterfrågan på personer som saknar gymnasieutbildning. Många behöver mer utbildning. Det är viktigt att dels differentiera utbildningssatsningarna beroende på individens förkunskaper, dels säkerställa att ersättningsnivåer vid utbildning utformas på ett långsiktigt hållbart sätt. För andra personer kan insatser av mer praktisk karaktär vara mer verkningsfulla. Därför förordar Arbetsförmedlingen att antalet subventionerade sysselsättningsinsatser ökas. Sådana insatser skulle också kunna komma individer som deltar i utbildningssatsningar till del. För att kunna motverka den höga arbetslösheten bland dem med låg utbildningsnivå är det sammanfattningsvis viktigt med ett brett perspektiv där såväl utbuds- som efterfrågesidan beaktas.

72 Arbetsmarknadsutsikterna våren Arbetslösa Arbetslösheten fortsätter att minska i långsam takt under 2015 och 2016, men inslaget av strukturellt arbetslösa ökar ytterligare. Det betyder att det finns en risk att jämviktsarbetslösheten stiger. Arbetslösheten för inrikes födda har minskat och den utvecklingen fortsätter. Å andra sidan förändras arbetslösheten för utrikes födda endast marginellt. Det sammanhänger med att hela tillskottet av arbetskraft härrör från utrikes födda, medan inrikes födda fortsätter att minska i antal. Det är framförallt bland ungdomar som arbetslösheten minskar, vilket beror på att unga gynnas mest av den fortsatta förstärkningen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i åldrarna år beräknas uppgå till 7,8 procent 2015 och till 7,5 procent Detta kan jämföras med att arbetslösheten bokfördes till 8,0 procent Arbetslösheten minskar i långsam takt Arbetslösheten har uppvisat små förändringar under de senaste åren och uppgick 2014 till i genomsnitt 8,0 procent, motsvarande personer i åldrarna år. Detta kan jämföras med 8,1 procent Arbetslösheten har under årets inledande månader fortsatt nedåt i svag takt. I en trendskattad tidsserie har arbetslösheten minskat med ungefär 0,4 procentenheter sedan slutet av år Samtidigt har jobbtillväxten varit förhållandevis god. Att detta inte gett större avtryck på arbetslöshetsnivån sammanhänger med en stark ökning av arbetskraften. Det är viktigt att kartlägga arbetslösheten, i synnerhet att beskriva vilka grupper som har särskilt svårt att få jobb. De heltidsstuderande som söker jobb utgör i många fall inget arbetsmarknadspolitiskt problem eftersom många ser studier som sin huvudsakliga aktivitet. Av de arbetslösa 2014 var heltidsstuderande som aktivt sökte arbete, motsvarande 2,6 procent av arbetskraften. Denna grupp har minskat svagt jämfört med Antalet arbetslösa som inte var heltidsstuderande var under 2014, motsvarande 5,4 procent av arbetskraften, vilket är samma nivå som Procent 10 Arbetslösheten år Andel av arbetskraften kv kv Arbetslösa Därav studerande Därav ej studerande Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB

73 Arbetsmarknadsutsikterna våren Den försiktiga nedgången av arbetslösheten bedöms fortsätta under hela vår prognosperiod, detta trots att jobbtillväxten blir förhållandevis god. Bakgrunden är en fortsatt stark tillväxt av arbetskraften. Under 2015 bedöms arbetslösheten bli i genomsnitt personer, motsvarande 7,8 procent av arbetskraften. Jämfört med 2014 är detta en marginell nedgång, med 0,2 procentenheter. För 2016 bedöms arbetslösheten sjunka till 7,5 procent av arbetskraften. Tydligare minskning av männens arbetslöshet Arbetslösheten har varit högre för männen än för kvinnorna under lång tid. Under de senaste åren har arbetslösheten minskat för både män och kvinnor i långsam takt, men nedgången har varit något tydligare för männen. Det betyder att gapet i arbetslöshetsnivå mellan könen krympt. I en trendskattad tidserie var männens arbetslöshet 0,4 procentenheter högre än kvinnornas under första kvartalet 2015, vilket kan jämföras med 0,6 procentenheter för ett år sedan. Denna utveckling är inte helt logisk då den kvinnodominerande offentliga tjänstesektorn agerat sysselsättningslokomotiv samt att kvinnorna blivit alltmer välutbildade jämfört med männen. En förklaring är emellertid att männen fått en god del av jobbtillväxten inom delar av den privata tjänstesektorn och att de fått en större del av jobböppningarna inom den offentliga förvaltningen. Vidare har jobbförlusten inom industrin bromsat in. De utrikes födda kvinnornas arbetslöshet har uppvisat en sämre utveckling relativt utrikes födda män, och nivån har till och med varit marginellt högre under de tre senaste kvartalen i en trendskattad tidsserie. Detta sammanhänger med att ökningen av utbudet av arbetskraft varit tydligare för utrikes födda kvinnor. De inrikes födda kvinnorna hade samtidigt en tydligt lägre arbetslöshet än männen. Under prognosperioden väntas arbetslösheten minska i långsam takt för både kvinnor och män. Procent 14 Arbetslösheten år efter kön Andel av arbetskraften kv kv Kvinnor Män Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB Ökat inflöde i arbetslöshet Inflödet till arbetslöshet, mätt som antalet personer med arbetslöshetstider på en vecka, har ökat under flera år, men under första kvartalet 2015 blev det ungefär lika stort som

74 Arbetsmarknadsutsikterna våren under fjärde kvartalet Denna inbromsning bedömer vi som tillfällig och allt talar för att inflödet återigen ökar. Det sammanhänger med fortsatt stor flyktinginvandring och det medför ett fortsatt stort inflöde i arbetslöshet genom bland annat etableringsuppdraget. Denna utveckling bedöms kvarstå under åren 2015 och Kortare tider i arbetslöshet 2016 I samband med finanskrisen ökade den genomsnittliga tiden i arbetslöshet och nådde 35 veckor i början av Därefter har tiderna i arbetslöshet minskat något, men de har legat stilla sedan fjärde kvartalet Det finns inte heller mycket som talar för någon större förändring under Först under 2016 väntas en tydligare nedgång, då nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder bedöms påverka dem med längre tider i arbetslöshet. Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet bedöms under 2015 till 33 veckor, för att därefter kortas ytterligare under De genomsnittliga tiderna i arbetslöshet har under de senaste kvartalen ökat för männen och minskat för kvinnorna, det vill säga en annorlunda utveckling än den för arbetslösheten. Män har i genomsnitt längre tid i arbetslöshet än kvinnor. Under första kvartalet 2015 uppgick den genomsnittliga arbetslöshetstiden för männen till 37 veckor och till 28 veckor för kvinnorna. Det betyder att männens tid i arbetslöshet ligger tydligt över det historiska genomsnittet medan kvinnorna endast ligger marginellt över. Arbetslöshetstiderna har blivit kortare för ungdomarna, legat oförändrad för åldrarna år och tenderat att öka för de äldre (55-74 år). De genomsnittliga arbetslöshetstiderna är alltid kortast för unga (15-24 år) jämfört med övriga åldrar, vilket beror på att arbetslösa unga relativt snabbt går till jobb eller studier. I åldersgruppen år var den genomsnittliga arbetslöshetstiden 15 veckor under första kvartalet Det kan jämföras med 55 veckor bland personer år och 40 veckor för åldrarna år. Små förändringar av långtidsarbetslösheten Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än 6 månader) ökade kraftigt i samband med finanskrisen och kulminerade under andra halvåret Därefter skedde en minskning som övergick till en stabilisering. Under de senaste kvartalen har antalet långtidsarbetslösa ånyo minskat något. Gränsen för att räknas som långtidsarbetslös är ett år, enligt internationella definitioner. För denna grupp har det inte skett någon nämnvärd förändring under de senaste kvartalen. Sverige tillhör de länder som har ett litet inslag av långtidsarbetslösa, något som har väckt uppmärksamhet runt om i världen och rest frågan vad som varit framgångsfaktorerna. Av de länder som Eurostat redovisar i sin databas är det bara ett land i Europa som har en lägre andel långtidsarbetslösa än Sverige, nämligen Island. Detta betyder emellertid inte att problemet är litet i Sverige då antalet långtidsarbetslösa mer än 6 månader noterades till personer under första kvartalet 2015, varav drygt varit arbetslösa mer än ett år.

75 Arbetsmarknadsutsikterna våren Andel långtidsarbetslösa av arbetslösa (>12 månader) Island Sverige Finland Norge Danmark Australien Schweiz Storbritannien Nederländerna Polen Frankrike Tyskland EU 28 Belgien Euroområdet (19 länder) Spanien Portugal Italien Grekland Procent Källa: Eurostat Arbetslösheten minskar bland yngre Sedan slutet av 2012 har arbetslösheten i åldersgruppen år minskat stadigt, från nästan 24 procent till drygt 21 procent första kvartalet 2015 i en trendskattad tidsserie. Under de senaste kvartalen har nedgången varit mer påtaglig för unga män än för unga kvinnor, och denna förändring är en viktig förklaring till att gapet mellan mäns och kvinnors arbetslöshetsnivå krympt. Arbetslösheten har också minskat för åldersgruppen år, men takten i nedgången har varit lägre än den för de yngsta. För åldersgrupperna äldre än 34 år har arbetslösheten endast förändrats marginellt. Merparten av unga jobbar eller studerar Ungdomsarbetslösheten är den del av arbetslösheten som får mest fokus, och det sammanhänger med att unga utgör en central byggsten för framtiden. Den lyfts ofta upp som det största problemet på arbetsmarknaden och det är inte ovanligt att det påstås att unga klarar sig sämre i Sverige än i många andra länder. Det finns även en tendens att se unga som en homogen grupp, vilket leder till felaktiga slutsatser. Det avgörande för en effektiv arbetsmarknadspolitik riktad mot ungdomsarbetslösheten är att förstå att gruppen är mycket heterogen. Ungdomarna är inne i en etableringsfas på arbetsmarknaden och just i etableringsfasen söker man jobb och drabbas ofta av friktionsarbetslöshet, som inte i sig utgör något stort problem. Denna process är också förklaringen till att unga alltid haft en högre arbetslöshet än vuxna och bilden är likartad i alla länder. Ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning löper dock stor risk att drabbas av strukturell arbetslöshet. Läs mer om detta i avsnittet Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan81. Den andelsmässigt höga arbetslöshetsnivån bland ungdomar förklaras också av att arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen är betydligt lägre än i övriga åldrar, eftersom många studerar utan att samtidigt arbeta eller söka arbete. En stor andel av dem som är arbetslösa är dessutom heltidsstuderande. Många av dem söker förvisso efter ett extraarbete att kombinera med studierna, men ser sig i första hand som studerande och inte som arbetssökande. Arbetslösheten bland unga som inte studerar har minskat påtagligt under

76 Arbetsmarknadsutsikterna våren senare år, medan arbetslösa heltidsstuderande som aktivt söker jobb legat på en i stort sett oförändrad nivå. Under de tre senaste kvartalen har nivån varit ungefär lika stor för arbetslösa unga som studerar respektive inte studerar. Detta tyder på att arbetslöshetsmåttet är ett alltför trubbigt instrument för att beskriva ungas etableringsproblem på arbetsmarknaden. Procent Ungdomsarbetslösheten i åldrarna Andel av arbetskraften kv kv Studerande Ej studerande Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB men omkring sju procent av ungdomarna varken jobbar eller studerar För att nyansera bilden över ungdomsarbetslösheten kan antalet arbetslösa ungdomar relateras till befolkningen i åldersgruppen år istället för till arbetskraften. Under 2014 bokfördes ungdomsarbetslösheten till 22,9 procent av arbetskraften, vilket kan jämföras med 23,6 procent Visat som andel av befolkningen redovisades nivåerna istället till 12,7 procent respektive 12,8 procent. Som tidigare nämnts finns en stor grupp unga arbetslösa heltidsstuderande, och andelen är i synnerhet stor bland de yngsta, år. En del av dessa unga i åldrarna år återfinns inom arbetsmarknadspolitiska program. Den dominerande delen i åldrarna år bör dock återfinnas bland heltidsstuderande inom gymnasieskolan eller högskolan. De söker arbete för att dryga ut studiemedlen och under våren söker många feriearbeten. Räknas studerande bort från de arbetslösa sjunker arbetslösheten till 11,7 procent av arbetskraften respektive 6,5 procent av befolkningen år Finanspolitiska rådet rekommenderar att använda alternativa mått när ungdomsarbetslösheten studeras. De framhåller att det bästa måttet är unga som varken studerar eller jobbar. Dessa fångas upp i begreppet NEET (Not in Employment, Education or Training), som publiceras inom ramen för Arbetskraftsundersökningarna. NEET-begreppet är ett mer lämpligt mått än arbetslöshet när det gäller att fånga ungdomars etableringsproblem på arbetsmarknaden. Drygt hälften av ungdomarna, år, som varken arbetade eller studerade 2014 hade inte arbetat tidigare och hade således inte någon erfarenhet av arbetslivet. Unga som varken arbetar eller studerar befinner sig i en utsatt position, dels genom att de inte har någon sysselsättning eller arbetsinkomst, dels genom att de går

77 Arbetsmarknadsutsikterna våren miste om kunskaper och erfarenheter som skulle underlätta möjligheten att få ett arbete. Drygt hälften av de ungdomar som uppfyllde NEET-begreppet 2014 var också arbetslösa. Andelen i åldrarna år som varken arbetar eller studerar uppgick under 2014 till i genomsnitt 7,2 procent ( personer) av befolkningen i åldersgruppen. Det var en högre andel unga män som varken studerade eller jobbade, 7,6 procent, jämfört med 6,8 procent för unga kvinnor. Jämfört med många andra länder är andelen som varken jobbar eller studerar förhållandevis låg. Genomsnittet i EU-området uppgick till 12,4 procent. Det kan jämföras med att andelen unga i Sverige som varken arbetar eller studerar var 6,8 procent för inrikes födda och 10,0 procent för utrikes födda. Med andra ord är Sverige bättre än många andra länder på att aktivera unga i jobb eller studier. Unga i åldern år som varken jobbade eller studerade 2014 (NEET) Andel av befolkningen Norge Danmark Tyskland Sverige Schweiz Australien Finland Frankrike Storbritannien Belgien Portugal EU 28 Euroområdet (19 länder) Irland Spanien Grekland Italien Makedonien Procent Källa: Eurostat Hög arbetslöshet för dem med endast förgymnasial utbildning Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Under första kvartalet 2015 redovisades arbetslösheten för förgymnasialt utbildade till 15,3 procent i åldersgruppen år. Det kan jämföras med 6,5 procent för gymnasialt utbildade och med 4,2 procent för dem med eftergymnasial utbildning, två år eller mer. Arbetslösheten minskar för samtliga utbildningsgrupper, vilket visar att arbetsmarknadsläget förbättras. Jämfört med läget före den finansiella krisen 2008 är dock arbetslösheten nu markant högre för förgymnasialt utbildade. Detta beror delvis på att de drabbades hårt av den ekonomiska avmattningen, men även på att antalet nyanlända invandrare med kort utbildning har ökat. Bland gymnasialt utbildade är arbetslösheten i det närmaste tillbaka på den nivå som rådde i slutet av För dem med eftergymnasial utbildning om minst två år ligger arbetslösheten på ungefär samma nivå som före den finansiella krisen.

78 Arbetsmarknadsutsikterna våren Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Procent Arbetslösheten efter utbildningsbakgrund år Andel av arbetskraften kv kv Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB Eftergymnasial utb. minst 2 år Den förbättring som skett under de senaste kvartalen för dem med enbart förgymnasial utbildning beror sannolikt på att antalet personer med lönesubventionerade anställningar har ökat. Faktum kvarstår att det är en grupp som har mycket svårt att få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. Detta är också en stor utmaning för Arbetsförmedlingen då cirka 30 procent av dem som är inskrivna som arbetslösa har den utbildningsbakgrunden. Arbetsmarknaden för gymnasialt utbildade förstärks under de kommande åren och deras arbetslöshet fortsätter därmed att krympa i långsam takt. När det gäller dem med eftergymnasial utbildning kan arbetslösheten minska något, men samtidigt fortsätter utbudet av arbetskraft att öka påtagligt för den utbildningsgruppen. Det är också värt att påpeka att skillnaden i arbetslöshetsnivå mellan inrikes och utrikes födda är mest påtaglig för dem med eftergymnasial utbildning om minst två år. De utomeuropeiskt födda hade mer än fem gånger så hög arbetslöshet som inrikes födda under första kvartalet Skillnaden var betydligt mindre för dem med förgymnasial respektive gymnasial utbildning. Tydlig minskning av inrikes föddas arbetslöshet Arbetslösheten har minskat för inrikes födda medan arbetslösheten för utrikes födda i princip legat kvar på en oförändrat hög nivå. Det finns mycket som talar för att denna bild kvarstår under 2015 och Det sammanhänger med att den starka tillväxten av arbetskraften bedöms fortsätta för utrikes födda medan arbetskraften för inrikes födda fortsätter att utvecklas svagt. Trots att den sammanvägda bedömningen är att arbetsmarknaden fortsätter att stärkas för utrikes födda, bedöms därför det stora gapet i arbetslöshet mellan inrikes födda och utrikes födda fortsätta att öka. Under 2014 redovisades arbetslösheten till 6,1 procent för inrikes födda, varav 2,1 procentenheter var arbetslösa heltidsstuderande. Det betyder att arbetslösheten sjunkit till en förhållandevis låg nivå för inrikes födda och att en stor andel av dessa är strukturellt arbetslösa. När det gäller utrikes födda bokfördes arbetslösheten till 16,4 procent, varav 5,1 procentenheter var heltidsstuderande. Delgruppen född utanför Europa uppvisar en mycket hög arbetslöshet. Den uppgick till 22,3 procent år 2014 varav 6,9 procentenheter var heltidsstuderande. De lediga resurserna på arbetsmarknaden är således stora bland utrikes födda i allmänhet och

79 Arbetsmarknadsutsikterna våren utomeuropeiskt födda i synnerhet medan de lediga resurserna bland inrikes födda får betraktas som små. Arbetslösheten år efter födelseregion Inrikes födda Utrikes födda Procent 25 Andel av arbetskraften kv kv Därav utomeuropeiskt födda Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB Liten andel arbetslösa efter varsel En stor andel av arbetslösheten består av personer som är på väg in på arbetsmarknaden, antingen för första gången (nyinträdande) eller att de tidigare har lämnat arbetsmarknaden av någon orsak (återinträdande), exempelvis för att studera. De arbetslösa som träder in på arbetsmarknaden från gruppen ej i arbetskraften har ökat sin andel till drygt 54 procent första kvartalet Det är en något högre andel än det historiska genomsnittet. 43 Det finns också en förhållandevis stor grupp som vandrar mellan korta anställningar och arbetslöshet. Den gruppen har minskat något under fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015 och utgjorde ungefär var femte arbetslös. De som förlorat en fast anställning och blivit arbetslösa har minskat svagt och andelen uppgick till endast 14 procent första kvartalet Det betyder att arbetslöshetsrisken för fast anställda är liten och den situationen kvarstår under de kommande åren. Arbetslöshetsrisken har även minskat något för tillfälligt anställda, och det sammanhänger med en ökad övergång från tillfälligt anställda till fast anställda. Även den utvecklingen kommer att bestå under de kommande åren. Det betyder att gruppen som är på väg in på arbetsmarknaden ökar sin andel av arbetslösheten 2015 och 2016, vilket sammanhänger med en fortsatt stark ökning av utbudet av arbetskraft från utrikes födda. 43 Perioden andra kvartalet 2006 till första kvartalet 2015.

80 Arbetsmarknadsutsikterna våren Inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen bedöms minska i en långsam takt. Det är i första hand de arbetslösa som står närmast arbetsmarknaden som kommer ut i jobb när arbetsmarknaden stärks, exempelvis unga med en god utbildningsbakgrund. Å andra sidan ökar inslaget av inskrivna arbetslösa som har svårt att få en etablering på arbetsmarknaden. Andelen inskrivna arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden ökar snabbare än vad vi bedömde i höstas och mycket talar för att andelen passerar 75 procent under andra halvåret Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen fortsätter att minska Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen, det vill säga öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, minskade från våren 2013 till hösten Sedan slutet av 2014 har dock minskningstakten avtagit markant. Arbetslösheten har minskat mest bland dem som står närmast arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och arbetslösa som varit inskrivna kortare tid. Arbetslösheten har minskat bland både kvinnor och män, men minskningen har varit något starkare för männen. Första kvartalet 2015 var i genomsnitt personer inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Det var färre än under samma kvartal Såväl antalet öppet arbetslösa som antalet deltagare i program med aktivitetsstöd har minskat, men nedgången har varit starkare för öppet arbetslösa. Det betyder att andelen i program med aktivitetsstöd av de inskrivna arbetslösa ökat sedan hösten 2014, och de utgjorde omkring 48 procent under första kvartalet Av de inskrivna arbetslösa första kvartalet 2015 var öppet arbetslösa och deltog i program med aktivitetsstöd. Sammansättningen av inskrivna arbetslösa har förändrats påtagligt, då inslaget av personer som står långt från arbetsmarknaden det vill säga utsatta grupper ökat på Arbetsförmedlingen. Dessa bedöms passera tre fjärdedelar av inskrivna arbetslösa andra halvåret Läs mer om utsatta grupper och denna problematik i avsnittet Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan 81. Den förbättring som väntas på arbetsmarknaden leder till att minskningen av antalet inskrivna arbetslösa åter börjar ta fart Dock är inflödet av arbetslösa fortsatt stort, framför allt av personer födda utanför Europa. Detta innebär att andelen utrikes födda av de arbetslösa ökar från 47 procent i april 2015 till drygt 50 procent under Det är gruppen födda utanför Europa som står för ökningen av utrikes födda på Arbetsförmedlingen och i april 2015 redovisades andelen till nästan 36 procent, motsvarande personer. Helårsgenomsnittet för inskrivna arbetslösa uppgick 2014 till personer. År 2015 väntas antalet inskrivna arbetslösa minska till personer. Under 2016 beräknas den genomsnittliga nivån minska ytterligare till personer.

81 Arbetsmarknadsutsikterna våren i arbetsmarknadspolitiska program 2016 De arbetsmarknadspolitiska programmen 44 syftar till att ge de arbetssökande en starkare ställning på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar att få ett arbete. Programmen med aktivitetsstöd utgörs i allt väsentligt av olika slag av aktiverings-, utbildnings- och praktikinsatser. Några exempel är arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik samt jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Behovet av dessa insatser och deras utformning påverkas i hög grad av konjunkturläget och arbetslöshetens sammansättning. En annan form av arbetsmarknadspolitiska program utgörs av lönestöd, till exempel instegsjobb och särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin. Under 2014 uppgick antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program till i genomsnitt personer. Kommande prognosperiod väntas antalet programdeltagare öka något. År 2015 beräknas antalet deltagare öka till personer som helårsgenomsnitt, vilket motsvarar 3,9 procent av arbetskraften. Under 2016 väntas antalet deltagare uppgå till personer eller 4,0 procent av arbetskraften. Jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar utgör tillsammans drygt 70 procent av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program. Störst är jobb- och utvecklingsgarantin, där antalet deltagare har ökat successivt sedan programmets införande Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin ökade något under 2014 till i genomsnitt , varav återfanns i sysselsättningsfasen. År 2014 uppgick antalet personer i jobbgarantin för ungdomar till i genomsnitt omkring per månad, vilket var en minskning med personer jämfört med Arbetsmarknadspolitiska program Jobb- och utvecklingsgarantin (fas 1-2) Sysselsättningsfasen Jobbgarantin för ungdomar Anställningsstöd Övriga insatser Antal Källa: Arbetsförmedlingen Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar bedöms minska i snabb takt medan jobboch utvecklingsgarantin (fas 1 och fas 2) bedöms ligga på en oförändrad nivå 2015 och 2016 jämfört med När det gäller sysselsättningsfasen beräknas den öka marginellt mellan 2014 och 2015 och omfatta i genomsnitt drygt personer. Antalet personer i 44 I begreppet arbetsmarknadspolitiska program ingår, förutom program med aktivitetsstöd, även arbetsmarknadspolitiska program för arbete, alltså lönestöd.

82 Arbetsmarknadsutsikterna våren sysselsättningsfasen bedöms minska något under 2016 och omfatta i genomsnitt knappt personer. Under 2015 och 2016 väntas det totala antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin bli respektive personer i genomsnitt per månad. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar fortsätter att minska i god takt under 2015 och Antalet beräknas till år 2015 och till år Vidare bedöms övriga program med aktivitetsstöd samt anställningsstöden öka, och ökningen bedöms bli kraftig under Det sammanhänger med införandet av extratjänster för långtidsarbetslösa och traineejobb, inom ramen för 90-dagarsgarantin. Antalet deltagare i dessa program beräknas uppgå till nästan personer Antalet personer som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag för nyanlända invandrare har ökat kraftigt alltsedan insatsen infördes. I genomsnitt uppgick antalet till nästan personer 2014, och under 2015 och 2016 beräknas antalet till nästan personer respektive personer. Det finns också arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga vilka inte ingår i arbetsmarknadspolitiska program. De dominerande insatserna är trygghetsanställning och lönebidrag. Andra insatser är offentligt skyddat arbete och utvecklingsanställning. Sammantaget deltog i genomsnitt personer i dessa program och denna nivå blir i stort sett oförändrad under åren 2015 och Nystartsjobben räknas inte heller in i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Antalet i nystartsjobb har ökat stadigt och uppgick 2014 till drygt personer. För 2015 och 2016 beräknas antalet öka till personer respektive personer. Läs mer om samtliga program i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2014.

83 Arbetsmarknadsutsikterna våren Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden Arbetslöshetens sammansättning har förändrats på senare år. Andelen arbetslösa med utsatt ställning har dubblerats under en femårsperiod. Under 2015 förväntas andelen arbetslösa i utsatta grupper nå 70 procent. Under andra halvåret 2016 bedöms nivån passera 75 procent. Uppgången beror framför allt på ett ökat inflöde av nyanlända invandrare i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Hälften av de inskrivna arbetslösa är födda i ett annat land än Sverige och mer än var tredje i ett utomeuropeiskt land. Denna grupp har ökat starkt under senare år och väntas fortsätta att öka kraftigt under 2015 och 2016 till följd av fortsatt stora flyktingströmmar och därmed ett allt större inflöde i etableringsuppdraget. Allt fler arbetslösa har en utsatt ställning på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingens uppdrag har breddats, främst genom etableringsuppdraget och sjukförsäkringsreformen. Detta har medfört att sammansättningen av de inskrivna arbetslösa har förändrats kraftigt. En allt större andel av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör grupper som generellt har svårare att få ett arbete än andra och därmed löper högre risk att bli långtidsarbetslösa. Till dessa grupper hör personer med endast förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer i åldern år och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa grupper benämns som utsatta grupper. I april 2015 var totalt inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Av dessa tillhörde 68 procent eller personer de grupper som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Andelen med utsatt ställning bedöms nå 70 procent under andra halvåret Under 2016 väntas den fortsätta att öka för att passera 75 procent under andra halvåret. Att andelen i utsatta grupper ökar ytterligare beror både på en fortsatt ökning av antalet arbetslösa i utsatta grupper och på en nedgång av arbetslösheten i övriga grupper. Antal Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper* och övriga inskrivna arbetslösa år januari april 2015, scenario maj december 2016 Utsatta (vä) Övriga inskrivna arb. (vä) Andel utsatta (hö) * Förgymnasialt utbildade, personer år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning som medför. nedsatt arbetsförmåga. Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingen Procent

84 Arbetsmarknadsutsikterna våren Det är här viktigt att poängtera att de som ingår i grupper med utsatt ställning i genomsnitt har svårare att få arbete än övriga grupper på arbetsmarknaden. Inom respektive grupp finns det naturligtvis individuella skillnader, och alla har inte svårt att få arbete. Ökat inflöde av nyanlända håller kvar arbetslösheten på en hög nivå I dag är mer än hälften av de inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden födda i ett utomeuropeiskt land. För fem år sedan var det en tredjedel. Uppgången beror främst på den ökade flyktinginvandringen kombinerat med Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag som ska påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända. Tusental Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa fördelat efter kön år januari april 2015 Utsatta kvinnor Utsatta män Övriga kvinnor Övriga män Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen Det är framför allt bland män med utsatt ställning som arbetslösheten ökar. Detta förklaras främst av att det är fler män än kvinnor som invandrar. Men även bland kvinnorna i utsatta grupper finns det nu en tendens till ökning av arbetslösheten. Däremot minskar arbetslösheten för både män och kvinnor som har en starkare ställning på arbetsmarknaden. Nästan hälften har varit arbetslösa över ett år Nästan hälften av de arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden har varit arbetslösa mer än ett år. Denna grupp har ökat under lång tid och uppgången fortsätter. Även arbetslösa i utsatta grupper med en kortare arbetslöshetstid har nu börjat öka efter en tids nedgång. Speciellt personer med funktionsnedsättning och personer i åldrarna år riskerar att fastna i arbetslöshet under lång tid. Bland arbetslösa med funktionsnedsättning har 55 procent varit inskrivna som arbetslösa under en längre tid än ett år. Motsvarande andel för åldersgruppen år är 53 procent. Men också bland dem med endast förgymnasial utbildning och bland utomeuropeiskt födda är andelen med långa arbetslöshetstider stor, i bägge fall 44 procent. För arbetslösa som har en starkare ställning på arbetsmarknaden ser bilden annorlunda ut. I denna grupp är det mindre än en fjärdedel som har varit arbetslösa längre tid än ett år. Hälften har varit arbetslösa under en kortare tid än 6 månader.

85 Arbetsmarknadsutsikterna våren Antal Inskrivna arbetslösa år i utsatta grupper fördelat efter arbetslöshetstid januari april 2015 Upp till 6 mån 6-12 mån Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen Mer än 12 mån Jobbchansen hälften så stor för dem med utsatt ställning Jobbchansen 45, det vill säga andelen arbetslösa som varje månad går till ett arbete, är dubbelt så stor för dem som har en starkare position på arbetsmarknaden än för dem som ingår i en utsatt grupp. Under första kvartalet 2015 var jobbchansen omkring 5 procent för utsatta grupper jämfört med cirka 11 procent för dem med en starkare ställning på arbetsmarknaden. Skillnaderna är stora när det gäller fördelningen av utflödet till arbete med eller utan stöd. Hela 40 procent av dem med en utsatt ställning, som lämnar arbetslöshet för jobb går till arbete med stöd. Det kan jämföras med cirka en tiondel för dem med en starkare ställning på arbetsmarknaden. Det betyder att nästan varannan person i de utsatta grupperna som går från arbetslöshet till ett arbete får ett jobb med stöd. 46 Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå för dem i utsatt ställning Antalet inskrivna arbetslösa bedöms fortsätta att minska under 2015 och Nedgången kommer helt och hållet att ske i grupper som har en starkare ställning på arbetsmarknaden. Antalet arbetslösa i utsatta grupper bedöms öka under både 2015 och Orsaken är främst ett fortsatt stort inflöde av nyanlända till etableringsuppdraget till följd av många flyktinginvandrare, framför allt från Syrien men även från andra länder med politisk instabilitet. En annan faktor som också påverkar ökningen av antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning, men i mindre utsträckning, är överföringen av personer till Arbetsförmedlingen från Försäkringskassan. Det stora inslaget av arbetslösa inom grupper med utsatt ställning kommer att medföra mycket omfattande krav på insatser inom arbetsmarknadspolitiken. 45 Jobbchanserna beräknas genom formeln Lämnat till arbete med eller utan stöd / (kvarstående månaden innan + nyinskrivna*0,5). Se Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport 2014 samt Jobbchansens utveckling, Arbetsförmedlingens Working paper 2014:1. 46 I arbete med stöd ingår här även nystartsjobb och yrkesintroduktion.

86 Arbetsmarknadsutsikterna våren Utomeuropeiskt födda den största gruppen Av de utsatta grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt största gruppen. Antalet inskrivna arbetslösa utomeuropeiskt födda har ökat kontinuerligt och starkt, från omkring personer 2008, till en nivå på personer i april Den markanta ökningen förklaras av ett stort inflöde av personer i etableringsuppdraget sedan det infördes Eftersom flyktingströmmarna förväntas vara fortsatt stora 2015 och 2016 beräknas denna grupp öka ytterligare framöver. Utomeuropeiskt födda Personer år Antal Inskrivna arbetslösa år fördelat på enskilda grupper januari april 2015 Högst förgymnasialt utbildade Personer med funktionsnedsättn* *som medför nedsatt arbetsförmåga. Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen Den nedgång av arbetslösheten som under det senaste året observerats i gruppen med förgymnasial utbildning har nu upphört. Totalt utgjorde gruppen personer i april Nästan hälften, över , har en ofullständig grundskoleutbildning. Även arbetslösa i åldern år och arbetslösa med funktionsnedsättning har minskat under det senaste året. Nedgångstakten har dock avtagit, speciellt för dem i åldersgruppen år. Antal inskrivna arbetslösa i åldern år uppgick till i april Motsvarande antal för personer med funktionsnedsättning var

87 Arbetsmarknadsutsikterna våren Utbildning viktig för att få jobb Var tredje arbetslös saknar gymnasieutbildning Många som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden saknar gymnasieutbildning. Nästan var tredje inskriven arbetslös har endast förgymnasial utbildning. Arbetslösheten i denna grupp har efter en tids nedgång nu åter börjat öka. Detta har ett samband med uppgången av arbetslösa utomeuropeiskt födda, eftersom många nyanlända har kort utbildningsbakgrund. Antalet arbetslösa som är födda i Sverige och endast har folk- eller grundskoleutbildning minskar däremot successivt, delvis till följd av generationsväxlingen. Däremot ökar arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda med kort utbildning starkt. I april 2015 var personer med endast förgymnasial utbildning inskrivna som arbetslösa. Det är nästan fler än ett år tidigare. Sverige Antal Inskrivna arbetslösa år med förgymnasial utbildning fördelat efter födelseland januari april 2015 Övriga Europa Utomeuropeiskt land Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen Hälften av dem med förgymnasial utbildning är födda utanför Europa, personer. Av dem som har en ofullständig grundskoleutbildning är majoriteten utomeuropeiskt födda. Flertalet som saknar gymnasieutbildning är dessutom unga, två tredjedelar är yngre än 45 år. Detta återspeglar åldersstrukturen bland invandrarna de flesta är unga. Det är dock viktigt att komma ihåg att det också finns många nyanlända invandrare som är högutbildade med långa eftergymnasiala utbildningar. Många av dessa har dessutom utbildningar med inriktning mot yrken där det i dag råder brist på arbetskraft i Sverige. Arbetslösa har i genomsnitt kortare utbildning än befolkningen som helhet. Detta gäller speciellt arbetslösa som är födda utanför Europa nästan hälften av dem i åldrarna år saknar gymnasieutbildning. Samtidigt har närmare en tredjedel eftergymnasial utbildning. Även många inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning och arbetslösa i åldrarna år saknar gymnasiekompetens, omkring en tredjedel. Motsvarande andel i befolkningen som helhet i åldrarna år är drygt en av tio.

88 Arbetsmarknadsutsikterna våren Inskrivna arbetslösa i olika grupper och befolkningen efter utbildningsnivå, år april 2015 Kortare än grundskola Gymnasial utbildning Grundskola Eftergymnasial utbildning Procent Inskrivna arbetslösa Funktionsnedsatta Befolkningen Utomeuropeiskt födda år Källa: Arbetsförmedlingen och SCB (2014) Gymnasieutbildning krävs ofta för att få jobb För att få ett arbete i dag kräver arbetsgivarna nästan alltid fullständig gymnasieutbildning. Arbetslösa som saknar gymnasieutbildning har därför betydligt svårare än andra att få ett arbete. Det har också blivit allt viktigare med vidareutbildning under arbetslivet. En förutsättning för detta är en god grundutbildning i form av en fullgjord gymnasieutbildning. Trots en god jobbtillväxt under de närmaste åren kommer arbetslösheten för korttidsutbildade att vara fortsatt hög. Jobbtillväxten kommer framför allt att ske inom den privata och den offentliga tjänstesektorn i yrken som kräver gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning. Det är därför nödvändigt att stärka de korttidsutbildades möjligheter på arbetsmarknaden genom utbildningsinsatser. För dem som har en ofullständig grundskoleutbildning krävs utbildning under lång tid inom det reguljära utbildningsväsendet. Allt fler utomeuropeiskt födda Hälften av de inskrivna arbetslösa är födda utomlands Nästan hälften av de inskrivna arbetslösa är födda i ett annat land än Sverige. Mer än var tredje 36 procent eller personer är födda i ett land utanför Europa. Det är nästan fler än för ett år sedan, i april Antalet inskrivna arbetslösa utomeuropeiskt födda ökar i stadig takt i samtliga utbildningsgrupper. Ökningen är lika stor bland dem som har en ofullständig grundskoleutbildning som bland dem med en gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det finns idag lika många arbetslösa med eftergymnasial utbildning som med ofullständig grundskoleutbildning.

89 Arbetsmarknadsutsikterna våren Antal Inskrivna arbetslösa år som är födda i ett utomeuropeiskt land fördelat på utbildningsnivå januari april 2015 Kortare än Grundskola Grundskola Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Gruppen utomeuropeiskt födda har vuxit snabbt på Arbetsförmedlingen och omställningen till svenska förhållanden är ofta mycket stor för de personer som nyligen invandrat till Sverige. I denna kategori finns bland annat flyktingar från politiskt instabila regioner i Asien och Afrika. Under senare tid har antalet flyktingar från Syrien ökat kraftigt. Nettoinvandringen bedöms ligga kvar på en mycket hög nivå under de närmaste åren, till följd av stor asyl- och anhöriginvandring. Gruppen arbetslösa utomeuropeiskt födda kommer därmed att öka ytterligare. Detta kommer att medföra ett starkt tillskott till arbetskraftsutbudet. Under de senaste åren har antalet inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda ökat med över per år. Uppgången bedöms fortsätta och dessutom öka i omfattning. Inskrivna med funktionsnedsättning Var femte inskriven arbetslös har en funktionsnedsättning Efter att ha ökat kontinuerligt under flera år började antalet inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning minska våren I slutet av april 2015 uppgick nivån till personer, vilket är färre än ett år tidigare. Detta betyder att var femte inskriven arbetslös har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Sedan våren 2008 har antalet inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning nästan dubblerats. Den kraftiga ökningen förklaras av överföringen av personer till Arbetsförmedlingen från sjukförsäkringssystemet 47, ungefär två tredjedelar av dessa hade en funktionsnedsättning. Dessutom drabbades personer med funktionsnedsättning särskilt hårt av det svaga konjunkturläget efter finanskrisen. Arbetsförmedlingen har också varit mer grundlig i sin kartläggning av arbetslösa. För inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning blir tiderna utan arbete ofta långa. Omkring 55 procent av de inskrivna arbetslösa har en arbetslöshetstid på mer än ett år. Mer än var tredje har en arbetslöshetstid på mer än två år. Antalet inskrivna arbetslösa 47 Sedan 2010 svarar överföringen från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen för omkring 70 procent av den totala uppgången av arbetslösa med funktionsnedsättning.

90 Arbetsmarknadsutsikterna våren med funktionsnedsättning fortsätter dock att minska, även bland dem med långa inskrivningstider. Personer med funktionsnedsättning har ofta svårt att konkurrera om jobben med andra arbetssökande. För att en person med funktionsnedsättning ska kunna konkurrera på lika villkor som andra arbetssökande krävs vanligtvis en subventionering av lönekostnaden som kompenserar för den lägre arbetsförmågan. Närmare två av tre som lämnar arbetslösheten går till ett arbete med stöd. Personer i åldern år Svårt att komma tillbaka till arbetslivet I april 2015 uppgick antalet inskrivna arbetslösa i åldrarna år till personer, vilket är cirka färre än ett år tidigare. Det finns nu tecken på att den nedgång av arbetslösheten som har observerats för åldersgruppen sedan hösten 2013 har avtagit. Äldre personer som förvärvsarbetar har ofta en stark ställning på arbetsmarknaden, men de som blir arbetslösa har många gånger svårt att komma tillbaka till arbete, varför arbetslöshetstiderna bland äldre ofta blir långa. Mer än hälften av de inskrivna arbetslösa i åldrarna år har varit arbetslösa mer än ett år och en av tre har en sammanhängande arbetslöshetstid på minst två år. Arbetslösheten har dock sjunkit för dem med långa tider i arbetslöshet under de senaste åren. Delvis förklaras detta av pensioneringar. Det finns flera orsaker till att arbetslösa i åldersgruppen år har svårt att få arbete. Omkring en tredjedel har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, lika många har en kort utbildningsbakgrund, det vill säga endast folk- eller grundskola. Äldre blir dessutom i många fall arbetslösa genom strukturrationaliseringar då deras arbetsuppgifter försvinner och deras arbetslivserfarenhet inte längre efterfrågas. För många är vägen tillbaka till ett nytt arbete lång. Även åldersdiskriminering förekommer. Antalet deltagare i etableringsuppdraget ökar kraftigt Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser för nyanlända invandrare i åldern år, och nyanlända i åldern år utan föräldrar i Sverige, med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande samt deras anhöriga. Myndighetens uppdrag är att erbjuda arbetsmarknadspolitiska program för att påskynda de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. För att kunna ta tillvara individens kompetens och erfarenhet på bästa sätt krävs det att planeringen är långsiktig och utgår från personens behov så att det blir en lämplig kedja av insatser och program. Deltagare inom etableringsuppdraget får även insatser som inte ingår i Arbetsförmedlingens program, exempelvis SFI, samhällsorientering samt grundläggande och gymnasial vuxenutbildning på Komvux. 48 Arbetsförmedlingens beräkningar över inflödet i etableringsuppdraget bygger på Migrationsverkets prognoser om flyktingmottagandet. Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande kommer att vara fortsatt stort under kommande år till följd av politisk instabilitet och krigshärdar. Framför allt är det inbördeskriget i Syrien som väntas påverka flyktinginvandringen till Sverige. Huvudscenariot är att asylsökande kommer till 48 Arbetsförmedlingens återrapportering 2015, Prognoser för utbetalningar ,

91 Arbetsmarknadsutsikterna våren Sverige årligen under 2015 och Detta betyder att också antalet personer som beviljas uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande kommer att öka. Av den asylrelaterade migrationen uppskattas personer beviljas uppehållstillstånd under Under 2016 och 2017 beräknas antalet asylrelaterade uppehållstillstånd öka till respektive personer, för att därefter minska. 49 Arbetsförmedlingen beräknar att 55 procent av dem som beviljas uppehållstillstånd kommer att skrivas in i etableringsuppdraget. Sammantaget innebär detta att antalet personer som omfattas av etableringsuppdraget kommer att fortsätta att öka starkt under de närmaste åren. Nya asylsökande, nya uppehållstillstånd och inflöde i etableringsuppdraget prognos Nya asylsökande Nya asyltillstånd och inresta anhöriga Till etableringsuppdraget Antal Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen Under det senaste året har inflödet i etableringsuppdraget uppgått till i genomsnitt cirka personer per månad. Inflödet är fortfarande större än utflödet. Det månatliga inflödet i etableringsuppdraget väntas öka till i genomsnitt närmare personer under År 2016 bedöms inflödet vara omkring per månad. 50 Med denna stora tillströmning av nya deltagare kommer antalet personer som omfattas av etableringsuppdraget att uppgå till i genomsnitt cirka personer Det är en kraftig ökning jämfört med nivån i april 2015 då personer omfattades av etableringsuppdraget. Den genomsnittliga utbildningsnivån har ökat hos deltagarna i etableringsuppdraget, bland både kvinnor och män. Nästan en av tre har eftergymnasial utbildning och flertalet av dessa minst två års eftergymnasiala studier. Samtidigt har andelen personer med förgymnasial utbildning kortare än nio år minskat till 36 procent. 51 Deltagarna i etableringsuppdraget är unga, två tredjedelar är under 40 år. 49 Migrationsverket, Verksamhets- och utgiftsprognos, april Arbetsförmedlingens återrapportering 2015, Prognoser för utbetalningar , Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingens återrapportering 2015, 5 maj 2015.

92 Arbetsmarknadsutsikterna våren Antal deltagare i etableringsuppdraget, genomsnitt per år prognos Tusental Källa: Arbetsförmedlingen En av fem arbetar efter etableringsuppdraget I början av 2013 började de första personerna lämna den tvååriga perioden med etableringsplan. Totalt har cirka personer som har haft en etableringsplan lämnat etableringsuppdraget. Av dem som lämnade etableringsuppdraget under 2014 arbetade 22 procent 90 dagar efter avslutad etableringsplan, varav drygt hälften i nystartsjobb. Omkring 8 procent studerade och 49 procent deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Andelen som går till arbete eller studier är högre bland männen. Män tar också i större utsträckning del av insatser, anställningsstöd och subventionerade anställningar Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingens återrapportering 2015, 5 maj 2015.

93 Arbetsmarknadsutsikterna våren Fördjupning 3 Inträdet på arbetsmarknaden för utomnordiskt födda Denna fördjupning belyser hur lång tid det tar för invandrare att komma in på svensk arbetsmarknad och om situationen förändrats mellan 2005 och Slutsatsen är att inträdet på arbetsmarknaden tycks gå fortare idag, detta trots att vi har en betydligt större grupp av invandrare med kort vistelsetid i landet som konkurrerar om de lediga jobben. Förbättringen gäller samtliga födelseregioner och utbildningsnivåer, vilket tyder på att integrationen på arbetsmarknaden förbättrats. Stor invandring och många med kort vistelsetid i landet Invandringen till Sverige har varit omfattande mellan 2005 och Totalt ökade den utomnordiskt födda befolkningen i åldern år med drygt 50 procent eller personer under perioden, och uppgick år 2013 till drygt Den utomeuropeiskt födda befolkningen har ökat mest, men även från EU28 (exklusive de nordiska medlemsländerna) har invandringen varit betydande. Den stora invandringen under perioden har fört med sig att en växande andel av de utomnordiskt födda har relativt kort vistelsetid i Sverige. Nästan en tredjedel av de utomnordiskt födda har invandrat de senaste fem åren. Den utomnordiskt födda befolkningen (20-64 år) fördelat på födelseregion och vistelsetid Källa: SCB EU28 (utom DK, FIN och SE) Europa (utom EU28 och Norden) Utom Europa Totalt Vistelsetid Högst 5 år år eller mer Totalt Andel högst 5 år (%) Sett till utbildningsnivå har den utomnordiska befolkningen med lång eftergymnasial utbildning (omfattande minst 3 år) ökat mest under perioden, med 84 procent eller personer. Men även de med kort eftergymnasial utbildning, liksom med enbart förgymnasial utbildning, har ökat relativt mycket procentuellt sett (66 respektive 46 procent). De senaste årens omfattande invandring innebär således att 34 procent av de utomnordiskt födda med eftergymnasial utbildning och 30 procent av dem med förgymnasial utbildning har en vistelsetid i landet omfattande högst fem år Analysen bygger på SCB:s registerbaserade statistik om befolkning, sysselsättning, utbildningsnivå, födelseland och senaste invandringsår. Anledningen till att analysen begränsats till den utomnordiskt födda befolkningen är att den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken är något missvisande när det gäller personer födda i Norden, dels pga. övertäckningen i befolkningsregistret (personer som inte längre vistas i Sverige men fortfarande är folkbokförda i landet), dels pga. gränspendlingen (personer som är bosatta i Sverige men jobbar i något av våra grannländer). De flesta som pendlar till arbete i Norge eller Danmark är också födda i dessa länder. 54 Dessa siffror innebär en underskattning av andelen med kort vistelsetid i landet fördelat på utbildningsnivå. Detta eftersom det saknas uppgift om utbildningsnivå för närmare var femte utomnordisk invandrare med en vistelsetid omfattande högst fem år i Sverige. Andelen som saknar uppgift om högsta utbildning i registren är närmare 10 gånger så hög för de utomnordiska invandrarna med kort vistelsetid i landet som för dem som vistas mer än fem år i Sverige.

94 Arbetsmarknadsutsikterna våren Den utomnordiskt födda befolkningen (20-64 år) fördelat på utbildningsnivå och vistelsetid Vistelsetid Högst 5 år år eller mer Totalt Andel högst 5 år (%) Källa: SCB Förgymnasial Gymnasial Kort eftergymnasial Lång eftergymnasial Förvärvsfrekvensen beror på vistelsetid, födelseregion och utbildningsnivå Att så mycket som en tredjedel av den utomnordiskt födda befolkningen invandrade till Sverige för högst fem år sedan är viktigt att ha i åtanke när man gör tvärsnittsjämförelser med den inrikes födda befolkningen, eftersom det finns ett tydligt samband mellan vistelsetid, förvärvsfrekvens 55 och arbetslöshet. Förvärvsfrekvensen ökar med vistelsetid i Sverige, men även efter 20 år kvarstår ett gap mellan den inrikes och utomnordiskt födda befolkningen. Utplaningen av kurvan för dem med 2-4 års vistelsetid i landet är sannolikt kopplad till finanskrisen och dess effekter på arbetsmarknaden. Förvärvsfrekvens 2013 för befolkningen år fördelat på födelseregion och vistelsetid i Sverige EU28 (exkl. DK, FI och SE) Utom Europa Övr Europa (exkl. NO och ISL) Sverige Procent < År Källa:SCB Figuren ovan visar också att förvärvsfrekvensen varierar beroende på födelseregion. Till en del beror detta på att det är stora skillnader i utbildningsnivå mellan europeiska och utomeuropeiska invandrare. Exempelvis hade så mycket som en fjärdedel av de utomeuropeiskt födda med kort vistelsetid i landet endast förgymnasial utbildning. Bland dem som nyligen invandrat från EU28 var det enbart en tjugondel som hade förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. 56 Personer som endast har förgymnasial utbild- 55 Förvärvsfrekvensen beräknas genom att dividera antalet förvärvsarbetande (enligt RAMS) med summan av antalet förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande. 56 Den andelen kan å andra sidan vara underskattad då det i Utbildningsregistret för 2013 saknades uppgift om högsta utbildning för 28 procent av de som invandrat från EU28 de senaste fem åren.

95 Arbetsmarknadsutsikterna våren ning har betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden jämfört med dem som har längre utbildning. Förvärvsfrekvens 2013 för utomnordiskt födda år fördelat på utbildningsnivå och vistelsetid i Sverige Procent 90 Förgymnasial Gymnasial Kort eftergymnasial Lång eftergymnasial <1 År Källa: SCB Trots stor invandring har inträdet på arbetsmarknaden tidigarelagts SCB har definierat begreppet inträdesålder för att beskriva den ålder då minst 50 procent av en ungdomskohort är sysselsatta. Här används begreppet för att beskriva hur många år det tar innan minst 50 procent av en invandringskohort är förvärvsarbetande. Belysningen avser situationen år 2013, det senaste år från vilket det finns registerbaserad arbetsmarknadsstatistik tillgänglig. En jämförelse görs sedan med hur situationen såg ut år Snabbast inträde har personer som är födda i EU28, där mer än 50 procent av dem som invandrade 2012 var förvärvsarbetande För personer födda i övriga Europa tog det 4 år att träda in på arbetsmarknaden och för utomeuropeiskt födda 7 år. För den utomnordiskt födda befolkningen sammantaget tog det 6 år innan minst 50 procent var förvärvsarbetande. Inträdet tar genomgående längre tid för kvinnor än för män. Antal år som utomnordiskt födda vistats i Sverige vid inträdet på arbetsmarknaden (minst 50 procent förvärvsfrekvens), fördelat på kön och födelseregion Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt EU28 (utom DK, FIN och SE) Europa (utom EU28 och Norden) Utom Europa Utom Norden totalt Källa: SCB På motsvarande sätt kan man jämföra hur lång tid inträdet på arbetsmarknaden tar för invandrare med olika utbildningsnivå. De utomnordiskt födda med lång eftergymnasial utbildning hade nått upp över 50 procent i förvärvsfrekvens efter 2 års vistelsetid i Sverige. För dem med gymnasieutbildning respektive kort eftergymnasial utbildning dröjde det 5 respektive 6 år. För de förgymnasialt utbildade dröjde det 12 år innan minst

96 Arbetsmarknadsutsikterna våren procent var förvärvsarbetande. Inom samtliga utbildningsnivåer tar inträdet längre tid för kvinnor än för män. Antal år som utomnordiskt födda vistats i Sverige vid inträdet på arbetsmarknaden (minst 50 procent förvärvsfrekvens), fördelat på kön och utbildningsnivå Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förgymnasial Gymnasial Kort eftergymnasial Lång eftergymnasial Källa: SCB Av analysen framgår dessutom att inträdet på arbetsmarknaden har tidigarelagts jämfört med år Störst förbättring syns för utomeuropeiskt födda, där inträdet tidigarelagts med tre år fyra år för kvinnor och ett år för män. Sett till utbildningsnivå märks mest markant skillnad för förgymnasialt utbildade, då dessa år 2005 inte nådde upp till 50 procents förvärvsfrekvens ens efter 20 år i landet. År 2013 hade de förgymnasialt utbildade trätt in på arbetsmarknaden efter 12 år. Detta beror sannolikt på ett ökat inslag av lönesubventionerade anställningar för denna grupp. Ökad förvärvsfrekvens för samtliga utom lågutbildade kvinnor med kort vistelsetid Inträdesmåttet är fördelaktigt i sin enkelhet och överskådlighet. Men i och med att det är inriktat på gränsdragningen vid minst 50 procents förvärvsfrekvens behöver det kompletteras med hur förvärvsfrekvensen förändrats mellan 2005 och Ett sätt att göra detta är att jämföra förvärvsfrekvens mellan dessa två år för invandrare med olika vistelsetid. Resultaten visar en högre förvärvsfrekvens 2013 för samtliga, oavsett vistelsetid och födelseregion. Särskilt tydlig är förbättringen bland invandrare som nyligen invandrat till Sverige (två år tidigare) och bland dem med längre vistelsetider (10, 15 och 20 år). Förvärvsfrekvensen för utomnordiskt födda med en vistelsetid på två år har stigit med nästan 10 procentenheter. För de med fem års vistelsetid märks inte en lika stor förbättring. Det hänger dock samman med att inträdet för dem som invandrade år 2008 präglades tydligt av finanskrisen. Förändring av förvärvsfrekvensen för olika vistelsetidskohorter fördelat efter födelseregion, 2013 jämfört med 2005 (Procentenheter) Vistelsetid 2 år 5 år 10 år 15 år 20 år EU28 (utom DK, FIN och SE) 5,6 3,1 11,0 9,5 12,9 Europa (utom EU28 och Norden) 12,3 5,9 12,1 14,4 23,6 Utom Europa 9,6 1,2 7,1 9,4 7,8 Utom Norden totalt 9,9 2,8 8,1 10,3 14,5 Källa: SCB Ökningen av förvärvsfrekvensen bland dem med kort vistelsetid (2 år) gäller alla utbildningsnivåer. Störst är ökningen bland gymnasieutbildade och personer med lång eftergymnasial utbildning, där förvärvsfrekvensen steg med 10,5 respektive 10,9 procentenheter. Bland förgymnasialt utbildade kvinnor med kortare vistelsetid (upp till 7 år) har dock förvärvsfrekvensen minskat något.

97 Arbetsmarknadsutsikterna våren Att inträdet på arbetsmarknaden tar tid hänger samman med en rad orsaker, såsom att individen behöver ordna boende, att utbildning och tidigare yrkeserfarenhet kan behöva översättas och i vissa fall valideras och kompletteras. En annan viktig faktor är kunskaper i svenska språket, vilket tar tid att lära sig. Hur konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut vid invandringsåret och tiden därefter har stor betydelse, liksom hur arbetskraftsutbudet utvecklas. Tillskottet från den inrikes födda befolkningen till arbetskraften har varit begränsat de senaste åren, vilket har gynnat utrikes födda. En hög nivå på invandringen innebär dock en utmaning för de institutioner som ska verka för att etableringen underlättas. Det är därför mycket positivt att förvärvsfrekvensen ökat bland invandrare, i synnerhet bland dem med kortare vistelsetid. Fortfarande finns det dock en stor förbättringspotential.

98 Arbetsmarknadsutsikterna våren Matchningsläget Kärnan i Arbetsförmedlingens uppdrag är att matcha arbetssökande mot arbetsgivarnas behov. En effektiv matchning är en grundförutsättning för en god och uthållig uppgång av sysselsättningen. Arbetet kommer att bedrivas utifrån en situation där efterfrågan främst riktar sig till arbetssökande med god utbildning samtidigt som antalet arbetslösa som har de kompetenser som efterfrågas minskar. Arbetskraftstillgången krymper särskilt i befolkningssvaga regioner med litet tillskott av ny arbetskraft och stora pensionsavgångar. Andelen arbetslösa som har svårare att finna ett arbete kommer att öka under prognosperioden. Arbetsförmedlingens matchningsarbete kommer utifrån dessa förutsättningar att utsättas för ökade utmaningar. Matchningen ska stå i fokus åren 2015 och 2016 En effektiv matchning på arbetsmarknaden är en grundförutsättning för en stark och uthållig uppgång av sysselsättningen. Detta förutsätter god kännedom om arbetsgivarnas rekryteringsbehov och kompetenskrav samt god kunskap om de arbetssökandes kompetensprofil. I ett tvåårigt perspektiv kommer matchningsarbetet att bedrivas utifrån en situation där antalet arbetslösa med efterfrågade utbildningar och kompetenser minskar i snabb takt. Samtidigt finns det en allt högre andel arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetslöshetens struktur år 2015 skiljer sig kraftigt åt jämfört med motsvarande konjunkturlägen tidigare. Det finns en stor tillgång på arbetslösa med kort utbildning eller yrkeskompetenser som endast efterfrågas i liten grad. Denna arbetslöshetsstruktur kan ställas mot en långsiktig trend, där de nya jobben uppstår inom yrken där det krävs gymnasial eller eftergymnasial utbildning. I många fall krävs en yrkesutbildning. Endast för en mycket liten del av de lediga jobben är utbildningskraven lägre. Också för dessa jobb krävs vanligtvis en fullföljd gymnasieutbildning även om jobbet i sig inte kräver detta. Arbetet med att förstärka arbetslösas position på arbetsmarknaden blir synnerligen viktigt för att upprätthålla tillgången på efterfrågad arbetskraft de närmaste åren. Omställningen och rörligheten på arbetsmarknaden måste vara hög och det är väsentligt att arbeta med aktiva insatser riktade mot arbetslösa som inte är fullt ut matchningsbara. Arbetsförmedlingen måste använda de arbetsmarknadspolitiska programmen på ett effektivt och selektivt sätt för att öka tillgången på efterfrågad arbetskraft i en uppåtgående konjunktur. För arbetslösa som inte helt uppfyller de kompetenskrav som ställs för de lediga jobben kan en programinsats vara avgörande för möjligheterna att få ett jobb. Arbetsmarknadens struktur har förändrats Det är viktigt att motverka strukturarbetslöshet, det vill säga att arbetslösa blir kvar på utbildningsnivåer, inom utbildningsinriktningar eller inom tillbakagående yrken där det råder hög arbetslöshet oavsett konjunkturläge. Misslyckas detta kommer jämviktsarbetslösheten att öka. För arbetslösa som saknar gymnasieutbildning finns det för närvarande inga verkningsfulla verktyg inom arbetsmarknadspolitiken som kan ge en långsiktig lösning på arbetsmarknadssituationen. Arbetslösa som saknar gymnasieutbildning utgjorde

99 Arbetsmarknadsutsikterna våren ,6 procent av samtliga arbetslösa första kvartalet För fem år sedan var andelen 26,3 procent. Andelen arbetslösa som saknar gymnasieutbildning väntas stiga med mer än 2 procentenheter under prognosperioden och ökningen fortsätter under åren därefter. Andelen jobb med lägre utbildningskrav utgjorde 10 procent av samtliga jobb första kvartalet Det är en minskning med en tredjedel på 15 år. Under samma period ökade andelen jobb som normalt kräver eftergymnasial utbildning från 36 till 45 procent. Trenden med en högre andel sysselsatta inom yrken med högre utbildningskrav är tydlig. Den förändrade strukturen på både efterfråge- och utbudssidan återspeglar den ökade utmaning som Arbetsförmedlingen möter inom sitt verksamhetsområde. Det är viktigt att de arbetsmarknadspolitiska instrumenten vässas och anpassas efter rådande förutsättningar. Arbetsförmedlingen kan dock endast till begränsad del påverka missmatchen på eftergymnasial nivå och där ligger istället ett stort ansvar på utbildningspolitiken och utbildningsanordnarna att utbildningarna är väl anpassade efter arbetsmarknadens behov. Förgymnasial Gymnasial Andel av samtliga Sysselsatta respektive inskrivna arbetslösa fördelade efter utbildningsnivå Eftergymnasial Sysselsatta 2000 Sysselsatta 2014 Arbetslösa 2014 Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Arbetsmarknadspolitiken behöver således draghjälp från andra politikområden, inte minst från utbildningspolitiken. Det gäller i synnerhet för inskrivna arbetslösa med kort utbildning. För denna grupp behövs en helt ny väg mot ett arbete via det reguljära utbildningsväsendet, i form av både grund- och yrkesutbildningar. Alternativet för dessa personer är i de allra flesta fall en fortsatt rundgång inom arbetsförmedlingssystemet. Matchningssvårigheterna har inte ökat ur ett arbetsgivarperspektiv Efterfrågan på arbetskraft har fortsatt att öka det senaste året. I en sådan utveckling stiger normalt bristen på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Bristen på arbetskraft har också ökat inom det privata näringslivet men i tämligen begränsad utsträckning. Dock är bristen på arbetskraft fortfarande lägre än vid motsvarande efterfrågelägen

100 Arbetsmarknadsutsikterna våren tidigare. I tidigare konjunkturfaser med stigande efterfrågan på arbetskraft har det funnits ett tydligt samband med ökad brist på arbetskraft. Antalet lediga platser var högre under åren 2011 till 2014 jämfört med åren innan, men detta har inte inneburit någon nämnvärd ökad brist på arbetskraft. Antalet lediga platser låg under nämnda år på en jämförbar nivå med år 2007, men med den skillnaden att bristen på arbetskraft var drygt hälften så hög åren 2011 till Slutsatsen blir densamma om sysselsättningen används istället för lediga platser när det gäller att spegla styrkan på efterfrågeläget. Bristen på arbetskraft (vä) Procent Brist på arbetskraft och lediga platser kv kv Lediga platser (hö) Tusental Källa: Konjunkturinstitutet och SCB Resultatet visar att matchningsproblemen inom privat sektor inte har ökat trots en ökad efterfrågan på arbetskraft. Andelen arbetsgivare som uppgivit brist har under första kvartalet 2015 ökat till drygt 20 procent ställt mot samtliga privata arbetsgivare. Det är en historiskt låg nivå i förhållande till efterfrågeläget. 57 Det finns därmed ingen indikation på att matchningsläget har försämrat förutsättningarna för sysselsättningstillväxten inom det privata näringslivet de senaste åren. Det finns sannolikt flera bidragande orsaker till de fortsatt begränsade rekryteringsproblemen. En viktig faktor är att efterfrågan på arbetskraft till stor del återfunnits inom privata tjänstenäringar där det inte ställts så höga utbildningskrav. Dessutom har efterfrågan inom privat tjänstesektor främst uppstått i de tre storstadsregionerna, där tillgången på arbetskraft är god. En ytterligare orsak till att bristen på arbetskraft ökat endast i begränsad grad är de ökade inslagen av utländska entreprenörer, särskilt inom vissa branscher såsom byggverksamhet och transport. Det har även blivit vanligare att lägga ut uppdrag på företag i andra länder, till exempel inom IT och teknik. Det sker också en viss arbetskraftsinvandring inom en del stora bristyrken på arbetsmarknaden. Andra förklaringar kan vara att arbetsgivare lättare når den arbetskraft de önskar rekrytera, till 57 Enligt Konjunkturinstitutets barometerundersökning och enligt Arbetsförmedlingens egen arbetsgivarundersökning.

101 Arbetsmarknadsutsikterna våren exempel genom sociala medier, och att det fortfarande finns många arbetslösa som söker de lediga jobben. Svårare matchning För att studera matchningseffektiviteten skattas vanligtvis Beveridgekurvor. Kurvan visar ett omvänt samband mellan arbetslöshet och lediga platser. Det senaste resultatet för Beveridgekurvan visar att matchningseffektiviteten förbättrades före hösten 2008 men att den därefter försämrats. 58 Resultatet är föga förvånande. Den bakomliggande orsaken är den på senare år stora förändringen av arbetslöshetens sammansättning, den absolut största sedan 1990-talskrisen. Mycket stora grupper av nya arbetslösa har tillkommit genom den starka uppgången av arbetskraften, varav en hög andel har svårt att snabbt komma ut i arbete, till exempel arbetslösa med kort utbildning. Den förändrade arbetslöshetsstrukturen har även fått effekter på jämviktsarbetslösheten, som har höjts från cirka 6,5 procent för fem år sedan till närmare 7 procent år Det sker även ett fortsatt stort tillflöde till arbetskraften av personer som står långt från arbetsmarknaden, vilket fortsätter att förändra arbetslöshetens struktur. Detta medför att jämviktsarbetslösheten riskerar att öka ytterligare under de kommande åren. Bristen på arbetskraft inom privata näringslivet stiger något Det finns inga tecken på att rekryteringssvårigheterna påverkar ekonomin negativt Mycket tyder på att detta även gäller för Bristtalen bedöms endast öka i begränsad utsträckning inom privata näringslivet under prognosperioden. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning och andra indikatorer tyder dock inte på att bristen på arbetskraft har någon generell påverkan på lönebildningen. Brist på arbetskraft våren våren 2015 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Andel arbetsställen V05 V06 V07 V08 V09 V10 V11 V12 V13 V14 V15 H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14 Källa: Arbetsförmedlingen 58 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport Konjunkturinstitutet.

102 Arbetsmarknadsutsikterna våren Andelen företag i vår undersökning som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering har inte förändrats sedan höstens undersökning. Nivån ligger därmed kvar på det historiska genomsnittet. Arbetsgivarundersökningen visar dessutom att antalet platser där arbetsgivarna upplevt brist på arbetskraft var marginellt högre i vårens undersökning jämfört med undersökningen för ett år sedan. Detsamma gäller för antalet lediga platser där arbetsgivarna inte alls lyckats rekrytera. Det finns mot denna bakgrund inga indikationer på att matchningsläget mellan lediga jobb och arbetssökande medfört försämrade förutsättningar för en sysselsättningstillväxt. Den bilden bedöms bestå under prognosperioden. Brist på utbildad arbetskraft inom vissa branscher Inom det privata näringslivet väntas bristen på arbetskraft öka något till slutet av 2016, men ökningen begränsas till vissa branscher. För offentliga tjänstesektorn förblir rekryteringsläget däremot bekymmersamt. Bristen på utbildad arbetskraft stiger till mycket höga nivåer och bromsar sysselsättningsökningen inom sektorn. Inom följande yrkesområden väntas bristen bli mest framträdande: Yrken inom hälso- och sjukvård Läraryrken Yrken inom teknik och data Yrken inom bygg- och anläggningarbete Kvalificerade yrken inom industrin Några enskilda yrken inom tjänster och service Bristen på utbildad arbetskraft ökar ytterligare inom offentlig sektor Rekryteringsläget inom delar av offentlig tjänstesektor är i flera avseende ansträngt och det svåra bristläget blir än skarpare kommande år. Bristen på utbildad arbetskraft väntas stiga successivt och arbetsgivarna får i många fall svårt att fullt ut upprätthålla service inom sina verksamheter. Bristen på arbetskraft kommer att bromsa den samlade ökningen av sysselsättningen inom sektorn. Det allt mer problematiska rekryteringsläget sammanhänger med flera faktorer. En viktig faktor är att det inom flera yrken finns ett strukturellt underskott på nyexaminerade. Anledningen är att antalet utbildningsplatser är för litet och i vissa fall är sökintresset för lågt till utbildningarna. En annan bidragande faktor till den ökade bristen på arbetskraft är att generationsväxlingen fortfarande påverkar rekryteringsläget inom många regioner utanför de tre storstadsregionerna. Den höga medelåldern bland anställda inom ett stort antal yrken inom offentlig sektor särskilt i glesbygdsregioner medför att rekryteringsläget blir än mer ansträngt. Utifrån dessa förutsättningar ökar bristen på utbildad arbetskraft successivt i ett skede då anställningsbehoven stiger. Inom regioner med generellt svagt tillskott av ung arbetskraft kommer arbetsgivare inom offentlig tjänstesektor att få särskilt svårt att fylla uppkomna vakanser. I dessa regioner ökar konkurrens om den välutbildade arbetskraften mellan olika arbetsgivare. Den bilden kommer att förstärkas undan för undan kommande år.

103 Arbetsmarknadsutsikterna våren Bristen på utbildad arbetskraft blir särskilt stor inom yrken på högskolenivå. Underskottet på lärare ökar bland annat på grund av att det blir fler elever inom skolsystemet. Bristen på utbildade stiger inom hälso- och sjukvård. Detta gäller främst sjuksköterskor, tandläkare och läkare, men det finns även en tydlig tendens till ökad brist på vårdutbildade på gymnasienivå. Bristen på vårdutbildade leder till att andelen outbildade och korttidsutbildade ökar inom äldre- och handikappomsorgen. Bland annat anställs vårdbiträden istället för undersköterskor. En liknande rekryteringsbild finns inom förskoleverksamheten. Underskottet på utbildade förskollärare medför att arbetsmarknaden för barnskötare förstärks. Underskottet på utbildad arbetskraft riskerar att leda till att kvalitén inom sjukvård, skola och omsorg försämras. Tillgången på byggarbetskraft minskar Inom byggverksamheten ökar aktiviteten, vilket medför fortsatta behov av nyanställningar. Bristen på arbetskraft har ökat det senaste året i samband med den stigande efterfrågan på arbetskraft. Bristen har tagit ett steg uppåt inom samtliga delar av byggnads- och anläggningsverksamheten. Inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet uppgav 30 procent av företagen att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Den minskning av ROT-avdraget som införs 2016 innebär sannolikt att efterfrågan på byggnadshantverkare och därmed bristen på dem dämpas något. Bristen på arbetskraft är dock fortfarande lägre än under motsvarande konjunkturlägen tidigare vilket är förvånande mot bakgrund av den höga aktiviteten inom sektorn. En viktig faktor som håller tillbaka bristen på arbetskraft är det stora inslaget av utländska entreprenörer inom olika byggprojekt, små som stora. Den faktorns betydelse går dock inte att gradera i siffror eftersom det inte finns några heltäckande uppgifter om omfattningen av utländsk arbetskraft. Bristen på byggarbetskraft väntas öka ytterligare under det kommande året och blir störst för arbetsledare samt yrkesarbetare med yrkesbevis och erfarenhet. För den kategorin av arbetskraft blir arbetslösheten mycket låg. Det finns relativt många ungdomar som väljer utbildningar riktade mot byggområdet, men det är inte alla som går vidare till arbete inom sektorn. Det kan i vissa fall vara svårt för ungdomarna att hitta lärlingsplats efter avslutad utbildning, särskilt inom de populäraste inriktningarna. Möjligheterna har dock förbättrats något på senare tid och situationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Viss ökad brist på utbildade inom industrin Konjunkturen inom industrin stärks successivt och leder till ökade anställningsbehov. Det kommer dock även fortsättningsvis att ske personalneddragningar men dessa sker nu i första hand av strukturella skäl. Den hittills svaga efterfrågan på arbetskraft har så här långt avspeglats i att bristen på arbetskraft varit begränsad. Det finns ingen industrigren som rapporterar om någon större brist på arbetskraft. Under prognosperioden ökar dock anställningsbehoven successivt vilket leder till viss ökad brist på arbetskraft. Arbetskraftsefterfrågan väntas emellertid inte stiga i sådan omfattning att det blir någon större ökning av bristtalen inom ramen för denna prognoshorisont. Bristen koncentreras till tekniker och några kategorier av kvalificerade yrkesarbetare. Bemanningsföretagen spelar en större roll än vid tidigare konjunkturförstärkningar. Det betyder att en del av rekryteringarna bokförs utanför industrisektorn, närmare bestämt

104 Arbetsmarknadsutsikterna våren inom privat tjänstesektor. Industrin lägger även ut uppdrag till konsultföretag, till exempel inom juridik, teknik och IT. Den efterfrågan tillfaller också privat tjänstesektor. Det finns redan nu en tendens till ökad brist på arbetskraft inom de delar av privat tjänstesektor som arbetar på konsultbasis. Bristen består i första hand av högskoleutbildade med god yrkeserfarenhet. Rekryteringsläget påverkas av att alltför få ungdomar väljer industriella utbildningar, bland annat beroende på den negativa sysselsättningsutvecklingen inom sektorn och på grund av de återkommande budskapen om nedskärningar av personal. En yrkesingång som förbättrat matchningsläget är industriföretagens egna utbildningar, vilka gett värdefulla tillskott av ny arbetskraft till sektorn. Information och kommunikation Brist på arbetskraft heldragen linje = genomsnitt Våren 2015 Våren 2014 Byggverksamhet Hotell/restaurang, pers. tj. Industri Finansiell verks./företagstj. Transport Handel Jord- och skogsbruk Andel arbetsställen inom resp. näringsgren Källa: Arbetsförmedlingen Brist inom vissa delar av privat tjänstesektor främst IT och teknik Privat tjänstesektor och offentlig sektor är sysselsättningsmotorerna i ekonomin under prognosperioden. Det finns inga signaler från arbetsgivarna inom den privata tjänstesektorn om att bristen på arbetskraft utgör några betydande. Matchningen fungerar i de flesta fall väl. Det betyder att sysselsättningen väntas fortsätta att öka som planerat och att arbetskraftstillgången endast i undantagsfall begränsar expansionen inom sektorn. Inom handel, restauranger, transport och personliga tjänster sker små förändringar av rekryteringsproblemen. För att få jobb inom dessa områden är gymnasieutbildning ofta tillräcklig. Någon bredare brist inom respektive bransch väntas inte utan den begränsas till enskilda yrken. I takt med att konjunkturen förstärks inom varuproducerande näringar ökar efterfrågan på utbildade inom IT och teknik. Detta medför att matchningsläget snabbt blir ansträngt, genom att för få utbildas inom IT och teknik. Detta får ett tydligare genomslag år Det finns fortfarande arbetslösa inom yrkesområdet men dessa uppgifter ger ingen sann bild över matchningsläget. Anledningen är att en stor del av arbetslösheten består av personer som har brister i sin utbildning eller saknar aktuella kunskaper inom området. Det har även blivit allt vanligare att uppdrag läggs ut i andra länder vilket mildrar bristsituationen något inom dessa yrken. Dessutom rekryteras arbetskraft från utlandet.

105 Arbetsmarknadsutsikterna våren Fördjupning 4 Behövs fortsatt hög nettoinvandring? Befolkningen i yrkesaktiva åldrar måste öka Förändringen av befolkningen beror på storleken på nettoinvandringen och antalet utrikes födda i befolkningen. Befolkningsökningen i yrkesaktiva åldrar anger ramarna för tillgången på arbetskraft och är därmed en förutsättning för att öka antalet sysselsatta. Om det inte sker ett kontinuerligt tillskott av arbetskraft på arbetsmarknaden är det inte möjligt att öka sysselsättningen på sikt, vilket begränsar den ekonomiska tillväxten. Antalet inrikes födda i åldrarna år har minskat kontinuerligt sedan år 2008, med sammanlagt cirka personer. Till 2021 sker en minskning med ytterligare nästan personer, enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. För att kompensera nedgången och åstadkomma en ökning behövs ett stort nettotillskott av personer födda utanför landet. Till följd av den sjunkande befolkningen och den redan mycket höga sysselsättningsgraden bland inrikes födda, finns det endast ett begränsat utrymme att ytterligare öka antalet sysselsatta i denna grupp. Nettoinvandringen bör överstiga per år i åldrarna år En skattning av vilken nivå nettoinvandringen skulle kunna ligga på fram till år 2025 presenteras enligt två alternativ. I alternativ 1 antas sysselsättningen öka i paritet med det historiska genomsnittet på personer per år. I alternativ 2 antas en ökning på personer, vilket är ungefär den nivå som krävs för oförändrad försörjningsbörda. 60 Om sysselsättningskriteriet i det första alternativet ska kunna uppfyllas skattas behovet av nettoinvandring till i genomsnitt cirka per år i åldrarna år. Detta innebär en nettoinvandring på cirka för samtliga åldrar. De nivåerna uppfylldes nära nog exakt år 2013 och med råge år 2014 (då nettoinvandringen var i åldrarna år respektive totalt). För att på medellång sikt nå en sysselsättningstillväxt enligt det andra alternativet behövs en högre nettoinvandring. Behovet skattas då till cirka per år för åldrarna år. Det innebär en total nettoinvandring på drygt personer. Dessa nivåer på nettoinvandringen kan nås under åren 2015 till Båda alternativen ställer krav på att integrationen på den svenska arbetsmarknaden fungerar på ett tillfredställande sätt. Lyckas inte integrationsprocessen tillräckligt bra blir nettoinvandringens effekt på arbetskraft och sysselsättning lägre än ovan angivna tal. Integrationen måste fungera väl Nettoinvandringen behöver därmed kvarstå på en hög nivå de närmaste fem till tio åren för att möjliggöra en god sysselsättningsökning och undvika att försörjningsbördan stiger på grund av den åldrande befolkningen. Slutsatsen om behovet av fortsatt hög nettoin- 60 Vid beräkningarna förutsätts att dagens ålderssammansättning på in- respektive utvandrare samt att det arbetskraftsdeltagande som rådde för utrikes födda 2014 kvarstår. Historiskt genomsnitt avser Migrationsverket prognos 2015.

106 Arbetsmarknadsutsikterna våren vandring gäller även om arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden stiger. Om sysselsättningsgraden för utrikes födda skulle höjas med fem procentenheter under perioden fram till 2025, från 64 till 69 procent, så ger det ett årligt tillskott på i genomsnitt cirka personer. 62 Detta dämpar visserligen behovet av nettoinvandring med cirka personer per år, men trots allt kvarstår det relativt stora behovet av nettoinvandring. Som referens kan nämnas att sysselsättningsgraden steg med 2,4 procentenheter bland utrikes födda under perioden 2005 till En fortsatt hög nettoinvandring ställer krav på ett väl fungerande integrationsarbete. Det är viktigt att andelen i arbete av dem som invandrar blir hög och att arbetslösheten bland utrikes födda sjunker på sikt. Det är därför centralt att det under integrationsfasen skapas goda förutsättningar för att utbudet av arbetskraft ska matcha efterfrågan på arbetskraft. Detta kan bland annat påverkas via utbildningar. Presenterade resultat visar att utrikes födda som skaffat sig en gymnasieutbildning eller en längre utbildning kommer ut på arbetsmarknaden i relativt stor utsträckning och att en stor del av dem får arbete. Det finns dock säkerligen en hel del att förbättra inom ramen för den processen, bland annat i vilken omfattning de får arbete inom yrken som motsvarar deras utbildningsbakgrund. Det som inte har fungerat tillfredsställande är integrationen av korttidsutbildade på arbetsmarknaden. En mycket stor del, ungefär hälften av dem med kort utbildning, kommer inte in på arbetsmarknaden och i den mån de gör det blir många arbetslösa. Resultaten ger en tydlig bild om att det saknas verkningsfulla instrument i integrationsprocessen för denna utbildningsgrupp, inte minst i form av grundläggande utbildning och yrkesutbildning. Avsaknaden av effektiva utbildningsvägar leder till att en stor del av utbildningsgruppen står utanför arbetsmarknaden även om de vistats i landet under lång tid. 63 Fem viktiga utmaningar inför kommande år Slutsatsen är att det finns fem viktiga utmaningar rörande den framtida arbetskraftstillgången och matchningen på arbetsmarknaden: 1. Ett tillskott av arbetskraft till arbetsmarknaden (nettoinvandring) för att skapa förutsättningar för en fortsatt god utveckling av sysselsättningen. 2. En väl fungerande integration. 3. Arbetskraftens utbildning, vilket innefattar frågor kring utbildningsdimensionering varvid utbildningarnas längd och inriktning så långt som möjligt ska matcha den kommande efterfrågan på arbetskraft. 4. Att höja sysselsättningsgraden inom den befintliga befolkningen minskad arbetslöshet och lägre andel utanför arbetskraften. 5. En regional problematik rörande det begränsade tillskottet av arbetskraft i många kommuner i mer än 2 av 3 kommuner riskerar arbetskraftstillgången att minska. Läs mer om hur invandringen skapar förutsättningar för en fortsatt sysselsättningsökning i Arbetsförmedlingens rapport Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft utmaningar för morgondagens arbetsmarknad. 62 Med utgångspunkt från SCB:s befolkningsprognos Se även Finding the way: A discussion of the Swedish migrant integration system, OECD 2014.

107 Arbetsmarknadsutsikterna våren Regional utveckling Under 2015 och 2016 väntas en bred förstärkning av arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att växa i samtliga län under prognosperioden. De regionala skillnaderna förblir dock stora med en starkare utveckling i storstadsregionerna. Detta beror i hög grad på en mer fördelaktig näringsstruktur i dessa regioner, men också på en starkare befolkningsutveckling. Därmed tonar en allt tydligare tudelning fram mellan landets olika län. Storstadslänen fortsatt i täten Sysselsättningen steg på bred front under 2014 och ett flertal av landets regioner även utanför storstadslänen hade en god sysselsättningstillväxt. Särskilt stark var utvecklingen i Hallands, Örebro och Uppsala län. Under inledningen på 2015 visar storstadsregionerna fortsatt en starkare sysselsättningsutveckling. Men även bland övriga län forsätter sysselsättningen sammantaget att stiga. Därmed gäller fortfarande att regioner med en större branschbredd och mer utpräglat tjänsteinriktade arbetsmarknader har en starkare jobbtillväxt än län med en tydligare industriprägel. 64 Stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan landets regioner Sysselsättningsgraden varierar förhållandevis mycket mellan olika delar av landet. Landets högsta relativa sysselsättningstal återfinns i Stockholms län. Därefter följer Hallands, Kronobergs och Jönköpings län. Ett flertal län utmärker sig med en betydligt lägre andel sysselsatta. Här kan Gävleborgs, Blekinge och Örebro län nämnas som regioner med tydliga avvikelser från riksgenomsnittet. Bland storstadsregionerna noterar Skåne län en sysselsättningsgrad som är klart under riksgenomsnittet. Sysselsättningen stiger i hela landet men tudelningen kvarstår I ett regionalt perspektiv bedöms antalet sysselsatta fortsätta att stiga på bred front under såväl 2015 som I takt med att konjunkturen stärks väntas en successivt förstärkt jobbtillväxt, varvid sysselsättningen totalt sett växer något mer under 2016 än under Storstadslänen med Stockholm i täten väntas fortsätta att uppvisa den tydligaste jobbtillväxten. Men sysselsättningsökningen förväntas även växla upp bland merparten av övriga län under Utanför storstadslänen väntas en särskilt god sysselsättningstillväxt i Uppsala och Östergötlands län. Även om sysselsättningen väntas stiga i hela landet under prognosperioden utgör Gävleborgs, Jämtlands, Södermanlands och Västernorrlands län motpoler till ovan nämnda regioner. Den svagare utvecklingen i dessa län förklaras delvis av en ogynnsam näringsstruktur men också av ett vikande befolkningsunderlag i yrkesaktiva åldrar i ett flertal regioner Beskrivningarna av den regionala sysselsättningsutvecklingen är baserade på underlag från arbetskraftsundersökningen (AKU). Jämförelserna bygger på säsongrensade data visade som trendvärden för åldersgruppen år. Det bör dock understrykas att den regionala sysselsättningsstatistiken är behäftad med relativt stor osäkerhet, i synnerhet för mindre befolkningsrika län. 65 Läs mer om arbetsmarknadens utveckling i respektive län i Arbetsförmedlingens regionala arbetsmarknadsprognoser via

108 Arbetsmarknadsutsikterna våren Därmed fortsätter den regionala näringsstrukturen i hög grad att begränsa utvecklingen i många delar av landet. Det tidigare mönstret med en kraftigare sysselsättningstillväxt i regioner med en mer diversifierad näringsstruktur väntas alltså bestå. Parallellt med en fortsatt jobbtillväxt inom både de privata och inte minst de offentliga tjänstenäringarna väntas en ökad aktivitet inom industrin gynna sysselsättningen, även i landets traditionellt sett mer industritunga regioner. 66 Procentuell sysselsättningsförändring mellan kvartal och kvartal Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen förväntas alltså stiga på bred front i landet under både 2015 och 2016, men tudelningen mellan storstadsregionerna och övriga delar av landet kvarstår. Sammantaget väntas de tre storstadslänen svara för drygt 70 procent av jobbtillväxten under prognosperioden, vilket är betydligt mer än deras andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder (16-64 år). I sammanhanget är det värt att notera att Stockholms län ensamt svarar för över 40 procent av sysselsättningsökningen. Därmed gäller fortfarande att den regionala sysselsättningsutvecklingen har en tydlig koppling till näringsstrukturen och befolkningsutvecklingen. Län med en mer diversifierad arbetsmarknad bedöms generellt sett även framöver få en betydligt gynnsammare utveckling. På motsvarande sätt hålls jobbtillväxten tillbaka i regioner som fortfarande befinner sig i en fas av omställning från en tydlig industridominans till en mer mångfacetterad arbetsmarknad. I dessa delar av landet bedöms jobbtillväxten bli mer återhållsam. 66 Samtliga beskrivningar av den regionala sysselsättningsutvecklingen avser förväntad utveckling mellan de sista kvartalen respektive år och motsvarande kvartal ett år tidigare visat som förvärvsarbetande enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. Därmed avviker de regionala bedömningarna från övriga beskrivningar av den förväntade sysselsättningsutvecklingen i denna rapport vilka avser sysselsatta enligt AKU visat som helårsgenomsnitt.

109 Arbetsmarknadsutsikterna våren Utanför storstadsregionerna utvecklas befolkningen i yrkesaktiv ålder (16-64 år) svagt, vilket begränsar sysselsättningstillväxten och förstärker skillnaderna mellan storstadsregionerna och stora delar av övriga landet. Storstadsregionerna är alltjämt attraktiva inflyttningsregioner vilket förstärker den positiva utvecklingen i dessa län ytterligare. Även om det trots allt finns län med en relativt stark sysselsättningstrend också utanför storstadsregionerna beskriver vår prognos sammantaget en utveckling med en tydlig tudelning mellan storstadslänen och övriga delar av landet. Fortsatt optimism hos offentliga och privata arbetsgivare En regional analys av Arbetsförmedlingens konjunkturindikator visar på fortsatt optimism hos de privata arbetsgivarna. I jämförelse med hösten 2014 har förväntningarna ökat i tretton av länen och våren 2015 är förväntningarna över det historiska genomsnittet i flertalet län. Resultaten i konjunkturindikatorn stödjer således bedömningen om en bred jobbtillväxt under prognosperioden. 67 Arbetsförmedlingens undersökning ligger också väl i linje med den bild som framkommer vid en regional analys av Konjunkturinstitutets konfidensindikator för näringslivet för första kvartalet En nedbrytning av de offentliga arbetsgivarnas förväntningar på utvecklingen det kommande halvåret visar på expanderande verksamheter, även i det regionala perspektivet, om än med stora differenser mellan landets regioner. De mest expansiva verksamhetsplaner återfinns i Gotlands, Västra Götalands och Östergötlands län. Betydligt mer försiktiga förändringar av de offentliga verksamheterna väntas i Västerbottens, Gävleborgs och Dalarnas län. I detta sammanhang är de regionala skillnaderna i de offentliga arbetsgivarnas ekonomiska förutsättningar viktiga. Men det finns även skillnader i den demografiska utvecklingen mellan länen, vilket påverkar de offentliga arbetsgivarnas verksamheter. Fortsatt stora regionala skillnader i fråga om rekryteringsproblem Jämfört med hösten 2014 är andelen arbetsgivare som upplevt svårigheter att rekrytera i princip oförändrad. Därmed är rekryteringsproblemen små i relation till efterfrågan på arbetskraft i det privata näringslivet. Emellertid visar Arbetsförmedlingens undersökning på stora regionala skillnader. Mer utbredda svårigheter att hitta rätt kompetenser noteras i Norrbottens, Skåne och Södermanlands län medan arbetsgivare i Gotlands och Hallands län mer sällan signalerar svårigheter att hitta rätt kompetens. Jämfört med våren 2014 har rekryteringsproblemen stigit i 11 av landets 21 län. Mest påtagligt har rekryteringsproblematiken ökat i Uppsala, Kronoberg och Södermanland. Vad gäller storstadslänen tenderar rekryteringsproblemen att öka i Skåne och Västra Götaland, medan de minskar något i Stockholms län. 67 Jämförelserna är gjorda på basis av säsongrensade och standardiserade nettotal för arbetsgivarnas förväntningar av efterfrågan på varor och tjänster inför det kommande halvåret. Se även bilaga 1 för en mer utförlig beskrivning av Arbetsförmedlingens konjunkturindikator. 68 Enligt Konjunkturinstitutets konfidensindikator för näringslivet. Redovisningen är indelad i länsgrupper enligt NUTS 2-nivå. Se bilaga 4 för en förteckning över samtliga länsgrupper.

110 Arbetsmarknadsutsikterna våren Norrbotten Skåne Södermanland Gävleborg Uppsala Västra Götaland Örebro Blekinge Västerbotten Kronoberg Jämtland Västmanland Jönköping Kalmar Värmland Stockholm Västernorrland Östergötland Dalarna Halland Gotland Brist på arbetskraft per län Andel arbetsställen inom privat sektor som upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret Heldragen linje = riksgenomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Även bland de offentliga arbetsgivarnas verksamheter noteras ökade rekryteringsproblem. I det regionala perspektivet tonar mer utbredda rekryteringsproblem fram i Jämtlands, Hallands, Örebro och Dalarnas län. Motpolerna är Kalmar, Norrbotten och Västerbotten där en betydligt mindre omfattande bristproblematik redovisas. Jämtland Halland Örebro Dalarna Stockholm Södermanland Uppsala Västernorrland Skåne Blekinge Kronoberg Gotland Västmanland Jönköping Gävleborg Västra Götaland Värmland Östergötland Västerbotten Norrbotten Kalmar Brist på arbetskraft per län Andel offentliga verksamheter som upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret Heldragen linje = riksgenomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Vårens undersökning indikerar dessutom att rekryteringsproblemen ökat i fjorton län. Här utmärker sig i synnerhet Gävleborgs, Hallands, Dalarnas, Västernorrlands och Gotlands län. I dessa regioner har bristtalen för offentliga verksamheter stigit med 10 procentenheter eller mer i jämförelse med höstens arbetsgivarundersökning. Samtidigt har rekryteringsproblemen minskat relativt mycket i Norrbottens och Östergötlands län. Noterbart är också att samtliga storstadslän noterar ökade bristtal.

111 Arbetsmarknadsutsikterna våren Regional branschstruktur påverkar rekryteringsproblematiken Vårens undersökning påvisar således stora regionala skillnader mellan arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter. Dessa olikheter återspeglar i hög grad de skillnader som finns i fråga om branschstruktur, men situationen påverkas även av utvecklingen inom de olika branscherna. Naturligtvis påverkas situationen också av den allmänna tillgången på arbetskraft inom olika yrken i skilda delar av landet. För de offentliga arbetsgivarna inverkar dessutom de ekonomiska förutsättningarna på möjligheten att anställa och därmed också på förekomsten av rekryteringsproblem. De regionala skillnaderna påverkas även av hur generationsväxlingen ser ut i olika län. Det blir därmed en stor utmaning att upprätthålla en god offentlig servicenivå i de delar av landet som befinner sig i en utveckling med ett sjunkande utbud av arbetskraft. Färre varsel i de flesta regioner För fjolåret noteras en omfattande, och dessutom mycket bred, nedgång av antalet varsel utifrån ett regionalt perspektiv. Endast ett fåtal regioner Östergötlands, Västerbottens och Norrbottens län bokförde fler varsel under 2014 jämfört med Även under inledningen av 2015 tenderar varselnivåerna att vara måttliga i de flesta av landets regioner. Stora regionala skillnader i arbetslöshet Under slutet på 2013 och första halvåret 2014 visades en tydlig och mycket bred nedgång av antalet inskrivna arbetslösa. 69 Sedan hösten 2014 har dock minskningstakten tydligt avtagit och under inledningen på 2015 har minskningen helt avstannat i ett antal län. Mer specifikt gäller detta Gävleborgs, Kronobergs och Blekinge län. Emellertid ligger de relativa arbetslöshetsnivåerna i april 2015 under fjolårets nivåer i den absoluta merparten av län. Undantagen är Gävleborgs och Kronobergs län där andelen inskrivna arbetslösa ökat något i jämförelse med fjolåret. 70 Därmed består de mycket stora regionala skillnaderna och traditionella industriregioner som Gävleborgs, Blekinge och Södermanlands län noterar under inledningen på 2015 relativa arbetslöshetsnivåer på över 10 procent. Precis som tidigare är arbetslösheten väsentligt lägre i de mer tjänstebaserade regionerna Uppsala, Hallands och Stockholms län. Runt Stockholms och Uppsala läns starka och integrerade arbetsmarknad återfinns dessutom flera län med en betydligt svagare sits. Gemensamt för dessa är deras mer industribetonade arbetsmarknader och en pågående omställning mot bredare branschstrukturer. Lägre arbetslöshetsnivåer väntas i flertalet län Den breda sysselsättningstillväxten i landet avspeglas i fallande arbetslöshetsnivåer i de flesta av landets regioner under prognosperioden. Den tidigare beskrivna tudelningen mellan mer industriintensiva och mer tjänsteintensiva arbetsmarknader består, vilket innebär fortsatt höga arbetslöshetsnivåer i främst Gävleborgs, Blekinge och Söderman- 69 Inskrivna arbetslösa utgörs av öppet arbetslösa samt inskrivna i program med aktivitetsstöd. 70 Alla jämförelser av arbetslösheten i detta avsnitt avser inskrivna arbetslösa visat som andelar av den registerbaserade arbetskraften. Läs mer om hur arbetslösheten redovisas i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik samt om den registerbaserade arbetskraften i Bilaga 2: Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.

112 Arbetsmarknadsutsikterna våren lands län. I dessa län förväntas relativa arbetslöshetstal på över 10 procent även under fjärde kvartalet Samtidigt väntas betydligt lägre arbetslöshetnivåer i Uppsala, Stockholms och Hallands län. Bland storstadsregionerna bedöms Skåne län fortsätta att bokföra den högsta arbetslösheten. Takten i minskningen fram till fjärde kvartalet 2016 är relativt jämn mellan länen, vilket medför att det tidigare beskrivna regionala mönstret består. I Hallands och Stockholms län förväntas arbetsmarknaden stärkas i sådan grad att arbetslösheten når nivåer klart under 6 procent under sista kvartalet 2016, i Uppsala län bedöms arbetslösheten till och med understiga 5 procent. Däremot förväntas Gävleborgs, Södermanlands och Blekinge län fortsätta att notera relativa arbetslöshetnivåer på över 10 procent, även vid slutet av Inskrivna arbetslösa (16-64 år) som andel av den registerbaserade arbetskraften, kvartal Källa: Arbetsförmedlingen Utvecklingen innebär sammantaget att de regioner som redan i utgångsläget har ett gynnsammare läge också uppvisar en fortsatt tydligare nedgång av arbetslösheten. I detta sammanhang utmärker sig inte minst Uppsala, Stockholms och Hallands län. Den regionala fördelningen av arbetslösheten bestäms således i mycket hög grad av förändringen av den regionala sysselsättningen. På regional nivå påverkas dock utvecklingen även av ett i vissa län stagnerande, eller till och med minskande, utbud av arbetskraft. Denna situation återfinns i flera län utanför storstadsregionerna. Andelen arbetssökande med en svagare ställning ökar i allt fler län Arbetsförmedlingens på senare år allt bredare uppdrag och det starka tillskottet av arbetssökande med kort utbildning har som nämnts tidigare i denna rapport förändrat sammansättningen av de arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kraf-

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering Gun Westberg Avstämningsdag

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna

Arbetsmarknadsutsikterna Ura 2010:3 ISBN 978-91-977809-8-8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Ura 2007:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Ura 2009:1 ISBN 978-91-977809 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Pressträff 25 maj 2015 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Regeringens jobbagenda Investeringar för framtiden Infrastruktur Forskning Bostäder

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Ura 2008:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Ura 2004:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 Ura 2006:2 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Ura 2008:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer