Sammanfattning fler sysselsatta 2012 och Företagens optimism har återkommit. Den globala tillväxten når 4 procent 2013

Transkript

1 Ura 2012:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Sammanfattning fler sysselsatta 2012 och 2013 Arbetsmarknaden har hittills klarat sig bra med tanke på den mycket turbulenta ekonomiska utvecklingen i Euroområdet. Under 2011 ökade antalet sysselsatta i åldrarna år med hela personer vilket motsvarade en ökning av sysselsättningsgraden med 1,3 procentenheter. Sysselsättningen upphörde dock att öka under hösten 2011 och har därefter legat på en i stort sett oförändrad nivå, och det är en utveckling som bedöms bestå under Under 2013 börjar sedan antalet sysselsatta åter öka svagt. Det betyder att antalet sysselsatta beräknas öka med personer 2012 och med personer Arbetslösheten bedöms öka något, vilket sammanhänger med att utbudet av arbetskraft ökar. Tillskottet i arbetskraften sammanhänger dels med en fortsatt tillväxt av den aktiva befolkningen, dels med en fortsatt utbudsstimulerande politik. Arbetskraften beräknas öka med personer år 2012 och med år Arbetslösheten minskade i åldrarna år från 8,3 procent 2010 till 7,6 procent För 2012 beräknas arbetslösheten till 7,7 procent och för 2013 till 7,8 procent. Företagens optimism har återkommit Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster reducerades markant under det senaste halvåret och att utfallet blev en besvikelse. Undersökningen visar emellertid också att företagens framtidstro ökat, och de bedömer att försvagningen nu ligger bakom dem. Detta gäller också för samtliga undersökta näringsgrenar. De lediga personalresurserna har dock förblivit små. Övriga framåtblickande indikatorer för arbetsmarknaden har förblivit oförändrade eller reducerats från en hög nivå. Exempelvis har antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen minskat något medan vakanserna mätta av SCB förblivit oförändrade. Antalet varslade om uppsägning ökade fram till och med slutet av föregående år, därefter har de minskat svagt. Antalet sysselsatta har legat på en oförändrad nivå hittills i år. Inköpschefsindex för industrin har också legat i stort sett stilla i år, även om det skedde en liten försvagning i maj. Dock blev inköpschefsindex för privat tjänstesektor svagt under både april och maj. KI:s månatliga barometerundersökning redovisar att antalet anställda i det privata näringslivet förblir oförändrat under de kommande månaderna. Detta talar för att det inte kommer att hända så mycket med sysselsättningen Enligt vår undersökning stiger sedan sysselsättningen mer tydligt 2013 men vi har valt att skriva ned företagens anställningsplaner i vår undersökning. Detta sammanhänger med att vi bedömer att konjunkturen i Euroområdet blir svag under hela prognosperioden. Den globala tillväxten når 4 procent 2013 Sedan sommaren 2011 har utsikterna för den globala ekonomin ljusnat något. Det sammanhänger med att utvecklingen i Förenta staterna blivit något bättre än väntat och att mycket nu tyder på att Kinas ekonomi mjuklandar. Däremot har den ekonomiska krisen i Euroområdet bestått, trots stora stödinsatser. ECB har exempelvis infört billiga treårslån för att säkerställa bankernas finansiella ställning. Trots den senaste tidens utveckling i Spanien är osäkerheten

2 Arbetsmarknadsutsikterna våren fortsatt stor och dessutom stundar ett nyval i Grekland. Divergensen är också stor inom Euroområdet, exempelvis har den tyska ekonomin gått relativt bra. Obalansproblemen kvarstår inom området, med stora budgetunderskott, växande statsskuld och underskott i handelsbalansen i många sydeuropeiska länder. Dessutom brottas flera länder med massarbetslöshet, och i synnerhet en mycket hög ungdomsarbetslöshet, som riskerar att ge mycket långsiktiga skadeverkningar. De stora besparingsprogrammen riskerar att strypa den ekonomiska tillväxten under många år faller BNP med 0,6 procent i Euroområdet, men för 2013 beräknar vi att BNP stiger svagt med 0,6 procent. Den globala BNP-tillväxten gynnas av ett hyggligt bidrag från Förenta staterna, och att den ekonomiska tillväxten vänder uppåt i Kina. Goda bidrag väntas också från övriga tillväxtländer. Vi bedömer att den globala tillväxten växlar ned från 3,9 procent 2011 till 3,5 procent För 2013 skattas tillväxten till cirka 4 procent. BNP ökar med 1,1 procent 2012 Den svenska ekonomin har uppvisat stor motståndskraft genom en förhållandevis stark inhemsk efterfrågan. De framåtblickande indikatorerna slår fast att denna utveckling fortsätter under andra kvartalet och Arbetsförmedlingens intervjuundersökning redovisar att företagen tror på en stadigt ökad aktivitet under det närmaste året. Det är inte bara företagen som andas en viss optimism, utan också hushållen. Den turbulenta situationen i Euroområdet leder till att de framåtblickande indikatorerna kommer att förbli volatila, men faktum kvarstår att vi har lämnat konjunkturbotten bakom oss. Samma bild redovisar Nationalräkenskaperna. BNP försvagades mycket kraftigt mellan tredje och fjärde kvartalet 2011 då den föll 4 procent uppräknat till årstakt. Det skedde dock en kraftig återhämtning under första kvartalet 2012 då BNP växte med 3,1 procent i årstakt och jämfört med fjärde kvartalet. Jämfört med motsvarande kvartal året innan uppgick ökningen till 1,9 procent, och kalenderkorrigerat var ökningen 1,5 procent. Det som drev upp BNP-tillväxten under första kvartalet var en god privat konsumtion och en överraskande stark ökning av investeringarna. Det finns mycket som talar för att den privata konsumtionen fortsätter att gå bra 2012 och 2013, medan investeringsförstärkningen dämpas. Det finns dock en del som pekar mot en förstärkt investeringskonjunktur Exporten fortsätter att plågas av den skrala konjunkturen i Euroområdet, och det är värt att nämna att cirka 70 procent av exporten går till Europa. En viss förbättring kan dock komma att ske Trots detta har optimismen ökat hos industriföretagen och de tror att efterfrågan förstärks något. Den förhållandevis goda BNP-tillväxten under första kvartalet leder till att BNP ökar med 0,7 procent mellan 2011 och Under 2013 beräknas ökningen till 1,7 procent. Beräknat i kalenderkorrigerade värden uppgår ökningen till 1,1 procent 2012 och 1,7 procent Det är dock värt att påpeka att osäkerheten i prognosen är mycket stor och att nedåtriskerna är avsevärt större än uppåtchanserna i lagd prognos.

3 Arbetsmarknadsutsikterna våren Sysselsättningen stiger mer tydligt 2013 Sysselsättningen har legat stilla sedan hösten 2011, vilket betyder marginellt fler sysselsatta under årets fyra första månader jämfört med motsvarande period Det finns mycket som talar för att denna utveckling fortsätter. Det betyder att antalet sysselsatta beräknas öka med personer En något bättre utveckling förutses för 2013 då sysselsättningen väntas öka med personer. Männens sysselsättning har försvagats något medan kvinnornas ökat, dock i avtagande takt. Det sammanhänger med att det är främst den konjunkturkänsliga exportsektorn som påverkats av avmattningen i omvärlden. Den stora skillnaden i sysselsättningsgrad mellan könen, drygt 5 procentenheter vid slutet av 2010, har krympt till strax under 4 procentenheter i april 2012, säsongrensad och trendad. Denna skillnad är dock fortfarande ganska stor då det historiska genomsnittet uppgår till 3,7 procentenheter. En viktig orsak är att sysselsättningen är mycket svag för utomeuropeiskt födda kvinnor, och där är skillnaden mycket stor gentemot männen. Under 2012 är det främst männens sysselsättning som bedöms försvagas vilket leder till att sysselsättningsgapet krymper ytterligare. Under 2013 bedöms sysselsättningen komma att öka för såväl män som kvinnor. Den reducering som skett av rekryteringarna drabbar främst grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes födda. Dessa grupper drabbas också när arbetsgivarna inte förlänger tillfälliga anställningar samt reducerar övergången till fasta anställningar. Under de fyra första månaderna 2012 har också sysselsättningsgraden minskat för unga i åldern år jämfört med motsvarande period 2011 medan den fortsatt att öka för dem som är äldre än 34 år. Detta är också en utveckling som väntas fortsätta Den ökade efterfrågan på arbetskraft 2013 gynnar ungdomarna, och det betyder att den ökning i sysselsättning som väntas i första hand går till yngre. Än så länge har emellertid sysselsättningen mätt som andel av befolkningen enbart försvagats för inrikes födda medan den fortsatt att förstärkas för såväl utrikes födda som delgruppen utomeuropeiskt födda. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och i synnerhet utomeuropeiskt födda är dock fortsatt mycket stor. Under första kvartalet var 76,6 procent av inrikes födda i åldern år sysselsatta, vilket kan jämföras med 55,4 procent för utomeuropeiskt födda. Det finns en del som talar för att sysselsättningen för utrikes födda och utomeuropeiskt födda fortsätter att förstärkas medan den viker svagt för inrikes födda. Detta beror på att det är industrin som fortsätter att gå trögt medan sysselsättningen stiger inom privat tjänstesektor. Färre anställda inom industrin Industrikonjunkturen försvagades tydligt under hösten 2011, men en viss stabilisering har skett i år. Företagen har också blivit mer positiva för framtiden, vilket framkommer i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Det kan härledas till att omvärldsbilden ljusnat något, men fortfarande ligger en förbättring i Europa långt borta. Det betyder att vi räknar med en förhållandevis svag exportorderingång de närmaste kvartalen men att det sker en viss förbättring Sysselsättningen har försvagats något, och det är en utveckling som består under återstoden av En viss minskning bedöms ske även under 2013, och det sammanhänger

4 Arbetsmarknadsutsikterna våren med rationaliseringar och effektiviseringar. Industrisysselsättningen beräknas minska med år 2012 och med år Byggnadsverksamheten dämpas tillfälligt Byggkonjunkturen har försvagats tydligt, vilket sammanhänger med att nyproduktionen av hus minskat påtagligt. Byggföretagen är också förhållandevis dämpade i sina framtidsbedömningar, främst husbyggarna. Företag inom anläggningssektorn ser däremot framtiden an med förhållandevis god optimism. Det mesta talar för att byggkonjunkturen blir svag under återstoden av 2012, men att en förstärkning sker Detta sammanhänger med ett stort behov av fler lägenheter eftersom bostadsbristen är stor i många kommuner. Dessutom är renoveringsbehovet stort inom bland annat det så kallade miljonprogrammet. Den försvagning av byggkonjunkturen som skett har lett till att de stora rekryteringsproblemen mildrats. Sysselsättningen har emellertid legat över 2011 års nivå hittills i år. Med hänsyn till detta beräknas den komma att öka med personer Byggaktiviteten bedöms öka 2013, bland annat genom ett ökat bostadsbyggande, varvid sysselsättningen beräknas öka med personer. Privat tjänstesektor tappar fart Efterfrågan på tjänster som tillhandahålls av den privata tjänstesektorn har dämpats påtagligt, och utfallet blev sämre än vad företagen räknade med hösten Bäst överensstämmelse fick de företag som säljer tjänster till andra företag. Den privata tjänstesektorn är emellertid förhållandevis positiv för det kommande året och räknar med en ökad efterfrågan på sina tjänster. Bäst väntas det gå för datakonsulter, tekniska konsulter och i viss mån för hotell och restauranger. Dock är rekryteringsplanerna något försiktigare än tidigare. Även handeln har blivit mycket optimistisk för framtiden och det är bara inom delområdet handel med motorfordon som man är återhållsam med sin framtidstro. Detta ligger också i linje med att vi förväntar oss en god privat konsumtion under 2012 och Transportnäringen drabbas av en förhållandevis svag exportkonjunktur och en dämpning av aktiviteten inom byggnadsverksamheten. Avmattningen inom den privata tjänstesektorn har medfört att den tidigare kraftiga sysselsättningsökningen reducerats påtagligt, en utveckling som består Antalet sysselsatta beräknas komma att öka med personer. Aktiviteten stegras 2013 varvid sysselsättningen ökar med personer. Den kommunala ekonomin försvagas För landets kommuner och landsting ser 2012 ut att bli ännu ett resultatmässigt hyggligt år, men en viss försvagning väntas ske Det sammanhänger framför allt med ökade kostnader. Kommunerna planerar för att skära ned antalet anställda under de kommande åren. Stora neddragningar planeras för gymnasieskolan på grund av vikande elevunderlag. En viss neddragning planeras också för grundskolan, men från och med 2012 upphör elevunderlaget här att sjunka. Kommunerna räknar med en i det närmaste oförändrad nivå på vård och omsorg men en fortsatt ökning av barnomsorgen. De kommunala verksamheterna fortsätter att i växande utsträckning utföras av privat huvudman medan verksamheterna med kommunal huvudman minskar i omfattning. Landstingen planerar att skära ned inom verksamhetsområdena sjukhus och primärvård, vilket till viss del sammanhänger med fortsatta överföringar

5 Arbetsmarknadsutsikterna våren till privat huvudman. Under det första kvartalet 2012 var 20 procent, motsvarande personer, av dem som arbetar inom området offentliga tjänster anställda med privat huvudman, vilket innebär en ökning med på ett år. Enligt vår undersökning planerar kommuner och landsting för färre anställda samtidigt som ökningen av antalet anställda med privat huvudman bromsar in. Detta leder till att sysselsättningen inom den offentliga tjänstesektorn beräknas minska med år 2012 och med år Ökningen av utbudet av arbetskraft bromsar in Arbetskraftens tillväxt har bromsat in efter ett par starka år, 2010 och 2011, då utbudet ökade med drygt 1 procent per år. Under 2012 års första månader var ökningen av arbetskraftsutbudet oväntat svag och det rör sig nästan om en stagnation. Detta sammanhänger med den pågående förändringen av demografin med ett minskat antal inrikes födda i befolkningen, samtidigt som den stora nettoinvandringen reducerats något. Det finns dock en del som talar för att arbetskraften kommer att öka under prognosperioden, om än i maklig takt. Trots allt ökar den aktiva befolkningen genom nettoinvandring fortfarande samtidigt som den utbudsinriktade politiken står fast. Den sammantagna bedömningen stannar vid personer år 2012 och vid personer år Det innebär en tillväxttakt på 0,2 respektive 0,5 procent respektive år. Utrikes födda kommer att stå för hela ökningen under prognosperioden. Arbetslösheten planar ut Arbetslösheten sjönk under hela 2011, men under de inledande månaderna 2012 har minskningen upphört. Nivån är dock fortfarande något lägre än under motsvarande månader Under första kvartalet 2012 uppgick arbetslösheten 1 till i genomsnitt 7,9 procent av arbetskraften, vilket motsvarar personer. Det var heltidsstuderande arbetslösa (som söker arbete) som svarade för merparten av nedgången i arbetslöshet under perioden. Arbetslösheten väntas öka måttligt framöver. Orsaken är främst färre övergångar från arbetslöshet till arbete, medan förändringen från sysselsättning till arbetslöshet blir förhållandevis stabil. Till detta kommer ett fortsatt ökande arbetskraftsutbud, något som ytterligare skärper konkurrensen om de lediga jobben och spär på arbetslösheten. Arbetslösheten för helåret 2011 blev i genomsnitt 7,6 procent och under 2012 väntas en ökning med personer till ett årsgenomsnitt på 7,7 procent. Arbetslösheten väntas fortsätta öka med personer under 2013, vilket innebär att årsgenomsnittet blir 7,8 procent. Antalsmässigt innebär detta arbetslösa år 2011, år 2012 och år Männens arbetslöshet ökar något snart också kvinnornas Under inledningen av 2012 har kvinnornas arbetslöshet minskat medan männens åter börjat öka i takt med avmattningen av industrikonjunkturen. Under första kvartalet 2012 var männens arbetslöshet 8,2 procent medan kvinnornas låg på 7,5 procent. Jämfört med motsvarande kvartal 2011 innebär dessa siffror en ökning med 0,2 respektive en minskning med 0,7 procentenheter. Under prognosperioden väntas en ytterligare försvagning av männens arbetsmarknad på grund av en fortsatt svag industrikonjunktur. Samtidigt väntas en viss ned år, AKU.

6 Arbetsmarknadsutsikterna våren gång inom den offentliga tjänstesektorn, som är starkt kvinnodominerad. Därmed väntas arbetslösheten upphöra att minska även för kvinnorna. Förändringstalen blir dock små för vartdera könet. Utplaning av nedgången i alla åldersgrupper Mellan första kvartalet 2011 och första kvartalet 2012 har arbetslösheten minskat något eller varit i princip oförändrad inom de flesta åldersgrupperna. En svag ökning av arbetslösheten väntas ske i lägre åldrar, eller i åldrar under 35 år, medan endast små förändringar sker i högre åldrar. Ungdomar är normalt en grupp som missgynnas när konjunkturen är svag, i första hand eftersom unga ofta har en lös anknytning till arbetsmarknaden. Arbetslösheten har förvisso ökat inom åldersgruppen år, men för hela ungdomsgruppen (16-24 år) har den minskat med 0,3 procentenheter mellan de första kvartalen 2011 och Minskningstakten har även här avtagit tydligt och framöver väntas en fortsatt hög arbetslöshet. Andelen arbetslösa ungdomar (16-24 år) uppgick första kvartalet 2012 till 24,9 procent av arbetskraften. 2 Drygt hälften av dessa var heltidsstuderande och andelen heltidsstuderande arbetslösa sjönk från 13,2 till 12,6 procent av arbetskraften. Totalt var i genomsnitt personer mellan 16 och 24 år arbetslösa under första kvartalet I det svaga konjunkturläget blir det som vanligt ungdomarna i synnerhet de med bristfällig utbildningsbakgrund som får svårast att hävda sig på arbetsmarknaden. Deras arbetslöshet kommer därför även fortsättningsvis att ligga på en betydligt högre nivå än övriga åldersgruppers. Det är samtidigt viktigt att tänka på att ungdomar ofta är arbetslösa under kortare perioder. Under första kvartalet 2012 var den genomsnittliga arbetslöshetstiden för ungdomar (16-24 år) 17 veckor, jämfört med 61 veckor för personer i åldersgruppen år. En ytterligare förklaring till den ökande arbetslösheten bland ungdomar är det snabbt växande antalet åringar i befolkningen just nu, något som ökar konkurrensen om ingångsjobben för de unga. På motsvarande sätt förbättras de äldres arbetsmarknad genom deras i nuläget minskande andel av befolkningen. Under 2012 väntas det genomsnittliga antalet deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen 3 bli , eller 3,9 procent. Detta innebär en ökning från 2011 med personer eller 0,2 procentenheter. Under 2013 väntas antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program öka till (4,1 procent). 2 Ungdomarnas officiella arbetslöshetsnivå ligger i allmänhet högt av två orsaker. Dels är arbetskraftsdeltagandet i gruppen litet, eftersom många studerar utan att samtidigt söka arbete, dels är det många som studerar på heltid och samtidigt söker arbete, men ser studierna som sin huvudsakliga sysselsättning. Ungdomsarbetslösheten blir avsevärt lägre om den beräknas i förhållande till befolkningen och än lägre om de heltidsstuderande arbetslösa exkluderas. 3 I det följande inbegrips inte bara programmen med aktivitetsstöd, utan också anställningsstöden (för närvarande bara Särskilt anställningsstöd, med deltagare, Instegsjobb, med deltagare, samt Förstärkt särskilt anställningsstöd, med 200 deltagare).

7 Arbetsmarknadsutsikterna våren Utmaningarna blir mycket stora Utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken växer och blir mycket stora åren 2012 och Arbetsförmedlingen har under de senaste åren fått ett utökat ansvar inom arbetsmarknadspolitiken vilket bidragit till att utmaningarna inom ramen för myndighetens ansvarsområde nu nått en rekordhög nivå. Många grupper på arbetsmarknaden kommer att märka att konkurrensen om jobben blir fortsatt hård och att det i ett stort antal fall tar än längre tid än tidigare att finna arbete. Särskilt följande grupper kommer att mötas av stora svårigheter att snabbt finna arbete: Personer med högst förgymnasial utbildning Ungdomar och särskilt de med bristfällig utbildning Utrikes födda, särskilt födda utom Europa Personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Under prognosperioden kommer generationsväxlingens konsekvenser att blottläggas i framför allt mindre kommuner. En knapp tillgång på arbetskraft kommer att medföra ökade svårigheter att finna arbetskraft inom yrken med stora pensionsavgångar samt inom yrken där det krävs längre utbildning och speciell kompetens. Små kommuner saknar ofta tillräcklig attraktionskraft för att locka till sig all arbetskraft med längre utbildning och med särskild kompetens. Spännvidden i uppdragen den största på tre decennier Arbetsförmedlingens arbete ställs inte bara inför stora utan också inför nya prövningar. Bredden av utmaningar och uppdrag har inte varit så stor på tre decennier. Sammansättningen av arbetslösa är betydligt mer mångskiftande än tidigare, bland annat finns stora grupper av arbetslösa med kort utbildning, arbetslösa med funktionsnedsättning, arbetslösa som överförts från Försäkringskassan, arbetslösa som invandrat från andra länder, arbetslösa akademiker med utbildningsinriktning mot yrken med stort överskott på arbetssökande, och så vidare. Det är av central betydelse att alla arbetsmarknadspolitiska instrument är skarpt vässade för att på ett effektivt sätt motverka negativa skadeverkningar för alla olika grupper, så att man till varje pris kan undvika en ökad strukturell arbetslöshet. Den drabbar de enskilda hårt och den drabbar svensk ekonomi genom att tillväxtpotentialen reduceras. Antalet personer som tillhör de grupper som har svårast att snabbt komma ut i arbete (alltså ovan nämnda grupper) har fortsatt att öka i stadig takt. Anledningen till att nivån stiger är att det sker ett kontinuerligt tillskott av dessa grupper till arbetskraftsutbudet. Uppgången beror bland annat på överföringar av personer från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Det sker dessutom ett tillskott i arbetskraften bestående av personer som invandrat till Sverige.

8 Arbetsmarknadsutsikterna våren Fler i utsatta grupper genom nya uppdrag De nya uppdrag 4 som Arbetsförmedlingen fått de senaste åren har medfört betydligt fler inskrivna vid Arbetsförmedlingen sedan början av år Dessa uppdrag har även medfört fler arbetslösa (och programdeltagare). Antalet inskrivna 5 vid Arbetsförmedlingen inom ramen för uppdragen har ökat med cirka personer. Alla dessa personer saknar inte arbete utan arbetslösheten inklusive programdeltagare utgör cirka personer. Bedömningen för utsatta grupper för åren 2012 och 2013 står i stort sett fast från föregående prognos, trots att vi nu skisserar en något ljusare bild för arbetsmarknaden. Antalet i dessa grupper bedömdes enligt föregående prognos öka, från drygt personer i nuläget, och passera vid slutet av år En i denna prognos något starkare efterfrågan på arbetskraft och svagare utbudsutveckling kan hålla tillbaka takten i ökningen av arbetslösheten, varför vi sänker prognosen till personer före utgången på år Den skisserade utvecklingen av antalet personer som tillhör utsatta grupper leder vidare till slutsatsen att gruppens andel av den totala arbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå, cirka 60 procent, eller till och med öka ytterligare något under år 2013 då arbetslösheten sjunker i övriga grupper av arbetslösa. Det fortsatt ökade antalet och de höga andelarna i utsatta grupper speglar den stora utmaning som Arbetsförmedlingen möter fram till slutet av år Den stigande arbetslösheten (inklusive programdeltagare) i grupper med svag ställning på arbetsmarknaden ger samtidigt en varningssignal om att det är på väg att ske en ökning av jämviktsarbetslösheten. Det finns en goda skäl att tro att denna kan komma att pressas uppåt i en situation då efterfrågan på arbetskraft inte är så pass stark att den leder till att utsatta grupper i högre grad än tidigare kan konkurrera om jobben. Svag arbetsmarknad för dem med förgymnasial utbildning Antalet personer med högst förgymnasial utbildning fortsätter att öka under år Under år 2013 bedöms ökningen bromsa in, inte så mycket beroende på att fler går till arbete utan främst beroende på att tillskottet i arbetskraften avtar. Jobbtillgången ökar något men jobben är vanligtvis tidsbegränsade. I realiteten innebär detta att gruppen av korttidsutbildade får en fortsatt mycket besvärlig arbetsmarknadssituation. Antalet totalt arbetslösa med högst förgymnasial utbildning har ungefär fördubblats på knappt fyra år till att uppgå till personer i april Ökningen fördelas lika mellan inrikes och utrikes födda. En ökning till över personer är trolig under prognosperioden. Den utvecklingen betyder att konkurrensen om jobben med lägre utbildningskrav förblir knivskarp. Antalet arbetstillfällen på den utbildningsnivån minskar kontinuerligt, vilket ytterligare skärper konkurrensen om jobben. År 2011 låg sysselsättningsnivån på cirka personer och det är arbetstillfällen färre än fyra år tidigare. Det kan ställas i relation 4 Överföringen av personer från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen samt etableringsuppdraget (etableringen i det svenska samhället av flyktingar samt kvotflyktingar). 5 Inkluderar samtliga sökandekategorier, till exempel dem som har arbete men som kvarstår som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen.

9 Arbetsmarknadsutsikterna våren till att det tillkom arbetstillfällen för personer med eftergymnasial utbildning under samma fyraårsperiod. Talen ger en tydlig bild av den stora omvandlingsprocess mellan jobb med begränsade utbildningskrav och jobb med högre utbildningskrav som pågår på arbetsmarknaden. Allt större inslag av arbetslösa med kort utbildning under 35 år En fördelning av totalt antal inskrivna arbetslösa på kön visar att det främst är män som ligger bakom uppgången av korttidsutbildade. Det sker även en ökning bland kvinnor men den är mer begränsad. Fördelas talen per ålder framkommer en mycket tydlig utveckling. Andelen arbetslösa (och även antalet) med högst förgymnasial utbildning ökar betydligt mer i lägre åldersklasser jämfört med högre. Ökningen sker främst i åldrar under 35 år. Det kan åskådliggöras genom att andelen arbetslösa i åldrar under 35 år med högst förgymnasial utbildning i relation till samtliga inskrivna arbetslösa på den utbildningsnivån har ökat från drygt 30 till drygt 40 procent sedan år Bland ungdomar år är antalet arbetslösa med högst förgymnasial utbildning överrepresenterade i mellanstora kommuner, varuproducerande kommuner och större städer (residensstäder exklusive de tre storstäderna). Dessa kommungrupper står för nästan två tredjedelar av arbetslösheten bland korttidsutbildade ungdomar i riket. Det kan ställas emot att nämnda kommungruppers ungdomsbefolkning (men även korttidsutbildade ungdomar i befolkningen) uppgår till drygt hälften av den i riket som helhet (55 procent). Utbildningsnivån är en central faktor för arbetslösas möjligheter att finna ett arbete. När det gäller nivåerna i utbildningsstegen framgår det enligt olika statistiska uppgifter att gymnasiekompetens i de flesta fall är ett grundläggande krav vid rekrytering av personal. Därutöver ställs det naturligtvis i en hel del fall även krav på vidareutbildningar och eftergymnasiala utbildningar samt andra kompetenskrav. Saknar en person gymnasieutbildning i sina utbildningsmeriter medför det betydande svårigheter att konkurrera om jobben på arbetsmarknaden. Gymnasiekompetens är även en nödvändig plattform för att vidareutbilda sig. Stor tillströmning av utrikes födda i arbetskraften Den utrikes födda befolkningen år har sedan mitten av 2005 ökat med cirka personer. 6 Under samma period har antalet utrikes födda i arbetskraften ökat med nästan personer och antalet sysselsatta med omkring personer. Det betyder att det årliga tillskottet i arbetskraften ligger på i genomsnitt cirka personer. Den utvecklingen har samtidigt medfört att fler utrikes födda är inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Av dessa står fler utrikes födda registrerade som öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd jämfört med våren En enkel beräkning visar att i genomsnitt cirka av det årliga arbetskraftstillskottet på har blivit inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, det vill säga drygt var tredje av arbetskraftstillskottet. 6 Enligt AKU.

10 Arbetsmarknadsutsikterna våren Ungefär två tredjedelar av befolkningsökningen består av personer som invandrat från länder utanför Europa. Det är till stora delar i den gruppen som arbetslöshetsproblematiken är störst eftersom omställningen till svenska förhållanden är så pass stor för många av dem. Under perioden januari 2008 till april 2012 har antalet utomeuropeiskt födda som är inskrivna som öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd mer än fördubblats, från knappt till personer. Det motsvarar ett genomsnittligt tillskott på personer per månad under perioden. Det är något fler män än kvinnor bland de personerna men fördelningen mellan könen har jämnats ut det senaste året. Sannolikt kommer takten i uppgången att reduceras något under prognosperioden, såväl bland män som bland kvinnor. Det totala antalet inskrivna arbetslösa kan passera i början av år 2013 för att uppgå till cirka vid slutet av år Uppgången fördelas på båda könen och koncentreras främst till lägre åldersgrupper, och följaktligen förutser vi även i fortsättningen den besvärligaste arbetsmarknaden för dem med kort utbildning. Den svagaste utvecklingen på arbetsmarknaden har skett bland utrikes födda med högst förgymnasial utbildning. Sysselsättningsgraden är låg och arbetslösheten är mycket hög. Ungefär var tredje med förgymnasial utbildning fanns i sysselsättning år Arbetslösheten låg i genomsnitt på 28 procent. Dessutom befinner sig mer än hälften av de korttidsutbildade utanför arbetskraften. Det totala antalet utrikes födda inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial utbildning stiger trots att ungefär hälften av utbildningsgruppen inte träder in i arbetskraften. Vid sidan av de förgymnasialt utbildade finns det stora grupper av inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen med längre utbildning, och dessa har i allmänhet större chanser att snabbt finna ett arbete på arbetsmarknaden. Det finns sammanlagt cirka utrikes födda som är arbetslösa eller deltar i program med aktivitetsstöd som har en utbildning på minst gymnasial nivå, varav är utomeuropeiskt födda. Dessa personer borde ganska snabbt kunna utgöra ett värdefullt tillskott för att fylla det successivt stigande behovet av arbetskraft de kommande åren, till exempel i samband med generationsväxlingen. Fortsatt ökning av antalet inskrivna med funktionsnedsättning Antalet personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och är inskrivna vid Arbetsförmedlingen har ökat snabbare än de någonsin gjort i svensk arbetsmarknadshistoria. I slutet av april 2012 fanns öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd, vilket är mer än en fördubbling jämfört med mitten av år Dessutom stod inskrivna i andra sökandekategorier vid Arbetsförmedlingen, vilket betyder att det totala antalet inskrivna med funktionsnedsättning uppgick till personer. Vi bedömer att det sker en fortsatt uppgång av antalet inskrivna med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga åren 2012 och Det är dock troligt att ökningen av antalet dämpas något. Den främsta anledningen till den slutsatsen är att tillskottet av personer överförda från Försäkringskassan blir allt mindre. Utifrån detta blir vår bedömning att det totala antalet inskrivna arbetslösa ökar från till mer än under andra halv- 7 Enligt AKU.

11 Arbetsmarknadsutsikterna våren året Det sammanlagda antalet inskrivna med funktionsnedsättning kommer att överstiga vid ungefär samma tidpunkt. Tre orsaker bakom ökningen Det finns tre centrala orsaker bakom den stora ökningen av det totala antalet inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning. Konsekvenserna av finanskrisen i form av kraftfulla rationaliseringar och nedskärningar ledde till att många personer med funktionsnedsättning förlorade jobbet. En annan orsak som står för cirka 25 procent av ökningen av arbetslösheten är att ett stort antal personer överförts från sjukförsäkringssystemet (Försäkringskassan) till Arbetsförmedlingen. Den tredje orsaken är att Arbetsförmedlingen blivit än mer grundlig i sin kartläggning av arbetssökande, vilket leder till att allt fler klassificeras med funktionsnedsättning. Valda indikatorer Procentuell förändring BNP, till marknadspris 4,3 3,3-0,6-5,0 6,2 3,9 0,7 1,7 BNP, kalenderkorrigerat 4,5 3,5-0,8-4,9 6,0 4,0 1,1 1,7 Arbetade timmar 1,3 3,1 1,2-2, ,3-0,5 0,5 Arbetade timmar, kalenderkorrigerat 1,9 3,4 0,7-2,6 2,6 2,3 0,3 0,5 Produktivitetstillväxt 2,6 0,1-1,5-2,3 3,4 1,7 0,8 1,2 KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,4 1,5 2,7 1,7 2,0 1,4 1,0 1,3 Timlön 3,1 3,3 4,3 3,4 2,6 2,7 3,3 3,1 Hushållens reala disp. inkomster 3,6 5,5 2,3 2,2 1,2 3,0 2,3 2,4 Privat konsumtion 2,7 3,7 0,0-0,3 3,7 2,0 1,8 2,4 Sparkvot, inkl. avtalspension 4,9 7,2 8,9 11,2 8,5 9,7 9,8 9,9 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Nyckeltal 8 Tusental personer Förändring, tusental/procentenheter Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Procent av arbetskraft 6,1 8,4 8,4 7,6 7,7 7,8 0,0 2,2 0,1-0,9 0,1 0,1 Relativa arbetskraftstal 80,7 80,2 80,8 81,5 81,5 81,7 0,1-0,5 0,6 0,7 0,0 0,2 Sysselsättningsgrad 75,7 73,5 74,0 75,3 75,2 75,3 0,1-2,2 0,5 1,3-0,1 0,1 Konjunkturprogram Procent av arbetskraft 1,8 2,7 3,8 3,6 3,9 4,1 0,0 0,8 1,2-0,2 0,2 0,2 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. 8 Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. Samtliga grupper avser år.