Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Tord Strannefors Hans Tydén Skribenter av fördjupningsrutor Julia Asplund Linda Pärlemo Text- och bildredigering Josefin Eriksson Bitte Lyrén Marcus Löwing Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar samt andra underlag var Rapporten kan beställas från: Strömberg Silovägen 16, Jordbro Telefon Rekvisitionsnummer: Eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Ura 2014:6 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 2 Jämförelse med tidigare prognoser Internationell översikt Finansiella marknader Svensk ekonomi Fördjupad bakgrund till BNP-bedömningen Efterfrågan på arbetskraft Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken Matchningsläget Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden Beskrivning av de enskilda grupperna Regional utveckling Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik Bilaga 3. Kodförklaring till länsbokstäverna Bilaga 4. Länsgrupper NUTS

4 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Sammanfattning Långsam återhämtning Den svenska ekonomin och arbetsmarknaden påverkas av att återhämtningen i den globala ekonomin går långsammare än väntat. Orsaken är främst en inbromsning av återhämtningstakten i euroområdet. Det som oroar är att Tyskland gått på tomgång under både andra och tredje kvartalet Trots allt bedöms återhämtningen i världen fortsätta under de kommande åren. Uppgången blir till en början fortsatt ganska långsam men den ekonomiska tillväxten tilltar under andra hälften av 2015 och under Världens BNP-tillväxt bedöms öka från 3,3 procent 2014 till 3,6 procent För 2016 skatttas ökningen till cirka 4 procent. Den ekonomiska tudelningen mellan Förenta staterna och Europa blir allt tydligare. Återhämtningen i USA blir allt starkare, vilket bekräftats av en god BNP-tillväxt under både andra och tredje kvartalet Dessutom pekar olika förtroendeindikatorer på att denna utveckling fortsätter. Arbetslösheten har fallit, men det beror inte enbart på fler jobb utan också på att deltagandet i arbetslivet minskat. USA:s BNP beräknas växa med 2,3 procent 2014, men tillväxten accelererar till cirka 3 procent Återhämtningen i euroområdet har saktat in tydligt och BNP växte endast marginellt under både andra och tredje kvartalet Det betyder att vi justerar ner förväntningarna för euroområdet och återhämtningen bedöms fortsätta i mycket maklig takt. BNP beräknas växa med blygsamma 0,9 procent 2014 och med 1 procent Den höga arbetslösheten har kulminerat och den väntas fortsätta att sjunka i långsam takt. Problemen på arbetsmarknaden förblir dock mycket stora. Strukturarbetslösheten är mycket hög och befolkningen i de aktiva åldrarna, år, fortsätter att minska. När det gäller enskilda länder i Europa som helhet bedömer vi att den starka utvecklingen fortsätter i Storbritannien, medan utvecklingen förblir svag i Frankrike, Italien och Finland. Vi räknar med att försvagningen i Tyskland är tillfällig och att landet gynnas av den växande världshandeln Centralbankernas lågräntepolitik kvarstår, men en viss höjning av styrräntan sker i USA under 2015 medan ECB ligger stilla med sin styrränta under både 2015 och Det betyder att inflationen förblir låg under de kommande åren, men vi bedömer att euroområdet inte drabbas av deflation. Det finns också ett växande tryck på att finanspolitiken ska ta ett större ansvar för att stimulera tillväxten och nedbringa den höga arbetslösheten. Inhemsk efterfrågan driver upp BNP i Sverige I Sverige bromsade återhämtningen in under tredje kvartalet BNP ökade med 0,3 procent mellan andra och tredje kvartalet 2014 i säsongrensade tal, vilket kan jämföras med en ökningstakt på 0,5 procent andra kvartalet. De framåtblickande indikatorerna slår fast att tillväxten fortsätter och Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av närmare arbetsställen inom privat näringsliv är en av flera som bekräftar detta. Arbetsgivarna har dock blivit något mer försiktiga än i föregående undersökning. Den ökade försiktigheten kan förmodligen härledas till ökade geopolitiska risker samt en fortsatt mycket svag konjunktur inom euroområdet.

5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Det finns mycket som tyder på att tillväxten i den svenska ekonomin fortsätter i lugn takt de närmaste kvartalen, men att den växlar upp under andra halvåret 2015 och under Den privata konsumtionen förblir drivkraften i svensk ekonomi under 2015, men under 2016 breddas uppgången. De svenska hushållens inkomster fortsätter att utvecklas väl samtidigt som deras förmögenhet stigit till en hög nivå. Dessutom har hushållen varit sparsamma under lång tid. Det som oroar är att hushållens framtidsoptimism dämpats under hösten, men trots detta bedömer vi att den privata konsumtionen utvecklas väl under de kommande åren. Investeringskonjunkturen har förstärkts hittills under Detta beror främst på en stor ökning av bostadsinvesteringarna, vilka gick upp med 18,8 procent jämfört med tredje kvartalet Delposten nybyggnation av permanentbostäder ökade med hela 33,9 procent. Under 2015 breddas investeringsuppgången, men det dröjer till 2016 innan industrins investeringar i maskiner och lokaler tar fart. Den offentliga konsumtionen förstärks 2015 och 2016, vilket bland annat sammanhänger med en fortsatt god utveckling av den kommunala ekonomin. Den förstärkning som sker av den globala konjunkturen leder till att exporttillväxten ökar 2014 och 2015, dock i långsam takt. Först 2016 finns det förutsättningar för en mer tydlig förstärkning av exporten. Den starka inhemska efterfrågan leder till en snabb ökning av importen vilket innebär att nettoexporten kommer att ge ett negativt bidrag till BNP under framför allt BNP beräknas öka med 2 procent 2014 och med 2,3 procent För 2016 skattas BNP-ökningen till 2,8 procent. Sysselsättningen ökar med personer på två år Arbetsförmedlingens undersökning visar att arbetsgivarna planerar för fler anställda på både ett och två års sikt. Den något återhållsamma framtidstron hos företagen indikerar att återhämtningen kommer att gå något långsammare än vad vi bedömde i föregående prognos. Sysselsättningen ökade i god takt under första halvåret 2014, men den har bromsat in under hösten, vilket beror på att jobbtillväxten i den privata sektorn avtagit. Emellertid har den offentliga sektorn fortsatt att uppvisa en stark utveckling. Den svagare sysselsättningsutvecklingen under hösten medför en nedrevidering av jobbtillväxten både 2014 och 2015, detta jämfört med föregående prognos. Mellan 2013 och 2014 beräknas sysselsättningen stiga med i åldrarna år. Ökningen 2015 beräknas till personer och 2016 till personer. Trots jobbtillväxten förblir arbetslösheten 2014 och 2015 i det närmaste oförändrad, 8,0 procent respektive 7,9 procent. Under 2016 minskar sedan arbetslösheten till 7,7 procent. Det är en fortsatt god tillväxt av utbudet av arbetskraft som motverkar en mer tydlig nedgång av arbetslösheten under prognosåren. Antalet arbetade timmar har under årets tre första kvartal ökat med 2,0 procent vilket kan ställas mot en sysselsättningstillväxt på 1,5 procent (i åldrarna år), i båda fallen jämfört med motsvarande period året innan. Det betyder att arbetsproduktiviteten försvagats och medelarbetstiden för anställda ökat. Det finns också mycket som talar för att denna utveckling fortsätter åtminstone under 2015.

6 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Utrikes födda svarar för nästan hela sysselsättningsökningen Den sysselsättningsökning på personer, år, som förutses för åren 2015 till 2016 tillkommer nästan helt bland utrikes födda och framför allt bland utomeuropeiskt födda. Det finns vissa tecken på att sysselsättningsgraden bland inrikes födda inte längre ökar lika mycket. Detta medför att den framtida sysselsättningstillväxten blir ännu mer beroende av utvecklingen bland utrikes födda. Vi bedömer att såväl antalet sysselsatta som sysselsättningsgraden för utrikes födda fortsätter att stiga under prognoshorisonten. Det finns signaler om att åtminstone delar av integrationsprocessen på arbetsmarknaden förbättrats, bland annat har utrikes födda med lång eftergymnasial utbildning stärkt sin position. Trots detta är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan i synnerhet utomeuropeiskt födda och inrikes födda mycket stor. Skillnaden mellan de två grupperna är särskilt stor bland kvinnor. Hela den förväntade sysselsättningsökningen åren 2015 och 2016 tillkommer bland eftergymnasialt utbildade. Det sammanhänger med att både förgymnasialt och gymnasialt utbildade minskar i befolkningen (16-64 år) samtidigt som det sker en stark ökning av antalet personer med eftergymnasial utbildning. Det stora tillskottet av eftergymnasialt utbildade får till följd att fler med den utbildningsnivån rekryteras till jobb på gymnasienivå. Arbetskraften fortsätter att växa starkt Utbudet av arbetskraft har ökat starkt de senaste åren och överträffat alla förväntningar. Det stora tillskottet av arbetskraft har sin grund i en medveten politik i syfte att öka den samlade tillgången på arbetskraft. Utbudsökningen har dessutom förstärkts av en stor nettoinvandring. Utbudet av arbetskraft behöver fortsätta att öka i hög takt för att det ska gå att upprätthålla en god och uthållig ökning av sysselsättningen. Generationsväxlingen pågår fortfarande på arbetsmarknaden, samtidigt som den samlade tillgången på arbetskraft krymper inom flera mindre befolkningstäta regioner. Mellan 2013 och 2014 ökar antalet personer i arbetskraften i åldrarna år med personer det vill säga en ungefär lika stor ökning som sysselsättningen och det relativa arbetskraftstalet bedöms stiga med 0,4 procentenheter. Ökningen faller främst på yngre och äldre i befolkningen. Det finns mycket som talar för att utbudet av arbetskraft kommer att fortsätta växa i en hög takt under de kommande åren. Det sammanhänger med en mycket stor nettoinvandring. Nettoinvandringen i åldrarna år beräknas uppgå till cirka år 2014 och för år 2015 kan nivån stiga till personer. Under 2015 beräknas utbudet av arbetskraft öka med personer och ökningen 2016 skattas till Hela den redovisade uppgången faller på utrikes födda. Två betydelsefulla reformer som ökat utbudet av arbetskraft är etableringsuppdraget och överföringen av personer från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen. Även jobbskatteavdragen och övriga ekonomiska reformer har haft en positiv inverkan på arbetskraftsutbudet. Utvecklingen i Sverige skiljer sig från den som pågår i många andra länder. I flertalet OECD-länder har de demografiska förutsättningarna inneburit att arbetskraften minskat eller upphört att öka. Befolkningen i aktiva åldrar minskar nämligen i en rad länder.

7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Dessutom inverkar den svaga ekonomiska utvecklingen i många länder negativt på arbetskraftsutbudet. Offentliga tjänstesektorn ny sysselsättningsmotor Den privata tjänstesektorn är tudelad. De delar som säljer sina tjänster framför allt mot hushållen uppvisar en stark sysselsättningsutveckling medan det går trögare för de företagsnära tjänsterna. Dessutom är privata tjänstesektorns konfidensindikator något nedpressad samtidigt som handeln uppvisar en stark framtidstro. Under hösten har jobbtillväxten inom den privata tjänstesektorn bromsat in, och ökningen balanserar nu ungefär jobbförlusten i den varuproducerande sektorn. Det betyder också att sektorn inte längre är sysselsättningsmotorn utan den rollen har övergått till den offentliga tjänstesektorn. Det har tillkommit många jobb inom de områden som är beroende av hushållens konsumtionslust, det vill säga handel, hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster. Dessa områden möter två goda år eftersom hushållens konsumtion förblir stark. Däremot fortsätter sysselsättningen för företagsnära tjänster att utvecklas svagt, men utvecklingen stärks undan för undan. Antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn beräknas sammantaget öka med personer 2014 och med personer Industrin har förlorat många jobb under de senaste åren och den utvecklingen består även under Industrin fortsätter att påverkas negativt av den svaga konjunkturen i euroområdet, eftersom cirka 40 procent av varuexporten går dit. Den globala handeln stärks framöver till en början dock i lågt tempo. Det betyder att förbättringen inom industrin blir liten 2015, och att en mer tydlig förbättring kommer först Företagen planerar för fortsatta personalneddragningar och till detta skall läggas den svaga produktiviteten som indikerar att det finns en risk för ytterligare minskningar av antalet anställda. Det verkar som industrin har behållit fler anställda än vad konjunkturläget borde medge. Detta kan vara ett resultat av en starkare framtidstro än vad utfallet uppvisat. Jobbtappet är dessutom större än vad industrisysselsättningen visar då en del av neddragningarna skett inom delar av privat tjänstesektor, bland annat inom bemanningsföretag och inom andra företagsnära tjänster. Mellan 2013 och 2014 beräknas antalet sysselsatta minska med personer och nedgången 2015 bedöms bli nästan lika stor. Bostadsproduktionen har ökat kraftigt och allt talar för att den fortsätter att stiga 2015, men tempot i uppgången reduceras. Vidare fortsätter aktiviteten inom ROT-sektorn att vara hög och ett fortsatt ökat byggande av övriga byggnader är troligt. Till detta kan läggas ökade offentliga investeringar i vägar och järnvägar. Byggföretagen ser också framtiden an med tillförsikt. Det talar för att byggkonjunkturen förstärks ytterligare 2015 och Förstärkningen av byggkonjunkturen har skett utan att sysselsättningen ökat. Däremot har arbetslösheten i byggkassorna sjunkit till en låg nivå. Tidigare har, vid motsvarande nivåer, bristen på arbetskraft utgjort ett stort hinder för att utöka produktionen. Så är inte fallet hösten Sannolikt förklaras rekryteringsläget av att inslaget av utländska entreprenörer ökat. Denna utveckling fortsätter under 2015, men den starkt ökade byggaktiviteten medför då ett sysselsättningstillskott på personer. Den offentliga tjänstesektorn har övertagit rollen som sysselsättningsmotor under innevarande år. Det skapas nya jobb med privata huvudmän men nu sker även ett tillskott av jobb bland statliga och kommunala huvudmän. Kommunerna planerar att öka antalet anställda i ett brett spektrum och det är bara inom gymnasieskolan som antalet anställda

8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten bedöms minska. Det sammanhänger med minskat elevunderlag. Även de statliga arbetsgivarna planerar för fler anställda. Sysselsättningen beräknas öka med personer mellan 2013 och 2014 och med personer Bristen på utbildad arbetskraft är dock ett stort och dessutom växande problem och den kommer i allt högre grad att bli en hämsko för den framtida sysselsättningsutvecklingen. Storstadslänen växer snabbast men uppgången blir bred Efterfrågan på arbetskraft stiger och rekryteringsbehoven blir breda både branschmässigt och regionalt under loppet av prognosperioden. Bakom detta ligger bland annat det stora tillskottet av jobb inom offentlig sektor. De tre storstadslänen Stockholms, Västra Götalands och Skåne län bedöms få en fortsatt stark jobbtillväxt. Stockholms län står även fortsättningsvis för den tydligaste ökningen av sysselsättningen. Bland övriga län väntas sysselsättningen uppvisa en god utveckling i Uppsala, Halland, Östergötland och Örebro. I Gävleborg, Dalarna och Jämtland bedöms utvecklingen bli svagast bland annat på grund av svag utveckling av arbetskraftsutbudet. Arbetslösheten minskar till 7,7 procent 2016 Arbetslösheten, enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) år, har endast minskat marginellt under det senaste året 1 medan antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen minskat sedan hösten Under de kommande åren bedöms arbetslösheten endast komma att minska svagt på grund av en fortsatt stor ökning av arbetskraften. Även för inskrivna arbetslösa bedöms det ske en minskning, men takten i nedgången blir betydligt lägre än tidigare. Fler nyanlända kommer att skrivas in samtidigt som sammansättningen av arbetslösheten förändras mot en ökad andel strukturellt arbetslösa. Under de kommande åren stiger emellertid såväl inflödet som utflödet av inskrivna arbetslösa, och vi bedömer att ökningen av utflödet endast blir något större än ökningen av inflödet, vilket dämpar takten i arbetslöshetsminskningen. Arbetslösheten beräknas uppgå till drygt personer 2014, motsvarande 8,0 procent av arbetskraften. Denna nivå blir nästan oförändrad 2015 då arbetslösheten beräknas till 7,9 procent. Under 2016 sjunker arbetslösheten något och nivån skattas till 7,7 procent. Arbetslösheten har minskat tydligast för ungdomar i åldrarna år, men under hösten har denna nedgång upphört. Vi bedömer dock detta som en tillfällighet och ungdomarnas arbetslöshet förutses minska något under både 2015 och Orsaken är att ungdomarna alltid gynnas när arbetsmarknaden förbättras, eftersom de är en attraktiv grupp när arbetsgivarna ökar rekryteringarna. Arbetslösheten kommer bara att förändras lite i övriga åldersgrupper. Männen fortsätter att uppvisa en klart högre arbetslöshet än kvinnor under de kommande åren. Det sammanhänger med att arbetsmarknaden förstärks mer tydligt inom kvinnodominerade yrken, exempelvis inom den offentliga tjänstesektorn. En annan faktor är att kvinnorna dominerar ökningen av antalet eftergymnasialt utbildade. Arbetssökande med den utbildningsnivån är attraktiva på hela arbetsmarknaden. 1 Analysen är baserad på säsongrensade data från Arbetskraftsundersökningarna (AKU), visade som trendvärden.

9 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Den högsta arbetslösheten visat som inskrivna arbetslösa väntas liksom tidigare i Gävleborgs, Blekinge och Södermanlands län. Samtliga dessa regioner beräknas under fjärde kvartalet 2015 uppvisa arbetslöshetstal som ligger på 10 procent eller mer i förhållande till den registerbaserade arbetskraften. Samtidigt väntas Uppsala, Stockholms och Hallands län fortsätta uppvisa de lägsta arbetslöshetstalen med nivåer under 6 procent. Bland storstadslänen bedöms Skåne fortsätta notera den högsta arbetslösheten med 9,6 procent. Matchningsarbetet i fokus åren 2015 och 2016 Matchningen står allt mer i fokus och det arbetet blir en stor utmaning. I utgångsläget finns ett stort antal arbetslösa som kan besätta de lediga jobben men antalet arbetssökande med utbildning och tillräckligt god kompetens minskar. Efterfrågan på välutbildad arbetskraft ökar under prognosperioden samtidigt som andelen arbetslösa som har svårt att snabbt finna ett arbete stiger. Detta höjer svårighetsgraden på matchningsuppdraget. Inom offentlig sektor bedöms bristen på arbetskraft öka under hela prognosperioden. För det privata näringslivet väntas bristen på arbetskraft öka under framför allt år Inom följande yrkesområden väntas bristen bli mest framträdande: Många yrken inom hälso- och sjukvård Flera läraryrken Yrken inom teknik och data Yrken inom bygg- och anläggningarbete Kvalificerade yrken inom industrin Några yrken inom tjänster och service Stora krav på flera politikområden Arbetet med att förstärka arbetslösas position på arbetsmarknaden blir synnerligen viktigt för att upprätthålla tillgången på efterfrågad arbetskraft de närmaste åren. För att detta arbete ska lyckas krävs att omställningen och rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Allt detta kan inte åstadkommas inom arbetsmarknadspolitiken, utan den behöver draghjälp från andra politikområden, inte minst från utbildningspolitiken. Efterfrågan på arbetskraft har ökat och i ett sådant konjunkturförlopp stiger normalt bristen på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Bristen på arbetskraft inom det privata näringslivet har dock bara förändrats i liten utsträckning under de två senaste åren. Antalet lediga platser har under samma tid ökat betydligt men trots detta har det inte skett några mer betydande förändringar av andelen arbetsgivare som angivit brist på arbetskraft. Däremot har bristen på arbetskraft ökat och nått en hög nivå inom den offentliga tjänstesektorn, i första hand inom flera yrken som kräver högskoleutbildning. En viktig anledning till att bristtalen är låga i privat näringsliv är att efterfrågan på arbetskraft de senaste åren främst har återfunnits inom flera privata tjänstenäringar, där det inte ställs så långtgående krav på utbildning och yrkeserfarenhet. Efterfrågan inom dessa näringar finns dessutom främst i de tre storstadsregionerna. Inom dessa regioner är

10 Arbetsmarknadsutsikterna hösten tillgången på arbetskraft betydligt större än i andra regioner genom det stora tillflödet av arbetskraft från utbildningsväsendet och genom stor inflyttning. Andra faktorer som kan ha påverkat rekryteringsläget är till exempel ökad användning av sociala medier och att det fortfarande finns stora lediga resurser på arbetsmarknaden. Till detta kommer de ökade inslagen av utländska entreprenörer som verkar på den svenska arbetsmarknaden och att det blivit vanligare att lägga ut uppdrag utomlands, till exempel inom IT där bristen på arbetskraft tidigare varit mycket omfattande. Det sker även en viss arbetskraftsinvandring inom en del stora bristyrken på arbetsmarknaden. Matchningseffektiviteten studeras i normalfallet utifrån ett sökandeperspektiv. Den mest använda metoden för att undersöka matchningseffektiviteten är att skatta den så kallade Beveridgekurvan, som visar ett omvänt samband mellan arbetslöshet och lediga platser. Nya skattningar av Beveridgekurvan visar att matchningseffektiviteten förbättrades före hösten 2008 men att den därefter försämrats. 2 De grundläggande förutsättningarna för att göra en sådan sambandsanalys har dock försämrats betydligt. Resultaten av en sådan typ av skattning har i hög grad påverkats av den kraftiga förändringen av strukturen på arbetslösheten, som åtminstone på kort sikt påverkat arbetslöshetsnivån uppåt, trots att efterfrågan på arbetskraft varit god. Arbetskraftens snabba ökning bland annat genom ett stort tillflöde av ungdomar och genom ett stigande antal nyanlända driver dessutom kortsiktigt upp arbetslösheten. Anledningen är att det tar en viss tid innan en nytillträdd på arbetsmarknaden är fast etablerad. Den förändrade strukturen på arbetslösheten bedöms ha inneburit att jämviktsarbetslösheten höjts på senare år, från cirka 6,5 procent för fem år sedan till närmare 7 procent år Ett fortsatt starkt tillflöde av personer till arbetskraften och arbetslöshetens förändrade struktur leder till att jämviktsarbetslösheten ligger kvar på en högre nivå än tidigare, eller till och med riskerar att öka under de kommande åren. Utmaningarna blir mycket stora Arbetskraftsutbudets starka ökning har medfört ett stort tillskott av arbetssökande på arbetsmarknaden. En del av dessa nytillträdande har snabbt funnit ett arbete men utbudsökningen har även medfört betydligt fler inskrivna arbetslösa inom grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden. Följande grupper av inskrivna arbetslösa kommer att möta stora svårigheter att snabbt finna arbete: Arbetslösa med endast förgymnasial utbildning, här ingår även ungdomar med bristfällig utbildning Arbetslösa utomeuropeiskt födda Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år 2 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport Konjunkturinstitutet.

11 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Antalet arbetslösa med utsatt ställning ökar framöver I slutet av oktober 2014 fanns inskrivna arbetslösa inom grupper med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Under hösten 2014 syntes en tendens till att antalet inskrivna arbetslösa i dessa grupper ökade. Den utvecklingen väntas fortsätta och bedöms uppvisa ungefär samma förlopp under nästa år. Anledningen är att tillflödet av nyanlända väntas öka betydligt mer än vad som tidigare beräknats, vilket sammanhänger med Migrationsverkets reviderade bedömning av asylinvandringen. Antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning bedöms öka med cirka personer under år 2015, från en nivå på cirka personer i december Under år 2016 beräknas antalet fortsätta öka och nivån kan nå cirka personer vid slutet av året. Andelen inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden i förhållande till den totala arbetslösheten stiger successivt ända fram till slutet av år Det beror förutom på ökad arbetslöshet för personer med utsatt ställning även på att arbetslösheten sjunker betydligt för andra grupper av arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa med utsatt ställning bedöms nå 70 procent under andra halvåret 2015 och andelen fortsätter att öka och närma sig 75 procent under år Ett problem för en stor del av de arbetslösa med utsatt ställning är att de har bristfällig utbildningsbakgrund. I oktober 2014 fanns inskrivna arbetslösa med en utbildningsnivå lägre än grundskola och personer med en utbildningsnivå som motsvarar grundskola. Antalet arbetslösa har för dessa två grupper ökat med respektive personer sedan år Omkring två tredjedelar av de arbetslösa med högst förgymnasial utbildning återfinns i åldrarna år. Omfattande insatser nödvändiga Det stora inslaget av arbetslösa inom grupper med utsatt ställning medför behov av mycket omfattande insatser inom arbetsmarknadspolitiken. För en del av de arbetslösa finns inte tillräckliga verktyg inom arbetsmarknadspolitiken, till exempel för arbetslösa som helt saknar grundläggande utbildning. Nästan var femte i arbetskraften som saknade gymnasieutbildning var inskriven som arbetslös i oktober Bland utrikes födda var andelen 45 procent. 4 För inskrivna arbetslösa som har kort utbildning eller som helt saknar grundutbildning, en grupp som kan betraktas som icke matchningsbara, krävs en helt ny väg mot ett arbete via det reguljära utbildningsväsendet. Alternativet för dessa personer är en fortsatt rundgång inom arbetsförmedlingssystemet där Arbetsförmedlingen administrerar arbetslösa snarare än matchar dem mot lediga jobb. Utbildningsnivån har stor betydelse för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. För inrikes födda i åldrarna år som saknar gymnasieutbildning var den genomsnittliga tiden som inskriven arbetslös cirka 3,5 år sett under en tioårsperiod och den genomsnittliga tiden som inskriven inom hela Arbetsförmedlingens verksamhet var mer än 5 år. 5 4 Inskrivna arbetslösa i oktober 2014 ställt mot arbetskraften (AKU). 5 Inrikes födda har använts vid redovisningen av de genomsnittliga tiderna eftersom ett stort inflöde av nyanlända påverkar genomsnittstiderna för utrikes födda. Tiden inom hela Arbetsförmedlingens verksamhet innefattar även andra arbetsmarknadsstatus än öppen arbetslöshet eller deltagande i program med aktivitetsstöd.

12 Arbetsmarknadsutsikterna hösten De nya arbetstillfällena tillkommer inom yrken på såväl eftergymnasial som gymnasial nivå, men efterfrågan inom eftergymnasiala yrken breddas under framför allt Det ställs därmed krav på minst gymnasieutbildning vid rekryteringar, och i många fall någon form av utbildning på eftergymnasial nivå. Detta överensstämmer endast i liten grad med sammansättningen av arbetslösheten år 2014 och under åren därefter. Andelen arbetslösa med högst förgymnasial utbildning har stigit successivt under flera års tid och omfattar nästan en tredjedel av samtliga inskrivna arbetslösa. Allt fler utomeuropeiskt födda Antalet utrikes födda i åldersgruppen år har mellan 2005 och 2013 ökat med i genomsnitt cirka personer per år eller sammanlagt cirka personer. 6 Under samma period har antalet personer i åldersgruppen som är födda i Sverige minskat med drygt Utan invandring hade befolkningen i yrkesverksamma åldrar därmed minskat i Sverige. Mellan 2005 och 2013 ökade antalet utrikes födda i arbetskraften med över personer och antalet sysselsatta med omkring personer i åldrarna år. Gruppen utomeuropeiskt födda har vuxit snabbt på Arbetsförmedlingen, eftersom nyanlända invandrare nu kommer snabbare till Arbetsförmedlingen genom etableringsuppdraget. Av de inskrivna arbetslösa är 45 procent födda i ett annat land än Sverige, varav 33 procentenheter i ett utomeuropeiskt land. I denna kategori finns bland annat flyktingar från krigshärdar i delar av Asien och Afrika, och omställningen för dessa människor kan ofta vara mycket krävande och svår. Antalet nya deltagare i etableringsuppdraget stiger och i oktober 2014 fanns drygt personer inom uppdraget. Migrationsverket bedömer att antalet personer som beviljas uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande ökar kraftigt under de närmaste åren, vilket framför allt gäller personer från Syrien men också Somalia, Eritrea och Afghanistan. Inflödet i etableringsuppdraget bedöms öka och antalet som omfattas av uppdraget beräknas till i genomsnitt över personer per månad under SCB.

13 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Valda indikatorer Källa: SCB, Arbetsförmedlingen 789 Procentuell förändring Prognos BNP, till marknadspris -0,3 1,3 2,0 2,3 2,8 BNP, kalenderkorrigerat 0,1 1,3 2,1 2,1 2,6 Arbetade timmar, kalenderkorrigerat 0,7 0,3 2,0 1,9 1,8 Produktivitetstillväxt -0,6 1,0 0,1 0,2 0,8 KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,0 0,9 0,4 1,0 1,5 Timlön 7 3,0 2,5 2,8 2,9 3,4 Hushållens reala disp. Inkomster 8 3,8 1,8 2,3 2,1 1,7 Privat konsumtion 0,8 1,9 2,6 2,7 2,4 Sparkvot, inkl. avtalspension 9 15,2 15,4 15,3 15,1 14,7 Nyckeltal 10 Tusental/procent Förändring, tusental/procentenheter Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraft (16-64 år) Sysselsatta (16-64 år) Arbetslösa (16-64 år) Arbetslöshet (16-64 år) 8,1 8,0 7,9 7,7 0,1-0,1-0,1-0,3 Relativa arbetskraftstal (16-64 år) 82,2 82,6 82,9 83,2 0,7 0,4 0,3 0,3 Sysselsättningsgrad (16-64 år) 75,5 76,0 76,3 76,8 0,6 0,5 0,3 0,5 Inskrivna arbetslösa (16-64 år) Arbetsmarknadspolitiska program (16-64 år) Sysselsatta (15-74 år) Arbetslösa (15-74 år) Arbetslöshet (15-74 år) 8,0 7,9 7,8 7,6 0,0-0,1-0,1-0,2 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen Avser Konjunkturlönestatistiken. 8 Avser hushåll och deras icke vinstdrivande organisationer. 9 Procent av disponibel inkomst. 10 Summeringarna stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 11 Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. 12 Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.

14 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Jämförelse med tidigare prognoser Sysselsättningen har fortsatt att öka. Tillväxttakten avtog emellertid tillfälligt i slutet av förra året, vilket medförde något reviderade bedömningar för I höstprognosen 2013 beräknades sålunda ökningen mellan 2013 och 2014 av antalet sysselsatta (i åldersgruppen år) uppgå till i genomsnitt personer, men i vårprognosen 2014 justerades detta tal ned till I nu föreliggande prognos anges ökningen till Sysselsättningsutsikterna för 2015 har justerats ned mellan de senaste prognostillfällena. Hösten 2013 prognostiserades uppgången mellan 2014 och 2015 till personer, medan den våren 2014 förutsågs till I nu aktuell prognos stannar bedömningen vid Arbetskraftens ökning 2014 bedömdes i höstprognosen 2013 till personer och i vårprognosen 2014 till I årets höstprognos har bedömningen satts till Ökningstalen för 2015 beräknades i de två föregående prognoserna till respektive personer. I nu föreliggande prognos väntar vi en uppgång på personer. Arbetslösheten under 2014 förutsades i 2013 års höstprognos till i genomsnitt 7,8 procent av arbetskraften, men nivån höjdes i 2014 års vårprognos till 8,0 procent. Detta tal fastställs också i den nu aktuella prognosen. För 2015 beräknades arbetslösheten i de två tidigare prognoserna falla till 7,4 respektive 7,6 procent. En något mindre nedgång, till 7,9 procent, beräknas nu i årets höstprognos.

15 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Internationell översikt Prognoserna för världsekonomin har justerats ned successivt under hösten. Återhämtningen fortsätter dock under de kommande åren, men i något lägre takt jämfört med tidigare bedömningar. Utvecklingen skiljer sig dock betydligt mellan olika länder. Tillväxten bedöms bli stark i Förenta staterna och i Storbritannien, medan utvecklingen i de framväxande ekonomierna växlar ned på en lägre tillväxtbana. Den ekonomiska utvecklingen i euroländerna har dämpats och tillväxtutsikterna har försämrats. Det som oroar mest är att den tidigare tillväxtmotorn Tyskland hackar. Detta får till följd att tillväxttakten 2014 och 2015 skruvas ned jämfört med den prognos som lades i juni De lediga resurserna förblir därmed stora i många länder. Det betyder också att inflationen liksom räntorna förblir låga. För många länder är den höga arbetslösheten den största utmaningen under de kommande åren, och detta i synnerhet då den strukturella arbetslösheten är hög. Den globala BNP-tillväxten beräknas till 3,3 procent 2014, vilket betyder att den varit svag tre år i följd. Vi bedömer att den uppgår till 3,6 procent 2015 och till cirka 4 procent Vi har valt att lägga fast en svagare BNP-tillväxt i euroområdet än konsensus för 2015, vilket drar ned den globala tillväxten något. Global återhämtning i långsam takt Förenta staterna håller i taktpinnen i världsekonomin och tillväxten där skattas till 2,3 procent 2014 och till cirka 3 procent Den kraftiga motvinden i eurozonen har ökat i styrka under hösten, men trots allt räknar vi med en återhämtning i långsam takt under det kommande året och att återhämtningen stärks Tillväxtekonomierna med Kina i spetsen ger ett fortsatt stort bidrag till den globala BNP-ökningen, men tillväxttakten i dessa länder blir klart lägre under de kommande åren än vad världen vande sig vid under åren 2000 till 2011.

16 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Världshandeln, som varit svag både 2013 och 2014, väntas öka under 2015 och i synnerhet Tillväxten av världshandeln skattas till drygt 3,5 procent 2014 och till drygt 5 procent 2016, vilket gynnar svensk export av varor och tjänster. Nedåtriskerna har ökat vilket kopplas till flera geopolitiska kriser, bland annat Ukraina och Mellanöstern. Förenta staterna en tillväxtmotor BNP-tillväxten i Förenta staterna föll tydligt under första kvartalet 2014, vilket i hög grad kan kopplas till mycket dåligt väder. Därefter, det vill säga under andra och tredje kvartalet, har tillväxten åter varit stark. Den ökade med 4,6 respektive 3,9 procent under dessa kvartal säsongrensat och uppräknat till årstakt. Detta betyder att återhämtningen vandrar in på allt säkrare mark. Detta styrks av olika framåtblickande indikatorer, bland annat inköpschefsindex för industrin respektive den privata tjänstesektorn som uppvisade mycket starka resultat i november. Vidare har hushållen blivit mer positiva inför framtiden. Till detta ska läggas att de har amorterat ned sina skulder samtidigt som deras förmögenhet stigit. Framöver talar också mycket för en god löneutveckling. Detta borgar för en stark utveckling av den privata konsumtionen under de närmaste åren. Vidare bedöms investeringskonjunkturen komma att bli allt starkare, dels genom stigande bostadsproduktion, dels genom ökade investeringar inom det privata näringslivet. Sammantaget beräknas BNP komma att öka med 2,3 procent 2014 och med cirka 3 procent både 2015 och Detta kan jämföras med att BNP växte med 2,2 procent Fler jobb och fallande arbetslöshet Arbetsmarknaden i Förenta staterna har förstärkts undan för undan. Arbetslösheten har minskat i god takt sedan slutet av I november 2010 redovisades arbetslösheten till 9,8 procent och det talet har minskat till 5,8 procent i oktober Bakom nedgången 13 IMF, World Economic Outlook, oktober 2014, och Arbetsförmedlingen. 14 Jämförelserna av arbetslöshet och sysselsättning avser säsongrensade värden.

17 Arbetsmarknadsutsikterna hösten ligger dels en stark jobbtillväxt drygt 10 miljoner jobb sedan oktober 2010 dels ett minskat deltagande i arbetslivet. Jobbtillväxten har i stort sett motsvarat befolkningstillväxten, varför sysselsättningsgraden endast ökat marginellt och ligger klart under nivån före den finansiella krisen i slutet av Sysselsättningsgraden uppgick till 59,2 procent i oktober 2014 (16 år eller äldre), vilket kan jämföras med 62 procent hösten Försvagningen av deltagandet i arbetslivet gäller samtliga åldersgrupper med undantag av de äldre på arbetsmarknaden (55 år eller äldre). Störst nedgång bokförs för ungdomar (16-24 år). Det finns flera möjliga förklaringar till att arbetskraften försvagas, såsom att fler unga studerar, att det finns en tendens bland arbetslösa att ge upp sitt arbetsökande samt att fler går i pension. Arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas i Förenta staterna under 2015 och 2016, och arbetslösheten har enligt beräkningar av OECD nått jämviktsnivån. Det betyder ökade rekryteringsproblem och därmed ökad löneinflation. Det talar för en högre löneökningstakt framöver, något som inte bokförts ännu. Långtidsarbetslösheten har minskat påtagligt, men ligger fortfarande klart över nivån före finanskrisen vid början av Den genomsnittliga arbetslöshetstiden uppgick till 32,7 veckor i oktober 2014, vilket kan jämföras med 18,6 veckor i september Utmaningen för arbetsmarknadspolitiken i Förenta staterna är dels att få till stånd en snabbare ökning av utbudet av arbetskraft, dels att få ned arbetslöshetstiderna. Annars är risken stor att bristen på arbetskraft blir allt mer tillväxthämmande och inflationsdrivande. Japan har vandrat in i en recession Den japanska ekonomin uppvisade en god tillväxt under andra halvåret 2013, och det skedde en kraftig förstärkning under första kvartalet Orsaken var omläggningen av den ekonomiska politiken, innehållande bland annat en momshöjning som genomfördes i april, vilket skapade en köprusch. Denna drog upp den privata konsumtionen. Vidare skedde en markant ökning av investeringarna. Under andra kvartalet skedde dock ett tydligt bakslag då BNP föll kraftigt via en svag privat konsumtion och svaga investeringar. Denna utveckling fortsatte under tredje kvartalet då BNP fortsatte att minska, vilket över-

18 Arbetsmarknadsutsikterna hösten raskande många. Detta betyder att Japan per definition har vandrat in i en recession. Utvecklingen under hösten reser därmed frågetecken kring den underliggande styrkan i ekonomin. Trots yen-försvagningen har exporten inte tagit det kliv uppåt som förväntats, men den förstärkning som förutses i världsekonomin under åren 2015 och 2016 bör gynna japansk exportindustri. Löneökningstakten har fortsatt att vara svag i Japan, och med tanke på att inflationen åtminstone temporärt tagit fart minskar realinkomsten för japanska hushåll. Vidare har arbetslösheten sjunkit till en mycket låg nivå, 3,5 procent i oktober 2014, vilket talar för ökade rekryteringsproblem och därmed stigande löneinflation. En orsak till den svaga löneutvecklingen är det faktum att arbetsmarknaden blivit mer tudelad. Det har skett en tydlig ökning av andelen deltidsanställda och anställda som inte omfattas av centrala löneavtal. Premiärminister Abe har deklarerat strukturreformer för att få lönebildningen att fungera bättre, stimulera utbudet av arbetskraft samt öka produktiviteten, men fortfarande saknas viktiga detaljer kring hur detta praktiskt skall genomföras. Ett problem för den japanska arbetsmarknaden är en minskad befolkning i aktiv ålder, och nedgången är särskilt tydlig för åldersgruppen år. Samtidigt ökar antalet personer åldrarna 65 år och äldre, och den största ökningen sker i gruppen äldre än 85 år. För att klara behoven på arbetsmarknaden måste kvinnornas arbetskraftsdeltagande öka påtagligt, och dessutom måste landet får en betydligt större arbetskraftsinvandring. BNP växte med 1,5 procent 2013, och ökningen bedöms till klena 0,5 procent För 2015 skattas ökningen till 1 procent. Kina har gått in i en lägre tillväxtbana Utvecklingsekonomierna i Asien fortsätter att växa snabbare än övriga delar av världsekonomin under 2014 och 2015, men expansionstakten förblir påtagligt lägre än under perioden Tillväxten i den kinesiska ekonomin fortsatte att bromsa in under tredje kvartalet BNP ökade då med 7,3 procent, vilket var 0,5 procentenheter lägre jämfört med motsvarande kvartal Den kinesiska regeringen driver en strategi att tillväxten alltmer ska komma från privat konsumtion och att investeringarna ska dämpas. Den strategin bedöms påverka ekonomin under de kommande åren, och den drivs också på av inbromsningen för kredittillväxten vilket påverkar byggandet och andra investeringar. Den kinesiska ekonomin kan få en positiv påverkan från exporten genom att återhämtningen i Förenta staterna blir stark och en viss ökad efterfrågan kan också komma från Europa, i synnerhet under De framåtblickande indikatorerna har varit dämpade under hösten 2014, bland annat inköpschefsindex för industrin, vilket tillsammans med den inslagna politiken indikerar en viss fortsatt inbromsning av den ekonomiska tillväxten. Under 2013 växte Kinas ekonomi med 7,7 procent, men den inbromsning som skett hittills i år talar för att BNPtillväxten dämpas till 7,4 procent 2014 och till 7 procent Målet för kommande års BNP-tillväxt är satt till omkring 7,5 procent, och en tillväxt på 7,2 7,3 procent bedöms vara i överensstämmelse med målet. Arbetslösheten förblir låg de kommande åren. Den uppgick som genomsnitt under årets tre första kvartal till drygt 4 procent i storstadsområdena. Aktiviteten i Indiens ekonomi har förbättrats undan för undan, bland annat som en följd av ökad inhemsk efterfrågan. Den tydliga förstärkningen av BNP-tillväxten under andra

19 Arbetsmarknadsutsikterna hösten kvartalet bedöms dock som tillfällig. Landet är i behov av stora strukturreformer men det är osäkert om dessa kommer att realiseras. Dock har förutsättningarna för detta ökat genom att premiärminister Modis parti stärkte sin ställning i de senaste delstatsvalen. Det finns dock tecken på att förbättringen av den ekonomiska aktiviteten fortsätter. BNP ökade med 5 procent 2013, och skattningen för 2014 är 5,6 procent. För 2015 bedöms tillväxten till 6,4 procent och någon större förändring i takten väntas inte för Långsammare återhämtning än väntat i euroområdet Den svaga återhämtning som påbörjades i euroområdet under andra kvartalet 2013 bromsade in påtagligt andra kvartalet 2014, och även under tredje kvartalet blev utvecklingen svag. Detta visar att återhämtningen är mycket skör, och att det dröjer länge innan den når fast mark. BNP ökade enligt preliminär statistik från Eurostat med 0,2 procent mellan andra och tredje kvartalet 2014, säsongrensat. Jämfört med motsvarande kvartal året innan ökade BNP med 0,8 procent, vilket betyder att BNP vuxit på årsbasis fyra kvartal i följd. Den svaga utvecklingen har lett till ökad oro för att området ska gå in i en ny recession, vilket i så fall skulle betyda en så kallad trippel-dipp. Den inbromsning som skett i Tyskland är bekymmersam och BNP-tillväxten för 2014 har reviderats ned kraftigt av den tyska regeringen. En tydlig revidering med bara några få månader kvar av året indikerar att inbromsningen i Tyskland är kraftig. Det finns dock en del som talar för att euroområdet inte går in i en trippel-dipp. Den förstärkning av den globala ekonomin som trots allt sker gynnar exporten från euroområdet, vilket också ger en positiv effekt på den inhemska efterfrågan. Till detta skall läggas fortsatt expansiv penningpolitik och en finanspolitik som inte blir åtstramande under de kommande åren. BNP-tillväxten för euroområdet revideras dock ned jämfört med den senaste prognosen, och till detta skall läggas att nedåtriskerna ökat under hösten. De framåtblickande indikatorerna, bland annat inköpschefsindex och EU-kommissionens barometerindikator, slår fast att återhämtningen för euroområdet fortsätter i maklig takt under den närmaste framtiden. Den inhemska efterfrågan bedöms fortsätta att utvecklas

20 Arbetsmarknadsutsikterna hösten svagt under det närmaste året. Den privata konsumtionen förblir återhållsam, men trots allt lite större 2015 än Det sammanhänger bland annat med att finanspolitiken bedöms komma att bli mindre stram. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen att uppvisa små förändringar och investeringskonjunkturen förblir svag, även om en viss förstärkning är trolig under de kommande åren. Sammantaget betyder detta att den inhemska efterfrågan kommer att ge ett fortsatt litet, men växande bidrag till BNP-tillväxten. Exporten gynnas av en försvagad euro och en snabbare tillväxt av den globala ekonomin. Importen ökar också i snabbare takt, men nettoexporten bedöms ge ett positivt bidrag till BNP-tillväxten under de kommande åren. Det betyder sammantaget att BNP-tillväxten för 2014 beräknas till blygsamma 0,9 procent och för 2015 till 1 procent För 2016 bedöms ökningen till 1,6 procent. Tyskland tappar fart, åtminstone temporärt Konjunkturen får betraktas som svag i alla euroländer. Det tidigare lokomotivet Tyskland hackar betänkligt. BNP-tillväxten för 2014 har skrivits ned kraftigt av den tyska regeringen, från 1,8 procent till 1,2 procent. Detta illusterar att den tyska ekonomin tvärstannat under hösten. Detta visar också redovisade BNP-siffror då tillväxten helt stannade av under både andra och tredje kvartalet. Till viss del kan detta vara en följd av Ukrainakrisen. Den inhemskta efterfrågan förblir förhållandevis svag, men en viss förbättring står för dörren 2015, och det är en utveckling som bedöms komma att förstärkas under Bakom detta ligger en stark arbetsmarknad, låga räntor och en obetydlig inflation vilket ger en god realinkomstutveckling för hushållen. Exporten ökar under de närmaste åren. Till en början sker detta i en ganska lugn takt, men takten stegras i samklang med den successivt ökade tillväxten av världshandeln under åren 2015 och Den svaga utvecklingen i Tyskland påverkar också den svenska exporten negativt då landet är den största motagaren av svenska exportvaror. Den låga arbetslösheten talar dock för att den inhemska efterfrågan kan komma att öka något mer än vad nyligen lagda prognoser slagit fast. Den franska ekonomin har uppvisat en svag utveckling under lång tid, med en tillväxt på 0,3 procent två år i följd. Även 2014 bedöms uppvisa ungefär samma svaga tillväxt, detta trots att BNP-tillväxten överraskade på uppåtsidan under tredje kvartalet Ökningen redovisades då till 0,3 procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Någon större förbättring i tillväxttakt förutses inte heller för 2015 då BNP-tillväxten skattas till 0,6 procent. Den inhemska efterfrågan har utvecklats svagt och någon större förstärkning står inte för dörren Till bilden hör också att Frankrike fortsätter att visa upp ett förhållandevis stort budgetunderskott, och statsskulden bedöms därmed stiga till 100 procent av BNP Italien brottas med stora problem. Tillväxen har fallit två år i rad och bedömningen är att BNP minskar också 2014, med 0,4 procent. En viss förbättring är trolig 2015 då tillväxten skattas till 0,6 procent. Bakom förbättringen ligger främst förhoppningar om en ökad export. I de tidigare krisländerna har konjunkturen bottnat och återhämtningen rullar på. Vändningen har dock skett efter ett mycket stort tapp och det dröjer länge innan ekonomierna har normaliserats. Irland har kommit in på allt fastare mark och tillväxten bedöms komma att bli mycket hög där, 4,6 procent Tillväxten har förstärkts tydligt också i Spanien. Efter tre år med fallande ekonomisk aktivitet bedöms BNP växa med 1,2 procent

21 Arbetsmarknadsutsikterna hösten , och det är en utveckling som stärks framöver. Även Grekland och Portugal får en viss tillväxt i sina ekonomier Det finns ett deflationshot Besparingsprogrammen för att få ned de stora budgetunderskotten har gett goda resultat, men underskotten är fortfarande för stora i en del länder, exempelvis Frankrike. Trycket att lätta upp finanspolitiken har dock ökat, exempelvis från IMF. Det betyder att mycket talar för att finanspolitiken blir i det närmaste neutral under åren 2015 och Problemen är dock inte på långa vägar övervunna. De offentliga finanserna fortsätter att påverkas av en åldrande befolkning, kvarstående krisrelaterade problem i vissa länder samt behov av att minska skuldbergen. Den offentliga skulden i euroområdet bedöms komma att uppgå till cirka 95 procent av BNP Till detta kommer att den låga inflationen har ökat rädslan för att området kan vandra in i en period av deflation, som dessutom kan bli långvarig. Den traditionella penningpolitiken är avväpnad och finanspolitiken är bakbunden av skuldbergen. Den Europeiska Centralbanken (ECB) har uttalat att man vill se en svagare euro. Detta skulle öka efterfrågan på exportprodukter. Inflationen uppgick till 0,4 procent i oktober, och bakom låg bland annat prisökningar på livsmedel. Huvudspåret i denna prognos är att inflationen förblir låg under det kommande året, men att deflation undviks. Minskad befolkning i aktiv ålder En stor utmaning för många euroländer är att hantera att den aktiva befolkningen i åldern år minskar. Mellan 2012 och 2013 minskade denna befolkning med 0,3 procent i eurozonen jämfört med en nedgång på 0,2 procent I antal har befolkningen i åldrarna år minskat med 1,1 miljoner personer 2013 jämfört med I hela EUområdet uppgick minskning till 1,45 miljoner. Befolkningen i aktiv ålder har enligt uppgifter från arbetskraftsundersökningen i medlemsländerna fortsatt att sjunka under de två första inledande kvartalen Sett på åldrar blir bilden än mer bekymmersam. Hela nedgången och lite till står personer yngre än 45 år för medan befolkningen i åldrar över 44 år ökar. Den totala befolkningen fortsätter också att växa, vilket betyder att försörjningsbördan för dem som jobbar stiger undan för undan. Bland de stora euroländerna minskade befolkningen i aktiv ålder tydligt i Spanien, men också i Frankrike och Italien, medan Tyskland uppvisade en god befolkningstillväxt under både 2012 och Försvagningen av den aktiva befolkningen (15-64) har lett till att antalet personer i arbetskraften minskat påtagligt i euroområdet 2013, och under första halvåret 2014 redovisades färre personer jämfört med motsvarande period Relateras antalet personer i arbetskraften till befolkningen i åldrarna år har den andelen dock ökat marginellt. Under första halvåret 2014 redovisades det relativa arbetskraftstalet till 72,2 procent, en ökning med 0,1 procentenheter på ett år. Detta kan jämföras med Sverige där det relativa arbetskraftstalet ökade med 0,5 procentenheter till 81,5 procent. Nämnda utveckling betyder också att euroländerna har fått en annorlunda utveckling än USA där arbetskraftsdeltagandet krympt. 15 European Commission, European Economic Forecast, Autumn 2014.

22 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Sysselsättningen ökar något Antalet sysselsatta i åldrarna år minskade tydligt i euroområdet under både 2012 och 2013, men under första halvåret 2014 skedde en ökning. Även sysselsättningsgraden har ökat under första halvåret 2014, med 0,3 procentenheter till 63,6 procent. Sysselsättningen har därvid ökat i lejonparten av euroländerna. Störst ökning skedde i de gamla krisländerna Portugal, Spanien och Irland, men även Grekland redovisade en ökning, om än marginell. Det finns dock en ökad risk att ökningen av sysselsättningen i eurozonen stannar av eftersom företagens rekryteringsplaner blivit mer negativa under hösten Arbetslösheten minskar långsamt Arbetslösheten i euroområdet har sakta rört sig nedåt sedan hösten 2013, från 12,0 procent i september 2013 till 11,5 procent i juni Därefter har arbetslösheten legat stilla, men mycket talar för att den återigen sakta söker sig nedåt. Bakom den tidigare nedgången ligger både en viss jobbtillväxt och ett minskat utbud av arbetskraft. För 2014 beräknas arbetslösheten till 11,6 procent, vilket kan jämföras med 11,9 procent Arbetslösheten bedöms sedan sjunka till 11,3 procent 2015 och till 10,8 procent Det betyder att euroområdet fortsätter att brottas med en mycket hög arbetslöshet under de kommande åren. Arbetslöshetens sammansättning är också mycket ogynnsam. Under andra kvartalet 2014 utgjorde de långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än 1 år) 53,5 procent av samtliga arbetslösa. Det kan jämföras med 46,5 procent andra kvartalet Som jämförelse kan nämnas att inslaget av långtidsarbetslösa är betydligt lägre i Sverige, 17,6 procent under andra kvartalet Det stora inslaget av långtidsarbetslösa i eurozonen har lett till att strukturarbetslösheten ökat påtagligt under lågkonjunkturen. OECD beräknar jämviktsarbetslösheten till drygt 10 procent 2014.

23 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Ungdomsarbetslösheten är också mycket hög, 23,3 procent i september Detta betyder emellertid att också ungdomsarbetslösheten rört sig nedåt i makligt tempo. Det finns mycket som talar för att arbetslöshetschocken under den ekonomiska krisen riskerar att ge mycket stora negativa effekter långsiktigt. Det är därför viktigt att genomföra massiva arbetsmarknadspolitiska insatser för att göra den stora skaran av strukturellt arbetslösa mer anställningsbara. Nuvarande situation leder enligt vår bedömning till växande fattigdomsproblem, politiska framgångar för extremistpartier, ökad kriminalitet, ökad sjuklighet med mera. Arbetslösheten har stabiliserats eller börjat minska i de flesta euroländer. Skillnaden mellan länderna är dock mycket stor. Arbetslösheten har fortsatt att minska i Tyskland och nått en ny rekordlåg nivå, 4,9 procent i oktober Däremot har den tenderat att öka svagt i Frankrike och förbli på en hög nivå i Italien. I oktober 2014 bokfördes arbetslösheten till 10,5 procent i Frankrike (högst sedan december 1999) och till 13,2 i Italien (rekordnivå i en tidsserie som startar i januari 1983). Italien redovisar också störst andel unga i hela EU-området som varken jobbar eller studerar, drygt 22 procent av ungdomsbefolkningen i åldrarna tillhörde den gruppen Detta kan jämföras med 7,5 procent i Sverige och 6,3 procent i Tyskland. Högst arbetslöshet redovisas i Grekland och Spanien, 25,9 respektive 24 procent. Arbetslösheten har dock börjat minska i dessa länder, varvid nedgången är påtaglig i Spanien. Hög aktivitet i Storbritanniens ekonomi Storbritanniens ekonomi har under årets tre inledande kvartal uppvisat en god tillväxt, och EU-kommissionens barometerindikator är fortsatt mycket positiv. Bakom detta låg en mycket stark ökning av investeringarna och en god utveckling av privat konsumtion. Det finns mycket som talar för att den inhemska efterfrågan förblir god under det närmaste året, bland annat bör hushållens reallöner börja öka samtidigt som deras förmögenhet fortsätter att stiga. Däremot hämmas exporten av en svag konjunktur i eurozonen och ett starkt pund, samtidigt som importen bedöms komma att ta fart. Det betyder att nettoexporten kommer att ge ett negativt bidrag till tillväxten. BNP beräknas öka med 3 pro-

24 Arbetsmarknadsutsikterna hösten cent 2014, vilket kan jämföras med 1,7 procent För åren 2015 och 2016 skattas BNP-tillväxten till 2,7 procent respektive 2,5 procent. Arbetsmarknaden har förstärkts påtagligt. Utbudet av arbetskraft har ökat i god takt, men sysselsättningen har ökat i betydligt högre takt. Under andra kvartalet ökade sysselsättningen med 2,6 procent jämfört med motsvarande kvartal Detta har fått till följd att arbetslösheten minskat undan för undan, från 8,4 procent i november 2011 till 5,9 procent i augusti Årsgenomsnittet för 2o14 beräknas till 6,2 procent. Arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas under de kommande åren och arbetslösheten sjunker ytterligare. Det värsta över i Danmark Den danska ekonomin har genomgått flera år av svag aktivitet, men sedan tredje kvartalet 2013 har ekonomin vuxit svagt. Dock ökade tillväxttakten under tredje kvartalet då ökningen uppgick till 0,5 procent jämfört med andra kvartalet i säsongrensade tal. Den tendensbaserade statistiken har emellertid fallit tillbaka och i november 2014 signalerade barometerindikatorn en lägre aktivitet än normalt i ekonomin. Det talar för en svag ekonomisk utveckling under de kommande kvartalen. BNP-tillväxten beräknas till 0,8 procent 2014, vilket kan jämföras med att BNP föll med 0,1 procent Det är den inhemska efterfrågan som driver upp tillväxten i ekonomin, och det är en utveckling som fortsätter 2015 och Hushållens konsumtionslust påverkas dels av god utveckling av realinkomsterna, dels av fortsatt stigande priser på hus och lägenheter. Exporten hämmas av en svag utveckling i euroländerna, men en successiv förstärkning väntas under de kommande åren. BNP beräknas komma att öka med 1,7 procent 2015 och med 2 procent Arbetslösheten har under en tid minskat i Danmark, men har därefter i det närmaste legat stilla sedan mars I oktober 2014 bokfördes nivån till 6,4 procent, jämfört med 6,9 procent för ett år sedan. Nedgången av arbetslösheten beror inte på fler jobb då sysselsättningen fortsatt minska under första halvåret Förklaringen är i stället att arbetskraften fortsatt att minska, dels genom att den aktiva befolkningen (15-64 år) minskat något, dels genom att arbetskraftsdeltagandet minskat. Under första halvåret 2014 redovisades det relativa arbetskraftstalet till 77,5 procent i åldrarna år, en nedgång på 0,8 procentenheter på ett år. Motsvarande tal i Sverige var 81,5 procent respektive en ökning på 0,5 procentenheter. Enligt vår bedömning kommer sysselsättningen att börja stiga i Danmark under 2015, men det kommer att ta mycket lång tid innan jobbförlusten är återtagen efter finanskrisen i slutet på Antalet sysselsatta redovisades till under andra kvartalet 2014, vilket var färre än under andra kvartalet Norsk ekonomi drabbas av minskade oljeinvesteringar Tillväxten i den norska ekonomin har varit stark hittills under 2014, driven av en god utveckling av fastlandsekonomin. Däremot har den oljeproducerande delen av ekonomin bromsat in. För de kommande åren förblir den inhemska efterfrågan stark och fortsätter därmed att bidra till en god BNP-tillväxt. Det som oroar är att investeringarna i oljesektorn försvagas markant under kommande år, vilket påverkar fastlandsekonomin. Hushållens inkomster fortsätter dock att växa i god takt och det tillsammans med att prisnedgången på hus och lägenheter är överstånden talar mycket för en förhållandevis stark

25 Arbetsmarknadsutsikterna hösten privat konsumtion. Exporten påverkas av det svaga läget i eurozonen och framför allt då prispressen på olja. Vi räknar med att BNP växer med 2 procent 2014, men att takten växlar ned till 1,4 procent 2015 på grund av minskade oljeinvesterringar. För 2016 skattas BNP-tillväxten till cirka 2 procent. Den norska arbetsmarknaden är stark. Sysselsättningen har fortsatt att öka, även om en inbromsning skett under loppet av Sysselsättningen har emellertid endast ökat i samma takt som befolkningstillväxten i åldrarna år, men då är det värt att påpeka att befolkningen och arbetskraften i aktiv ålder växer i god takt. Befolkningstillväxten i aktiva åldrar är en av den största i Europa, endast slagen av Turkiet och i paritet med Luxemburg och Schweiz. Detta är en avspegling av en stor arbetskraftsinvandring. Den ligger också bakom att landet kan redovisa en mycket låg arbetslöshet utan en omfattande brist på arbetskraft och därmed risk för löneinflation. Arbetslösheten bokfördes till 3,7 procent i september 2014, vilket var en viss ökning jämfört med motsvarande månad föregående år. Det relativa arbetskraftstalet i åldrarna år har dock minskat vilket också motverkat en ökning av arbetslösheten. Under första halvåret redovisades det relativa arbetskraftstalet till 77,9 procent av befolkningen i åldrarna år, vilket var en nedgång med 0,3 procentenheter på ett år. För de kommande åren fortsätter sysselsättningen att öka i ungefär samma takt som befolkningstillväxten i aktiva åldrar varvid arbetslösheten förblir låg, drygt 3 procent. Den finska ekonomin är svag Den finska ekonomin har drabbats hårt av flera olika händelser och utsikterna för de kommande åren är förhållandevis dystra. BNP har fallit två år i rad, med 1,5 procent 2012 och med 1,2 procent Nedgången bedöms fortsätta 2014 då fallet begränsas till 0,2 procent. Under 2015 och 2016 bedöms tillväxten stiga till 0,6 procent respektive 1,2 procent. Problemen inom skogsindustrin och telekomsektorn har försämrat tillväxtförutsättningarna. Till detta kan vi lägga att den finska ekonomin drabbas av handelssanktionerna riktade mot Ryssland och av att den ryska ekonomin går på tomgång. Detta är bekymmersamt, eftersom cirka 10 procent av den finska exporten går dit. Exporten har hämmats av att euron varit stark i förhållande till finska makroekonomiska förutsättningar, men i takt med att euron försvagas ökar konkurrenskraften för finska exportföretag. Samtidigt förblir hushållen pressade av en svag arbetsmarknad och en åtstramande finanspolitik. Arbetsmarknaden har försämrats tydligt. Sysselsättningen minskade mellan 2012 och 2013 med personer, och sysselsättningsgraden försvagades tydligt. Denna utveckling har fortsatt under 2014, men takten i sysselsättningsnedgången har reducerats. Sysselsättningssiffrorna för september 2014 indikerar dessutom att det värsta kan vara över när det gäller jobbförlusten. Ett annat problem på finsk arbetsmarknad är att den aktiva befolkningen minskat flera år i följd, och det är en utveckling som fortsätter. Arbetslösheten har klättrat uppåt från 7,5 procent i mars 2012 till 8,9 procent i oktober Det är en utveckling som bedöms fortsätta under en stor del av 2015.

26 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Finansiella marknader Den ekonomiska tudelningen mellan USA och Europa blir allt tydligare. Medan den amerikanska centralbanken nyligen avslutat sina okonventionella insatser och indikerar att en första räntehöjning kommer allt närmare sänder ECB helt andra signaler. För svensk del överraskade Riksbanken de allra flesta bedömare med sitt beslut i oktober att sänka styrräntan till noll. Även om Riksbanken fortsatt att uttrycka oro för hushållens skuldsättning är bankens fokus nu i högre grad riktat mot inflationen. Detta gör att styrräntan kommer att vara mycket låg under hela vår prognosperiod. I det korta perspektivet kan den svenska kronan försvagas ytterligare något. I takt med att tillväxten i den svenska ekonomin tar mer fart väntar vi oss dock att kronan förstärks mot euron. Amerikanska centralbanken höjer styrräntan nästa år Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) konstaterar att aktiviteten i den inhemska ekonomin fortsätter att stiga. Man beskriver bland annat att hushållens situation har förbättrats och att företagens investeringar ökar. Banken noterar även att jobbtillväxten varit god och att arbetslösheten fortsatt att falla. Samtidigt innebär detta att de lediga resurserna på arbetsmarknaden gradvis minskar. Fortfarande befinner sig dock inflationen under bankens långsiktiga målnivå. Bakom detta ligger bland annat fallande energipriser inte minst världsmarknadspriset på olja. Däremot är de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande stabila och väl förankrade i linje med bankens riktvärde. I ett framåtblickande perspektiv bedömer banken att den ekonomiska aktiviteten kommer att fortsätta förstärkas steg för steg. Detsamma gäller utvecklingen på arbetsmarknaden. Även om inflationen kortsiktigt kommer att fortsätta avvika från målet har Fed sedan inledningen av 2014 nu stärkts i sin uppfattning att inflationstakten kommer att stiga på lite längre sikt. I samband med sitt räntebesked i oktober meddelade således banken att man avslutat sina tidigare mycket omfattande obligationsköp. Detta betyder att Fed nu bedömer att den underliggande kraften i återhämtningen är tillräckligt stark och att ytterligare okonventionella åtgärder från banken inte längre är nödvändiga. Däremot fortsätter banken att bedriva en mycket expansiv traditionell penningpolitik genom sitt beslut att behålla styrräntan på den nuvarande mycket låga nivån. 16 Banken signalerar även att denna nivå kommer att bestå under relativt lång tid framöver, detta inte minst med anledning av att inflationstakten bedöms fortsätta att befinna sig under Fed:s riktvärde. Efter bankens räntebesked har fler tecken på att den amerikanska ekonomin utvecklas i rätt riktning blivit synliga. Bland annat växte ekonomin mer under årets tredje kvartal än vad som var väntat. Detta är ett styrketecken som dessutom skall ses i ljuset av en i övrigt ökad global osäkerhet. Vår bedömning är också att den amerikanska ekonomin kommer att fortsätta växa i god takt under vår prognosperiod något som naturligvis gynnar även övriga delar av världen. Dilemmat för Fed är dock att inflationen ser ut att fortsätta understiga bankens målnivå ytterligare en tid. Mot bakgrund av att de lediga resurserna på den amerikanska arbetsmarknaden krymper allt mer bedömer vi trots allt att Fed genomför sin första höjning av styrräntan under andra halvåret Det är dock viktigt att 16 Fed anger intervallet 0-0,25 procent som sin nuvarande styrränta, en nivå som varit oförändrad sedan slutet på 2008.

27 Arbetsmarknadsutsikterna hösten betona att den amerikanska penningpolitiken trots detta kommer att verka stimulerande under relativt lång tid framöver. ECB utvidgar sina stimulanser Utvecklingen i euroområdet skiljer sig mycket kraftigt från den i USA. Efter sänkningen av styrräntan i juni 2014 beslöt ECB i september att sänka räntan ytterligare, till den nuvarande rekordlåga nivån på 0,05 procent. Vid sidan av denna mycket låga styrränta har ECB under hösten även utvidgat sina kompletterande okonventionella insatser successivt bland annat genom ytterligare köp av obligationer, allt detta i syfte att stötta en återhämtning inom området. Bakgrunden till ECB:s allt bredare stimulanser är således den fortsatt mycket låga inflationstakten och de ytterligare försvagade tillväxtutsikterna för området. Även om både ECB och andra bedömare skrivit ned sina tidigare prognoser för den ekonomiska utvecklingen i området är dock banken fortfarande förvissad om att den ekonomiska aktiviteten kommer att stiga successivt under vår prognosperiod. Banken motiverar sin bedömning bland annat med att de åtgärder man nu vidtagit gradvis bedöms få genomslag och att den gradvis ökande globala efterfrågan också kommer att gynna utvecklingen i euroområdet. Å andra sidan kommer bland annat den mycket höga arbetslösheten att fortsätta hämma tillväxten i regionen. Dessutom väntas inflationstakten fortsätta att avvika påtagligt från bankens riktvärde och börja stiga något först under Precis som tidigare är därför banken tydlig med att man är beredd att vidta ytterligare åtgärder om inte utvecklingen går i önskad riktning. ECB fortsätter även att betona vikten av ytterligare strukturella reformer hos euroområdets medlemmar inte minst på arbetsmarknadsområdet. Detsamma gäller behoven av att sanera medlemsländernas offentliga finanser. 17 ECB:s målsättning är att nå en inflation under men nära 2,0 procent.

28 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Fortfarande är tecknen på återhämtning i euroområdet mycket svaga även om regionen inte längre befinner sig i recession. ECB uttrycker förvisso förhoppningar om ökad tillväxt inom euroområdet framgent, men utvecklingen kommer att bli mycket långsam. Trots att arbetslösheten minskat något är nivån fortsatt mycket hög. Regionen är dessutom hårt drabbad av den ökade geopolitiska oron i världen. Sammantaget håller detta tillbaka efterfrågan inom regionen, vilket gör att det även framöver kommer att finnas gott om lediga resurser i området. Att inflationen i en sådan miljö inte innebär något hot är ingen överraskning. Den svaga tillväxttakten, de omfattande lediga resurserna och den alltjämt mycket låga inflationen medför att ECB kommer att fortsätta bedriva en mycket tydligt expansiv penningpolitik med både låg ränta och ett flertal kompletterande insatser under mycket lång tid. Mot denna bakgrund är vår bedömning att ECB kommer att behålla sin nuvarande styrränta under hela vår prognosperiod. Den låga inflationen har överraskat Riksbanken Sedan sommaren 2014 har Riksbanken sänkt reporäntan vid två tillfällen. Bägge sänkningarna var kraftfullare än vad marknaden väntade sig. Redan i juli sänktes räntan med hela 0,5 procentenheter till nivån 0,25 procent. Riksbanken valde sedan att i oktober sänka räntan till den nuvarande nivån noll procent. Bakgrunden till dessa kraftfulla sänkningar är den alltjämt oväntat låga inflationen i landet. Även om debatten om Riksbankens och penningpolitikens roll fortsatt att vara intensiv har banken således utnyttjat möjligheten att fokusera tydligare på sitt huvuduppdrag. Trots att Riksbanken valt att behålla en relativt bred ansats i sina penningpolitiska analyser är det med andra ord tydligt att banken nu i högre grad än tidigare primärt agerat för att nå sitt inflationsmål. Detta har möjliggjorts genom att rollfördelningen för ansvaret att hantera hushållens skuldsättning sedan en tid tillbaka är avgjord. Parallellt med sina ränteändringar har Riksbanken även justerat sina egna prognoser för inflationen och den kommande ränteutvecklingen räntebanan mycket kraftigt. Enligt bankens nuvarande bedömning väntas såväl KPI- som KPIF-inflationen närma sig 2 procent först under andra kvartalet Banken räknar således med att inflationen kommer att fortsätta vara låg under lång tid. Enligt den nuvarande räntebanan kommer bankens första höjning därför först i mitten av I ett första steg höjs då räntan med 0,25 procentenheter. Därefter skall styrräntan stiga till 0,75 procent under sista kvartalet samma år. I likhet med tidigare har dock marknaden förväntningar om en något annorlunda ränteutveckling. Enligt marknadens prissättning väntas bankens första höjning inträffa något senare under 2016 och därefter väntas sedan en betydligt flackare räntebana än vad som framkommer i Riksbankens egen bedömning. Detta är emellertid en utveckling som ligger bortom horisonten för vår prognos. Marknaden enligt Prosperas mätningar har också en annan syn på inflationsutvecklingen. Dessa mätningar visar dels att inflationsförväntningarna fallit kraftigt sedan sommaren 2014, dels att marknaden väntar sig en inflationstakt som ligger långt under Riksbankens bedömning även i slutet av Det finns för närvarande mycket få drivkrafter för ökad inflation både internationellt och i den svenska ekonomin. Bland annat kommer den fortsatt ojämna utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten i vår omvärld att även framöver hålla tillbaka den globala inflationsutvecklingen. Detta gäller inte minst den mycket svaga utvecklingen i euroområdet,

29 Arbetsmarknadsutsikterna hösten och en svag global efterfrågan på råvaror. Vi delar således bilden av en fortsatt låg inflation i den svenska ekonomin under både 2015 och Inte heller på den svenska arbetsmarknaden finns några omedelbara hot mot prisstabiliteten. Detta synliggörs även i Riksbankens bedömning att resursutnyttjandet fortfarande är lägre än normalt. För en oförändrad styrränta talar även den också fortsatt mycket låga styrräntan i euroområdet. Om Riksbanken höjer reporäntan samtidigt som ECB:s nuvarande styrränta ligger fast skulle detta innebära en oönskad förstärkning av kronan. Detta skulle i sin tur dels hämma de svenska företagens exportmöjligheter dels pressa inflationen ytterligare nedåt genom sjunkande importpriser. Enligt vår bedömning kommer en första höjning av reporäntan att genomföras någon gång under andra halvåret Vi räknar således med att styrräntan ligger kvar på nuvarande nivå under större delen av vår prognosperiod. Den exakta tidpunkten för när Riksbanken genomför sin första höjning är emellertid svår att förutse. Det står dock klart att penningpolitiken kommer att vara mycket tydligt expansiv under både 2015 och De tyngsta skälen bakom vår bedömning är den fortsatt mycket låga prisökningstakten och de låga inflationsförväntningarna, det vill säga det mått Riksbanken huvudsakligen ska beakta i sina penningpolitiska beslut. Enligt vårt huvudscenario kommer Riksbanken dessutom inte att vidta några kompletterande okonventionella åtgärder för att ytterligare stimulera aktiviteten i ekonomin. Sådana åtgärder är enligt vår bedömning inte nödvändiga och skulle även kunna förvärra situationen avseende hushållens skuldsättning. Vår bedömning baseras även på att tillväxttakten i den globala ekonomin trots allt ökar under både 2015 och Mer än halverade långa obligationsräntor Det fall i de 10-åriga svenska statsobligationsräntorna som inleddes i slutet av 2013 har fortsatt också under Sedan årsskiftet har därmed de långa obligationsräntorna mer än halverats. Utvecklingen för de svenska långräntorna följer i stor utsträckning rörelsen i motsvarande tyska räntor samt i viss mån även utvecklingen för de långa amerikanska räntorna. Med undantag för Grekland noterar även euroområdets sydliga medlemsländer fallande långa obligationsräntor under Att de långa obligationsräntorna fallit på bred front under hela 2014 avspeglar de bakslag i konjunkturutvecklingen som inträffat under året och den ökade geopolitiska oron. Allt talar emellertid för att de långa svenska obligationsräntorna nu är mycket nära botten. I takt med att konjunkturen tar mer fart under 2015 och 2016 räknar vi således med successivt stigande långa räntor. Kronan har fortsatt att försvagas Den svenska kronan har fortsatt att försvagas. I och med detta har den utveckling som inleddes redan våren 2013 fortsatt. Årets utveckling är dock betydligt mer markerad än vad som var fallet under merparten av I handelsvägda termer återfinns kronan därmed för närvarande på samma nivå som under våren Sedan halvårsskiftet i år har kronan tappat relativt mycket mot den amerikanska dollarn men den har även fortsatt att tappa mot det brittiska pundet. Däremot är förändringarna mot euron relativt små. Årets relativt omfattande växelkursförändringar mot dollar och pund förklaras av den betydligt bättre konjunkturbilden i USA respektive Storbritannien.

30 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Enligt vår bedömning kommer den även fortsättningsvis betydligt starkare konjunkturutvecklingen i USA att innebära att kronan fortsätter att försvagas mot den amerikanska dollarn. Motsvarande utveckling väntas även gentemot det brittiska pundet. Däremot talar allt för att kronan kommer att förstärkas relativt mycket mot euron. Detta innebär även att den amerikanska dollarn stärks relativt mycket mot euron. I handelsvägda termer betyder detta att kronan kommer att förstärkas något. Det bör dock poängteras att kronkursen kortsiktigt kan komma att avvika från dessa bedömningar.

31 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Svensk ekonomi Den svenska ekonomin fortsätter att förstärkas under 2015 och 2016, men styrkan i återhämtningen bedöms bli något svagare än vad vi bedömde våren Detta styrks av svaren i Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning av arbetsställen inom det privata näringslivet, vilka uppvisar en något försiktigare framtidsoptimism jämfört med föregående undersökning. Detta kan vara en följd av att återhämtningen av den globala ekonomin gått trögare än förväntat. Den inhemska efterfrågan håller i taktpinnen under framför allt Det som talar för en stark privat konsumtion är att hushållens inkomstutveckling förblir god. Till detta kan läggas att deras förmögenhet stigit markant samtidigt som de uppvisat ett stort sparande. BNP beräknas öka med 2 procent 2014 och med 2,3 procent 2015, vilket är tydligt under konsensus bland prognosmakare. Förhoppningen är sedan att den globala ekonomin tar fart 2016 vilket gynnar svensk exportindustri. BNP bedöms öka med 2,8 procent En fortsatt förstärkning av investeringskonjunkturen förutses för Det är framför allt bostadsinvesteringarna som fortsätter att driva upp de fasta bruttoinvesteringarna 2015, men också byggandet av övriga byggnader och anläggningar ökar. En ökning väntas också av investeringarna inom såväl den offentliga som den privata tjänstesektorn. Investeringarna bedöms förstärkas än mer 2016, och då bidrar industriinvesteringarna alltmer till ökningen. Den offentliga konsumtionen växer i högre takt 2015 och 2016 än Exporten förstärks endast svagt 2015, men tillväxten bedöms bli snabbare under Importen ökar i högre tempo än exporten, framför allt under Förbättringen i svensk ekonomi 2015 och 2016 leder till att det blir en fortsatt ökad efterfrågan på arbetskraft. Bedömningarna för svensk ekonomi och arbetsmarknad 2015 och 2016 bygger på följande antaganden: 1. Att den globala ekonomin växer med 3,6 procent 2015 och med 4 procent Att kriserna i Ukraina och Mellanöstern får marginell inverkan på världsekonomin. 3. Att ingen trippel-dipp inträffar i euroområdet. 4. Att en deflationistisk miljö undviks i Sverige och övriga Europa. 5. Att kronan apprecieras mot euron. 6. Att kronan deprecieras mot dollarn. 7. Att löneökningarna uppgår till 2,9 procent 2015 och till 3,4 procent Att Riksbanken behåller nollräntan till mitten av Att ett eventuellt införande av amorteringskrav ger små prisförändringar på hus och lägenheter och att effekten på bostadsbyggandet blir marginell. 10. Att hushållens framtidstro åter stärks. 11. Att nettoinvandringen under 2015 uppgår till

32 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Hushållen bidrar mest till tillväxten Aktiviteten i den svenska ekonomin stärktes under andra kvartalet 2014, men under tredje kvartalet skedde en inbromsning. Den förtroendebaserade statistiken indikerar att återhämtningen går trögt även under fjärde kvartalet 2014, det vill säga i ungefär samma takt som under tredje kvartalet. Den förhållandevis svaga BNP-utvecklingen under andra halvåret 2014 är en följd av den knackiga konjunkturen i Europa. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av arbetsställen i det privata näringslivet och av samtliga kommuner och landsting genomfördes från mitten av september till mitten av oktober. Den ger resultatet att återhämtningen går något trögare än vad företagen bedömde våren 2014, dels för det närmaste halvåret, dels också för halvåret därpå. De räknar dock med en hygglig ökning av efterfrågan på sina varor och tjänster, och bedömningen ligger något över det historiska genomsnittet. 18 De är mer försiktiga för det kommande halvåret än för halvåret därpå. Inköpschefsindex för såväl industrin som privata tjänster visar emellertid på en hygglig ekonomisk aktivitet. Båda dessa index ligger klart över 50, vilket innebär att de signalerar om en god tillväxt. Den ekonomiska utveckling som vi bedömde i juni 2014 står dock i huvudsak fast, även om takten i återhämtningen justeras ned. Det är den inhemska efterfrågan som kommer att hålla tillväxten uppe under det närmaste året. Bakgrunden är en fortsatt bra inkomstutveckling för hushållen samtidigt som förmögenhetsställningen blir fortsatt stark. Dessutom har hushållen varit sparsamma och vi räknar med att deras försiktighet består ett tag till, men under 2015 bedömer vi att de lättar något mer på plånboken. Osäkerheten i denna bedömning har dock ökat genom att hushållen blivit alltmer dystra över sin egen och landets ekonomi på ett års sikt. Investeringskonjunkturen har förstärkts främst genom en påtaglig uppgång av bostadsinvesteringarna. Dessa fortsätter att öka under 2015, men i betydligt lägre takt. Samtidigt breddas investeringsökningen till bland annat industrin och den offentliga sektorn. Indu- 18 Läs mer om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator i bilaga 1.

33 Arbetsmarknadsutsikterna hösten striinvesteringarna ökar i synnerhet under Den återhämtning som sker av den globala ekonomin påverkar den svenska exporten positivt. Förstärkningen blir dock förhållandevis blygsam 2015, men under 2016 finns förutsättningar för en mer tydlig exporttillväxt. Importen ökar emellertid i snabbare takt än exporten både 2015 och Detta betyder att nettoexporten ger ett negativt bidrag till BNP-tillväxten, främst under Något svagare framtidstro hos arbetsställena I Arbetsförmedlingens intervjuer med privata arbetsställen har arbetsgivarnas optimism för det närmaste året sammantaget dämpats något jämfört med de två senaste undersökningarna. Detta kan avläsas dels i frågan om efterfrågan på varor och tjänster, dels i frågan om antalet anställda ett och två år framåt i tiden. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator (se bild ovan) ligger emellertid något över det historiska genomsnittet och signalerar därmed om en hyggligt ökad efterfrågan på varor och tjänster. Med tanke på utvecklingen i omvärlden har vi valt att skruva ned framtidsutsikterna något. Konjunkturinstitutets barometerindikator förstärktes markant under slutet av föregående år och nådde en topp i januari Därefter har den försvagats något, men signalerar en fortsatt tillväxt i ekonomin. BNP ökar med 2,3 procent 2015 Under första kvartalet 2014 bromsade BNP-tillväxten in påtagligt, vilket bland annat var en rekyl från den stora ökningen under fjärde kvartalet Tillväxten accelererade sedan under andra kvartalet, men under tredje kvartalet skedde en ny inbromsning. Den tendensbaserade statistiken pekar mot en BNP-utveckling under fjärde kvartalet ungefär motsvarande den under tredje kvartalet. Det finns en del som talar för en återhållsam utveckling under den närmaste framtiden, främst den svaga utvecklingen i euroområdet. Vi bedömer att tillväxttempot förblir svagt under första halvåret 2015, men att det tilltar därefter. BNP beräknas öka med 2,0 procent 2014 och med 2,3 procent För 2016 skattas ökningen till 2,8 procent.

34 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Procent Sverige, BNP, marknadspris kalenderkorrigerat, säsongrensat, fasta priser kv kv Årstakt Källa: Macrobond Kvartalstakt Arbetade timmar ökar i god takt 2014 och 2015 Hittills under 2014 är det enbart ökningen av totalt antal arbetade timmar som bidragit till ökningen av BNP, och vi beräknar att BNP-produktiviteten blir i det närmaste oförändrad mellan 2013 och Arbetsproduktiviteten i privat sektor minskade något och nedgången skedde inom både den varuproducerande och den tjänsteproducerande sektorn. Det balanserades dock av en viss ökning av produktiviten inom den offentliga tjänstesektorn. Ökningen av totalt antal arbetade timmar beräknas till 2,0 procent 2014, vilket är en kraftigare ökning än den bedömda ökningen av antalet sysselsatta. Detta betyder att medelarbetstiden bedöms öka. Arbetsproduktiviteten i privat näringsliv har dock utvecklats svagt under lång tid, vilket kan kopplas till att investeringarna varit för små och till att tillväxten i ekonomin alltmer härrör från områden med en svag produktivitetstillväxt. Det har också inneburit att utvecklingen av enhetsarbetskostnaden varit ogynnsam under ganska lång tid. År 2015 är det främst timutbudet som bidrar till BNP-tillväxten medan både timmar och produktiviteten bidrar till BNP-tillväxten Totalt antalet arbetade timmar beräknas öka med 1,9 respektive 1,8 procent under 2015 och Det som drar upp timutbudet 2015 är att arbetsgivarna bedöms utnyttja befintliga personalresurser mera, vilket det finns utrymme för eftersom de lediga personalresurserna är förhålldevis stora. BNPproduktiviteten beräknas öka med 0,2 procent 2015 och med 0,8 procent Fördjupad bakgrund till BNP-bedömningen Företagen framtidstro har inte förändrats mycket Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att efterfrågan på företagens varor och tjänster ökat något under det senaste halvåret 19, och nivån ligger nu ungefär på det historiska genomsnittet. Arbetsställena räknade vid föregående intervjutillfälle med en tydlig 19 Mars-april 2014 till september-oktober 2014.

35 Arbetsmarknadsutsikterna hösten förstärkning av efterfrågan på varor och tjänster under det närmaste halvåret men utfallet blev en besvikelse. Missnöjet var förhållandevis stort i samtliga undersökta näringsgrenar. Besvikelsen var också stor jämfört med vad företagen bedömde hösten 2013 om efterfrågan på varor och tjänster 6-12 månader framåt i tiden. Detta gällde samtliga undersökta näringsgrenar, men i synnerhet för företagsnära tjänster. Företagens framtidstro inför det närmaste halvåret har legat på ungefär oförändrad nivå sedan hösten 2013, vilket framgår av Arbetsförmedlingens konjunkturindikator. Indikatorn har dock legat något över det historiska genomsnittet. Sett på näringsgrenar har indikatorn varit oförändrad för privata tjänstesektorn och minskat svagt för industrin, medan byggföretagen blivit något mer optimistiska. Utökas horisonten till de därpå följande sex månaderna har företagen blivit något mer försiktiga, vilket kan vara ett resultat av en mer osäker omvärldsbild. Arbetsförmedlingens undersökning uppvisar ungefär samma bild som Konjunkturinstitutets barometerundersökningar, men det är värt att påpeka att den tendensbaserade statistiken från Arbetsförmedlingen sträcker sig ett år in framtiden medan KI:s avser de tre kommande månaderna. Tolkningen av resultatet är att arbetsställena räknar med en fortsatt återhämtning av konjunkturen under det kommande året, men att tempot blir något långsammare än vad de bedömde våren De lediga personalresurserna har förblivit stora De förhållandevis stora lediga personalresurserna har sammantaget legat kvar i stort sett oförändrade under det senaste året. De har dock minskat tydligt inom byggföretagen och i viss mån inom industrin. Däremot har de ökat något inom delar av den privata tjänstesektorn främst inom företagsnära tjänster och det är ett tecken på att efterfrågeutvecklingen varit betydligt svagare än vad företagen förväntat. Det finns därmed fortfarande ett relativt stort utrymme att utöka produktion och försäljning med befintliga personalresurser, vilket innebär en viss motkraft mot sysselsättningstillväxten. Exporten tilltar efter hand Tillväxten av världshandeln utvecklades svagt både 2012 och 2013, och förbättringen under 2014 tycks bli blygsam. Internationella valutafonden (IMF) räknar med en förstärkning 2015, men den bedömda ökningstakten har skrivits ned under hösten. För 2014 skattar nu IMF att världshandeln växer med 3,8 procent, att jämföra med bedömningen på 4,3 procent våren För 2015 bedöms den komma att öka med cirka 5 procent, vilket också är en nedrevidering. De bedömningar vi gör i denna prognos av global ekonomi innebär en något lägre ökning av världshandeln jämfört med IMF:s beräkningar. Det finns ändå en del som talar för en kraftigare tillväxt av världshandeln under Den förbättring av omvärldsefterfrågan som förutses under de kommande åren gör att exportföretagen kan se fram mot en export som förstärks, till en början i långsam takt, som sedan tilltar. Det bör dock betonas att utgångsläget är mycket svagt. Den svenska varuexporten innehåller dessutom en stor andel investeringsvaror och insatsvaror, vilka gynnas relativt sent vid konjunkturförstärkningar. Den svenska varuexporten har ökat i långsam takt sex kvartal i följd, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal, enligt Nationalräkenskaperna. Hittills i år, det vill säga under årets åtta första månader, ökade exporten tydligt till Nordamerika. Däremot var ökningen till Europa ganska svag och i synnerhet gällde detta för euroområdet. Å andra

36 Arbetsmarknadsutsikterna hösten sidan minskade exporten till Asien något, vilket får ses i ljuset av den lugnare tillväxten i flera asiatiska länder samt oroligheter och krig i vissa länder. Dock skedde en ökning av exporten till Kina. Exportorderingången till tillverkningsindustrin har försvagats successivt i år 20 enligt statistik från SCB. Detta är en annorlunda bild jämfört med Konjunkturinstitutets barometerundersökningar, som redovisar att exportorderingången ökat undan för undan sedan slutet av Samma källa redovisar emellertid att företagen är missnöjda med exportorderstockens storlek, även om missnöjet dämpats något. Största exporten går till Nordeuropa Den svenska exporten är mycket beroende av utvecklingen i Europa, dit nästan 74 procent av exporten gick under årets åtta första månader, varav cirka 40 procentenheter gick till eurozonen. Varuexporten är dock främst koncentrerad till länder i Nordeuropa. Norge och Tyskland tog vardera emot drygt 10 procent av den svenska exporten av varor, och dessa länder har under lång tid varit största mottagare av svenska exportvaror. Det skedde en svag nedgång av exporten till Norge medan en viss ökning redovisades för den till Tyskland. Storbritannien och Danmark tog emot 7,2 respektive 6,9 procent, och exporten till dessa länder har ökat något. Finland svarade för 6,9 procent och där har exporten legat på en oförändrad nivå. I övrigt kan nämnas att 6,8 procent av varuexporten gick till USA, och exporten dit har dessutom ökat tydligt. Det är en utveckling som bedöms fortsätta under de kommande åren. Bara 3,6 procent av varuexporten gick till Kina, vilket dock var en ökning jämfört med motsvarande period Här finns också goda möjligheter att ytterligare öka andelen. Japan tog endast emot 1,2 procent av den svenska exporten, och där är förbättringsmöjligheterna små under det kommande året. Det finns mycket som talar för att exportandelarna kan komma att förändras under 2015 och 2016, med ökningar till Nordamerika och Asien. 20 Januari till september November 2013 till oktober 2014.

37 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Tjänsteexporten växer Tjänsteexporten har fått allt större betydelse när det gäller utvecklingen av den sammanlagda exporten. Tjänsteexporten har växt tydligt under Bakom detta låg en tydlig ökning av turismen (utländska besökares konsumtion i landet), datatjänster och tjänster som gäller uthyrning och leasing. Varuexporten har hittills uppvisat en svag utveckling och ökningen under 2014 får betraktas som marginell. Under återstoden av 2014 och 2015 fortsätter tjänsteexporten att växa i förhållandevis god takt medan varuexporten bedöms fortsätta uppvisa en svag utveckling. Under andra halvåret börjar varuexporten stiga tydligare och det är en utveckling som förstärks under Detta medför en positiv påverkan på tjänsteexporten eftersom kopplingen mellan varu- och tjänsteexport blivit starkare. Exporten som helhet minskade med 0,4 procent 2013, men förutses öka svagt 2014 då dess tillväxt beräknas till 2,3 procent. Under 2015 och 2016 beräknas exporten komma att öka med 3,3 respektive 5,6 procent. Importen ökar Importen är starkt kopplad till utvecklingen av exporten, lageruppbyggnaden, investeringskonjunkturen och utvecklingen av privat konsumtion, särskilt i fråga om sällanköpsvaror. Importen ökade med 1,3 procent mellan andra och tredje kvartalet 2014, vilket betyder att importen ökat snabbare än exporten fyra kvartal i följd. Det sker framför allt en stark ökning av importen av tjänster men även varuimporten ökar tydligt. Allt talar för att denna utveckling fortsätter under det kommande året, vilket sammanhänger med att den privata konsumtionen och byggkonjunkturen förstärks. För 2016 bedöms export- och investeringskonjunkturerna komma att förstärkas mer tydligt. Det betyder att importen fortsätter att stiga i god takt och även under detta år bedöms ökningen av importen komma att bli något större än ökningen av exporten. Under 2014 beräknas importen komma att öka med 4,7 procent och under 2015 och 2016 med 5,1 respektive 6,6 procent. Bytesbalansen fortsätter emellertid att uppvisa ett överskott, dock krympande, vilket betyder att sparandet i landet förblir stort. Den offentliga sektorn uppvisar däremot en fortsatt underskott, varvid hela sparandet sker i företag och hushåll. Återhållsamma löneökningar Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är lågt, och vi bedömer att rekryteringsproblemen förblir små i den privata sektorn, åtminstone under det närmaste året. Det innebär att löneökningarna utöver avtal bedöms komma att bli små under prognosperioden. De avtal som slöts 2013 löper dessutom i de flesta fall över tre år, vilket betyder att många avtal kommer att omförhandlas först De ingångna avtalen blev också klart lägre än de föregående, och är bland de lägsta treårsavtalen på länge. De ger löneökningar på drygt 2 procent per år under de kommande tre åren. Avtalen innehöll också andra kostnadsökningar vars utformning varierar mellan olika avtalsområden. Sammantaget landade de avtalsmässiga kostnadsökningarna på i genomsnitt 2,2 procent 2014 och 2,3 procent Till detta ska läggas löneökningar som uppkommer lokalt, så kallad löneglidning. Vi står fast vid vårt antagande våren 2014 att löneökningarna kommer att uppgå till 2,8 procent 2014 och till 2,9 procent För 2016 skattas löneökningarna till 3,4 procent, men bedömningen är osäker. Det sammanhänger med att en ny avtalsperiod börjar andra 22 Konjunkturlönestatistiken.

38 Arbetsmarknadsutsikterna hösten kvartalet Det finns en del som talar för att dessa avtal hamnar på en högre nivå än de nuvarande, främst till följd av en starkare konjunktur och därmed högre vinster i näringslivet. Arbetsförmedlingen har också i sin intervjuundersökning ställt frågan om löneökningen under det senaste året, det vill säga från hösten 2013 till hösten För samtliga arbetsställen ökade lönen med i genomsnitt 2,8 procent, vilket kan jämföras med 2,7 procents årsbaserad ökning våren Låg inflation Inflationen mätt som KPI har visat på fallande priser under nästan alla månader hittills under 2014, och i oktober minskade prisnivån med 0,1 procent. Även den underliggande inflationen, det vill säga KPI med fast ränta (KPIF), har växlat ned påtagligt och uppgick i oktober 2014 till 0,6 procent. Inflationsnedgången är bred, och är kopplad till utvecklingen för både inhemska varor och tjänster. Det beror bland annat på att det låga resursutnyttjandet i ekonomin i hög grad bidrar till att hålla tillbaka prishöjningar. Nedåttryck från internationella priser på livsmedel och energi bidrar också till den låga inflationen. Den obefintliga inflationen bedöms bestå under 2014, men en viss ökning är trolig under 2015 och Riksbankens räntesänkningar ger dock en påverkan nedåt på boräntorna vilket håller tillbaka KPI. Samtidigt har nollräntepolitiken lett till en kronförsvagning, vilket ökar importpriserna. KPI bedöms komma att minska med 0,2 procent mellan 2013 och 2014, men under 2015 bedöms inflationen växla upp till 0,4 procent. För 2016 skattas inflationen till 1,7 procent. Ökningen av KPIF beräknas för 2014 till 0,4 procent och för 2015 till 1,0 procent. För 2016 skattas ökningen till 1,5 procent. Sammantaget betyder detta att inflationstakten kommer att understiga Riksbankens mål på 2 procent under överskådlig tid, men det betyder å andra sidan att vi bedömer att landet inte kommer att drabbas av någon deflation. Det som kan leda till en långvarigt låg inflation är en utveckling där hushåll och företag ställer in sig på en allt lägre prisökningstakt.

39 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Goda inkomster för hushållen Förstärkningen av hushållsinkomsterna har legat på en god nivå sedan slutet av 1997, och under de senaste åren har ökningarna mestadels legat över det historiska genomsnittet. Samtidigt som arbetsmarknaden förstärks under perioden 2014 till 2016, räknar vi med löneökningar på 2,9 procent under det kommande året, och med mer året därpå. Samtidigt blir inflationen låg, vilket innebär att hushållens reala disponibla inkomster fortsätter att utvecklas väl. Under de två senaste åren har hushållsinkomsterna ökat med 3,8 respektive 1,8 procent, och ökningen 2014 kan skattas till 2,3 procent. 23 Den allt starkare arbetsmarknaden leder till att det totala antalet arbetade timmar ökar, men samtidigt sker ett visst tryck uppåt på inflationen och löneökningarna blir små. Detta leder till att uppgången av de reala disponibla inkomsterna bedöms komma att dämpas till 2,1 procent 2015 och till 1,7 procent Hushållens förmögenhet har förstärkts markant genom stigande priser på bostäder och en påtaglig börsuppgång. Vi antar att förmögenheten ökar något under de kommande åren, men det finns en del som talar för att börsen blir fortsatt mycket volatil under det närmaste året. Vi bedömer också risken för en nedgång av huspriserna som liten under prognoshorisonten. Ett eventuellt införande av ett amorteringskrav bedöms leda till att prisutvecklingen på småhus och lägenheter dämpas. Även framöver kommer bristen på bostäder i landet samt fortsatt mycket låga bolåneräntor att ha en prishöjande effekt. Den privata konsumtionen drar upp ekonomin Den privata konsumtionen har gett ett förhållandevis stort bidrag till BNP-tillväxten under det senaste året, men trots det har hushållen fortsatt att upprätthålla ett högt sparande. Hushållens förtroendeindikator har emellertid dämpats sedan slutet av föregående år och nedgången i november var tydlig. Hushållen är dock förhållandevis positiva för nuläget, men tror att både deras egen och landets ekonomi kommer att försämras på ett års sikt. Det kan finnas många orsaker till detta, men en ökad geopolitisk oro, en svag 23 Avser hushåll och deras icke vinstdrivande organisationer.

40 Arbetsmarknadsutsikterna hösten omvärldskonjunktur och ett mycket osäkert parlamentariskt läge bör vara de främsta faktorerna. Många av dessa osäkerheter väntas komma att skingras och därmed bedöms hushållen återfå en mer positiv tro på framtiden. Som tidigare nämnts fortsätter hushållens inkomster att utvecklas väl, och detta sker parallellt med att jobben blir fler. Vi bedömer därmed att hushållen fortsätter att hålla i stafettpinnen för tillväxten under de kommande åren. Den privata konsumtionen ökade med 1,9 procent under 2013 och ökningen bedöms stiga till 2,6 procent För 2015 och 2016 beräknas uppgången till 2,7 respektive 2,4 procent. Det betyder att hushållen upprätthåller ett högt sparande under perioden 2014 till Investeringskonjunkturen förstärks Investeringskonjunkturen har varit mycket svag under de senaste åren, men sedan andra kvartalet 2013 har det skett en viss förstärkning. Mellan andra och tredje kvartalet 2014 ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 1,1 procent och jämfört med motsvarande kvartal året innan blev tredje kvartalets ökning 4 procent. Bakom förbättringen låg framför allt ökade investeringar i bostäder, men också investeringar i övriga byggnader och anläggningar samt ombyggnader ökade. Bostadsinvesteringarna har ökat i hög takt under fem kvartal i följd, jämfört med året innan. Även de kommunala investeringarna har ökat tydligt hittills under Däremot har investeringar i inventarier och maskiner minskat, och bakom detta ligger den nedtryckta industrikonjunkturen. Det finns mycket som talar för att investeringskonjunkturen förstärks under 2015 och i synnerhet under Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka, även om ökningstakten dämpas undan för undan. Ett eventuellt införande av amorteringskrav kan ha en viss dämpande effekt, men det låga ränteläget kompenserar detta kortsiktigt. Därtill kommer att industrins investeringar börjar öka 2015, och det är en utveckling som förstärks Industriföretagen har, i SCB:s investeringsenkät, undan för undan reviderat ned sina investeringsplaner för I den senaste (oktoberenkäten) planerade industrin för att minska investeringarna 2014 med 10 procent. Bakom detta låg stora planerade neddragningar i investeringarna inom gruvindustrin, men även majoriteten av övriga industribranscher planerade för en lägre investeringsvolym. Energibranschen räknar med oförändrat stora investeringar 2014 jämfört med En viss neddragning väntas 2015, men investeringsnivån blir ändå hög. Tjänstesektorerna räknar sammantaget med ökade investeringar i år och det är en utveckling som fortsätter nästa år. Handeln planerar dock för att minska sina investeringar något De statliga investeringarna, som till största delen består av investeringar i vägar och järnvägar, minskade kraftigt De bedöms emellertid komma att öka både 2014 och De kommunala investeringarna bedöms öka tydligt under helåret 2015, och kommunerna har ett stort renoveringsbehov av sina byggnader vilket talar för ökade investeringar även Sammantaget finns det alltså en del som talar för att investeringskonjunkturen förstärks 2015, och att tempot ökar ytterligare Den förbättring som sker av den globala konjunkturen och den därmed växande varuexporten leder till att industrins investeringar ökar tydligt under framför allt Det är också värt att notera att industrins investeringar legat på en förhållandevis låg nivå sedan finanskrisen 2008, och behovet att förstärka produktiviteten blir större framöver. De fasta bruttoinvesteringarna, som mins-

41 Arbetsmarknadsutsikterna hösten kade med 0,4 procent 2013, bedöms öka med 4,6 procent under För 2015 och 2016 beräknas investeringarna komma att öka med 5,6 respektive 6,9 procent. Svag utveckling av offentlig konsumtion Under 2013 växte den offentliga konsumtionen med endast 0,7 procent. Den statliga konsumtionen, som står för en fjärdedel av den offentliga konsumtionen, steg påtagligt med 1,6 procent vilket betyder att den ökat i god takt två år i följd. Bland annat bidrog en stark ökning av utgifterna för migration och arbetsmarknadspolitik. I år dämpas tillväxten av den statliga konsumtionen något medan den kommunala ökar påtagligare. Det betyder att den offentliga konsumtionen bedöms komma att växla upp till 1,4 procent För 2015 bedöms den statliga konsumtionen endast komma att öka svagt medan den kommunala fortsätter att förstärkas. Det sammanhänger med flera faktorer. Den kommunala ekonomin gynnas av att totalt antal arbetade timmar fortsätter att öka i förhållandevis god takt, vilket ökar skattebasen. Dessutom fortsätter kommunalskatten att höjas under kommande år. Till detta kommer en fortsatt stark ökning av antalet anställda i den kommunala sektorn, vilket är en följd av demografiska faktorer. Bland annat ökar antalet barn i förskole- och grundskoleålder. Vidare framgår av Arbetsförmedlingens intervjuer med landets kommuner och landsting att framför allt kommunerna räknar med att fortsätta öka antalet anställda. Sammantaget beräknas den offentliga konsumtionen komma att öka med 1,6 procent 2015 och med 1,7 procent Försörjningsbalans och inflation, förändring i procent. Prognos för Källa: SCB och Arbetsförmedlingen. Omvärlden ger osäkerhet i prognosen Procentuell förändring Prognos BNP 6,0 2,7-0,3 1,3 2,0 2,3 2,8 Privat konsumtion 3,9 1,9 0,8 1,9 2,6 2,7 2,4 Offentlig konsumtion 1,3 0,8 1,1 0,7 1,4 1,6 1,7 Fasta investeringar 6,0 5,7-0,2-0,4 4,6 5,6 6,9 Lagerinvesteringar 2,1 0,5-1,1 0,1 0,2 0,0-0,1 Export 11,9 6,1 1,0-0,2 2,3 3,3 5,6 Import 12,8 7,3 0,5-0,7 4,7 5,1 6,6 KPI, inflation, årsgenomsnitt 1,2 3,0 0,8-0,1-0,2 0,4 1,7 Det finns denna gång fler osäkerhetsmoment i lagd prognos än vanligt. Den svaga utvecklingen av konjunkturen i euroområdet väcker en rad frågetecken. Den underliggande kraften i konjunkturåterhämtningen är mycket bräcklig och det finns en risk att den inte är tillräcklig stark för att undvika en trippel-dipp, trots massiva insatser från Europeiska Centralbanken (ECB). Det kan visa sig att de inte är tillräckliga för att sätta fart på ekonomin varaktigt. Vidare bakbinder skuldberget finanspolitiken under lång tid. Dessutom är deflationshotet levande och ett medel mot detta är att försvaga valutan, vilket i sin tur tenderar att öka importpriserna varvid inflationen tar fart. Det vore på sin plats att mer djupgående diskutera ett rimligt inflationsmål kortsiktigt. Löneökningarna har varit tillbakapressade under lång tid och en höjd inflationstakt leder till att realinkomsterna gröps ur, vilket är ungefär vad som sker i Japan, och det leder i sin tur att luften går ur den privata konsumtionen. En mer stadigvarande återhämtning i euroområdet förutsätter en starkare inhemsk efterfrågan, men risken är stor att den inhemska efterfrågan förblir

42 Arbetsmarknadsutsikterna hösten svag. Problemen i banksektorn är inte överståndna och även om situationen förbättrats avsevärt finns det fortfarande en risk för obehagliga överraskningar. Dessutom är återhämtningen på arbetsmarknaden bräcklig och utvecklingen kan snabbt börja gå bakåt igen. Arbetslösheten är skyhög i många länder och inslaget av långtidsarbetslösa är stort, vilket begränsar utsikterna att få till stånd en ökning av den inhemska efterfrågan. Ukrainakrisen och utvecklingen i Mellanöstern är andra osäkerhetsfaktorer. Skulle någon av dessa kriser fördjupas och spridas ökar risken att den ger tydligare effekter på världsekonomin och därmed på den svenska utvecklingen. Det finns också konflikthärdar i Afrika. Även en uppblossande konflikt med Nordkorea inblandat skulle ge negativa effekter på den globala tillväxten. Den amerikanska ekonomin har förstärkts, och där är risken för bakslag påtagligt mindre än tidigare. Den amerikanska centralbanken måste dock liksom andra länders centralbanker uppvisa en stor fingertoppskänsla för att hitta lämpliga tidpunker när olika stimulanspaket ska fasas ut. Det finns alltid en risk att man missbedömer styrkan i konjunkturåterhämtningen. En för snabb räntehöjning i USA kan komma att ge negativa konsekvenser för omvärlden. Det finns även riskfaktorer i Kina, dels utvecklingen av bostadspriserna, dels de stora ekonomiska klyftorna inom landet. En störning i Kina skulle snabbt påverka världsekonomin. men det finns också osäkerhetsfaktorer inom landet Det finns även osäkerhetsmoment inom landet. Ett är att det parlamentariska läget är mycket osäkert. Det är svårt att överblicka vilken ekonomisk politik som kommer att föras under de kommande åren. Föreliggande prognos bygger på att den inhemska efterfrågan bidrar till en god tillväxt under de kommande åren. Det betyder att störningar i hushållens realinkomster snabbt slår igenom på försvagad privat konsumtion, vilket leder till lägre tillväxt och färre nya jobb. Detsamma händer om hushållens osäkerhet kring landets och sin egen ekonomi ökar ytterligare, vilket resulterar i att hushållen håller allt hårdare i plånboken. Den pågående debatten om att hushållen är allt mer skuldtyngda ledde till förslag att införa amorteringskrav. Detta kan leda till att den tydliga uppgången av bostadsproduktionen bryts, vilket också dämpar tillväxten i ekonomin. Det är dock sant att hushållen blivit alltmer skuldtyngda, vilket är en permanent akilleshäl i den svenska ekonomin. Detta gör hushållen mycket känsliga för räntehöjningar och en sådan påverkar snabbt deras möjligheter att konsumera. Räntan förblir dock låg under de närmaste åren och därmed är risken för prisfall på bostäder mycket liten under prognosperioden, men större för åren 2017 och Något som kommit upp på agendan i många länder är ökad risk för deflation. Vi har emellertid valt att anta att varken Sverige, eller för den delen euroområdet, kommer att drabbas av deflation. Det är därvid viktigt att följa hushållens och företagens inflationsförväntningar. En låg eller tidvis sjunkande prisnivå leder till sänkta inflationsförväntningar, och ju mer som detta sprider sig desto mer ökar risken för deflation. Eftersom inflationsförväntningarna är i sjunkande är den logiska slutsatsen att deflationsrisken har ökat. En deflationistisk period skulle dämpa tillväxten i ekonomin, något som Japan bevittnat under lång tid. Deflation kan leda till att ekonomin låses fast i en nedåtgående spiral. Konsumenterna skjuter upp sina inköp eftersom de bedömer att produkterna blir billigare framöver. Företagen blir alltmer försiktiga att investera och nyanställa eftersom de räknar med att inte få tillräckligt betalt för sina varor och tjänster. Deflation ökar också

43 Arbetsmarknadsutsikterna hösten värdet på skulderna. Sammantaget skulle detta leda till en svagare ekonomisk utveckling jämfört med denna prognos. Det finns också uppåtchanser i lagd prognos. De lägre energipriserna kan komma att ge större stimulanseffekter till världsekonomin än vad vi bedömt i denna prognos. Detta utgör en potential för snabbare tillväxt. Spridningseffekterna från den starka utvecklingen i Förenta staterna kan komma att bli större än vad vi antagit. Det finns också inhemska faktorer som kan komma att ge en starkare ekonomisk utveckling. Hushållens stora sparande under senare år tillsammans med en fortsatt god inkomstutveckling kan innebära att vi har underskattat utvecklingen av den privata konsumtionen. Det är inte osannolikt att denna ökar mer än vi förutsett, vilket skulle ge en högre BNP-tillväxt och en starkare sysselsättningsuppgång än vad vi har antagit i denna prognos. Den ekonomiska utvecklingen kan också komma att bli starkare i USA än vad som bedömts i denna prognos, vilket skulle leda till en kraftigare återhämtning i den globala ekonomin. Detta skulle gynna den svenska exportföretagen.

44 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Efterfrågan på arbetskraft Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas, dock i ett svagare tempo än vad som bedömdes i föregående prognos. Arbetsgivarna i Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning uppger att antalet anställda kommer att öka på såväl ett som två års sikt, men bedömningarna är mer återhållsamma än i föregående undersökning. Arbetsgivarnas anställningsplaner är trots allt förhållandevis expansiva och framåtblickande indikatorer pekar på ett fortsatt gott stämningsläge. Vidare ligger antalet varsel om uppsägning på låga nivåer samtidigt som antalet lediga platser ligger på en hög nivå. Sammantaget innebär detta att antalet sysselsatta beräknas öka med personer under 2015 och med ytterligare personer under Fortsatt god efterfrågan på arbetskraft Under 2013 var i genomsnitt personer (16-64 år) sysselsatta vilket var fler än året innan, enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Denna utveckling har fortsatt under Enligt AKU har antalet sysselsatta räknat som genomsnitt för årets första tre kvartal ökat med personer jämfört med samma period året innan. Under senare delen av hösten har dock ökningen bromsat in. Också i Kortperiodisk sysselsättningsstatistik har sysselsättningen ökat tydligt under 2014, men även där har det skett en inbromsning. Totalt antal arbetade timmar har ökat i ett högre tempo än sysselsättningen under Under de tre första kvartalen 2014 ökade antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin med 1,9 procent, i förhållande till samma period föregående år. Detta kan jämföras med en sysselsättningsökning på en 1,0 procent under samma period, enligt Arbetskraftsundersökningarna. Att arbetade timmar ökar relativt mer än sysselsättningen indikerar en försvagad produktivitetstillväxt. Bilden av en relativt god arbetskraftsefterfrågan förstärks av låga varselnivåer under Från inledningen av 2014 till slutet på oktober har knappt varsel om upp-

45 Arbetsmarknadsutsikterna hösten sägning anmälts till någon av landets arbetsförmedlingar. Detta kan jämföras med samma period föregående år då varsel om uppsägning anmäldes, vilket i sin tur var färre än året innan. Ytterligare perspektiv på hur efterfrågan på arbetskraft tenderar att utvecklas kan fås genom att studera utvecklingen av antalet lediga platser. Såväl SCB:s statistik över lediga jobb och vakanser som Arbetsförmedlingens platsstatistik 24 visar på en stigande efterfrågan på arbetskraft under Jämförs antalet lediga platser under tredje kvartalet 2014 med samma kvartal året innan har antalet lediga platser ökat från till , enligt SCB:s statistik. Dessutom pekar ett flertal framåtblickande indikatorer på en fortsatt god utveckling av antalet sysselsatta under prognosperioden. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2014 visar att företagen räknar med att öka antalet anställda på både ett och två års sikt. Arbetsgivarnas bedömningar är dock något mer försiktiga i vår senaste undersökning jämfört med föregående undersökning. På motsvarande sätt indikerar även Konjunkturinstitutets barometerundersökningar att antalet anställda kommer att öka framöver. Närmare 1,4 miljoner rekryteringar 2014 Antalet rekryteringar har ökat, vilket är ett tydligt tecken på att arbetsmarknaden förbättras. För årets tre första kvartal summeras antalet rekryteringar (16-64 år) till , vilket är drygt fler än under samma period föregående år. Om nuvarande mönster består kommer antalet rekryteringar under 2014 att uppgå till närmare 1,4 miljoner. Un- 24 Mellan januari och oktober 2014 har lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen. Detta är fler jämfört med det förhållandevis höga antalet samma period i fjol. Arbetsförmedlingen har emellertid sett en ökning av antalet nyanmälda lediga platser med ett overifierat bakomliggande rekryteringsbehov. Detta medför att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över lediga platser skall tolkas med viss försiktighet. Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid. Syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden.

46 Arbetsmarknadsutsikterna hösten der 2015 och 2016 väntas antalet rekryteringar att öka ytterligare, delvis beroende på ett fortsatt högt behov av ersättningsrekryteringar. Vidare kan man konstatera att cirka 70 procent av alla rekryteringar avser tillfälliga anställningar och att personer som är 24 år eller yngre utgör omkring 45 procent av alla rekryteringar som sker under ett givet år. Andelen ungdomar varierar emellertid över året, relativt flest ungdomar rekryteras under kvartal tre vilket hänger samman med sommarjobben. Ett annat faktum är att kvinnor utgör en större andel av rekryteringarna än män, vilket bland annat beror på att kvinnor oftare än män har tillfälliga anställningar och deltidsanställningar. Under tredje kvartalet 2014 svarade kvinnorna för 53 procent av samtliga rekryteringar. Fördjupningsruta Rekryteringsutvecklingen Rekryteringarna har ökat under det senaste året och bedömningen är att denna utveckling också kommer att fortsätta under prognosperioden. Här beskrivs rekryteringsstatistiken lite mer ingående i syfte att teckna en bild av hur det stora antalet rekryteringar på arbetsmarknaden fördelar sig på olika grupper och näringsgrenar. Förändringar av antalet rekryteringar Förändringar i antalet rekryteringar beror inte endast på förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Ytterligare faktorer som inverkar är pågående strukturomvandling och generationsväxling. Personalomsättning för enskilda branscher kan bero på branschtypiska egenskaper såsom andel personer i tidsbegränsade anställningar och även på förändringar i löner, till exempel löneökningar till följd av allvarliga bristsituationer. Sammantaget kan man säga att det råder ett positivt samband mellan å ena sidan rekryteringar och å andra sidan arbetskraftsefterfrågan, pensionsavgångar samt benägenhet att röra sig mellan olika arbetsgivare. Strukturomvandling som leder till personalrationaliseringar på grund av ny teknik påverkar i sin tur rekryteringarna negativt.

47 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Totalt rekryterades personer under tredje kvartalet i år vilket var fler än samma kvartal ifjol. En säsongrensad serie med trendvärden visar en uppåtgående trend sedan 2012 års sista kvartal. Vilka näringsgrenar rekryterar? Flest rekryteringar skedde under 2014 års tredje kvartal i den privata tjänstesektorn, som stod för hela 52 procent av rekryteringarna. Detta kan ställas i relation till att näringsgrenen samtidigt sysselsatte 46 procent av samtliga sysselsatta under samma period. Den enskilda bransch som rekryterade flest personer under kvartalet ingick dock inte i den privata tjänstenäringen utan var istället vård och omsorg. Totalt rekryterades under tredje kvartalet i år personer till denna del av den offentliga tjänstesektorn. Under det senaste året har rekryteringarna antalsmässigt ökat mest inom de privata och offentliga tjänstenäringarna vilket hänger samman med att också det totala antalet sysselsatta har ökat mest i dessa näringsgrenar. Inom den privata tjänstenäringen är det branscherna personliga och kulturella tjänster samt handeln som har haft störst antalsmässiga uppgångar i rekryteringar under det gångna året. Hög personalomsättning inom offentliga sektorn För att få en uppfattning om relativ personalomsättning kan antalet rekryteringar för en viss bransch relateras till dess storlek i termer av totalt antal sysselsatta. 26 Vid en sådan jämförelse framkommer att den näringsgren som uppvisar högst personalomsättning är den privata tjänstesektorn. Därefter följer offentliga tjänster och sedan på en något lägre nivå byggverksamhet och jord- och skogsbruk. Lägst flöden i förhållande till antalet sysselsatta uppvisar industrin. Det utmärkande för offentlig tjänstesektor i förhållande till övriga näringsgrenar är att näringsgrenen har en betydligt högre andel förvärvsarbetande kvinnor än män. Även i privat tjänstesektor utgör kvinnorna en större andel av de förvärvsarbetande. Näringsgrenarna har också en något högre andel tidsbegränsat anställda, i jämförelse med industrin och byggverksamheten. Detta gäller däremot inte i förhållande till näringsgrenen jord- och skogsbruk. Därtill har offentlig tjänstesektor en relativt hög andel förvärvsarbetande i åldrarna år. 27 Delar av den offentliga tjänstesektorn, främst vård och omsorg, har också tydliga säsongvariationer i antalet rekryteringar. Trenden för personalomsättningen har på senare tid varit uppåtgående, framför allt för den offentliga tjänstesektorn. Denna trend har främst drivits på av utvecklingen för verksamhetsområdena vård och omsorg respektive utbildning. Att personalomsättningen tycks öka i näringsgrenen hänger troligtvis samman med den pågående generationsväxlingen. Eftersom verksamhetsområdena inom sektorn är personalintensiva går personalrationaliseringar inte alltid att genomföra vid pensionsavgångar. Värt att notera är också 25 Statistiken avser externrekryteringar (16-64 år) och visar skillnad mellan status innevarande kvartal jämfört med föregående. Detta medför underskattning av antalet nyanställningar med kort varaktighet. 26 Observera att relativtalen som man får genom att ställa antalet rekryteringar per bransch mot antal sysselsatta per bransch i ordinarie AKU inte är statistiskt säkerställda eftersom rekryteringsstatistiken endast bygger på 7/8-delar av AKU-urvalet. För ytterligare information, se SCB, Bakgrundsfakta, Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2010:2, Rekryteringsstatistik från AKU. Vi väljer ändå att göra en jämförelse på detta sätt för att erhålla en ungefärlig rangordning av branschernas gällande personalomsättning. Redovisningen sker av denna anledning dock bara på ordinalskalenivå. 27 SCB, RAMS 2012 och SCB, AKU tredje kvartalet 2014.

48 Arbetsmarknadsutsikterna hösten att bristtalen för offentlig sektor som helhet, bland både privata och offentliga utförare, är höga i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning denna höst. men allra högst inom hotell och restaurang Bland de privata tjänstenäringarna är det främst hotell- och restaurangverksamhet som har hög personalomsättning och därefter är det en bra bit ner till andraplatsen som innehas av branschen personliga och kulturella tjänster. Att hotell- och restaurangverksamheten toppar personalomsättningsligan är inte förvånande med tanke på de stora säsongmässiga variationerna i arbetskraftsefterfrågan för branschen samt det stora inslaget av ungdomar. Nästan en tredjedel av de förvärvsarbetande är i åldrarna år, vilket är den högsta andelen av alla branscher. Detta är också den bransch som har den lägsta andel fast anställda. Även inom personliga och kulturella tjänster är andelen fast anställda låg, men där finns en högre andel äldre förvärvsarbetande. Trendmässigt är det dock inte hotell- och restaurangverksamhet som har haft den starkaste utvecklingen av personalomsättningen inom privata tjänster, utan det är personliga och kulturella tjänster. Sammanfattningsvis ger analysen ett tämligen väntat resultat. Personalomsättningen är högst inom hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella tjänster. Detta beror på strukturella branschspecifika faktorer som exempelvis kraftiga säsongvariationer i arbetskraftsefterfrågan vilket ökar andelen i tidsbegränsade anställningar. Under senare tid tycks personalomsättningen ha ökat mest i branscherna vård och omsorg, utbildning samt personliga och kulturella tjänster. Troligen är den viktigaste orsaken generationsväxlingen i dessa branscher men möjligen kan en del av ökningarna också förklaras av en ökad benägenhet till rörlighet mellan olika arbetsgivare inom branscherna. En tänkbar orsak till ökad rörlighet inom de offentliga tjänsterna skulle kunna vara den ökade brist på personal som arbetsgivarna i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning denna höst uppger att man har upplevt. Rekryteringsproblemen ökar framför allt inom den offentliga sektorn Efterfrågan på arbetskraft har som konstaterats ovan varit förhållandevis god under En högre arbetskraftsefterfrågan tenderar att vara förknippad med högre och mer utbredda rekryteringsproblem. Såväl Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som Konjunkturinstitutets undersökningar indikerar också att rekryteringsproblemen har ökat något under det senaste året, om än från en relativt låg nivå. Andelen arbetsgivare som upplevt rekryteringsproblem i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2014 uppgick till 24 procent, vilket kan jämföras med 21 procent våren 2014 och 19 procent hösten 2013.

49 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Inom vissa områden är bristen på arbetskraft stor. Särskilt utbredd är bristen på arbetskraft inom delar av kommun- och landstingssektorn. I höstens undersökning angav närmare hälften av de offentliga arbetsgivarna att man har upplevt problem med att hitta rätt kompetens vid rekryteringar som skett under det senaste halvåret. Inom den offentliga tjänstesektorn där bristen på arbetskraft i nuläget är mycket utbredd riskerar bristen på arbetskraft att utgöra ett hinder för den framtida jobbtillväxten. Även inom ett flertal IT- och teknikyrken rapporterar arbetsgivarna om svårigheter med att hitta rätt arbetskraft. 28 Antalet sysselsatta bedöms öka med fram till 2016 Under 2013 ökade sysselsättningen, år, med personer (1,0 procent) jämfört med Sysselsättningen har fortsatt öka i god takt. Räknat som genomsnitt för årets inledande tre kvartal har antalet sysselsatta ökat med personer jämfört med samma period året innan. Emellertid visade AKU:s oktobermätning på en tydlig inbromsning. Det finns därför mycket som talar för att jobbtillväxten reduceras under fjärde kvartalet. För 2014 beräknas sysselsättningen öka med personer. Mellan 2014 och 2015 bedöms sysselsättningen öka med ytterligare personer (0,9 procent). I takt med att konjunkturen succesivt förstärks väntas en något starkare sysselsättningsutveckling påföljande år. Under 2016 beräknas antalet sysselsatta öka med personer (1,2 procent). Sysselsättningsökningar väntas framför allt inom delar av den privata tjänstesektorn och inom den offentliga sektorn. 28 Se inledningen på avsnittet Näringsgrenar för en detaljerad redovisning av rekryteringsproblemen inom olika näringsgrenar.

50 Arbetsmarknadsutsikterna hösten I åldrarna år ökade sysselsättningen med 1,0 procent ( personer) under 2013 jämfört med För de tre inledande kvartalen 2014 noteras en ökning med 1,5 procent ( personer), jämfört samma period föregående år. För helåret 2014 bedöms sysselsättningen öka med Under prognosperioden bedöms en sysselsättningsökning med under 2015 och med under 2016 i åldrarna år. Sysselsättningsgraden (16-64 år) uppgick 2013 till i genomsnitt 75,5 procent. För 2014 beräknas nivån till 76,0 procent. För 2015 och 2016 bedöms sysselsättningsgraden till 76,3 respektive 76,8 procent. Deltidssysselsättning vanligast bland kvinnor, ungdomar och äldre Andelen heltidssysselsatta (35 timmar eller mer per vecka) har varit relativt stabilt över det senaste decenniet. Sedan tredje kvartalet 2005 har andelen heltidssysselsatta ökat med måttliga två procentenheter från 78 procent till 80 procent. Kvinnor svarar för hela ökningen. Jämförs tredje kvartalet 2005 med motsvarande kvartal 2014 har andelen heltidsarbetande kvinnor ökat från 65 till 70 procent. Bland männen har andelen heltidssysselsatta varierat mellan 88 och 89 procent sedan slutet på Deltidsarbete (34 timmar eller mindre per vecka) är således fortfarande mer utbrett bland kvinnor än bland män. Tredje kvartalet 2014 arbetade lite mer än var tredje kvinna i åldern 20 till 44 år deltid. Detta kan jämföras med ungefär var tionde man i samma ålder. Deltidsarbete är dock mest utbrett bland den äldre delen av arbetsstyrkan här är också könsskillnaderna minst framträdande. Av de omkring sysselsatta i åldern år arbetade 65 procent, eller , mindre än 35 timmar per vecka under tredje kvartalet Bland männen (65-74 år) uppgick andelen deltidsarbetande till 63 procent, medan motsvarande siffror bland de äldre kvinnorna var 68 procent. Noterbart är också att en stor andel 60 procent av den äldre delen av arbetsstyrkan arbetar så kallad kort deltid (mindre än 20 timmar per vecka). Det är också markant fler män än kvinnor som jobbar efter 64 år.

51 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Andelen deltidssysselsatta kan komma att minska något under prognosperioden, då merparten av sysselsättningsökningen sker bland de heltidssysselsatta. Denna effekt är vanlig i en konjunkturuppgång, då företagen ofta ökar arbetstiden för de redan anställda innan de börjar nyanställa. Arbetade timmar ökar både 2015 och 2016 Antalet arbetade timmar utvecklades svagt under inledningen av 2013, vilket sammanhängde med en ökad frånvaro från arbetet. Därefter har totalt antal arbetade timmar ökat tydligt och ökningstakten är nu starkare än sysselsättningstillväxten. Under de tre första kvartalen 2014 ökade antalet arbetade timmar (enligt AKU) i den svenska ekonomin med 1,9 procent, i förhållande till samma period föregående år. Det finns mycket som talar för att timutbudet kommer att fortsätta öka relativt sett starkare än sysselsättningen under Detta beror främst på att övertidsarbetet för heltidssysselsatta ökar och att de som arbetar deltid erbjuds att arbeta mera. Till detta kan läggas att det fortfarande finns förhållandevis stora lediga personalresurser på arbetsställena. Totalt antal arbetade timmar beräknas komma att öka med 1,9 procent 2015 samt med 1,8 procent Antalet fast anställda ökar framför allt under 2015 Antalet fast anställda ökade svagt under hela Under 2014 har emellertid en viss uppväxling av antalet fast anställda skett, men de tillfälliga anställningarna står fortfarande för en relativt och absolut större del av jobbtillväxten. Mellan tredje kvartalet 2013 och tredje kvartalet 2014 ökade antalet fast anställda med knappt (0,8 procent) medan antalet tillfälliga anställningar ökade med ungefär (5,4 procent), enligt AKU. Framöver väntas antalet fast anställda fortsätta att öka i tilltagande takt, då allt fler går från tillfälliga till fasta jobb samtidigt som färre fast anställda förlorar jobbet. Dessutom förutses en fortsatt stark tillväxt av antalet tillfälligt anställda.

52 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Sysselsättningen ökar bland unga och äldre Sysselsättningen har ökat på bred front i den svenska ekonomin under de senaste åren sedan 2009 har antalet sysselsatta (15-74 år) ökat med omkring Därtill har andelen sysselsatta stigit i samtliga åldersgrupper vid en jämförelse över de senaste fem åren. Bland äldre (65-74 år) har det skett en påtaglig förstärkning där sysselsättningsgraden vuxit successivt. För att illustrera tredje kvartalet 2005 utgjorde personer i åldern år omkring 1,7 procent av den totala sysselsättningen i Sverige, tredje kvartalet 2014 var motsvarande siffra 3,7 procent. Det senaste året har det dessutom skett en märkbar förbättring bland unga (personer under 25 år). Under prognosperioden bedöms sysselsättningen öka för samtliga åldersgrupper, men det är i synnerhet ungdomarna som gynnas av den starka arbetsmarknaden. Man kan också notera att en stor del av sysselsättningsökningen, särskilt bland de unga, avser tillfälliga anställningar. Utbildningsnivån viktig för sysselsättningen Utbildningsnivå och sysselsättning uppvisar ett tydligt positivt samband. Med andra ord har personer med en eftergymnasial utbildning som är två år eller längre, högst sysselsättningsgrad medan de med den kortaste utbildningen det vill säga förgymnasial utbildning uppvisar lägst andel sysselsatta av befolkningen. Mellan tredje kvartalet 2005 och tredje kvartalet 2014 ökade antalet sysselsatta (16-64 år) med högskoleutbildning på två år eller mer med drygt , motsvarande 44 procent. Annorlunda uttryckt har de högutbildades andel av den totala sysselsättningen har ökat från 31,1 procent 2005 till 41,6 procent Antalet sysselsatta med förgymnasial utbildning har minskat successivt under en längre period, vilket till stor del sammanhänger med att antalet personer med den utbildningsbakgrunden i befolkningen minskar stadigt. Också sysselsättningsgraden har minskat tydligt under senare år, vilket illustrerar att nedgången av arbetstillfällen utan några specifika utbildningskrav fortsatt. Sedan 2005 har antalet sysselsatta med högst förgymnasial utbildning minskat med omkring en tredjedel. Under tredje kvartalet 2014 hade drygt sysselsatta, år, högst förgymnasial utbildning, motsvarande en sysselsättningsgrad på 60 procent. Detta kan jämföras med 87 procent hos dem med lång högskoleutbildning och 82 procent bland dem med gymnasial utbildning i samma ålder. Det finns således en stor potential att öka sysselsättningen bland de korttidsutbildade. Många av dessa personer är dock i behov av omfattande kompetenshöjande insatser för att detta ska kunna realiseras. Ökad sysselsättningsgrad för utomeuropeiskt födda med lång utbildning Antalet sysselsatta kvinnor med längre högskoleutbildning har ökat mer än antalet män med motsvarande utbildningsnivå. Dessutom har antalet sysselsatta utomeuropeiskt födda med lång högskoleutbildning mer än fördubblats under samma period. Under tredje kvartalet 2014 var utomeuropeiskt födda med lång högskoleutbildning sysselsatta vilket kan jämföras med motsvarande kvartal Sysselsättningsgraden är generellt högre bland inrikes födda än bland utrikes födda, i synnerhet utomeuropeiskt födda. Bland inrikes födda uppgick sysselsättningsgraden, 16-

53 Arbetsmarknadsutsikterna hösten år, till 79,2 procent, räknat som genomsnitt för årets tre inledande kvartal. Motsvarande siffra för utrikes födda var 63,9 procent och för utomeuropeiskt födda 56,8 procent. Sysselsättningsgraden tenderar emellertid att öka hos utrikes födda, särskilt bland utomeuropeiskt födda med eftergymnasial utbildning på två år eller mer. Sedan tredje kvartalet 2005 har andelen sysselsatta, år, utomeuropeiskt födda med längre eftergymnasial utbildning stigit med sex procentenheter från 65 procent till 71 procent. Emellertid visar utomeuropeiskt födda kvinnor ett fortsatt lågt deltagande i arbetslivet. Räknat som genomsnitt för årets tre första kvartal var sysselsättningsgraden, år, 78,3 procent för inrikes födda kvinnor jämfört med 50,9 procent för utomeuropeiskt födda kvinnor. Under samma period var sysselsättningsgraden 80,0 procent bland inrikes födda män och 62,3 procent bland utomeuropeiskt födda män. Den relativt låga sysselsättningsgraden bland utomeuropeiskt födda förklaras av flera orsaker. Forskningen har bland annat pekat på avsaknad av nätverk och diskriminering som möjliga förklaringar. Vidare har en relativt stor andel av de utomeuropeiskt födda en låg utbildningsnivå, vilket tenderar att hålla tillbaka sysselsättningsgraden. Även bristande språkkunskaper kan vara en hindrande faktor för utomeuropeiskt föddas etablering på arbetsmarknaden. Därtill har arbetsgivarna ofta dålig kunskap om utländska examina, vilka dessutom ofta tar lång tid att validera. Vissa utländska utbildningar kan förutom detta behöva kompletteras för att motsvara kraven på den svenska arbetsmarknaden. Under prognosperioden som sträcker sig till utgången på 2016 bedöms antalet sysselsatta öka snabbare för utrikes födda än för inrikes födda, vilket sammanhänger med att tillväxten i befolkningen kommer från utrikes födda. Emellertid väntas jobbtillväxten främst gynna dem som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Fördjupningsruta Får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Fördjupningsrutan bygger på innehållet från promemorian Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Det statistiska underlaget kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar, AKU, och avser åldrarna år. Med lång akademisk utbildning avses eftergymnasial utbildning omfattande tre år eller mer. Utbildningsexplosion i befolkningen Under de senaste decennierna har utbildningsnivån i Sverige höjts kraftigt. Bara sett till perioden ökade antalet personer i befolkningen med lång eftergymnasial utbildning med närmare personer till En tredjedel av ökningen utgörs av utrikes födda. Arbetskraftsutbudets sammansättning förändras av en sådan utbildningsökning och akademikernas allt tydligare inslag i arbetslivet sätter avtryck på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta med lång eftergymnasial utbildning har ökat med närmare eller 40 procent mellan år 2005 och Det är mer än vad sysselsättningen totalt sett ökat under samma period. En intressant fråga i detta sammanhang är om akademikerna får arbete i nivå med sin utbildning eller om den stora utbudsökningen medfört att de får ta jobb som de utbildningsmässigt är överkvalificerade för.

54 Arbetsmarknadsutsikterna hösten God sysselsättningsutveckling, i synnerhet för utrikes födda Sysselsättningsgraden för personer med lång eftergymnasial utbildning har stigit påtagligt under perioden Den har ökat betydligt mer för utrikes än inrikes födda. Att sysselsättningsgraden stigit så pass mycket bland utomeuropeiskt födda är mycket positivt med tanke på att asyl- och anhöriginvandringen varit relativt stor under perioden och att etableringen på arbetsmarknaden tar tid, något som brukar återspeglas i en lägre sysselsättningsgrad för personer med kortare vistelsetid i landet. Antal sysselsatta (1 000-tal) och sysselsättningsgrad (% av befolkning) år 2005 och 2013, fördelat på födelseregion (16-64 år) 2005 % av 2013 % av Antal befolkning Antal befolkning Samtliga med lång eftergymnasial utbildning 847,0 84,0 1183,6 88,7 Inrikes födda 734,4 87,4 972,8 91,5 Födda i Europa 65,0 75,1 113,6 84,9 Utomeuropeiskt födda 47,6 58,1 97,2 70,6 Källa: SCB Ökning av sysselsatta inom arbeten som kräver kortare högskoleutbildning En lika stor andel av de högutbildade arbetade i yrkesområdena Ledningsarbete, Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens samt Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper år 2013 som år 2005 (88 procent). Däremot har det skett en inbördes omfördelning med en tydlig ökning av andelen sysselsatta inom arbeten som kräver kortare högskoleutbildning och minskning inom arbeten som kräver teoretisk specialistkompetens. Antal sysselsatta (1000-tal) med lång eftergymnasial utbildning samt deras procentuella fördelning inom olika yrkesområden (16-64 år) Källa: SCB Sysselsatta 2005 Sysselsatta 2013 Yrkesområde Antal Andel Antal Andel Ledningsarbete 63,7 7,5 102,7 8,7 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 502,8 59,4 614,3 51,9 Arbete som kräver kortare högskoleutb eller motsv 177,8 21,0 319,0 27,0 Kontors- och kundservicearbete 24,9 2,9 32,0 2,7 Service-,omsorgs- och försäljningsarbete 37,1 4,4 56,3 4,8 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk, fiske 2,7 0,3 4,9 0,4 Hantverksarbete inom byggverksamh o tillverkn 8,6 1,0 13,1 1,1 Process- o maskinoperatörsarbete, transportarbete, m.m. 11,8 1,4 15,8 1,3 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 11,0 1,3 15,7 1,3 Militärt arbete 5,6 0,7 5,0 0,4 Uppgift saknas 1,0 0,1 4,7 0,4 Summa 847,0 100,0 1183,5 100,0 Sett till födelseregion är utomeuropeiskt födda med lång eftergymnasial utbildning de enda som inte minskat andelen sysselsatta inom arbeten som kräver teoretisk specialistkompetens. Samtidigt har deras andel inom arbeten som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper ökat. Sammantaget har andelen sysselsatta inom dessa två yrkesområden ökat från 58 procent år 2005 till 62 procent år 2013 för utomeuropeiskt

55 Arbetsmarknadsutsikterna hösten födda. 29 Jämfört med inrikes födda med lång eftergymnasial utbildning är dock glappet fortfarande stort. Deras andel inom samma yrkesområden uppgick till 81 procent år Andelen högutbildade ökar inom så gott som samtliga yrkesområden I och med att ökningen av antalet sysselsatta med lång eftergymnasial utbildning har varit större än den totala sysselsättningsökningen har också deras andel på arbetsmarknaden ökat, från att år 2005 utgöra 20 procent av samtliga sysselsatta till 26 procent år De högutbildades andel bland de sysselsatta har därigenom ökat inom samtliga yrkesområden. Störst ökning syns inom yrkesområdena Ledningsarbete, Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens respektive Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper och då i synnerhet inom det sistnämnda, men inom Kontors- och kundservicearbete, Service-, omsorgs- och försäljningsarbete, och Jordbruk, trädgård, skogsbruk samt inom Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning utgör de numer mellan sju och tio procent av samtliga sysselsatta. Tabell 3: Högutbildades andel av samtliga sysselsatta inom olika yrkesområden, år 2005 respektive år 2013 (i procent, år) Yrkesområde Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutb eller motsv Kontors- och kundservicearbete 6 10 Service-,omsorgs- och försäljningsarbete 5 7 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk, fiske 3 7 Hantverksarbete inom byggverksamh o tillverkn 2 3 Process- o maskinoperatörsarbete, transportarbete, m.m. 3 4 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 5 7 Militärt arbete Uppgift saknas Summa Källa: SCB Slutsatser En lika stor andel av de högutbildade akademikerna får jobb inom yrkesområden med krav på minst kortare högskoleutbildning samt ledningsarbete. Däremot kan omfördelningen mot arbeten som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper vara ett tecken på missmatch med tanke på att befolkningens utbildningsnivå samtidigt blivit allt högre och studierna allt längre. I och med att högutbildade som andel av samtliga sysselsatta ökat och inom så gott som samtliga yrkesområden har antalet högutbildade med jobb de är överkvalificerade för blivit fler. Den överraskande starka utvecklingen av sysselsättningsgraden bland utomeuropeiskt födda tillsammans med det faktum att de i högre grad än tidigare tycks få jobb i paritet med deras utbildning tyder på att etableringen fungerat bättre än vi tidigare trott under denna period av relativt hög asyl- och anhöriginvandring. 29 Anledningen till att inte Ledningsarbete ingår i denna summering är att talen för utomeuropeiskt födda är för osäkra för att redovisas i AKU.

56 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Näringsgrenar Den ökning av sysselsättningen som noterats hittills under 2014 har uteslutande skett inom tjänsteområdena. Inom den privata tjänstesektorn har jobbtillväxten framför allt skett inom de delar som domineras av jobb med krav på gymnasieutbildning. Inom den offentliga tjänstesektorn väntas sysselsättningen öka med personer under 2014 och i den privata tjänstesektorn med personer. Ökningen inom privata tjänster har dock bromsat in under loppet av Den starka utvecklingen inom offentliga tjänster väntas fortsätta under 2015, då ökningen bedöms bli Även inom privata tjänster väntas en fortsatt ökning, med personer. Inom industrin är läget sämre och sysselsättningen väntas minska under både 2014 och 2015, med respektive personer. I byggverksamheten har den ökande aktiviteten ännu inte medfört någon sysselsättningsökning. Sysselsättningen väntas minska svagt, med personer 2014, för att sedan öka med under I relativa tal innebär detta att sysselsättningen inom det offentliga tjänsteområdet växer med 2,5 procent 2014 och 2,1 procent Ökningen för de privata tjänsterna beräknas till 1,5 respektive 1,3 procent. För byggverksamheten väntas 2014 en sysselsättningsminskning med 0,7 procent och under 2015 en ökning med 1,6 procent. Industrisysselsättningen minskar både 2014 och 2015 med 3,0 procent respektive 2,7 procent. Sysselsatta (16-64 år), tusental respektive årlig procentuell förändring, prognos Jord- och skogsbruk 81-3,7-2,6 Industri 572-3,0-2,7 Byggverksamhet 307-0,7 1,6 Privata tjänster ,5 1,3 Offentliga tjänster ,5 2,1 Totalt ,0 1,0 I totalen ingår även sysselsatta där uppgift om näringsgren saknas. Källa: SCB, Arbetsförmedlingen.

57 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Något ökade rekryteringsproblem inom näringslivet Rekryteringsproblemen inom näringslivet började åter öka under våren 2014, efter en minskning åren innan. I höstens intervjuundersökning uppgav 24 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering under det senaste halvåret. Det är en ökning med fem procentenheter jämfört med förra höstens undersökning. Det är framför allt inom byggverksamheten samt information och kommunikation som rekryteringsproblemen ökat. Inom industrin är andelen företag som upplevt rekryteringsproblem oförändrad jämfört med förra hösten. Dock har bristen på arbetskraft förändrats mindre i Konjunkturinstitutets barometerundersökningar. Till detta kan läggas att bristtalen är låga, jämfört med motsvarande nivå på arbetskraftsefterfrågan tidigare. Andel arbetsställen inom privat sektor som upplevt arbetskraftsbrist i samband med rekryteringar de senaste sex månaderna Hösten 2010 Våren 2011 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Stora rekryteringsproblem hos de offentliga arbetsgivarna Inom den offentliga tjänstesektorn har rekryteringsproblemen ökat under lång tid. I höstens intervjuundersökning angav 47 procent av de tillfrågade verksamheterna att de upplevt arbetskraftsbrist i samband med rekrytering under de senaste sex månaderna. Det är en ökning med sju procentenheter jämfört med förra hösten. Inom barnomsorgen och grundskolan har bristtalen ökat under flera år. Inom lasarett och slutenvård samt primärvård har bristtalen länge legat på en hög nivå. Även inom kommunal vård och omsorg är arbetskraftsbristen ett växande problem. Lägst är bristtalen inom övrig kommunal- och landstingsverksamhet samt inom den statliga sektorn. Andel verksamheter inom privat sektor som upplevt arbetskraftsbrist i samband med rekryteringar de senaste sex månaderna Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Hösten 2011 Våren 2012 Hösten 2012 Våren 2013 Hösten 2013 Våren 2014 Hösten 2014 Industri Byggverksamhet Privata tjänster därav handel därav transport därav hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster därav information och kommunikation därav finansiell verksamhet och företagstjänster Totalt Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Hösten 2012 Våren 2013 Hösten 2013 Våren 2014 Hösten 2014 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Vård och omsorg Övrig kommunal verksamhet Lasarett och slutenvård Primärvård Tandvård Övrig landstingsverksamhet Statlig verksamhet Totalt

58 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Jord- och skogsbruk I vår intervjuundersökning är företagen inom jord- och skogsbruket mycket pessimistiska inför det kommande halvåret. På lite längre sikt, 6-12 månader, ökar optimismen något men förväntningarna fortsätter sammantaget att ligga på en historiskt låg nivå. Under prognosperioden väntas en sysselsättningsminskning med sammanlagt personer. Svaga förväntningar inom jordbruket För jordbruket ser 2014 ut att bli ett tungt år och förhoppningarna inför 2015 är dämpade. Utvecklingen inom jordbruket är i högsta grad beroende av konkurrensläget på världsmarknaden. God tillgång på jordbruksprodukter kommer att påverka priserna och det ekonomiska läget för företagen inom jordbruksnäringen. För 2015 väntar sig mjölkbönderna en fortsatt försämrad lönsamhet, medan kött- och växtodlingsföretagen väntar sig en försiktig bättre lönsamhet, dock från en låg nivå. 30 Under 2014 har priserna på såväl mjölk som spannmål gått ned. Spannmålsskördarna blev rekordstora, men det räcker inte för att kompensera de sjunkande priserna. Mjölkpriserna började sjunka under våren. Nedgången beror på ökad produktion och minskad efterfrågan på global nivå. Samtidigt har foderpriserna fortsatt ligga på en hög nivå, men där kan det komma att ske sänkningar framöver som en följd av de sjunkande spannmålspriserna. Den inhemska efterfrågan på svenskt gris- och nötkött har ökat, men ännu har inte priserna stigit tillräckligt mycket för att stimulera en ökad produktion. Sannolikt beror den ökande efterfrågan på att djurhållning, antibiotikaanvändning och förekomsten av MRSA i vår omvärld diskuterats flitigt i media. Om priserna på importerat griskött sjunker allt för mycket i förhållande till priserna på svenskt kött, finns det dock risk att konsumenterna i större utsträckning väljer att följa plånboken. 31 Investeringarna i maskiner och byggnader väntas, enligt Lantbruksbarometern, bli fortsatt låga under Det är grisköttsproducenterna som planerar för de största maskininvesteringarna, samtidigt som nötköttsproducenter och växtodlare är de som investerar minst. Efterfrågan på ekologiska och närodlade produkter ökar successivt och ser, enligt en rapport från Ekoweb, ut att ha ökat kraftigt under Utvecklingen bedöms dock vara för svag och för långsam för att stadigvarande kunna bidra till någon större optimism inom lantbruket. Endast dryga 4 procent av de livsmedel som såldes i Sverige under 2013 var ekologiska. Dämpad skogskonjunktur Det svenska skogsbruket är ytterst exportberoende, över 85 procent av det som produceras går på export. Priserna på skogsprodukter har bara förändrats i begränsad utsträckning under 2014 efter en nedgång åren 2012 och Den svaga prisutvecklingen har medfört en allmän dämpning av skogskonjunkturen. Inom skogsbruket ser 2014 ut att bli ett något svagare år än 2013 och inför 2015 väntas inga större förändringar av läget. Skogsindustrin har bromsat in, men sågverken har upplevt en viss förbättring. Det är 30 LRF och Swedbank, Lantbruksbarometern Hösten LRF Konsult, Lantbrukets lönsamhet, november 2014.

59 Arbetsmarknadsutsikterna hösten framför allt den inhemska efterfrågan som ökat, men exporten har varit fortsatt stark. Priserna på skogsfastigheter har vänt uppåt något efter att ha minskat under både 2012 och Det fortsatt dämpade investeringsläget inom tillverkningsindustrin väntas bidra till en svag efterfrågan på såväl trävaror som massa under Samtidigt bidrar den starka utvecklingen av husbyggandet till att hålla efterfrågan uppe. Priset på sågtimmer har höjts något under 2014 medan massapriserna har fallit ytterligare. Både produktionen och lagren av sågade trävaror har ökat under Marknaden för biobränsle har vuxit kraftigt på senare år och berör både jord- och skogsbruket. Från jordbruket kan både energigrödor och restprodukter användas i biobränsleproduktion. Produktionen av biogas från gödsel har ökat kraftigt de senaste åren. Skogsbränslemarknaden har upplevt kraftiga prisfall under de senaste tre åren. Flera faktorer bidrar till att pressa marknaden och många företag dras nu med lönsamhetsproblem. 32 Fortsatt minskad sysselsättning Maskintekniken inom jord- och skogsbruket har utvecklats under lång tid. Detta har medfört att kunskap och kompetens om de maskiner som används värderas högt. Många av dem som arbetar med maskinerna är egenföretagare med F-skattesedel. En annan yrkesgrupp som växer till följd av den tekniska utvecklingen är maskinreparatörerna. Aktiviteten inom jord- och skogsbruket varierar kraftigt över året. Under sommarsäsongen ökar behovet av arbetskraft. Det gäller bland annat maskinförare och avbytare som kan täcka upp för semestrarna inom jordbruket. Dessutom behövs inom skogsbruket bland annat skogsplanterare och röjare. Det kan vara svårt att hitta arbetskraft till dessa uppgifter och utländsk arbetskraft har blivit allt vanligare inom skogsbruket. Antalet sysselsatta inom de areella näringarna har under en lång tid uppvisat en fallande trend. Antalet jordbruksföretag i Sverige minskade, enligt Jordbruksverket, med 30 procent mellan 1990 och Många jordbruksföretagare är över 65 år och andelen äldre ökar. Under de tre första kvartalen 2014 har sysselsättningen inom jord- och skogsbruk fortsatt sin minskande trend och även under 2015 förutses en viss minskning. Sammantaget minskar sysselsättningen med personer under prognosperioden. Sysselsättningen väntas minska inom såväl jordbruket som skogsbruket, men minskningen blir tydligast inom jordbruket. Den främsta orsaken är att många äldre väljer att avveckla sin verksamhet. 32 Danske Bank, Skog och Ekonomi, september 2014.

60 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Industri Svensk industri fortsätter att påverkas av en svag global efterfrågan. För industrins vidkommande är den ihållande dämpade utvecklingen i större delen av Europa bekymmersam. I USA och Storbritannien har utsikterna däremot förbättrats, vilket ger förutsättningar för en förstärkning av exporten till dessa länder. Framåtblickande indikatorer, som Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, visar samtidigt att industriföretagen förväntar sig en förstärkt efterfrågan under prognosperioden. Efterfrågan på arbetskraft kommer dock att vara fortsatt svag och antalet sysselsatta i industrin beräknas fortsätta att minska under Påföljande år förväntas den globala ekonomin åter bli starkare vilket bör gynna svensk industri genom ökad export. Svag utveckling inom svensk industri Industrin är till stora delar starkt exportorienterad och därmed i hög grad beroende av utvecklingen i den globala ekonomin. Näringen är tydligt präglad av de senaste årens lågkonjunktur och har sedan hösten 2011 haft en svag utveckling. Även under 2014 har utvecklingen varit dämpad. Under tredje kvartalet 2014 minskade industriproduktionen med 1,9 procent i jämförelse med föregående kvartal. Nedgången under tredje kvartalet följer på en nedgång med 0,7 procent under andra kvartalet och en nedgång på 0,2 procent under första kvartalet. 33 Även på årsbasis är utvecklingen negativ. Också orderingången inom industrin har utvecklats svagt under året. 34 Under tredje kvartalet minskade orderingången med 2,3 procent i jämförelse med närmast föregående kvartal. Nedgången under tredje kvartalet följer på minskningar under såväl andra som första kvartalet SCB industriproduktionsindex, kalenderkorrigerade värden. 34 SCB industrins orderingång och omsättning, kalenderkorrigerade värden.

61 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Ytterligare en negativ signal är att industriföretagen bedömer lägre investringar under 2014 än Enligt SCB:s senaste investeringsenkät (oktober 2014) beräknas industrins investeringar minska med tio procent 2014, i relation till föregående år. Nästkommande år bedöms dock investeringarna öka något. Vidare indikerar statistik från SCB att industrins lager minskade med 3,3 procent i volym under tredje kvartalet, jämfört med närmaste föregående kvartal. 35 Minskningen under tredje kvartalet följer på en minskning med 0,7 procent under andra kvartalet. men framåtblickande indikatorer pekar på återhämtning Den svaga utvecklingen inom industrin till trots finns det en del som pekar på att industrin befinner sig i en långsam återhämtningsperiod. Exempelvis har inköpschefsindex för industrin sedan andra halvan av 2013 legat på nivåer som indikerar att näringen befinner sig i en tillväxtfas. Samtidigt pekar vår senaste intervjuundersökning på ett i det närmaste oförändrat efterfrågeläge inom industrin under det senaste halvåret. Enligt företagen har efterfrågan förstärkts något sedan hösten 2012 och ligger vid höstens mätningar på en nivå som indikerar en efterfrågan i paritet med det historiska genomsnittet. Industriföretagen bedömer vidare att industrikonjunkturen kommer att förstärkas något framöver, i samma takt som bedömdes i våras. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för industrin uppgick till 103 enligt den senaste intervjuundersökningen, vilket innebär att företagens förväntningar på efterfrågeutvecklingen kommande sex månader är något starkare än normalt. Över en tidsperiod på 6-12 månader framåt har företagens efterfrågebedömningar förstärkts något och industriföretagen räknar med en efterfrågan något över det normala. 35 SCB:s lagerstatistik kvartal , preliminära uppgifter.

62 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin pekar, i likhet med Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, på något förbättrade utsikter inom industrin. Mellan september och november 2014 har konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin stigit med drygt fem enheter från 102,9 till 108,0. Vid en första anblick är uppgången kraftig och indikerar en stark förbättring av industrikonjunkturen. Men vid en närmare granskning av de underliggande variablerna framträder en mindre dramatisk förändring då endast ett fåtal branscher rapporterar en betydande tillväxt. Vidare var bedömningarna av orderstockarnas storlek något mindre negativa i november än föregående månader, medan produktionsförväntningarna var oförändrade. Samtidigt backade orderingången från såväl hemma- som exportmarknad i jämförelse med föregående månad. Ökat kapacitetsutnyttjande men fortsatt svag efterfrågan på arbetskraft Kapacitetsutnyttjandet i industrin ligger hösten 2014 i nivå med det historiska genomsnittet, enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Under det senaste halvåret har andelen industriföretag som uppger att produktionen kan öka med högst 10 procent, innan det blir nödvändigt att utöka personalstyrkan, stigit med fyra procentenheter från 58 procent till 62 procent. Ökningen i industrins kapacitetsutnyttjande är något förvånande med tanke på att industriproduktionen minskat under samma period, men förklaras av att en del företag minskat sin personalstyrka. För många industriföretag finns utrymme att öka produktionen relativt mycket innan det uppstår behov av att rekrytera. Efterfrågan på arbetskraft i industrin är dock fortsatt svag och företagen rapporterar förhållandevis ringa rekryteringsproblem. Samtidigt är inflödet av nyanmälda lediga platser från industrin svagt, men även utvecklingen av arbetade timmar och antalet sysselsatta är dämpad. Antalet arbetade timmar i tillverkningsindustrin minskade under både 2013 och Även sett till antalet sysselsatta har utvecklingen i industrin varit svag. Industrin är den näringsgren som påverkats tydligast av de senaste årens svaga ekonomiska aktivitet. Behovet av arbetskraft verkar dock inte minska i samma takt som tidigare. En faktor som visar på detta är nedgången av antalet varslade om uppsägning. Mellan januari och oktober har varsel om uppsägning anmälts till Arbetsförmedlingen, vilket är färre än samma period föregående år och färre än det historiska genomsnittet. Antalet sysselsatta fortsätter att minska Antalet sysselsatta i industrin har minskat trendmässigt ända sedan 1960-talet. Detta har skett dels till följd av företagens behov av effektivisering och strukturrationalisering för att stärka konkurrenskraften, dels på grund av konjunkturella faktorer. Mellan 2008 och 2013 minskade antalet sysselsatta (16-64 år) i industrin från till , vilket motsvarar en minskning med 14 procent. Under 2014 har antalet sysselsatta inom näringen fortsatt att gå ned. Jämförs tredje kvartalet 2014 med samma period i fjol har antalet sysselsatta minskat med ytterligare , eller 2,4 procent. Arbetsförmedlingens bedöming är att antalet sysselsatta inom industrin kommer att fortsätta minska under perioden. För helåret 2014 bedöms minskningen bli och för 2015 beräknas antalet sysselsatta minska med ytterligare Arbetade timmar i Nationalräkenskaperna (NR).

63 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Byggverksamhet Bland byggföretagen är tongångarna fortsatt optimistiska. Byggkonjunkturen är stark och bostadsbyggandet ligger på en hög nivå. Arbetslösheten bland byggarbetarna har minskat sedan början av Sysselsättningen har dock, trots den positiva utvecklingen, inte ökat. Ökat har däremot bristen på arbetskraft och bristen gäller i första hand arbetsledande personal. Sysselsättningen väntas börja öka under Allt starkare positiva tongångar hos byggföretagen Förväntningsläget bland byggföretagen har fortsatt att stärkas och är inför det kommande halvåret något starkare än normalt. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för byggverksamheten steg med två enheter i höstens undersökning. Även på sex till tolv månaders sikt är byggföretagens förväntningar positiva. Samtidigt som optimismen inför framtiden fortsatt att öka har de relativt höga förväntningar som företagen hade i våras inte infriats fullt ut. När företagen blickar tillbaka på det senaste halvåret har efterfrågeläget förvisso utvecklats positivt, men inte fullt så starkt som man hade hoppats. Även Konjunkturinstitutets barometerundersökning stöder bilden av en positiv utveckling i byggindustrin. 37 Konfidensindikatorn har klättrat uppåt sedan början av 2013 och låg i november en bit över det historiska genomsnittet. Företagen är övervägande positiva när det gäller storleken på orderstockarna och förväntar sig att byggandet fortsätter att öka. Förväntningarna om antalet anställda har stigit i stadig takt sedan början av 2013, om än från en låg nivå. De har dock inte infriats fullt ut, men företagen bedömer att antalet anställda började öka runt halvårsskiftet Företagens förväntningar om byggmarknaden på ett års sikt ligger också på en hög nivå. 37 I redovisningen av Konjunkturinstitutets barometerundersökning motsvarar Byggindustri det vi här benämner Byggverksamhet, det vill säga koderna i SNI 2007.

64 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Rekordstarkt bostadsbyggande Bostadsinvesteringarna har fortsatt att öka under Tredje kvartalet ökade bostadsinvesteringarna med 19 procent jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Ökningen har varit bred, men allra starkast när det gäller nybyggnation av permanentbostäder. Ombyggnadsinvesteringarna står för en betydande del av de totala bostadsinvesteringarna. Eftersom de är personalintensiva har de stor betydelse för utvecklingen på byggarbetsmarknaden, framför allt bland små- och egenföretagarna. Ombyggnadsinvesteringarna vände upp under andra halvåret 2013 och har sedan dess ökat. Under prognosperioden väntas en fortsatt ökning, dels som en följd av hushållens starka ekonomi, dels som en följd av fortsatta renoveringar av hyreshus. Bostadsbyggandet har utvecklats starkt och 2014 blir sannolikt ett av de starkaste åren sedan början av 1990-talet. Under de tre första kvartalen 2014 påbörjades nybyggnation av lägenheter. 38 Det är nästan lika många som påbörjades under hela året Det innebar en ökning av antalet påbörjade nybyggda bostäder med 23 procent under de tre första kvartalen 2014 jämfört med de tre första kvartalen Starkast var ökningen när det gäller lägenheter i flerbostadshus. Påbörjade nybyggda bostäder i flerbostadshus och småhus År Småhus Flerbostadshus Antal Källa: SCB Det är svårt att bedöma hur stora effekter det kommande amorteringskravet på bostadslån kan få på bostadspriserna. Det är dock rimligt att anta att det får en viss dämpande effekt på prisutvecklingen. Efterfrågan på bostäder är dock stark, i synnerhet i storstadsregionerna. Vi bedömer att amorteringskravet kan få en viss dämpande effekt på prisökningarna. Bostadsbyggandet väntas dock fortsätta öka under prognosperioden, även om ökningstakten avtar. Ränteläget fortsätter att vara lågt och hushållen är fortsatt köpstarka, vilket bidrar till att hålla efterfrågan på bostäder på en hög nivå. 38 Preliminära uppgifter från SCB. De senaste fyra kvartalens siffror är uppräknade med den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren.

65 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Anläggningarna växer markant Även på anläggningssidan har utvecklingen varit stark. Investeringar i övriga byggnader och anläggningar har ökat i stigande takt under SCB:s investeringsenkät visar dock att industriföretagen räknar med minskande investeringar i byggnader och anläggningar under både 2014 och En starkt bidragande faktor är att gruvindustrin planerar för fortsatt minskande investeringar, efter en rekordstark ökning Inom el-, gas- och värmeverk har investeringarna däremot ökat 2014 och företagen räknar med fortsatt ökande investeringar under Också när det gäller vattenverk, reningsverk och avfallsanläggningar har investeringarna utvecklats positivt de senaste åren. Inför 2015 väntas fortsatt ökande investeringar inom området. Företagen inom transport anger i Investeringsenkäten att investeringarna ökat under 2013 och 2014, en utveckling som fortsätter även 2015, om än i något svagare takt. Handeln bedömer att investeringarna i byggnader och anläggningar minskat under 2014, men planerar för en ökning under Flera stora lokal- och anläggningsprojekt i synnerhet i storstäderna bidrar också till att hålla efterfrågan på arbetskraft uppe. Till exempel fortsätter arbetet med Citybanan och Norra Länken i Stockholm under prognosperioden, även om de mest intensiva faserna av arbetet är passerade. Arbete pågår även vid Marieholmsförbindelsen i Göteborg och forskningsanläggningen ESS och Max IV i Lund. Samtidigt finns vissa osäkerhetsfaktorer när det gäller väginvesteringarna. Det råder osäkerhet om huruvida byggandet av Förbifart Stockholm kommer att återupptas under 2015 och i skrivande stund är inget beslut fattat när det gäller upprustningen av E20 i Västra Götaland. Även de offentliga investeringarna fortsätter att öka. Kommuner och landsting har fortsatt relativt stora investeringbehov både när det gäller infrastruktur och i fråga om lokaler. Det handlar om såväl renoveringar som nybyggnad och både behov och möjligheter skiljer sig åt regionalt och lokalt. Samtidigt väntas kommunernas och landstingens ekonomier bli goda, vilket talar för att investeringarna fortsätter att öka både 2014 och Färre inskrivna arbetslösa och högre brist Antalet inskrivna arbetslösa inom byggverksamheten har minskat trendmässigt sedan början av Under perioden januari till oktober 2014 uppgick antalet inskrivna arbetslösa som i första hand söker arbete inom ett byggyrke till i genomsnitt personer, en minskning med drygt personer jämfört med samma period året innan. I oktober 2014 var 6 procent av medlemmarna i Byggnadsarbetarnas a-kassa inskrivna som arbetslösa. Det är en historiskt sett låg nivå och andelen har minskat med 1,3 procentenheter jämfört med oktober Arbetslösheten bland byggnadsarbetare väntas fortsätta sjunka under prognosperioden i takt med att efterfrågan på arbetskraft ökar. Bristtalen inom byggverksamheten har ökat och i höstens undersökning uppgav 30 procent av byggföretagen att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering. Det är 11 procentenheter fler än i förra höstens undersökning och är ungefär i paritet med det historiska genomsnittet. Arbetskraftsbristen är precis som tidigare störst när det gäller tjänstemän, det vill säga arbetschefer, platschefer och arbetsledare. Företagen söker i första hand personer med erfarenhet i synnerhet för de högsta befattningarna. Det råder också brist inom vissa mindre yrken, till exempel plåtslagare, där bristen är liten mätt i antal personer men ändå kännbar för företagen. Dessutom fortsätter företagen att ha svårt att få tag på utbildad och erfaren personal inom vissa andra yrkeskategorier.

66 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Såväl bristtal som sysselsättningsstatistik påverkas sannolikt av ökad förekomst av utländsk arbetskraft. Det kan vara både arbetstagare som utstationeras 39 till Sverige och utländska företag som utför arbeten i Sverige. Personer som arbetar i Sverige, men som inte är folkbokförda här, fångas varken upp av AKU eller i SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS. I den Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS) registreras de som får sin lön från ett svenskregistrerat företag. Under perioden juli till december 2013 var nästan arbetstagare utstationerade inom byggverksamhet. 40 Det var inom byggverksamheten som de flesta, närmare 35 procent, av det totala antalet utstationerade arbetade. Det fortsätter vara besvärligt för vissa av de ungdomar som söker lärlingstjänst. Inom de populäraste inriktningarna inom gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram samt el- och energiprogram kan det vara svårt att hitta lärlingsplats efter avslutad utbildning. Det är framför allt yrkesutgångarna mot träarbetare och installationselektriker som lockar många elever. För dem som valt inriktning mot betong eller anläggning är utsikterna bättre. Sysselsättningen vänder uppåt Trots den förhållandevis starka byggkonjunkturen har sysselsättningen inte ökat. Sysselsättningen inom byggverksamheten ökade kraftigt under Under 2013 och 2014 har utvecklingen varit svagare. Under 2013 minskade antalet sysselsatta svagt, med en procent. Utvecklingen har fortsatt i samma riktning under de första tre kvartalen Det rådande konjunkturläget inom byggverksamheten, där byggandet utvecklas starkt och kapacitetsutnyttjandet av personalen ökar, talar för att antalet anställda åter kommer att öka. Företagen i vår undersökning planerar att utöka antalet anställda under Samtidigt innebär sannolikt förekomsten av utländska byggarbetare som jobbar i Sverige att den positiva byggkonjunkturen inte fullt ut får genomslag i sysselsättningsstatistiken. Som tidigare nämnts är det dock svårt att bedöma i vilken omfattning detta påverkar statistiken. Vår bedömning är att sysselsättningen minskar med personer 2014 och ökar med personer En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. 40 Arbetsmiljöverket, Halvårsrapport register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 2014:4.

67 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Privata tjänster Sysselsättningen inom privata tjänster har ökat i god, men avtagande takt under Under 2015 bedöms sysselsättningen fortsätta att växa. Den privata tjänstesektorn är dock tudelad. Medan tjänster som riktas mot hushållen, exempelvis handel samt hotell och restaurang, väntas fortsätta att möta en god efterfrågan från ekonomiskt starka hushåll, bedöms utvecklingen bli något mer dämpad i de delar av tjänstsektorn som främst riktar sig till företag. Under 2014 beräknas antalet sysselsatta inom privata tjänster öka med sammantaget personer. Under 2015 bedöms uppgången bli personer. God utveckling inom privata tjänster I dag arbetar nästan varannan sysselsatt person inom den privata tjänstesektorn. Under tredje kvartalet 2014 var sysselsatta i privata tjänster i åldersgruppen år, vilket är fler än under motsvarande kvartal Under helåret 2013 ökade antalet sysselsatta inom privata tjänster med personer. Sysselsättningstillväxten bedöms fortsätta under prognosperioden. Företagens förväntningar stabila men något dämpade Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2014 visar att efterfrågeläget inom den privata tjänstesektorn förstärktes under sommarhalvåret. Bedömningarna inför vinterhalvåret är däremot något mer dämpade. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator beräknas nu till 100, vilket betyder att företagens förväntningar på efterfrågeläget inför de närmaste 6 månaderna hamnar i nivå med det historiska genomsnittet. Det är dock något lägre än i föregående undersökningar. På ett års sikt är företagen mer optimistiska, och hälften förutser en ökad efterfrågan. Företagen räknar även med att öka antalet anställda på både ett och två års sikt. Konjunkturinstitutets barometerundersökning i november visar en liknande bild av stämningsläget. Under de senaste månaderna har konfidensindikatorn för privata tjänstenäringarna pendlat med små rörelser omkring det historiska genomsnittet. Detta tyder

68 Arbetsmarknadsutsikterna hösten på en måttlig men stabil tillväxt. Tjänsteföretagen inom nästan samtliga branscher räknar med en efterfrågetillväxt de närmaste månaderna och företagen planerar för fler anställda. Inköpschefsindex för privata tjänster ligger sedan en lång tid tillbaka på ett värde över 50, vilket indikerar fortsatt tillväxt. Inköpschefsindex har dessutom ökat något under höstmånaderna. Under 2014 har antalet personer varslade om uppsägning sjunkit inom den privata tjänstesektorn. Nedgången av varsel har dock under hösten börjat visa tecken på att stanna upp. Under det tredje kvartalet 2014 varslades drygt personer om uppsägning. Hushållens ekonomi är fortsatt god och deras disponibla inkomster väntas utvecklas väl. De gynnas också av den låga räntenivån och en låg inflation. Under hösten har hushållen dock blivit mer pessimistiska inför framtiden, enligt Konjunkturinstitutets barometer. Både inställningen till den egna ekonomin och till Sveriges ekonomi på ett års sikt har blivit mer negativ. Totalt sett är hushållen mer pessimistiska om framtiden än om nuläget. Detta kan vara ett uttryck av en osäkerhet inför kommande politiska beslut. Vi bedömer dock att hushållens konsumtion av varor och tjänster fortsätter att utvecklas i god takt, till följd av hushållens goda ekonomi. Detta gynnar först och främst de hushållsnära delarna av tjänstesektorn, det vill säga handel, hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella tjänster nya jobb under 2015 Med utgångspunkt från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och andra statistikkällor bedömer vi att sysselsättningen fortsätter att öka inom den privata tjänstesektorn. Inhemsk efterfrågan i form av ökad hushållskonsumtion kommer att driva svensk tillväxt under de kommande åren. Detta talar för en fortsatt god efterfrågan i branscher som är knutna till privat konsumtion. Sysselsättningstillväxten väntas därmed vara god inom de tjänster som främst riktas mot hushållen. Även i de delar av tjänstesektorn som främst riktar sig till andra företag bedöms sysselsättningen växa, dock i lägre tempo. En ytterligare ökad byggaktivitet kommer exempelvis att gynna efterfrågan på transporter men också andra delar av företagstjänsterna. Sammanfattningsvis bedömer vi att antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn ökar med personer 2014 och med ytterligare personer under Sysselsättningstillväxten är dock relativt ömtålig. Eftersom det till största delen bedöms vara hushållen som kommer att driva tillväxten inom den privata tjänstesektorn så kommer faktorer som inverkar på hushållens optimism att påverka den privata konsumtionen. Detta skulle kunna ta udden av sysselsättningsuppgången. Tjänster som riktas mot hushållen sysselsätter en miljon personer De delar av den privata tjänstesektorn som till stor del är inriktade mot hushållens konsumtion är handel, hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella tjänster. Totalt sysselsatte dessa verksamheter personer under årets tredje kvartal, vilket var fler än under samma kvartal Under 2013 ökade sysselsättningen med personer. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka under 2015.

69 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Ekonomiskt starka hushåll gynnar handeln Störst av delsektorerna är handeln, som sysselsatte drygt personer det tredje kvartalet Det är fler än året innan. Under 2013 sjönk däremot sysselsättningen med ett par tusen personer. Detaljhandeln har utvecklats relativt bra i år. Försäljningen har fortsatt att vara god under hösten. Sällanköpsvaruhandeln har haft en starkare tillväxt än dagligvaruhandeln. 41 Konjunkturinstitutets konfidensindikator för detaljhandeln har minskat något under hösten men indikatorn fortsätter att ligga klart över det historiska genomsnittet, vilket tyder på ett gott stämningsläge. Förväntningarna inför framtiden är oförändrat optimistiska och företagen förväntar sig en påtaglig försäljningstillväxt de närmaste månaderna. Även i vår intervjuundersökning är företagen inom handeln positiva. I höstens undersökning var det fler företag som uppgav en ökad försäljning och färre som angav en minskad försäljning under det senaste halvåret jämfört med tidigare undersökningar. Förväntningarna inför framtiden är dock något avvaktande och nästan hälften av företagen räknar med en oförändrad efterfrågan kommande halvår. På längre sikt är optimismen större. Företagen räknar med att öka antalet anställda. Hotell och restaurang är beroende av god inhemsk efterfrågan Hotell- och restaurangnäringen är liksom delar av handeln konjunkturkänslig. Näringen påverkas även av årstidsvariationer efterfrågan är större under sommarhalvåret. Försäljningen är också i mycket stor utsträckning beroende av hushållens och företagens ekonomiska situation. Antalet sysselsatta uppgick till närmare under årets tredje kvartal, vilket var en uppgång med personer sedan samma kvartal Under 2013 ökade antalet sysselsatta i branschen med cirka personer. Sysselsättningen har ökat sedan första halvåret Den goda utvecklingen i näringen visas även i SCB:s tjänsteproduktionsindex, som redovisar en produktionsökning inom hotell och restaurang mellan 2012 och 2013 på hela 3,5 procent. Under 2014 har produktionen fortsatt att öka. Arbetsförmedlingens senaste undersökning ger en positiv bild av utvecklingen inom branschen. Efterfrågeläget under sommarhalvåret var relativt gott fler uppgav en ökad och färre en minskad efterfrågan. Förväntningarna inför vinterhalvåret är fortsatt positiva, och fyra av tio företag räknar med en ökad efterfrågan. Företagens sysselsättningsplaner är positiva. Sammantaget bedöms sysselsättningen fortsätta att öka under Personliga och kulturella tjänster är konjunkturkänsliga Personliga och kulturella tjänster sysselsatte närmare personer under det tredje kvartalet Det var fler än under samma kvartal Under 2013 ökade sysselsättningen med personer. Personliga och kulturella tjänster är konjunkturkänsliga och beroende av hushållens konsumtionsvilja och ekonomiska situation. Arbetsförmedlingens undersökning visar att företagen räknar med en god efterfrågeutveckling under det kommande året med en stigande sysselsättning som följd. Företagen bedömer att antalet sysselsatta kommer att öka framöver. 41 Detaljhandelns försäljning, september 2014, HUI Research.

70 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Tjänster riktade mot andra företag sysselsätter 1,2 miljoner Finansiell verksamhet och företagstjänster, information och kommunikation samt transport är delbranscher inom den privata tjänstesektorn som främst riktar sig mot andra företag. Totalt sysselsatte dessa verksamheter 1,2 miljoner personer under årets tredje kvartal, vilket var fler än under samma kvartal Under 2013 ökade sysselsättningen med personer. Information och kommunikation har en dämpad tillväxt Antalet sysselsatta inom information och kommunikation var drygt under tredje kvartalet 2014 enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar. SCB:s tjänsteproduktionsindex visar att produktionsvolymen inom information och kommunikation under tremånadersperioden juli-september låg 1,4 procent lägre än under närmast föregående tremånadersperiod. Datakonsultverksamheten, som ingår i information och kommunikation, låg 1,2 procent lägre. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar också en dämpad utveckling för datakonsulter och programvaruproducenter, och indikatorn ligger under det historiska genomsnittet. Branschen är dock mer optimistisk inför framtiden. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning ger företagen inom informations- och kommunikationsverksamheten en positiv bedömning av efterfrågeläget även om vårens förväntningar inte riktigt infriades. Företagen är fortsatt optimistiska inför framtiden. Över hälften av företagen bedömer att efterfrågan kommer att öka framöver. Optimism inom finansiell verksamhet och företagstjänster Störst av de privata tjänsteområdena är finansiell verksamhet och företagstjänster. Området inkluderar många olika verksamheter och sysselsätter personer med vitt skilda utbildningsbakgrunder. Sysselsättningen har ökat stadigt under de senaste åren, och under 2014 har uppgången fortsatt. Under det tredje kvartalet 2014 var antalet sysselsatta drygt personer, vilket var fler än under samma kvartal Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning visar ett fortsatt stabilt efterfrågeläge och en fortsatt optimism inom området som helhet. Den positiva framtidstron omfattar dessutom nästan alla delbranscher inom området. SCB:s tjänsteproduktionsindex visar också att produktionsvolymen inom företagstjänster var 0,9 procent högre under tremånadersperioden juli-september än under närmast föregående tremånadersperiod. För uthyrning, bemanning och resetjänster var motsvarande uppgång 0,6 procent. Mellan augusti och september noterades dock en nedgång inom bägge områdena. Transportsektorn stärks Antalet sysselsatta inom transportväsendet uppgick under det tredje kvartalet 2014 till personer, vilket var fler än samma kvartal Under 2013 ökade sysselsättningen med personer. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar dock att efterfrågeläget inom transportnäringen har utvecklats relativt svagt det senaste halvåret. På lite längre sikt ökar företagens optimism. Flera faktorer talar för att efterfrågan på transporter kommer att utvecklas relativt väl. Hushållens ekonomi är god, vilket gynnar de hushållsnära privata tjäns-

71 Arbetsmarknadsutsikterna hösten terna, som handel, hotell och restaurang. Detta innebär en ökad efterfrågan på transporttjänster kopplade till dessa branscher. Detsamma gör den ökade aktiviteten i byggverksamheten. Sammantaget väntas detta leda till att efterfrågeläget i transportnäringen förbättras. Detta bekräftas även i SCB:s tjänsteproduktionsindex som för den totala transport- och magasineringsverksamheten under tremånadersperioden juli-september låg 0,8 procent högre än närmast föregående tremånadersperiod.

72 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Offentliga tjänster Området offentliga tjänster sysselsätter allt fler. Arbetsförmedlingen bedömer att jobbtillväxten kommer att bli mycket god hos både offentliga och privata huvudmän inom området också under Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar också på en fortsatt ökning av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter. Inom vissa yrken riskerar dock den allt större bristen på arbetskraft att utgöra ett hinder för den framtida sysselsättningsutvecklingen. Offentliga tjänster sysselsätter allt fler Området offentliga tjänster sysselsätter allt fler. Utvecklingen har varit stark under flera års tid och under det tredje kvartalet 2014 sysselsatte området drygt 1,5 miljoner personer, vilket motsvarar en tredjedel av samtliga sysselsatta. Jämfört med tredje kvartalet 2013 har antalet sysselsatta inom området ökat med närmare personer. Kvinnornas andel inom området är mycket stor drygt 70 procent. Männens andel har dock ökat steg för steg under de senaste åren. De offentliga tjänsterna utgörs av tre olika delområden vård och omsorg, utbildning samt offentlig förvaltning. Störst av dessa är kategorin vård och omsorg. Här återfanns under tredje kvartalet 2014 närmare personer. Därnäst följer området utbildning vilket bokförde drygt sysselsatta. Samtidigt uppgick antalet sysselsatta inom delkategorin offentlig förvaltning till drygt personer. Från och med tredje kvartalet 2013 har sysselsättningsutvecklingen för området offentliga tjänster som helhet tagit något mer fart än tidigare. Sedan hösten 2013 visar också samtliga tre delområden en trendmässig jobbtillväxt, detta efter att tidigare ha uppvisat något olika utvecklingsriktningar. För närvarande växer således sysselsättningen för området offentliga tjänsters alla delar med god fart. Sammantaget innebär detta att antalet sysselsatta ökat tydligt inom samtliga delområden under det senaste året det vill säga mellan tredje kvartalet 2013 och tredje kvartalet Från och med andra halvåret 2013 stiger också sysselsättningen för områdets samtliga huvudmän. Den tidigare temporärt något svagare utvecklingen för kommunsektorn det vill säga kommunerna och landstingen har således förbytts mot en gradvis stigande sysselsättningstrend. I och med detta sammanfaller utvecklingen för kommunsektorn med den redan tidigare starka jobbtillväxten hos de statliga arbetsgivarna respektive hos de privata utförarna inom området offentliga tjänster. Allra starkast sysselsättningstrend noteras för närvarande hos de privata utförarna. Den sistnämnda kategorin arbetsgivare har dessutom uppvisat en god sysselsättningsutveckling under lång tid. Under det tredje kvartalet 2014 bokfördes sammanlagt drygt personer som sysselsatta med en privat arbetsgivare inom området offentliga tjänster. Detta är närmare fler än under samma period Sammantaget innebär detta att närmare 20 procent av samtliga sysselsatta inom området offentliga tjänster är verksamma hos en privat arbetsgivare. De privata utförarnas expansion blir också mycket tydlig i ett längre perspektiv. Antalet sysselsatta med privat huvudman inom området offentliga tjänster har visat en obruten jobbtillväxt ända sedan 2008 och sedan dess har sysselsättningen ökat med personer. Allra tydligast ökning noteras inom om-

73 Arbetsmarknadsutsikterna hösten rådet vård och omsorg, men även inom området utbildning noteras en tydlig ökning av antalet sysselsatta hemmahörande hos en privat arbetsgivare. Fler jobb hos både offentliga och privata huvudmän Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar även denna gång att både kommunerna och de statliga arbetsgivarna planerar för fler anställda på såväl ett som två års sikt. Samtidigt uppger landstingen att man inom samtliga delområden enbart planerar för mycket små förändringar av personalstyrkan under vår prognoshorisont. Detta gäller således såväl sjukhusverksamheten, primärvården och tandvården som området övrig verksamhet. Även landstingens utsagor är därmed helt i linje med vår föregående intervjuundersökning. I likhet med tidigare skiljer sig dock bilden något mellan kommunernas olika delverksamheter. Bland dessa väntas en fortsatt jobbtillväxt inom barnomsorgen, grundskolan, vuxenutbildningen samt vården och omsorgen. Detta gäller såväl på ett som på två års sikt. För området övrig kommunal verksamhet väntas samtidigt endast mycket små förändringar. Inom kommunerna är det således endast gymnasieskolan som förbereder en viss fortsatt reduktion av antalet anställda under prognosperioden. Tempot i gymnasieskolans kommande personalförändringar är dock lägre än den neddragning man genomfört under det senaste året och för 2016 väntas sedan en oförändrad personalstyrka. Vår undersökning visar dessutom på mycket utbredd tillförsikt hos de privata aktörerna inom området offentliga tjänster. Såväl utbildningsföretagen som vårdarbetsgivarna anger att man planerar för fler anställda såväl på ett som på två års sikt. Särskilt tydliga planer på personalökningar finns hos de privata vårdföretagen. Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen för området offentliga tjänster kommer att växa i god takt under hela vår prognosperiod. Jobbtillväxten kommer att vara bred hos såväl offentliga som privata huvudmän. Efter att ha stigit med personer under 2013 beräknas sysselsättningen inom området offentliga tjänster öka med personer under 2014 och med ytterligare personer under God tillväxt i kommunernas och landstingens skatteunderlag Även om allt fler sysselsatta inom området offentliga tjänster har sin hemvist hos privata arbetsgivare är de offentliga huvudmännens ekonomiska förutsättningar fortfarande en mycket viktig faktor för sysselsättningsutvecklingen inom området offentliga tjänster som helhet. För kommunerna väntas 2014 ett resultat på 6,2 miljarder kronor före extraordinära poster. För landstingen väntas ett motsvarande resultat på 4,6 miljarder. Som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar detta 1,3 respektive 1,8 procent. Dessa relativa tal skall ses i relation till det mått om 2 procent som organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder som riktmärke för god ekonomisk hushållning. För 2015 gör SKL bedömningen att kommunerna kommer att redovisa ett resultat helt i linje med Däremot väntas en viss resultatförsvagning för landstingen jämfört med Det kan tilläggas att kommunerna och landstingen i år inte får några återbetalningar av tidigare premier från AFA Försäkring. Tidigare premieåterbetalningar har inneburit omfattande intäktsförstärkningar för kommunsektorn. I dagsläget är det ännu inte beslutat om det blir någon återbetalning under Sveriges Kommuner och Landsting, MakroNytt, Nummer 2/2014.

74 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Den goda utvecklingen av antalet arbetade timmar innebär även att kommunernas och landstingens skatteunderlag fortsätter att utvecklas starkt. Också den låga prisutvecklingstakten ger ökat handlingsutrymme för kommunsektorns huvudmän. Under 2016 väntas dessutom ett extra tillskott till skatteunderlaget genom ett ökat bidrag från höjda pensioner. Att skatteunderlaget växer i så pass god fart under perioden innebär ökade möjligheter för de offentliga arbetsgivarna att rekrytera. Sammantaget innebär detta att kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar generellt sett inte kommer att begränsa sysselsättningsutvecklingen i någon högre grad. Detta gäller hela vår prognosperiod. Stark ekonomi leder till låga varseltal De offentliga arbetsgivarnas gynnsamma ekonomiska förutsättningar avspeglas också i fortsatt fallande varseltal. Under de tio första månaderna 2014 har endast 900 offentligt anställda varslats om uppsägning. Jämfört med samma period 2013 är detta en minskning med 400 personer. Precis som tidigare utgörs merparten av de varslade av kommunalt anställda. Årets varseltal för offentligt anställda är även de lägsta för motsvarande perioder sedan Denna bild bekräftas av vår egen undersökning som visar att övertaligheten av personal i relation till de offentliga arbetsgivarnas budget är den lägsta vi uppmätt. 43 Också antalet varslade anställda hos privata utförare verksamma inom området offentliga tjänster har fallit jämfört med Under perioden januari-oktober 2014 uppgick antalet berörda till drygt personer, vilket är närmare 900 färre jämfört med samma period Fortsatt ökning av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter Arbetsförmedlingens intervjuer visar att tjänsteproduktionen ökat i god takt hos samtliga offentliga huvudmän under det senaste halvåret. Allra starkast verksamhetsutveckling noteras hos kommunerna och landstingen. Kartläggningen visar också att utvecklingen av verksamheterna under det senaste halvåret har fortsatt att ligga över de historiska genomsnitten hos samtliga huvudmän. 44 Vår undersökning visar också på en fortsatt tydlig expansion kommande sex månader. Också i detta tidsperspektiv är förväntningarna fortsatt mycket över det normala hos kommunerna och hos de statliga arbetsgivarna, men även landstingen förväntar sig en fortsatt ökad tjänsteproduktion. För kommunerna och för de statliga verksamheterna noteras även kraftigt stigande förväntningar jämfört med våren Bilden av de offentliga arbetsgivarnas kommande verksamhetsutveckling är således sammantaget mycket stark. Detta framgår även i Arbetsförmedlingens verksamhetsindikator för offentliga arbetsgivare Avser perioden våren 2007-hösten Jämförelserna är gjorda på basis av säsongrensade nettotal för de offentliga arbetsgivarnas beskrivningar av verksamhetsutvecklingen under det senaste halvåret för perioden våren 2005-våren Jämförelserna är gjorda på basis av säsongrensade och standardiserade nettotal för de offentliga arbetsgivarnas förväntningar av verksamhetsutvecklingen inför det kommande halvåret. Se även bilaga 1 för en mer utförlig beskrivning av Arbetsförmedlingens verksamhetsindikator för offentliga arbetsgivare.

75 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Verksamhetsindikator för offentliga arbetsgivare våren hösten 2014 Index, historiskt snitt = V 2005 V 2006 V 2007 V 2008 V 2009 V 2010 V 2011 V 2012 V 2013 V 2014 H 2005 H 2006 H 2007 H 2008 H 2009 H 2010 H 2011 H 2012 H 2013 H 2014 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Vår undersökning visar samtidigt på skillnader mellan huvudmännens olika delverksamheter. Detta är en bild helt i linje med tidigare. Störst kontraster återfinns även denna gång mellan kommunernas olika delområden. Såväl inom barnomsorgen, vuxenutbildningen, grundskolan som inom vården och omsorgen planeras för påtagligt ökade verksamheter. Detta gäller under såväl det kommande halvåret som i det något längre perspektivet sex till tolv månader framåt. Samtidigt tycks den hittillsvarande utvecklingen av neddragningar inom gymnasieskolan ha stannat upp. Inom landstingens verksamheter är tillförsikten fortsatt bred och som redan nämnts fortskrider expansionen i relativt god takt också hos de statliga arbetsgivarna. Sammantaget visar således vår undersökning på mycket expansiva verksamhetsplaner för såväl kommande halvår som perioden sex till tolv månader framåt inom både kommunerna och landstingen. Också de privata utförarna är fortsatt positiva Även de privata verksamheter som är aktiva inom områdena utbildning respektive vård och omsorg anger att verksamheterna växt under det senaste halvåret. Precis som tidigare har efterfrågan ökat mest hos vård- och omsorgsföretagen. De privata vårdarbetsgivarna uttrycker även en mycket hög tillförsikt inför både det kommande halvåret och inför de därpå följande sex månaderna. Också utbildningsföretagen förväntar sig fortsatt ökad efterfrågan, om än inte i samma takt som de privata vårdarbetsgivarna. Många faktorer påverkar utvecklingen hos de offentliga arbetsgivarna De offentliga arbetsgivarnas verksamheter och personalbehov påverkas av en rad olika faktorer. Arbetsgivarnas behov av och möjlighet att expandera är bland annat beroende av under vilka ekonomiska villkor som verksamheterna skall bedrivas och av graden av fortsatta överföringar av verksamheter till privata utförare. Det sistnämnda gäller inte minst genom en fortsatt utbredd konkurrens från olika friskolor. En mycket viktig faktor i detta sammanhang är även utvecklingen av skatteunderlaget. Dessutom fortsätter den demografiska utvecklingen att skapa behov av förändringar av verksamheterna. Allra tydligast påverkan återfinns inom gymnasieskolan, där såväl offentliga som privata verk-

76 Arbetsmarknadsutsikterna hösten samheter kommer att vidkännas ett fortsatt vikande elevunderlag under både 2014 och Jämfört med perioden avtar dock tempot i minskningen både i år och nästa år. Från och med 2016 stiger sedan åter elevunderlaget successivt. Också inom grundskolan fortsätter de demografiska förändringarna att påverka elevkullarnas storlek. Efter att ha uppvisat en vikande utveckling under flera år stiger dock elevunderlaget från och med 2013 även inom grundskolans senare årskurser. Detta gör att grundskolans totala elevunderlag kommer att öka i god takt inte bara under vår prognosperiod utan även under åren närmast därefter. Befolkningsutvecklingen fortsätter också att påverka behovet av barnomsorg. Här har dock den tidigare mycket starka befolkningstillväxten i berörda åldrar saktat in något och under vår prognosperiod väntas en relativt jämn ökning av antalet barn i förskoleåldern. 46 Som framgått ovan pekar vår undersökning på växande verksamheter hos samtliga offentliga huvudmän. För kommunernas och de statliga arbetsgivarnas del pekar dessutom anställningsplanerna på fler sysselsatta. Detta gäller även de privata utförarna inom området. En garant för de offentliga arbetsgivarnas expansion i fråga om både verksamheter och bemanning är den goda utvecklingen av skatteunderlaget. Sammantaget finns det således inget som motsäger en fortsatt god sysselsättningstillväxt inom området offentliga tjänster, även om utvecklingen skiljer sig något åt mellan de olika huvudmännen och deras olika delverksamheter. De stora rekryteringsproblemen kan utgöra ett hinder för sysselsättningen De offentliga arbetsgivarnas ökade efterfrågan på personal har även medfört ökade rekryteringsproblem. Detta från en redan i utgångsläget relativt utbredd brist på rätt kompetenser. Bland samtliga offentliga huvudmän uppgår nu andelen verksamheter som upplevt svårigheter att rekrytera önskad arbetskraft under det senaste halvåret till 47 procent, vilket är 7 procentenheter högre än hösten Det nu aktuella bristtalet är det högsta som uppmätts i Arbetsförmedlingens undersökningar sedan våren Allra mest utbredda svårigheter noteras alltjämt i landstingens verksamheter. Också i höstens kartläggning framkommer att mer än 90 procent av arbetsgivarna inom områdena lasarett och slutenvård respektive primärvård upplevt svårigheter att rekrytera under det senaste halvåret. Bristen på kvalificerad personal inom sjukvården innefattande både läkare och sjuksköterskor fortsätter således att göra mycket tydliga avtryck i Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Även inom tandvården rapporteras fortsatt tydligt utbredda svårigheter att hitta rätt kompetenser. Inom vissa yrken riskerar bristen på arbetskraft att utgöra ett hinder för den framtida sysselsättningsutvecklingen. Också den goda arbetsmarknaden för kvalificerad vårdpersonal i Norge kan utgöra ett hinder för svenska arbetsgivare att rekrytera. 47 Även om de kommunala arbetsgivarna generellt sett beskriver ett något lättare rekryteringsläge än landstingen har bristnivån fortsatt att stiga relativt mycket inom stora delar av verksamheterna under det senaste året. Inom grundskolan anger nu hela 75 procent av arbetsgivarna att de upplevt svårigheter att rekrytera önskad kompetens under det senaste halvåret. Detta är en ökning med 10 procentenheter jämfört med hösten Att de 46 Enligt SCB:s befolkningsstatistik och befolkningsframskrivningar. 47 Se inledningen på avsnittet Näringsgrenar för en detaljerad redovisning av rekryteringsproblemen i den offentliga sektorns olika verksamhetsgrenar.

77 Arbetsmarknadsutsikterna hösten allt större elevkullarna ökat arbetsgivarnas rekryteringsbehov och därmed även bristen på arbetskraft är därmed tydligt. Införandet av behörighetskrav för lärare har sannolikt också bidragit till denna utveckling. Också inom barnomsorgen är rekryteringsproblemen fortsatt tydligt utbredda. I höstens undersökning framkommer att 60 procent av verksamheterna upplevt svårigheter att rekrytera under det senaste halvåret en ökning med 9 procentenheter. Också den kommunala vården och omsorgen noterar kraftigt stigande bristtal. Bakom detta återfinns inte minst en allt större efterfrågan på undersköterskor. Bland kommunernas och landstingens övriga delverksamheter samt inom det statliga området är rekryteringsproblemen inte heller nu lika uttalade. Helt i linje med tidigare är rekryteringssvårigheterna betydligt lägre hos de privata arbetsgivarna inom områdena utbildning respektive vård och omsorg. I höstens undersökning uppger närmare 40 procent av utbildningsföretagen och 33 procent av de privata vård- och omsorgsföretagen att de upplevt svårigheter att rekrytera önskad arbetskraft under det senaste halvåret. I bägge fallen är detta dock påtagligt högre andelar jämfört med hösten För utbildningsföretagen har andelen arbetsställen med rekryteringsproblem ökat med 8 procentenheter och bland de privata vårdarbetsgivarna uppgår ökningen till 11 procentenheter. Bristen leder till övertidsarbete, försenade rekryteringar och sänkta krav Precis som tidigare visar även höstens undersökning att den vanligaste effekten av de offentliga arbetsgivarnas rekryteringssvårigheter var ökade rekryteringstider. Arbetsgivarna har dock även i flera fall sänkt kraven på utbildning där så är möjligt. I likhet med tidigare förekommer även misslyckade rekryteringsförsök i viss utsträckning. Våra intervjuer visar också att bristen på arbetskraft främst inneburit att befintlig personal har fått arbeta mera, men även att kvalitén i servicen till allmänheten försämrades. I viss mån har det även inträffat att den produktion och service som verksamheterna ska leverera minskat, respektive att arbetsgivarna använt sig av inhyrd personal. Även bland de privata arbetsgivarna inom utbildning respektive vård och omsorg var längre rekryteringsprocesser och sänkta krav vanliga konsekvenser av rekryteringsproblemen. I likhet med tidigare anger man också att man i viss utsträckning inte lyckades fullfölja sina rekryteringsplaner. Ett nytt fenomen är att även vårdföretagen rekryterat personal från utlandet. Också för de privata utförarna har bristen på rätt kompentenser främst inneburit ökade rekryteringstider. Man har även tackat nej till order respektive köpt tjänster från andra leverantörer. I viss mån har de privata utbildningsföretagen samt vårdarbetsgivarna även använt sig av inhyrd personal.

78 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Utbudet av arbetskraft Befolkningen i yrkesverksamma åldrar, år, ökar under de närmaste åren enbart på grund av att antalet utrikes födda i dessa åldrar ökar. Antalet personer i yrkesverksamma åldrar som är födda i Sverige har sjunkit sedan 2009, och kommer inte att börja öka igen förrän i början av 2020-talet. Detta betyder att utan invandring hade Sverige haft en sjunkande befolkning i yrkesverksamma åldrar. Arbetskraften fortsätter att växa i god takt. År 2015 bedöms arbetskraften öka med personer och år 2016 med personer. Befolkningen i yrkesverksamma åldrar ökar endast till följd av invandring Mellan 2008 och 2013 minskade antalet inrikes födda i befolkningen i åldrarna år med över personer. Samtidigt ökade antalet utrikes födda i samma åldrar med nästan personer. Av dessa är födda i ett utomeuropeiskt land. Utan invandringen skulle befolkningen i yrkesverksamma åldrar alltså ha minskat i Sverige. Men till följd av invandring har nu i stället befolkningen i dessa åldrar ökat med omkring personer, vilket gett ett viktigt tillskott till arbetskraften. Antal Befolkning år Förändring per år efter födelseregion Sverige Norden exkl Sverige Europa exkl Norden Utomeuropeiskt land Källa: SCB Nettoinvandringen i åldersgruppen år har legat på en hög nivå de senaste åren, drygt personer per år. Till följd av oroligheter i vår omvärld och ökad asylinvandring kommer nettoinvandringen att öka under kommande år och bedöms uppgå till år 2014 och till år Tillväxten av utrikes födda i befolkningen väntas därmed fortgå och öka i styrka. En stor del av denna ökning väntas ske i åldrarna år, alltså i åldrar där det är vanligt att delta i arbetskraften. Under 2015 och 2016 bedöms antalet utrikes födda fortsätta att öka. Nedgången av antalet inrikes födda i befolkningen i åldrarna år kommer att fortsätta flera år till. År 2014 beräknas nedgången bli personer. Den totala befolkningen i åldrarna år har, trots ett ökat antal utrikes födda, endast ökat svagt under de senaste åren. Detta beror på stora pensionsavgångar bland 40- talisterna samtidigt som övriga åldersgrupper inte har ökat i tillräckligt stor omfattning.

79 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Under kommande år kommer nedgången i åldersgruppen år att vändas till en uppgång samtidigt som befolkningens kärntrupp på arbetsmarknaden, åringarna, kommer att växa starkt. Sammanfattningsvis beräknas befolkningen i åldersgruppen år öka med omkring personer Arbetskraften fortsätter att växa starkt Trots en förhållandevis svag utveckling av befolkningen under senare år har antalet personer i arbetskraften ökat snabbt. Detta har varit möjligt eftersom befolkningens arbetskraftsdeltagande har ökat starkt, delvis som en effekt av den utbudsstimulerande politiken. Under 2013 ökade arbetskraften i åldrarna år med drygt personer och under 2014 har ökningen fortsatt. Årets första tre kvartal ökade arbetskraften med cirka personer jämfört med samma period År 2015 väntas arbetskraften fortsätta att växa i god takt. År 2014 bedöms arbetskraften öka med personer och år 2015 med personer. Under 2016 väntas ökningen bli personer. Detta medför att det internationellt sett redan höga svenska arbetskraftsdeltagandet kommer att öka ytterligare. Befolkningens arbetskraftsdeltagande beräknas uppgå till 82,6 procent år 2014 och till 82,9 procent År 2016 bedöms nivån bli 83,2 procent. Allt fler utrikes födda i arbetskraften Arbetskraftens storlek påverkas av flera faktorer. De två viktigaste är den demografiska utvecklingen och i vilken utsträckning befolkningen väljer att delta i arbetskraften. Mellan 2005 och 2013 ökade befolkningen i åldrarna år med omkring personer. Under samma period har antalet personer i arbetskraften ökat med drygt Det innebär att arbetskraften i genomsnitt har ökat med personer årligen medan befolkningen har ökat med

80 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Under de senaste åren har arbetskraften alltså ökat i en snabbare takt än befolkningen. Detta beror på ett ökat arbetskraftsdeltagande bland framför allt utrikes födda. Antalet utrikes födda i arbetskraften ökade med personer mellan 2005 och 2013, medan ökningen av inrikes födda under samma period stannade på personer. Det innebär att utrikes födda står för en stor del av uppgången i arbetskraften sedan Gruppens bidrag till arbetskraftens uppgång har varit särskilt stark sedan Deltagandet i arbetskraften bland utrikes födda fortsätter att öka trots det stora inflödet av nyanlända i befolkningen. Det ökade arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda beror på flera olika faktorer. Ökningen av utrikes födda har främst skett i åldersgrupper där det är vanligt att delta i arbetslivet. De som invandrar till Sverige är i genomsnitt unga eller i yngre medelåldern. En annan orsak till högre arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda är att arbetskraftsinvandring har blivit vanligare. Arbetskraftsinvandrare går direkt in i arbetskraften. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är ytterligare en faktor som påskyndar inträdet i arbetskraften för nyanlända utrikes födda. 48 Lågt arbetskraftsdeltagande bland dem med kort utbildning Det finns inte något större utrymme att ytterligare höja deltagandet i arbetskraften bland inrikes födda. I exempelvis åldrarna år uppgår arbetskraftsdeltagandet till över 90 procent bland såväl män som kvinnor. Ungdomarnas arbetskraftsdeltagande skulle dock kunna öka något om övergången från utbildningsväsendet till arbetslivet sker tidigare. Även bland äldre finns det utrymme att fortsätta höja arbetskraftsdeltagandet. Detta har också skett under senare år, främst bland personer i åldrarna år. 48 Etableringsreformen trädde i kraft den 1 december Reformen innebär att flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga i åldern år som beviljats uppehållstillstånd ska skrivas in på Arbetsförmedlingen och delta i olika etableringsinsatser. Syftet är att påskynda arbetsmarknadsetableringen. Om dessa svarar i AKU att de är arbetssökande ingår de i arbetskraften.

81 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Arbetskraftsdeltagandet skulle framför allt kunna öka för två grupper som idag har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än befolkningen i genomsnitt. Det är personer med endast förgymnasial utbildning och kvinnor födda i ett land utanför Europa. Antalet personer i arbetskraften med endast förgymnasial utbildning har minskat under de senaste åren. Detta beror främst på generationsväxlingen, det vill säga att personer med endast folk- eller grundskola lämnar arbetsmarknaden på grund av pension. Men det beror också på att korttidsutbildade i större utsträckning än de med längre utbildningar lämnar arbetskraften. I arbetsmarknadens kärntrupp, det vill säga den åldersgrupp som har högst deltagande i arbetskraften, år, är skillnaderna stora mellan olika utbildningsgrupper. Arbetskraftsdeltagandet bland förgymnasialt utbildade var 77,6 procent år 2013 jämfört med 91,4 procent för dem med gymnasieutbildning. Det innebär att nästan var fjärde med högst förgymnasial utbildning står utanför arbetsmarknaden jämfört med knappt var tionde med gymnasial utbildning. För många med förgymnasial utbildning är vägen till ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden lång. Många är i behov av långa utbildningsoch rehabiliteringsinsatser för att kunna få ett stadigvarande jobb. Utrikes födda kvinnor har lågt deltagande i arbetskraften Arbetskraftsdeltagandet är betydligt lägre bland utrikes födda kvinnor än bland inrikes födda kvinnor. Skillnaden har inte minskat under de senaste åren. Tredje kvartalet 2014 var arbetskraftsdeltagandet 72,1 procent bland utrikes födda kvinnor i åldrarna år, vilket kan jämföras med 84,2 procent bland inrikes födda kvinnor. Även bland eftergymnasialt utbildade kvinnor är arbetskraftsdeltagandet markant lägre bland utrikes födda kvinnor, cirka 10 procentenheter. I motsats till utvecklingen bland kvinnorna har skillnaden mellan inrikes och utrikes födda mäns deltagande i arbetskraften minskat under senare år. Sedan 2006 har skillnaden halverats. Utrikes födda män deltar i arbetskraften i allt större utsträckning. Bland män utgjorde andelen 83,1 respektive 86,3 procent, en skillnad på cirka 3 procentenheter.

82 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen Arbetslösheten i åldersgruppen år har enligt AKU minskat marginellt under det senaste året. Det är en utveckling som bedöms fortsätta under 2015 och 2016, efter hand i lite stadigare takt. Ett fortsatt stort tillskott av arbetskraft verkar som en motvikt till en starkare nedgång. Arbetslösheten beräknas uppgå till 8,0 procent 2014, till 7,9 procent 2015 och till 7,7 procent Det är i första hand de arbetslösa som står närmast arbetsmarknaden som kommer ut i jobb när arbetsmarknaden stärks. Arbetslösheten har minskat bland ungdomar och bland dem med korta arbetslöshetstider. Under prognosperioden väntas sjunkande arbetslöshet framför allt bland yngre med god utbildningsbakgrund. Små förändringar av arbetslösheten Arbetslösheten har förändrats mycket lite det senaste året, men det har skett en viss nedgång. Under tredje kvartalet 2014 var 7,3 procent av arbetskraften, motsvarande personer, i åldersgruppen år arbetslösa. I säsongrensade tal uppgick nivån till 7,9 procent. Av de arbetslösa var , motsvarande 1,6 procent av arbetskraften, heltidsstuderande som aktivt söker arbete. Det är något fler än under samma period i fjol, men mätt som andel av arbetskraften är siffran oförändrad. Gruppen heltidsstuderande arbetslösa uppvisar stora säsongsvariationer med toppnivå under andra kvartalet och bottennivå under tredje kvartalet. Detta beror på att många studerande söker sommarjobb. Antalet arbetslösa som inte var heltidsstuderande var under tredje kvartalet 2014, motsvarade 5,7 procent av arbetskraften. Detta innebär en svag minskning jämfört med samma period Arbetslösheten sjunker till 7,7 procent 2016 Den försiktiga minskning av arbetslösheten som inleddes under 2013 bedöms fortsätta under hela vår prognosperiod. Arbetsmarknaden förstärks under 2015 och 2016, och ar-

83 Arbetsmarknadsutsikterna hösten betslösheten fortsätter att sjunka i maklig takt. Nedgången i arbetslösheten begränsas dock av en fortsatt stark arbetskraftstillväxt. Under 2014 bedöms arbetslösheten bli i genomsnitt personer, motsvarande 8,0 procent av arbetskraften. Jämfört med 2013 är detta en marginell nedgång, med 0,1 procentenheter. För 2015 och 2016 bedöms dock ökningen i sysselsättning bli större än utbudsökningen, en utveckling som resulterar i en nedgång till en nivå motsvarande 7,9 respektive 7,7 procent av arbetskraften. Kvinnornas arbetslöshet minskar något Arbetslösheten har enbart minskat bland kvinnorna. Säsongrensade och utjämnade data visar att antalet arbetslösa kvinnor har minskat sedan första kvartalet 2014, medan antalet arbetslösa män ökat svagt. Arbetslösheten bland kvinnor var 7,0 procent av arbetskraften tredje kvartalet Motsvarande andel bland männen var 7,6 procent. Under prognosperioden väntas arbetslösheten minska bland både kvinnor och män. Starkast väntas dock minskningen bli för kvinnorna. Det sammanhänger med en större ökning av arbetskraftsutbudet bland männen samt med en stark utveckling inom den kvinnodominerade offentliga tjänstesektorn. Dessutom har kvinnorna i genomsnitt en högre utbildningsnivå än männen. Inflödet till arbetslöshet, mätt som antalet personer med arbetslöshetstider på en vecka, har ökat under flera år, vilket betyder att den svaga nedgången av arbetslösheten beror på ett ökat utflöde till arbete. Under det kommande året ökar både inflödet till och utflödet från arbetslöshet, men utflödet blir något större. Kortare tider i arbetslöshet Efter finanskrisen ökade den genomsnittliga tiden i arbetslöshet. Därefter stabiliserades arbetslöshetstiderna på en nivå på omkring 35 veckor och förändrades relativt lite under flera år. Sedan halvårsskiftet 2013 har dock de genomsnittliga arbetslöshetstiderna sjunkit, visar säsongrensade och utjämnade data. Tredje kvartalet 2014 var

84 Arbetsmarknadsutsikterna hösten den genomsnittliga arbetslöshetstiden 34 veckor, vilket är en dryg vecka kortare än samma kvartal året innan. Detta är ett tecken på att arbetsmarknaden har förstärkts. Tiderna har minskat bland både kvinnor och män, men männen har alltjämt de längsta arbetslöshetstiderna. Männen hade en arbetslöshetstid på i genomsnitt 37 veckor under tredje kvartalet 2014 och motsvarande tid bland kvinnor var 31 veckor. Arbetslöshetstiderna har blivit kortare i samtliga åldersgrupper, men är kortast bland ungdomar. När efterfrågan på arbetskraft ökar gynnas ungdomarna, som befinner sig i en etableringsfas på arbetsmarknaden. Det är då vanligt med olika typer av tillfälliga anställningar som varvas med korta perioder av arbetslöshet. I åldersgruppen år var den genomsnittliga arbetslöshetstiden 14 veckor under tredje kvartalet Under samma period uppgick arbetslösheten i åldersgruppen år till 58 veckor. Tiderna har, jämfört med tredje kvartalet 2013, minskat med tre veckor för åringarna och med nästan sju veckor för åringarna. I åldersgruppen år var den genomsnittliga arbetslöshetstiden i princip oförändrad och uppgick till 41 veckor under tredje kvartalet Antalet långtidsarbetslösa ökade kraftigt i samband med finanskrisen och ökningen fortsatte under större delen av 2010, varefter långtidsarbetslösheten åter vände ned. Under 2014 har antalet långtidsarbetslösa fortsatt att minska och tredje kvartalet uppgick antalet som varit arbetslösa 27 veckor eller mer till personer, vilket var färre än under samma kvartal Det motsvarade 31 procent av samtliga arbetslösa. Arbetslösheten minskar bland yngre Även om arbetslösheten förändrats mycket lite under det senaste året finns det skillnader mellan olika åldersgrupper. Arbetslösheten är högst bland de yngsta, men det är också där de största minskningarna skett. I åldergruppen år var 18,0 procent av arbetskraften arbetslösa under tredje kvartalet Det innebär en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med samma kvartal Även i åldersgruppen år har arbetslösheten minskat det senaste året, med 0,7 procentenheter, till 7,1 procent av arbetskraf-

85 Arbetsmarknadsutsikterna hösten ten. Arbetslösheten är lägst i åldrarna år där den under det tredje kvartalet låg på nivåer mellan 4,8 och 5,4 procent. Många unga arbetslösa studerar Som redan påpekats är nivån på arbetslösheten högre bland ungdomar (16-24 år) än för övriga åldrar samtidigt som de genomsnittliga arbetslöshetstiderna är betydligt kortare. Den andelsmässigt höga arbetslöshetsnivån bland ungdomar förklaras också av att arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen är lägre än i övriga åldrar, eftersom många studerar utan att samtidigt arbeta eller söka arbete. En stor andel av dem som är arbetslösa är dessutom heltidsstuderande. Många av dem söker förvisso efter ett extraarbete att kombinera med studierna, men ser sig i första hand som studerande och inte som arbetssökande. Arbetslöshetsmåttet är därför inte något bra mått för att beskriva ungas etableringsproblem på arbetsmarknaden. För att nyansera bilden över ungdomsarbetslösheten kan antalet arbetslösa ungdomar relateras till befolkningen i åldersgruppen istället för till arbetskraften. I genomsnitt var under de fyra senaste kvartalen, fjärde kvartalet 2013 till tredje kvartalet 2014, 23 procent av arbetskraften i åldrarna år arbetslösa. Motsvarande andel av befolkningen var 13 procent. Totalt var i genomsnitt unga arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar. I detta värde ingår även arbetslösa som är heltidsstuderande och har sökt arbete. Nästan hälften av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande som söker arbete. Om de heltidsstuderande som söker arbete exkluderas från antalet arbetslösa ungdomar blir antalet istället Då blir arbetslöshetstalet istället 12 procent av arbetskraften. Ställs samma grupp mot befolkningen krymper andelen arbetslösa ytterligare, till 7 procent. Det finns dessutom ett stort antal unga som varken arbetar eller studerar. Dessa fångas upp i begreppet NEET (Not in Employment, Education or Training), som publiceras inom ramen för Arbetskraftsundersökningarna. NEET-begreppet är ett mer lämpligt mått än arbetslöshet när det gäller att fånga ungdomars etableringsproblem på arbetsmarknaden.

86 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Nästan hälften av ungdomarna, år, som varken arbetar eller studerar har inte arbetat tidigare och har således inte någon erfarenhet av arbetslivet. Unga som varken arbetar eller studerar befinner sig i en utsatt position, dels genom att de inte har någon sysselsättning eller arbetsinkomst, dels genom att de går miste om kunskaper och erfarenheter som skulle underlätta möjligheten att få ett arbete. Ungefär hälften av de ungdomar som uppfyller NEET-begreppet är också arbetslösa enligt definitionen i arbetskraftundersökningarna. Antalet unga i åldrarna år som varken arbetar eller studerar uppgick under de senaste fyra kvartalen (fjärde kvartalet 2013 till tredje kvartalet 2014) till i genomsnitt personer, motsvarande 7 procent av befolkningen i åldersgruppen. De arbetslösa ungdomarna är således en mycket heterogen grupp som består av personer som huvudsakligen studerar eller är friktionsarbetslösa, men också av strukturarbetslösa som har svårt att hitta ett arbete. Många av dessa ungdomar saknar fullständig gymnasieutbildning. Läs mer om detta i avsnittet arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Arbetslösheten minskar bland inrikes födda Arbetslösheten fortsätter att vara mycket högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Antalet utrikes födda i arbetskraften har dock ökat under de senaste åren och väntas fortsätta öka under prognosperioden. Under tredje kvartalet 2014 var utrikes födda personer arbetslösa, en ökning med jämfört med samma kvartal året innan. Antalet arbetslösa inrikes födda har under samma period minskat med nästan personer, till Av de inrikes födda i åldrarna år var 5,5 procent av arbetskraften arbetslösa under tredje kvartalet Av utrikes födda var motsvarande andel 15,4 procent och bland utomeuropeiskt födda 21,4 procent.

87 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Arbetslösheten bedöms minska för inrikes födda under prognosperioden. Mycket talar för att arbetslösheten endast förändras lite för utrikes födda under de närmaste åren, detta då antalet utrikes födda i arbetskraften väntas fortsätta öka i god takt under prognosperioden. Liten andel arbetslösa efter varsel Arbetslösheten består till stor del av personer som är på väg in på arbetsmarknaden. Av de i genomsnitt personer mellan år som var arbetslösa under de tre första kvartalen 2014 var mer än hälften ny- eller återinträdande i arbetskraften. Närmare hälften, 44 procent, av de arbetslösa befann sig i någon form av anställning direkt före sin arbetslöshet. Nästan hälften av de arbetslösa är således personer som avslutat ett arbete just före arbetslöshetsperioden och som direkt söker nytt arbete. Av dem som direkt sökte nytt arbete hade 19 procent av samtliga arbetslösa avslutat en tidsbegränsad anställning och 13 procent hade slutat sitt tidigare arbete på grund av personal- eller driftsinskränkningar, det vill säga varsel. Det är alltså endast en mindre andel av de arbetslösa som förlorat sitt tidigare arbete på grund av varsel. Under finanskrisen var andelen högre och 2009 uppgick den till 20 procent. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen fortsätter att minska Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen, det vill säga öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, har minskat sedan hösten Minskningen av inskrivna arbetslösa har varit starkare än minskningen av antalet arbetslösa i AKU. Arbetslösheten har minskat mest bland dem som står närmast arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och arbetslösa som varit inskrivna kortare tid. Arbetslösheten har minskat bland både kvinnor och män, men liksom i AKU är minskningen starkast bland kvinnor.

88 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Tredje kvartalet 2014 var i genomsnitt personer inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Det var färre än under samma kvartal Såväl antalet öppet arbetslösa som antalet deltagare i program med aktivitetsstöd har minskat. Av de inskrivna arbetslösa tredje kvartalet 2014 var öppet arbetslösa och deltog i program med aktivitetsstöd. Andelen inskrivna arbetslösa var tredje kvartalet 7,8 procent av den registerbaserade arbetskraften. Av dessa var 4,3 procentenheter öppet arbetslösa och 3,4 procentenheter deltog i program med aktivitetsstöd. Jämfört med tredje kvartalet 2013 har andelen inskrivna arbetslösa minskat med 0,7 procentenheter. Tredje kvartalet 2014 var andelen inskrivna arbetslösa kvinnor 7,4 procent av den registerbaserade arbetskraften, medan motsvarande andel bland männen var 8,2 procent. I takt med att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas bedöms antalet inskrivna arbetslösa fortsätta att minska under prognosperioden. Helårsgenomsnittet för inskrivna arbetslösa uppgick 2013 till personer. År 2014 väntas antalet inskrivna arbetslösa minska till personer. Under 2015 beräknas den genomsnittliga nivån minska ytterligare till personer och 2016 väntas antalet uppgå till Omkring i arbetsmarknadspolitiska program både 2014 och 2015 De arbetsmarknadspolitiska programmen 49 innehåller åtgärder som ska leda till att de arbetssökande får en starkare ställning på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar att få ett arbete. Programmen med aktivitetsstöd utgörs i allt väsentligt av olika slag av aktiverings-, utbildnings- och praktikinsatser, till exempel arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik samt jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Behovet av dessa insatser och deras utformning påverkas i hög grad av konjunkturläget och arbetslöshetens sammansättning. En annan form av arbetsmarknadspolitiska program 49 I begreppet arbetsmarknadspolitiska program ingår, förutom program med aktivitetsstöd, även arbetsmarknadspolitiska program för arbete, alltså lönestöd.

89 Arbetsmarknadsutsikterna hösten utgörs av lönestöd, till exempel instegsjobb och särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin. Under 2013 uppgick antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program till i genomsnitt personer. Under prognosperioden väntas endast små förändringar av antalet programdeltagare. År 2014 bedöms antalet deltagare minska till personer som helårsgenomsnitt, vilket motsvarar 3,9 procent av arbetskraften. Under 2015 väntas antalet deltagare uppgå till personer och år 2016 till personer. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar bedöms minska samtidigt som övriga program med aktivitetsstöd samt anställningsstöden bedöms öka. Antalet personer som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser för nyanlända invandrare har ökat kraftigt alltsedan insatserna infördes. I oktober 2014 uppgick antalet personer i etableringsuppdraget till över Under 2016 beräknas nivån till i genomsnitt drygt personer per månad. Färre deltagare i garantiprogrammen 2015 Jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar utgör tillsammans närmare 70 procent av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program. Störst är jobb- och utvecklingsgarantin, där antalet deltagare har ökat successivt sedan programmets införande Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin har fortsatt att öka under Antalet deltagare bedöms dock börja minska under prognosperioden i samband med att efterfrågan på arbetskraft ökar. Förutsättningen för den utvecklingen är en fortsatt förstärkning av konjunkturen, inte bara i Sverige utan även i omvärlden. Under 2014 och 2015 väntas antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin i genomsnitt per månad bli omkring respektive personer. Under 2016 bedöms de uppgå till I dessa värden ingår nyanlända som lämnar etableringsuppdraget och går till jobb- och utvecklingsgarantin. År 2013 uppgick antalet personer i jobbgarantin för ungdomar till i genomsnitt omkring per månad. Frånsett säsongmässiga variationer har antalet ungdomar i jobbgarantin minskat det senaste året och 2014 bedöms nivån uppgå till ungdomar i genomsnitt per månad. Nedgången beräknas fortsätta under kommande år, till följd av en sjunkande arbetslöshet bland ungdomar. Sammantaget deltog i genomsnitt personer i garantiprogrammen varje månad För 2014 väntas det genomsnittliga antalet bli oförändrat, personer per månad. År 2015 och 2016 väntas en minskning till respektive personer. Läs mer om samtliga program i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2013.

90 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken Matchningsläget Arbetet med att matcha lediga platser med arbetssökande är kärnan i Arbetsförmedlingens verksamhet. Efterfrågan på arbetskraft ökar i ett tvåårigt perspektiv och en effektiv matchning på arbetsmarknaden är en förutsättning för en god och uthållig uppgång av sysselsättningen. Arbetet kommer att bedrivas utifrån ett förlopp där efterfrågan främst riktar sig till arbetssökande med god utbildning samtidigt som antalet arbetslösa med efterfrågade utbildningar krymper. Arbetskraftstillgången minskar särskilt i befolkningssvaga regioner med stora pensionsavgångar. Samtidigt kommer andelen arbetslösa som har svårare att finna ett arbete att öka. Arbetsförmedlingens matchningsarbete kommer mot den bakgrunden att utsättas för ökade utmaningar de två närmaste åren. Matchningsarbetet i fokus åren 2015 och 2016 Matchningen står i fokus för Arbetsförmedlingens arbete de kommande åren och det arbetet blir en stor utmaning. I utgångsläget finns ett stort antal arbetslösa som kan besätta de lediga jobben men antalet arbetssökande med utbildning och god kompetens minskar under loppet av prognosperioden. Efterfrågan på välutbildad arbetskraft ökar under nämnda tidshorisont samtidigt som andelen arbetslösa som har svårt att snabbt finna ett arbete stiger. Detta höjer svårighetsgraden på matchningsuppdraget. Arbetet med att förstärka arbetslösas position på arbetsmarknaden blir synnerligen viktigt för att upprätthålla tillgången på efterfrågad arbetskraft de närmaste åren. För att detta arbete ska lyckas krävs att omställningen och rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Allt detta kan inte åstadkommas inom arbetsmarknadspolitiken utan den behöver draghjälp från andra politikområden, inte minst från utbildningspolitiken. Det krävs omfattande insatser inom det reguljära utbildningsväsendet när det gäller att uppgradera utbildningsnivån för det mycket stora antalet arbetslösa som saknar gymnasieutbildning. Det behövs en hög volym av grundutbildningar följt av anslutande yrkesutbildningar. Yrkesutbildningarna måste ha en god överensstämmelse med arbetskraftsefterfrågan för att stärka den totala tillgången på efterfrågad arbetskraft. Samtidigt behöver rörligheten på arbetsmarknaden öka, inte bara via utbildning till andra yrken utan även i form av geografisk rörlighet. Det kommer att finnas tydliga geografiska skillnader i efterfrågeläget och behoven av att rekrytera inom olika yrken. Utbildningssystemet är inte fullt ut anpassat efter efterfrågebildens yrkesspektrum, vilket talar för att bristen på arbetskraft ökar vid en uthållig konjunkturförbättring. En svag utveckling av arbetskraftsutbudet påverkar dessutom tillgången på arbetskraft regionalt och lokalt, vilket håller tillbaka tillväxten av sysselsättningen i delar av landet. Den buffert av välutbildad arbetskraft som står till förfogande minskar särskilt mycket i regioner med ett svagt tillflöde av ny arbetskraft. Matchningen underlättas genom förstärkning av arbetslösas kompetenser En stigande andel av de lediga jobben måste tillsättas med arbetslösa som i utgångsläget har svårt att snabbt finna ett arbete. För att möjliggöra övergången till arbete för dessa

91 Arbetsmarknadsutsikterna hösten grupper av arbetslösa krävs insatser för att stärka deras position på arbetsmarknaden. Matchningen på arbetsmarknaden handlar idag därför inte enbart om att fylla lediga platser med arbetssökande, utan även om att arbeta strategiskt för att rusta arbetssökande med kompetenser så att de kan öka sina chanser att fylla de lediga platser som uppkommer framöver. Denna kompetensförstärkning bland arbetslösa är av central betydelse för att nå en långsiktigt god utveckling av sysselsättningen. En viktig förutsättning för att lyckas väl i matchningsarbetet är att Arbetsförmedlingen har goda kontakter med arbetsgivare. Arbetsförmedlingen behöver god branschkunskap för att tillsammans med arbetsgivarna finna lösningar för att tillsätta de lediga jobben men också för att finna vägar till arbete för personer som inte fullt ut har de kompetenser som efterfrågas. Växande strukturarbetslöshet Arbetslöshetens struktur år 2014 skiljer sig kraftigt åt ställt mot den struktur som noterats vid jämförbara konjunkturlägen tidigare. Det finns en stor tillgång på arbetslösa med kort utbildning eller med yrkeskompetenser som endast efterfrågas i liten grad. Den arbetslöshetsstrukturen kan ställas mot den långsiktiga trenden att tillväxten av jobb framför allt sker inom yrken där det krävs en kunskapsnivå som motsvarar minst gymnasieutbildning och i många fall eftergymnasial utbildning. För en liten andel av de lediga jobben är utbildningskraven lägre men även för att komma ifråga för dessa jobb krävs vanligtvis en fullföljd gymnasieutbildning även om arbetsuppgifterna i sig inte kräver detta. Arbetsförmedlingen måste arbeta för att motverka att arbetslösa blir kvar på utbildningsnivåer, inom utbildningsinriktningar eller inom tillbakagående yrken där det råder konstant hög arbetslöshet. Den formen av arbetslöshet benämns vanligen strukturarbetslöshet. Misslyckas detta arbete kommer arbetslösheten att upphöra att minska vid högre nivåer jämfört med tidigare konjunkturförbättringar, samtidigt som bristen på arbetskraft sprider sig över arbetsmarknaden i takt med att efterfrågan på arbetskraft ökar. Den utvecklingen måste undvikas med hjälp av arbetsmarknadspolitik och med stöd av andra politikområden såsom utbildnings- och näringspolitik. Matchningssvårigheterna har inte ökat ur ett arbetsgivarperspektiv Efterfrågan på arbetskraft har ökat betydligt under det senaste året. I ett sådant konjunkturförlopp stiger normalt bristen på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Bristen på arbetskraft inom det privata näringslivet har under de två senaste åren emellertid förändrats i mycket liten utsträckning. Antalet lediga platser har under samma tid ökat betydligt men trots detta har det inte skett några nämnvärda förändringar av andelen arbetsgivare som angivit brist på arbetskraft. Sambandet mellan efterfrågan och bristen på arbetskraft har under de två senaste åren nästan helt upphört att gälla en helt ny företeelse på den svenska arbetsmarknaden. I en utveckling med starkt stigande efterfrågan på arbetskraft finns annars normalt ett starkt samband med bristen på arbetskraft. Slutsatsen är att matchningssvårigheterna ur ett arbetsgivarperspektiv inte har ökat trots det stora tillskottet av lediga platser och den stigande sysselsättningen. Andelen arbetsgivare som uppgivit brist har rört sig omkring 15 procent av samtliga privata arbetsgivare,

92 Arbetsmarknadsutsikterna hösten vilket är en historiskt låg nivå i förhållande till efterfrågeläget. 50 Det finns mot denna bakgrund ingen indikation på att matchningsläget har medfört försämrade förutsättningar för sysselsättningstillväxten åren 2011 till Följande diagram åskådliggör slutsatsen ovan, att bristen på arbetskraft blivit lägre vid en given nivå på antalet lediga platser. Diagrammet visar bland annat att antalet lediga platser varit högre under åren 2011 till 2014 jämfört med åren innan men att detta inte inneburit någon ökad brist på arbetskraft. Antalet lediga platser låg under nämnda år på en jämförbar nivå med år 2007 men med den skillnaden att bristen på arbetskraft var hälften så hög åren 2011 till Slutsatsen blir densamma om sysselsättningen används istället för lediga platser när det gäller att spegla styrkan på efterfrågeläget. En beskrivning av matchningsläget ur ett arbetsgivarperspektiv visar därmed ett nytt mönster på svensk arbetsmarknad. Det går dock inte att fastställa om förändringen beror på en förändring av arbetskraftsefterfrågans struktur eller en effektivare process i att söka ny arbetskraft. Svaret på frågeställningen är att det sannolikt finns flera bidragande orsaker till de fortsatt begränsade rekryteringsproblemen. Arbetskraftsefterfrågans struktur har förändrats. Efterfrågan på arbetskraft har de senaste åren främst återfunnits inom flera privata tjänstenäringar där det inte ställs så långtgående krav på utbildning och yrkeserfarenhet. Efterfrågan inom dessa näringar har desssutom främst uppstått inom de tre storstadsregionerna. Inom dessa regioner är tillgången på arbetskraft betydligt större än i andra regioner genom det stora tillflödet av arbetskraft från utbildningsväsendet och genom stor inflyttning. En förklaring kan vara att arbetsgivare finner den arbetskraft de önskar rekrytera lättare än vid motsvarande konjunkturlägen tidigare, till exempel genom sociala medier och genom att det fortfarande finns många arbetslösa som söker arbete. Andra faktorer att beakta i sammanhanget är de ökade inslagen av utländska entreprenörer som verkar på den svenska arbetsmarknaden och att det blivit vanligare att lägga ut uppdrag utomlands, till 50 Konjunkturinstitutets barometerundersökning.

93 Arbetsmarknadsutsikterna hösten exempel inom IT där bristen på arbetskraft tidigare varit mycket omfattande. Det sker även en viss arbetskraftsinvandring inom en del stora bristyrken på arbetsmarknaden. Sju procents jämviktsarbetslöshet Matchningseffektiviteten studeras i normalfallet utifrån ett sökandeperspektiv. Den mest använda metoden för att undersöka matchningseffektiviteten är att skatta den så kallade Beveridgekurvan, som visar ett omvänt samband mellan arbetslöshet och lediga platser. Nya skattningar av Beveridgekurvan visar att matchningseffektiviteten förbättrades före hösten 2008 men att den därefter försämrats. 51 De grundläggande förutsättningarna för att göra en sådan sambandsanalys har dock försämrats betydligt. Resultaten av en sådan typ av skattning har i hög grad påverkats av den kraftiga förändringen av strukturen på arbetslösheten, som åtminstone på kort sikt påverkat arbetslöshetsnivån uppåt trots att efterfrågan på arbetskraft varit god. Arbetskraftens snabba ökning bland annat genom ett stort tillflöde av ungdomar och genom ett stigande antal nyanlända driver dessutom kortsiktigt upp arbetslösheten. Anledningen är att det tar en viss tid innan en nytillträdd på arbetsmarknaden är fast etablerad. Den förändrade strukturen på arbetslösheten bedöms ha inneburit att jämviktsarbetslösheten höjts på senare år, från cirka 6,5 procent för fem år sedan till närmare 7 procent år Ett fortsatt starkt tillflöde av personer till arbetskraften och arbetslöshetens förändrade struktur leder till att jämviktsarbetslösheten ligger kvar på en högre nivå än tidigare, eller till och med riskerar att öka, under de kommande åren. Bristen på arbetskraft inom privat näringsliv stiger något 2016 De närmaste årens arbetsmarknadsutveckling ställer ökade krav på ett effektivt matchningsarbete. Efterfrågan på arbetskraft stiger sett i ett tvåårigt perspektiv varvid rekryteringsbehoven efter hand breddas regionalt och branschmässigt. Arbetet kommer runt om i landet att bedrivas utifrån förutsättningen att antalet arbetslösa med utbildning och god kompetens minskar och att arbetskraftsläget även påverkas av att det sker stora pensionsavgångar. Under motsvarande tid kommer andelen arbetslösa som har svårare att finna ett arbete att öka. Den arbetsmarknadsbilden kommer allt tydligare att tona fram de kommande åren. Rekryteringsläget är som ovan beskrivits fortfarande tillfredställande inom de flesta branscher och det bör finnas ett betydande rådrum innan rekryteringssvårigheterna påverkar ekonomin negativt. Det gynnsamma utgångsläget tyder på att det stora flertalet rekryteringar kommer att klaras på ett smidigt sätt på kort sikt. Bristtalen kommer mot denna bakgrund att bara förändras i begränsad utsträckning åtminstone det närmaste året. Med utgångspunkt från arbetsgivarnas svar i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning om bristen på arbetskraft och med hänsyn tagen till andra indikatorer finns följaktligen inga som helst tecken på att det aktuella arbetskraftsläget skulle ha någon generell påverkan på lönebildningen. Den slutsatsen gäller för både år 2015 och år Arbetsför- 51 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport Konjunkturinstitutet.

94 Arbetsmarknadsutsikterna hösten medlingens intervjuundersökning visar att det fortfarande råder begränsade skillnader i löneförändringar mellan bristföretag och företag som inte upplevt brist på arbetskraft. Intervjuundersökningen visar att antalet platser där arbetsgivarna upplevt brist på arbetssökande var obetydligt högre i höstens undersökning jämfört med undersökningen för ett år sedan. Detsamma gäller för antalet lediga platser där arbetsgivarna inte alls lyckats rekrytera. Det finns mot denna bakgrund inga indikationer på att läget för matchningen mellan lediga jobb och arbetssökande medför försämrade förutsättningar för en sysselsättningstillväxt kommande år. Tillgången på arbetskraft blir fortsatt god i de tillväxtstarka storstadsregionerna genom stor inflyttning, både inrikes och utrikes, vilket underlättar för en god ökning av sysselsättningen. Bristen på utbildad arbetskraft ökar Inom IT och teknik är rekryteringsläget inte lika bekymmersamt som under motsvarande konjunkturlägen tidigare. Det sammanhänger främst med att industrikonjunkturen varit svag de senaste åren. Efterfrågan inom flertalet av dessa yrken är lägre än väntat och det medför att det blivit svårare för nyexaminerade att finna ett jobb som motsvarar deras utbildning. Arbetskraftstillgången väntas dock minska när konjunkturen förstärks mer tydligt inom de varuproducerande sektorerna. Matchningsläget blir i en sådan utveckling mer ansträngt genom att för få utbildas inom IT och teknik i förhållande till arbetsgivarnas ökade efterfrågan inom området. Den bilden blir mer framträdande år Det finns visserligen arbetslösa inom yrkesområdet men den arbetskraftstillgången ger ingen rättvisande bild över matchningsläget inom IT och teknik. Anledningen är att en betydande del av arbetslösheten utgörs av personer som har brister i sin utbildning eller saknar aktuella kunskaper inom området. Eftersom inte hela behovet av arbetskraft täcks från det inhemska utbildningssystemet rekryteras arbetskraft från utlandet. Det har även blivit allt vanligare att uppdrag läggs ut i andra länder vilket bidrar till att rekryteringsläget inte blir lika ansträngt inom dessa yrken. Inom byggverksamheten fortsätter konjunkturen att förstärkas och aktiviteten har inte varit så stor sedan början av 1990-talet. Antalet rekryteringar kommer därför att öka under kommande år. Bristen på arbetskraft har fram till hösten 2014 varit betydligt lägre än under tidigare konjunkturförbättringar inom sektorn. Det kan finnas flera orsaker till detta. En viktig faktor som håller tillbaka bristen på arbetskraft är inslaget av utländska entreprenörer inom olika byggprojekt, små som stora. Den faktorns betydelse går dock inte att gradera eftersom det inte finns några heltäckande uppgifter på omfattningen av utländsk arbetskraft. Anledningen till detta är att aktörer kommer in i projekten genom den fria rörligheten inom EU. Bristen på arbetskraft väntas öka under de kommande åren och bli tydligast inom de mest kvalificerade befattningarna där det ställs mera långtgående krav på god utbildning och goda yrkeskunskaper. Det finns relativt många ungdomar som väljer utbildningar riktade mot byggområdet men långt ifrån alla börjar arbeta inom ett bygg- eller hantverksyrke. En del ungdomar har svårt att få lärlingsplatser och därmed finna en ingång till ett yrkesverksamt liv inom branschen. Industrikonjunkturen är fortsatt svag. Industriföretagen har av den anledningen fortsatt att dra ner på antalet anställda det senaste året. Det är bara ett kalenderår under den senaste sexårsperioden som antalet sysselsatta ökat. Totalt har mer är arbetstillfällen fallit bort inom den tidshorisonten. Det avspeglas naturligtvis i rekryteringsläget

95 Arbetsmarknadsutsikterna hösten inom näringen på det sättet att bristen på arbetskraft är begränsad. Under prognosperioden ökar anställningsbehoven, men det gäller främst för år Efterfrågan väntas dock inte stiga i sådan omfattning att det bli någon stor ökning av bristtalen inom ramen för denna prognoshorisont. En del av rekryteringarna sker utanför industrisektorn, inom bemanningsföretagen, eftersom de i ökad grad försörjer industrin med arbetskraft. Den brist som väntas uppstå längre fram faller främst på yrkesutbildad arbetskraft där det ställs krav på längre industriella utbildningar. Rekryteringsläget påverkas på längre sikt av att ungdomar i liten omfattning väljer industriella utbildningar bland annat beroende på den negativa sysselsättningsutvecklingen inom sektorn och de återkommande budskapen om nedskärningar av personal. En utbildningskanal som förbättrat matchningsläget är industriföretagens egna utbildningar, vilka gett värdefulla tillskott till en arbetsmarknad med underliggande brister på kvalificerad industriarbetskraft. Inom privat tjänstesektor fungerar matchningen väl inom de flesta verksamheter. Det är sannolikt en viktig bidragande orsak till att matchningsläget är tillfredställande generellt sett på arbetsmarknaden. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka och arbetskraftstillgången kommer endast i undantagsfall att begränsa expansionen inom sektorn. Det är i första hand inom IT- och teknikföretagen och inom företagstjänster som bristen på arbetskraft kan medföra vissa problem de kommande åren. Inom dessa tjänster väntas bristen på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft öka, främst år I många av dessa fall efterfrågas högt utbildad och yrkeserfaren arbetskraft och det blir med tiden allt svårare att finna den kategorin inom landet. Inom övriga delar av sektorn ställs i de flesta fall inte lika höga utbildningskrav. En fullföljd gymnasieutbildning räcker i många fall för en anställning. Inom det privata näringslivet väntas således bristen på arbetskraft öka under framför allt år För offentlig sektor bedöms bristen på arbetskraft fortsätta öka under hela prognosperioden. Inom följande yrkesområden väntas bristen bli mest framträdande: Många yrken inom hälso- och sjukvård Flera läraryrken Yrken inom teknik och data Yrken inom bygg- och anläggningarbete Kvalificerade yrken inom industrin Några yrken inom tjänster och service Bristen allt mer allvarlig inom offentlig sektor Det mest bekymmersamma rekryteringsläget finns inom offentlig sektor. Bristen på utbildad arbetskraft stiger för varje år och den utvecklingen består under prognosperioden. Denna pågående utveckling sammanhänger med flera faktorer. En viktig faktor är att det inom flera yrken finns ett strukturellt underskott på nyexaminerade. Antalet utbildningsplatser är för få i en del fall och i andra fall är intresset för yrkena för lågt. Dessa förutsättningar medför att bristen på utbildad arbetskraft ökar i ett skede då anställningsbehoven stiger. Det försämrade rekryteringsläget bekräftas bland annat av att antalet lediga

96 Arbetsmarknadsutsikterna hösten platser där arbetsgivarna bedömer att det förekommit brist har ökat det senaste året. 53 Rekryteringsproblemen ställs ytterligare på sin spets när arbetsgivarna ska finna sommarvikarier åren 2015 och En annan bidragande faktor till den ökade bristen på arbetskraft är att generationsväxlingen fått genomslag på många arbetsplatser inom allt fler regioner. Den svampliknande ålderspyramiden inom en rad yrken inom offentlig sektor gör läget mycket bekymmersamt eftersom en stor andel av de yrkesverksamma kommer att lämna arbetslivet de närmaste 5 till 10 åren. Inom regioner med generellt svagt tillskott av ung arbetskraft kommer arbetsgivare inom offentlig sektor att få mycket svårt att fylla uppkomna vakanser. I dessa regioner uppstår under kommande år ökad konkurrens mellan arbetsgivarna inom olika sektorer om den välutbildade arbetskraften. Det slutliga utfallet i matchningsläget styrs av i vilken omfattning de offentliga arbetsgivarna arbetat med arbetsplatsernas utveckling, arbetstider, arbetsmiljö etcetera. Den ekonomiska styrkan är också en faktor som påverkar de offentliga arbetsgivarnas konkurrenskraft i förhållande till de privata arbetsgivarna. Bristen på utbildad arbetskraft kommer att bli framträdande inom ett antal yrken på högskolenivå. Bristen på utbildade lärare ökar successivt. Bristen är dessutom bestående hög inom hälso- och sjukvård (främst läkare, tandläkare och sjuksköterskor). Parallellt med detta ökar bristen på vårdutbildade på gymnasienivå och matchningsläget blir där svårare undan för undan. Bristen på vårdutbildade leder sannolikt till att andelen outbildade och korttidsutbildade ökar inom äldre- och handikappomsorgen. Den ökade bristen på utbildad arbetskraft riskerar att leda till att kvalitén inom vård, skola och omsorg försämras i kommunerna med de största rekryteringsproblemen. Stort tillskott av jobb på högskolenivå även ökning på gymnasienivå Den långsiktiga trenden som visar att sysselsättningen ökar i hög takt inom yrken på eftergymnasial nivå fortsätter. Under perioden efter sekelskiftet har det tillkommit cirka arbetstillfällen inom sådana yrken. Takten i sysselsättningsökningen har till och med tilltagit de senaste två åren. Det finns förutsättningar för en god utveckling även framöver. Det största hotet mot den utvecklingen skulle kunna vara att tillgången på eftergymnasialt utbildade blir en flaskhals. Den årliga volymen av personer som lämnar utbildningsväsendet är emellertid fortsatt stor samtidigt som det sker ett tillskott av eftergymnasialt utbildade genom invandring från andra länder. Dessutom finns det fortfarande många arbetslösa med den utbildningsnivån hos Arbetsförmedlingen. I oktober fanns utrikes födda och lika många inrikes födda som inskrivna arbetslösa och med eftergymnasial utbildning i bagaget. Dessa mer än arbetslösa utgör en viktig potential när det gäller att möta den kommande efterfrågan på arbetskraft. För en del av dessa behövs emellertid stödjande insatser inom arbetsmarknadspolitiken för att de ska komma ut i arbete, särskilt de utrikes födda. Det kan handla om validering av utbildningar, praktik, arbete med stöd med mera. 53 Arbetsförmedlingens intervjuundersökning.

97 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Det väntas i ett tvåårigt perspektiv även bli en ökning av antalet sysselsatta inom yrken på gymnasial nivå. Konkurrensen om jobben på gymnasienivå blir stor och vidgas ytterligare på grund av att det dessutom finns många arbetssökande från andra utbildningsnivåer, till exempel eftergymnasialt utbildade. Det finns nämligen grupper av arbetssökande med eftergymnasial utbildning som har svårt att finna arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå, till exempel inom yrken med stort överskott av arbetssökande inom kultur och media. Få jobb med låga utbildningskrav ställt mot stort antal arbetslösa För personer som inte har någon gymnasieutbildning är jobbmöjligheterna små. I oktober 2014 var personer inom denna grupp inskrivna som arbetslösa. Antalet arbetstillfällen där det inte ställs några långtgående krav på utbildning har minskat trendmässigt sedan millennieskiftet. För den kategorin av yrken har mer än arbetstillfällen fallit bort sedan inledningen av 2000-talet. 54 Det innebär att andelen jobb inom dessa yrken minskat från 16 till cirka 10 procent. Jobbtappen inom yrkeskategorin uppstår vanligtvis under perioder med kraftiga konjunkturnedgångar, nu senast under finanskrisen. Under åren därefter har sysselsättningsminskningen i stort sett stannat upp i samband med den generella ökningen av efterfrågan på arbetskraft. Under åren 2015 och 2016 bedöms antalet sysselsatta inom yrken utan särskilda krav på utbildning öka något. En viktig bidragande orsak är att sysselsättningen stiger inom de delar av tjänstesektorerna där dessa yrken är vanligast, inom till exempel hotell och restauranger samt personlig service. Även om jobbtillväxten främst sker inom tjänstesektorerna så krävs i de allra flesta fall gymnasieutbildning för att bli anställd. Högst förgymnasial nivå (hö) Tusental Sysselsatta inom yrken fördelade på olika utbildningsnivåer kv kv Eftergymnasial nivå (vä) Tusental Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB, Arbetsförmedlingen Innefattar yrken med kort utbildning inom administration och inom industrin samt yrken där det inte ställs krav på formell utbildning.

98 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Generationsväxlingens effekter kvarstår Pensionsavgångarna kvarstår på en hög nivå i många regioner och de har senarelagts genom att en del anställda förlängt sitt yrkesverksamma liv. Tillskottet av ungdomar minskar undan för undan, vilket innebär att pensionsavgångarna ska matchas mot ett krympande arbetskraftsutbud av unga. I den mån arbetskraftstillgången upprätthålls eller ökar hänger det samman med ett tillflöde av utrikes födda. Men det är långt ifrån i alla regioner som det sker något tillflöde, utan detta inträffar främst i de tre storstadsregionerna. Eftersom efterfrågan på arbetskraft breddas regionalt under loppet av prognosperioden så ställs frågan om arbetskraftstillgången på sin spets i ett ökat antal regioner. En avgörande förutsättning för att sysselsättningsökningen ska bli uthållig på kommunal nivå är att denna fråga har haft hög prioritet på kommunernas agendor. Att lyckas vända en utveckling med sjunkande arbetskraftsutbud är en stor utmaning som i regel kräver ett mångårigt arbete som innefattar en rad strategiska beslut. Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen möter nu stora utmaningar. I detta ligger bland annat att känna till arbetsgivarnas behov av arbetskraft och att bidra till att arbetssökande blir job ready genom att höja kompetensnivåerna inom arbetskraftsutbudet. Hur väl detta utfaller avgör styrkan i den framtida sysselsättningstillväxten. Arbetslöshetens sammansättning har förändrats. Andelen arbetslösa i grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden har stigit från cirka 50 procent till 65 procent under en sexårsperiod. Andelen kommer att fortsätta att stiga och passera 70 procent under år 2015 och närma sig 75 procent år Utmaningarna blir mycket stora Under de senaste åren har det skett ett stort tillskott av arbetssökande på arbetsmarknaden. En del av dessa nytillträdande har snabbt funnit ett arbete men utbudsökningen har även medfört betydligt fler inskrivna arbetslösa inom grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens matchningsarbete kommer att bedrivas utifrån ett förlopp där antalet arbetslösa med utbildning och god kompetens minskar samtidigt som andelen arbetslösa som har svårare att finna ett arbete ökar. Matchningsarbetet kommer mot denna bakgrund att utsättas för allt större utmaningar. I detta ligger bland annat att känna till arbetsgivarnas behov av arbetskraft och att bidra till att arbetssökande blir job ready genom att höja kompetensnivåerna inom arbetskraftsutbudet. För att detta ska gå bra krävs att Arbetsförmedlingen utvecklar sina nätverk av arbetsgivare. Dessa processer blir av central betydelse under de kommande åren.

99 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Följande grupper av inskrivna arbetslösa kommer att mötas av stora svårigheter att snabbt finna arbete: Arbetslösa med endast förgymnasial utbildning, här ingår även ungdomar med bristfällig utbildning Arbetslösa utomeuropeiskt födda Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Omfattande insatser nödvändiga Det stora inslaget av arbetslösa inom grupper med utsatt ställning kommer att medföra mycket omfattande krav på insatser inom arbetsmarknadspolitiken och medföra stora påfrestningar inom Arbetsförmedlingen, både personal- och resursmässigt. Det är viktigt att på ett effektivt sätt underlätta för arbetslösa att komma ut i ett arbete och nå en fast förankring i arbetslivet. För en del av de arbetslösa finns inte verktyg inom arbetsmarknadspolitiken, till exempel för arbetslösa som helt saknar grundläggande utbildning. Nästan var femte i arbetskraften som saknar gymnasieutbildning var inskriva arbetslösa i oktober Bland utrikes födda var andelen 45 procent. 55 För inskrivna arbetslösa som har kort utbildning eller som helt saknar grundutbildning, en grupp som kan betraktas som icke matchningsbara, krävs en helt ny väg mot ett arbete via det reguljära utbildningsväsendet. Alternativet för dessa personer är en fortsatt rundgång inom arbetsförmedlingssystemet där Arbetsförmedlingen administrerar arbetslösa snarare än matchar dem mot lediga jobb. Efterfrågan på arbetskraft överensstämmer bara i liten grad med sammansättningen av arbetslösheten år 2014 och under åren därefter. Vid de flesta rekryteringar ställs krav på minst gymnasieutbildning, och i många fall någon form av utbildning på eftergymnasial nivå. Samtidigt utgör arbetslösa med högst förgymnasial utbildning nästan en tredjedel av samtliga inskrivna arbetslösa. Den beskrivna obalansen är ett av flera sätt att åskådliggöra den stora skillnaden mellan de arbetslösas utbildningsbakgrund och de utbildningskrav som ställs vid anställningar. Denna obalans åskådliggör också svårighetsgraden i förmedlingsuppdraget och understryker behovet av effektiva och verkningsfulla instrument inom och framför allt utanför det arbetsmarknadspolitiska området. Fler arbetslösa med utsatt ställning lämnade arbetslöshet 2014 Antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden minskade något under första halvåret Orsakerna var flera. Aktivitetsrapporteringen med start i oktober 2013 och ändrade rutiner för inskrivningen av nyanlända kopplade till deras bosättning är ett par exempel på förändringar som bidrog till att färre skrevs in i början av Arbetslösheten minskade dessutom genom att Arbetsförmedlingen i än högre grad prioriterat arbetslösa med utsatt ställning. Arbetsförmedlingen har under året kunnat erbjuda 55 Inskrivna arbetslösa i oktober 2014 ställt mot arbetskraften (AKU).

100 Arbetsmarknadsutsikterna hösten fler arbetslösa än tidigare ett arbete med stöd eller ett nystartsjobb. Arbetslösa med utsatt ställning behöver i många fall omfattande stöd från Arbetsförmedlingen för att komma ut i arbete. Antalet arbetslösa med utsatt ställning ökar framöver I slutet av oktober 2014 fanns inskrivna arbetslösa inom grupper med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Under hösten 2014 syntes en tendens till att antalet inskrivna arbetslösa i dessa grupper ökade. Den utvecklingen väntas fortsätta och bedöms uppvisa ungefär samma förlopp under nästa år. Anledningen är att tillflödet av nyanlända väntas öka betydligt mer än vad som tidigare beräknats, enligt bedömning från Migrationsverket. Det innebär att skattningen av antalet arbetslösa med utsatt ställning justeras från en minskning till en ökning för år En viss upprevidering av prognosen för arbetslöshetens utveckling inverkar även när det gäller den nya bedömningen. Antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning bedöms öka med cirka personer under år 2015, från en nivå på cirka personer i december Under år 2016 beräknas antalet fortsätta öka och nivån kan i december uppgå till cirka personer. Andelen inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden i förhållande till den totala arbetslösheten stiger därmed successivt ända fram till slutet av år Det beror, förutom på ökad arbetslöshet för personer med utsatt ställning, även på att arbetslösheten sjunker betydligt för andra grupper av arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa med utsatt ställning bedöms nå 70 procent under andra halvåret 2015 och andelen fortsätter att öka och närma sig 75 procent under år Antalet inskrivna arbetslösa som tillhör grupper som i normalfallet har goda chanser att snabbt finna ett arbete uppgick i oktober 2014 till personer. Detta innebar en kraftig minskning, med personer på ett år. Minskningen fortsätter åren 2015 och Mot slutet av år 2016 bedöms antalet arbetslösa med stark ställning understiga personer. Det motsvarar mindre än 2 procent av arbetskraften.

101 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Bedömningen om ökad arbetslöshet för grupper med utsatt ställning bygger på att nettoinvandringen blir högre än tidigare och att ökningen främst består av asylinvandring. Det är alltid svårt att med exakthet skatta nettoinvandringen med hänsyn till rådande omvärldsläge och bedöma dess effekter på antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Det råder dock inget tvivel om att tillströmningen av nyanlända från andra länder kommer att öka framöver och att effekten på antalet nyinskrivna blir stor. 56 En annan faktor som påverkar antalet inskrivna arbetslösa inom grupper med utsatt ställning är överföringarna från sjukförsäkringssystemet. Även den faktorn indikerar ett ökat tillflöde av arbetslösa inom grupper med utsatt ställning åren 2015 och 2016 jämfört med tidigare år nya inskrivna sedan 2010 genom två reformer Det har skett en stark ökning av antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning sedan de två stora arbetsmarknadspolitiska reformerna trädde i kraft år Arbetsförmedlingen tilldelades då två nya uppdrag 58, vilka innebar ett utökat ansvarsområde. Antalet inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen har i och med dessa uppdrag ökat med personer mellan januari 2010 och oktober Av dessa kvarstod som arbetssökande i oktober Av de totalt personer som skrivits in på Arbetsförmedlingen sedan början av 2010 skulle dock en del ha varit inskrivna även utan dessa reformer. Ett rimligt antagande är att huvuddelen av dem som överförts från Försäkringskassan inte skulle ha skrivit in sig på Arbetsförmedlingen men däremot är det rimligt att tro att en betydande del av dem som ingår i etableringsuppdraget ändå skulle ha skrivit in sig, men i så fall i ett senare skede. 56 Enligt bland annat Migrationsverkets prognos över beviljade uppehållstillstånd och Arbetsförmedlingens bedömning av tillflödet av nyanlända till etableringsuppdraget. 57 Enligt Försäkringskassan en ökning från via till under åren 2014 till Överföringen av personer från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen samt etableringsuppdraget (etableringen i det svenska samhället av flyktingar samt kvotflyktingar).

102 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Reformerna från 2010 har i hög grad inverkat på utvecklingen av antalet inskrivna arbetslösa med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Det visar sig bland annat genom att det inte skedde någon nämnvärd minskning av antalet arbetslösa inom grupper med utsatt ställning under år 2010 trots en mycket stark efterfrågan på arbetskraft. Exkluderas uppdragen skedde emellertid en tydlig minskning av arbetslösheten under året. Sämre utveckling för män än kvinnor inom grupper med utsatt ställning Antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning fördelade på kön visar på skillnader. Nivån är högre för män och dessutom har utvecklingen för män varit betydligt sämre än den för kvinnor. En orsak till detta är att arbetslösheten ökat betydligt mer bland utomeuropeiskt födda män än bland kvinnor i den befolkningsgruppen. En annan anledning är den könsuppdelade arbetsmarknaden. Sålunda är män överrepresenterade inom industrin och industrinära verksamheter, vilka haft en svag utveckling jämfört näringar med högre andel kvinnor. En annan förklaring är att arbetskraftsdeltagandet är betydligt lägre för utomeuropeiskt födda kvinnor än för utomeuropeiskt födda män. Tydlig ökning av inskrivna arbetslösa bland de yngre Antalet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning har de senaste tre åren främst ökat i åldrarna år. Antalet har även ökat i åldrarna år även om det skett en tillfällig inbromsning det senaste året. Arbetslöshetens förändringar i olika åldrar styrs i hög grad av åldersstrukturen bland nyanlända. Ungefär två tredjedelar av nettoinvandringen återfinns i åldrarna år. Den låga åldern bland nyanlända innebär att arbetslösheten främst står att finna bland personer som befinner sig i början av sitt arbetsliv och som egentligen borde vara mycket attraktiva på arbetsmarknaden. Så är nu inte fallet för många av dessa, framför allt för dem med låg utbildningsnivå, som riskerar att drabbas av långa tider utan arbete. Stora arbetskraftsresurser riskerar att gå förlorade om inte utvecklingen förändras.

103 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Antalet inskrivna arbetslösa i övriga åldrar (inom grupper med utsatt ställning) har minskat det senaste året. Nedgången har varit tydligast i åldrar över 55 år. Arbetslösheten i dessa åldrar kommer att fortsätta minska något kommande år genom att en del lämnar arbetsmarknaden på grund av pension. Två av tre med kort utbildning är under 45 år Ett problem för närmare hälften av de arbetslösa med utsatt ställning är att de har bristfällig utbildningsbakgrund. I oktober 2014 fanns inskrivna arbetslösa med en utbildningsnivå lägre än grundskola och personer med en utbildningsnivå som motsvarar grundskola. Antalet arbetslösa har för dessa två grupper ökat med respektive personer sedan år Av de inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial utbildning var två tredjedelar i åldrarna år.

104 Arbetsmarknadsutsikterna hösten För arbetslösa med kort utbildning saknas i praktiken en arbetsmarknad där de kan finna varaktiga jobb. Arbetsförmedlingen kan inte bidra till lösningar i form av varaktiga arbeten på den mycket smala delarbetsmarknad där det ställs låga utbildningskrav. Anledningen är att antalet arbetslösa med kort utbildning är stort och dessutom ska denna stora grupp konkurrera om det begränsade antalet jobb med arbetssökande som har längre utbildningar. För arbetslösa med bristfällig utbildningsbakgrund behövs en helt ny utbildningsväg utanför arbetsmarknadspolitiken för att det ska vara möjligt att nå en hållbar lösning på deras arbetsmarknadssituation. Nästan var tredje har varit arbetslös mer än 3 år de senaste 10 åren Det vanligaste sättet att redovisa tider utan arbete är att presentera det senaste tidsintervallet då en person saknat arbete. En annan metod som kan användas är att studera arbetslöshetsproblematiken i ett längre perspektiv, det vill säga sammanlagda tider i arbetslöshet under en längre tidsrymd. Den metoden ger en mer komplett bild av den arbetslöses ställning på arbetsmarknaden eftersom en relativt stor del arbetslösa bär med sig en lång historia med återkommande inskrivningsperioder. I oktober 2014 hade av inskrivna arbetslösa saknat arbete längre tid än tre år under den senaste tioårsperioden. 59 Antalet som saknat arbete under tre år har i stort sett varit oförändrat sedan våren Det betyder att nästan var tredje inskriven arbetslös har långa arbetslöshetstider bakom sig. Antalet arbetslösa som saknat arbete ett till tre år har däremot minskat. Den förändringen indikerar att det kan komma att ske en minskning i treårsgruppen det kommande året. Långa sammanlagda tider utan arbete för personer med utsatt ställning Ungefär av de med sammanlagda tider i arbetslöshet på mer än tre år under de senaste tio åren fanns i grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden. Andelen har visat på en trendmässig ökning de senaste sju åren. Arbetslösa med utsatt ställning bedöms öka framöver vilket i sin tur riskerar att leda till att de sammanlagda inskrivningstiderna stiger på lång sikt. Den hittillsvarande utvecklingen för grupper med utsatt ställning är bekymmersam och många av de arbetslösa i dessa grupper drabbas av långa inskrivningstider inom Arbetsförmedlingen. För inrikes födda i åldrarna år som saknar gymnasieutbildning var den genomsnittliga tiden som inskriven arbetslös cirka 3,5 år sett under en tioårsperiod. Den genomsnittliga tiden som inskriven i någon sökandekategori inom Arbetsförmedlingens verksamhet var längre än 5 år. 60 Detta understryker den tidigare slutsatsen om att det saknas verkningsfulla arbetsmarknadspolitiska instrument för att finna varaktiga lösningar för arbetslösa som inte har en fullgod grundutbildning. Diagrammet nedan visar att tillskottet från våren 2008 till hösten 2014 av personer som varit utan arbete i mer än tre år under en tioårsperiod nästan helt och hållet har skett 59 Metoden att mäta långa tider utan arbete på detta sätt skiljer sig från andra mätningar genom att Arbetsförmedlingen i denna beskrivning summerar de sammanlagda tiderna utan arbete per individ under en tioårsperiod. Här summeras samtliga arbetslöshetsperioder (öppen arbetslöshet och program med aktivitetsstöd) sedan 30 oktober 2004 för dem som var inskrivna som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd den 30 oktober Inrikes födda har använts vid redovisningen av de genomsnittliga tiderna eftersom ett stort inflöde av nyanlända påverkar genomsnittstiderna för utrikes födda.

105 Arbetsmarknadsutsikterna hösten bland inskrivna arbetslösa med utsatt ställning. Antalet arbetslösa med långa sammanlagda tider utan arbete har fördubblats under den perioden, från drygt våren 2008 till i oktober Beskrivning av de enskilda grupperna Antalet inskrivna arbetslösa som har en svagare position på arbetsmarknaden minskade i början av Under hösten finns en tendens till ökning av antalet arbetslösa i dessa grupper. Detta beror på att antalet inskrivna arbetslösa som är födda i ett utomeuropeiskt land ökar, vilket förklaras av en fortsatt stark tillväxt av arbetskraftsutbudet i denna grupp till följd av stor invandring. Stor ökning av arbetslösa med kort utbildning och utomeuropeiskt födda Sammansättningen av de arbetslösa har förändrats kraftigt sedan De som har svårare än andra att få ett jobb och etablera sig på arbetsmarknaden har blivit allt fler. Den starkaste ökningen har skett bland personer med kort utbildning och utomeuropeiskt födda. Dessa har ofta svårare än andra att få ett arbete, detsamma gäller personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och personer i åldrarna år. Dessa fyra grupper benämns här som utsatta grupper. 61 Det är dock viktigt att poängtera att alla personer som ingår i någon av dessa grupper inte upplever svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Många som bär på dessa egenskaper har dock svårt att ta sig in på arbetsmarknaden vid arbetslöshet. I oktober 2014 uppgick antalet personer i utsatta grupper till personer, vilket motsvarar 65 procent av samtliga inskrivna arbetslösa. De största grupperna är de som endast har en förgymnasial utbildning och de som är födda i ett land utanför Europa. Båda dessa grupper har ökat starkt sedan Även antalet inskrivna arbetslösa som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- 61 En person kan ingå i flera grupper. Detta medför att de fyra enskilda grupperna inte kan summeras till totalt antal inskrivna arbetslösa i de utsatta grupperna.

106 Arbetsmarknadsutsikterna hösten förmåga har ökat kraftigt, vilket till stor del beror på sjukförsäkringsreformen. Antalet inskrivna arbetslösa som är år ökade kraftigt 2009 i samband med finanskrisen, då efterfrågan på arbetskraft minskade, men har därefter legat kvar på en ungefär oförändrad nivå under flera år. Inskrivna arbetslösa minskar men inte bland utomeuropeiskt födda Sedan hösten 2013 har arbetslösheten minskat både bland dem som ingår i en utsatt grupp och bland övriga grupper på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har dock minskat väsentligt mer i den senare gruppen. Under det att antalet inskrivna arbetslösa i utsatta grupper endast har sjunkit med ett par tre procent är nedgången för övriga arbetslösa omkring 15 procent. Under hösten noteras emellertid en tendens att arbetslösheten bland dem som ingår i en utsatt grupp återigen ökar.

107 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Antalet inskrivna arbetslösa har minskat brett; för både män och kvinnor, i alla åldrar, för såväl dem med kort som dem med lång utbildning och bland dem med funktionsnedsättning. På årsbasis har arbetslösheten sjunkit mest för kvinnor, det gäller både bland dem som ingår i en utsatt grupp och bland övriga. Men medan arbetslösheten fortsätter att sjunka bland män med en starkare position på arbetsmarknaden har nedgångstakten avtagit bland män som ingår i en utsatt grupp. Det finns dock en grupp där antalet inskrivna arbetslösa fortfarande ökar, och det är personer som är födda i ett utomeuropeiskt land. Att arbetslösheten i denna grupp inte minskar beror på ett fortsatt stort inflöde på grund av stor invandring, vilket medför ett stort tillflöde i etableringsuppdraget. Jobbchansen hälften så stor för dem med svagare ställning Arbetssökande har olika stora förutsättningar att få arbete beroende på bland annat utbildning, födelseland, ålder och funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Jobbchansen 62, det vill säga andelen arbetslösa som varje månad går till ett arbete, är betydligt högre för grupper med en starkare position på arbetsmarknaden än för svagare grupper. Många av dem som har en svagare position på arbetsmarknaden saknar egna kontaktnät och har svårt att hävda sig i konkurrensen om de lediga jobben. För dessa grupper är därför Arbetsförmedlingens arbete med att stärka möjligheterna till arbete viktigt. Det kan dels ske via kompetenshöjande insatser, dels genom förstärkning av nätverk och arbetslivserfarenhet. Jobbchansen, eller det månatliga utflödet från arbetslöshet till arbete, uppgick under hösten 2014 till drygt 5 procent för svaga grupper och drygt 11 procent för dem med en starkare ställning på arbetsmarknaden. Jobbchansen är alltså ungefär dubbelt så stor för dem som har en starkare position på arbetsmarknaden som för dem som ingår i en utsatt grupp. Skillnaderna är också stora när det gäller fördelningen av utflödet till arbete med eller utan stöd. Medan arbete med stöd 63 endast uppgår till en mindre del, cirka en tiondel, av det totala utflödet till arbete för dem med en starkare ställning på arbetsmarknaden, utgör arbete med stöd över 40 procent av det totala utflödet till arbete bland de svagare grupperna. Det betyder att nästan varannan person i de utsatta grupperna som går från arbetslöshet till ett arbete får ett jobb med stöd. Under de senaste åren har dessutom allt fler fått ett arbete med stöd. Under 2014 års har skillnaderna i jobbchanser ökat något mellan dem med en svagare position och dem med en starkare ställning på arbetsmarknaden. Det beror på att jobbchanserna har förstärkts bland dem som har en starkare ställning medan jobbchanserna inte har ökat lika mycket bland dem med en svagare ställning på arbetsmarknaden. Antalet personer som har gått från arbetslöshet till arbete med stöd har ökat i den svaga gruppen och då främst bland personer med en funktionsnedsättning och de i åldrarna år. Denna uppgång har dock upphört under hösten. 62 Jobbchanserna beräknas genom formeln Lämnat till arbete med eller utan stöd / (kvarstående månaden innan + nyinskrivna*0,5). Se Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport 2014 samt Jobbchansens utveckling, Arbetsförmedlingens Working paper 2014:1. 63 I arbete med stöd ingår här även nystartsjobb och yrkesintroduktion.

108 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Jobbchansen och utflödet till arbete ligger i dag på en lägre nivå än innan finanskrisen Det finns flera orsaker till detta, bland annat en försvårad matchning till följd av att allt fler av de inskrivna arbetslösa står längre ifrån arbetsmarknaden. En annan förklaring är de ändrade rutiner för registrering av utflödet till arbete som infördes i samband med jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar Många arbeten som tidigare räknades som övergångar till arbete räknas numera inte som utflöde till arbete vid beräkningen av jobbchansen. Det gäller till exempel inskrivna arbetslösa i garantierna som får ett deltidsarbete eller kortvarigt tillfälligt arbete. Dessa kvarstår i statistiken som inskrivna arbetslösa i garantierna. Det betyder att den beräknade jobbchansen i dag är lägre än vid tiden före garantiernas införande. Läs mer om jobbchansen i Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport 2014 och Jobbchansens utveckling, Arbetsförmedlingens Working paper 2014:1.

109 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Arbetslösheten minskar nu även för dem med långa tider i arbetslöshet Arbetslösheten började först minska bland dem som stod närmast arbetsmarknaden, det vill säga personerna med de kortaste arbetslöshetstiderna. Men efter sommaren 2014 har nu antalet arbetslösa även börjat minska bland dem med långa tider i arbetslöshet. Nedgången är dock starkast bland dem med kortare arbetslöshetstider. Knappt hälften av de inskrivna arbetslösa har varit arbetslösa under en kortare tid än 6 månader. Drygt var tredje, eller 36 procent, har en arbetslöshetstid som är längre än ett år. Långa arbetslöshetstider är vanligare bland personer med svagare ställning på arbetsmarknaden. Detta gäller speciellt för personer med funktionsnedsättning och dem i åldersgruppen år där 57 respektive 53 procent av de arbetslösa har varit arbetslösa under en längre tid än ett år. Även bland förgymnasialt utbildade och utomeuropeiskt födda är andelen med långa arbetslöshetstider stor, drygt 40 procent. Tusental Inskrivna arbetslösa år efter arbetslöshetstid januari oktober 2014 Upp till 6 mån 6-12 mån mån Mer än 24 mån Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen Korttidsutbildade med endast förgymnasial utbildning Var tredje arbetslös saknar gymnasieutbildning Många som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden har en kort eller ofullständig utbildning. Omkring 30 procent av de inskrivna arbetslösa har endast förgymnasial utbildning, det vill säga 9-årig grundskola eller en ännu kortare utbildning. För att få ett arbete i dag kräver arbetsgivarna ofta en fullständig gymnasieutbildning. Arbetslösa som saknar gymnasieutbildning har därför betydligt svårare än andra att få ett arbete. Det har också blivit allt viktigare att ha möjlighet till vidareutbildning under arbetslivet. En förutsättning för detta är en god grundutbildning i form av minst gymnasieutbildning. Under finanskrisen ökade arbetslösheten i samtliga utbildningsgrupper. I antal personer räknat ökade arbetslösheten allra mest för dem som hade en gymnasieutbildning som högsta utbildning. Under hösten 2013 började arbetslösheten åter minska bland personer med gymnasieutbildning. Därefter minskade arbetslösheten bland dem med eftergymnasial utbildning och sedan årsskiftet har även antalet inskrivna arbetslösa med endast grundskoleutbildning minskat.

110 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Antalet arbetslösa som endast har förgymnasial utbildning uppgick i oktober 2014 till cirka personer. Det är en fördubbling sedan Omkring av dessa saknar en fullständig 9-årig grundskoleutbildning. Varannan arbetslös med förgymnasial utbildning är född utanför Europa. Denna grupp har ökat linjärt under senare år. Under de senaste två åren har hälften av alla nya arbetslösa som är födda utanför Europa endast haft förgymnasial utbildning. Allt tyder på att det kommer att ske en fortsatt stark ökning av antalet inskrivna arbetslösa i denna grupp, beroende på en fortsatt hög invandring. Antalet asylsökande från oroshärdar i vår omgivning har ökat kraftigt. Arbetslösa har i genomsnitt kortare utbildning än befolkningen som helhet. Personer som tillhör någon av de grupper som har det extra svårt på arbetsmarknaden har i ännu större utsträckning en kortare genomsnittlig utbildningstid. Detta gäller speciellt arbetslösa som är födda utanför Europa. Nästan varannan person som är inskriven som arbetslös och utomeuropeiskt född har endast en förgymnasial utbildning. Många av dessa saknar desssutom en fullständig grundskoleutbildning. Även många inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning och äldre arbetslösa i åldrarna år saknar gymnasiekompetens, dessa utgör ungefär en tredjedel i vardera gruppen. I befolkningen som helhet i åldrarna år utgör denna grupp knappt 20 procent. Fortsatt ökning av yngre arbetslösa med kort utbildning Det är framför allt bland yngre kvinnor och män i åldersgruppen år som det har skett en ökning av antalet arbetslösa med endast förgymnasial utbildning. I åldrarna över 45 år har arbetslösheten däremot legat oförändrad under cirka två års tid. Denna utveckling har medfört att mer än 60 procent av antalet arbetslösa med endast förgymnasial utbildning är under 45 år. Antalet yngre arbetslösa med kort utbildning bedöms fortsätta att öka, på grund av fortsatt stor invandring. Omkring två tredjedelar av samtliga nyanlända invandrare som är inskrivna på Arbetsförmedlingen genom etableringsuppdraget är under 40 år. Samtidigt har 50 procent en utbildning som motsvarar grundskola eller en ännu kortare utbild-

111 Arbetsmarknadsutsikterna hösten ning. 64 Dessutom har många ungdomar ofullständig gymnasieutbildning. Detta gäller inte bara utrikes födda ungdomar utan även ungdomar födda i Sverige, som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Hård konkurrens om jobben för personer med kort utbildning Personer med kort utbildning har en besvärlig situation på arbetsmarknaden. De korttidsutbildade har en mycket begränsad tillgång på jobb. Konkurrensen om jobben utan speciella utbildningskrav är alltid mycket stor. Trots en god jobbtillväxt under de närmaste åren kommer arbetslösheten för korttidsutbildade att vara fortsatt hög. Jobbtillväxten kommer framför allt att ske i yrken inom den privata och den offentliga tjänstesektorn där det krävs minst gymnasieutbildning. Det är en därför nödvändigt att stärka de korttidsutbildades position och möjligheter på arbetsmarknaden genom exempelvis olika former av utbildning. För dem som saknar fullständig grundskoleutbildning krävs utbildning under lång tid. Utomeuropeiskt födda Invandringen upprätthåller befolkningstillväxten Invandringen medför ett stort årligt tillskott av utrikes födda i befolkningen. Antalet utrikes födda i åldersgruppen år har mellan 2005 och 2013 ökat med i genomsnitt cirka personer per år eller sammanlagt personer. 65 Under samma period har antalet personer som är födda i Sverige minskat med drygt personer. Utan invandring hade befolkningen i yrkesverksamma åldrar alltså minskat i Sverige och motsvarande gäller också för arbetskraften. Sammantaget är tillskottet av utrikes födda personer mycket värdefullt och en förutsättning för en fortsatt arbetskrafts- och sysselsättningstillväxt i landet. Mellan 2005 och 2013 ökade antalet utrikes födda i arbetskraften med över personer och antalet sysselsatta med omkring personer i åldersgruppen år. 66 Sammanfattningsvis är tillskottet till arbetskraften av utrikes födda personer mycket värdefullt och en förutsättning för en fortsatt sysselsättningstillväxt i landet. För att säkerställa en fortsatt hygglig tillväxt av aktiv befolkning, arbetskraft och sysselsättning bör nettoinvandringen, enligt vår bedömning, uppgå till minst Antalet arbetslösa som är utomeuropeiskt födda fortsätter att öka Gruppen utomeuropeiskt födda har vuxit snabbt på Arbetsförmedlingen. Omställningen till svenska förhållanden är ofta mycket stor för de personer som nyligen invandrat till Sverige. I denna kategori finns bland annat flyktingar från krigshärdar i delar av Asien och Afrika. Nyanlända invandrare kommer nu snabbare till Arbetsförmedlingen till följd av etableringsuppdraget. I oktober 2014 var personer inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Av dessa var 45 procent födda i ett annat land än Sverige, varav 33 procentenheter i ett utomeuropeiskt land. Antalet inskrivna arbetslösa som är födda i ett land utanför Europa var personer i oktober Det är tre gånger fler än i januari Männen fortsätter att utgöra något mer än hälften av de inskrivna arbetslösa. En av förklaringarna till att fler utomeuropeiskt födda män än kvinnor är arbetslösa är att männen 64 Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingens återrapportering 2014, 1 november Befolkningsstatistiken, SCB. 66 Arbetskraftsundersökningarna, SCB.

112 Arbetsmarknadsutsikterna hösten är ute på arbetsmarknaden i högre utsträckning än kvinnorna. En annan är att det är fler män än kvinnor som invandrar till Sverige. Nästan hälften saknar gymnasieutbildning Många utomeuropeiskt födda som är inskrivna som arbetslösa har eftergymnasiala utbildningar. Men samtidigt finns det ännu fler som endast har mycket kort utbildning. Sysselsättningsgraden för utrikes födda med kort utbildning är låg samtidigt som arbetslösheten är hög. En kort eller ofullständig grundutbildning försvårar etableringen på arbetsmarknaden. Detta gäller även för personer som är födda i Sverige. Utbildning är nyckeln till möjligheterna att få ett arbete. Bland utomeuropeiskt födda ökar antalet inskrivna arbetslösa i samtliga utbildningsgrupper. Men allra snabbast ökar antalet inskrivna arbetslösa som endast har förgymnasial utbildning. De utgör nu nästan hälften, , av alla inskrivna arbetslösa som är födda i ett utomeuropeiskt land. Många av de förgymnasialt utbildade saknar också en fullständig grundskoleutbildning, och även denna grupp ökar. Behovet av utbildningsinsatser är därför stort. Men även antalet utomeuropeiskt födda med eftergymnasial utbildning ökar nu relativt snabbt. Drygt personer, eller mer än var fjärde arbetslös som är född utanför Europa har eftergymnasial utbildning. Nettoinvandringen bedöms fortsätta att öka i snabb takt under de närmaste åren, till följd av ökad asyl- och anhöriginvandring. Gruppen arbetslösa utomeuropeiskt födda kommer därmed att öka ytterligare. Detta kommer att medföra ett starkt tillskott till arbetskraftsutbudet. Under de senaste två åren har antalet inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda ökat med i genomsnitt omkring per år. Uppgången bedöms fortsätta och dessutom öka i omfång. Fler lämnar arbetslösheten för ett arbete med stöd Eftersom antalet inskrivna arbetslösa fortfarande ökar bland de utomeuropeiskt födda så ökar antalet arbetslösa med både kort och lång arbetslöshetstid. Antalet utomeuropeiskt

113 Arbetsmarknadsutsikterna hösten födda som lämnar arbetslösheten och går till arbete har dock ökat något. Under hösten 2014 har i genomsnitt cirka personer gått till arbete varje månad. Mer än hälften av dessa går till ett arbete utan stöd. Men det är utflödet till arbete med stöd som ökar. Totalt lämnar varje månad omkring 4,5 procent av de inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa arbetslösheten för ett arbete. Trots att utflödet från arbetslöshet till arbete ökar så har jobbchansen legat kvar på ungefär samma nivå. Detta beror alltså på att även inflödet i arbetslöshet bland utomeuropeiskt födda är stort. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag växer snabbt Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Myndighetens uppdrag är att underlätta och påskynda vägen till arbete eller högre studier och ge förutsättningar för egenförsörjning. Arbetsförmedlingen upprättar tillsammans med deltagare i etableringsuppdraget en individuell etableringsplan som ska innehålla arbetsförberedande aktiviteter samt undervisning i svenska och samhällsorientering. 67 Antalet nya deltagare i etableringsuppdraget ökar nu snabbt. Under hösten 2013 skedde en kraftig uppgång av inflödet till etableringsuppdraget. Sedan dess har det i genomsnitt tillkommit omkring nya deltagare varje månad. I oktober 2014 fanns drygt personer i etableringsuppdraget. Migrationsverket bedömer att antalet personer som beviljas uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande kommer att öka kraftigt under de närmaste åren, vilket medför ett fortsatt stort inflöde i etableringsuppdraget. Detta beror på en fortsatt oro i olika länder och regioner till följd av politisk och ekonomisk turbulens och i vissa fall väpnad konflikt. Det gäller framför allt Syrien men också Somalia, Eritrea och Afghanistan. Till följd av kraftigt ökad asylinvandring bedöms det månatliga inflödet i etableringsuppdraget uppgå till i genomsnitt personer under 67 Lagen om etableringsinsatser vänder sig till nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller av flyktingliknande skäl samt kvotflyktingar. Även nyanlända i åldern år, som saknar föräldrar i Sverige, omfattas av den nya lagen liksom anhöriga till nyanlända. Den nya lagen trädde i kraft den 1 december 2010.

114 Arbetsmarknadsutsikterna hösten År 2016 bedöms inflödet vara omkring per månad. 68 Med denna stora tillströmning av nya deltagare kan antalet personer som omfattas av etableringsuppdraget komma att uppgå till i genomsnitt drygt personer per månad år Det stora antalet nya arbetssökande till etableringsuppdraget innebär höga krav på samtliga delar i etableringsprocessen och är en utmaning för Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommunerna och andra aktörer som har ansvar i etableringsarbetet. Många av de nyanlända saknar fullständig grundskoleutbildning eller har grundskola som högsta utbildningsnivå, vilket betyder att det behövs omfattande utbildningssatsningar. Kommunerna har huvudansvaret för grundläggande utbildningar. Deltagarnas genomsnittliga utbildningsnivå har dock ökat det senaste året. Detta gäller både kvinnor och män. Andelen personer med eftergymnasial utbildning två år eller längre har ökat från 18 procent i september 2013 till 24 procent i september Detta betyder att andelen med eftergymnasial utbildning nu ligger på ungefär samma nivå som genomsnittet för hela befolkningen. Under samma period har andelen personer med förgymnasial utbildning kortare än nio år minskat från 45 procent till 36 procent. 69 En av fyra arbetar eller studerar efter etableringsplan I början av 2013 började de första personerna lämna den fas som avser den tvååriga perioden med etableringsplan. Totalt har drygt personer som har haft en etableringsplan lämnat etableringsuppdraget. Av dem som har lämnat etableringsuppdraget under 2014 arbetar 19 procent 90 dagar efter avslutad etableringsplan. Omkring 7 procent studerar och 51 procent deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Andelen som var förhindrade att ta arbete direkt eller som var avaktualiserade från Arbetsförmedlingen var 7 respektive 9 procent. Resterande 6 procent var öppet arbetslösa. Andelen som arbetar eller studerar blir större ju längre tid som gått efter att de lämnat uppdraget. Instegsjobb är den vanligaste anställningsformen under tiden med etableringsplan. Efter att personen har lämnat etableringsuppdraget är det vanligast med nystartsjobb. En av tio av dem som studerar efter avslutad etableringsplan har en eftergymnasial utbildning som är två eller längre. Det är troligt att dessa kompletterar sina högskoleutbildningar. Inskrivna med funktionsnedsättning Två av tre går till ett arbete med stöd Av samtliga inskrivna arbetslösa har var femte en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Antalet arbetslösa med funktionsnedsättning ökade kraftigt mellan 2008 och 2013, men sedan våren 2014 har nivån sjunkit. I oktober 2014 uppgick nivån till personer, vilket är nästan 10 procent färre än ett år tidigare. Jobbchanserna har ökat och allt fler lämnar arbetslösheten för ett arbete, i genomsnitt omkring per månad. Av dessa går närmare två av tre till ett arbete med stöd. I oktober 2014 hade cirka arbete med stöd. Ytterligare omkring hade nystartsjobb. De senaste månaderna syns tecken på att uppgången av antalet personer som går till ett arbete med stöd har upphört. Därmed fortsätter den svaga ökningen av dem som går till arbete utan stöd. Totalt ökar därmed fortfarande antalet funktionsnedsatta som lämnar arbetslösheten och går till ett arbete. Personer med funktionsnedsättning har ofta svårt att konkurrera om 68 Arbetsförmedlingens återrapportering 2014, Prognoser för utbetalningar , Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingens återrapportering 2014, 1 november 2014.

115 Arbetsmarknadsutsikterna hösten jobben med andra arbetssökande. För att en person med funktionsnedsättning ska kunna konkurrera på lika villkor som andra arbetssökande krävs vanligtvis en subventionering av lönekostnaden som motsvarar den lägre arbetsförmågan. Arbeten för personer med funktionsnedsättning konkurrerar ofta med andra subventionerade anställningar, till exempel med platser inom jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas men även med nystartsjobben. Sedan början av 2010 står överföringen till Arbetsförmedlingen från sjukförsäkringssystemet för omkring 70 procent av den totala uppgången av arbetslösa med funktionsnedsättning. Andra orsaker till den kraftiga uppgången är dels de senaste årens svaga konjunkturläge, vilket drabbade de funktionsnedsatta särskilt hårt, dels att Arbetsförmedlingen varit ännu mer grundlig i sin kartläggning av arbetslösa, vilket har lett till att allt fler klassificerats med funktionsnedsättning, till exempel yngre arbetslösa. För inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning blir tiderna utan arbete ofta långa. Mer än var tredje inskriven arbetslös har en arbetslöshetstid på mer än två år. Antalet arbetslösa med funktionsnedsättning minskar dock i alla grupper, även för dem med långa inskrivningstider väntas komma till Arbetsförmedlingen från Försäkringskassan 2015 Sedan januari 2010, då den nya sjukförsäkringsreformen trädde i kraft, och fram till oktober 2014 har sammanlagt drygt personer förts över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Omkring tio procent av dessa har nu kommit till Arbetsförmedlingen för andra gången. Ungefär två tredjedelar av dem som överförs från Försäkringskassan är funktionsnedsatta. Denna grupp blir i betydligt större utsträckning kvar vid Arbetsförmedlingen än de som inte har någon funktionsnedsättning. Arbetsförmågan prövas under en tremånadersperiod inom ramen för programmet Arbetslivsintroduktion, innan en person går vidare till andra former av insatser. Under 2013 överfördes omkring personer från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Denna grupp innefattar personer både med och utan funktionsnedsättning. Under 2014 och 2015 väntas övergången från Försäkringskassan bli omkring respektive personer. År 2016 bedöms nivån uppgå till personer.

116 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Äldre år Antalet inskrivna arbetslösa minskar Antalet arbetslösa personer i åldersgruppen år har minskat sedan hösten Jobbchanserna för åldersgruppen har ökat i takt med att efterfrågan på arbetskraft har ökat. Många får ett arbete med stöd. Ungefär var tredje person som lämnar arbetslösheten för ett arbete går till ett arbete med någon form av anställningsstöd. Varje månad lämnar cirka personer arbetslösheten för att gå till ett arbete, med eller utan stöd. I oktober 2014 hade cirka arbete med stöd. Ytterligare hade nystartsjobb. Omkring 15 procent av samtliga inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen finns i åldrarna år. I oktober 2014 uppgick dessa till personer. Män i åldersgruppen år har en högre arbetslöshet än kvinnor i motsvarande åldrar. Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen varierar dock mer över året bland män än bland kvinnor. På sommaren är antalet arbetslösa män färre än under vintern. men vägen tillbaka till arbetslivet kan bli lång Äldre personer som förvärvsarbetar har ofta en relativt stark ställning på arbetsmarknaden, men de som blir arbetslösa kan ha svårt att komma tillbaka till en varaktig sysselsättning. De är därför ofta arbetslösa under lång tid. Mer än hälften har varit arbetslösa mer än ett år; en av tre har en sammanhängande arbetslöshetstid på minst två år. Arbetslösheten för åldersgruppen år sjunker emellertid nu även bland dem med långa tider i arbetslöshet. Det finns flera orsaker till att personer i åldrarna år har svårt att få arbete. Många, nästan en tredjedel, har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Andra har en utbildning eller arbetslivserfarenhet som inte längre är efterfrågad på arbetsmarknaden. Äldre blir i många fall arbetslösa genom strukturrationaliseringar då en del arbetsuppgifter försvinner. För många drabbade kan därför vägen tillbaka till ett nytt arbete bli både lång och svår. Ofta krävs omfattande utbildnings- och omställningsinsatser. Många äldre har dessutom en svag utbildningsbakgrund. Omkring en tredjedel har endast 9-årig grundskoleutbildning eller en ännu kortare utbildning.

117 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Regional utveckling Under både 2014 och 2015 väntas en bred förstärkning av arbetsmarknaden i ett regionalt perspektiv. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten minskar i samtliga län. På motsvarande sätt väntas sysselsättningen komma att växa i nästan hela landet. De regionala skillnaderna förblir dock stora då den hittillsvarande starkare utvecklingen i storstadslänen kommer att bestå. Samtidigt tillhör en allt större andel av de inskrivna arbetslösa utsatta grupper det vill säga personer som bär på egenskaper som gör det svårare att snabbt komma ut i arbete. Detta blir mycket tydligt i ett regionalt perspektiv. Storstadslänen fortsatt i täten Efter att sysselsättningen bromsade in i såväl storstadslänen som i övriga delar av landet under slutet av 2013 och inledningen av 2014 har sysselsättningen åter stigit på bred front i landet under andra och tredje kvartalet i år. 70 Som grupp betraktat visar återigen storstadsregionerna Stockholms, Västra Götalands och Skåne län den allra starkaste jobbtillväxten, men även bland övriga län har antalet sysselsatta sammantaget stigit under de tre första kvartalen Bland storstadsregionerna uppvisar Stockholms och Västra Götalands län alltjämt den tydligaste sysselsättningstrenden. I kategorin övriga län noterar Uppsala, Hallands och Östergötlands län en stark utveckling under Allt som allt innebär även årets utveckling att regioner med en större branschbredd och mer utpräglat tjänsteinriktade arbetsmarknader sammantaget fortsätter att uppvisa en starkare jobbtillväxt än län med en tydligare industriprägel i sin näringsstruktur. 71 Även om sysselsättningen växt på bred front under 2014 består de tidigare stora skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan landets regioner. Under de tre första kvartalen 2014 noterade Hallands län allra högst andel sysselsatta av befolkningen i åldersgruppen år. Helt i linje med tidigare bokförde även Jönköpings, Kronobergs och Stockholms län höga sysselsättningsgrader. Samtidigt uppvisar ett antal län betydligt lägre andelar sysselsatta än riksgenomsnittet. Allra tydligast avvikelser från genomsnittet återfinns i Gävleborgs, Blekinge, Östergötlands och Örebro län. Bland storstadsregionerna utmärker sig Skåne län med sin fortsatt betydligt lägre sysselsättningsgrad. På motsvarande sätt uppvisar också sysselsättningsgraderna för inrikes respektive utrikes födda mycket stora skillnader i ett regionalt perspektiv. Sammantaget gäller dock att regioner med en allmänt hög sysselsättningsgrad också uppvisar högre andelar sysselsatta av den utrikes födda befolkningen. Sysselsättningen stiger i nästan hela landet I ett regionalt perspektiv bedöms sysselsättningen fortsätta stiga på bred front i landet under både 2014 och Också den kommande utvecklingen kännetecknas av en starkare sammantagen jobbtillväxt i storstadslänen, men för 2014 bedöms sysselsättningstill- 70 Den inbromsning i sysselsättningsstatistiken som kan noteras i Arbetskraftsundersökningarnas mätning för oktober 2014 påverkar inte utvecklingen för sysselsättningen till och med årets tredje kvartal. 71 Beskrivningarna av den regionala sysselsättningsutvecklingen är baserade på underlag från Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Jämförelserna bygger på säsongrensade data visade som trendvärden för åldersgruppen år. Det bör dock understrykas att den regionala sysselsättningsstatistiken är behäftad med relativt stor osäkerhet, i synnerhet för mindre befolkningsrika län.

118 Arbetsmarknadsutsikterna hösten växten bli god även i regioner som Uppsala och Östergötland. Allra starkast utveckling väntas i Stockholms län. Den svaga utvecklingen i Gävleborgs respektive Dalarnas län förklaras främst av ett antal större nedläggningar i länen kopplat till den fortsatt svaga utvecklingen inom industrin. Det tidigare mönstret med en kraftigare tillväxt av sysselsättningen i regioner med en mer diversifierad näringsstruktur och med en tydligare prägel av tjänsteinriktade verksamheter består således även under Län med ett tydligare inslag av mer exportorienterade verksamheter bedöms fortsätta att uppvisa en betydligt mer återhållsam jobbtillväxt. Därmed fortsätter den regionala näringsstrukturen att begränsa utvecklingen i många delar av landet. 72 Stockholm Skåne Uppsala Östergötland Västra Götaland Halland Örebro Västerbotten Västmanland Kronoberg Kalmar Jönköping Blekinge Södermanland Värmland Västernorrland Gotland Jämtland Norrbotten Dalarna Gävleborg Sysselsättningsförändring prognos kv till kv ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Procent Källa: Arbetsförmedlingens länsprognoser Under 2015 förstärks jobbtillväxten ytterligare något och till slutet av året växer sysselsättningen totalt sett något mer än under Under 2015 väntas sysselsättningen dessutom växa i landets samtliga regioner detta till skillnad från Även om storstadslänen med Stockholm i täten bedöms fortsätta att uppvisa den tydligaste sysselsättningsökningen väntas takten växla upp också bland merparten av övriga län. Precis som under 2014 väntas Uppsala vara det län utanför storstadsregionerna som uppvisar starkast jobbtillväxt. Även om sysselsättningen således väntas stiga även i Gävleborgs och Dalarnas län under 2015 fortsätter dessa län att utgöra motpoler till ovan nämnda regioner. Parallellt med en fortsatt jobbtillväxt inom både de privata och inte minst de offentliga tjänstenäringarna väntas den fortsatt starka aktiviteten inom byggverksamheten gynna sysselsättningen i stora delar av landet under Denna utveckling stöttar sysselsättningstillväxten även i landets traditionellt sett mer industritunga regioner. 72 Samtliga beskrivningar av den kommande regionala sysselsättningsutvecklingen avser förväntad utveckling mellan de sista kvartalen respektive år och motsvarande kvartal ett år tidigare visat som förvärvsarbetande enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. Därmed avviker de regionala bedömningarna från övriga beskrivningar av den förväntade sysselsättningsutvecklingen i denna rapport vilka avser sysselsatta enligt AKU visat som helårsgenomsnitt.

119 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Stockholm Skåne Uppsala Västra Götaland Örebro Östergötland Halland Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Västmanland Värmland Södermanland Gotland Västernorrland Norrbotten Västerbotten Jämtland Dalarna Gävleborg Sysselsättningsförändring prognos kv till kv ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Procent Källa: Arbetsförmedlingens länsprognoser men tudelningen består Även om sysselsättningen förväntas stiga på bred front i landet under både 2014 och 2015 kvarstår den sammantagna tudelningen mellan storstadsregionerna och övriga delar av landet. Allt som allt väntas de tre storstadslänen svara för 70 procent av jobbtillväxten under både 2014 och 2015, vilket är betydligt mer än deras andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder (16-64 år). Sammantaget gäller således fortfarande att länens sysselsättningsutveckling har en tydlig koppling till näringsstrukturen i de olika regionerna. Län med en mer diversifierad arbetsmarknad och ett större inslag av tjänsteinriktade verksamheter bedöms således generellt sett även framgent få en betydligt gynnsammare utveckling detta inkluderar både privata och offentliga tjänster. På motsvarande sätt hålls jobbtillväxten tillbaka i regioner som fortfarande befinner sig i en fas av omställning från en tydlig industridominans till att uppvisa mer mångfacetterade arbetsmarknader. I dessa delar av landet blir därmed den väntade goda jobbtillväxten inom området offentliga tjänster avgörande för den totala sysselsättningsutvecklingen. Utanför storstadsregionerna krymper dessutom antalet personer i yrkesaktiv ålder (16-64 år) i flera län. Detta begränsar sysselsättningsutvecklingen ytterligare i dessa regioner och förstärker skillnaderna mellan storstadsregionerna och stora delar av övriga delar av landet. Dessutom är storstadsregionerna alltjämt attraktiva inflyttningsregioner vilket förstärker den positiva utvecklingen i dessa län ytterligare. Även om det trots allt återfinns län med en relativt stark sysselsättningstrend också utanför storstadsregionerna beskriver vår prognos sammantaget en utveckling med en tydlig tudelning mellan storstadslänen och övriga delar av landet.

120 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Fortsatt bred optimism hos både offentliga och privata arbetsgivare Arbetsförmedlingens intervjuer visar på en fortsatt och mycket bred optimism hos de privata arbetsgivarna i landet. 73 Även om förväntningarna dämpats något i hälften av länen jämfört med våren 2014 noteras förväntningar över det historiska genomsnittet i den absoluta merparten av regionerna. Detta framgår tydligt vid en regional analys av Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, det vill säga vår kartläggning av de privata arbetsgivarnas förväntningar på efterfrågan på varor och tjänster inför det kommande halvåret. Bland de tre storstadsregionerna noteras något högre förväntningar i Västra Götalands och Stockholms län än i Skåne. Resultaten i konjunkturindikatorn stöder således bedömningen om en bred jobbtillväxt under prognosperioden. Resultaten i Arbetsförmedlingens undersökning stämmer därmed överens med den bild som framkommer vid en regional analys av Konjunkturinstitutets konfidensindikator för näringslivet. Även här påvisas ett stämningsläge över de historiska genomsnitten i landets samtliga länsgrupper tredje kvartalet En regional nedbrytning av de offentliga arbetsgivarnas förväntningar på utvecklingen det kommande halvåret visar expanderande offentliga verksamheter om än med en viss spännvidd mellan landets regioner. Mest expansiva verksamhetsplaner återfinns i Västmanlands, Kronobergs och Jönköpings län. Betydligt mer återhållsamma förändringar av de offentliga verksamheterna väntas i Västerbottens, Jämtlands och Gävleborgs län. En nyckelfaktor i detta sammanhang är de regionala skillnaderna i de offentliga arbetsgivarnas ekonomiska förutsättningar, men det finns även skillnader i den demografiska utvecklingen mellan länen vilket påverkar de offentliga arbetsgivarnas verksamheter. Också graden av överföringar av verksamheter till privata utförare har betydelse för verksamhetsutvecklingen hos de offentliga arbetsgivarna. Fortsatt stora regionala skillnader i fråga om rekryteringsproblem Jämfört med våren 2014 har andelen arbetsgivare som upplevt svårigheter att rekrytera ökat något. Även på ett års sikt har de privata arbetsgivarnas rekryteringsproblem ökat med några procentenheter. Förändringarna är dock små och därmed är rekryteringsproblemen små i relation till efterfrågan på arbetskraft i det privata näringslivet. I likhet med tidigare visar dock Arbetsförmedlingens undersökning på stora regionala skillnader, även om spridningen mellan länen har minskat under senare år. Mer utbredda svårigheter att hitta rätt kompentenser noteras i Norrbottens och Jämtlands län medan arbetsgivare i Gotlands och Kronobergs län mer sällan rapporterar om svårigheter med att finna rätt kompetens. Sedan våren 2014 har rekryteringsproblemen stigit i de flesta av landets 21 regioner. Endast fyra län Örebro, Kalmar, Kronoberg och Västmanlands län uppvisar dämpade rekryteringsproblem. I storstadslänen tenderar däremot rekryteringsproblemen att fortsätta öka, om än från förhållandevis låga nivåer. 73 Jämförelserna är gjorda på basis av säsongrensade och standardiserade nettotal för arbetsgivarnas förväntningar av efterfrågan på varor och tjänster inför det kommande halvåret. Se även bilaga 1 för en mer utförlig beskrivning av Arbetsförmedlingens konjunkturindikator. 74 Enligt Konjunkturinstitutets konfidensindikator för näringslivet. Redovisningen är indelad i länsgrupper enligt NUTS 2-nivå. Se bilaga 3 för en förteckning över samtliga länsgrupper.

121 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Även bland de offentliga arbetsgivarnas verksamheter noteras sammantaget ökade rekryteringsproblem. Den tudelning som återfanns hos de privata arbetsgivarna blir dock ännu tydligare hos de offentliga verksamheter vi kartlagt. I ett regionalt perspektiv framstår rekryteringsproblemen som mer utbredda i Örebro, Jämtlands, Östergötland och Norrbottens län. Motpolen är Gävleborgs län men också i Gotlands, Västra Götalands, Värmlands och Västernorrlands län redovisas en betydligt mindre omfattande bristproblematik. Höstens undersökning påvisar dessutom att rekryteringsproblemen minskat i åtta län medan den ökat i resterade län, i jämförelse med våren Här utmärker sig i synnerhet Örebro, Östergötlands, Hallands, Norrbottens, Västmanlands och Västerbottens län. I dessa regioner har bristtalen stigit med 10 procentenheter eller mer sedan vårens under-

122 Arbetsmarknadsutsikterna hösten sökning. Samtidigt har rekryteringsproblemen minskat relativt mycket i bland annat Gävleborg, Västernorrlands och Jämtlands län. Jämfört med hösten 2013 har de offentliga arbetsgivarnas rekryteringsproblem ökat något mer. Även i detta perspektiv noteras påtagligt ökade svårigheter att finna rätt kompetenser i bland annat Östergötlands och Örebro län. Bland storstadslänen återfinns ökade bristtal i främst Skåne län. Regionernas rekryteringsproblem påverkas av branschstrukturen Höstens undersökning åskådliggör således stora regionala skillnader mellan arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter. Dessa olikheter återspeglar i hög grad de skillnader som finns i fråga om branschstrukturer men situationen påverkas även av utvecklingen inom de olika branscherna. Naturligtvis påverkas situationen också av den allmänna tillgången på arbetskraft inom olika yrken i skilda delar av landet. För de offentliga huvudmännen inverkar dessutom de ekonomiska förutsättningarna på arbetsgivarnas möjligheter att anställa och därmed också på förekomsten av rekryteringproblem. De regionala skillnaderna påverkas även av hur långt in i processen med den stora generationsväxlingen olika län befinner sig. Inom flera yrken i offentlig tjänsteverksamhet kommer pensionsavgångarna att bli mycket stora och rekryteringsläget kan framgent komma att bli mycket bekymmersamt både regionalt och inte minst lokalt. Det blir således en stor utmaning att upprätthålla en god offentlig servicenivå i de delar av landet som befinner sig i en utveckling med ett sjunkande utbud av arbetskraft. Betydligt färre varsel i nästan hela landet Under 2014 har antalet varsel om uppsägning fortsatt att minska. Nedgången är omfattande och dessutom mycket bred i ett regionalt perspektiv. Endast en region Östergötlands län bokför fler varsel under perioden januari-oktober 2014 jämfört med motsvarande period Som andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder (16-64 år) visar en regional jämförelse av årets varsel på något högre relativa tal än i övriga län i Östergötlands, Dalarnas, Kronobergs och Gävleborgs län. Väsentligt lägre relativa varselnivåer redovisas samtidigt i Gotlands, Hallands och Jönköpings län vilka samtliga noterar mycket låga andelar varslade av befolkningen i yrkesaktiv ålder. Arbetslösheten har fallit i alla län men de regionala skillnaderna består Ända sedan slutet på 2013 har utvecklingen för inskrivna arbetslösa öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd visat på en fallande trend i samtliga län. Sist ut att uppvisa en fallande utvecklingsriktning var Skåne län. Under hösten 2014 har dock minskningstakten avtagit något i ett antal regioner södra Sverige bland annat samtliga smålandslän samt Blekinge. Trots detta ligger de relativa arbetslöshetstalen för oktober 2014 betydligt under motsvarande siffra från 2013 i samtliga län. 75 Den tydliga och mycket breda nedgången av de relativa arbetslöshetstalen till trots så består samtidigt de mycket stora regionala skillnaderna i landet. Visat som andelar av den registerbaserade arbetskraften fortsätter industriregionerna Gävleborgs, Blekinge och 75 Alla jämförelser av arbetslösheten i detta avsnitt avser inskrivna arbetslösa visat som andelar av den registerbaserade arbetskraften. Läs mer om hur arbetslösheten redovisas i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik samt om den registerbaserade arbetskraften i Bilaga 2: Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.

123 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Södermanlands län att notera arbetslöshetstal överstigande på 10 procent eller mer. Precis som tidigare återfinns tydliga motpoler i de betydligt mer tjänstebaserade regionerna Uppsala, Hallands och Stockholms län. Även Jönköpings och Dalarnas län noterade dock relativa arbetslöshetsnivåer understigande 7 procent i oktober I gruppen storstadslän utmärker sig således alltjämt Skåne med sin betydligt högre arbetslöshet, detta såväl jämfört med övriga storstadslän som med riket som helhet. Inskrivna arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften, oktober 2014 BD AC Z Y S W T X U D C AB = 6,8 % = 6,9 8,9 % 1 = 9,0 % 1 Genomsnitt för riket +/- 1 procentenhet O N M E F H G K I Källa: Arbetsförmedlingen, SCB De regionala skillnaderna i arbetslösheten framgår mycket tydligt i kartbilden ovan. Runt Stockholms och Uppsala läns starka och integrerade arbetsmarknad återfinns flera län med en betydligt svagare sits. Gemensamt för dessa regioner är deras mer industribetonade arbetsmarknader och en pågående omställning mot bredare branschstrukturer. I kartbilden framgår även Skåne och Blekinge läns höga arbetslöshetstal men också den betydligt gynnsammare situationen i Hallands län Läs mer om arbetslöshetens utveckling och struktur i respektive län i Arbetsförmedlingens regionala arbetsmarknadsprognoser via

124 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Arbetslösheten fortsätter nedåt i alla län Den breda sysselsättningstillväxten i landet avspeglas också i fortsatt fallande arbetslöshetstal. Till sista kvartalet 2014 väntas samtliga regioner notera lägre arbetslöshetstal än under sista kvartalet Samtliga ovan beskrivna skillnader mellan industrilän och regioner med en mer utpräglat tjänsteinriktad arbetsmarknad står dock fast. I och med detta består den hittillsvarande tudelningen med betydligt högre arbetslöshet än riksgenomsnittet i främst Gävleborgs, Blekinge och Södermanlands län. Samtliga dessa regioner bedöms uppvisa arbetslöshetstal överstigande 10 procent av den registerbaserade arbetskraften också under fjärde kvartalet Samtidigt väntas Uppsala, Stockholms och Hallands län fortsätta notera lägst relativa arbetslöshetstal. Bland storstadsregionerna bedöms Skåne län fortsätta bokföra den högsta arbetslösheten. Arbetslösheten fortsätter sedan att minska på bred front i landet även under Takten i minskningen fram till fjärde kvartalet 2015 är relativt jämn mellan länen. Detta medför att ovan nämnda regionala mönster består. Enda undantaget är Gävleborg län som inte väntas minska sin arbetslöshet mellan fjärde kvartalet 2014 och motsvarande period Sammantaget innebär detta att både Gävleborgs och Blekinge län fortsätter att notera arbetslöshetstal överstigande 10 procent av den registerbaserade arbetskraften vid slutet av Parallellt väntas arbetsmarknaden stärkas i sådan grad att arbetslösheten kommer att bokföras på nivåer under 6 procent i Uppsala, Hallands och Stockholms län. I Uppsala län väntas arbetslösheten till och med understiga 5 procent av den registerbaserade arbetskraften under sista kvartalet 2015.

125 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Sammantaget innebär detta att de regioner som redan i utgångsläget uppvisar ett gynnsammare utgångsläge bedöms fortsätta notera lägst relativa arbetslöshetstal. I detta sammanhang utmärker sig inte minst Uppsala, Stockholms och Hallands län. Den regionala fördelningen av arbetslösheten avgörs således i mycket hög grad av förändringen av den regionala sysselsättningen. På regional nivå påverkas dock utvecklingen även av ett i vissa län stagnerande eller i vissa fall minskande utbud av arbetskraft, situationer som återfinns i flera län utanför storstadsregionerna. Bland storstadslänen väntas Skåne fortsätta uppvisa högre arbetslöshetstal än riksgenomsnittet och därmed även fortsättningsvis vara den av storstadsregionerna som bokför den högsta arbetslösheten ställt i relation till den registerbaserade arbetskraften. Fler arbetssökande med en svagare ställning i allt fler län Arbetsförmedlingens på senare år allt bredare uppdrag och det starka tillskottet av arbetssökande med kort utbildning har som nämnts tidigare i denna rapport förändrat sammansättningen av de arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kraftigt. 77 Det senaste årets breda nedgång av inskrivna arbetslösa omfattar i de flesta län både arbetssökande med en starkare ställning på arbetsmarknaden och arbetssökande som bär på egenskaper som gör det svårare att snabbt komma ut i arbete. Detta framkommer vid en jämförelse av fördelningen mellan inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa i oktober 2014 och motsvarande månad Under loppet av 2014 har dock utvecklingsriktningarna för dessa olika grupper börjat skilja sig åt mer och mer i ett regionalt perspektiv. Medan arbetssökande med en starkare ställning på arbetsmarknaden fortsätter att falla i hela landet visar allt fler län på gradvis stigande antal inskrivna arbetslösa i utsatta grupper. Detta innebär att den tidigare successiva förändringen av sammansättningen av de inskrivna arbetslösa har förstärkts under I relation till den registerbaserade arbetskraften noterar i oktober 2014 industriregionerna Gävleborgs, Södermanlands och Västmanlands län störst andelar arbetssökande i ut- 77 Se avsnittet Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken för en detaljerad redovisning av detta.

126 Arbetsmarknadsutsikterna hösten satta grupper. Även i Blekinge, Skåne och Östergötlands län utgör gruppen svagare arbetssökande stora inslag i arbetskraften. Detta är även regioner med hög arbetslöshet totalt sett. Bakom detta återfinns både effekter av en strukturomvandling på de regionala arbetsmarknaderna och ett tillskott av arbetskraft med kort utbildning, vilket i sin tur är nära kopplat till Arbetsförmedlingens allt bredare uppdrag. I samtliga nämnda fall utgör utsatta grupper nu mer än 6 procent av den registerbaserade arbetskraften i respektive län. Samtidigt återfinns betydligt lägre andelar såväl i utsatta grupper som i arbetslöshet totalt sett i framför allt Hallands och Uppsala län detta relativt den registerbaserade arbetskraften. Bland storstadslänen fortsätter Skåne län att notera både en generellt sett betydligt högre relativ arbetslöshet och en större andel arbetssökande med en längre väg till arbete. I oktober 2014 noterade Skåne mer än en procentenhet högre andel arbetssökande i utsatta grupper relativt den registerbaserade arbetskraften än i Stockholms och i Västra Götalands län. Mycket stor andel arbetssökande med svag ställning i flera industrilän Att antalet inskrivna arbetslösa med en svagare ställning på arbetsmarknaden har ökat i allt fler län under loppet av 2014 samtidigt som utvecklingen varit fortsatt stark för övriga inskrivna arbetslösa har som redan nämnts inneburit att andelen inskrivna arbetslösa i utsatta grupper har ökat i samtliga län. I oktober 2014 utgjorde gruppen utsatta 65 procent av hela gruppen inskrivna arbetslösa, vilket är tre procentenheter mer än i oktober Den regionala spännvidden är dock alltjämt mycket stor. Störst andel arbetssökande med en svagare position av inskrivna arbetslösa återfinns i Södermanlands, Stockholms, Västmanlands och Gävleborgs län. Där utgör gruppen utsatta omkring 70 procent av de inskrivna arbetslösa. I denna grupp, dominerad av industrilän, utmärker sig dock huvudstadsregionen med sin allmänt låga arbetslöshet relativt den registerbaserade arbetskraften men att samtidigt en mycket stor andel av de inskrivna arbetslösa utgörs av arbetssökande med en svagare

127 Arbetsmarknadsutsikterna hösten position. Den höga andelen inskrivna arbetsslösa i utsatta grupper i Stockholms län förklaras av ett fortsatt tydligt inflöde av arbetssökande födda utanför Europa och allt fler sökande med svag utbildningsbakgrund. Den fortsatt goda jobbtillväxten i Stockholms län har även fortsatt att gynna starkare arbetssökande i betydligt högre grad än de utsatta grupperna. Att även Södermanlands, Västmanlands och Gävleborgs län uppvisar mycket höga andelar arbetssökande med en svagare ställning förklaras dels av de regionala näringsstrukturernas tydligare industriprägel dels av ett fortsatt tillskott av arbetssökande med en svagare utbildningsbakgrund. Dessa faktorer förklarar även sammansättningen av de inskrivna arbetslösa i flera mellansvenska regioner I ett antal regioner är samtidigt fördelningen mellan inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa något jämnare. I denna kategori regioner utmärker sig Hallands län genom att de dessutom noterar en god arbetsmarknad generellt sett. Flera övriga län med en jämnare fördelning mellan utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa kännetecknas även av en svag utveckling av befolkningen i arbetsför ålder under de senaste åren. Detta gäller till exempel Västerbottens, Blekinge, Norrbotten och Värmlands län. Det är dock viktigt att understryka att det naturligtvis finns flera faktorer bakom de regionala skillnaderna i sammansättningen av de inskrivna arbetslösa. De demografiska förändringarna är dock en viktig pusselbit.

128 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Fördjupningsruta Störst chans till arbete på rätt nivå i större orter En intressant fråga är hur pass väl en längre utbildning genererar ett arbete som motsvarar utbildningens nivå beroende på bostadsregion. Analysen baseras på en fördelning av eftergymnasialt utbildade på olika arbetsmarknadsstatus i nio regioner. 78 Högt arbetskraftsdeltagande och hög förvärvsgrad Arbetskraftsdeltagandet bland eftergymnasialt utbildade är högt ur ett riksperspektiv, men frågan är om deltagandet är lika högt i olika delar av landet. En nedbrytning av talen på regiongrupper visar emellertid att huvuddelen av dem som har en eftergymnasial utbildning deltar i arbetskraften, oavsett bostadsregion. I flera regioner, eller sex av nio regiongrupper, ligger arbetskraftsdeltagandet på mer än 85 procent av den arbetsföra befolkningen år. Ett något lägre deltagande i arbetskraften redovisades i regiongrupperna storstäder, större städer samt mindre kommuner med en folkmängd som understiger invånare. Anledningen till det lägre deltagandet i arbetskraften i de större orterna är att andelen i studier är högre jämfört med andra regiongrupper. Av samma anledning är förvärvsgraden något lägre på större orter, cirka 80 procent eller strax därunder. Förvärvsgraden är mycket hög i flera regiongrupper, bland annat i grupperna förortskommuner och pendlingskommuner men även i glesbygdskommuner. Även om förvärvsgraden skiljer sig åt mellan regiongrupperna så är slutsatsen den att eftergymnasialt utbildade kommer ut i arbete i hög utsträckning oavsett boenderegion. 78 Kommungrupper enligt SKL: Storstäder, större städer, förorter, pendlingsorter, glesbygd, varuproducerande kommuner, övriga kommuner med över invånare, övriga kommuner med invånare och övriga kommuner med under invånare. Se vidare SCB, Regionala indelningar 2007:1.

129 Arbetsmarknadsutsikterna hösten Lägre andel jobbar i eftergymnasiala yrken i glesbygd Den höga förvärvsgraden inom presenterade regiongrupper leder fram till nästa frågeställning. Har utbildningen som införskaffats lett till ett arbete som motsvarar utbildningsnivån? För att belysa detta har olika individers utbildningsnivå jämförts med deras yrke. 79 Resultatet av denna sammanställning visar på tydliga skillnader mellan olika regiongrupper. I storstäder, större städer och förorter arbetade en högre andel av de eftergymnasialt utbildade inom yrken där det ställs krav på eftergymnasial utbildning. I övriga regiongrupper som domineras av mindre kommuner arbetade man i lägre utsträckning inom yrken på eftergymnasial nivå. Detta gäller i synnerhet i glesbygd, varuproducerande och kommuner med mindre än invånare. Slutsatsen blir att eftergymnasialt utbildade får arbete i ungefär samma utsträckning oavsett boenderegion i landet. Däremot är chansen större att finna ett arbete som motsvarar utbildningsnivån på större orter. Utbildningsnivån är därmed högre än nödvändigt på mindre orter sett i förhållande till de krav som behöver ställas på jobben i dessa kommuner. Det betyder att de eftergymnasialt utbildade i högre utsträckning arbetar inom yrken på gymnasial nivå. Det leder i sin tur till att det blir svårare för gymnasialt utbildade och i än högre grad för personer som saknar gymnasieutbildning att kunna konkurrera om jobben. I dessa regioner måste de arbetssökande i högre utsträckning konkurrera om jobben med personer som har en högre utbildning. Mindre orter har således ett mer välutbildat utbud av arbetskraft jämfört med kvalifikationskraven i näringslivets yrkesstruktur. Störst arbetskraftspotential i stora städer Arbetslöshetsnivån i förhållande till arbetskraften bland eftergymnasialt utbildade är låg i samtliga regiongrupper. Nivån ligger i stort sett inom intervallet 3 till 5 procent. Den högsta arbetslösheten noterades i storstäderna och den lägsta i glesbygdskommunerna. Det resultatet speglar mycket väl storleken på tillflödet av nytillträdande mellan region- 79 Uppgifter från RAMS och yrkesregistret år 2012.

130 Arbetsmarknadsutsikterna hösten grupperna. Ett högt tillflöde av nya ut på arbetsmarknaden såsom i storstäderna medför en högre arbetslöshet genom att det i normalfallet tar en viss tid innan en nytillträdd kommer ut i arbete. Fördelas antalet arbetslösa med eftergymnasial utbildning mellan de redovisade regiongrupperna så visar det sig att det finns en mycket stor slagsida mot större kommuner. Drygt 70 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa med eftergymnasial utbildning återfanns i regiongrupperna storstäder, större städer och förortskommuner. Det är också i dessa kommungrupper som det framför allt sker ett tillskott av eftergymnasialt utbildade. Denna bild understryker ytterligare den tidigare slutsatsen i föreliggande rapport om att den stora tillväxtpotentialen för sysselsättningen finns i de befolkningstätaste regionerna, det vill säga i regioner där befolkningstillväxten är god och där det sker en stor påfyllnad av yngre i arbetsföra åldrar genom framför allt hög nettoinflyttning.