Mnkr Omsättning Resultat

Transkript

1 Mnkr Omsättning Resultat Lysekils kommun 809,4 18,5 Lysekils Energi AB 42,0 8,6 Lysekilsbostäder 46,9 4,6 Havets Hus i Lysekil AB 6,3-0,4 Rambo AB 59,6 3,0 Koncernen 886,8 27,3 0 6 Årsredovisning 2006

2 Innehållsförteckning Kommentar och organisation 04» Politisk organisation 05» Kommunal snabbfakta 06» VISION » Politikerkommentar 10» Politikerkommentar Förvaltningsberättelse 12» Omvärldsanalys 15» God ekonomisk hushållning 16» Ekonomisk översikt 20» Kommunala jämförelser Västsverige 21» Benchmarking Norra Bohuslän 25» Resultaträkning och finansieringsanalys 26» Balansräkning 27» Noter 30» Driftredovisning 32» Investeringsredovisning 34» Personalredovisning Välfärdsredovisning 38» Välfärdsredovisning Nämndsredovisning 44» Intressanta händelser och milstolpar » Kommungemensam verksamhet 48» Räddningstjänsten 50» Hamnen 52» Tekniska förvaltningen 53» VA-verksamheten 55» Miljö- och hälsoskyddsnämnden 56» Avfallsverksamheten 58» Byggnadsnämnden 60» Bildningsnämnden 63» Lysekils och Sotenäs gymnasienämnd 66» Vuxenutbildningsnämnden 68» Socialnämnden Lysekils kommun Bolag 72» Havets Hus i Lysekil AB 72» LysekilsBostäder AB 73» Lysekils Energi AB 74» RAMBO AB Sammanställd redovisning 76» Koncernen Lysekils kommun med dotterbolag 77» Resultaträkning och ekonomisk översikt 78» Balansräkning 79» Noter Övrigt 82» Redovisningsprinciper 83» Revisionsberättelse 83» Begreppsförklaringar Årsredovisning 2006 Syfte Årsredovisningens främsta syfte är att ge en översiktlig information om kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Den skall kunna användas som ett beslutsunderlag på övergripande nivå och användas som ett hjälpmedel i den strategiska planeringen. Målgrupp Årsredovisningen vänder sig till kommunens politiker, kommuninvånare samt externa intressenter som har intresse att följa utvecklingen av Lysekils kommuns verksamhet och ekonomi.

3 Kommentar och organisation 04» Politisk organisation 05» Kommunal snabbfakta 06» VISION » Politikerkommentar 10» Kommunchefskommentar

4 4 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Politisk organisation 2006 KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION VALBEREDNING ÖVERFÖRMYNDARE KOMMUNSTYRELSE TILLIKA: ARBETSLÖSHETSNÄMND HEMVÄRNSNÄMND BEREDSKAPSNÄMND KRISLEDNINGSNÄMND INKÖPSNÄMND RÄDDNINGSNÄMND HAMNSTYRELSE BILDNINGSNÄMND HELÄGDA BOLAG HAVETS HUS I LYSEKIL AB LYSEKILSBOSTÄDER AB LYSEKILS ENERGI AB BYGGNADSNÄMND GYMNASIENÄMND DELÄGDA BOLAG RAMBO AB LYSEKILS STUVERI AB VÄSTTRAFIK AB FYRSTADS FLYGPLATS AB MILJÖ- & HÄLSOSKYDDSNÄMND SOCIALNÄMND VALNÄMND VUXENUTBILDNINGSNÄMND

5 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 KOMMENTAR OCH ORGANISATION 5 Kommunal snabbfakta VERKSAMHETEN I SAMMANDRAG Antal invånare Kommunal utdebitering 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 583,2 538,3 554,0 531,0 518,2 507,9 Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) 608,8 578,0 548,8 539,8 519,2 505,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare (kr) Förändring av eget kapital (mnkr) 18,5 31,3-11,8-6,9-10,8-19,7 Anläggningstillgångar (mnkr) 506,5 516,5 517,7 515,4 513,2 520,9 Anläggningstillgångar per invånare (kr) Eget kapital (mnkr) 135,7 117,3 85,9 97,6 104,5 111,8 Eget kapital per invånare (kr) Soliditet (%) 22,9 19,7 14,9 17,0 17,6 18,8 Låneskuld skattefinansierad verksamhet (mnkr) 124,4 170,4 182,9 187,4 199,0 203,8 Låneskuld affärsdrivande verksamhet (mnkr) 126,4 126,6 132,9 134,0 128,4 128,4 Låneskuld per invånare (kr) Total låneskuld (mnkr) 250,8 290,8 309,0 321,4 327,4 332,2 PROCENT OCH MANDATFÖRTECKNING I KOMMUNFULLMÄKTIGEVALET 2006 Parti Röstetal Procent Mandat Moderata samlingspartiet ,5 6 Arbetarpartiet Socialdemokraterna ,9 17 Folkpartiet liberalerna ,8 9 Centerpartiet 356 3,9 2 Vänsterpartiet 70 0,8 Miljöpartiet de gröna 419 4,6 2 Kommunistiska partiet 525 5,7 2 Kristdemokraterna 254 2,8 1 Lysekilspartiet.nu 425 4,6 2 Övriga partier 129 1, ,0 41 ARVODEN OCH ANTAL FÖRTROENDEVALDA Summa arvoden och ersättningar till förtroendevalda, mnkr 4,2 3,0 3,2 Antal förtroendevalda varav män varav kvinnor VALDELTAGANDE OCH ANTAL RÖSTBERÄTTIGADE Valdeltagande (%) 79,5 79,8 Antal röstberättigade

6 6 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 KOMMENTAR OCH ORGANISATION VISION 2015 Ett hållbart samhälle skall tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Alla beslut skall utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. Lysekils närhet till Västerhavet har präglat kommunens historia och identitet och kommer i högsta grad att också påverka framtiden. Havet är den främsta tillgången för Lysekils kommun och avsikten är att arbeta för att förstärka kommunens marina profil. Vision och strategi Vår vision Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro. Det framtida samhället i Lysekil skall bygga på:» En positiv dialog mellan medborgare, företag och kommunen.» Ett livskraftigt och hållbart näringsliv.» Ett rikt kulturliv.» Goda möjligheter till utbildning.» God kommunal service.» En god tillgång till attraktivt boende.» En hälsosam miljö. VISION 2015»Alla morgondagens blommor gömmer sig i de frön som sås idag.«[kinesiskt ordspråk]

7 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 KOMMENTAR OCH ORGANISATION 7 Strategi För att uppnå det visionen strävar efter, kommer följande utvecklingsområden att vara i fokus: Folkhälsa och delaktighet» Trygga och goda uppväxtvillkor för våra barn.» Ökad hälsa i arbetslivet.» Förebyggande och hälsofrämjande insatser för att bevara och stärka hälsan hos de äldre. Fortsatt arbete med VISION 2015 Det fortsatta arbetet med att förverkliga visionen skall genomsyras av ett jämställt tänkande, utnyttjande av mångfaldens positiva effekter och omtanke om de kommande generationerna. Genom ett brett partnerskap, där enskilda såväl som företag, föreningar och andra organisationer engageras, skall långsiktiga såväl som kortsiktiga mål inom varje utvecklingsområde tas fram.» Nya mötesplatser för ökad delaktighet och inflytande. Näringsliv» En kreativ miljö runt de marina näringarna.» Kreativa miljöer genom kontors- och industrihotell.» Starka och aktiva företagarnätverk och samarbetsgrupper.» Ökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Översiktsplan 2006»Den 21 juni 2006 antogs Lysekils kommuns nya översiktsplan ÖP 06 av kommunfullmäktige. I ÖP 06 finns VISION 2015 som pekar ut kommunens långsiktiga färdriktning.«boendemiljö och livsmiljö» Ett brett utbud av attraktiva bostäder för åretrunt boende i vacker och hälsosam miljö med närhet till bad, båtplats och strövområden.» Boende för äldre och funktionshindrade i alla kommundelar.» Centrummiljöerna skall inbjuda till möten året runt. Kommunikationer» Snabb, säker och billig tillgång till Internet.» Ökad delaktighet och demokrati genom ökat IT användande.» Snabba kommunikationer till Norge och till regionerna Trestad och Göteborg (bl a fast förbindelse över Gullmarn).» Heltäckande gång- och cykelvägnät och utbyggd kollektivtrafik Kompetens och livslångt lärande.» God tillgång till utbildningar av hög kvalité som efterfrågas av näringsliv och den enskilde.» Lysekils Högskolecentrum mötesplats för innovativa idéer och möjlighet till eftergymnasiala kurser. Kultur» Lysekil skall vara en av regionens intressantaste kulturkommuner.» Kommunens unika kulturhistoriska miljöer är attraktiva besöksmål. Besöksnäring Turism» Lysekil skall vara det självklara valet.» Lysekil skall vara ett av Sveriges starkaste varumärken.» Från sommarturism till åretruntturism.» Ökad samverkan mellan näringsliv och kommun ger utökad service och utbud till besökare. Översiktsplan 2006 Den 21 juni 2006 antogs Lysekils kommuns nya översiktsplan ÖP 06 av kommunfullmäktige. I ÖP 06 finns VISION 2015 som pekar ut kommunens långsiktiga färdriktning. Lysekils kommun öp 06 Översiktsplan 2006 Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är en omfattande plan som visar kommunkommunens syn på hur markoch vattenområden skall användas inom kommunens gränser. Planen är kommunens mest långsiktiga instrument och den skall ligga till grund för beslut som rör ekonomiska, tekniska, ekologiska och sociala frågor med anknytning till den fysiska planeringen. Kommunen har ansvar för den fysiska miljön och för hur vi hushåller med våra naturresurser, vårt kulturarv och vår livsmiljö på ett långsiktigt hållbart sätt. Innehållet i och processen för översiktsplanen regleras av plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). I PBL anges att varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda. Däremot uttalar planen en kommunal vilja och är vägledande för efterföljande beslut. Den är också en överenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressena beaktas. I översiktsplanen för Lysekils kommun beskrivs också visioner, mål och utgångspunkter för planeringen samt hur den politiska ledningen vill använda mark- och vattenområden i framtiden. utställningshandling

8 8 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ordförande: Sven-Gunnar Gunnarsson (s) Gemensamma insatser positiva resultat Årsredovisningen för år 2006 är ett dokument som visar att Lysekils kommun uträttar många bra saker för kommunens innevånare och besökare. När vi blickar tillbaka mot året som gått kan vi tydligt se, hur många små förändringar pekar åt rätt håll för kommunen. Ett verksamhetsår i rätt riktning Vi kan tydligt se, att vår bildningsnämnd levererat ett mycket gott resultat när det gäller att utbilda och fostra våra barn och ungdomar. Lysekil kom på 12:e plats i landet i Lärarförbundets undersökning om Sveriges bästa skolkommun. Boviks konservfabrik är numera ombyggd till ett högskolecentra. Detta är mycket positivt för kommunen. Utvecklingen av nya bostäder och nya företag har varit markant under året, vilket inte minst ställt höga krav på byggnadsnämnden samt mark- och exploateringsavdelningen. Planavdelningen har under året arbetat med ett stort antal detaljplaner. Under året har kommunen tillsammans med kommunerna i Norra Bohuslän, Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden bildat ett samordningsförbund i Norra Bohuslän (Finsam). Uppdraget är att sänka sjuktalen i regionen. För år 2006 budgeterades ett positivt resultat på 7,3 mnkr. Resultatet för år 2006 blev 18,5 mnkr, vilket är glädjande. Kommunen har under året amorterat av den långfristiga låneskulden med drygt 40 mnkr. Under året fick kommunen förtroendet att bli medlem i Kommuninvest. Detta innebär att vi dessutom kan sänka räntekostnaderna. Sammantaget blev resultatet på nämndsnivå enligt budget. Skatteintäkter och finansnetto såg till att budgeten fick ett bra resultat. Kommunens bolag redovisar positiva resultat, Lysekils Energi AB 8,6 mnkr och LysekilsBostäder AB 4,6 mnkr. Investeringarna år 2006 uppgår till drygt 26 mnkr. Bland investeringarna kan nämnas Stångenässkolan, VA-anläggningar och gator och vägar. Vägar och järnväg till kommunen är en fråga som kommunen måste lägga mycket kraft på. Vägraset i Småröd visar hur sårbart samhället är. Sommarens olika festtillfällen, som musselfestivalen, Lysekil Women s Match och tennistävlingen samt alla andra arrangemang bidrog till att många besökte vår kommun under sommaren. Under året har beslut tagits om att förstärka utvecklingsenheten och arbete har pågått med åtgärdspunkterna för att få en ekonomi i balans. Tf kommunchefen har ställt sitt kunnande till förfogande i dessa viktiga frågor. Arbetsmarknadsfrågorna och den kommunala vuxenutbildningen i kommunen måste hanteras på ett bra sätt. Statsbidragen till dessa verksamheter är förändrade. Detta innebär minskade bidrag till kommunen. Inför år 2007 ser vi fram emot en fortsatt tillväxt på näringslivssidan, ett starkt grepp om budgetstyrningen samt kloka investeringar som ger ökade intäkter för den kommunala verksamheten. Slutligen vill jag framföra min stora uppskattning till vår stora och kunniga personal och engagerade förtroendevalda som varje dag oförtrutet levererar god service till alla våra kommuninnevånare. Det är tack vare detta engagemang vi kan redovisa så fina resultat och kan vara så stolta över vår kommun. Lysekil mars 2007 Sven-Gunnar Gunnarsson Kommunstyrelsens ordförande Inför 2007»Inför år 2007 ser vi fram emot en fortsatt tillväxt på näringslivssidan, ett starkt grepp om budget- styrningen samt kloka investeringar som ger ökade intäkter för den kommunala verksamheten.«

9 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 KOMMENTAR OCH ORGANISATION 9 Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande: Roland Karlsson (fp) Lysekil skall bli en än mer attraktiv kommun att bo och leva i VISION 2015 vad är det jag förstår om många ställer frågan. I samband med att Lysekils kommunfullmäktige fattade beslut om Översiktsplanen i juni 2006, fastställdes också den vision som kommunen har att arbeta efter fram till år Framtidstro för Lysekils kommun Lysekils kommuns vision skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro. Det framtida samhället och orterna inom Lysekils kommun skall bygga på:» En positiv dialog mellan medborgare, företag och kommun.» Ett livskraftigt och hållbart näringsliv.» Ett rikt kulturliv.» Goda möjligheter till utbildning.» God kommunal service.» En god tillgänglighet till attraktivt boende.» En hälsosam miljö. För att nå visionens inriktning gäller det att följa en strategi som sätter utvecklingsmålen i fokus. Visionen kommer att vara ledstjärnan i arbetet med att utveckla Lysekils kommun, till att bli än mer attraktiv för medborgarna och näringsliv under kommande mandatperiod. I detta arbete måste kommunen tydliggöra hur vi skall nå målen att skapa attraktivt boende och förbättrad infrastruktur. För en liten kommun är det viktigt att samarbetet med våra grannkommuner utvecklas, därför är det en styrka att Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal och Lysekil samarbetar runt turist- och tillväxt m fl frågor i Norra Bohuslän. Det finns säkert andra områden inom det kommunala åtagandet som går att utveckla gemensamt. För andra året i rad visar årsredovisningen på ett positivt resultat, det är mycket glädjande. De resurser som invånarna genom skatter ställer till förfogande skall användas så det bäst svarar mot invånarnas behov. För att få en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling, måste arbetet med effektiviseringar fortsätta, något annat medger inte vår höga pensions- och låneskuld. Ökade intäkter måste också till, därför måste utvecklingsarbetet i kommunen struktureras upp. Ett livskraftigt och hållbart näringsliv är en av grundförutsättningarna för ökad tillväxt i form av ökad sysselsättning och ökad befolkning, vilket är ett måste för att Lysekils kommun skall klara av sina åtagande. Ohälsan i kommunen är ett stort bekymmer. Stress och psykisk ohälsa blir följden av ett arbetsliv som inte tar hänsyn till människors livsvillkor. Arbetslivet måste utformas så att både fysiska och psykiska faktorer i arbetsmiljön utformas efter människans förutsättningar. Att förhindra ohälsa måste vara en primäruppgift för Lysekils kommun. Jag instämmer i kommunstyrelsens ordförandes tack till personalen och de förtroendevalda! Lysekil mars 2007 Roland Karlsson (fp) Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande VISION 2015»Lysekils kommuns vision skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro.«

10 10 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunchef: Lena Fischer Fortsatt positiv utveckling i Lysekils kommun Denna årsredovisning innehåller intressant läsning om verksamhet och ekonomi Redan 2005 skedde ett trendbrott i Lysekils ekonomi. Bland kommunerna i Norra Bohuslän hade Lysekil då bäst resultat per invånare och nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag var 93,2 procent och därmed näst bäst bland dessa jämförda kommuner. År 2006 är andelen 95,8 procent en liten försämring gentemot grannkommunerna. Lysekils vision kräver förenade krafter Lysekils kommun har en vision. Denna återfinns i Översiktsplanen som antogs av kommunfullmäktige i juni Det framtida Lysekil bygger vi genom en positiv dialog mellan medborgare, företag och kommunen, ett livskraftigt och hållbart näringsliv, ett rikt kulturliv, goda möjligheter till utbildning, god kommunal service, god tillgång till attraktivt boende och en hälsosam miljö. Visionen blir inte verklighet av sig själv. Den måste genomsyra såväl en kraftfull politik som ett målmedvetet och samordnat arbete i förvaltningarna. Det måste också till en bred, ömsesidig, berikande och respektfull samverkan med externa partner inte minst företrädare för näringsliv och forskning. Det finns inga genvägar Kommunens intäkter måste öka påtagligt. Detta kan ske på flera sätt. Genom ökad inflyttning och bättre möjligheter till arbete på hemorten kan en gynnsam utveckling ta fart. Inflyttning ställer krav på attraktiva boenden och vi måste skyndsamt erbjuda olika alternativ på såväl Stångenäset som på Skaftö. Företagsetablering och utveckling måste underlättas genom god tillgång på lämplig tomtmark och ett företagsklimat som underlättar tillväxt i linje med kommunens vision. En avgörande faktor för långsiktig utveckling är tillgång på utbildning av hög kvalitet i grundskola, gymnasieskola och olika typer av vuxenutbildning inte minst i samverkan med ortens näringsliv. Närhet till flera olika forskningsmiljöer och vårt Högskolecentrum ökar ytterligare kommunens potential. Välbefinnande och hälsa är avgörande tillgångar för att uppnå det goda livet i Lysekil. Idag är siffrorna alarmerande när det gäller ohälsa hos befolkningen, antalet barn och ungdomar som omfattas av samhällsåtgärder och sjukfrånvaron hos de kommunanställda. Dessa förhållanden kan inte fortgå. Stora ansträngningar måste till för att komma till rätta med denna situation. Kommunens arbetsplatser ska vara attraktiva för medarbetarna genom att kompetens tas tillvara och utvecklas. Inflytande och delaktighet ska genomsyra det dagliga arbetet. Var och en ska kunna känna stolthet i den egna yrkesrollen. Ansvar och roller ska vara tydliga i hela organisationen. Ett nytt personalpolitisk program ska utarbetas och successivt börja genomföras under Visionen talar om en hållbar utveckling i Lysekils kommun ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv en för oss alla mycket tilltalande framtid. Med tilltro till varandra och konstruktivt samarbete når vi dit! Jag ser med tillförsikt fram emot mitt uppdrag som kommunchef i Lysekil. Lysekil mars 2007 Lena Fischer Kommunchef Ett målmedvetet arbete»det framtida Lysekil bygger vi genom en positiv dialog mellan medborgare, företag och kommunen, ett livskraftigt och hållbart näringsliv, ett rikt kulturliv, goda möjligheter till utbildning, god kommunal service, god tillgång till attraktivt boende och en hälsosam miljö«

11 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 KOMMENTAR OCH ORGANISATION 11 Förvaltningsberättelse 12» Omvärldsanalys 15» God ekonomisk hushållning 16» Ekonomisk översikt 20» Kommunala jämförelser Västsverige 21» Benchmarking Norra Bohuslän 25» Resultaträkning och finansieringsanalys 26» Balansräkning 27» Noter 30» Driftredovisning 32» Investeringsredovisning 34» Personalredovisning

12 12 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Omvärldsanalysens syfte är att beskriva omständigheter och faktorer som påverkar eller kan påverka Lysekils kommun. Kommunalekonomiska förutsättningar försämrat resultat kommande år Kommunförbundet beräknar ett sämre ekonomiskt utfall för de närmaste åren jämfört med 2005 och En förklaring till försämringen är att slutavräkning av kommunalskatten beräknas minska jämfört med 2006 och att skatteintäkterna inte utvecklas i samma takt som nettokostnadsutvecklingen. Vidare beräknas de generella statsbidragen vara nominellt oförändrade, verksamhetsvolymen växer snabbare än befolkningstillväxten samt att pensionskostnaderna ökar kraftigt. I ett längre perspektiv finns underliggande problem, beroende på åldersstrukturen i Sverige. Det medför att sysselsättningen och därmed skatteunderlaget beräknas växa långsammare framöver samtidigt som förväntningar och efterfrågan på offentliga tjänster antas öka. I regeringens långtidsutredning sammanfattas problemet med att resurserna inte räcker till för att hålla takt med efterfrågan. Alternativen är ökade avgifter, avveckling av viss offentlig verksamhet samt försäkringslösningar. UTREDNINGEN PEKAR PÅ FYRA MÖJLIGHETER ATT FÅ MEDEL:» Höjda skatter» Ökad effektivitet och produktivitet» Ökad sysselsättning» Nya alternativ att finansiera välfärden Internationell ekonomi konjunkturen väntas bromsas upp Den internationella ekonomin som expanderat kraftigt under de senaste åren väntas bromsa upp under I USA har uppbromsningen redan börjat. Vikande bostadsmarknad är en indikator på detta. Ekonomin förväntas dock expandera i tillväxtländerna. I Kina beräknas tillväxten de närmaste åren uppgå till ca tio procent per år. Tillväxten inom Euro-området var under 2006 den högsta på fyra år. Dock väntas en åtstramning inom de närmaste åren bl a beroende på förändringar av välfärdssystemen. Dessutom finns ett antal risker som kan försämra den internationella ekonomin såsom ytterligare höjning av oljepriset, US-dollarns fall och avmattning av USA:s ekonomi. Svensk ekonomi fortsatt god fart Den svenska ekonomin är god. Den svenska konkurrenskraften har stärkts dels av hög produktionsutveckling dels av att den svenska kronan försvagats. Skattesänkningar 2007 bidrar till att hushållens reala disponibla inkomst kommer att öka liksom ökad sysselsättning och god förmögenhetsställning. Fler flyttar till Lysekils kommun»antalet inflyttade 2006 var 803 personer och antalet utflyttade var 765 personer vilket innebär ett positivt flyttnetto med 38 personer.«befolkning minskad befolkning men positivt flyttnetto Lysekils invånarantal uppgick vid årsskiftet till , vilket är en minskning med 26 personer jämfört med föregående år. Under 2006 föddes 120 barn vilket är fem färre än 2005 och antalet avlidna personer var 183 födelsenettot blev därmed minus 63 personer. Födelsenettot har under en lång följd av år varit negativt vilket beror på kommunens åldersstruktur med många äldre samt relativt färre i yrkesverksamma åldrarna år. Antalet inflyttade 2006 var 803 personer och antalet utflyttade var 765 personer vilket innebär ett positivt flyttnetto med 38 personer. Med undantag för 2005 har flyttnettot varit positivt från BEFOLKNING [PERSONER]

13 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 Bostadsmarknad ökat bostadsbyggande Bostadsbyggandet och exploateringen av mark för villabebyggelse har tagit fart det senaste året vilket medfört att senare års bristsituation nu ser ut att kunna avhjälpas. Bristen på lämpliga lägenheter för äldreboenden har hämmat omsättningen av äldre villor. Kommunens bostadsbolag har genom hissinstallationer anpassat ett större antal lägenheter för äldre hyresgäster vilket beräknas få positiva effekter för seniorboende och som en ökad omsättning på villamarknaden. I Lysekils centrum har färdigställs 48 lägenheter, vilka var inflyttningsklara sommaren Ett intensivt arbete pågår för att ta fram ytterligare bostadsområden. I Torvemyr på Skaftö med totalt 25 tomter beräknas nio vara färdiga för byggnation i en första etapp år I Spjösvik vid norra Grundsund med ca tomter för såväl villor, grupphus som lägenheter beräknas också vara färdigställt för byggnation under år Även Tronebacken, utanför Lysekils tätort, med totalt ca 40 tomter, beräknas vara färdigställt år Härutöver har påbörjats byggnation av flerbostadshus vid Bansvik vid Norra hamnen i Lysekil samt tomter för småhusbebyggelse söder om Torpet, norr om Lysekils tätort. När planerade tomter färdigställts väntas efterfrågetrycket kunna tillgodoses vilket också bör kunna medföra förbättrade möjligheter till en positiv befolkningsutveckling. Utvecklingen med att kapitalstarka köpare omvandlar åretruntvillor till sommarbostäder tenderar att fortsätta. I ett längre perspektiv kan detta dock leda till viss inflyttning. Arbetslösheten minskar»vid årets slut var 538 personer (6,0%) arbetslösa vilket var 83 personer färre än förra året.«arbetsmarknad arbetslösheten minskar Vid årets slut var 538 personer (6,0 procent) arbetslösa vilket var 83 personer färre än förra året. 197 personer var sysselsatta i konjunkturberoende program vilket var 33 färre än föregående år. Arbetsmarknadsfrågorna prioriteras högt. Arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten kommer att kräva fortsatt stora insatser. Speciella projekt drivs för detta i samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Etablering av Högskolecentrum i Lysekil under 2006 kommer på sikt att medverka till en höjd utbildningsnivå vilket bör medverka till bättre möjligheter att tillgodose det lokala näringslivet med välutbildad arbetskraft och då också kunna medverka till högre sysselsättning. Näringsliv utveckling av ett marint centrum Närheten till havet är en av kommunens stora tillgångar och konkurrensfördelar och strategin att utveckla Lysekil till ett marint centrum är viktig och börjar ta form. Utvecklingen av Högskolecentrum i Norra hamnen, de marina forskningsstationerna Kristineberg och Klubban, Havsfiskelaboratoriet, segeltävlingen Lysekil Women s match race, föreningen Laurins tändkulemotormuseum, havsakvariet Havets Hus, musselakademin, dykskolor är några exempel på verksamheter som lockar besökare till kommunen samt genererar sysselsättningstillfällen. Även Premraff är beroende av havet då transporterna till och från raffenaderiet huvudsakligen sker sjövägen. Det är positivt att Premraff planerar för ytterligare utbyggnader vilket är viktigt då raffenaderiet är en betydelsefull motor för det lokala näringslivet. Ökad tillgång på lämplig mark och tomter för industrietableringar är viktigt och måste prioriteras. Idag finns enbart ett fåtal obebyggda tomter på Sivik och i Dalskogen. Planering pågår för nya industriområden i Djupedal på Lysehalvön samt Grönskult på Skaftö. Närheten till havet är en av kommunens stora tillgångar och konkurrensfördelar och strategin att utveckla Lysekil till ett marint centrum är viktig och börjar ta form. Utvecklingen av Högskolecentrum i Norra hamnen, de marina forskningsstationerna Kristineberg och Klubban, Havsfiskelaboratoriet, segeltävlingen Lysekil Women s Match Race, föreningen Laurins tändkulemotormuseum, havsakvariet Havets Hus, musselakademin, dykskolor är några exempel på verksamheter som lockar besökare till kommunen samt genererar sysselsättningstillfällen.

14 14 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Infrastruktur upprustning av vägar och fast förbindelse över Gullmarn är angeläget Kommunens geografiska läge är såväl en fördel som en nackdel ur kommunikationssynpunkt. Läget är en strategisk fördel med förutsättningar för såväl handelshamnen, fritidsbåts- och friluftslivet i havsmiljö och övriga marinanknutna verksamheter. Ur pendlingssynpunkt är läget en nackdel. Förutsättningarna att pendla kommer under de närmaste åren att förbättras. Vägnätet i Fyrstad skall rustas upp och E6:an kommer inom de närmaste åren att få motorvägsstandard mot såväl Göteborg som Oslo. Vägraset vid E6:an vid Småröd belyste kommunens sårbarhet avseende vägförbindelsena. Att skapa en fast förbindelse över Gullmaren och förbättra vägnätet har mycket hög prioritet. Inom IT-området har skett en kraftig standardförbättring de senaste åren genom bredbandsutbyggnaden i Norra Bohuslän. Goda IT-kommunikationer skapar bättre förutsättningar för såväl enskilda som företag och organisationer att dels kunna arbeta hemifrån dels etablera sig i Lysekil. I princip har samtliga hushåll i kommunen tillgång till bredbandsförbindelse idag. Förändringar i befolkningsunderlaget påverkar kostnaderna En kommun påverkas av händelser såväl genom egna beslut som av faktorer utanför kommunens kontroll. Ett sätt att tydliggöra effekten av olika händelser är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Nedan redovisas effekten av ett antal faktorer som påverkar kommunen. FAKTORER SOM PÅVERKAR KOMMUNENS RESULTAT Händelse/förändring Löneökning med 1 % Ränteförändring med 1 % Socialbidragsförändring med 10 % Inflation, prisökning 1 % på varor och tjänster Bruttokostnadsförändring med 1 % Förändring av skatteunderlaget med 1 % Förändrad utdebitering med 1 kr Befolkningsförändring +/- 100 personer genomsnittsberäknad effekt på skatteintäkterna exklusive generella statsbidrag Kostnad/Intäkt + 4,9 mnkr +/- 2,5 mnkr +/- 1,0 mnkr + 3,0 mnkr +/- 8,1 mnkr +/- 5,2 mnkr +/- 24,5 mnkr +/- 3,5 mnkr Ur pendlingssynpunkt är kommunens geografiska läge en nackdel. Vägraset vid E6:an vid Småröd belyste kommunens sårbarhet avseende vägförbindelsena. Att skapa en fast förbindelse över Gullmaren och förbättra vägnätet har mycket hög prioritet. En finansiell riskanalys avseende kommunens ekonomi kan göras utifrån nedanstående övergripande perspektiv:» Det finansiella resultatet har under en lång följd av år varit negativt. Denna utveckling har nu brutits i och med 2005 och 2006 års positiva resultat.» Kapacitetsutvecklingen som speglas i bl a soliditeten. Kommunens låga soliditet visar på en svaghet att kunna klara ekonomiska påfrestningar.» Riskförhållanden speglas av stora borgens- som pensionsåtaganden samt hög utdebitering.» Kontrollperspektivet som kan utläsas av följsamheten mot budget samt hur finansiella målsättningar och planer följs och 2006 års positiva resultat visar på en god kontroll under dessa år medan däremot kontrollen under tidigare år inte varit lika bra. En sammanfattande finansiell riskbedömning visar på ett trendbrott under 2005 och 2006 avseende resultat och kontroll. Däremot när det gäller riskförhållanden med stora borgens- och pensionsåtaganden samt kapaciteten i form av låg soliditet visar detta på stort behov av att stärka den ekonomiska ställningen under kommande år. Utöver ovanstående har förändringar i befolkningsunderlaget avseende elevantal respektive antalet äldre en mycket stor betydelse för kostnadsutvecklingen. Det är svårt att snabbt anpassa verksamheten och därmed kostnaderna till förändrade behov. För att kunna ha en beredskap och anpassa verksamheterna till förändringarna genomförs befolkningsprognoser årligen. Finansiell riskbedömning»en sammanfattande finansiell riskbedömning visar på ett trendbrott under 2005 och 2006 avseende resultat och kontroll. Däremot när det gäller riskförhållanden med stora borgens- och pensionsåtaganden samt kapaciteten i form av låg soliditet visar detta på stort behov av att stärka den ekonomiska ställningen under kommande år.«

15 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall innehålla en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Kravet finns i kommunallagen sedan 2005 varvid mål senast skulle finnas med i budget för Begreppet innebär bl a att kommunens tillgångar skall vårdas och underhållas samt att medel som erhålles vid försäljning av anläggningstillgångar inte används för löpande behov. Det räcker inte med att intäkterna överstiger kostnaderna för att kravet om god ekonomisk hushållning skall uppnås. Ett positivt resultat krävs för att klara reinvesteringsbehov, inflation, kommande pensionsutbetalningar och oförutsedda kostnader. Ett positivt resultat innebär även att kommunens skattekollektiv via kommunalskatten finansierar respektive års verksamhet, vilket får anses vara ett rättvisekrav. Av kommunallagen och ur denna lags förarbeten framgår att finansiella mål samt riktlinjer och mål för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning skall anges. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamheten. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att få en koppling mellan ekonomi och verksamhet. Att bedöma hur väl kommunen levt upp till god ekonomisk hushållning handlar om respekten och acceptansen av att leva upp till fastställda mål. Från 2006 års budget finns för Lysekil kommun såväl övergripande som nämndsvis preciserade mål. Att utarbeta preciserade mål som är utvärderingsbara får ses som ett utvecklingsarbete där målformuleringarna successivt får förfinas. Detta avsnitt syftar till att ge en bild av hur kommunfullmäktiges mål för ekonomi och personal har uppfyllts. I nämndsredovisningen redovisas respektive nämnds måluppfyllelse. Sammantaget kan dock konstateras att nämnder och förvaltningar totalt sett bedrivit sina verksamheter inom tilldelad budget. Två områden som dock måste hanteras framöver är behov av förbättring av fastighetsunderhållet samt strategier för hantering av kommunens pensionslöneskuld. Mål och måluppfyllelse finansiella målen uppnåddes EKONOMISKA, FINANSIELLA OCH PERSONALPOLITISKA MÅL» Kommunens ekonomiska resultat skall uppgå till två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.» Kommunens låneskuld skall nettoamorteras.» Den kommunala utdebiteringen skall vara oförändrad 22,49 kr per skattekrona.» Nettoinkomster vid försäljningar skall oavkortat gå till att amortera av på kommunens låneskuld.» Minskad sjukfrånvaron med en procentenhet från 10,2 procent till 9,2 procent. Årets ekonomiska resultat uppgick till plus 18,5 mnkr motsvarande drygt tre procent av skatteintäkter och kommunalekonomiskt utjämning. Låneskulden har amorterats av med drygt 40 mnkr. Kommunens utdebitering har varit oförändrad 22,49 kr per skattekrona. Sjukfrånvaron för 2006 uppgick till 9,3 procent. Sammantaget kan konstateras att de ekonomiska och finansiella målen för 2006 har uppfyllts med god marginal medan däremot målet om minskad sjukfrånvaro ej fullt ut har uppnåtts. I allt väsentligt kan bedömas att kommunen under 2006 levt upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelse 2006»Sammantaget kan konstateras att de ekonomiska och finansiella målen för 2006 har uppfyllts med god marginal medan däremot målet om minskad sjukfrånvaro ej fullt ut har uppnåtts.«utveckling av styrning och resursfördelningssystem Styrningen i Lysekil sker i form av ramanslag och målstyrning. Under 2005 och 2006 har påbörjats en process för utarbetande av målformuleringar och nyckeltal. Det kan konstateras att många av de nuvarande mål är svåra att följa upp och utvärdera. Kommunchefen har fått i uppdrag att leda ett arbete för att utveckla och ta fram ett system för resursfördelning och kvalitetssäkring. Härtill måste såväl kommunstyrelsen som övriga nämnder vidareutveckla arbetet med att dels formulera övergripande mätbara mål såväl som detaljerade mål på verksamhetsnivå. Det är också viktigt att få ett flerårsperspektiv med inriktningsmål för styrning och utvärdering som löper över flera år. Det ger bättre möjligheter att överbrygga konjunktursvängningar och minskar olägenheter med ryckighet i planering och åtgärder.

16 16 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt Kommunernas ekonomi och redovisning regleras av kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Lagarnas syfte är att den finansiella redovisningen skall kunna förmedla en rättvisande bild av ställning och resultat. Enligt kommunallagen skall kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket innebär att det skall råda balans mellan inkomster och utgifter sett över tiden samt att förmögenheten skall värdesäkras mellan generationerna. Den kommunala redovisningslagen reglerar det s k balanskravet vilket betyder att intäkterna skall vara större än kostnaderna. Lagarna har kommit till för att kommunernas ekonomi inte skall urholkas. Resultat, förändring av eget kapital I budgeten för 2006 ingick målsättningen att det genomsnittliga driftbudgetöverskottet skall uppgå till två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Budgeten för år 2006 innebar ett resultat om 7,3 mnkr. Resultatet uppfyllde inte balanskravet budgetmässigt. Resultatet för år 2006 blev 18,5 mnkr vilket ger överskott gentemot budget om 11,2 mnkr. Den skattefinansierade verksamheten belastade resultatet med 1,3 mnkr medan den affärsdrivande verksamheten lämnar ett överskott om 1,2 mnkr. För skatteintäkter redovisas ett budgetöverskott om 8,6 mnkr. Finansnetto har givit ett överskott om 2,8 mnkr beroende på minskade kostnadsräntor men även högre ränteintäkter och högre avkastning från de kommunala bolagen. Pensionskostnader överskrider budget med 3,4 mnkr, Resultatmässigt innebär 2006 att det övergripande ekonomiska målet om ett överskott om två procent, motsvarande tolv mnkr, har uppnåtts. Balanskravet kvarsående underskott reglerat Efter 2004 års bokslut kvarstod 29,9 mnkr att reglera kommande år enligt det s k balanskravet års resultat reducerade 2004 års resultat med 26,6 mnkr. Kvarstående negativa resultat om 3,3 mnkr regleras i och med 2006 års resultat. Intäkter och kostnader nettokostnadsandel 95,5% Kommunens viktigaste inkomstkälla är kommunalskatten och de generella statsbidragen. Kommunen erhåller dessutom vissa specialdestinerade statsbidrag, intäkter för de tjänster som produceras samt ränteintäkter. Kommunalskatten och de generella statsbidragen står för knappt 70 procent av intäkterna medan verksamhetens intäkter står för de resterande 29,5 procent och finansiella intäkter för 0,5 procent. Verksamhetens intäkter minskade med 5,8 mnkr till 256,0 under Skatteintäkterna ökade med 32,0 mnkr medan de generella statsbidragen minskade 1,2 mnkr. Verksamhetens kostnader ökade med 38,3 mnkr till 809,4 under 2006 jämfört med föregående år. Av dessa stod personalkostnaderna för 26,3 mnkr. Anlitande av tjänster från bemanningsföretag är oförändrat ca 0,1 mnkr. Personalkostnaderna står för den största andelen av verksamhetens kostnader, 61,0 procent vilket är 0,4 procentenheter högre än Avskrivningarna uppgick till 29,9 mnkr vilket är 0,9 mnkr högre än föregående år. Verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av de totala skatteintäkterna som använts för att finansiera nämndernas verksamhet. Om andelen överstiger 100 procent innebär det att skatteintäkterna inte räcker till att finansiera den löpande verksamheten. Under 2006 ökade denna andel något jämfört med 2005, från 93,2 procent till 95,8 procent. I nettokostnaderna ingår även av- och nedskrivningar samt pensionskostnader. Fördelningen av intäkts- och kostnadsslag framgår av not 1 och 2 på sid 27. SKATTEINTÄKTERS OCH GENERELLA STATS- BIDRAGS UTVECKLING [MNKR] VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADSANDEL AV SKATTE- INTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG [%] 105% 100% 95% 90% 608,8 Mnkr ,8%

17 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 Pensionskostnader Pensionskostnader för år 2006 uppgick till 34,2 mnkr vilket är 5,6 mnkr högre än föregående år. Det är framförallt förändringen av pensionsskulden som ökat. Kostnaden för den individuella delen uppgick till 18,0 mnkr inklusive löneskatt. Pensionsutbetalningar enligt tidigare gällande avtal uppgick till 9,9 mnkr inklusive löneskatt. Finansiella kostnader, p g a uppräkning av pensionsskulden för åren med statslåneräntan, uppgick till 1,3 mnkr. Pensionsförpliktelser som inte upptagits i balansräkningen uppgår till 351,7 mnkr inklusive löneskatt. Till detta kommer en ansvarsförbindelse för pensionsutfästelser för förtroendevalda om 5,1 mnkr. Pensionskostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 5,7 procent vilket är en ökning med 0,8 procentenheter. Pensionskostnader»Pensionskostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 5,7 procent vilket är en ökning med 0,8 procentenheter.«anläggningstillgångar Anläggningstillgångarnas värde minskade med 10,0 mnkr under 2006 jämfört med år Under året gjordes investeringar för 26,6 mnkr. Avskrivningar uppgick till 29,9 mnkr. Bokfört värde på de materiella anläggningstillgångarna uppgick till 447,8 mnkr. Likvida medel Lysekils kommun, Lysekils Energi AB, Lysekils Bostäder AB och Havets Hus har en gemensam checkräkningskredit om 60,0 mnkr. Krediten kan omfördelas mellan bolagen och kommunen för att klara tillfälliga likviditetsbehov. Kommunens likvida medel uppgick till 39,4 mnkr vilket är en ökning med 0,7 mnkr jämfört med föregående år. Checkräkningskrediten som kommunen har tillgång till utnyttjades periodvis under året för att klara svängningar i likviditetsflödet. Svängningarna beror till stor del på kvartalsvis fakturering av VA- och renhållningsavgifter samt halvårsvisa regleringar av interkommunala ersättningar. Avsättningar Den del av pensionsskulden som uppkommit under åren 1998 och 1999 redovisas om avsättning i balansräkningen. År 2006 uppgick denna till 45,7 mnkr inkl löneskatt. Under året har beslut fattats att utbetala den individuella delen avseende 1998 och Utbetalningen beräknas medföra lägre räntebelastning framöver. Under året avsattes 2,0 mnkr för framtida återställande av Siviks avfallsanläggning. Därmed har sammanlagt 3,5 mnkr avsatts för ändamålet. Anläggningen beräknas kunna användas som avfallsdeponi i ytterligare år. Därefter måste den återställas. RAMBO AB har upprättat en plan för återställandet vilken ingivits till länsstyrelsen. Totalkostnaden för återställningen beräknas komma att uppgå till mnkr. Återställningen kommer att ske etappvis och för de närmaste fem åren beräknas kostnaden att uppgå till mellan två och tre mnkr. INVESTERINGAR [MNKR] ,6 Mnkr Kortfristiga fordringar Värdet på de kortfristiga fordringarna ökade med 5,5 mnkr under år 2006 och uppgick vid året slut till 40,0 mnkr. Av fordringarna avser 17,5 mnkr kundfordringar och 12,4 mnkr förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Kommunens likvida medel uppgick till 39,4 mnkr vilket är en ökning med 0,7 mnkr jämfört med föregående år. Checkräkningskrediten som kommunen har tillgång till utnyttjades periodvis under året för att klara svängningar i likviditetsflödet.

18 18 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Låneskuld Bokfört värde på anläggningstillgångar för de affärsdrivande verksamheterna hamn, VA-verksamhet och renhållning uppgick till 126,4 mnkr. Dessa anläggningstillgångar är lånefinansierade av skattekollektivet för vilket intern räntesättning debiteras. Kommunens långfristiga låneskuld har minskat med 40,0 mnkr och uppgick till 250,8 mnkr, härutöver tillkommer lån om 4,9 mnkr som redovisas som kortfristig skuld och motsvarar 2007 års budgeterade amorteringar. Under året har ingen nyupplåning skett. Genomsnittsräntan på låneportföljen uppgick till 3,7 procent. Hela låneskulden var upptagen i svensk valuta. Beslutad ej verkställd upplåning uppgick till 13,9 mnkr. Lånefinansieringsgraden, d v s den del av kommunens materiella anläggningstillgångar som är finansierad med lån uppgick till 56,8 procent vilket är en minskning med 9,0 procentenheter jämfört med Fr o m 2006 är kommunen medlem i Kommuninvest. Genom medlemsskapet har möjlighet givits att omplacera respektive ta upp lån till förmånliga villkor. LÅNESKULD [MNKR] ,8 Mnkr Eget kapital Det egna kapitalet förbättrades under år 2006 med 18,5 mnkr och uppgår till 135,7 mnkr. Av det egna kapitalet har anläggningskapitalet, skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder, ökat med 30,0 mnkr, och rörelsekapitalet, skillnaden mellan kortfristiga fordringar och skulder, har minskat 6,3 mnkr. Inräknat den pensionsskuld om 356,8 mnkr som upparbetats före 1998 och enligt gällande lagstiftning inte skall ingå i kommunernas balansräkning är det egna kapitalet negativt och uppgår till -221,1 mnkr. EGET KAPITAL [MNKR] Soliditet stärkts till 22,9% Soliditeten, som visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga, är förhållandet mellan det egna kapitalet och tillgångarna. Vid bedömning av soliditeten är trendutvecklingen på några års sikt viktigare än att betrakta ett enstaka år. De negativa resultaten under större delen av 1990-talet och 2000-talet medförde att soliditeten sjönk kraftigt. Vid årsskiftet var soliditeten 22,9 procent, vilket är en förbättring med 3,2 procentenheter jämfört med Soliditeten inklusive kommunens samtliga pensionsåtaganden är -37,5 procent vilket är en försämring med 2,4 procentenheter från föregående år. SOLIDITET [%] 25% 20% 15% 10% 5% 0% 22,9% Borgensåtagande och ansvarsförbindelser Kommunens samlade borgensåtagande uppgick till 439,8 mnkr vilket är en ökning med 43,8 mnkr från föregående år. Kommunen har ökat sitt borgensåtagande gentemot Lysekilsbostäder AB med drygt 16 mnkr och gentemot Lysekils Energi AB med 29 mnkr beroende på att bolagen omplacerat lån till Kommuninvest vilket förutsätter kommunal borgen. Kommunens skuld till de anställda för pensioner inarbetade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 351,7 mnkr inklusive löneskatt. Härutöver tillkommer 5,1 mnkr för pensionsutfästelser till förtroendevalda. BORGENSÅTAGANDE [MNKR] ,8 Mnkr ,7 Mnkr

19 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19 Åren som kommer Ett av förvaltningsberättelsens syfte är att beskriva kommunens ekonomiska ställning och resultat samt utveckling i ett flerårsperspektiv. Utifrån en analys av ställning och resultat, måluppfyllelse och utveckling kan identifiering av problem göras och vid behov åtgärdsplaner upprättas. Mot bakgrund av ovanstående faktorer finns nedanstående problem som är väsentliga att lyfta fram. PROBLEM AV VÄSENTLIG KARAKTÄR Resultatet Det årliga resultaten skall uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. För att möta framtida behov, framför allt för att klara såväl kommande pensionsutbetalningar och service till ökande äldregrupper, måste resultatet bidraga till att skapa en buffert för kommande ekonomiska påfrestningar. Budgetföljsamheten och måluppfyllelse inom driftsverksamheten. Det har funnits strukturella obalanser mellan budgetanslag, volymer och verksamhetsmål. Även om följsamheten blivit bättre under senare år och årets resultat var positivt måste arbetet med verksamhetsplanering, strategiska målformuleringar, budget och uppföljningar vidareutvecklas. Soliditeten Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har stärkts efter att under en lång följd av år haft en negativ utveckling. Inräknas kommunens totala pensionsförpliktelser i balansräkning har kommunen en negativ soliditet. För att minska den ekonomiska risken och därmed stärka den långsiktiga betalningsberedskapen bör soliditeten förstärkas och uppgå till genomsnittet för Sveriges kommuner. Lysekils kommun har under en lång följd av år redovisat negativa resultat vilket kraftigt urholkat ekonomin. I ett längre perspektiv pekar därutöver såväl kommunförbundet som regeringens långtidsutredning på grundläggande obalanser och problem med en åldrande befolkning där allt färre skall försörja allt fler vilket kan leda till konflikter mellan ekonomi och välfärd. Framför allt kommer pensionsutbetalningarna att successivt ta i anspråk en allt större andel av kommunens resurser. Härutöver kommer problematiken med att omfördela resurser inom kommunen beroende på förändrat behov orsakat av förskjutningar mellan olika åldersgrupper. Med ovanstående bakgrund är det ytterst viktigt att kommunen under kommande år ytterligare kan konsolidera sin ekonomi. Dessutom har riktlinjer för konkurrensprövning och program för utveckling och utbildning för kommunens ledare och chefer utarbetats. De olika utredningarna och programmen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet att förbättra och effektivisera kommunens verksamheter. Viktiga beståndsdelar i detta arbete är tydliga klargörande av, samt information och dialog kring syftena med målen för kommunens verksamheter. Även samverkansformerna mellan såväl kommuninnevånare, övriga interessenter samt politiska företrädare, förvaltningar och kommunens anställda ingår i det utvecklingsarbete som kommer att bli en följd av åtgärdsplanen. Låneskulden minskar»kommunens långfristiga låneskuld har minskat med 40,0 mnkr och uppgick till 250,8 mnkr, härutöver tillkommer lån om 4,9 mnkr som redovisas som kortfristig skuld och motsvarar 2007 års budgeterade amorteringar. Under året har ingen nyupplåning skett.«

20 20 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunala jämförelser Västsverige Kommunforskning i Västsverige (KFI) utför årligen jämförande analyser av kommunerna i Västra Götaland och i Sverige. Jämförelsen utgår från en finansiell profil, vars uppgift är att jämföra finansiella nyckeltal och sammanfattande finansiella perspektiv mellan kommunerna i länet och riket. Jämförelsen fokuserar på att analysera var kommunerna befinner sig finansiellt samt hur de har utvecklas i förhållande till varandra. FINANSIELL JÄMFÖRELSEMODELL VÄSTVERIGE [ ] Modellen visar ingen absolut sanning då jämförelser är ett komplext område och alla aspekter inte kan vägas in. Utifrån en ambition att skapa en bild av var Lysekils kommun befinner sig i en jämförelse med andra kommuner samt spegla kommunens finansiella läge utgör ändå jämförelsen ett värdefullt komplement till övrig information som utgångspunkt för avvägning och prioriteringar av hur tillgängliga ekonomiska resurser skall disponeras. Av jämförelsediagrammen framgår att Lysekil under senare år resultatmässigt har utvecklats starkare än genomsnittet bland kommunerna i Västra Götaland. Detta i kombination med en kontrollerad investeringsvolym har bidragit till en förbättrad soliditet och en förstärkning av kommunens finansiella tillgångar i balansräkningen. Kommunen har dock en finansiell handlingsberedskap som är klart svagare än den genomsnittliga kommunen i Västra Götaland. Detta belyses av att soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt samt de finansiella nettotillgångarna är klart sämre än genomsnittet i Västra Götaland. Jämförelsen visar att kommunen successivt måste stärka kommunens finansiella ställning och därför även fortsättningsvis måste upprätthålla nuvarande resultatnivå. Positiva resultat 2005»Av jämförelsediagrammen framgår att Lysekil under senare år resultatmässigt har utvecklats starkare än genomsnittet bland kommunerna i Västra Götaland. Detta i kombination med en kontrollerad investeringsvolym har bidragit till en förbättrad soliditet och en förstärkning av kommunens finansiella tillgångar i balansräkningen.«