Centrum. Budget

Transkript

1 Centrum Budget

2 CENTRUM BUDGET OMSLAGSFOTO: Lo Birgersson, Anna Jolfors

3 INNEHÅLL SIDA Inledning... 4 Sammanfattning...5 Förutsättningar...7 Vision och förhållningssätt...7 Ledning och styrning...7 Omvärldsanalys...8 Lokalt perspektiv...14 Stadsdelens befolkning Utgångspunkter och förutsättningar i centrum Jämlikt Göteborg Lokalt perspektiv Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Lokaler Strategisk kompetensförsörjning Organisation och bemanning Ledarskap och medarbetarskap Arbetsmiljö och hälsa Jämställda och konkurrenskraftiga löner Ekonomi Aktuell ekonomisk situation Eget kapital...30 Omhändertagande av KF:s mål Politiska mål och uppdrag Nämndens mål Mänskliga rättigheter Jämställdhet Demokrati Funktionsnedsättning...34 Förskola och skola Äldre Kultur Nämndens uppdrag Effektiv resursanvändning Ekonomisk plan för kommande budgetår BUDGET 2018 CENTRUM 3

4 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. 4 CENTRUM BUDGET 2018

5 Sammanfattning Dem vi är till för Visionen för Centrum är ett hållbart och solidariskt Göteborg, där alla har goda möjligheter att utveckla sina liv. Arbetet ska utgå ifrån fokusområdena i programmet Jämlikt Göteborg: en god start i livet, goda uppväxtvillkor, förutsättningar för arbete, hållbara och hälsofrämjande miljöer samt strukturella och övergripande förutsättningar. Jämställdhet är en förutsättning för ett jämlikt Göteborg. Verksamheten ska kännetecknas av ett jämställt och normkritiskt förhållningssätt som främjar mänskliga rättigheter i ett bredare perspektiv än enbart jämställdhet mellan könen. Jämställdhet inkluderar bland annat rätten till social trygghet, tillgänglighet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, kultur och arbete. Centrumbornas möjligheter till delaktighet och inflytande ska stärkas. Alla kvinnor och män ska ha möjlighet till egen försörjning och inflytande över sitt liv. Bostadsbristen är stor och påverkar många människors vardag och förutsättningar för ett gott liv. Centrums stadsbyggnadsråd ska så tidigt som möjligt engagera sig i samhällsplaneringen och stadsbyggnadsfrågor. De ska samarbeta med andra nämnder/styrelser för att se till att Centrum medborgares perspektiv finns med i prioriteringar som görs när staden utvecklas. En människas livschanser formas i hög grad under de första levnadsåren. Stort fokus ligger därför på att skapa förutsättningar för en bra start i livet, med en bra förskoleverksamhet som grund och ingång i det livslånga lärandet. Rätten till en rik och meningsfull fritid är grundläggande för unga och äldre. Tillsammans med berörda aktörer startas en mötesplats i Centrum för unga och äldre. Arbetet med att skapa gemensamma förutsättningar för målgrupperna kommer att ske i dialogform, utifrån ett normkritiskt perspektiv. Framgångsrik samverkan mellan olika aktörer är viktig för att uppnå goda resultat. I all verksamhet ska medborgare och brukare mötas av hög kvalitet och kontinuitet hos personalen. Det är av stor vikt att brukarna är delaktiga och påverkar utformandet av sina insatser inom samtliga verksamhetsområden. BUDGET 2018 CENTRUM 5

6 Medarbetarsperspektivet För att nå god måluppfyllelse och ge brukarna det de har rätt till är det viktigt med engagerade chefer och medarbetare. Ledarskap och medarbetarskap utövas alltid i samspel och måste arbetas med i relation till varandra för att förvaltningen ska ha en väl fungerande verksamhet. Följande områden är prioriterade under året: Mötesplatser för att skapa delaktighet och möjlighet att påverka är arbetsplatsträffar, utvecklings- och bedömningssamtal och övriga verksamhetsmöten. Dessa behöver ständigt utvecklas och förfinas för att nå måluppfyllelse. En viktig komponent i det arbetet är en väl fungerande intern kommunikation. Arbetet med chefers organisatoriska förutsättningar att utöva sitt chefskap fortsätter under 2018 med förbättringsarbete utifrån handlingsplaner. Ekonomi 2018 minskar kommunbidraget till Centrum stadsdelsnämnd med 15,4 procent. Detta beror på att förskola och skola flyttas till egna nämnder vid halvårsskiftet. Bedömningen är att förutsättningarna är tuffa för samtliga verksamheter inom förvaltningen. Inom sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård är det framförallt osäkerheten kring införandet av lagen om valfrihet som ska införas där förvaltningen i dagsläget inte vet i vilken omfattning förvaltningen kommer bli konkurrensutsatta. För sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder är det flera delar. Dels är det kostnadsnivån som är hög inom flera av verksamheterna. Det krävs ett gediget arbete med att omförhandla avtal kopplade till ensamkommande för att matcha de nya statliga ersättningarna. Resurstilldelningen för försörjningsstöd minskar för tredje året och redan nu ser förvaltningen svårigheter att nå den planerade nivån på försörjningsstödet. Inom de förvaltningsgemensamma kommer stora förändringar att ske när stadsdelen minskar med ca 40 procent som en följd av att förskola och skola flyttas till egna nämnder. Denna minskning måste speglas i de förvaltningsgemensamma verksamheterna och ett arbete behöver göras för att dimensionera rätt och för att rikta stödresurser rätt. Ambitionen i stadsdelen är att fokus för stödfunktioner ska vara första linjens chefer för att möta dem vi är till för. En central reserv om 0,7 procent av nämndbidraget har budgeterats för oförutsedda händelser. 6 CENTRUM BUDGET 2018

7 Förutsättningar Vision och förhållningssätt En stad för alla Nämndens vision är ett hållbart och solidariskt Göteborg, där alla har goda möjligheter att utveckla sina liv. Detta ska ses i tre dimensioner den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Dessa tre hänger samman och ska beaktas i alla verksamheter. De internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa ska förverkligas. Barnperspektivet ska särskilt beaktas, liksom kommande generationers intressen av en livskraftig miljö. Målet är ett bra liv för alla människor i Centrum Det inkluderar rätten till social trygghet, tillgänglighet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, kultur, arbete och jämställda löner. Centrumbornas möjlighet till delaktighet och inflytande ska stärkas. Segregation ska brytas och samhörigheten med övriga staden ska stärkas. Invånarnas livschanser ska utjämnas. Generationsmöten överbryggar klyftor och ska uppmuntras. I förvaltningens verksamheter ska medborgare och brukare mötas av hög kvalitet och kontinuitet hos medarbetarna. Ledning och styrning Stadsdelsnämnden har i uppdrag att inom sitt geografiska område ge invånarna service och stöd i enlighet med kommunfullmäktiges beslut och lagstiftningens intentioner. Stadsdelsnämnden ansvarar för verksamhet inom följande områden: Socialtjänst och hälso- och sjukvård Stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Fritidsverksamhet Biblioteks- och annan kulturverksamhet Folkhälsa BUDGET 2018 CENTRUM 7

8 Nämnden ansvarar för staden gemensam verksamhet inom ramen för det som kommunfullmäktige benämner som resursnämndsuppgifter: Mottagningen för unga män Mobila fältteamet Utgångspunkter för nämndens uppdrag: Fokus på kvalitet för dem verksamheten är till för Jämlikhet Inflytande och delaktighet Samverkan utifrån lokal kännedom Verka för ett hållbart samhälle Stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utifrån ett befolkningsoch helhetsperspektiv styra, leda och samordna verksamheten enligt gällande lagstiftning, reglemente, samt politiska mål och uppdrag. Planeringen inför kommande års budget inleds redan under våren och utgår från uppföljningar av verksamheternas resultat, prognoser och nuläges- samt omvärldsbevakning. I början av sommaren hålls nämnddagar, då förvaltningsledning ger stadsdelsnämndens politiker så kompletta underlag som möjligt för att skapa förutsättningar för välgrundade prioriteringar i nämndens måloch inriktningsdokument. Vid nämndens första möte efter sommaren beslutas mål- och inriktningsdokumentet, varpå förvaltningens arbete med att skriva en budget tar vid. Mål konkretiseras i form av strategier med mått och målvärden. Tjänstepersoner och politik möts i dialoger för frågor och klargörande. Specialister inom förvaltningen bidrar med sin kompetens. Budgeten beslutas av nämnden vid dess möte i oktober. Omvärldsanalys Skillnader i livsvillkor och hälsa I Göteborg finns det betydande skillnader i livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Göteborg är en stad med en växande segregation. 8 CENTRUM BUDGET 2018

9 Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, detta i takt med att inkomstspridningen har ökat. Den ökande inkomstspridningen är ett tydligt kännetecken för att ojämlikheten växer. Till exempel lever 19 procent av alla barnhushåll i Göteborg med risk för fattigdom. I delar av staden lever 60 procent i ekonomiskt utsatta hushåll, i andra delar motsvarar det 2 procent. Ett exempel på skillnaderna i staden är att det skiljer 9 år i medellivslängd mellan olika områden till följd av olika socioekonomiska förhållanden. Ett annat exempel är att 49 procent av barn till föräldrar med kort utbildning och 93 procent av barnen till föräldrar med lång utbildning är behöriga till gymnasieprogram. I vissa områden uppger 50 procent av befolkningen att de saknar tillit, i andra områden är det 11 procent. Tillsammans med brist på likvärdighet inom välfärdssystemet kan det leda till polarisering, social oro och otrygghet. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader åligger alla stadens förvaltningar och bolag. Det handlar om att arbeta med effektiva strategier och metoder för att minska skillnaderna. För att möjliggöra en minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan såväl inom staden som med externa aktörer. Det krävs samverkan och delaktighet från både akademin, näringslivet, civilsamhällets organisationer och med medborgarna själva. Men även med andra offentliga aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Ökad globalisering leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, konflikter i omvärlden gör att människor flyr till länder som Sverige. Det kommer att påverka Göteborgs Stad under lång tid framöver. Det innebär att behovet av att arbeta för en sammanhållen stad där likvärdiga livsvillkor finns stärks. Det betyder också att det blir än viktigare att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till fler människor. Men också utmaningar för att få en miljövänlig och fungerande infrastruktur, fler bostäder och en proaktiv stadsplanering som främjar integration, möten och delaktighet. Staden behöver också arbeta tillitsskapande och leverera en god och jämlik kvalitet på servicen. Innovation, nytänkande och teknikutveckling Inom hela välfärdssektorn pågår en diskussion kring hur de framtida utmaningarna ska kunna hanteras. Befolkningen ökar, förväntningarna på service är höga och behoven blir alltmer individualiserade. Ekonomin förväntas inte växa i motsvarande takt. Det kommer varken att finnas pengar eller medarbetare i framtiden för att klara välfärdstjänsterna så som de utförs idag. BUDGET 2018 CENTRUM 9

10 De kommunala verksamheterna behöver fokusera och satsa mer på innovation och nytänkande än någonsin förut. Det handlar om att genom ökad delaktighet från medarbetare och brukare hitta de små förändringar som sammantaget kan ge billigare, bättre och effektivare tjänster. Effektivare användning av kontorsytor, mobila förskolor och kulturskola är exempel på detta. Ökade insatser för att stimulera till utveckling är nödvändigt i offentlig sektor redan i en nära framtid. Här kan staden lära av verksamheter som ligger i framkant när det gäller innovationer. Det kan gälla att skapa kreativ tid för medarbetare, utvecklade förslagsverksamheter med möjlighet att pröva och att misslyckas, särskilda utvecklingsfonder, inkubatorer tillsammans med akademin där nya arbetssätt prövas och utvärderas med mera. Sammantaget är behovet av nytänkande, innovationer och teknikutveckling i den kommunala sektorn stort. I en nära framtid kommer det att behöva utvecklas mer och mer av nya och förändrade arbetssätt. Befolkningsförändring År 2025 förväntas kommunens folkmängd vara drygt Den nya kommun prognosen visar att befolkningen kommer att öka med personer fram till 2025, vilket är färre än i förra årets prognos. Framförallt kom färre asylsökande under Befolkningsprognoser bygger till stora delar på kända historiska samband kombinerat med antaganden om framtiden. Under kommande femårsperiod är det planerade bostadsbyggandet mer än dubbelt så stort jämför med det som byggts någon femårsperiod sedan 1970-talet. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden, då de som flyttar in i de nya bostäderna till största utsträckningen kommer från andra delar av staden. Nya bostäder som försenas får stor påverkan på prognosen. Därmed bidrar även det rekordstora planerade bostadsbyggandet till större osäkerhet i årets prognos. Även om migrationen påverkar flera åldersgrupper så är det förändringarna i den befintliga befolkningen som står för de största förändringarna. Detta är särskilt tydligt i grundskole- och pensionärsåldrarna. Den kraftiga ökningen av grundskolebarn beror till största delen på ökningen av antalet födda under hela 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen på 1920-, 30- och 40-talet. Integration och stöd till etablering Invandringen var rekordhög 2015 och det totala antalet asylsökande i Sverige uppgick till drygt personer sökte knappt personer asyl. Till Göteborg kom det under 2016 totalt 3658 flyktingar, varav knappt 800 var kommunplacerade enligt bosättningslagen. Bostadsbristen i Göteborg innebär särskilda svårigheter för nyanlända. Att hitta boende och arbete är avgörande för etablering. 10 CENTRUM BUDGET 2018

11 Under 2017 får den stora andelen asylsökande sina uppehållstillstånd och påbörjar sin etablering. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Migrationsverkets prognoser för nya asylsökande är personer för 2017 och personer för Det finns stora osäkerheter i prognosen kopplat till möjliga förändringar i omvärlden. Även om antalet asylsökande sjunker de kommande åren kommer det stora antalet asylsökande under 2015 att påverka staden under kommande år. Ett stort antal förväntas få uppehållstillstånd och bli kommunplacerade. Prognosen för Göteborg är cirka nyanlända för Antalet mottagna under 2018 beräknas sedan minska kraftigt bland annat som följd av förändrad lagstiftning. Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänstens uppdrag som fortfarande i många fall får kompensera för detta och konsekvenserna kan bli höga kostnader eller bristande kvalitet i insatsen. Bostadsbristen leder bland annat till ökat bistånd för att undvika nöd. När befolkningen ökar mer än bostäderna betyder det en risk för ökad trångboddhet. Vuxna barn bor hemma hos föräldrarna, kompisar delar lägenhet och stora familjer blir ännu större när andra släktingar flyttar in. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Det innebär ökade behov av äldreboenden. Efterfrågan är störst i de centrala stadsdelarna och minst i nordost. Den ökade efterfrågan tillsammans med ett stort renoveringsbehov i många befintliga lägenheter gör att det kan bli brist på äldreboendeplatser. För personer med funktionsnedsättning finns det fram till och med 2019 behov av 245 bostäder med särskild service (BmSS). Under perioden planeras 185 lägenheter. Det ger ett underskott på cirka 60 lägenheter. Det innebär att staden fortsatt riskerar höga vitesbelopp när beslut om BmSS inte kan verkställas. Kompetensförsörjning Flera faktorer i omvärlden påverkar både behovet av kompetens och möjligheterna att rekrytera medarbetare med yrkesutbildning i den omfattning som behövs. BUDGET 2018 CENTRUM 11

12 Under de senaste åren har äldreomsorgen, skolan och socialtjänsten varit i fokus med många reformer, förändringar i lagstiftning och skärpta föreskrifter. Kraven har också ökat på att medarbetare ska ha föreskriven utbildning. Sammantaget medför ökade krav genom förändringar i lagstiftning och konkurrensutsättning, höjda ambitionsnivåer, lokala handlingsplaner och arbetsmiljöförbättrande åtgärder ett ökat rekryteringsbehov. Prognosen för nyrekryteringar är och för ersättningsrekryteringar cirka i staden under perioden De närmaste åren väntas relativt stora pensionsavgångar inom de yrkesgrupper som idag är svåra att rekrytera. Det gäller lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, fritidspedagoger och stödassistenter. Chefer är en av kommunens äldsta yrkesgrupper och inom tio år kommer var tredje att gå i pension. Det är också en stor utmaning att hantera personalomsättningen bland socialsekreterare. Tillgången på utbildade medarbetare, både erfarna och nyutexaminerade motsvarar inte behovet inom flera områden. Ju större gapet är mellan tillgång och efterfrågan på kompetens desto mer angeläget är det att tänka nytt kring bemanning och organisering av kommunens verksamheter. Det är angeläget att hushålla med den kompetens som finns i kommunen. Det handlar om att fördela arbetsuppgifter på ett nytt sätt, skapa nya yrkesroller, bredda yrkesområdena och att skapa karriär- och utvecklingsmöjligheter. För att klara kompetensförsörjningen behöver Göteborgs Stad se möjligheterna i att ta tillvara ungdomars intresse för jobben och de nyanländas kompetens. Digitaliseringen Förhållanden mellan olika samhällsaktörer, deras roller och arbetsmetoder ändras med en hastighet som saknar historiskt motstycke. Digitalisering är ett redskap som på ett smart sätt kan förbättra servicen, höja kvaliteten och effektiviteten samt stödja innovationskraften och delaktigheten. Digitaliseringen kommer att påverka hur vi kan, bör och ska arbeta för tillväxt, välfärd, framtida arbetstillfällen, en modern utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande. Digitaliseringen påverkar alla områden, sektorer och verksamheter. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Digitaliseringen erbjuder även möjligheter att klara samhällsutmaningar såsom åldrande befolkning, välfärdens finansiering, globalisering och minskad klimatpåverkan. 12 CENTRUM BUDGET 2018

13 Inom offentlig sektor är välfärdstekniken en viktig del inom digitaliseringen. Välfärdsteknik underlättar och effektiviserar både tillgången till och användningen av välfärdstjänster inom exempelvis vård, omsorg, skola, miljö och kultur. Välfärdstekniken leder till ökad självständighet, trygghet och delaktighet i samhället om verksamheten utgår från individens behov och förutsättningar. Den bidrar också till bättre resursutnyttjande och högre kvalitet inom välfärdssektorn och är nödvändig för att säkerställa Göteborgs Stads välfärd när demografin förändras, färre personer söker sig till arbeten inom området, och samhällsekonomin kräver rationaliseringar och produktivitetsförbättringar. En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli fortsatt god under 2017 och 2018 för att därefter sakta dämpas. Det ger en fortsatt bra utveckling av skatteunderlaget för kommunsektorn de närmaste åren. Samtidigt ökar de demografiska behoven framför allt i skolåldrarna. Kostnaderna är fortsatt höga för integration och stöd till etablering för nyanlända som kom till Sverige under Fler barn och äldre kombinerat med stora satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande innebär att kostnadsutvecklingen för staden blir fortsatt hög. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det handlar om att använda ett investeringssynsätt på välfärdstjänsterna genom sociala investeringar. Det pågår ett arbete för att finna en accepterad modell för sociala investeringar i Göteborgs stad som möjliggör detta. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. BUDGET 2018 CENTRUM 13

14 Lokalt perspektiv Den fysiska miljön i Centrum har olika karaktär med bebyggelse från 1600-talets rutnätsstad i norr till folkhemmets Guldheden i söder. De norra delarna av Centrum utgör stadens och regionens kärna och består till stor del av handel, kontor och verksamheter, medan de södra delarna i större utsträckning består av bostadsområden. Grönområden finns främst i södra delarna av stadsdelen, medan invånarna runt Stampen har längre till parker och grönytor. Centrums befolkning har god tillgång till kommunikationer, service och handel, men ibland sämre tillgång till grönområden och friytor. Delar av stadsdelen utgör också stadens och regionens kärna och är på så sätt hela Göteborgs mötesplats, vilket skapar en särskild levnadsmiljö för dem som bor i Centrum. Många Centrumbor väljer bort bil och transporterar sig hellre gående, cyklande eller med kollektivtrafik. Centrum har den största dagbefolkningen i staden, vilket innebär många transporter in till stadsdelen, med all den problematik som detta leder till. Det finns runt arbetsplatser i Centrum, samt ett stort antal gymnasieskolor och högskolestudenter som dagtid vistas i stadsdelen. En hel del av stadsdelens bostäder, förskolor och skolor ligger nära hårt trafikerade leder. De norra delarna av Centrum är mer utsatta än de södra. Flera av de centrala delarna av Centrum, däribland Nordstan, Brunnsparken och Centralen, är kollektivtrafikknutpunkter som genomströmmas av hela staden och regionen. De utgör också viktiga mötesplatser för många människor, däribland unga. Under de närmaste decennierna planeras en hög förtätning av staden med nya verksamheter, bostäder och infrastruktur. Många vill bo i storstadsregionerna och Göteborg har en historiskt stor folkökning. Det är en utmaning att finansiera och bygga ut bostäder, lokaler, kommunal service, kollektivtrafik, med mera, i samma takt som Centrumborna blir allt fler. Växlande befolkningsströmmar ställer krav på Centrums verksamheters förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar. Stadsdelens bostadsbebyggelse utgörs främst av flerbostadshus. En stor del av bostäderna är äldre och inte tillgänglighetsanpassade. Centrum skiljer sig från andra stadsdelar genom att ha en liten andel småhus och en större andel studentbostäder. I Centrum bor i snitt 1,7 personer per hushåll, vilket är lägst genomsnittet i Göteborg. Rörligheten är stor bland befolkningen. De flesta flyttar inom Göteborg, till och från andra stadsdelar. De som flyttar till Centrum är främst unga vuxna mellan 16 och 24 år. De som flyttar från Centrum är främst barn upp till nio år och vuxna mellan 30 och 39 år. I Centrum föds i princip lika många barn som i övriga staden, men många barnfamiljer flyttar innan barnen 14 CENTRUM BUDGET 2018

15 börjar skolan. Lägenhetsstorlekarna är generellt små i Centrum. Önskan att få en större bostadsyta listas som det främsta skälet bland barnfamiljer för att flytta från Centrum. För att stadsdelen ska kunna erbjuda ett lämpligt boende för människor i olika faser i livet samt till hushåll av olika storlek och konstellation behöver Centrum fler stora och fler tillgänglighetsanpassade bostäder. Det finns också en efterfrågan på olika mellanboendeformer för äldre, såsom trygghetsboende. Samtidigt råder stor lokalbrist. Det saknas på kort sikt ytterligare en kommunal högstadieskola i Centrum. Det saknas äldreboenden och tillräckligt med korttidsplatser för äldre. Det råder också brist på bostäder med särskild service. Bostadsbristen drabbar alla invånare. Social resursförvaltning saknar resurser att möta behoven av boenden för särskilda grupper, vilket leder till att kostnader för köp av boenden ökar. Generellt ökar andelen utlandsfödda i Centrum, precis som i övriga staden. Det ställer ökade krav på socialtjänsten att bistå inte bara med försörjning på kort sikt, utan kan också innebära stöd under etableringsfasen, i de fall Social resursförvaltnings insatser inte räcker till. Stadsdelens befolkning Med sina drygt invånare är Centrum efter Majorna - Linné den stadsdel som har störst befolkning. I Centrum finns cirka hushåll, varav nästan är ensamhushåll. Tolv procent av invånarna är barn, vilket är lägst andel jämfört övriga stadsdelar. Andelen invånare i åldrarna 19 till 29 år är betydligt högre än i övriga stadsdelar. Cirka 50 procent av Centrums invånare är mellan 19 och 44 år. Guldheden är det område med högst andel barn och unga (15 procent), lägst andel finns i Johanneberg (9 procent). Andelen seniorer i Centrum är samma som Göteborgsgenomsnittet, men vissa delar av stadsdelen har högre andel seniorer. Högst andel finns i Inom Vallgraven, där 27 procent är seniorer, lägst andel finns i Krokslätt (11 procent). 23 procent av befolkningen har utländsk bakgrund, snittet för staden är 33 procent. BUDGET 2018 CENTRUM 15

16 Enligt befolkningsprognosen 2017 ökar Centrums befolkning med personer fram till år Det tillkommer cirka 150 barn i förskoleåldern och cirka 600 barn i grundskoleåldern, vilket är en kraftig ökning. Vuxna mellan 20 och 64 år väntas bli cirka fler. 65- till 74-åringarna beräknas öka med cirka 70 personer, medan prognosen för personer mellan 75 och 85 år är en ökning med cirka personer, den allra snabbaste ökningen i Göteborg. Andelen invånare över 85 väntas minska med cirka 100 personer. Sammantaget kommer de olika åldersgrupperna både minska och växa, vilket får stor betydelse för nämndens planering av sina verksamheter. Utgångspunkter och förutsättningar i centrum Generellt har stadsdelsförvaltningen nöjda brukare och goda resultat i sina verksamheter, vilket i allt väsentligt har framkommit och redovisats i uppföljningar och rapporter under det senaste året. De ekonomiska förutsättningarna ställer alltid höga krav på organisationens förmåga att samarbeta och ha ett förändringsorienterat arbetssätt. Ekonomiska förutsättningar och budgetföljsamheten har stärkts genom ett målinriktat arbete i hela förvaltningen under ett antal år. Prognosen som förvaltningen lämnade i augusti 2017 är enligt budget minskar kommunbidraget till stadsdelsnämnden med 15,4 procent. Detta beror på att förskola och skola flyttar till egna nämnder vid halvårsskiftet. Inkluderas helårsbeloppen för dessa verksamheter så hade förvaltningen fått en ökning av kommunbidraget motsvarande 4,3 procent. Bedömningen är att förutsättningarna är krävande för samtliga verksamheter inom förvaltningen. Inom sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård är det framförallt osäkerheten kring införandet av lagen om valfrihet som ska införas där förvaltningen i dagsläget inte vet i vilken omfattning den kommer bli konkurrensutsatta. För sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder är det flera delar. Dels är det kostnadsnivån som är hög inom flera av våra verksamheter. Det krävs ett gediget arbete med att omförhandla avtal kopplade till ensamkommande för att matcha de nya statliga ersättningarna. Resurstilldelningen för försörjningsstöd minskar för tredje året och redan nu ser förvaltningen svårigheter att nå den planerade nivån på försörjningsstödet. Inom de förvaltningsgemensamma kommer stora förändringar att ske när stadsdelen minskar med ca 40 procent som en följd av att förskola och skola flyttar till egna nämnder. Denna minskning måste speglas i de förvaltnings- 16 CENTRUM BUDGET 2018

17 gemensamma verksamheterna och ett arbete behöver göras för att dimensionera rätt och för att rikta stödresurser rätt. Ambitionen i stadsdelen är att fokus för stödfunktioner ska vara första linjens chefer för att möta dem vi är till för. En central reserv om 0,7 procent av nämndbidraget har budgeterats för oförutsedda händelser. Jämlikt Göteborg Om Jämlikt Göteborg Forskning visar att stora skillnader i livsvillkor och hälsa skapar sociala problem, sämre ekonomisk utveckling och höga kostnader. Göteborgs Stad satsar därför långsiktigt och uthålligt på att skapa en mer jämlik stad. Göteborgs Stad ska minska skillnader i livsvillkor och hälsa för ökad sammanhållning, tillit och delaktighet. Arbetet gör Göteborgs Stad i samverkan med näringsliv, myndigheter och civilsamhälle. Organisering av Jämlikt Göteborg Göteborgs jämlikhetsarbete präglas av bred samverkan, tidiga insatser, kunskapsbaserat arbete och tydligt ansvar i organisationens linje. För att minska skillnaderna arbetar Göteborgs Stad med fem utvalda fokusområden som grundar sig i forskning och kunskap. Fokusområdena handlar om att ge barn en god start i livet, fortsatt goda uppväxtvillkor, förutsättningar för arbete, hållbara och hälsofrämjande livsmiljöer samt att skapa strukturer och stabilitet för jämlikhetsarbetet. En samordningsgrupp fungerar som strategisk ledning för arbetet på tjänstepersonsnivå. Här ingår, utöver de direktörer som är fokusledarna för varje fokusområde, även representanter för Stadsledningskontoret och Göteborgs Stadshus AB. Samordningsgruppen leds av direktören för Social resursförvaltning då Social resursnämnd är processägare för Jämlikt Göteborg. Vad är nytt med Jämlikt Göteborg? Det som skiljer arbetet med Jämlikt Göteborg från allt tidigare gott arbete som utförts i staden är: tydliga mål från kommunfullmäktige tillgång till ny forskning och statistik ett samlat grepp om arbetet på högsta ledningsnivå med ansvar i linjen en långsiktig strategi som sträcker sig minst tio år framåt BUDGET 2018 CENTRUM 17

18 Lokalt perspektiv Centrums invånare är generellt mer välutbildade och i lägre grad arbetslösa än göteborgarna i genomsnitt. Likadant är det när det gäller antalet utbetalda ersättningsdagar från försäkringskassan och utbetalt försörjningsstöd. Generellt är inkomsterna högre i Centrum. Liksom i staden i stort tjänar män mer än kvinnor. Centrumbor har bättre hälsa än göteborgare i allmänhet. Kvinnorna i Centrum har stadens längsta medellivslängd. Skolungdomar i Centrum dricker och röker mindre än någonsin tidigare, visar Göteborgs Stads undersökning 2016 av skolelevers drogvanor. Narkotikaanvändningen bland unga har minskat med tio procent sedan Indikatorer på barns hälsa i Centrum mäts i bland annat kariesfrihet och psykiska diagnoser. I Centrum är kariesfriheten högre än i Göteborg i stort. De utmaningar som finns i arbetet inom stadsdelen när det gäller Jämlikt Göteborg och hälsa handlar bland annat om att den psykiska ohälsan bland unga ökar samt om riskabla alkoholvanor. Enligt den nationella, årliga folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? är Centrummedborgarna i åldrarna 18 till 29 år särskilt utsatt, eftersom 42 procent bedöms ha riskabla alkoholvanor. Det kan höra ihop med att stadsdelen har en stor andel studenter i denna åldersgrupp. Även om boende i relativt välbeställda stadsdelar som Centrum är mer trygga än boende i socioekonomiskt utsatta stadsdelar, är trygghetsfrågorna en särskild utmaning i Centrum. På vissa platser i innerstaden sker många brott beroende på social aktivitetsnivå, sociala rörelsemönster och koncentration av brottstillfällen. Brottslighet där Centrum ligger högt jämfört med Göteborg i stort är bland annat stölder, rån, våldsbrott, sexualbrott, skadegörelse, alkohol- och narkotikabrott samt ordningsstörningar. De flesta våldsbrotten, mycket av ordningsstörningen och delar av sexualbrotten sker i samband med alkoholförtäring och i anslutning till krogar, eller på väg till och från dessa. Stölder sker framför allt från butiker eller bilar. Centrums medborgare är sällan vare sig förövare eller offer. Våld i offentlig miljö sker oftast mellan män, medan våld i nära relationer främst sker av män mot kvinnor. Arbetet med Jämlikt Göteborg pågår på olika sätt inom förvaltningen och till största delen integrerat i ordinarie verksamhet. Förskolorna är exempelvis djupt engagerade i Staden där vi läser för våra barn. Familjecentralen är en del av Centrums bidrag i Jämlikt Göteborg och arbetet med att utveckla dess verksamhet pågår. Generationsmöten är en verksamhet som framgångsrikt arbetar med att stärka möjligheten till möten och gemenskap, som forskningen så tydligt visar är en viktig indikator för folkhälsan. Stadsdelen ligger också väl framme i arbetet med hbtq- och likabehandlingsfrågor. 18 CENTRUM BUDGET 2018

19 Centrum bevakar befolkningsperspektivet när staden växer och deltar i stadsutvecklingsforum. Ett viktigt fokusområde är att bevaka hur allt byggande kommer att påverka stadsdelens verksamheter både ur ett medarbetar- och boendeperspektiv. Förändrade behov inom sektorerna / verksamheterna Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder För sektorn minskar ramen för försörjningsstöd under 2018 med ytterligare cirka 12 procent. Det innebär en ramminskning på tre år med 30 procent. Sektorns bedömning är att det inte går att sänka försörjningsstödet i den omfattning budgetförutsättningarna kräver. Den nuvarande högkonjunkturen och effektiva arbetsprocesser har medverkat till att försörjningsstödet har minskat. Det finns en ganska stor grupp som har uppburit försörjningsstöd på grund av omfattande psykiska problematik under lång tid. De insatser som finns i form av kompetenscentrum inom nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ger inte effekt för dessa grupper. Bostadsbristen är en utmaning när det gäller brist på ordinarie bostäder samt bostäder med särskild service (BmSS). I boplanen för perioden finns ambition att efterfrågan och utbud ska vara i balans 2021 genom tillskapandet av 300 lägenheter i grupp och servicebostäder. Erfarenheten är att det blir förseningar i byggnation vilket innebär ett produktionsbortfall. Det innebär förutom att behoven inte kan tillgodoses i närmiljö stor risk för särskilda avgifter då biståndsbeslut inte verkställs inom rimlig tid. Under 2017 har kostnaderna för socialt boende ökat. Det är inte antalet köpta dygn utan kostnaden för platserna som ökar. Den egna produktionen inom socialresursförvaltning är inte tillräcklig vilket innebär att fler externa vårdgivare anlitas. Brukarnas komplexa behov innebär också ökade kostnader. Den statliga ersättningen har förändrats gällande ensamkommande barn och unga. Det innebär att finansiering för målgruppen kräver större omprioriteringar. Förvaltningen måste hitta andra arbetsmodeller som är anpassade efter dessa förutsättningar. Socialresursförvaltning och andra leverantörer har svårt att möta behoven av boendelösningar inom schablonersättningen. Förvaltningen har genomfört omförhandlingar med leverantörer för att komma ned till den prisnivå som följer den statliga ersättningen. Trots förhandlingar med vårdgivare är det svårt att hitta placeringsformer i kostnadsnivå med schablonersättningarna. Anpassning av organisationen har gjorts och antalet handläggare har minskat BUDGET 2018 CENTRUM 19

20 men stadsdelen kommer även under 2018 belastas med kostnader som den statliga ersättningen inte täcker. Daglig verksamhet arbetar med omställning för att minska kostnaderna både i egen produktion och för köpta platser och transporter. En större kartläggning pågår över staden inför införandet av LOV både för att sänka kostnader men också för att kunna erbjuda attraktiva verksamheter i konkurrensutsättning. Sektorn har svårt att rekrytera och behålla handläggare inom myndighetsutövning och stödassistenter för dygnet runt-verksamhet. Sektor utbildning Befolkningsökningen inom förskoleverksamheten är fortsatt måttlig, 140 fler barn fram till Men med satsningar på mindre barngrupper, förbättrad arbetsmiljö och planerade renoveringar föreligger ett underskott på lokaler fram till år Svårigheterna med att hitta byggbar mark i stadsdelen och det faktum att förskolor med tillfälliga bygglov saknar planerad ersättning är de främsta orsakerna till situationen. En strategisk väl placerad paviljonglösning skulle kunna hantera expansionen i ett skede och sedan övergå till att hantera evakueringar på grund av renoveringar. Ett sådant arbete är i gång. Antalet grundskoleelever förväntas öka med 410 inom en femårsperiod beställde stadsdelsnämnden Centrum en ny skola för åren F-5. För att klara av befolkningsansvaret har under åren två förskolor omvandlats till grundskolor. Hösttermins starten 2017 fick stadsdelen nya paviljonger på Guldhedsskolan skolgård för att möta behovet av fler platser i förskoleklasserna. Det finns en plan på nya skollokaler vid Stuxbergsparken för 300 elever vilket skulle kunna hantera befolkningsökningen. I övrigt märker sektorn av ökade svårigheter med att rekrytera personal inom samtliga verksamheter. Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Personer äldre än 80 år kommer att vara 75 procent fler år 2030 jämfört med idag. Befolkningen växer och blir äldre och behoven av välfärd ökar. Att andelen äldre ökar i Centrum och i Göteborgs Stad innebär ökade behov av äldreboenden och tillgängliga bostäder. Söktrycket till äldreboende i centrala delar av staden är högt. Få nya äldreboenden planeras och det finns brist på äldreboendeplatser i Centrum. En Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter har gått ut på remiss till stadsdelarna. Förvaltningen anser att planen, som bland annat innehåller förslag om en särskild organisation för samordning av verkställande, är mycket bra. 20 CENTRUM BUDGET 2018

21 Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänst ska införas under Införandet av LOV innebär att hemtjänstens verksamhet konkurrensutsätts. Det påverkar förutsättningarna att planera, då det är osäkert hur stor efterfrågan blir på hemtjänst i kommunal regi. Förändringen kommer att kräva förmåga att snabbt ställa om verksamheten för att hålla budget i balans. En ny lag Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft 1 januari Den innebär ett ökat krav på samverkan mellan olika vårdgivare tillsammans med patienten. Kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara kommer att öka. Många medarbetare uppnår pensionsåldern de närmaste åren. Enligt stadsledningskontoret kommer det att behövas ungefär 500 nya undersköterskor och 100 sjuksköterskor per år inom vård och omsorg i Göteborgs Stad fram till Redan idag har sektorn stora rekryteringsproblem. Lokaler Verksamhet Sektor utbildning: Mariagården, mötesplats för ungdomar och seniorer (Lilla Stampgatan 1) Förskolan Glasmästaregatan 6E Förskolan Gibraltargatan, kv. Uddjaur Förskolan Förskolepaviljonger Ombyggnad av lokalen 2017 / Inflyttning våren (KS beslut.) Lokalsekretariatet (LS) har 2016 fått uppdrag att genomföra en förstudie gällande verksamhetsanpassning av lokalerna. Ombyggnad och inflyttning Lokalsekretariatet (LS) har 2015 / 2016 fått uppdrag att genomföra en förstudie avseende inhyrning av nya förskoleplatser. Nybyggnation 2017 / Lokalsekretariatet (LS) har 2017 fått uppdrag att göra en förstudie samt inhyrning av paviljonger för cirka 200 förskolebarn. Inflyttning Inflyttning under våren Fortsättning på nästa sida. BUDGET 2018 CENTRUM 21

22 Verksamhet Förskolegårdar Solskyddsåtgärder Grundskolan Ny skola F-3, 4 6 i Krokslätt Grundskolan Johanneberg Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård: Hemtjänstcentralen 1, Bohusgatan / Skånegatan 9A Hemtjänstcentralen 2 Krokslätts äldreboende Fredriksdalsgatan 3A, B,C,D Landalahus äldreboende Kapellgången 6 Stampgatan 54 Träffpunkt + Kommunal Fortsatt arbete med förbättringar av solskyddet på förskolegårdar. Lokalsekretariatet (LS) har 2012 fått i uppdrag att ta fram en skola i Krokslätt. Lokalsekretariatet (LS) har fått uppdrag att göra en förstudie gällande akustikanpassningar i korridorer och trapphus. Genomförande Lokalsekretariatet (LS) har 2016 fått uppdrag att hyra in två hemtjänstcentraler. Inflyttning Lokalsekretariatet (LS) har 2016 fått uppdrag att hyra in två hemtjänstcentraler. Ombyggnation 2018/2019. Kunduppdrag till LF: - Avfallshanteringen - Örgrytehemmets entré, Fredriksdalsgatan 3D - Igensättning av balkongfönster, Krokslätt, Fredriksdalsgatan 3A Kunduppdrag till LF: - Avfallshanteringen - Insatser på vån 2 (demensboende) - Ombyggnation av entré. - Transportgång i anknytning till förskolan byte av branddörr. Eventuell anpassning av lokalerna för annan verksamhet. Fortsättning på nästa sida. 22 CENTRUM BUDGET 2018

23 Verksamhet Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder: Idrottsplatsen daglig verksamhet Svangatan 4A Mottagning för unga män och ungdomsmottagning Bostäder med särskild service (BmSS) Alla verksamheter Nytt stadsdelshus Bohusgatan / fr. o. m. april 2018 Skånegatan 9A Lokalsekretariatet (LS) har 2017 fått uppdrag att hyra in en ny lokal för Idrottsplatsen, daglig verksamhet. Inflyttning vid årsskiftet 2017 / Lokalsekretariatet (LS) har fått 2017 uppdrag att hyra in ytterligare ett kontor i kontorshotell på Aschebergsgatan 46. Inflyttning vid årsskiftet 2017 / Planerad nybyggnation av åtta lägenheter på Glasmästaregatan. Lokalförvaltningen (LF) gör 2017 en tillgänglighetsinventering. Genomförande av enkelt avhjälpta hinder Ombyggnad och samlokalisering från Engelbrektsgatan och Postgatan klart vid årsskiftet 2018 / (KS beslut.) Planerad inhyrning av åtta lägenheter på Carlandersplatsen. Förändring i LF:s kunduppdragsprocessen gör att kostnader upp till 20 pbb inte går genom hyresmodellen utan får hanteras antingen som en driftskostnad i resultaträkningen eller som investering i balansräkningen. Tidigare var beloppet 10 pbb. I dagsläget är det två verksamheter som har åtgärder som påverkas av denna förändring men troligtvis kommer detta påverka flera verksamheter. Den ekonomiska påverkan är maximalt 10 pbb per kunduppdrag. BUDGET 2018 CENTRUM 23

24 Strategisk kompetensförsörjning Organisation och bemanning Under sommaren 2018 kommer de nya förskole- och grundskoleförvaltningarna att bildas. Det innebär att alla resurser knutna till dessa verksamhetsområden kommer att flyttas ur stadsdelsförvaltningen. Förberedelsen för denna bodelning har påbörjats. En stor förändring för förvaltningen blir att stödfunktionerna behöver anpassa sin kostym till nya förutsättningar. En viktig faktor i detta arbete är de bemanningsprinciper som kommer att styra hur förvaltningarna arbetar med frågan under våren Beslut om hur detta ska gå till är ännu inte fattat i kommunstyrelsen. Det är viktigt att förvaltningen under detta omställningsarbete har en tydlig kommunikation med fokus på stabilitet och kontinuitet. Medarbetarnas känsla av trygghet är en framgångsfaktor för engagemang och god måluppfyllelse. Ledarskapet och medarbetarskapet behöver ske i samspel. Följande områden är prioriterade under året: Mötesplatser för att skapa delaktighet och möjlighet att påverka är arbetsplatsträffar, utvecklings- och bedömningssamtal och övriga verksamhetsmöten. Dessa behöver ständigt utvecklas. En viktig komponent är en väl fungerande intern kommunikation. Samverkansarbetet är viktigt för ett väl fungerande ledar- och medarbetarskap. Under förändringsarbetet är tillit och transparens viktiga komponenter. Det förutsätter ett konstruktivt och aktivt samarbete i partssamverkan. Arbetet med chefers organisatoriska förutsättningar fortsätter under En ny enkätundersökning har under hösten 2017 genomförts och ska vara underlag för reviderade handlingsplaner. Ledarskap och medarbetarskap Stadsdelsförvaltningarna är beroende av att kunna rekrytera, behålla och utveckla medarbetarna för att kunna ge den goda service av hög kvalitet som göteborgarna har rätt till. Konkurrensen om arbetskraft ökar samtidigt som utbildningar inom vissa verksamhetsområden tappar i popularitet. Kompetensförsörjning börjar i grundskolan, där behöver Göteborgs Stad som arbetsgivare synas och knyta kontakter. Praktik- och ferieplatser är viktiga inslag i den långsiktiga kompetensförsörjningen. För att kunna erbjuda fler praktik- och ferieplatser krävs goda förutsättningar, möjlighet att avsätta tid, och utbildning. 24 CENTRUM BUDGET 2018

25 I dagsläget är förskollärare, lärare inom vissa ämnesområden, handläggare inom myndighetsutövning, samt sjuksköterskor med specialistutbildning svåra att rekrytera. Utbildad vård- och omsorgspersonal börjar bli svår att rekrytera. Förvaltningen fortsätter erbjuda tim- och tidsbegränsat anställda inom vårdoch omsorg uppdragsutbildning som en åtgärd för att förbättra tillgången på utbildad personal. De allmänt ökade kraven på formell utbildning, specifika behörigheter samt tidigare yrkeserfarenhet bidrar till ökad kvalitet i verksamheterna. Men tillgången på tillräckligt kvalificerad personal motsvarar inte efterfrågan. De ökade kompetenskraven gör att vissa grupper helt ställs utanför arbetsmarknaden. För att bidra till en socialt hållbar stad krävs ett nytänkande kring utbildningskrav och arbetsinnehåll. Högt belastade yrkesgrupper behöver samtidigt få avlastning när det gäller vissa arbetsuppgifter. Detta öppnar för möjligheten att etablera nya yrken. Modeller för systematisk kompetensväxling behöver utvecklas. Det är viktigt till exempel när nyutexaminerade medarbetare börjar och erfarna medarbetare slutar. Förvaltningen har ett kontinuerligt behov av att rekrytera nya chefer. Arbetet fortsätter med att identifiera och utveckla medarbetare med potential och intresse för chefsrollen. De kommuncentrala kompetensförsörjningsplanerna behöver anpassas till lokala behov och förutsättningar. Arbetet med detta är pågående i förvaltningen. Arbetsmiljö och hälsa Ett aktivt arbete med att skapa arbetsmiljöer som förebygger ohälsa och främjar hälsa är en viktig framgångsfaktor för att vara en attraktiv arbetsgivare. Det förutsätter bland annat ett nära och kommunikativt ledarskap i det dagliga arbetet. Det kräver också rimlig tid för reflektion, kunskapsutbyte och flera mötesforum i arbetsgruppen. Förvaltningen arbetar med att öka måluppfyllelsen när det gäller uppföljning och åtgärder av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samtliga chefer och skyddsombud får kunskaper i grundläggande arbetsmiljöarbete via kontinuerliga utbildningsinsatser. En nyhet är stadengemensamma grundläggande arbetsmiljöutbildningar för skyddsombud och chefer. Förvaltningen bidrar med utbildare från både arbetstagar- och arbetsgivarsidan. IT-stöd innebär ofta effektiviseringar och kvalitetshöjningar, men tidsåtgången och nyttan för användarna missbedöms ibland. Innan nya system införs behöver förvaltningen som arbetsgivare analysera och överväga nyttan. BUDGET 2018 CENTRUM 25

26 Sjukfrånvaron har under flera år ökat i Göteborgs Stad och inom förvaltningen. Sedan 2016 har sjukfrånvaron avstannat något. Under 2018 kommer förvaltningen att utreda och analysera sjukfrånvaron för att få en bild av vad som är arbetsrelaterat och vad som går att påverka. I detta arbete är företagshälsovården och Försäkringskassan viktiga medaktörer för att komma fram till lämpliga åtgärder. Riskfaktorer är psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans mellan ansträngning och belöning, samt rollkonflikter. Egenkontroll, balans mellan arbetsinsats och belöning, tydliga mål, balans mellan arbete och fritid, samt ett bra ledarskap kan minimera riskfaktorerna. Därför är det viktigt att parallellt arbeta med chefers förutsättningar. Som ett resultat av Chefios har förvaltningen bildat en rekryteringsenhet för att avlasta cheferna. Denna enhet är temporär till och med sommaren Enhetens arbete ska utvärderas och ställningstagande kring en eventuell fortsättning ska göras efter utvärderingen. Det förebyggande hälsoarbete är viktigt. En del av detta arbete är att förvaltningen verkar för att fler anställda skall ta del av friskvårdsbidraget. Så många medarbetare som möjligt ska erbjudas tillsvidareanställning på heltid, med möjlighet att arbeta deltid. Ambitionen är att andelen arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare ska minska. Jämställda och konkurrenskraftiga löner En lönekartläggning och löneanalys görs årligen för att få så bra beslutsunderlag som möjligt i arbetet med lönebildningen. Målet är att skapa jämställda och konkurrenskraftiga löner. De ekonomiska satsningar som gjorts har bidragit till att förvaltningens lönebild har närmat sig Göteborg Stads lönepolitiska målbild för jämställda löner. Fortfarande behöver insatser göras när det gäller exempelvis undersköterskor, socialsekreterare samt grupper inom hälso- och sjukvård. Lönebildning är viktig i kompetensförsörjningsarbetet. Löner behöver vara på en nivå som lockar till att utbilda sig till yrken inom Göteborgs Stad. För att behålla medarbetare krävs även möjligheter till löneutveckling över tid och lönespridning inom yrkesområdet. Lönekonkurrensen inom vissa yrkesgrupper ökar i hela regionen. Det gäller exempelvis lärare, förskollärare och socionomer. Trenden börjar också märkas bland vård- och omsorgsyrken. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av kön inom förvaltningen. Däremot finns osakliga löneskillnader på grund av kön i förhållande till Göteborgs Stads fackförvaltningar. Det är viktigt att stadsdelsförvaltningarna även fortsättningsvis prioriteras med riktade satsningar för att osakliga löneskillnader ska minska. 26 CENTRUM BUDGET 2018