Kinnarumma. Naturskyddsförening. Tofsmes. Årsmöte. Medlemsblad januari RSK sportstuga Storsjögården söndag 24 februari 2019 kl

Transkript

1 Kinnarumma Naturskyddsförening Medlemsblad januari 2019 Tofsmes Nr Bild på tofsmes tagen av Anders Bolmgren från Roasjö. Han kommer att visa bilder på föreningens årsmöte den 24 februari Tofsmes häckar i barr och blandskog, helst tallskog. Den kan sällsynt dyka upp vid vinterns fågelbord och tar då mest mat som är på marken. Årsmöte RSK sportstuga Storsjögården söndag 24 februari 2019 kl 16.00

2 2 Fågellokaler runt Frisjön Marks fågelklubb har en tidning som heter Hägringen och i senaste numret fanns en artikel av vår fågelnestor Ronny Fallberg som passar bra också i vårt medlemsblad. I nordöstra delen av Marks kommun ligger Frisjön. Sjön delas med ytterligare två kommuner, Borås och Svenljunga. I början av nittonhundratalet byggdes ett kraftverk vid Häggån för att ge el till textilfabrikerna i Borås. Sjön höjdes cirka två meter i samband med detta. Vattendomen som upprättades fick Frisjön sänkas som mest med 1,85 meter och minsta tappningen till Häggån är 1,5 kbm/sek. det framförallt två områden som är intressanta, en norr om Arnäsholm (gamla namnet för örn är arn) området kallas för Nolgärdesmaden och en i sydvästra delen där Tyviksån rinner ut i sjön. Båda har dybotten vilket många vadare vill ha. Frisjön är en väldigt flikig sjö med många vikar och öar vilket gör att den är intressant för flera häckande arter. Några av de arter som häckar i sjön och dess omgivningar är fiskgjuse (3 par), storlom (upp till 5 par), lärkfalk, duvhök, sparvhök, bivråk, drillsnäppa, och skogssnäppa. Tidigare häckade även fisktärna men har nu utgått. Havsörn besöker sjön liksom smålom. När vattennivån sänks så är Kärrsnäppor

3 3 Nordöstra Frisjön Den norra lokalen ligger precis norr om Arnäsholms kapell där Lilla Häggån rinner ut i sjön. Lokalen ligger i Borås kommun men dock i Marks härad. Denna vadarlokal kommer fram årligen då det inte behövs så stor sänkning av vattennivån. En bra dag i mitten på juli kan inbringa 80 kärrsnäppor, 4 spovsnäppor, 5 grönbena, mosnäppa, enkelbeckasin, större och mindre strandpipare, Sydvästra Frisjön Arnäsholm Tyviksån I den lokalen som ligger i Marks kommun vid Tyviksåns mynning behöver vattennivån sjunka cirka 1,3 m. Området blir cirka 3 hektar stort och ökar upp till 5 ha om nivån sjunker ytterligare. Nu i sommar har nivån varit nere på cirka 1,6 under högsta nivån. Det var nästan årligen som man tog ut så mycket vatten på talet men förekommer mer sällan numera. Senast var 2016 som nivån var till och med lägre än i år men innan dess var det ett antal år sedan. Men nästan varje år sjunker nivån som gör att kanterna på ån blottas så gluttsnäppa och grönbena rastar. Skogssnäppa och enkelbeckasin häckar årligen rastade en del vadare men då häckade duvhöken och sparvhöken på var sin sida av Tyviksviken som sedan uppehöll sig där i området, vilket säkert skrämde en del fåglar som rastade. Det är framförallt under augusti som lokalen är bra. Den 27 augusti rastade en ägretthäger på lokalen. I år har 13 vadararter setts som större strandpipare som har setts dagligen med upp till 12 st, 6 strandskator, tofsvipor, 2 småsnäppa, 3 mosnäppa, kärrsnäppor, brushanar, rödbenor, gluttsnäppor, grönbenor. Dvärgbeckasin rastar årligen längre in efter ån. Andra år har även svartsnäppa rastat. Givetvis rastar andra arter också som piplärkor, ärlor, stenskvätta och gråhäger med flera. Nu är det bara att vänta på vad 2019 har att erbjuda blir det blöt sommar så rastar vadarna vid Viskanäs vid Veselången istället. Större strandpipare

4 4 Frågesport Onsdag 30 januari kl RSK:s sportstuga Storsjögården Det är nästan en tradition att föreningen har en inomhus frågesport. Aktiviteten har varit uppskattad och välbesökt med kluriga frågor som i de flesta fall har någon, ibland långsökt, koppling till vårt område och natur. Tidigare år har vi delat in de som kommer i två lag som sedan får välja ämnen. Hur vi gör i år är inte bestämt men troligen blir det fler lag. Självfallet blir det också fika. Frågor 2017 Vid frågesporten 2017 fanns det åtta olika ämnen att välja mellan och det gällde att vara allmänbildad. Ett av ämnena var Viskan och här fanns frågor om vilka kommuner Viskan rinner genom. Nästa fråga om Viskan gällde längden och där fanns tre alternativ för hur lång Viskan är 23 mil, 30 mil eller 14 mil. Självklart var det också frågor om fåglar och blommor. Nedan en fågelfråga som ni kan fundera på. De är bilder på tre fågelarter och det gällde att välja rätt namn bland de åtta förslagen till höger.

5 Årsmöte med bildvisning Kinnarumma Naturskyddsförenings ordinarie årsmöte 2019 är söndag den 24 februari kl i RSK:s sportstuga Storsjögården. Vi börjar med årsmötesförhandlingar som brukar ta en dryg halvtimma. Därefter blir det fika som följs av bildvisning. Fåglar i vår omgivning Kom och njut av fantastiska fågelbilder! Anders Bolmgren från Roasjö visar bilder och berättar om fåglar i vår omgivning. Årsberättelse Styrelsens verksamhetsberättelse finns tillgänglig i årsmöteslokalen. Verksamhetsberättelsen ger en kort beskrivning av verksamheten under Föreningen har genomfört en studiecirkel om fåglar. Andra aktiviteter är fjärilsutflykter, öppet hus i Karlagården och Café Orkidé. Karlagården fortsätter att vara kärnan i föreningens verksamhet men den torra sommaren gjorde att det på alla sätt blev ett rätt magert år även i Karlagården. Ekonomiskt gör föreningen ett underskott. Det beror främst på kostnader för bete i Karlagården. Föreningen har sedan tidigare en god ekonomi och förlusten är inte oroande. Val På årsmötet väljs styrelsen. Ordföranden väljs på ett år (avgående Lars Aspholmer) och två ordinarie ledamöter väljs på två år (avgående Lena Åsegård och Inger Karlsson). Styrelsen har dessutom fyra suppleanter som väljs på ett år (avgående Ronny Fallberg, Monica Borg, Bo Persson och Göran Hägnestig). Valberedningen består av Lars Karlsson och Sune Pettersson. Motioner Motioner ska lämnas till styrelsen senast den 31 januari Fågelutflykt Lördag 9 mars 2019 Samling 9.30 på torget i Viskafors 5 Vi gör en halvdagsutflykt för att titta på fåglar. Vart vi hamnar och vad vi får se beror på hur vi har det med snö och is i början på mars. Upplysningar: Ronny Fallberg eller Lars Aspholmer.

6 Karlagården 6 Karlagården Torkan 2018 gav dåligt med både blommor och svamp Allt var upplagt för ett bra 2018 för naturen i Karlagården. Betet med rödkullor under 2017 gav en god start. Ängen var ner betad och gav blommorna de förutsättningar som behövs i konkurrens med gräset. Det fanns i fackpressen uppgifter om att askskottsjukan kanske var på tillbakagång. Det var bara att vänta och se. Allt talade för en artrik äng sommaren 2018 men då kom värmen och framför allt torkan. I juni betades delar av Karlagården. Inte de blomrikaste delarna för de hade vi hägnat in särskilt. När vi hade Café Orkidé första lördagen i juni var vi faktiskt lite oroliga för att det kunde blir regn. Välbehövligt i så fall. Karlagården är nämligen redan då torr och vi hade dåligt med blommor. Visst fanns det jungfrulin, darrgräs, smörbollar, svinrot och slåttergubbe. Det var inte alls så rikligt som tidigare år. Orkidéerna kom sent och antalsmässigt var de också få jämfört med tidigare år. Tidigare år har vi slagit de blomrika partierna i juli men så gjorde vi inte Den torra sommaren gjord att det var dåligt med gräs. Dessutom behövde rödkullorna bete så i år släpptes korna in tidigt i augusti. Ytterligare träd har också fallit. Det gör att vi nu har gott om död ved till glädje för alla insekter. Dessutom får vi mer sol in till ängen och det är ingen nackdel. Tyvärr finns det vildsvin som går in i området och bökar. Det påverkar växtligheten. Negativt för att det ser illa ut och att det kan ta död på växter. Om böket sker i områden med enbart tjock grässvål kan böket vara positivt. Det kan skapa förutsättningar för andra arter att etablera sig. Askskottsjukan hoppet lever för Karlagården Vad kan vi göra för att rädda askarna? I flera år har vi sett askarna dö i Karlagården. Det är askskottsjukan som skördar offer. Länge trodde man att askskottsjukan på sikt skulle ta död på alla askar i landet. Så är det sannolikt inte. Forskning på senare år ger en något hoppfullare bild. En del askar verkar klara angreppen. Kan vi hjälpa askarna att överleva? Kanske. Det publiceras numera en del forskningsresultat och där framgår att en del askar helt enkelt har bättre motståndskraft mot sjukdomen än andra askar. Under 2019 kan vi skaffa oss mer erfarenheter i Karlagården. Vi har askar i alla stadier. Vi kan lära oss känna igen angreppen och sedan göra insatser genom att ta bort angripna grenar. Vi bör också samla ihop löv under angripna träd och köra bort eller bränna dem.

7 Karlagården 7 Forskares råd om askskottsjukan Texten nedan är hämtad från SLU:s information om askskottsjukan och är exempel på vad man kan göra: Ett sätt att bromsa svampens framfart skulle kunna vara att samla upp bladskaften där fruktkropparna sitter. Att askar i parkmiljöer har klarat sig bättre beror antagligen på att marken under träden krattas. Men det är ingen lösning för askarna som står i de svenska skogarna. I projektet har forskargruppen istället undersökt vad som händer om man klipper av de angripna skotten och grenarna, om det kan hjälpa trädet att hantera angreppet. Vi klipper av grenen som blivit angripen, med centimeters avstånd till det infekterade området. Det stoppar svampens framfart, berättar Jan Stenlid. Men det enda sättet att på lång sikt hjälpa asken fortleva är att få fram individer som är mer resistenta mot askskottsjukan, något som delvis sker av sig självt. De riktigt mottagliga träden har dött nu. Och visst är det ett problem att små träd dör först, eftersom det blir svårare att få till en föryngring då, men asken är extremt duktig på att föryngra sig, och de plantor som överlever angreppen är förhoppningsvis lite mer resistenta än askarna som dog, säger Jan Stenlid. Onsdag 22 maj Biologiska mångfaldens dag Den biologiska mångfaldens dag uppmärksammas över hela landet den 22 maj Borås Naturskyddsförening har valt att besöka Karlagården som en del av sitt vårprogram. Ett utmärkt val tycker vi. Karlagården är biologisk mångfald eftersom vi där har en naturtyp som en gång var vanlig men numera är mycket ovanlig. Gul rotskål, en ny rödlistad art i Karlagården Gul rotskål är en liten gul svamp. Det är den första förekomsten i Västsverige som finns rapporterad på artportalen. Arten är rödlistad som NT och artdatabanken uppskattar antalet lokaler i Sverige till 70. Mest förekomst finns på Öland. Spännande!

8 8 Tätört årets växt 2019 En köttätare blir årets växt Den vackert blå tätörten fångar nämligen små insekter på sina klibbiga blad och har sedan särskilda enzymer som bryter ner bytet så växten kan tillgodogöra sig näringen. Tätörten är vanlig i fjällen men finns över hela landet. Den växer på fuktig mark. I våra trakter finns bara ett fåtal rapporter på artportalen. Tattarströmmarna i Häggån nedströms Häggårda kraftverk Olatorp i Marks kommun på gränsen till Borås. Runt om i Sjuhärad finns betydligt fler växtplatser så troligen är den bara dåligt rapporterad från vårt område. Svensk botanisk förening utser varje år en växt som årets växt. Tätört blir årets växt En riktig skönhet med sin blå färg och spännande eftersom den tillhör de växter som kallas för köttätande. Rapportera! Hittar du tätört under 2019 så är det bra om du rapporterar in observationen. Du kan rapportera direkt till artportalen.se eller så kontaktar du Lena Åsegård och berättar var du hittat blomman. Tätörtens vänner De vilda blommornas dag Tätörten är fängslande och under flera år fanns en grupp som kallade sig tätörtens vänner och som brukade besöka växtplatsen söder om Karlagården. Det var två av föreningens grundare, Gunnar Byhlin och Eskil Benjaminsson och Karlagårdens närmsta granne Siv Minell och hennes make. Svensk botanisk förening är riksorganisationen för botaniskt intresserade personer. Det finns även lokala och regionala föreningar, bland annat en för Västergötland. En av de viktigaste aktiviteterna som föreningen bedriver är de vilda blommornas dag. Då arrangeras vandringar bland blommor runt om i Sverige med tusentals deltagare. KNF brukar inte ha någon egen vandring men Borås Naturskyddsförening brukar oftast anordna någon aktivitet. I år är det den 16 juni som är de vilda blommornas dag.

9 9 Skyttecenter norr om Rydboholm KNF har yttrat sig över en remiss om lokalisering av nya skjutbanor till en plats vid Viskan norr om Rydboholm. I underlaget från kommunen anges att syftet är att avveckla nio olika skjutbanor. En av de banor som avvecklas är skjutbanan i Viskafors mellan SE-vallen och Storsjön. Sammanlagt räknar man med att det kommer att avlossas skott vid banorna på ett år. Föreningen har i sitt yttrande betonat att underlaget är för dåligt. Ingen kan utifrån underlaget förstå om de som bor i norra delarna av Rydboholm kommer att höra ljudet från skjutbanorna och i så fall på vilken nivå och hur ofta. I underlaget finns inte heller några bedömningar om hur skjutbanan kommer att påverka grupper som idag besöker området mellan ridhuset och Rydboholm. Inte minst hundägare och ryttare. Det faktum att man inte kan förstå konsekvenserna av ett eventuellt beslut är allvarligt. Demokratin får sig en törn och det är risk att ytterlighetsuppfattningar med svepande och ibland överdrivna argument tar över. Även om det inte står i utredningen så är vår gissning baserad på uppgifter från andra banor att ljudet från skyttebanorna kan höras som vanlig samtalston i norra Rydboholm. Klart under de gränsvärden som finns men troligen irriterande för boende. Du kan ladda ner hela föreningens yttrande från föreningens Facebook sida eller webbsida. I yttrandet sammanfattas föreningens ståndpunkter i följande: Kinnarumma Naturskyddsförening konstaterar att det beslutsunderlag som nu varit på remiss inte ger vare sig beslutsfattare eller berörda kommuninnevånare en god möjlighet att fatta ett bra beslut baserat på att man har en hyfsad uppfattning om hur beslutet påverkar olika intressen. Det är omöjligt att väga olika för och nackdelar mot varandra utan mer information. Kommunstyrelsen bör därför besluta att beslutsunderlaget kompletteras.

10 10 Föreningens Facebook sida Facebook får idag mycket kritik av flera orsaker och mestadels är kritiken väl berättigad. Inte minst för att Facebook sparar information om användarna och använder informationen i särskilda annonseringspaket som fristående företag kan använda för att rikta utvald reklam till oss. De 35 personer som är medlemmar i Kinnarumma Naturskyddsförenings Facebook grupp ger förmodligen inte mycket reklamintäkter för Facebook. Det är inte många annonsörer som söker En bra bild med ovanligt motiv tog Ann- Christin Eliasson i sin trädgårdsdamm. En liten groda som satt i en röd näckros. Lasse Berglund var först med att rapportera att en rörhöna fanns i dammen i Rydboholm. Små och storlom är de arter som det finns flest inlägg om. En ovanlig bild från en fågelmatning blev det också. Lisbeth Ahlström har haft en nötkråka som matgäst i oktober. efter potentiella kunder som använt begrepp som flodpärlmussla, gyttrad taggsvamp, klockgentiana eller rörhöna. Har du inte tidigare besökt föreningens Facebook sida så är det hög tid nu. Gå in på Facebook och sök på Kinnarumma Naturskyddsförening. Eftersom vi är en sluten grupp måste du sedan begära att få bli medlem i gruppen. När du godkänts kan du följa vad som skrivs. Nedan har vi några exempel från sommaren och hösten en sparvuggla som besökte Tyvik. Däggdjursobservationer är inte så vanliga men 2018 fanns bild på iller och en lustig historia om en ung räv som ville bekanta sig med katten Siri. Insekter blir mest fjärilar. Från Krakavik fick vi bilder från Elis Hagestad på bålgetingar som bosatt sig i en holk. Sommaren var som bekant ovanlig och 2018 går inte till historien som året med rikast blomning av många olika arter. Som vanligt skrevs en del om klockgentianan. Inlägg fanns också om svartbräken, bladvass och cikoria. Hösten borde vara svampsäsong men även det var dåligt En favorit i repris var gul brödkorgsvamp. Ronny Fallberg är den ende som lägger upp korta videofilmer på Facebook. I december fick vi se en riktigt bra film med Vi har också haft inlägg om kommande aktiviteter, föreningens yttrande om skjutbanor och brev om nedskräpning på riksväg 41. Karlagården nämns i flera inlägg.

11 11 Vem äter vad vid fågelmatningen Mesar äter det mesta som serveras på matbordet- Fröätarna är finkar och sparvar. Havre Gulsparven gråsparv, ringduva och turkduva Solrosfrö. Domherre, stenknäck, grön och gråsiska, berg och bofink, grönfink, steglits, större hackspett, nötväcka plus mesarna. Hampfrö Talltita, tofsmes svartmes, men äts även av ovanstående. Jordnötter Nötkråka, nötskrika, nötväcka, blåmes, med flera mesar. Talg, ister, kokosfett och späck Större hackspett, nötväcka, trädkrypare, talgoxe, blåmes, stjärtmes Brödbitar Ring och turkduva, gråsparv Bananer, äpplen, och rönnbär Sidensvans och vissa trastar. Vi behöver bli fler medlemmar och då kan en webbsida vara ett sätt att nå nya naturintresserade personer. Vi har haft en webbsida i många år men den har inte uppdaterats och det är minst sagt hög tid för skärpning. För att nå sidan går ni till

12 12 Kontaktlista Här hittar du namn och telefon till styrelsen. Funktion Namn Tel E-post Ordförande Lars Aspholmer Vice ordförande Britt-Marie Bertilsson Kassör Lena Åsegård Ledamot Gunnar Gustavsson Ledamot Inger Karlsson Suppleant Ronny Fallberg Suppleant Göran Hägnestig Suppleant Monica Haglund Borg Suppleant Bo Persson Ängsmarksfond Årsmötet 2018 beslutade att skapa en särskild fond för att samla in pengar till skötsel av ängsmarker och då främst Karlagården. Uppmaningen var att vi ville ha många små bidrag som skapar delaktighet i verksamheten. Under 2018 fick vi in 2177 kr. Många har följt uppmaningen att bidra med 50 kr. Vill du ge ett bidrag är föreningens bankgiro , Märk betalningen ängsmarksfonden så hamnar pengarna rätt. Webbsida Kinnarummanatur.se Facebook Följ inlägg om natur på Facebook. Vi har en särskild grupp under namnet Kinnarumma Naturskyddsförening. Medlemsavgift Medlemsavgiften för 2019 är 50 kr per person. Betalning kan göras till bankgiro Glöm inte att uppge namn och adress.