Stadsrevisionen i Örebro kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Transkript

1 Revisionsrapport Stadsrevisionen i Örebro kommun Granskning av årsredovisning 2008 Mars 2009 Irene Deravian Oscar Hjelte Karin Sundelius Ingrid Norman, Certifierad kommunal revisor Gun-Britt Alnefelt, Certifierad kommunal revisor Kurt Westerback, Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges uppföljningsuppdrag Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys (kassaflödesrapport) Sammanställd redovisning Lag om allmänna vattentjänster

3 1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av att det lagstadgade balanskravet har uppfyllts. Av förvaltningsberättelsen framgår ett sammanfattande resultat och utveckling av verksamhetsmålen av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning och de finansiella mål som legat till grund för nämndernas verksamhet. Möjligheten att samlat utvärdera de verksamhetsmässiga målen av särskild betydelse för en god ekonomisk hushållning har ytterligare förbättrats i årets förvaltningsberättelse. Enligt kommunstyrelsens redovisning nås, på kommuntotal nivå, de verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning för sju av de nio målen år Målen som avser tiden för den genomsnittliga introduktionstiden för flyktingar samt antalet personer som gått vidare till studier eller arbete efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd har inte nåtts. Även om flera av målen nås på kommuntotal nivå finns skillnader i måluppfyllelsen mellan enskilda nämnder/enheter. Även om målet är uppfyllt innebär det inte alltid att nämnden nått ett tillfredsställande resultat. Fullmäktige har beslutat om finansiella mål för den långfristiga låneskulden (ska kunna variera mellan mnkr) och för årets resultat (lägst +175 mnkr). Årets resultat uppgår till drygt ca 97 mnkr (inkl jämförelsestörande kostnader med närmare 68 mnkr) och den redovisade långfristiga låneskulden uppgår till drygt 69 mnkr. Resultatet för kommunens ordinarie verksamhet (exkl. de jämförelsestörande posterna) uppgår till ca 165 mnkr vilket ligger nära det budgeterade resultatmålet. För år 2008 beslutades också att nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten högst får uppgå till 250 mnkr. För den skattefinansierade verksamheten uppgick nettoinvesteringarna till ca 323 mnkr. Målet har således inte klarats under år 2008, men bedömningen av detta måls påverkan på en god ekonomisk hushållning måste emellertid ske utifrån en längre tid än bara ett enskilt år där även de senaste årens starka driftsresultat vägs in i värdering och bedömning. De möjligheter till en högre investeringsvolym som 3

4 driftsresultaten skapat har också tillvaratagits. Mot bakgrund av den förväntade utvecklingen av skatteintäkterna behöver sannolikt investeringsnivåerna minskas de närmaste åren för att, så långt som möjligt, kunna behålla en stabil ekonomi. Två av de tre av fullmäktige beslutade finansiella målen för en god ekonomisk hushållning har således inte uppnåtts. Av förvaltningsberättelsen framgår sammanfattande resultat och utveckling av inom de tio strategiska utvecklingsområden som fullmäktige prioriterade i budgeten för år Ansatsen i uppdragen till programnämnderna inom de olika utvecklingsområdena är mycket bred och djup. Analyserna av sambanden mellan redovisningen av de åtgärder som vidtagits och uppnådda resultat är begränsade, alternativt saknas. Utvärderingen möjliggör inte att det går att utläsa resultaten i förhållande till de politiska uppdragen. Det har därför inte varit möjligt för oss att på nämndnivå kunna bedöma om fullmäktiges uppföljningsuppdrag utförts på avsett sätt. Utvärderingen behöver utvecklas och förtydligas till kommande år med avseende på bl. a vilka nämnder som omfattas av de olika utvecklingsuppdragen, hur uppdragen ska tolkas, hur mätningen ska gå till, vilka resultatnivåer som förväntas och vad rapporteringen ska innehålla så att den politiska styrningen kan utövas på ett tillfredsställande sätt. 4

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för upprättandet av årsredovisningen, inklusive den sammanställda redovisningen. Nämndernas redovisning skall, enligt kommunallagen, utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning finansieringsanalys (kassaflödesrapport) balansräkning sammanställd redovisning 5

6 Granskningen av årsredovisningen grundas på det material vi successivt erhållit under månaderna februari och mars Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet, om resultatet är förenligt med fullmäktiges finansiella mål för en god ekonomisk hushållning, om lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser är tillämplig är tilllämplig på kommunens verksamhet samt om återredovisning skett av fullmäktiges prioriterad uppdrag inom strategiska utvecklingsområden enligt budgeten för år Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Under granskningens gång har rättelser och kompletteringar fortlöpande skett. Då vår granskning inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister eller felaktigheter kan förekomma. Urvalet har skett utifrån materialitetsprincipen vilken innebär att olika gränsvärden satts för i vilken omfattning årsredovisningsposter granskats. 3 Granskningsresultat 3.1 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla: - en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3) - en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts (KRL 4:5) - sådana upplysningar som avses i KRL 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1). 6

7 3.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har översiktligt granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: obligatorisk information i enlighet med KRL och RKR:s rekommendationer sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro annat av betydelse för styrning och uppföljning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsen i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL. Mål för god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen görs en utvärdering av i vilken utsträckning kommunfullmäktiges mål för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. I bilaga till årsredovisningen finns en värdering av de olika nämndernas måluppfyllelse vad avser de verksamhetsmål som fullmäktige beslutat om. I förvaltningsberättelsen finns därutöver en sammanfattande redovisning av resultatet av de tio prioriterade strategiska utvecklingsområden som fullmäktige beslutat om i budgeten för år 2008 (fullmäktiges uppföljningsuppdrag). En särskild sammanställning av de olika nämndernas redovisning i respektive nämnds årsberättelse har upprättats. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. I förvaltningsberättelsen finns en sammanfattande lättillgänglig ekonomisk och finansiell analys. Sammanfattningen tar sina utgångspunkter från de av fullmäktige fastställda finansiella målen och det lagstadgade balanskravet samt innehåller övergripande information om pensionsmedelsförvaltningen, pensionsskulden och den verksamhet som bedrivs i de kommunala företagen. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen fördju- 7

8 pas under avsnittet Kommunens ekonomi i kommunredovisningen. Under detta avsnitt och i inledningen under avsnittet Fem år i sammandrag beskrivs och visas, enligt vår bedömning, nyckeltal i tillräcklig omfattning. Under avsnittet Sammanställd redovisning beskrivs översiktligt verksamheten i de kommunala företagen. I avsnittet om Verksamheten i Örebro kommuns företag lämnas fördjupad information. Se även avsnitt 3.5 Sammanställd redovisning i denna rapport. Händelser av väsentlig betydelse och förväntad utveckling. I årsredovisningens inledning, och i olika delar av förvaltningsberättelsen återges sammandrag över händelser som bedömts vara väsentliga under verksamhetsåret och för kommunens framtida utveckling. Väsentliga personalförhållanden. Förvaltningsberättelsens avsnitt om Medarbetare utveckling och resultat redovisar uppgifter om personalstruktur med avseende på antal tillsvidareanställda och visstidsanställda, sjukfrånvaro samt effekter av FRAM-projektet och av nya LAS-regler (Lagen om anställningsskydd). Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid och andelen som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar och mer. Statistiken är både könsuppdelad och åldersuppdelad. Vår bedömning är att den är upprättad i enlighet med lagstiftningen. Avsnittet innehåller även en beskrivning av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt om arbetsvillkor (AVI) och jämställdhet (JÄMIX). AVI och JÄMIX, fördelat på olika nyckeltal, redovisas i spindeldiagramform med jämförelse av resultatet för år 2007 och år För mer information hänvisas till personalbokslutet. Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser. Den 1 augusti år 2005 trädde lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser mm i kraft, den s.k. transparenslagen eller insynslagen. Reglerna innebär i korthet följande. Lagen ställer krav på viss redovisning i offentliga företag, genom krav på öppen och separat redovisning. Lagens intention är att säkerställa tillgången till ekonomisk information för att motverka konkurrensproblem. Lagen omfattar offentliga företag där stat, kommun eller landsting har ett direkt eller indirekt dominerande inflytande genom ägande, finansiell medverkan eller de regler som gäller för företaget. Även ekonomisk och kommersiell verksamhet som kommuner och landsting bedriver i förvaltningsform kan falla in under 8

9 begreppet företagsverksamhet, dock inte myndighetsverksamhet. Kravet på öppen redovisning ska tillämpas av företag (varje juridisk person) vars verksamhet kan påverka handeln mellan medlemsländerna i EES eller som för den ekonomiska och kommersiella verksamheten har en årlig nettoomsättning som överstiger 40 miljoner euro. Tillsynsmyndighet är Konkurrensverket. Revisorerna ska granska om redovisningen har fullgjorts i enlighet med bestämmelserna i lagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Revisorerna ska utfärda ett särskilt intyg över granskningen. I företag utfärdas intyget av yrkesrevisorerna medan det för verksamhet i kommunens eller landstingets förvaltning är de av fullmäktige utsedda revisorerna som utfärdar intyget. Kommunledningskontoret har upprättat och presenterat en redovisning för år 2008 enligt sin tolkning av insynslagen och har bedömt att kommunen inte för närvarande omfattas av regelverket eftersom nettoomsättningen (ca 364 mnkr) understiger tröskelvärdet 40 miljoner euro (ca 440 mnkr vid årsskiftet). Vi delar denna bedömning och något intygande från revisorerna behövs därför inte Investeringsredovisning Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och finansieringsanalysen avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har även i år analyserats och kommenterats i mycket begränsad utsträckning i de olika programområdenas redovisning i förvaltningsberättelsen. 9

10 Den totala samlade nettoinvesteringsvolymen uppgick under år 2008 till ca 387 mnkr 2008 (ca 399 mnkr under år 2007). För den skattefinansierade verksamheten uppgick nettoinvesteringarna till ca 323 mnkr (ca 335 mnkr under år 2007) och den taxefinansierade verksamheten uppgick till ca 64 mnkr (ca 64 mnkr även år 2007). För år 2008 beslutades att nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten högst får uppgå till 250 mnkr. Målet har således inte klarats under år 2008, men bedömningen av detta måls påverkan på en god ekonomisk hushållning måste emellertid ske utifrån en längre tid än bara ett enskilt år där även de senaste årens starka driftsresultat vägs in i värdering och bedömning. De möjligheter till en högre investeringsvolym som driftsresultaten skapat har också tillvaratagits. Mot bakgrund av den förväntade utvecklingen av skatteintäkterna behöver sannolikt investeringsnivåerna minskas de närmaste åren för att, så långt som möjligt, kunna behålla en stabil ekonomi. I investeringsvolymen ingår fastighetsförvärv med ca 15 mnkr. I bilaga 2 till årsredovisningen finns en sammanställning över slutredovisade större investeringsobjekt Driftredovisning Vi har granskat att: budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning per nämnd/verksamhet redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen jämförelse med tidigare år görs driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet av nämndernas verksamhet förhåller sig till fullmäktiges budget. En översiktlig sammanställning för varje programområde ingår i driftredovisningen. Analys av ekonomi och måluppfyllelse med angivande av olika nyckeltal framgår av avsnittet Verksamheten i kommunens nämnder. En utförligare analys av ekonomi och måluppfyllelse för de olika nämnderna finns i respektive nämnds årsberättelser. Vi bedömer att även de verksamheter som utförs genom intraprenad eller genom extern utförare på något sätt behöver redovisas och kommenteras. I bilaga till årsredovisningen finns en driftredovisning per verksamhetsområde, där också en jämförelse görs med föregående års nettokostnad per invånare. 10

11 3.1.4 Balanskrav Vi har granskat: kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av att det lagstadgade balanskravet har uppfyllts God ekonomisk hushållning Vi har granskat: Måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Av förvaltningsberättelsen framgår ett sammanfattande resultat och utveckling av verksamhetsmålen av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning och de finansiella mål som legat till grund för nämndernas verksamhet. Möjligheten att samlat utvärdera de verksamhetsmässiga målen av särskild betydelse för en god ekonomisk hushållning har ytterligare förbättrats i årets förvaltningsberättelse. Utvärderingen beskrivs och återrapporteras dels på en totalnivå för kommunen, dels i bilaga för aktuella nämnder. Enligt kommunstyrelsens redovisning nås, på kommuntotal nivå, de verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning för sju av de nio målen år Två av målen har inte klarats. Även om den genomsnittliga introduktionstiden för flyktingar har minskat till 28 månader så nås inte målet om att tiden inte ska vara längre än 24 månader. Antalet per- 11

12 soner som gått vidare till studier eller arbete efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd minskar istället för att öka. Även om flera av målen nås på kommuntotal nivå finns skillnader i måluppfyllelsen mellan enskilda nämnder/enheter. Sammanställning av de olika nämndernas utfall finns i bilaga till årsredovisningen. Även om målet är uppfyllt innebär det inte alltid att nämnden nått ett tillfredsställande resultat. Förutom tidigare, under investeringsredovisning, nämnda långsiktiga ekonomiska mål för den skattefinansierade investeringsnivå har fullmäktige beslutat om finansiella mål för den långfristiga låneskulden (ska kunna variera mellan mnkr) och för årets resultat (lägst +175 mnkr). Årets resultat uppgår till drygt ca 97 mnkr (inkl jämförelsestörande kostnader med närmare 68 mnkr) och den redovisade långfristiga låneskulden uppgår till drygt 69 mnkr. Två av de tre av fullmäktige beslutade finansiella målen för en god ekonomisk hushållning har således inte uppnåtts. Resultatet för kommunens ordinarie verksamhet (exkl. de jämförelsestörande posterna) uppgår till ca 165 mnkr vilket ligger nära det budgeterade resultatmålet Kommunfullmäktiges uppföljningsuppdrag Vi har granskat: Redovisningens av programnämndernas uppdrag att under året följa upp, utvärdera och återkoppla strategiska utvecklingsområden. Redovisning ska ske huvudsakligen i bokslut. Bedömning och iakttagelser Av förvaltningsberättelsen framgår sammanfattande resultat och utveckling av inom de tio strategiska utvecklingsområden som fullmäktige prioriterade i budgeten för år En särskild bilaga har upprättats för att försöka öka tillgängligheten till uppgifterna i de olika nämndernas årsberättelser. De uppdrag som lämnats till programnämnderna inom de olika utvecklingsområdena är att redovisa vilka åtgärder som vidtagits, att redovisa vilka resultat som uppnåtts, att analysera samband mellan vidtagna åtgärder och uppnådda resultat samt att redovisa vilka förbättringsåtgärder som planeras. Ansatsen i uppdragen till programnämnderna inom de olika utvecklingsområdena är mycket bred och djup. 12

13 Analyserna av sambanden mellan redovisningen av de åtgärder som vidtagits och uppnådda resultat är begränsade, alternativt saknas. Utvärderingen möjliggör inte att det går att utläsa resultaten i förhållande till de politiska uppdragen på ett tillräckligt sätt. Det har därför inte varit möjligt för oss att på nämndnivå kunna bedöma om fullmäktiges uppföljningsuppdrag utförts på avsett sätt. Utvärderingen behöver utvecklas och förtydligas till kommande år med avseende på bl. a vilka nämnder som omfattas av de olika utvecklingsuppdragen, hur uppdragen ska tolkas, hur mätningen ska gå till, vilka resultatnivåer som förväntas och vad rapporteringen ska innehålla så att den politiska styrningen kan utövas på ett tillfredsställande sätt. 3.2 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1). Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet resultaträkningens poster i allt väsentligt är rätt periodiserade. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Årets positiva resultat uppgår till 97 mnkr, vilket är mer än 78 mnkr lägre än vad som budgeterades för år 2008 ( 175 mnkr). Huvudorsakerna är att utfallet av verksamhetens nettokostnader blivit ca 29 mnkr högre än budgeterat och att finansnettot blivit drygt 60 mnkr lägre än budget, främst till följd av orealiserade kursförluster inom pensionsmedelsförvaltningen. Som tidigare nämnts ingår i årets resultat jämförelsestörande poster av engångskaraktär på närmare 68 mnkr. Resultatet för den ordinarie verksamheten uppgår således till sammanlagt ca 165 mnkr. 13

14 I de jämförelsestörande posterna ingår avsättning till Citybanan med drygt 57 mnkr, vinster vid tomträttsförsäljningar med ca 4,3 mnkr, realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar med närmare 5 mnkr och omställningskostnader inom FRAMprojektet med 19mnkr. Avsättningen för medfinansieringen till Citybanan kommenteras också i förvaltningsberättelsen och i avsnittet om tillämpade redovisningsprinciper. Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna uppgår till ca 98,5 % (97 % år 2007). Resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL. Vi bedömer, utifrån en mycket översiktlig granskning, att interna transaktioner har justerats korrekt. 3.3 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2) Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen sammantaget i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Kompletteringar av bilagor/specifikationer har gjorts under granskningens gång. Vi bedömer, utifrån rimliga granskningsinsatser, sammantaget att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och huvudsakligen har värderats enligt principerna i KRL. 14

15 Balansräkningen är uppställd enligt KRL. Granskningsiakttagelserna har fortlöpande kommunicerats med ansvariga handläggare. Några av våra granskningsiakttagelser kommenteras nedan. Arbetet med att ytterligare förbättra anläggningsregistret och samstämmigheten med bokföringen har fortsatt under år Vår bedömning är att en tydlig förbättring skett och att det endast återstår en del mindre justeringar. En utredning, med hjälp av extern konsult (Leaseright), av samtliga leasingavtal som tecknats av kommunen påbörjades i slutet av år En intern projektgrupp tillsattes för att fortsätta med arbetet. Under år 2008 tog projektgruppen fram ett förslag om att samtliga kopieringsmaskiner fortsättningsvis ska köpas istället för att leasas. Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget i april. Nu sägs leasingavtalen upp när avtalstiden är slut och sedan är det en central hantering (samarbete mellan IT-enheten och Upphandlingsenheten) för inköp av nya kopieringsmaskiner. Projektgruppen fortsätter att arbeta med frågor kring leasing för att få en så effektiv hantering som möjligt. Eventuellt nya leasingavtal får inte tecknas av förvaltningarna, utan det krävs en central hantering. Under år 2002 genomförde revisorerna en fördjupad granskning av rutinerna för hantering av värdehandlingar. I revisionsrapporten påtalades bl a att enhetliga rutiner för registrering, förvaring och återlämnande av värdehandlingar bör upprättas. Detta arbete påbörjades under år 2005 och det har slutförts under år Nu finns aktuella värdehandlingar numrerade och insatta i pärmar. Som påpekats tidigare år är fyra av de utlämnade lånen ränte- och amorteringsfria och bör skrivas av bokföringsmässigt. I bokslut 2007 uppmärksammades att det bland kundfordringarna fanns kvarstående fordringar från 2002 på ca 1,2 mnkr av ursprungligen fakturerade 2,2 mnkr avseende gatukostnadsersättningar för upprustning av södra delen av Storgatan. Kundfordran finns kvar även i bokslutet för Under 2008 beslutade kommunfullmäktige om tilläggsanslag med 10 mnkr för 2009 och anslag med 20 mnkr för ombyggnad av city. Beslut för de olika ombyggnadsprojekten kommer att fattas under En genomgång behöver sedan göras för att bedöma om fordringar behöver skrivas av bokföringsmässigt. Avsättningen för återställande av deponi uppgår till knappt 2,9 mnkr år 2008, vilket gör att drygt 74,4 mnkr av den beräknade totalkostnaden om närmare 86 mnkr har avsatts. Arbetet med sluttäckningen påbörjades år 2008 och beräknas att pågå till år Anslutningsavgifterna för vatten och avlopp periodiseras till sin helhet och tas upp som intäkt i takt med avskrivningen på investeringen. Från och med 2007 har avskrivningstiden förändrats från 33 till 50 år, vilket är i enlighet med rekommendationer från branschen. Det bör framgå i redovisningsprinciperna vilken avskrivningstakt som används. 15

16 De reserverade medlen för obligatorisk ventilationskontroll avskrivs i takt med att preskriptionstiden löper ut och kommer att vara helt avslutade inom några år. Under 1993 beslutades om kompletterande ålderspension för chefer i Örebro kommun. Uppgifter om chefernas kompletterande ålderspension har inte ingått i den årliga pensionsberäkningen som KPA gör. Det innebär att kommunen under tidigare år inte avsatt 18,2 mnkr (14,6 mnkr + löneskatt 3,6 mnkr) för åren Hela avsättningen är bokad på Enligt beräkning från KPA kommer avsättningen fortsättningsvis att vara ca 3-4 mnkr per år fram till år När det gäller avsättning av medel för medfinansiering av Citybanan har efter förhandlingar ytterligare sammanlagt 57,5 mnkr (inkl indexuppräkning) avsatts i bokslutet för år Den sammanlagda avsättningen motsvarar hälften av det beräknade slutbeloppet om drygt 185 mnkr. Indexuppräkningsbeloppet uppgår till närmare 4,8 mnkr. I enlighet med RKR:s rek.nr 6.1 redovisas denna infrastrukturella investering som kostnad i resultaträkningen och redovisas som jämförelsestörande post i resultaträkningen. I årets bokslut är det en ökning av pensionsförvaltningens likvida medel med 6,3 mnkr, från 0,6 mnkr till 6,9 mnkr. Det beror på att i 2007-års bokslut hade kommunen fondlösning för alla tillgångsslag i pensionsförvaltningen. I februari 2008 ändrade kommunen till diskretionär förvaltning (förvaltaren har mandat att fatta löpande placeringsbeslut inom avtalade ramar) för räntebärande värdepapper. Det gör att de likvida medlen varierar. Vid årsskiftet 2008 hade SEB 5,2 mnkr och Nordea 1,3 mnkr. Resterande 0,4 mnkr har kommunen på ett konto i Swedbank för att reglera förvaltningsavgifter. Kortfristiga placeringar har under året ökat med 49,5 mnkr, från 923,5 till 973,0 mnkr. Nedskrivning av orealiserade förluster har gjorts med 81,1 mnkr, och det är nu totalt 98,0 mnkr. Nedskrivningarna är för svenska aktiefonder Robur 69,4 mnkr globala aktiefonder Carlson 13,5 mnkr och europeiska aktiefonder Carlson 15,1 mnkr. Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 2.1 behandlar hur överenskommelser om pensionsförmånerna särskild avtalspension och visstidspension ska klassificeras och vilka uppgifter som ska lämnas. Örebro kommun gör avsteg från rekommendation i och med att ansvarsförbindelsen inte innefattar pensionsförbindelser till förtroendevalda enligt pensionsreglementet. Utbetalningarna har inte börjat ännu och för 2008 gäller det 13 personer. Avvikelsen rapporteras öppet under redovisningsprinciper. Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 13.1 behandlar redovisning av hyres- /leasingavtal. Kommunen redovisar maskiner, fordon och inventarier, inte mark och fastigheter som också omfattas av rekommendationen. Avvikelsen rapporteras öppet under redovisningsprinciper. 16

17 Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 17 behandlar värdering och upplysning av pensionsförpliktelser. Enligt rekommendationen ska, för pensionsförpliktelser som inte omfattas av RIPS 07, upplysningar lämnas om tillämpade beräkningsgrunder. Kommunen har inte redovisat beräkningsgrunder för KPA-Plan. 3.4 Finansieringsanalys (kassaflödesrapport) I finansieringsanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att finansieringsanalysen i allt väsentligt redovisar hur de likvida medlen påverkats av den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten och att noter finns. Enligt not till finansieringsanalysen finns en mindre outredd differens som inte uppgår till väsentligt belopp. 3.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(rådets rekommendation) Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2) Det är god redovisningssed att inkludera en finansieringsanalys. (Rådets rekommendation) Vi har granskat att: 17

18 den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL och även innehåller en finansieringsanalys noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer till resultat- och balansräkningsposter. Det innebär att posterna i noterna ska vara rensade från interna mellanhavanden den sammanställda redovisningen omfattar samtliga kommunens företag konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod tillämpas vid konsolideringen beloppen överensstämmer mellan den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar interna poster har eliminerats i allt väsentligt även i noterna. Bedömning och iakttagelser Vid vår granskning har vi endast haft tillgång till preliminära underlag från aktiebolagen. Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en tillfredsställande helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Granskningen visar att den sammanställda redovisningen i huvudsak är upprättad i enlighet med KLR:s krav (kap 8:1 och 8:2). Konsolideringen av de underliggande enheterna har huvudsakligen utförts i överensstämmelse med praxis och god redovisningssed. Av redovisningsprinciperna framgår det att redovisningen baserats på kommunens redovisningsprinciper med några undantag. I den sammanställda redovisningen ingår de juridiska personer, i vilka kommunen direkt eller indirekt, innehar en röstandel om minst 20 %. Under avsnittet Verksamheten i Örebro kommuns företag redovisas bolagens verksamhet på en övergripande nivå. I avsnittet återges översiktligt vad ägardirektiven anger. För de flesta majoritetsägda aktiebolagen anges också att årets resultat och verksamhet bedöms överensstämma med kommunens ändamål för bolagets verksamhet. Vi kan inte finna att några kommunala verksamhetsmål finns uppställda för bolagen. Interna poster av väsentlig karaktär har eliminerats och dess storlek framgår av uppgifterna i noter som kompletterar den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkningar samt fiansieringsanalys. De överväganden som tillämpats avseende osäkra poster eller poster där överensstämmelser mellan de olika enheterna saknas har i de flesta fall kommenterats och dokumenterats i den underliggande dokumentationen. Viss komplettering har skett under granskningens gång. 18

19 Koncernredovisningen skall upprättas efter koncernmoderns redovisningsprinciper. I vissa fall kan skillnader uppstå mellan bolagens redovisningspraxis (årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens och Redovisningsrådets anvisningar) och kommunens redovisningsprinciper (Kommunala årsredovisningslagen och Rådet för kommunal redovisning). I dessa fall skall kommunens redovisningsprinciper tillämpas med omräkning av de ingående enheterna efter dessa principer. I huvudsak överensstämmer de tillämpade redovisningsprinciperna med varandra förutom på några poster. Det gäller framförallt uppskrivning av materiella anläggningstillgångar som är otillåtet enligt kommunal redovisningspraxis men som är möjligt i aktiebolag. Örebro Rådhus AB har även i år gjort en reversering av tidigare nedskrivningar på fastighete. Uppskrivning av fastigheter har skett under 2008 med 3,9 mkr, för 2007 gjordes en uppskrivning med 53 mkr liksom under 2006 med 95,7 mkr, med 21,6 mkr år 2005 och med 222 mkr år Av den ursprungliga nedskrivningen på 520 mkr som gjordes 1995 kvarstår nu 123,8 mkr. Posten kommenteras tydligt i förvaltningsberättelsen. Även Örebroporten Fastigheter AB har gjort en uppskrivning med 4,4 mnkr på en fastighet. Detta har inte återförts i den konsoliderade redovisningen vilket bör ske. Vidare har Stadsnät i Örebro AB förändrat sina avskrivningstider i enlighet med SKL:s rekommendationer. Kommentar kring detta har inte lämnats i den sammanställda redovisningen. Resultatet för koncernen är i år 43,6 mkr högre än kommunens resultat vilket till största delen beror på realisationsvinster som gjorts när man sålt fastigheter och aktier inom Rådhuskoncernen Noter till resultat- och balansräkning finns upprättade. Justeringar för minoritetsintresset i Örebro Fritidscenter AB och i Länsmusiken i Örebro AB har utförts. Några företagsförvärv har inte genomförts under Den underliggande dokumentationen till den sammanställda redovisningen är tydlig och noggrant upprättad. 3.6 Lag om allmänna vattentjänster En ny VA-lag gäller från den 1 januari 2007, Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Enligt denna ska verksamheten redovisas med egen resultaträkning och balansräkning. Av redovisningen ska också framgå hur stor del av de gemensamma kostnaderna som har fördelats på va-verksamheten. Lagstiftningen lämnar stort utrymme för praxisutveckling av redovisningens praktiska utformning. För närvarande finns inga särskilda rekommendationer från normgivande organ som tolkar eller förtydligar vad god sed kopplat till lagstiftningen innebär. Både Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) och Svenskt Vatten har tagit fram skrifter i ämnet som kan ge vägledning i flera frågeställningar. 19

20 Vi har översiktligt tagit del av den särredovisning som upprättats för verksamheten och bedömer att de grundläggande förutsättningarna för en sådan redovisning föreligger. Det finns inget särskilt krav på granskning av särredovisningen i samband med granskning av kommunens årsredovisning. Redovisningen innehåller resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter. Vi föreslår att en särskild granskning av redovisningen genomförs av stadsrevisionen under år