Processer och IT (725G47) Systemvetenskapliga programmet

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Informatik Hans Holmgren Processer och IT (725G47) Systemvetenskapliga programmet Tentamen 1 för SVP1, , kl Riktlinjer Skriv AID-nummer på varje inlämnat papper. Skriv enbart på en sida av papperet. Skriv läsligt och börja varje uppgift på nytt papper. Hjälpmedel Inga hjälpmedel är tillåtna. Poäng Tentamen kan ge maximalt 100 poäng. För betyget godkänd (G) på del A krävs preliminärt minst 36 poäng och för betyget godkänd på del B krävs preliminärt minst 14 poäng. För betyget godkänd på hela tentamen krävs betyget G på såväl del A som del B. För betyget väl godkänd (VG) på hela tentamen krävs preliminärt minst 75 poäng sammanlagt på del A och del B. Resultat I enlighet med reglerna i studiehandboken meddelas resultatet från skrivningen senast 14 dagar eller 10 arbetsdagar efter skrivningstillfället. Anvisningar Många av frågorna är inriktade på kortfattade redogörelser, också ofta kallade definitioner, för huvudbegrepp som används i boken. I dessa redogörelser eller definitioner är det viktigt att sträva efter att, så långt möjligt, använda samma grundbegrepp som författaren använder för att definiera sina huvudbegrepp. Det är mycket viktigt att hålla redogörelserna kortfattade, vilket de blir om de rätta grundbegreppen används. Längre utläggningar av mindre precist slag kan komma att bedömas ganska snålt. Lycka till!

2 Del A För att få betyget G på denna del av tentamen krävs preliminärt 36 poäng. I figurer måste alla ingående element vara försedda med tydliga beteckningar, som också kort ska förklaras i en figurtext. 1. Vad menas med "dynamisk konservatism" när man talar om beteendet hos sociala system? Detta kan delas in i fyra faser. Namnge dessa och karakterisera kort var och en. 2. En välkänd modell bland organisationsteoretiker i Sverige delar in personlighetstyper i tre grupper. Namnge var och en och karakterisera den kort. 9p 3. En förändringsprocess kan delas in i tre grundläggande faser. Vilka är dessa? Namnge var och en och rita en enkel figur för att åskådliggöra processen. 4. Förändringsmodellen TQM karakteriseras av sju aspekter. Förklara först vad TQM är en förkortning av och namnge sedan de sju aspekterna. 5. TQM och BPR är två olika förändringsmodeller. Förklara först vad BPR är en förkortning av och jämför sedan de bägge modellerna med avseende på: 1. Den avsedda förändringens karaktär. 2. Tidsperspektiv. 3. Resursfokus. 4. Risk. 4p 6. Leavitts diamant är en mycket ofta citerad modell för att åskådliggöra hur olika aspekter i en organisation är kopplade till varandra. Rita en enkel figur över "diamanten" och redogör kortfattat för de ingående elementen. 7. Vad kan SWOT-modellen användas till? Förklara kortfattat detta, inklusive vad respektive bokstav står för och rita sedan upp modellen i en tabell med två av bokstäverna som radrubriker och de två andra som kolumnrubriker. Fyll till sist i rutorna med lämpligt innehåll. 8. Redogör för hur en matrisorganisation fungerar med hjälp av en figur och genom att förklara vad beteckningarna i figuren står för. 6p 13p 7p

3 Del B För att få betyget G på denna del av tentamen krävs preliminärt minst 14 poäng. Syftet med uppgiften är att det skall framgå att du har en förmåga att rita handlingsgrafer (FA/SIMM). Rita handlingsgrafer som åskådliggör nedanstående beskrivna aktiviteter. (Om det är något ni anser saknas i beskrivningarna gör egna antaganden och redovisa vilka antaganden du gjort). I handlingar behöver du bara ange namnet på handlingen (inte tid, var och vem som utför denna). Ni ritar bara en graf per uppgift (att rita en hel sammanhängande graf för hela uppgiften blir för krångligt). Bli inte stressade av att ni kanske känner att ni inte får till allt i alla grafer. Gör så mycket ni kan! Även om en graf inte skulle vara helt korrekt så kan det vara delar som ni får poäng för! Uppgift 1 (5 p) En person önskar få hjälp och ringer 112 med hjälp av en telefon. Samtalet hamnar hos SOS Alarm som gör en bedömning av samtalet. Det kan bli fråga om att skicka en ambulans och/eller räddningstjänsten och/eller polisen och/eller vidta en annan åtgärd. Information i det inkomna samtalet samt åtgärder läggs in i ett IT-system. Det kan också bli fråga om att enbart koppla samtalet vidare till polisen. Om det är ett sådant polisärende (t.ex. ett rån, misshandel, hot) kopplas samtalet till polisens länskommunikationscentral. En operatör på polisens länskommunikationscentral svarar på samtalet och information läggs in i ett IT-system som heter STORM (kallas att upprätta ett HR. HR = Händelserapport), men det kan hända att polispatrull skickas direkt innan information lagts in i ett HR. Om så sker så måste operatör på länskommunikationscentralen lägga in information i efterhand (dvs skapa ett HR efter att patrull skickats till platsen). Ett HR (som är ett ärende som är registrerat i IT-systemet STORM) innehåller t.ex. namn på anmälaren och tid samt plats för händelsen. En operatör går in i STORM och tittar vilka ärenden som ligger där. Operatören tittar i STORM vilka patruller som är lediga och ropar sedan upp patrull på radio eller ringer upp patrull på mobiltelefon. Om det inte är ett akut ärende kan det hända att patrull skickas senare eller att ingen patrull skickas alls utan att ärendet skrivs av. HR kompletteras med information om vilka patrull/patruller som skickats till platsen eller om ärendet har skrivits av. Uppgift 2 (8 p) Ett SALSA-larm innebär att det är någon som har hjärtstillestånd. Om någon har hjärtstillestånd tar enhet (kan vara polis, räddningstjänst, ambulans, taxi i vissa fall) med sig sin SALSA apparat och andningsmask och eventuellt annan sjukutrustning till den som har hjärtstillestånd. Den första åtgärden är ta av personens kläder på överkroppen. Nästa åtgärd är att öppna SALSA-apparaten (vilken sker parallellt med att kläderna tas av) och två elektroder placeras på vänster respektive höger sida av personens bara bröst. SALSA-apparaten slås på. SALSA-appareten läser av personens hjärtfrekvens. När apparaten skall läsa av eventuella hjärtslag säger den till att inte någon skall vidröra personen med hjärtstillestånd. Antingen säger apparaten till att man skall trycka på en knapp som ger en elektrisk impuls eller så säger aparaten till att man skall fortsätta hjärt- och lungräddning, eller har personen återfått hjärtslag/andning och då säger apparaten till att andra åtgärder skall vidtas. Hjärt- och lungräddning går till så att man först ger 2 konstgjorda andetag (mun mot mun metoden), följt

4 av 30 kompressioner, följt av 2 konstgjorda andetag, följt av 30 kompressioner, följt av 2 konstgjorda andetag osv. tills SALSA-apparaten säger till att ingen skall vidröra personen. Som tidigare beskrivits gör sedan SALSA-apparaten en analys. Hela processen med SALSAapparaten och HLR (hjärt- och lungräddning) pågår tills personens andning/hjärta fungerar utan hjälp alternativt att läkare säger till att avbryta livräddningen. Uppgift 3 (3 p) När en polispatrull åker fram till ett jobb kan information skickas ut från ett HR (t.ex. namn och telefonnummer till anmälare, signalement på gärningsman) till polismännens radioapparater. Det händer också att patrullen önskar få mer information från operatör genom att ta kontakt med denna via radio eller telefon. Operatören svarar på frågorna genom att utgå från information som finns i ett HR (IT-systemet STORM). När patrull kommer till platsen skickar de en status (02) till länskommunikationscentralen med hjälp av radioapparaten (slangord för polisiär kommunikationsutrustning) alternativt tar kontakt med operatör på länskommunikationscentralen och säger att de är framme med hjälp av radioapparaten eller per telefon. Tidpunkten när de är framme noteras i HR. När polismännen anländer så skapar de sig först en överblick över situationen och kan notera vissa saker i ett skrivblock. Patrullen rapporterar sedan muntligen via radio eller telefon till operatör på länskommunikationscentral som lägger in uppgifter i HR (uppgifter från block kan användas). Uppgift 4 (3 p) När en polispatrull befinner sig på en brottsplats finns det ett flertal handlingsalternativ. Ett är att patrullen lämnar platsen utan att vidta några åtgärder. Ett annat att patrullen skriver en rapport. En tredje att patrullen vidtar långt gående förstahandsåtgärder (skriver anmälan och/eller förhör och/eller skriver anmälningar, teknisk undersökning). En fjärde att tar hand om ett djur. En femte att ta hand om ett brottsoffer och eventuellt skjutsa denna till sjukhus. Ett sjätte alternativ kan ni skriva övrigt (det går att räkna upp massor av aktiviteter). När patrullen är klar med ett HR så skickar de antingen en status (12) till länskommunikationscentralen med hjälp av radion alternativt tar kontakt med operatör på länskommunikationscentral med hjälp av radioapparat eller telefon och meddelar åtgärd (t.ex. medling). Uppgift 5 (8 p) Om patrullen träffat på en misstänkt gärningsman hanteras detta på ett särskilt sätt. För det första handlar det om att fastställa om det rör sig om ett brott och om den misstänkte är skäligen misstänkt för brottet. För att kunna fastställa om det rör sig om ett brott genomförs ofta förhör med målsäganden och/eller vittnen. Om personen kan misstänkas för ett brott handlar nästa steg om att avgöra vilken typ av brott det rör sig om. Om det är ett brott med minst två års fängelse i straffskalan skall personen gripas (vilket innebär att denna transporteras till polisstationen). Om det finns ett års fängelse i straffskalan eller därutöver skall personen gripas om det bedöms finnas kollusionsfara (risk att utredningen blir förstörd om personen inte grips) eller recidivfara (risk för återfall i liknande brottslighet). För att kontrollera recidivfara görs en dataslagning i brotts- och belastningsregistret (BR) och misstankeregistret (MR). Detta kan ofta utföras av patrull själva på Lap-top. Om patrull inte har tillgång till en lap-top så utförs dataslagningen av operatör på begäran av patrull via telefon eller radio. Om personens identitet inte kan fastställas kan personen gripas oavsett

5 vilket brott det rör sig om (till och med om denne färdas på en cykel som saknar ringklocka, vilket är ett bötesbrott). När någon kan/skall gripas regleras av rättegångsbalken. Poliserna skall också alltid väga in behovs- och proportionalitetsprincipen som regleras i polislagen om någon skall vara föremål för en tvångsåtgärd (t.ex. gripande). Om en gärningsman inte skall gripas så noteras dennes personuppgifter i IT-system (RAR) i Lap-top eller i anteckningsblock. Dessutom meddelar patrull operatör via telefon eller radio som lägger in informationen i aktuellt HR. Det händer att patrull håller förhör med gärningsman på plats. Förhöret dokumenteras i IT-system i lap-top (DURTvå) eller i anteckningsblock. Flera andra åtgärder kan vidtas på en plats, t.ex. en husrannsakan och/eller beslag och/eller en teknisk undersökning. Dessa regleras av rättegångsbalken, men även av andra föreskrifter. Vid en teknisk undersökning används hjälpmedel som kamera, fingeravtrycksutrustning, microsil (för att säkra verktygsspår). Vid beslag används eventuellt kamera för att dokumentera och eventuellt påsar för att förvara de beslagtagna föremålen. Vid en husrannsakan kan polispatrullen använda en kofot för att bryta upp en dörr. De åtgärder som en patrull vidtar skall meddelas till operatör så att denna kan lägga in informationen i aktuellt HR. Patrullen har kontakt med operatör med hjälp av telefon eller radio.