Trygghetsvandring. i området söder om Arbogaån, kring Österled. 21 maj Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet

Transkript

1 i området söder om Arbogaån, kring Österled 21 maj 2012 Kommunstyrelse Kommunkansliet

2

3 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Vad är en trygghetsvandring? Metod Trygghetsvandring i området söder om Arbogaån, kring Österled Reaktioner efter vandringen Området söder om Arbogaån Historik Brottstatisk Framtid Resultat från vandringen 9 Bilaga

4

5 1 Bakgrund Åtgärder för att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Arboga kommun är ett prioriterat område för både polisen och Arboga kommun som verksamhet. Arboga kommun har ingått en samverkansöverenskommelse med Polismyndigheten i Västmanland. Överenskommelsen bygger på att polisen och kommunen ska samordna sina resurser för att effektivt minska brottsligheten och öka tryggheten i Arboga. Parterna har åtagit sig att en gång per år ta fram en handlingsplan med åtgärder med detaljer till varje problembild. Planen ska fastställas av lokala brottsförebyggande rådet och utgöra rådets verksamhetsplan. Utifrån den officiella brottsstatistiken och i samarbete med representanterna i det lokala brottsförebyggande rådet har fem olika inriktningsområden valts ut för rådets verksamhetsplan. Varje område innehåller en kort beskrivning, målsättning, förslag på lämpliga aktiviteter, vilka som samarbetar och vem/vilka som ansvarar för respektive inriktningsområde. De prioriterade inriktningsområdena är: Utveckla det brottsförebyggande arbetet för ungdomar och fånga upp ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet och utanförskap Utveckla samarbetet för att begränsa tillgängligheten av alkohol och andra droger Utveckla Grannsamverkan och göra metoden mer känd Öka tryggheten i offentlig miljö Förebygga stölder och snatterier Att initiera och organisera trygghetsvandringar samt följa upp så att trygghetsskapande åtgärder genomförs är ett exempel på en aktivitet i det lokala brottsförebyggande rådets verksamhetsplan vars syfte är att öka tryggheten i den offentliga miljön. 5

6 2 Vad är en trygghetsvandring? 2.1 Metod Många olika förvaltare ansvarar för utemiljön i ett område. Det kan vara fastighetsägare, kommunala förvaltningar, bostadsrättsföreningar, de boende och så vidare. Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre närmiljö genom att identifiera och åtgärda platser som upplevs otrygga eller bedöms vara osäkra. Metoden bygger på att dessa upptäckter görs i samverkan mellan olika verksamheter och i dialog med invånare som bor i och känner till det berörda området. Synpunkter och förslag på åtgärder ska sedan förmedlas till berörda förvaltare. Enklare brister kanske kan åtgärdas relativt snart medan andra större åtgärder tas med i den fortsatta planeringen. Under vandringen tittar man till exempel på buskage, belysning, tillgänglighet, klotter, skadegörelse, lekplatser, bänkar, parkeringsplatser, hållplatser och otrygga passager. Syftet är också att deltagarna får träffas och utbyta tankar och synpunkter med varandra och komma med egna förslag på åtgärder. 2.2 Trygghetsvandring i området söder om Arbogaån, kring Österled Hyresvärdar, bostadsrättsföreningar, hyresgästföreningen, verksamheter i området och de kommunala råden i Arboga bjöds in med direkta utskick till att vara med på vandringen. Dessutom lades information om vandringen ut på Arboga kommuns hemsida och ett pressmeddelande skickades till media. Utöver närvarande politiker och tjänstemän från Arboga kommun samt polisen deltog omkring 20 personer i vandringen, både boende, representanter från hyresgästföreningen och bostadsrättsföreningar och hyresvärdar i området. Efter en kort samling på stadsbiblioteket med information om bakgrund och utgångspunkt för trygghetsvandringen genomfördes vandringen i omkring 1 ½ timme längs en förutbestämd slinga. 2.3 Reaktioner efter vandringen Efter vandringen återsamlades alla ute på stadsbiblioteksgården för en kort genomgång och fika. Den samlade bedömningen var att trygghetsvandringen var en bra metod för att titta närmare på området och vad man kan göra för åtgärder för att öka tryggheten och tillgängligheten. Området har många fina kvalitéer och ligger nära stadskärnan och dess service. 6

7 3 Området söder om Arbogaån 3.1 Historik Storgatan anlades under 1300-talets början när man byggde ut staden söder om ån. En brand i mitten på 1600-talet tog med sig all bebyggelse från den tiden och gårdarna som byggdes upp var stora och hade flera ekonomibyggnader för att kunna bedriva verksamheter och jordbruk. Storgatan var en livlig gata fram till långt in på 1900-talet, idag är det mest bostäder i området. Kapellgatan är också troligen från 1300-talet. Den drogs fram till Trädgårdsgatan men kan ha fortsatt även upp till Helge Svens kapell som låg upp mot Brattberget. Kapellgatan var den gamla infarten till staden söderifrån och var kantad med en trädallé. I samband med flygverkstadens etablering i Arboga på 1940-talet behövdes mycket bostäder byggas till alla som kom inflyttade. Utbyggnaden av flyget gick så snabbt att de nya bostäderna fick byggas på gärdena utanför stadskärnan. År 1943 tog man i Arboga beslut om att 800 lägenheter behövde byggas. Främst var det Vasastaden och i området på söder som kom att förändras mest av detta beslut. På 10 år nästan fördubblades befolkningen i Arboga. Det blev en enorm påfrestning för staden som behövde bygga ut vägar, vatten- och elledningar med mera. Foto: Reinhold Carlsson Eftersom bygget behövde gå snabbt var det enklast att förlägga ny bebyggelse på mark som tidigare var obebyggd och som inte hade några stadsplaner. Söder om Trädgårdsgatan var det tidigare åkermark, lite österut låg ett tegelbruk, men nu byggdes området ihop med den gamla stadskärnan. Området öster om Kapellgatan började byggas på 1940-talet och från 1960-talet började fastigheterna väster om Kapellgatan att byggas. På och 70-talet revs en del kvartersbebyggelse längs Storgatan och Trädgårdsgatan för att ge plats åt hyreshus och radhusbebyggelse. Det revs också en del bebyggelse för att kunna bygga äldreboende, vårdcentral, affärer och hyreshus men också för att kunna dra fram nya gator, exempelvis Herrgårdsgatan. Garvaregården revs i slutet på 50-talet för att göra plats för bibliotek och polishus. I övrigt revs nästan inga ågårdar söder om ån. I nedre botten på flera hyresfastigheter på söder gjordes lokaler för olika typer av verksamheter. I området har exempelvis funnits matvaruhandel, butiker och en biograf, Ringborgs bio, med mera. Österled byggdes ut på 1970-talet, tänkt som en förbindelse mellan europavägarna E3 och E18. 7

8 3.2 Brottstatisk Enligt polisens brottstatistik över anmälda brott är det främst problem med inbrott och skadegörelse i området. Under perioden januari-maj 2011 anmäldes 60 brott (figur 1). Samma period år 2012 hade antalet anmälningar minskat till 24 (figur 2). Det beror främst på att man fick fast ett antal personer som låg bakom ett flertal av brotten. Antalet anmälda våldsbrott i området var i stort sett lika under perioden januari-maj såväl 2011 som 2012 med 9 respektive 8 anmälda brott. Figur 1: Tillgrepp&skadegörelse jan-maj 2011 Figur 2: Tillgrepp&skadegörelse, jan-maj Framtid Arboga kommun arbetar på olika sätt för att utveckla och bevara den yttre miljön och det finns olika framtagna planer och program som syftar till att utveckla exempelvis bebyggelsen, gator, torg och parker. I kommunen finns en antagen Trädplan för Arbogas centrala delar som visar på möjligheterna att använda träd för att utveckla kvaliteterna i stadsmiljön. Det finns även en antagen Grönstrukturplan för hela kommunen med mål och riktlinjer för hur gröna värden ska bevaras och utvecklas. I Byggnadsordningen beskrivs bebyggelsen i stadskärnan samt ett förhållningssätt till de karaktärsdrag som representerar stadskärnans historia. För närvarande arbetar tekniska med att ta fram en Belysningsplan för Arboga kommun. Belysningsplanen, som kommer att vara klar under hösten 2012, syftar till att utveckla belysningen utifrån flera aspekter, bland annat trygghet, energieffektivisering och estetik. En fördjupad översiktsplan kommer också att tas fram för centrala Arboga och den kommer ge förslag på hur framtida mark- och vattenanvändning kan utvecklas eller bevaras. Till dessa planer och program kan resultaten från trygghetsvandringar fungera som bra planeringsunderlag. 8

9 4 Resultat från vandringen Förslag på åtgärder, ansvar och tidsplan för åtgärder kan, där detta saknas och där så är möjligt, kompletteras med längre fram. Bild Plats Synpunkter 1. Storgatan/ Garvaregränd Bristfällig gatubelysning i området. Spontana gångstråk. Bra med nedklippta häckar kring parkeringsplatserna. Förslag på åtgärd En belysningsplan är under framtagande, den ska ge ett helhetsgrepp, bland annat på var belysning ska kompletteras. Ansvar Tidsplan Belysningsplan klar hösten Bänkarna behöver åtgärdas eller tas bort. Höga trottoarkanter från Storgatan för att ta sig upp till trottoaren som leder till parkeringen. Ta bort bänkarna. Tillgänglighetsanpassningar är påbörjade i stan och arbetet fortsätter. Bänkar togs bort direkt efter vandringen. I år görs inga anpassningar men hela Storgatan är i behov av åtgärder för att öka tillgängligheten. 9

10 2. Garvaregränd Sopsorteringscontainrarna är saknade. En ny plats i området kommer att presenteras. Hösten Garvaregränd/ Trädgårdsgatan Bristande gatubelysning vilket gör området otryggt och mörkt kvällstid. En belysningsplan är under framtagande, den ska ge ett helhetsgrepp, bland annat på var belysning ska kompletteras. Belysningsplan klar hösten Behövs det så mycket bänkar i lekparken? Det borde finnas lite mer lekgrejer i lekparken. Mysig lekpark som används av de boende. Nya gungor kommer att sättas upp och det kommer också göras en översyn av lekparken. Hösten

11 Lekparken har ett trasigt stängsel, kan man byta ut det? Trasigt stängsel ska bytas ut. Läggs in i långsiktig underhållsplan. 4. Trädgårdsgatan Fler träd skulle behöva planteras längs Trädgårdsgatan. Det är mycket rör i marken och inte lämpligt att plantera längs hela gatan. Dock kommer några träd planteras i anslutning till lekparken. Hösten 2012 Garagelängorna längs med vägen skapar en sluten yta. Skulle man kunna måla dem, exempelvis med stadsmiljömotiv? Finns det något förslag på motiv eller hur man kan piffa upp väggen får man gärna vända sig till Byggnadsfirman Lund. Byggnadsfirman Lund 11

12 5. Paradisgränd Bristfällig gatubelysning. En belysningsplan är under framtagande, den ska ge ett helhetsgrepp, bland annat på var belysning ska kompletteras. Belysningsplan klar hösten Herrgårdsgatan Huset på hörnet Trädgårdsgatan/Herrgårdsgatan är förfallet, ska man rusta eller riva det? Eller ska man göra parkeringsplatser? Frågan tas med, den ska utredas. ABO Trädplantering längs med Herrgårdsgatan är fint. 7. Österled Här körs det alldeles för fort, minimihastigheten är 50 km/h. Det borde vara 30 km/h på större del av sträckan. Vad kan man göra för att minska hastigheten? En hastighetsplan för Arboga stad är under framtagande. Hastighetsplan klar hösten Åtgärder på gatan kommer att prioriteras i framtida åtgärdsprogram. 12

13 Från Österled ut på Herrgårdsgatan är det dålig sikt på grund av att väjningsplikten ligger långt in från korsningen. Bra med fina träd på Österled mycket trevligt! 8. Nääfsgatan Bristfällig gatubelysning. Fina innergårdar i kvarteret Klostret! En belysningsplan är under framtagande, den ska ge ett helhetsgrepp, bland annat på var belysning ska kompletteras. Belysningsplan klar hösten Kring parkeringsplatser vid kvarteret Klostret är det mörkt och mycket buskage. Även kring cykelparkeringarna är det mycket buskage. Gatubelysningen mitt emot parkeringsplatsen bör kompletteras så att parkeringsplatsen blir i samarbete med Ringugnen 13

14 9. Munkgatan Det saknas övergångställ längs gatan, var ska barn lära sig att gå över vägen? belyst. De stora träden (exkl. björken) bör tas ner och häcken klippas. Inga nya övergångsställ inplanerade. Måla gärna streck i gatan så att det blir rutor att parkera i. Träden längs vägen är väldigt frodiga, de skymmer gatubelysningen. Träd och buskar står delvis på privat fastighetsmark. Kontakt tas för gemensam åtgärd. i samarbete med Ringugnen Inom kort 14

15 10. Birgittagatan Problem med skadegörelse och inbrott i bilar. Buskar och annan växtlighet skymmer parkeringsplatserna och gatubelysningen. Träd och buskar står delvis på privat fastighetsmark. Kontakt tas för gemensam åtgärd. i samarbete med Ringugnen Inom kort Oklarheter om ansvar för gångvägen intill buskagen. 11. Kapellgatan För hög kantsten från trottoaren. Tillgänglighetsanpassningar är påbörjade och arbetet fortsätter. Tas med i det fortsatta åtgärdsarbetet för att öka tillgängligheten. Det är fint med de nya träden, kan man även plantera träd längs båda sidor Kapellgatan? Det är mycket nya ledningar i marken och inte lämpligt att plantera träd där. 15

16 Ett av träden längs Kapellgatan har ett trasigt stöd. Laga stödet, ingår i underhållet Inom kort I korsningen Kapellgatan Österled är det mycket cyklister och övrig trafik. 12. Österled Kan innergårdarna i bostadsområdena längs Österled göras trevligare? Används lekparkerna? En ny trafiklösning är önskvärd men först ska vatten- och avloppsledningar bytas i gatan. Byggnadsfirman Lund har en lekplats på gården vid Österled som används av de boende. Förslag finns på fler trädplanteringar på gården vid Österled Häcken på baksidan vid Österled 21 har tagits ner. Byggnadsfirman Lund Häcken togs bort direkt efter vandringen. 16

17 Kommunen äger en bit mark, vad ska man göra med den? Frågan tas med, den ska utredas. Eventuell försäljning av mark tas med i den långsiktiga planeringen. Det är en del buskar som behöver röjas. Röjning av buskage. Grönytor mellan Österled och Munkgatan har röjts. Bristfällig gatubelysning i området. Det är mycket kajor i området, vad kan man göra åt dem? En belysningsplan är under framtagande, Belysningsplan klar hösten Parkeringsplatserna till kvarteret Kantarellen på Riskan 1 och 1:5, ägs de av kommunen? Parkeringsplatsen ägs av kommunen. Eventuell försäljning av mark tas med i den långsiktiga planeringen. Hyreshusen längs Österled har behov av parkeringsplatser, bland annat besöksparkeringar. Byggnadsfirman Lund har en parkering på baksidan mot Munkgatan där Byggnadsfirman Lund 17

18 man kan stå som besökare. Det finns en stor parkeringsplats vid vårdcentralen som står tom kvällar och helger. Kan den nyttjas bättre? Frågan om landstingets parkering kan nyttjas kvällstid tas med. Kommunstyrelse Mycket buskage vid den före detta lekplatsen mellan Trädgårdsgatan och Österled. Röjning av buskage. Tas med i det fortsatta underhållet. Herrgårmanskylten vid korsningen Bergsgränd Österled är skymd av träd. 13. Trädgårdsgatan Bristfällig gatubelysning i området. Träden ska tas ner. En belysningsplan är under framtagande, den ska ge ett helhetsgrepp, bland annat på var belysning ska kompletteras. Byggnadsfirman Lund Belysningsplan klar hösten

19 Gångväg mellan Trädgårdsgatan och Österled saknar belysning och asfalt. 14. Kapellgatan Det saknas en lampa i lyktstolpen. Lampan är bortkopplad. Tas med i belysningsplanen. Tillgänglighetsanpassningar är påbörjade, bland annat av trottoarer. 15. Storgatan Obebyggd tomt i kvarteret Sämskmakaren och gräset klipps inte. Marken är ojämn och därför slaghackas den två gånger per år. 19

20 Bild saknas. 16. Biblioteket och Kapellbron Det upplevs otryggt att passera entrén till bibliotekets innergård kvälls- och nattetid. Kan man sätta en grind där? Räcken på Kapellbron upplevs som för låga och för brett mellan spjälorna. Det kanske vore bättre att komplettera entrén med mer belysning, frågan tas med. ABO 20

21 Bilaga 2 Den här vägen vandrade vi. JAKOB PETRÉ SANKT OLOF HELGE KORS KUNGSGÅRDEN VARVET STADSGÅRDEN GODTEMPLAREN HATTMAKAREN OXENSTJERNA HEIJKENSKJÖLD FÄLTSKÄREN SOOPISKA GÅRDEN STABBAREN LAGGAREN GARVARE- GÅRDEN PARADISET TULLNÄREN SÄMSKMAKAREN KOLAREN ÅLDERMANNEN REMSNIDAREN KAVELSTENEN BOKTRYCKAREN MENLÖS LÅNGA RADEN GESÄLLEN RINGSBORG RINGEN GRINDBERGATULLEN MUSSERONEN RINGUGNEN RISKAN KLOSTRET NOVISEN MURKLAN KANTARELLEN MUNKEN PUMPEN FINGERSVAMPEN PUMPHUSET 21