Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄSTERBOTTENS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 ÄSTERBOTTENS LÄN Prognos för arbetsmarknaden

2 Text: Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i ästerbottens län... 7 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 9 Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Befolkning och arbetskraft Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Utmaningar på länets arbetsmarknad Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 41

4 4 Sammanfattning En av grundförutsättningarna för att situationen på arbetsmarknaden ska betraktas som tillfredsställande är att den internationella ekonomin fungerar väl, och att de problem med ekonomisk stabilitet som ibland uppstår kan hanteras i samförstånd och med framgång. Den osäkerhet som snarast har ökat på senare tid gör bedömningarna inför 2015 osäkra. Mycket kan inträffa som leder utvecklingen i en oväntad riktning. I början av 2014 minskade olvo Lastvagnar personalen och anpassade av produktionsvolymerna till den rådande efterfrågan. Monteringsavdelningen avses vara avvecklad vid halvårsskiftet Ett pumpföretag i Nordmaling flyttar utomlands, men verksamhet tycks ändå komma att fortsätta i de aktuella lokalerna, och en tillverkare av industridiamanter Robertsfors flyttar produktionen närmare marknaden. Detta beräknas vara genomfört om två år. IKEAs beslut om etablering i Umeå är mycket positivt. Byggstart ska ske omkring halvårsskiftet i år och varuhuset samt ett köpcentrum väntas öppna under andra halvåret Betydande delar av industrisektorn har för närvarande svårigheter och bedömningar om den globala konjunkturens utveckling under prognosperioden ger begränsat stöd för en bred optimism. Servicesektorn bedöms få en god utveckling under 2014 till följd av att Umeå är en av Europas två Kulturhuvudstäder under året. Det är osäkert hur stor del av den effekten som blir varaktig. Bedömningen är att aktiviteten inom främst servicesektorn dämpas Sysselsättningsutveckling Antalet sysselsatta under sista kvartalet 2014 beräknas bli omkring personer i ästerbottens län. Det skulle innebära att antalet sysselsatta har ökat med i genomsnitt knappt 700 personer per år mellan 2007 och En positiv utveckling trots omfattande problem från halvårsskiftet och två år framåt. Under 2013 beräknas antalet sysselsatta ha ökat med personer. Under 2014 bedöms sysselsättningen öka med ytterligare personer medan en dämpning väntas 2015 då en ökning med personer till väntas. Orsaker är att verksamheter läggs ned eller flyttas från länet samt att effekter av Kulturhuvudstadsåret avtar. Arbetsmarknaden inom privata tjänster kommer att ha en gynnsam utveckling, med handel som en särskilt positiv sektor på grund av ökade reallöner. Ytterligare en bidragande faktor är att Umeås centrum kommer att bli mera tillgängligt efter de senaste årens omfattande byggnationer. otell- och restaurangsektorn omstöps regelbundet, inte minst i Umeå. Kulturhuvudstadsåret 2014, som äger rum i Umeå och i Lettlands huvudstad Riga, beräknas ge ett positivt bidrag inom såväl inom kultursektorn som inom hotell och restaurang. Utvecklingen i området emavan-tärnaby beräknas bli fortsatt positiv när det gäller handel, medan byggandet i området däremot bedöms bli svagare än under de senaste åren.

5 5 Beslutet om en etablering av IKEA i Umeå offentliggjordes för ett halvår sedan. Etableringen kommer att generera en omfattande strukturförändring inom handeln i regionen. Nettoeffekten avseende antalet sysselsatta inom handel beräknas av branschens eget utredningsinstitut (UI) bli 350 personer. Dessa är inkluderade i de siffror som presenteras i denna rapport. Etableringen är värdefull ur arbetsmarknadssynpunkt då spridningseffekterna till andra branscher, inte minst bygg- och anläggning under uppförandefasen, kommer att bli betydande. Arbetslöshetens utveckling Det totala antalet inskrivna arbetslösa i länet har minskat med omkring 600 personer sedan april Årsgenomsnitten för både 2011 och 2012 var personer. År 2012 motsvarande det 8,4 procent av den registerbaserade arbetskraften. Under 2013 blev årsgenomsnittet drygt personer eller 8,0 procent, medan siffran för 2014 bedöms bli personer eller 7,6 procent 1. För 2015 beräknas årsgenomsnittet till personer eller 7,4 procent. Befolkningsutveckling Befolkningen i ästerbottens län är drygt personer, vilket utgör drygt 2,7 procent av rikets befolkning vilket är en trendmässig minskning. Det är en ökning med sedan 1968, och 2025 väntas länet ha invånare bodde drygt 78 procent av länets invånare i de fyra kustkommunerna Nordmaling, Robertsfors, Skellefteå och Umeå. Umeå är den enda av länets 15 kommuner som beräknas ha en positiv befolkningsutveckling under prognosperioden. Utsatta grupper Andelen sökande som tillhör grupper som är särskilt utsatta på arbetsmarknaden ökar snabbt sedan ett antal år, och utgör sedan början av 2012 en majoritet i länet. Till de utsatta grupperna hör arbetssökande över 55 år, utomeuropeiskt födda, personer med kort eller ofullständig utbildning samt personer som har nedsatt arbetsförmåga. I vissa fall saknar de sökande den kompetens som efterfrågas medan många har god kompetens men av andra skäl har svårt att få permanent fotfäste på arbetsmarknaden. Länsspecifika frågor Länet har stora avstånd och infrastrukturen är i stort behov av modernisering även om mycket betydelsefulla projekt har genomförts under den senaste 10-årsperioden. Befolkningen är de flesta områden åldrande och har därför ett ökande vårdbehov, medan resurserna till övervägande del finns tillgängliga vid kusten. Näringslivet behöver fler arbetstillfällen inom industrin 1 Mot bakgrund av att länens sysselsättning använder RAMS som bedömningsgrund redovisas förändringen av antalet arbetslösa mellan fjärde kvartalen varje år. änvisning till tabell 4.

6 6 där en examen från högskola eller universitet inte är ett absolut krav. En ökad förädlingsgrad av skog och malm skulle rimligen öka konkurrenskraften avsevärt och bidra till att trygga arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. En höjd produktivitet och förädlingsgrad är avgörande faktorer för fortsatt framgång. Antalet individer i arbetskraften minskar svagt, vilket innebär att varje yrkesverksam ska försörja ett ökande antal personer som inte arbetar. Bedömning ästerbottens län har fortfarande en hög potential för framgång och de effekter som universitetsetableringen i Umeå i mitten av sextiotalet startade har varit avgörande men bidrar numera i avtagande grad till fortsatt framgång. årt arbete krävs av många aktörer för att länets nivå ska kunna bibehållas och helst förstärkas. Den utveckling som länet genomgår i fråga om befolkning och arbetsmarknad ställer ökade krav på rörlighet i arbetskraften, både yrkesmässigt, kompetensmässigt och geografiskt. För den som söker arbete innebär det i praktiken att överväga en flytt dit jobb finns, eller att bygga på sin kompetens inom sitt nuvarande yrke, alternativt att välja en annan yrkesbana.

7 7 Konjunkturläget i ästerbottens län Konjunkturbilden olika bland branscherna På senare tid har den reella efterfrågan på arbetskraft varit begränsad på grund av osäkerhet om framtiden. Antalet nyanmälda lediga platser, som är ett något trubbigt mått, ökade länge men har dämpats något. För ett litet exportberoende land som Sverige är ett ökat arbetskraftsdeltagande den enskilt viktigaste faktorn för ökad sysselsättning liksom hög kompetens hos arbetskraften. Även rationaliseringar och effektiviseringar, inte minst inom exportsektorn, är nödvändiga för att behålla eller förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden. Optimismen bland företagen i ästerbottens län har generellt sett varit något mindre än i riket som helhet sedan mätningarna startade hösten Som exempel kan nämnas att värdet för riket denna höst är 28 medan det för företagen i länet är 14. Det är den största skillnaden sedan mätningarna började på ett jämförbart sätt. Senast företagen i ästerbottens län var mera optimistiska än riksgenomsnittet var våren I vårens undersökning är totalsiffran för länet 101,2 medan den för riket uppgår till 102,4 där siffran 100 betecknar förväntningar om ett normalt läge. En svag optimism avseende återstoden av 2014 samt ökande optimism för 2015 går således att utläsa ur vår intervjuundersökning. Ett förbättrat marknadsläge innebär inte med automatik att antalet sysselsatta ökar. Tillverkande företag fortsätter att investera i produktivitetshöjande utrustning vilket ibland resulterar i färre anställda. Då förbättras konkurrenskraften och möjligheten att verksamheten blir kvar i länet förbättras. Inom tjänstesektorn innebär ökad orderingång oftast fler anställda då humankapitalet utgör den viktigaste resursen i de aktuella branscherna. 2 Resultat baserade på SNI 2007 redovisas i diagrammet (Svensk Näringsgrensindelning).

8 8 Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, ästerbottens län, våren 2007 våren Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Anm. ärden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt.

9 9 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta fortsätter att öka Antalet sysselsatta under sista kvartalet 2014 beräknas bli något under personer i ästerbottens län. Under 2013 beräknas antalet sysselsatta ha ökat med personer, och under 2014 bedöms sysselsättningen öka med ytterligare drygt personer. Kulturhuvudstadsåret i Umeå samt byggstarten av IKEA omkring halvårsskiftet gör att utvecklingen, trots en svag industrikonjunktur, beräknas bli positiv under 2014 totalt sett. Ökningen under 2015 väntas avta och stanna vid personer. Sysselsatta i ästerbottens län, , prognos för åren 2014 och Antal Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Anm. Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år) i november respektive år enligt Statistiska centralbyråns Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Antalet sysselsatta inom privat sektor beräknas ha ökat med 950 personer från kvartal fyra 2012 till motsvarande kvartal Fram till fjärde kvartalet 2014 beräknas ökningen bli personer och fram till kvartal fyra 2015 beräknas ökningen till 935 personer. Andelen sysselsatta inom privat sektor i länet var, oräknat Okänd verksamhet, drygt 47 procent åren 2007 och 2008 men sjönk därefter till 45,4 procent id slutet av år 2015 beräknas andelen åter ha ökat till omkring 46,5 procent. Både under 2012 och 2013 har den starkaste utvecklingen ägt rum inom den privata tjänstesektorn. Inom privata tjänster finns flera delbranscher som handel, finansiella tjänster, hotell och restaurang, information och kommunikation samt övriga tjänster. Nya butiker har öpp-

10 10 nat på olika håll i länet. I Umeås centrum färdigställs de senaste årens ombyggnationer, vilket påverkar centrumhandeln positivt. Företagstjänster, IT-företag och andra delar av servicesektorn inte minst restauranger har hittills haft en positiv utveckling. Inom transportsektorn bedöms antalet sysselsatta ha ökat marginellt under 2013 trots att transporter av industriprodukter minskat flera år i rad. Paket inom den kraftigt ökande e-handeln är den viktigaste förklaringen till att transportsektorn är stabil. Bemanningsföretagen har även i år haft en svag marknad eftersom flera arbetsgivare har sett sig tvingade att minska personalstyrkan. Uppsägningar har genomförts och fler är att vänta. Totalt arbetade personer inom privata tjänster i slutet av november id prognosperiodens slut väntas antalet bli omkring Tillverkningsindustrin sysselsatte drygt personer 2012 vilket beräknas bli drygt i slutet av Fler arbetstillfällen beräknas således tillkomma än de som tappas när monteringen inom transportmedelsindustrin flyttas liksomtillverkningen av industridiamanter. Antal sysselsatta inom bygg- och anläggning, där optimismen för närvarande är påtaglig, var i slutet av personer vilket beräknas öka till vid utgången av Inom jord- och skogsbruk arbetade drygt personer Stabilitet alternativt en mycket svag ökning, beroende på konjunkturutvecklingen, förutses och antalet uppskattas till personer i slutet av Inom offentlig verksamhet väntas antalet sysselsatta ha ökat med 100 personer till mellan fjärde kvartalet 2012 till slutet av Antalet förväntas bli oförändrat fram till slutet av prognosperioden. Utbildning samt vård och omsorg är stora sektorer som berörs. Inom den senare ökar behoven till betydande del beroende på befolkningens ökande livslängd och därmed ålder. I slutet av 2012 sysselsatte offentlig förvaltning personer, utbildningssektorn sysselsatte personer och vård och omsorg sysselsatte personer. Andelen sysselsatta inom offentliga verksamheter är högst i landet i ästerbottens län. Åren 2007 och 2008 låg andelen runt 38,5 procent för att 2012 ha stigit till 40 procent. Andelen beräknas åter minska fram till slutet av 2015 men resultatet beror på om antalet sysselsatta i privat sektor ökar som beräknat. Arbetslösheten fortsätter att minska År 2008, innan lågkonjunkturen hade slagit igenom, uppgick arbetslösheten i länet till totalt 5 procent av den registerbaserade arbetskraften var motsvarande siffra 8,2 procent eller personer. Sedan oktober 2012 sjunker antalet inskrivna arbetslösa varje månad jämfört med året innan. Genomsnittet för 2013 blev 8 procent eller personer och för fjärde kvartalet var andelen 7,9 procent motsvarande personer. För fjärde kvartalet 2014 beräknas andelen uppgå till 7,6 procent eller drygt personer och vid prognosperiodens slut till 7,4 procent. Detta motsvarar personer.

11 11 Antalet nyinskrivna arbetslösa per månad har minskat sedan 2010 och har fortsatt att minska svagt under de fyra första månaderna 2013 jämfört med samma period Mönstret är detsamma för samtliga grupper utom män där antalet är oförändrat. Registerbaserad arbetskraft som bas för beräkning av den relativa arbetslösheten finns bakåt till Där kan jämförelser av andelar göras. id en jämförelse mellan det totala antalet inskrivna arbetslösa bör man hålla i minnet att betydande förändringar av antalet personer i åldergruppen har ägt rum sedan hösten Därför är andelar ett mer rättvisande sätt att visa på utvecklingen. Inskrivna arbetslösa i ästerbottens län kvartal 4, , prognos för kvartal och Antal Källa: Arbetsförmedlingen Anm. Inskrivna arbetslösa (16-64 år) är summan av öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin ökade snabbt när programmet infördes i juli 2007, men har sedan minskat var antalet och 2013 var antalet drygt De fyra första månaderna 2014 har antalet ökat med, i genomsnitt, 140 personer till eller med drygt sex procent. Andelen utrikes födda i program med aktivitetsstöd var under första kvartalet 2014 drygt 14 procent. Andelen har ökat över tid, och en långsam ökning bedöms bli fallet fram till slutet av prognosperioden. Under året första fyra månader har antalet ökat med drygt 13 procent till, i genomsnitt, personer. Andelen av samtliga i program har ökat snabbt och uppgår sedan oktober 2013 till över 20 procent.

12 12 Andelen med förgymnasial utbildning av inskrivna arbetslösa har varit drygt 20 procent under de tre senaste åren men uppgår nu till nära en fjärdedel av samtliga. Andelen med eftergymnasial utbildning har minskat från 25 till 22 procent. Detta motsvarar väl respektive grupps andel av samtliga inskrivna, med svag överrepresentation för såväl inskrivna med för- som eftergymnasial utbildning. Jobbgarantin för ungdomar (UGA) är avsedd för ungdomar år som har varit arbetslösa i minst tre sammanhängande månader. Under det första kvartalet i år deltog i genomsnitt drygt personer i programmet, en ökning med 50 personer eller 3,1 procent på ett år, och nästan samtliga tillhörde åldersgruppen år. Grupper som redan idag har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden har det än svårare under den rådande svackan och möjligen under ytterligare ett eller två år framöver, beroende på hur den internationella ekonomin utvecklas. Det rör sig främst om personer med kort och ofullständig utbildning, med nedsatt fysisk eller psykisk arbetsförmåga, delar av gruppen ungdomar år, äldre år samt utrikes födda, i synnerhet personer med kort utbildning och svaga kunskaper i svenska språket. Dessa grupper utgör redan idag betydligt mer än hälften av samtliga inskrivna arbetslösa i länet. Även om andelen skulle kunna minska något så kommer personer i dessa kategorier att ha det svårare än andra att konkurrera om de lediga jobb som finns, oavsett konjunkturläge Särskilda stöd för dessa grupper är avgörande för att de ska komma ur sin situation. äxande regionala skillnader på kort OC lång sikt Den geografiska fördelningen av inskrivna antalet arbetslösa kommer med stor sannolikhet att fortsätta följa det traditionella mönstret. Det skulle innebära att huvuddelen av antalet kommer att återfinnas vid kusten medan andelen av den registerbaserade arbetskraften riskerar att fortsätta stiga på lång sikt i inlandet och fjällkommunerna. Endast vid kraftiga konjunkturförstärkningar har området väster om kustkommunerna kunnat hävda sig väl när det gäller befolkningsutveckling, sysselsättnings- och arbetslöshetsutveckling. Endast ästerbotten och Norrbotten sträcker sig geografiskt från kusten till gränsen mot Norge. Skillnaden mellan länens struktur är betydande vilket har visat sig särskilt tydligt under den tid av framgång och utbyggnad som har präglat gruvnäringen under senare år. I ästerbottens län finns Storumans kommun som länets viktigaste och enda västliga utpost med en utvecklad infrastruktur och goda förutsättningar för turismen och upplevelsenäringarna. Närheten till Norge har inneburit betydande fördelar då många norrmän har valt emavan som bas för vinteraktiviteter. Många har byggt stugor i området och såväl handeln som övriga servicenäringar har på detta sätt fått ett välkommet tillskott av kunder. Generellt gäller att kustnära kommuner i hela landet har en fördel jämfört med inlands- och fjällkommuner. På motsvarande sätt har södra och mellersta Sverige ett geografiskt trumfkort

13 Arbetsmarknadsutsikternaa våren 2014 ästerbottens länn 13 gentemot landet norr om Dalälven, inte minst när det gäller transporter avv industriprodukter. Aktuella exempel finns på företag som väljer att lokalisera sin verksamhet närmare mark- aktö- naden och här kan även ingå tillgången på välutbildad och erfaren arbetskraft. Samtliga rer i Norrland har ett stortt ansvar för att arbetstillfällen inom tillverkningsst sektorn ska bevaras och, i bästa fall, utökas förr en levandee och välmående landsdel. Endast servicenäringarna och offentlig verksamhet kan inte i på lång sikt räcka för att Norrland ska befolkas inte avfolkas. Processen pågår redan och tiden är en kritisk faktor i detta, somm i många andra, sammanhang. Förväntad procentuell sysselsättni ingsoch förändring mellan kvartal kvartal Inskrivna arbetslösa a som andel av re- gisterbaserad kvartal arbetskraft, prognos AB Stockholm I Gotland U ästmanlandd C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N alland Y ästernorrland F Jönköping O ästra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S ärmland ACC ästerbotten Kalmar T Örebro BDD Norrbotten

14 14 Brist- och överskottsyrken Samtidigt som det råder arbetslöshet inom flera yrkesområden råder det brist på många yrkesgrupper, i synnerhet inom yrken eller yrkesområden där lång utbildning krävs. Andelen arbetsställen som uppgav att de hade haft svårigheter att hitta personal med önskad kompetens var lägst våren 2009 men har därefter ökat trendmässigt. Efter en nedgång under 2012 ökade rekryteringsproblemen åter under Med hänsyn till den begränsade optimism som totalt sett råder på länets arbetsmarknad är det inte förvånande att en nedgång noteras i vår jämfört med hösten Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i ästerbottens län under det närmaste året Bristyrken Läkare, samtliga kategorier Sjuksköterskor, specialistutbildade Sjuksköterskor, nyutbildade Civilingenjörer, flera grupper IT-personal, lång utbildning Kockar, särskilt specialkock Förskollärare Speciallärare Maskinförare, flera kategorier Undersköterskor Överskottsyrken Lagerarbetare Barnskötare andläggare, offentlig förvaltning Receptionister, telefonister Industrimontörer, flera grupper Bibliotekarier Brevbärare Administrativ personal aktmästare årdbiträden Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget våren 2015 för ett urval av yrken i länet.

15 15 Näringsgrenar Brist och överskott på arbetskraft Brist på arbetskraft innebär att arbetsgivarna inte upplever sig hitta sökande med rätt kompetens för de tjänster som ska tillsättas. I nuläget uppger ett ökande antal arbetsgivare att de har svårigheter att hitta den rätta kompetensen, trots att det råder en relativt hög arbetslöshet. Gapet mellan arbetsgivarnas krav och den tillgängliga kompetensen på arbetsmarknaden växer, vilket skapar en komplicerad matchningsproblematik som drabbar dem som står längst från arbetsmarknaden hårdast. När bristbegreppet numera används är innebörden i stort sett alltid att det råder brist på personer med relevant kompetens för en viss arbetsuppgift. En annan betydelse, något mindre vanlig dock, är att det finns personer med utbildning för att utföra en aktuell arbetsuppgift. Bristen skulle i dessa fall vara i form av bristande förmåga att använda kunskaperna i det praktiska arbetet. En av Arbetsförmedlingens viktigaste uppgifter är att vägleda och informera inom vilka yrken och branscher det finns goda möjligheter till arbete, samt så långt som möjligt rusta de sökande med verktyg och kompetens att söka de jobb som finns. Inom många yrkesområden råder det en numerär brist bland grupper med hög och lång utbildning eller hög hantverksskicklighet. Det reguljära utbildningsväsendet får anses bära ett tungt ansvar för denna kompetensförsörjning, liksom den politiska nivån där beslut fattas om möjligheten att finansiera långa utbildningar på akademisk nivå. Arbetsgivare som inte lyckas rekrytera personal med önskad kompetens kan överväga möjligheten att vara specifik vilken kompetens som är krav vid en rekrytering, och vilken kompetens som kan utvecklas under anställningen. Jord- och skogsbruk Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbrukssektorn beräknas förbli stabilt eller öka svagt under prognosperioden. Exempel på yrken som berörs är skogsmaskinförare, skogsarbetare och avbytare inom jordbruket. Det svenska jordbruket har länge haft en stabil situation där mjölkbönderna har haft god avsättning på sina produkter, men där priset har varit för lågt för att upprätthålla en tillfredsställande lönsamhet. I en allt hårdare internationell konkurrens känner mjölkbönderna nu en tydlig press och lönsamheten bedömdes som lägst hösten 2012 men har sedan dess förbättrats och man räknar med en fortsatt förbättring. Gris- och köttproduktionen i landet har under många år pressats av den internationella konkurrensen, exempelvis från Danmark, Irland, Brasilien och även från Baltikum. Konsumenterna köper emellertid svenskproducerat i allt större utsträckning och lönsamheten har förbätt-

16 16 rats. Framtiden för svensk köttproduktion torde ligga i ökad rationalisering och i en ytterligare kvalitetshöjning. Först om några år kan en säkrare bedömning göras av omfattningen av den framtida inhemska köttproduktionen. Lönsamheten är låg och bedöms komma att försämras ytterligare. Ungdomars intresse för jordbruk är lågt, vilket är ett stort problem. Skogbruket är sammantaget sett inne i en fas med fortsatt låg aktivitet, vilket främst beror på den svaga konjunkturen och osäkerheten inför framtiden. Länet är beroende av att avsättning finns för de produkter som produceras. Kronkursen var och är en belastning då en betydande del av produktionen exporteras. Flera signaler finns som antyder att en förbättring är att vänta inom träbranschen. Detta skulle ge spridningseffekter i råvaruledet med höjda virkespriser och förbättrad lönsamhet som följd. i delar denna bedömning men vill poängtera att någon snabb förbättring inte är att vänta. Industri Industrikonjunkturen har länge varit svag och även om positiva signaler har kommit är dessa ofta motstridiga och läget är, totalt sett, klart otillfredsställande. Företag har återanställt personal och orderböckerna kan vara fyllda, men ofta endast en kort tid. Risken för en betydligt kraftigare avmattning bedöms dock ha minskat men ingen snabb förbättring är, totalt sett, i sikte. Träindustrin hyser förhoppning som bedöms vara välgrundade men återhämtningen bygger på vidareförädling inom nischer och kommer att ta tid. Exempel på yrken som berörs är svetsare och flera grupper av montörer. olvo Lastvagnar har fattat ett inriktningsbeslut om att avveckla monteringsverksamheten i Umeå fram till halvårsskiftet 2015, vilket kommer att påverka sysselsättningen i sektorn negativt. Därtill kommer tillverkningen av industridiamanter att flyttas från Robertsfors vid samma tidpunkt. Inga realistiska alternativ till dessa arbetstillfällen finns om besluten står fast. år bedömning är att tillverkningsindustrin är den del av arbetsmarknaden i länet som fortarande riskerar att försämras. När en vändning kommer ligger legotillverkning av högkvalificerade produkter nära till hands. Inom industrin råder, trots den svaga konjunkturen, långsiktig brist på högkvalificerad produktionspersonal och ingenjörer med högre utbildning. Mer än hälften av samtliga anställda inom Teknikföretagen är numera tjänstemän, vilket är en konsekvens av att kompetenskraven successivt ökar. Arbetsinnehållet i de befattningar som tillsätts är ofta kvalificerat och ställer krav på utbildning. Tendensen förstärks långsamt. Det befintliga överskottet på operatörer inom främst verkstad, sågverk samt träindustri kommer att öka som en följd av minskad aktivitet i dessa branscher. Tillverkningsindustrin sysselsatte i slutet av 2012 omkring personer i länet men antalet bedöms öka mycket svagt fram till utgången av 2015 då nettoeffekten bedöms bli ett något ökande antal arbetstillfällen. Inom teknikindustrin väntas antalet sysselsatta minska ännu en tid.

17 17 Marknaden för sågade trävaror och annan trävaruindustri har varit synnerligen ansträngd under en lång tid. Specialtillverkning är en framgångsfaktor i branschen. Läget ljusnade under hösten 2011, men under 2013 har två större sågar avvecklats. I första hand berörs produktionspersonal som montörer, virkessorterare och truckförare men spridningseffekterna till, inte minst, transportsektorn, har varit tydliga. Detta gäller i första hand inlandet. Andel förvärvsarbetande inom industrin per kommun i ästerbottens län 30 Procent ästerbottens län Riket Källa: SCB Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom industrin, enligt RAMS Massa- och pappersindustrins omfattning i länet är numera mycket liten. Personalsituationen förefaller vara stabil men efterfrågan bedöms inte öka under prognosperioden. För livsmedelsindustrin bedöms en förbättring ske till följd av produktivitetsförbättringar och stabila råvarupriser. Lönsamheten får betecknas som tillfredsställande för landets fjärde största industrigren. Närproducerad mat har varit framgångsrikt under flera år men utvecklingen är osäker då priset är en viktig faktor. Konjunkturläget påverkar konsumenternas prismedvetenhet. Operatörer inom livsmedelsindustrin är den yrkesgrupp som berörs i första hand. Gummi- och plastindustrin har i likhet med all tillverkningsindustri haft svårigheter, men situationen förefaller nu stabil och en förbättring är att vänta. Ett överskott av montörer råder emellertid fortfarande.

18 18 Förväntad efterfrågeutveckling inom tillverkningsindustrin under de kommande sex månaderna, ästerbottens län, våren 2007 våren Nettotal ästerbottens län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren De största yrkesgrupperna inom tillverkningsindustrin år Källa RAMS (SCB) Montörer 1615 Ingenjörer, tekniker Maskinoperatörer 911 Gjutare, svetsare, plåtslagare 815 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 692 Maskinoperatörer, trävaruindustri 680 Maskin- och motorreparatörer 614 Säljare, inköpare, mäklare 558 Lager- och transportassistenter 498 Maskinoperatörer, gummi och plast 456 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer 408 Byggnads- och anläggningsarbetare 400

19 19 Byggverksamhet Stora infrastrukturprojekt har pågått längs ästerbottenskusten under en följd av år. Under 2014 och 2015 väntas projekten, i allt väsentligt, färdigställas. En ökande koncentration till Umeåregionen av de samlade investeringarna är tydlig, främst inom anläggningssektorn. Förare av anläggningsmaskiner såväl som skogsmaskinförare har, i ett gott konjunkturläge, en alternativ arbetsmarknad inom gruvnäringen. Utpendlingen av maskinförare till Norrbotten har åter minskat till följd av minskad aktivitet i gruvsektorn. En eventuell start av projektet Norrbotniabanan tycks vara helt beroende av utgången av riksdagsvalet i september. Industriinvesteringarna har ökat inom delar av industrisektorn men totalt sett torde beloppen ha minskat. Det är främst i norra länsdelen som investeringar är kända, inte minst inom ITsektorn medan Bolidens smältverk i Rönnskär ska genomgå ett omfattande besparingsprogram. Under flera år har stora investeringar gjorts i anläggningen för att öka produktiviteten. usbyggandet är ännu på en alltför låg nivå men en påtaglig förbättring har inletts redan under början av 2014 och kommer att pågå under flera år därefter. uvuddelen av de nya bostäderna kommer att uppföras i Umeå men även i Lycksele och på fler orter kommer nya hus att byggas. Optimismen i branschen är påtaglig och värdet av projekt som påbörjats under årets första fyra månader uppgår redan till resultatet för helåret 2013 och ligger klar över resultatet för I emavanområdet har aktiviteten avtagit efter en rad intensiva år. Många nya fastigheter har uppförts och ytterligare nya färdigställs kontinuerligt men i minskande antal. Närheten till Norge är huvudorsaken. Även Tärnaby har nu börjat få del av den positiva utvecklingen i området. Utbyggnaden av vindkraft i länet skapar sysselsättning genom brytning av nya skogsbilvägar, gjutning av betongfundament, och distribution av den elektricitet som produceras. För närvarande är aktiviteten lägre än på länge men betydande projekt väntar, inte minst ett i södra Norrbotten som kommer att påverka arbetsmarknaden även i vårt län om och när det påbörjas. Orsaken till tveksamheten är de ovanligt låga priserna på elektricitet för närvarande.

20 20 Andel förvärvsarbetande inom byggverksamhet per kommun i ästerbottens län Procent ästerbottens län Riket Källa: SCB Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom byggverksamhet, enligt RAMS Marknaden för delar av servicesektorn har förbättrats på vissa orter och effekter av att Umeå i år är en av två kulturhuvudstäder inom EU förväntas. Än uppges inga märkbara effekter kunna avläsas som skulle vara direkt kopplade till den hedrande utmärkelsen. Mycket av året återstår emellertid. Den ökning av sysselsättningen som skapades inom servicesektorn under en period tycks emellertid ha planat ut. Det nya kulturhuset i Umeå är ett nytt landmärke för såväl invånare som besökare. uset avses bli ett centrum för många kulturarrangemang med inledning Bygget har skapat värdefull sysselsättning under den period som husbyggandet har varit som lägst. ROT-avdraget har haft stor betydelse för sysselsättningen i främst mindre byggföretag under lågkonjunktur men missbruk av regelverket har påtalats och frågan är om detta kan komma att förändras för att det riktade bidraget verkligen får den effekt som är avsedd. Frågan bereds politiskt och hela uppläggets utformning är en fråga i valdebatten.