MÖJLIGHETERNAS KUNGSBACKA

Transkript

1 MÖJLIGHETERNAS KUNGSBACKA Handlingsprogram

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MÖJLIGHETERNAS KUNGSBACKA... 3 JOBBEN FÖRST I KUNGSBACKA... 4 ATT BO I KUNGSBACKA... 5 FÖR- OCH GRUNDSKOLA... 7 GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING... 9 EN GYLLENE TID SOM PENSIONÄR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING...13 HÅLLBARA KOMMUNIKATIONER...14 ENERGIANVÄNDNING...16 MILJÖN...17 FRITID OCH IDROTT...19 KULTUR OCH TURISM...20 ALKOHOL OCH DROGER...21 TRYGGHET...22 IT OCH BREDBAND

3 MÖJLIGHETERNAS KUNGSBACKA Kungsbacka kommun är en av de mest expansiva kommunerna i landet. Den stora inflyttningen ställer stora krav på den kommunala servicen i dess olika former. Kungsbacka är en ganska välmående kommun med god ekonomi och utbyggd service. Kungsbacka ingår i två regioner. Formellt kommer vi att efter valet 2010 tillhöra region Halland eller landstinget som det står på valsedeln. Region Halland kommer att få en stor roll för Kungsbacka. Det handlar bland annat om sjukvården, planering av infrastrukturen, kulturfrågor, folkhögskolor och näringslivsfrågor. Samtidigt ingår vi i Göteborgsregionen där många Kungsbackabor har sina jobb. Totalt pendlar varje dag ca till mål utanför kommunen. Inom kultur och evenemang är Göteborg centralorten liksom när det gäller högskoleutbildning. Denna situation innebär både möjligheter och en utmaning. Kungsbacka behöver båda regionerna. Det spelar dock roll vilken politik som förs. Den borgerliga majoriteten har framförallt satsat på att låta marknadskrafterna råda. Det har till exempel inneburit att jobben inte blivit så många eftersom mycket lite mark för företagsexpansion har disponerats av kommunen. Sent omsider har även de borgerliga insett detta. Vi har en ganska segregerad bostadsutveckling. Svårigheten för unga och äldre att kunna skaffa sig en hyreslägenhet är stor. Vi menar att kommunen har större möjligheter att styra utvecklingen inom bostadssektorn. När det gäller barnomsorgen har barngrupperna blivit alltför stora. Barn med särskilda behov i skolan får inte den hjälp som behövs, vilket kan bli problem i framtiden. Det finns för snäva regler för de äldre när det gäller kommunens service. Vi saknar alternativen mellan hemtjänsten och äldreboendet. Kungsbackas innevånare är bilberoende. Kollektivtrafiken behöver byggas ut ytterligare med nya tågstationer i de södra kommundelarna och utökad busstrafik. Bostäderna måste också byggas på ställen som medger en ekonomiskt godtagbar kollektivtrafik. Vi har långt kvar till Göteborgsregionens mål om 40 procent resor med kollektivtrafiken år Med detta handlingsprogram vill vi visa på ett politiskt alternativ som bygger på socialdemokratiska värderingar och som är anpassat efter Kungsbackas struktur och förutsättningar. I en föränderlig värld kan inte allt förutses. Den ekonomiska utvecklingen i Kungsbacka kan ge oss möjligheter att återkomma under mandatperioden med justerade och utvecklade förslag. 3

4 JOBBEN FÖRST I KUNGSBACKA Vår övergripande målsättning är full sysselsättning. Fler arbetstillfällen i kommunen betyder mindre behov av arbetspendling. Det innebär att de som kan och vill arbeta också skall ha ett arbete. Vi vill investera i utbildning, nya gröna jobb och ett konkurrenskraftigt näringsliv. I Kungsbacka har vi tidigare haft en låg arbetslöshet. När detta skrivs är situationen oroande. Ungdomsarbetslösheten har aldrig tidigare varit så stor som nu. Många nya jobb skapas inom de små företagen. Kungsbacka har många företag, vilket är bra. Det behövs dock många fler. Därför är det viktigt att kommunens service förbättras när det gäller markplanering för nya företag och att företagarservicen blir mer komplett. Vi vill också erbjuda alla ungdomar upp till 25 år utbildning eller arbete. Näringsliv Vi måste kunna presentera en stad med en tydlig unik identitet och en profilerad framtoning. En kommun som skiljer ut sig och i sin helhet bjuder på unika tillgångar. Det samlade konceptet för kommunens utveckling blir därför utslagsgivande även för näringslivets utveckling. Jordbruket har stor betydelse i Kungsbacka. Detta borde kunna utvecklas och ge möjlighet till ny förädlingsindustri, gärna med ekologiska förtecken. Region Halland satsar på miljöanknuten industri och besöksnäringen. Den så kallade upplevelseindustrin kan utvecklas så att våra förnämliga naturoch kulturvärden tas till vara som exempelvis Tjolöholm. Kungsbacka kommun bör följa upp och stödja dessa regionala satsningar. Kommunen har tillsammans med näringslivet, de fackliga organisationerna och andra aktörer en viktig roll i att samordna insatser för nystartade företag och erbjuda mötesplatser och partnerskap som kan utveckla både företagen och kommunen. En viktig förutsättning för ett aktivt näringsliv är att kommunen har en fungerande bostadsmarknad. Mark för företag Den långsiktiga planeringen när det gäller markinnehav hos kommunen för företagsutvecklingen har varit skrämmande dålig. Först under senare tid har de borgerliga insett att marknadskrafterna inte skapar utvecklingsområden för nya företag. Här måste kommunen vara betydligt mer framsynt. En företagare kan inte vänta flera år på att få tillgång till ett passande markområde. En socialdemokratisk regering kommer också att främja nystartade företag med riskkapitalavdrag. Unga måste få en chans på arbetsmarknaden Den första inblicken i hur arbetsmarknaden fungerar kan de unga få genom feriearbeten. Både privata näringslivet och kommunen måste därför ordna sommarjobb till fler ungdomar. Därför måste kommunen satsa på fler ferieplatser. Vi vill också erbjuda alla ungdomar upp till 25 år utbildning eller arbete. En sådan satsning kommer att betala sig i längden. En bra arbetsplats i kommunen I Kungsbacka är kommunen den största arbetsgivaren med ca anställda (2009). Det är viktigt att kommunen erbjuder den goda arbetsplatsen med utvecklingsmöjligheter för de anställda. 4

5 Om några år kan det bli brist på arbetskraft bland annat genom många pensionsavgångar. Därför måste kommunen vara en attraktiv arbetsgivare. Detta innefattar lika lön för likvärdigt arbete oavsett kön. Vi vill heller inte slentrianmässigt lägga ut kommunal verksamhet på entreprenad. Vi vill som ansvariga politiker skapa en effektiv verksamhet. Våra mål: Kungsbacka kommun ska vara en attraktiv kommun för företag att etablera sig i. Kommunen skall ha en bra markberedskap för företagsetableringar. Utveckla dialogen och kontakten med näringslivet innefattande även arbetsmarknads- och utbildningsinsatser. Alla gymnasieungdomar ska erbjudas feriejobb. För kommunanställda ska heltid vara en rättighet och deltid en möjlighet. Osakliga löneskillnader mellan kommunanställda ska bort. Alla arbetslösa ungdomar under 25 år ska erbjudas arbete eller utbildning. Satsa på tillväxtsektorer som miljö och turism. ATT BO I KUNGSBACKA Vi socialdemokrater anser att bostaden är en social rättighet. Vi eftersträvar ett boende med så få sociala klyftor som möjligt. Därför är det angeläget med en blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter och villor. I Kungsbacka kommun med en stor inflyttning är detta särskilt viktigt. Bostadskön är lång och ungdomar samt andra som behöver en hyreslägenhet har stora svårigheter att finna en sådan i rätt storlek och med rimlig hyra. En social och klimatanpassad bostadspolitik Vi vill ha en blandad upplåtelseform vid nybebyggelse. Vi anser att det behövs ett komplement till villaområdena, varför fler hyresrätter behöver byggas utanför centralorten. Detta förhindrar en bostadssegregation i kommunen. I en social bostadspolitik ingår också att bostadsområdena får tillgång till kommunal och kommersiell service. Vidare måste bebyggelsen samplaneras med insikten om att kollektivtrafikresandet måste underlättas. Planeringsarbetet skall inriktas mot en integration av bostäder, service, skolor och arbetsplatser samt god kollektivtrafik. 5

6 Kommunen skall driva en aktiv politik för att klimatanpassa byggandet. I detta ingår att bygga energisnåla bostäder med beprövad teknik. Bäst klarar det egna bostadsbolaget detta och bör därför få möjlighet att bygga i större omfattning än för närvarande. Aktiv markpolitik Om kommunen vill tillmötesgå en efterfrågan på bostäder kan man inte sätta marknadsmässigt pris på all mark. Det är först när kommunen äger marken som man överhuvudtaget kan påverka priser och hyror. Det är rimligt att kommunens exploateringsverksamhet bär sina egna kostnader men detta får inte drivas så långt att detta leder till höga kostnader för de boende. Infrastrukturer som nyttjas av fler än de i området boende bör bekostas av oss alla. Kommunen bör även ta fram områden för egnahemsbyggare där marken företrädesvis disponeras med tomträtt. Stort behov av hyresrätter Trots skriande bostadsbrist i Kungsbacka saknas intresset för att bygga nya hyreshus hos byggföretag och bostadsföretag, vilka ju är en viktig del av samhällssektorn. De privata byggjättarna anser inte att hyresrätten ger tillräcklig eller snabb vinst. Mest lönsamt är bostadsrätter riktade till en köpstark kundkrets. Därför bygger företagen hellre bostadsrätt än hyresrätt. Det mest anmärkningsvärda är att alla så kallade 55+ bostäder hittills bara byggts i form av bostadsrätter. Även här är det rimligt med ett inslag av hyresrätter. Över personer främst inom service- och vårdyrken pendlade 2009 till Kungsbacka. Denna stora inpendling beror bland annat på bristen av hyresbostäder. På sikt kan denna situation hota utvecklingen av arbetsmarknaden i Kungsbacka. Genom politiska beslut styr politikerna var, vad och hur det ska byggas. Kooperativ hyresrätt Upplåtelse med kooperativ hyresrätt har prövats med framgång på flera håll. Med denna boendeform finns möjligheter att skapa inflytande över det egna boendet. Insatserna är i regel lägre än för bostadsrätten samtidigt som inslaget av spekulation vid avflyttning begränsas. Färdigställda lägenheter i Kungsbacka Småhus Flerfamiljshus 1) Ägande Bost.rätt Totalt Hyresl. Bostadsr. Totalt ) Inkl. äldreboenden i hyresrätt. Var skall vi bygga? För att kunna ha en god framförhållning måste idéerna om var vi skall bygga komma fram i god tid. Om vi ska utveckla Kungsbacka Stad enligt kommunens vision behövs en planeringshorisont på kanske mer än 30 år. Utanför centralorten skall områden där god kollektivtrafik finns eller planeras prioriteras som till exempel i Anneberg, Fjärås, Åsa och Frillesås. Kungsbacka Stad eller Innerstaden skall vara lättillgänglig och ett levande lokalt centrum för kultur, handel och service. En stor andel hyresbostäder skall finnas i Innerstaden. Staden skall upplevas som levande, vacker, särpräglad och trivsam. Vi vill ha en bilfri innerstad med levande torg. Vi vill också peka på några områden i centralorten, som idag i huvudsak är industri och verksamhetsområden och som helt eller delvis borde kunna användas för bostäder: Inlagsområdet, norr om brandstationen och industriområdet vid Borgmästaregatan är sådana exempel. 6

7 Väster om järnvägen skall det vara möjligt att förtäta med flerfamiljshus med inriktning på att eliminera bristen på hyreslägenheter. Den generösa tillståndsgivningen i Fjärås och i de östra kommundelarna skall bestå. Jordbruksmark och naturvårdshänsyn Vid planläggning av nya områden måste naturvårdshänsyn tas. Vidare måste det bedömas om jordbruksmarken har ett långsiktigt intresse att bevaras. Våra mål: I de större projekten i hela Kungsbacka kommun ska andelen hyresrätter uppgå till minst 50 procent. Hyreslägenheter skall byggas i alla kommundelar. Vi vill ha kooperativ hyresrätt som alternativ till bostadsrätt. Kommunen ska vara förutseende och föra en aktiv markpolitik och öka markinnehavet. Exploateringskostnader utanför bostadsområdena ska inte belasta bostadskostnaden. Bostadsbyggandet i Anneberg, Fjärås, Åsa och Frillesås ska öka. De generösa reglerna om byggnation i östra kommundelarna består. FÖR- OCH GRUNDSKOLA Barnen är vår framtid. Vi socialdemokrater vill att alla barn oavsett förutsättningar, föräldrarnas utbildning eller inkomst ska ha rätt att utvecklas och nå kunskapsmålen. En förskola med omsorg och lärande på lekens grund är starten på det livslånga lärandet. Barngrupperna i förskolan får inte vara för stora. Personalen skall ha adekvat och formell utbildning. Skolan ska ha kompetenta lärare som passar den undervisning som sker på olika nivåer i grundskolan. Mindre skolor skapar trygghet, alla blir sedda och risken för mobbning blir mindre. Vi är inte dåliga i Kungsbacka men kan bli bättre. Förskolan I förskolan läggs grunden för barnens framtid. Vi har idag för stora barngrupper. Detta kan leda till problem som följer barnet genom hela skoltiden. Vi vill successivt minska gruppernas storlek genom att ge erforderliga ekonomiska resurser. På sikt vill vi ha 15 barn per grupp i genomsnitt. Givetvis är barngruppens storlek anpassad till barnens ålder. Vidare vill vi ha utbildad och behörig personal för att ge barnen den omsorg som stärker deras individuella utvecklingsmöjligheter. Vi vill också ge personalen möjlighet till fort- 7

8 bildning. Vidare vill vi att alla som vill ha heltid skall få detta. Grundskolan Huvudinriktningen för socialdemokratisk skolpolitik är fokus på lärande, kunskap och dokumenterat resultat. Elevernas vilja och lust att lära efter vars och ens förmåga måste stimuleras. Vi vill ha kompetenta, kritiskt granskande och kreativa elever. Det handlar om mål och uppföljning samt ömsesidig respekt för varandra, arbetsro och trygghet, en bra värdegrund och ett tydligt och professionellt ledarskap för skolan. Alla lärare i grundskolan i Kungsbacka ska ha rätt utbildning och kompetens och erbjudas möjligheter till kompetensutveckling. Det finns alltför lite forskning om hur elever lär sig och den som finns används inte tillräckligt. Hur kan arbetsformen i skolan användas för att utveckla lärandet? Vi vill därför ge stöd till tillämpning av forskning där lärarna i Kungsbackas skolor medverkar. Bättre stöd till eleverna Barn är olika. Alla har inte samma grundläggande förutsättningar att nå bra resultat. En elevs låga resultat kan ha många orsaker. Idag får elever med en medicinsk diagnos huvudsakligen stöd. Men det kan också vara en rad sociala skäl som är orsaken. Dessa barn kan också behöva extra stöd. Det kan ske på olika sätt: läxhjälp och i vissa fall genom mindre undervisningsgrupper. Vi vill därför öka stödet till elever som har mindre goda resultat, även om det inte finns medicinska orsaker: så kallat strukturstöd. Vi tror att ett utökat stöd är lönsamt för både eleven och kommunen på sikt. IT-stöd Eleverna idag lever i en IT-värld. Därför måste skolan satsa på att ge eleverna datorer som kan utveckla intresset för det lärande via datorn som blir alltmer nödvändigt. Information om risker och utsatthet, som exponering på årskurs 6-9 har nu börjat anammas. Busskort till elever Eleverna är rörliga och har många fritidsaktiviteter. Det är inte alla föräldrar som kan köra barnen till den aktivitet som är av intresse. Därför vill vi att alla elever i årskurs 6-9 får busskort som gäller även kvällar och helger. En aktiv fritid inom idrotten, kulturskolan eller övriga föreningslivet skapar en social utveckling hos eleven som kan vara av stor nytta senare i livet. Avgifterna i kulturskolan måste hållas på en låg nivå så att ingen av ekonomiska skäl utesluts. Självstyrande skolor Vi är också positiva till så kallande självstyrande skolor. Det ger möjlighet till ett ökat elevinflytande och större ansvar på respektive skolenhet. Stora skolor Vi bygger idag skolor som omfattar barn från förskola till årskurs 9. Det innebär skolor där barn skall vistas. Det ger förutsättningar för samverkan och gemenskap över årskurser men kan även innebära otrygghet om inte alla barn är sedda. Vi är osäkra på om en sammanhållen skola från förskola till årskurs 9 är den bästa skolformen. Vi vill utreda om en sammanhållen skola, utifrån barnens bästa, är den lämpligaste utformningen av framtida skolor. Mat för en god hälsa och effektivitet under lektionerna En god hälsa främjar även studieresultatet. Därför är det viktigt att barnen kan få en god och näringsriktig kost utan onödiga tillsatser. Lunchen serveras idag ibland alltför tidigt. Ett rimligt tidsspann måste finnas. Miljön i skolans matsalar - bamba - har stor betydelse för hur barnen upplever måltiden. En alltför störande miljö är av ondo. Med 8

9 enkla medel kan bullret sänkas. Vi menar också att en större andel ekologisk mat skall serveras. Minst två rätter bör erbjudas i alla skolor. Införandet av så kallad kyld mat ger förutsättningar för fler rätter och mindre stress vid tillagningen och leveranserna. Det är dock viktigt att snart utvärdera positiva och negativa effekter av denna variant så vi inte bygger fast oss i en viss struktur. Samverkan Det är mycket viktigt med samverkan mellan lärare och föräldrar. Eleverna bör också ha möjligheter att påverka sin egen situation i skolan. Klassråd, matråd med mera ger eleverna möjlighet att få utlopp för sin kreativitet och sitt engagemang och att träna demokratifrågor. Det ökar elevernas intresse och därmed kvaliteten på kunskaperna. I detta sammanhang vill socialdemokraterna understryka att det skall råda nolltolerans när det gäller mobbning. Våra mål: Färre barn i grupperna i förskolan och fritidshem. All personal i för- och grundskolan ska ha formell kompetens. IT-baserad kunskap ska göras tillgänglig för alla med hjälp av datorer till alla elever i årskurs 6-9. Ge möjlighet till lärardriven forskning gällande arbetsformer och för att utveckla lärandet. Öka resurserna för att minska de sociala skillnaderna gällande elevens utveckling (så kallat strukturbidrag). Utred om en sammanhållen skola med förskola upp till årskurs 9 är det bästa ur elevens synpunkt. Inga betygsliknande skriftliga omdömen före årskurs 7. En god och näringsriktig kost utan onödiga tillsatser med ett successivt ökat ekologiskt inslag, minst två maträtter samt främjandet av en god bambamiljö. Busskort till alla elever i årskurs 6-9. Successivt införa själstyrande skolor. Ge ett ökat elevinflytande över sitt lärande och arbetsmiljön. Nolltolerans mot mobbning. Stimulera föräldrarnas engagemang i skolan. GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING Socialdemokraterna vill utveckla gymnasieskolan så att alla elever, utifrån sina behov får stöd, uppmuntran och tydliga krav som hjälper dem att nå en fullvärdig gymnasiekompetens. Dagens unga behöver hitta lusten i lärandet och få sin vetgirighet och nyfikenhet stimulerad. De behöver få verktyg för att kunna förnya sin kunskap och för att kritiskt kunna granska och använda den. Lusten att lära vill vi skall finnas hela livet genom förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, högskola/universitet och studieförbund. 9

10 Brett utbud På våra två kommunala gymnasier och på de befintliga friskolorna skall vi sörja för att ungdomar i Kungsbacka kommun har ett brett utbud av såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande program. Vår målsättning är att så många som möjligt skall utbilda sig till det yrke man själv väljer oberoende av kön, bakgrund, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden. Vi anser att en skola för alla är en rättighet. Det innebär att skolan skall stödja, utveckla och skapa självkänsla hos eleverna, så att de kan stimuleras till att vilja lära sig mer.. Varje elev ska ges de verktyg den behöver för att kunna ta till sig kunskap. En dator per elev, väl utbyggda trådlösa nätverk, kompetenshöjning för lärare i datorteknik och hantering av programvara är några krav vi vill peka på. Skolan skall hävda, utveckla och tillämpa de grundläggande demokratiska värdena i vårt samhälle, samt arbeta för integration och jämställdhet mellan könen. Det innebär att alla oavsett bakgrund har lika värde i skolans värld. Detta kan vi nå genom ökat elevinflytande. Förberedelse för vidareutbildning eller yrkeslivet I dagens samhälle ställs vi inför ständiga förändringar då arbetsmarkanden växlar allt snabbare. Det ställer stora krav på flexibilitet, liksom ett ständigt fortbildnings- och vidareutbildningskrav för att kunna möta förändringarna Gymnasieskolan skall ge en god kunskapsgrund och det är självklart för oss socialdemokrater att alla ska ges möjlighet till högskolestudier. Med Kompetenscentrum som navet i mitten finns det en plattform för alla. Där finns ett smörgåsbord som erbjuder utbildning på alla nivåer för alla ålders- och yrkesgrupper. Sammantaget guidar och stödjer enheterna på Kompetenscentrum Vägledningscentrum, Enheten för vuxnas lärande samt Flyktingmottagningen alla kommunens invånare i utbildningsfrågor. Livslångt lärande Lusten att lära och möjligheten till det skall finnas genom alla stadier i livet. Vi vill att skolan skall ge utveckling, kunskap och stark självkänsla. Social snedrekrytering måste motverkas. Feriearbeten Vi vill att Kungsbacka kommun skall tillhandahålla feriearbeten för alla gymnasieungdomar. Detta vill vi uppnå genom ökat samarbete mellan gymnasiet och näringslivet. Ungdomsarbetslöshet Antalet arbetslösa ungdomar är för närvarande mycket stort. Vi socialdemokrater vill minska antalet arbetslösa ungdomar genom att kommunen har ett nära samarbete med Göteborgsregionen, Region Halland, näringslivet och arbetsförmedlingen. Vi vill ha en extra satsning på ungdomar under 25. Det kan vara utbildning, praktik i olika former och traineejobb. Flyktingmottagning Vi vill göra det möjligt att ta emot flyktingar på ett bra sätt. Kommunen skall tillhandahålla boende och tillse att integrationen blir lyckad genom att erbjuda utbildning, vägledning, Svenska för invandrare (SFI), samhällsinformation och språkpraktik. Våra mål: Stödja våra två kommunala gymnasieskolor genom att ha behöriga och kompetenta lärare så att dessa i konkurrens med såväl friskolor som övriga gymnasieskolor inom 10

11 Göteborgsregionen blir det naturliga valet. Stödja Komvux i Kungsbacka som auktoriserad anordnare av vuxenutbildning i samarbete med Kompetenscentrum. Utveckla Kulturskolan och dess möjligheter att synas och höras av fler kommuninnevånare. Motverka segregation, mobbning, stress och utslagning. Stimulera föräldrarnas engagemang. Förbättra skolpersonalens arbetsvillkor via fortbildning och kompetensutveckling. Utöka elevinflytandet. En dator för varje elev och fortbildning för lärare inom IT-området. Öka samarbetet mellan näringslivet och skolan. Feriearbete genom kommunens försorg till alla som vill ha sådant. Ge arbetslösa ungdomar under 25 år praktik, traineejobb eller utbildning. Ge möjlighet till lärardriven forskning gällande arbetsformer och för att utveckla lärandet. Flyktingar som kommunen mottagit ska erbjudas Svenska för invandrare, utbildning, arbetsplatspraktik och ett bra boende. EN GYLLENE TID SOM PENSIONÄR Många som går i pension i dag gör det med många friska, aktiva år framför sig. En ny epok i livet. Att göra det man inte hann med eller orkade under yrkeslivet. Aktiviteter som resor, umgås med familj och vänner, motionera, studera eller släktforska. Ja, allt har man utrymme för. Många har ekonomiska förutsättningar för att göra mycket av det man vill. Det är en välfärdspolitisk framgång att känna glädje över. Vi vill därför även satsa på folkhälsoaktiviteter för äldre så att man håller sig frisk även i hög ålder. För det behövs lokaler tillgängliga på dagtid, gärna i samarbete med övrigt föreningsliv. Samtidigt växer gruppen pensionärer över 80 år som kan ha särskilda vårdbehov. Det finns också bland de äldre flera som har en annan kulturell eller etnisk bakgrund än den svenska. Trygghet och livskvalitet Alla ska kunna känna trygghet. När man inte längre klarar den dagliga livsföringen ska man veta att en bra äldreomsorg finns för att möta behoven av hjälp. Tillgången till inre och yttre hemtjänst, hjälpmedel och möjlighet till bostadsanpassning ska göra att man tryggt kan bo kvar i den egna bostaden så länge man vill även om vårdbehoven är 11

12 stora. När man sedan behöver en plats i ett äldreboende ska väntetiden vara kort. Ensamhet och isolering skall vara starka faktorer i biståndsbedömningen för att få komma in på ett äldreboende. Vård och äldreomsorg får inte bli en marknadsfråga. Ingen skall vara utlämnad åt vård och äldreomsorg som styrs av vinstintresse eller baserad på välgörenhet. Trygghet, omsorg och omtanke kan inte vara förenligt med vinstintresse. Äldreomsorgen måste kunna erbjuda en stimulans genom meningsfulla dagliga aktiviteter på boendet. Vi måste planera för att också äldre människor framöver skall kunna använda sin dator på äldreboendet. Det ska finnas bredbandsuppkoppling på alla äldreboenden. Trygghetsboende som alternativ Med valfrihet som ledstjärna ska kommunen tillhandahålla ett varierat utbud av särskilda boendeformer. Trygghetsboende med möjlighet till gemensamma aktiviteter och med nära tillgång till service och omvårdnad av välutbildad personal i alla kommundelar. Hög integritet, värdighet, självbestämmande, valfrihet och respekt för individens behov och önskemål skall prägla alla äldreboenden. Idéburet boende och möjlighet att välja kooperativ hyresrätt skall vara en möjlighet. Möjlighet för makar att leva tillsammans i ett särskilt boende skall beaktas särskilt. Förutsättningar som lägenhetsutformning, olika vårdbehov, integritet och sociala hänsyn, ekonomi vid delat boende bör vägas in i planeringen för paret. Utifrån de olika särskilda boendeformerna ska man ha tillgång till dagcentraler, dagsjukvård och växelvård där man har ett rehabiliterande synsätt som genomsyrar verksamheten. Demens Det är viktigt är att ge människor med demens en värdig tillvaro i gruppboende med 6-8 personer i boendet. Vi vill med respekt för den enskildes önskemål erbjuda vård och omsorg som skapar trygghet för de äldre och deras närstående. För dementa eller de med demensliknande beteende måste resurser ställas till förfogande så att minnesträning kan fungera på ett bra sätt. Likaledes är fysisk aktivitet av stor vikt för välbefinnandet. Maten Maten och måltiden är en viktig del i livet, inte bara för att ge nödvändig näring. Därför vill vi satsa på ökad kvalitet och valmöjlighet inom all kommunalt serverad mat. Maten skall vara en del av omsorgen och ge valfrihet som två rätter att välja på varje dag. Många äldre är undernärda eller ligger i riskzonen för undernäring. Åtgärder måsta vidtas för att minska detta. Förbättrad information från kommunen Många personer vet inte så mycket om vad kommunen erbjuder för att underlätta livet på äldre dar. Erbjudande om förebyggande hembesök från kommun och landstinget/regionen med bred information inför livet som äldre i form av enkät eller intervju för alla över en viss ålder kan avhjälpa detta. Övrigt Vi vill att personalen ständigt utbildas och utvecklas för att möta samhällets och arbetets förändrade krav. Personalförstärkning krävs. Dietist på heltid, logoped, kurator för personlig trygghet och utökning av demensteamen. All personal ges ökad kunskap om vård i livets slutskede. 12

13 Våra mål: Möjlighet för makar/sambor att bo gemensamt i särskilt boende. Seniorbostäder i form av hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ensamhet och isolering skall prioriteras högt vid önskan om särskilt boende. Trygghetsbostäder i olika upplåtelseformer. Förebyggande hembesök erbjuds alla över en viss ålder. Tydliga behörighetskrav och fortbildningsmöjligheter för alla anställda. Vid externa upphandlingar av äldreboenden måste kommunens insyn och kontrollfunktion förstärkas. På sikt erbjuda alla pensionärer fria resor dagtid i Kungsbacka. PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Den socialdemokratiska politiken för personer med funktionsnedsättning ska bygga på FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet. Politiken för personer med funktionsnedsättning ska vara generell och dessutom individuellt anpassad med syfte att integrera dem i samhället. Möjligheter Många personer med funktionsnedsättning är fortfarande utestängda från en rad områden som är självklara för andra. Vi socialdemokrater vill skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla Den som har en funktionsnedsättning ska inte vara ett utestängd från ett meningsfullt liv utan få hjälp med att integreras som alla andra i samhället. Människor med funktionsnedsättning, stort eller litet, dolt eller synligt, måste få bättre stöd, samt möjlighet till bedömning efter sina egna förutsättningar. Unga med funktionsnedsättning som blir utsatta för kriminalitet, alkohol och andra droger kräver särskild uppmärksamhet och stöd. Hög integritet, värdighet, självbestämmande, valfrihet och respekt för individens behov och önskemål skall prägla alla insatser för de med funktionsnedsättning. Attityder och bemötande Vårt bemötande måste vara positivt såväl från oss som individer såväl som från myndigheternas sida. 13

14 Gruppboende och korttidsverksamhet De som inte klarar eget boende måste få hjälp via gruppbostäder. I vissa fall behövs tillfälligt stöd och korttidsverksamhet. Behörighetskrav och kompetensutveckling för personal. Den personal som arbetar behöver ha rätt kompetens för de uppgifter de är satta att sköta. En kontinuerlig utbildning och kompetenshöjning är nödvändig. Det ger goda effekter och trygghet hos dem som berörs. Arbete Att kunna ha ett arbete är väsentligt i alla människors liv. Förutom försörjning skapas en social gemenskap. Ett funktionshinder ska inte förhindra en person att få ett arbete som passar det hinder personen har. I många fall behövs enbart enkla hjälpmedel. Våra mål: Fler gruppbostäder. Korttidsverksamheten (exempelvis lägerverksamhet, växelboende) ska utökas. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska öka. Informationen om kommunens verksamheter anpassas så att alla invånare, oavsett funktionsnedsättning, kan ta del av den. Vidareutveckla positiva attityder och bemötande av personer med funktionsnedsättning. Tydliga behörighetskrav och möjligheter till utbildning för alla anställda. Personal skall aktivt ta del av och stimuleras till forskning om funktionsnedsättning. HÅLLBARA KOMMUNIKATIONER En väl utvecklad infrastruktur med bäring på kollektiva transporter gagnar miljön och tillgängligheten för alla. Men planering och investeringar i infrastruktur tar lång tid. Resandet med kollektivtrafiken i Kungsbacka är låg jämfört med andra kommuner i Göteborgsregionen. Minst 40 procent av resorna ska göras med kollektivtrafik år 2025 enligt det mål som antagits av Göteborgsregionen och som Kungsbacka kommun anslutit sig till, det så kallade K Det innebär stora åtaganden för Kungsbacka kommun om vi skall nå detta mål. Smidiga och effektiva transporter bidrar till en gemensam arbetsmarkand i regionen. Vi vill bygga vidare på ett resurssnålt och effektivt kollektivtrafiksystem. 14

15 Planering tar tid Infrastrukturplanering, projektering och byggande har långa tidshorisonter. Exempelvis påbörjades motorvägsbygget E 6 mot norska gränsen redan 1958 och kommer troligen att vara klart Det tar alltså 55 år! Västkustbanan kommer att ha dubbelspår på hela sträckan från Göteborg till Malmö/Köpenhamn först omkring Det saknas idag dubbelspår bland annat genom Varberg, Hallandsåsen och Helsingborg. När tunneln genom Hallandsåsen blir klar kan ca 24 tåg passera mot ca 4 idag. Motorvägen E6/E20 från Göteborg till Malmö var i princip klar redan Tyvärr har Halland och särskilt Kungsbacka kommun varit ganska inaktiva när det gäller infrastrukturplaneringen jämfört med Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen. Först under det allra sista året har aktiviteten ökat. Kungsbacka kommun måste ha en planering för infrastrukturen som är både kort och lång för att kunna möta framtiden på ett riktigt sätt. Samarbete över kommungränserna - till exempel med Marks kommun - är viktigt. Järnvägen genom Kungsbacka Järnvägen delar Kungsbacka centrum i två delar. På lång sikt måste detta behandlas på något sätt. Att bygga en järnvägstunnel är knappast möjligt. Däremot skulle det behöva utredas om järnvägen kan grävas ned och därmed ge passager och en utbyggd station i centrum på en så kallad överdäckad järnväg. Från idé till verklighet för en sådan lösning i Kungsbacka tar det åtskilliga år, men diskuteras detta inte nu blir det aldrig verklighet. Vägnätet När det gäller vägnätet är det viktigt att byggandet av Onsalavägen snarast kommer igång. Andra behövliga vägar är Hedeleden. Miljövänliga transporter och fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel vill vi också prioritera. Vid nybyggnation skall man ta stor hänsyn till bullerstörningar. Trafiksäkerheten bör ökas framför och runt skolorna och när det gäller barnens väg till och från skolan. Vi kan också konstatera att kvaliteten på vägnätet inte alltid är den bästa. Det finns en asfaltskuld på flera vägar. Gång- och cykelvägar Vi vill utöka och förbättra cykellederna i kommunens alla delar, i första hand i Lerkil och från Anneberg till Kungsbacka. Tåget Järnvägen är huvudpulsådern för en stabil och snabb kollektivtrafik. Kungsbackapendeln har blivit en succé trots att dagens styrande moderater var emot utbyggnaden på sin tid. Vi vill ge de södra kommundelarna möjlighet att pendla norrut och söderut med tåg. Så fort som möjligt bör därför en station anläggas i Åsa och senare i Frillesås. Tyvärr finns inga medel avsatta eller utredningar klara för närvarande som kan peka ut när en tågstation i Åsa kan bli verklighet. Infrastrukturpropositionen ger inga svar eller medel till en stationslösning. Därför kan den tidigast bli av även om borgerliga partier talar om inom kort. Det socialdemokratiska alternativet med extra satsningar på infrastrukturen skulle kunna innebära en färdig lösning omkring Stationslägena vid Kungsbacka Resecentrum och Hede måste utvecklas. Kungsbacka Resecentrum kan bara byggas ut i mindre omfattning. Därför återstår nu endast att bygga ut Hede station till ett kommunalt resecentrum. Dessvärre stoppade majoriteten ett möjligt nytt resecentrum på Inlag på socialdemokraternas förslag för ett an- 15

16 tal år sedan. Hede station kan vid en utbyggnad bli en angöring för bussoch bilburna resenärer från kommunens olika delar. Busstrafiken Busstrafiken behöver förstärkas. Den utgör också ett stöd till tågpendeln. I avvaktan på en station i Åsa behöver busstrafiken förstärkas speciellt mot Fjärås och söderut samt österut. Information Ett modernt kollektivtrafiksystem kräver god information för resenärerna. Därför behöver informationen vid stationslägen och hållplatser förbättras. Färdtjänst Färdtjänst som kollektivtrafik är viktig för äldre och personer med funktionsnedsättning. Regelsystemet skall vara enkelt och ekonomin inte en begränsning. Vi tycker också att klagomålshanteringen ska ge underlag för förbättringar. Våra mål: Tågstationer i söder. Frågan om en taxezon i kommunen bör utredas. Busskort till alla elever i årskurs 6-9. På sikt erbjuda alla pensionärer fria resor dagtid i Kungsbacka. Busstrafiken utvecklas som stöd till tågpendeln och Öresundstågen. Utveckla stationen i Hede. Utred framtida lösningar av tågtrafiken genom Kungsbacka centrum. Trafiksäkerheten ökas vid skolorna och hållplatserna. Förbättra informationen till resenärerna vid hållplatser och knutpunkter. Bygg ut gång- och cykelvägar så att hela stråk kan användas. Bättre vägunderhåll på kommunens vägar. Färdtjänsttaxan skall motsvara kollektivtrafiktaxan. ENERGIANVÄNDNING En framtid med förnybar energi samt alternativa energiformer är ett viktigt mål för oss socialdemokrater för att vi skall kunna nå klimatmålen. För att lyckas med detta måste det satsas på förnyelsebar energi och på energisparåtgärder. Kommunen behöver föregå med gott exempel när det gäller verksamhetslokaler. Minska energiförbrukningen Kommunen är en stor ägare av lokaler. I befintliga lokaler ska kommunen vidta ekonomiskt riktiga åtgärder enligt de planer som är framtagna. När det gäller nya lokaler måste kommunen kräva ett energisnålt byggande. De mål som kommunfullmäktige antagit kan inte uppnås utan rejäla sänkningar av energianvändningen vid nybyggen. När det gäller bostadsbyggande bör kommunen genom förhandlingar med byggherrarna främja ett energisnålt byggande. Det har lyckats i andra 16

17 kommuner och varför då inte i Kungsbacka. Kommunala fordon och maskiner ska naturligtvis vara energisnåla. Även vid upphandling av entreprenader kan krav ställas på energisnåla fordon och maskiner. I maj 2010 antog EU ett direktiv om energisnålt byggande. Man kallar det för nära-noll-energibyggnader. Särskilt stor vikt läggs vid byggandet av samhällsägda lokaler. Energirådgivning Kommunen ska fortsätta med en fri energirådgivning till kommunens innevånare. Det innebär stöd och möjligheter för den enskilde vid val av uppvärmningssystem och andra energisparåtgärder. Vindkraft En stor diskussion om vindkraftutbyggnaden i Kungsbacka pågår. Orsaken är Råöobservatoriet. Vi tror att det är möjligt att bygga ut vindkraften i de södra kommundelarna utan att störningar för Råö uppstår. Översiktsplanen för vindkraft måste antas. MILJÖN Vågkraft Vågkraft är en energiproduktion som börjar utvecklas. I Kungsbacka kommun borde finnas förutsättningar att få intressenter för detta energislag. Biogas Produktion av biogas är ett sätt att minska användningen av icke förnyelsebar energi. Därför ska kommunen på regional basis medverka i byggnation av en rötgasanläggning. Våra mål: Energiförbrukningen i kommunala lokaler minskas och i synnerhet vid nybyggnation. Vid byggnation av bostäder ska kommunen kraftigt verka för en låg energiförbrukning. Rötgasanläggning för framställning av biogas byggs i regional regi. Kommunen utser lämpliga platser för vindkraftverk. Solenergin utnyttjas bättre. Hur miljön påverkas av olika verksamheter, planerade eller pågående och måste tas med i beslutsprocessen på samma sätt som teknik och ekonomi. Sveriges Riksdag har antagit 16 miljömål, dessa går ut på att skapa det som FN kallar ett långsiktigt hållbart samhälle: "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". För att detta skall kunna uppnås är det viktigt att man på alla nivåer i samhället bidrar: Riksdag, regioner och kommuner, liksom företag och andra organisationer. I Kungsbacka kommun finns det flera områden som sluter an till de övergripande miljömålen. 17

18 Begränsad klimatpåverkan Genom att gynna utbyggnad av kollektivtrafik med bussar och pendeltåg kan vi bidra med att minska på utsläppen av koldioxid som i Kungsbacka främst kommer från biltrafiken. Levande sjöar och vattendrag Kungsbacka har många sjöar och vattendrag. Lygnern, en av södra Sveriges största sjöar, bidrar inte bara till kommunens dricksvatten utan utgör även ett lockande mål för friluftsaktiviteter och fiske. Sjöar och vattendrag utgör ofta ett sammanhängande system och vi måste vara restriktiva med att tillåta enskilda avlopp att mynna ut i vattendrag. Myllrande våtmarker Flera miljoner hektar våtmarker har torrlagts i Sverige under de senaste 200 åren. Våtmarkerna utgör en unik livsmiljö för mängder av växter och djur bland annat groddjur, ödlor och fåglar som skulle vara hotade om inte deras livsmiljö, våtmarken, skyddades. Vid detaljplanering av mark är det viktigt att även bevara våtmarker i så orört skick som möjligt. Våtmarker fungerar som naturliga reningsverk genom att fånga upp partiklar och föroreningar. Naturliga våtmarker är förträffliga närsaltfällor. Att låta bli att dika ut våtmarker, eller att återskapa nya, är ett bra sätt att minska tillförseln av läckande näringsämnen från marken till havet. Hav i balans samt levande kust och skärgård Kungsbackafjorden gränsar till havet utgör en mycket viktig tillgång inte bara för yrkes- och sportfisket utan även som en rekreationsplats för dagens stressade människor att koppla av vid. För att detta skall vara fortsatt möjligt är det bland annat viktigt att begränsa utsläpp av orenat avlopp som bidrar till övergödning och kan ge problem som algblomning. Levande skogar och ett rikt odlingslandskap Kungsbacka har både skogar och odlingsområden. Genom att begränsa giftanvändning och bedriva ett naturbruk som gynnar biologisk mångfald kan vi bidra till att dessa mål uppnås. God bebyggd miljö Kungsbacka är känt för sin trivsamma stadsmiljö och det är viktigt att bevara detta men samtidigt ge utrymme för expansion av bostäder. Genom god planering av trafik, grön- och rekreationsområden kan vi bevara detta. Avfalls- och sophantering utgör en viktig del i miljöarbetet och bör fortsatt utvecklas mot källsortering och kompostering. Ekokommun Kungsbacka kommun är sedan 2005 medlem i Sveriges Ekokommuner (SEKOM) tillsammans med 76 andra kommuner i landet. Tyvärr måste vi konstatera att arbetet för miljön - i jämförelse med andra ekokommuner - främst finns i skrift men inte genom aktivt arbete. Fair Trade City Stad med rättvis handel Socialdemokraterna vill att Kungsbacka kommun blir en Fair Trade City. Därmed stöds både miljön och acceptabla arbetsvillkor vid produktion i utlandet. Fler miljömål Du återfinner miljömål under flera rubriker i detta program och de upprepas inte här. Våra mål Försöks görs med kretsloppsanpassad VA-hantering i liten skala. Avloppssystemen dimensioneras så att de inte flödar över vid strömavbrott eller häftiga regn. De våtmarker som finns i kommunen bevaras och nya skapas. 18

19 Äng- och hagmarker ska vårdas och aktas för att bevara flora och fauna. Strandängar med ömtåliga biotoper hanteras med stor hänsyn och varsamhet. Restriktion för enskilda avlopp. En reservvattentäkt för kommunen ska finnas. Kungsbacka ska bli en Fair Trade City. FRITID OCH IDROTT En kul och stimulerande fritid med olika aktiviteter gör att vi människor växer och får självkänsla. En aktiv fritid med idrottsoch kulturaktiviteter ökar både den sociala kompetensen och möjligheterna att klara sig i skolans kunskapsämnen. Alla barn och ungdomar borde ha tillgång till daglig fysisk aktivitet. Övervikt bland barn och unga har ökat till följd av för lite motion, men också på grund av att många äter fel. Satsningar på folkhälsan ser vi som en naturlig del av fritidsverksamheterna i kommunen. Aktiviteter förebygger och skyndar på tillfrisknandet vid sjukdom och sjukvårdskostnaderna för både unga och äldre kan därmed minska. Idrott har en unik förmåga att bygga broar. Därför är det viktigt att den är öppen för alla. Idrott ska vara glädjefylld. Inom idrotten finns hela spännvidden från lek och träning till uppvisning och tävling. Väl fungerande idrottsföreningar och goda möjligheter till idrotts- och fritidsaktiviteter har också betydelse för utvecklingen av Kungsbackas näringsliv. Tillgången till fritidssysselsättning och motion för de anställda och deras barn kan spela in i företagsledningens val av lokaliseringsort. Genom att lyssna och samverka med idrottsrörelsen ska vi använda våra gemensamma skattepengar och bygga anläggningar på ett klokt och effektivt sätt i alla våra kommundelar. Våra mål: En medveten satsning på verksamheter med bredd, mångfald och för alla åldrar. Höj bidragsnivåerna för föreningar med barn- och ungdomsverksamhet. Varje kommundel i Kungsbacka ska stimulera till fysisk aktivitet och idrott utifrån kommundelens egna unika förutsättningar. Bygg ut idrotts- och fritidsanläggningar för alla i takt med Kungsbackas befolkningsutveckling. 19

20 Öka fritidsgårdarnas öppethållande samt utveckla verksamheten så att det blir ett attraktivt alternativ. Låga avgifter och ett utvecklat samarbete med föreningslivet. Planera för en framtida ny arena för större arrangemang. KULTUR OCH TURISM Kultur påverkar oss alla i någon form. Den främjar välbefinnandet och ses idag som en viktig del av friskvårdsarbetet. Turismen är en stor potential för Kungsbacka. Kungsbacka är väl placerat på Västkusten med närhet till en större stad och endast ett par timmars resa från kontinenten. Kultursatsningar skapa både säsongsjobb som passar för våra ungdomar såväl som ett antal helårsarbeten. Stora turist- och kulturvärden finns redan i form av Tjolöholm, Fjärås Bräcka, Äskhult med flera. Vi vill utveckla dessa, och andra kulturoch turistobjekt samt arbeta för flera övernattningsmöjligheter. Kultur för alla Ett demokratiskt samhälle bygger på aktiva medborgare som uttrycker sina synpunkter och tillsammans arbetar för det de tror på. Här spelar stöd till kulturverksamhet, föreningar och intresseorganisationer en viktig roll. Att i tidig ålder få tillgång till sagor, teater, musik och skapande verksamhet har en mycket positiv inverkan på barnens utveckling, fantasi och inlärningsförmåga. Som vuxen kan du få upplevelser genom olika kulturyttringar, antingen du är betraktare eller aktivt deltagande. Biblioteken har och kommer i nya former med nya media fortsatt att ha stor betydelse för alla åldrar. Kunskap och inlevelse i andra kulturer skapar förståelse som motverkar intolerans och rädsla för det främmande. I Kungsbacka finns en mångfacetterad kulturverksamhet. Den behöver dock förstärkas för att utvecklas ytterligare. Turismen Kultur spelar en viktig roll för den växande turismsektorn. Människor idag frågar efter upplevelseturism. Lokal matkultur, musik- och teatergrupper drar turister. Utbudet av kultur och turism kan också ha stor betydelse i valet av kommun för företag som står i begrepp att utvidga sin verksamhet eller planerar för att etablera sig på en ny ort. Turismen är idag en av de snabbast växande ekonomiska sektorerna och har en potential att skapa många arbetstillfällen. Vid turist- och kulturaktiviteter uppstår ekonomiska effekter i kringaktiviteter som boende, måltider, shopping transporter med mera. 20