Program för resultatförbättring i Järfällas förskolor och grundskolor

Transkript

1 Program för resultatförbättring i Järfällas förskolor och grundskolor Revidering juni 2013 Kah Slenning Carlstam Maj 2013

2 (11) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE METOD NULÄGESBILD AV RESULTAT REDOVISNING Höga förväntningar på barn och elever Likvärdig utbildning En röd tråd från förskola till gymnasium Mångfald och integration Systematiskt kvalitetsarbete Kompetenser i organisationen som helhet Förskola/skola och hem Att uppmuntra och att följa upp lärandet i förskolan Effektiva stödsystem för verksamheterna Inkludering Likabehandling SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Program för resultatförbättring rapport 1

3 (11) SAMMANFATTNING Resultatförbättringsprogrammet ingår i nämndens och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, Kvalitetssystematik för utveckling. Resultatförbättringsprogrammet kan betraktas som ett sätt att sammanfatta slutsatserna från de andra delarna av det systematiska kvalitetsarbetet. Av diskussionerna framgår att programmet från 2012 i huvudsak är fortsatt aktuellt och områdena prioriterade. Ett tydligare fokus läggs på punkten som rör höga förväntningar på barn och elever, och på barnens lärande i förskolan. Två punkter tonas ned, och tas bort från det gemensamma programmet - En röd tråd från förskola till gymnasium, och utvecklingen av kontakterna mellan skola och hem. Dock tillkommer en ny punkt som har att göra med den röda tråden - samplanering och samordning av Studie- och yrkesvägledarnas insatser i övergången mellan grundskolan och gymnasiet. Under rubriken Likabehandling tillkommer ett nytt fokus på kränkningar på nätet. 1. BAKGRUND Program för resultatförbättring fastställdes i nämnden första gången våren 2009 och då beslutades också att programmet ska revideras årligen, efter att tidigare års resultat diskuterats och utvärderats. Det ursprungliga programmet innehöll en stor mängd frågor inom olika områden men efter revidering 2010, 2011 och 2012 har antalet områden begränsats till omkring tio punkter. Resultatförbättringsprogrammet ingår i nämndens och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, Kvalitetssystematik för utveckling. Resultatförbättringsprogrammet kan betraktas som ett sätt att sammanfatta slutsatserna från de andra delarna av det systematiska kvalitetsarbetet, som består av enhetskonsultationer på kommunala förskolor och skolor, tillsyn av fristående förskolor, likabehandlingsarbete, kollegial konsultation samt alla resultatdata som samlas i det IT-baserade beslutsstödet t ex betyg, nationella prov, resultatet av skolundersökningen samt ekonomi- och personaldata. Styrande för samtliga ärenden är Barn- och ungdomsnämndens Mål & budget och det statliga uppdraget i skollag och läroplaner. Uppföljningen sker i enheternas och förvaltningens kvalitetsredovisningar, och i verksamhetsberättelser/bokslut. Program för resultatförbättring är avsett att fungera som styrdokument för den kommunala egenregi-verksamheten. De kommunala för- och grundskolorna förväntas i sina verksamhetsplaner beskriva de åtgärder som behövs för att nå uppsatta mål. Fristående verksamheter erbjuds att använda materialet efter eget gottfinnande som stöd i sin egen utveckling. 2. SYFTE Syftet med ärendet Program för resultatförbättring i Järfällas förskolor och skolor är att sammanfatta större utvecklingsområden, som rör ett flertal av förskolorna och skolorna, där resultaten borde kunna vara bättre. Med resultat avses i ärendet uppfyllelse av de mål som finns beskrivna i verksamheternas styrdokument i första hand skollagen och läroplanerna samt de kommunala målen för förskola och skola Program för resultatförbättring rapport 2

4 (11) Alla delar av Kvalitetssystematik för utveckling ska utgöra ett underlag för enheternas arbete med verksamhetsplan för det kommande året 2013 för den kommunala egenregin. Resultatförbättringsprogrammet kommer också att användas som utgångspunkt i dialogerna med enheterna under enhetskonsultationerna, i tillämpliga delar. Enhetskonsultationer genomförs på samtliga kommunala enheter, och erbjuds fristående skolor. De fristående förskolorna får sin återkoppling i samband med tillsynen, som också knyter an till resultatförbättringsprogrammet. 3. METOD Framtagandet av Program för resultatförbättring bygger på material från många olika källor. Första året var diskussionerna för att identifiera förbättringsområden helt förutsättningslösa, medan revideringarna de därpå följande åren har utgått ifrån föregående års program, och alla olika kvalitetsrapporter som sammanställs. I en årscykel finns enheternas kvalitetsredovisningar, förvaltningens samlade kvalitetsredovisning, enhetskonsultationer och tillsynsbesök hos fristående förskolor och en sammanfattning av likabehandlingsarbetet som underlag för att bedöma vad som behöver tas med i Program för resultatförbättring. I detta års revidering gjordes också en enkel enkät där kommunala förskolechefer och rektorer fick bedöma hur långt man kommit med innevarande års resultatförbättringsprogram. I samband med chefsträffar och andra möten finns hela tiden också möjlighet att ge synpunkter på programmet i stort, att föreslå nya områden eller omprioriteringar. Genomgående, i allt arbete kring resultatförbättring, handlar det om att skapa förutsättningar för en givande diskussion om vad som spelar roll för goda resultat, där chefer och pedagoger inom både den kommunala egenregin och fristående enheter kan delta. 4. NULÄGESBILD AV RESULTAT Barn- och ungdomsnämndens budget har högt ställda mål för Järfällas förskolor och skolor. Järfälla har också goda förutsättningar för sin förskole- och skolverksamhet. Statistiken visar att kommunens förskolor och skolor under en följd av år stadigt har förbättrat sina resultat Meritvärde i åk. 9 i fristående skolor i kommunen, genomsnitt Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt Effektivitetstal grundskola inkl. förskoleklass, ranking Sammanvägt resultat i grundskolan, ranking Sveriges kommuner och landsting, SKL, rankar i den senaste utgåvan av Öppna jämförelser Järfällas grundskolor på plats 84 av Sveriges kommuner. Andelen elever som har uppnått målen i alla ämnen, elevernas behörighet till gymnasieskolan och andelen elever som har nått minst godkänt i ämnesproven i årskurs 9 har stadigt 07 2 Program för resultatförbättring rapport 3

5 (11) förbättrats. Jämförelser med andra kommuner visar dock också att resultaten skulle kunna vara ännu bättre. Också resultat från Skolundersökningen har i huvudsak blivit bättre år för år, t ex vad gäller trygghet och trivsel. I enheternas kvalitetsredovisningar, som tillsammans med dialogen under enhetskonsultationerna, går det dock att spåra några områden som särskilt behöver betonas: På vilket sätt höga förväntningar på eleverna ska ta sig uttryck i enheternas praktiska organisering av sitt arbete På vilket sätt fritidshemmens uppdrag att komplettera undervisningen ska kunna bli tydligare På vilket sätt tänkandet kring barnens lärande i förskolan ska kunna bli tydligare, och ta sig uttryck i praktisk planering På vilket sätt en fördjupad resultatanalys, som en del i enheternas eget systematiska kvalitetsarbete, ska kunna genomföras I den följande texten beskrivs mer i detalj de olika punkterna i resultatförbättringsprogrammet. 5. REDOVISNING Förra årets program för resultatförbättring innehöll följande punkter, varav de flesta har en tydlig motsvarighet i skollagen och i läroplanerna för förskola och skola: Höga förväntningar på barn och elever Likvärdig utbildning En röd tråd från förskola till gymnasium Lika tillgång till utbildning/mångfald och integration Systematiskt kvalitetsarbete Kompetenser i organisationen som helhet Förskola/skola och hem Att uppmuntra och följa upp lärandet i förskolan Effektiva stödsystem för verksamheterna Inkludering Likabehandling 5.1. Höga förväntningar på barn och elever Att skapa en kultur med höga förväntningar på barn och elever, där de miniminivåer av kunskaper som beskrivs i läroplaner betraktas som ett golv inte som ett tak - är en process eller rent av ett paradigmskifte, och det tar tid att nå ända fram. Bilden som framträder är att många av Järfällas förskolor och grundskolor under några år varit på rätt väg med att organisera verksamheten så att den både utmanar och skapar möjligheter för de elever som kan komma längre i sin kunskapsutveckling än till golvnivån. Ett intryck från både enheternas kvalitetsredovisningar och enhetskonsultationerna är dock att både tankesättet, och att organisera sig för att utmana barnens och elevernas lärande fallit tillbaka något, och att fokus är tillbaka på kompensatoriskt stöd till de elever som har svårt att klara grundkraven så som praxis har sett ut i svensk skola under de senaste decennierna Program för resultatförbättring rapport 4

6 (11) En högre medvetenhet om att förväntningarna måste höjas, att godkänt är golvet men inte taket, behöver alltså fortfarande skapas, och framför allt ges tydliga praktiska uttryck i vardagsarbetet. Vi har under åren nått framgång när det gäller bredden men har fortfarande inte riktigt fångat spetsen. Höga förväntningar måste prägla hela organisationen på alla nivåer. Den praxis som finns i fr. a grundskolan kring hur man organiserar klasser och studiegrupper bygger i många fall på att eleverna i en viss ålder arbetar med ett samlat och gemensamt kunskapsinnehåll. För att fånga spetsarna behöver hela organisationen påverkas. Att våga ställa högre krav på lärandet är fortfarande också en fråga som inte har diskuterats tillräckligt inom förskolan. Här finns utrymme för utveckling, och en tydlig koppling till punkten om uppföljning av lärandet inom förskolan. En gemensam barn- och kunskapssyn som innefattar höga förväntningar på alla barn är kärnan i detta förhållningssätt. Läroplanerna för för- och grundskolan ger ett starkt stöd i detta arbete där höga förväntningar uttrycks på ett tydligt sätt. Även föräldrars förväntningar och krav påverkar barnens och elevernas lärande på ett positivt eller negativt sätt och en följd av deras förhållningssätt är barnens och elevernas förväntningar på sig själva. Det behövs att förväntningar, undervisning och kommunikation med elever och vårdnadshavare förskjuts från frågan om att klara godkändnivån till att barnet/eleven har rätt att utvecklas efter sin maximala förmåga. Detta är ett fortsatt stort utvecklingsområde Likvärdig utbildning Av skollagens 1:a kapitel 9 följer att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Följaktligen bör också förskolor och skolor inom kommuner vara likvärdiga och ge barn och elever samma förutsättningar till en bra utbildning. Det kan konstateras att resultaten skiljer sig åt mellan både skolor och förskolor. Ett faktum är att andelen behöriga lärare och andelen utbildade förskollärare skiljer sig mellan olika enheter, vilket är ett stort problem som delvis grundar sig i svårigheten att rekrytera personal. Under de närmaste åren behöver både varje enhet för sig och förvaltningen gemensamt finna fler sätt att attrahera och behålla välutbildade medarbetare. På förvaltningsgemensam nivå skapas en långsiktig plan för personalförsörjning. Elevhälsan är ett område där likvärdigheten är viktig och där lagen säger att alla elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. I Järfälla uppfylls lagens krav på detta område men det finns hos flera enheter fortfarande synpunkter på att fördelningen av elevhälsans resurser inte är helt likvärdig i betydelsen att eleverna ska ha tillgång till elevhälsa efter behov. En annan aspekt av likvärdighet rör bedömning. Ett gemensamt system för rättning av nationella prov som innebär att lärare inte rättar sin egen skolas elever, skulle kunna införas för att öka likvärdigheten i bedömning av proven Program för resultatförbättring rapport 5

7 (11) 5.3. En röd tråd från förskola till gymnasium En sammanhängande pedagogisk planering från förskola till och med gymnasieskola är önskvärt, men dit är det en lång väg, särskilt i skarven mellan grundskolan och gymnasiet. Det finns åtskilliga organisatoriska hinder för ett samarbete. Överlämning har under några år varit ett område under stark utveckling, och dialogen mellan förskolor och förskoleklasserna har förbättrats mycket under senare tid. Man har bildat nätverk inom kommundelarna och samarbetar relativt bra kommunala enheter emellan. Den röda tråden löper mest mellan förskola och grundskola, och gemensamma rutiner finns utarbetade det som återstår är visst förankringsarbete. Övergångar mellan kommunala och fristående enheter brister fortfarande, och är något som behöver lösas gemensamt. Arbetet med att stärka sambandet mellan skolformerna och stadierna har utvecklats så pass starkt att den röda tråden inte behöver kvarstå som ett eget generellt utvecklingsområde i resultatförbättringsprogrammet. Rutiner för överlämning mellan stadier är, som nämnts, framtagna. En punkt behöver dock tillkomma som gemensam: Ett behov av samplanering och samordning av Studie- och yrkesvägledarnas insatser i övergången mellan grundskolan och gymnasiet har aktualiserats, delvis för att förbättra den information som eleverna har tillgång till inför gymnasievalet, för att i sin tur minska risken för felval med åtföljande avhopp i början av gymnasieutbildningen. Arbetet med samordning/samplanering behöver ske tillsammans med Utbildningsförvaltningen. Ett problem som tidigare funnits för att etablera ett starkt samarbete har varit en oro för att gynna Järfälla kommuns egna gymnasieskolor på ett sätt som kan upplevas som icke konkurrensneutralt. Konkurrensneutraliteten måste naturligtvis upprätthållas, men eleverna har också ett starkt intresse av att få information som underlättar deras val av gymnasiestudier Mångfald och integration Det är känt att barn och elever med utländsk bakgrund - framförallt de vars föräldrar också har en låg utbildningsnivå - har sämre resultat än andra. Därför är det angeläget att diskutera hur måluppfyllelsen ska ökas för denna grupp av elever. Närhetsprincipen för val av skola gör att elever med samma bakgrund samlas på en eller ett par skolor i kommunen och detta kan skapa hinder för integrationen. Skolorna bör använda sig av modersmålslärarnas resurser för att höja förväntningarna på nyanlända elever. Att utveckla fler och bättre samarbetsformer mellan modersmålslärare och hemskolor kan bidra till att höja resultaten för elever med utländsk bakgrund. Modersmålsundervisning och studiehandledning borde nyttjas bättre eftersom det är nyckeln till framgång för många av dessa elever. Det finns olika sätt att se på Svenska som andraspråk i kommunen och skolorna tänker olika kring ämnet och har olika definitioner på vad en SVA-elev är. Gemensamma riktlinjer för hela kommunen efterlyses. Det verkar finnas ett behov av kompetenshöjning kring detta, vilket SVA-nätverket som finns under Järfälla språkcentrum möjligen kan bidra till Program för resultatförbättring rapport 6

8 (11) Många förskolor och skolor har arbetat med språkutvecklande arbetssätt och efterlyser en vidareutveckling av detta. Ökad måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund handlar i grund och botten om lika tillgång, eller likvärdig utbildning. Utbildningen måste anpassas till de barn och elever som verksamheten faktiskt har, vilket också är grundtanken i ett inkluderande arbetssätt Systematiskt kvalitetsarbete Verksamheternas förmåga att analysera sina resultat och varför de ser ut som de gör, och efter denna analys planera för kommande år, är en starkt påverkande faktor för goda resultat. Detta systematiska kvalitetsarbete måste ske på alla nivåer i organisationen. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och man arbetar aktivt med detta område. Det tycks dock som att man arbetar olika och har olika uppfattning om vad det egentligen innebär. Att utveckla analysen av sina resultat lyfts fram som viktigt, likaså att man arbetar efter en årscykel, där aktiviteter inom kvalitetsarbetet hänger ihop. Det handlar om kvalitetssäkring och att all personal vet vad resultaten innebär. Resultaten ska följas upp systematiskt för att visa på hur resurserna ska användas och hur man ska arbeta för att utvecklas. Uppföljningen måste vara kontinuerlig, och inte summarisk i slutet av terminen. Enhetskonsultationerna lyfts fram som positiva, de har bidragit till ett ökat fokus på systematiskt kvalitetsarbete, som fortfarande är ett utvecklingsområde vilket fullt utvecklat i hög grad kan bidra till resultatförbättring. Alla på en enhet behöver vara medvetna om vad systematiskt kvalitetsarbete innebär och hur man arbetar med uppföljning och resultatanalys. Arbetet ska börja redan i klassrummet eller i verksamheten, och det är viktigt med samarbete mellan förskollärare/lärare och att också förskolechef/rektor är nära verksamheten för att skaffa sig kunskap om vad som sker där. I Skolinspektionens beslut efter den regelbundna tillsynen under våren 2012 framgår att systematiskt kvalitetsarbete är ett utvecklingsområde för många kommunala skolor och förskolor, vilket gör området viktigt att arbeta vidare med. Den stora utmaningen är att systematisera hela kedjan, att ta resultaten, analysera vad som har gått bra eller mindre bra och varför, och sedan använda sig av dessa analyser för att planera för framtiden. Detta gäller såväl på enhetsnivå som på central nivå Kompetenser i organisationen som helhet Organisationens samlade kompetens och förmågan att använda kompetensen är en tillgång i arbetet med resultatförbättring. Det finns olika sätt att se på utnyttjandet av de kompetenser som finns inom en organisation. Ett sätt är att se till olika personers utbildning och förmågor och hur alla inom organisationen kan använda sig av dessa personer. Det kan kallas för kompetensutnyttjande. Ett annat sätt är det som man kan kalla för kompetensöverföring. Detta betyder att man på olika sätt sprider kompetens som finns inom organisationen genom samarbete, nätverk och andra typer av samverkan. Det kan vara ämnesvis, områdesvis och mer eller mindre specifikt, men resultatet blir att kunskaper sprids till större delar av organisationen och det finns andra synergieffekter av ett ökat samarbete, som till exempel en större likvärdighet Program för resultatförbättring rapport 7

9 (11) I tidigare diskussioner har det framkommit en tvetydig bild av hur utnyttjandet av kompetenser i organisationen som helhet fungerar idag. Man kan mena att detta inte är ett prioriterat område då det första steget är att använda kompetenser på ett bra sätt inom enheten, och att man inte nått fram där ännu. Det råder en osäkerhet om vilka kompetenser som finns i kommunen och en uppfattning om att man har fullt upp med det egna arbetet och inte har möjlighet att blicka ut i övriga organisationen. I och med att ett ganska stort antal förstelärartjänster och några lektorat kommer att inrättas under de närmaste åren, kommer frågor om kompetensöverföring att bli aktuella igen Förskola/skola och hem Enligt skollagen har föräldrar rätt till inflytande i förskola och skola. Många föräldrar ställer höga krav och är pålästa om sina rättigheter men andra har inte intresset eller förmågan att utöva inflytande över sitt barns skolgång. Tidigare har på några håll diskuterats svårigheten med att få föräldrar att ta ett kollektivt ansvar, det är vanligt att föräldrar bara ser sitt eget barn. Det är en utmaning att förmedla nyttan med att vara ett lag och att alla i gruppen är viktiga för att den enskilde ska kunna utvecklas. Engagemanget från föräldrar är varierat och för att möta olika typer av föräldrar försöker personal och ledning att vara flexibla i kontakten med föräldrar för att öka deras engagemang. Föräldrar med utländsk bakgrund kan dra sig för att kontakta skolan då de har svårigheter med svenska språket. Det är viktigt att få med föräldrar med invandrarbakgrund och/eller låg utbildningsnivå och att förskolorna och skolorna anpassar informationen till dessa grupper av föräldrar så att de kan känna sig delaktiga i så hög utsträckning som möjligt. Arbetet med att engagera föräldrarna i förskolans och skolans verksamhet skiljer sig dock stort mellan olika enheter, och någon gemensam bild som är giltig för alla enheter finns knappast. Punkten behöver därför inte vara kvar i det gemensamma resultatförbättringsprogrammet Att uppmuntra och att följa upp lärandet i förskolan Förskolan har gjort en resa från att vara omsorg till en fullvärdig del av utbildningssystemet. Av den senaste läroplanen för förskolan framgår att förskolläraren ansvarar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Det är alltså starkt kopplat till systematiskt kvalitetsarbete. Läroplanen för förskolan har gett en skjuts i rätt riktning, men för att intentionerna ska bli verklighet behövs mer högskoleutbildad personal i förskolan och mer kompetenshöjande åtgärder. Det är stora skillnader i hur man tolkar sitt uppdrag och det blir ofta personbundet, det handlar om vilken pedagog som gör vad. Förskolan är det första steget i utbildningen men det råder en osäkerhet kring hur man ska följa och dokumentera enskilda barns utveckling och lärande. Det finns 07 2 Program för resultatförbättring rapport 8

10 (11) vissa negativa associationer till begreppet bedömning inom förskolan. Att ta fram metoder för att följa upp lärandet inom förskolan framstår som ett tydligt utvecklingsområde, vilket kan ses som en del av det systematiska kvalitetsarbetet Effektiva stödsystem för verksamheterna Det har varit en återkommande fråga i flera sammanhang hur viktigt det är att verksamheternas stödsystem är effektiva så att förskolechefer och rektorer inte behöver ägna sin tid och energi åt andra saker än det pedagogiska uppdraget. Inom den kommunala egenregin har man vidtagit flera åtgärder för att skapa förutsättningar för enhetscheferna att kunna fokusera på det pedagogiska uppdraget genom att utveckla stöd för bland annat fastighetsfrågor, elevhälsa, ekonomi och IT. Inom enheterna har flera rektorer också valt att skapa utrymme för stödpersoner i ledningsgruppen på sin enhet med fokus på till exempel ekonomi, IT och fastighetsfrågor, vilket generellt sett har gett positiva resultat. Arbetet med att utveckla beslutsstödet Hypergene fortsätter och planen är att systemet ska kunna börja användas av kommunala enhetschefer under hösten På För- och grundskolor centralt utvecklas ekonomistödet fortsatt och även när det gäller hjälp med fastighetsrelaterade frågor pågår ett utvecklingsarbete. Effektiva stödsystem kan ses som en del av kvalitetsarbetet, genom att beslutsstöd, utvecklade ekonomisystem, med mera, i förlängningen ger grund för bättre beslut och därmed ett mer välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Centralt inom För- och grundskolor har det skett ett intensivt arbete för att öka likvärdigheten genom gemensamma stödfunktioner. Som exempel kan nämnas gemensamma mallar för åtgärdsprogram, gemensamma rutiner för frånvaro, ledigheter, avgifter inom skolan och liknande. Man har också börjat arbeta med konferenser om bedömning för att öka likvärdigheten. Det pågår kompetensutveckling inom olika områden, till exempel inkludering, man har bildat nätverk och skapat andra samarbetsformer. Ett tillkommande förbättringsområde som är angeläget, och i hög grad förvaltningsgemensamt, är att också skapa avlastning för lärarna i förskola och grundskola, för att ge mer tid till direkt pedagogiskt arbete Inkludering En inkluderande verksamhet ger barnet/eleven rätt till lärande i sitt ordinarie sammanhang - ett sammanhang som anpassar sig till barnet/eleven och kan möta de olikheter som finns. Inkludering sker när barn och elever med olika förutsättningar ges möjlighet att utgöra en gemensam grupp. För att åstadkomma inkludering krävs samsyn och samarbete. Arbetet med inkludering är i ständig process där förhållningssätt hela tiden bearbetas och tydliggörs. Utmaningen för de verksamma är att möta och ta tillvara de olikheter som barnen och eleverna har och därigenom erbjuda ett sammanhang som möjliggör detta. Ett inkluderande arbetssätt i grundskolan kräver också att det finns kunskap om olika svårigheter och diagnoser. Att utveckla kompetensen framförallt för pedagoger i verksamheten i att handha och leda grupper och att lära av varandra i form av coaching betonas Program för resultatförbättring rapport 9

11 (11) I förskolan verkar ett inkluderande arbetssätt vara mer väletablerat. Förskolan har av tradition fokuserat mycket på gruppens utveckling och på att alla barn ska vara en del av gruppen. Specialpedagogerna på JBE som ska arbeta konsultativt gentemot skolorna är oerhört viktiga i inkluderingsarbetet. En annan synpunkt är att det är viktigt att inte glömma bort fritidshemmets viktiga roll för barn i behov av särskilda insatser och att fritidshemspersonalen också behöver kompetensutveckling och handledning. Det framgår med tydlighet att inkludering är ett stort utvecklingsområde och att kunskapen om vad det är och hur man arbetar inkluderande behöver öka Likabehandling Likabehandlingsplanen tydliggör och stärker arbetet för likabehandling och mot kränkningar, därför är också planen särskilt viktig. Den största bristen som upptäckts är att många likabehandlingsplaner inte utgår från aktuell kartläggning, vilket innebär att skolorna inte i tillräckligt hög utsträckning utgår ifrån de behov som finns i den egna verksamheten. Brister i likabehandlingsplanen behöver inte betyda att det inte pågår ett fungerande värdegrundsarbete utan det kan snarare handla om att det brister i kunskap kring hur det arbetet ska formuleras och dokumenteras. Ett stort arbete med värdegrundsfrågor pågår på många förskolor och skolor. Hur det ska struktureras och dokumenteras i likabehandlingsplaner finns det dock fortfarande frågetecken kring. Det sker ett bra likabehandlingsarbete på enheterna men likabehandlingsplanerna behöver utvecklas. På enhetsnivå behöver elevernas delaktighet bli tydligare. Likabehandlingsplanerna utvecklas, men kommunens stöd i arbetet är viktigt och en gemensam grund för likabehandlingsplanernas utformning vore önskvärd. Kvalitetsindikatorer för likabehandlingsarbetet har formulerats, och kommer att finnas med i mallen för enheternas kvalitetsredovisning. Barn- och elevkonsulenten finns till förfogande och kan stötta även de fristående enheterna i arbetet med likabehandlingsplaner. Ett område som kräver större uppmärksamhet är hur enheterna lokalt och förvaltningen centralt ska arbeta med kränkningar på Internet. Efterdyningar av nätkränkningar som skett på fritiden, och som följer med in i skolan behöver naturligtvis hanteras som vilka andra konflikter som helst. En vidare fråga är hur mycket skolan ska engagera sig i allt som försiggår på nätet. Både det formella och det moraliska ansvaret behöver utredas vidare. 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Av diskussionerna framgår att programmet från 2012 i huvudsak är fortsatt aktuellt och områdena prioriterade. Ett tydligare fokus läggs på punkten som rör höga förväntningar på barn och elever, och på barnens lärande i förskolan. Två punkter tonas ned, och tas bort från det gemensamma programmet - En röd tråd från förskola till gymnasium, och utvecklingen av kontakterna mellan skola och hem. Dock tillkommer en ny punkt som har att göra med den röda tråden - samplanering och samordning av Studie- och yrkesvägledarnas insatser i övergången mellan grundskolan och 07 2 Program för resultatförbättring rapport 10

12 (11) gymnasiet. Under rubriken Likabehandling tillkommer ett nytt fokus på kränkningar på nätet. Program för resultatförbättring Höga förväntningar på barn och elever Höga förväntningar på alla nivåer 2. Likvärdig/lika tillgång till utbildning Ökad likvärdighet inom elevhälsoområdet Likvärdig bedömning 3. Samplanering av Studie- och yrkesvägledarnas insatser i övergången mellan grundskolan och gymnasiet 4. Mångfald och integration 5. Systematiskt kvalitetsarbete Utveckling av resultatanalysen på alla nivåer Avlastning för lärarna för att få mer fokus på pedagogiskt arbete 6. Kompetenser i organisationen som helhet 7. Utveckling av uppföljningen av lärandet inom förskolan 8. Effektiva stödsystem för verksamheterna 9. Inkluderande arbetssätt 10. Likabehandlingsarbete 07 2 Program för resultatförbättring rapport 11