Malmö centralstation. Antikvarisk slutrapport. Fastigheten Järnvägen 1:1 i Malmö stad Skåne län. Ombyggnad av restaurangen.

Transkript

1 Antikvarisk slutrapport Malmö centralstation Ombyggnad av restaurangen Fastigheten Järnvägen 1:1 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 Carola Lund

2

3 Antikvarisk slutrapport Malmö centralstation Ombyggnad av restaurangen Fastigheten Järnvägen 1:1 i Malmö stad Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Antikvarisk slutrapport Malmö centralstation Ombyggnad av restaurangen Fastigheten Järnvägen 1:1 i Malmö stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 Författare: Carola Lund Foto: Carola Lund Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Carola Lund Omslagsbild: Interiör bild ISSN: X Malmö Kulturmiljö 2006

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Historik 5 Restaurangen före renoveringen 8 Utförda renoverings- och ombyggnadsarbeten 11 Exteriör 11 Interiör 13 Årets rapporter 21 Bilagor Bilaga 1 Fotodokumentation 2005

6 Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne Kommun:... Malmö stad Ort:...Malmö Fastighet:...Järnvägen 1:1 Ägare:...Jernhusen Länsstyrelsens tillstånd: Malmö Kulturmiljös yttrande: Kompletterande tillstånd:...-- Syn av arbetsområdet:... Våren 2004 Arbetena påbörjades:...sommaren 2004 Slutbesiktning:...Löpande Byggmötesprotokoll:...-- Entreprenörer:...Servicekuben AB, Malmö... Hellbergs snickeri, Vellinge...Terazzo, Malmö... Holmströms snickeri, Hököpinge... Måla i Skåne AB, Malmö...Installationsteamet, Malmö... Elkompaniet, Malmö Arbetsbeskrivning:...Roland Ewerman, Jernhusen... Designa arkitekter AB, Danderyd Antikvarisk kontrollant:... Carola Lund, Malmö Kulturmiljö Arkiverat material:... Lst-beslut, ritningsamterial, korrespondens och foton 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017

7 Inledning Följande dokument utgör antikvarisk slutrapport avseende arbetena med att renovera de utrymmen som ursprungligen fungerade som första och andra klassens matsal, café och väntsal på Malmö Centralstation. Före renoveringstillfället nyttjades lokalerna som restaurang och pub. Utgångspunkten i projektet har varit att återställa lokalerna till sitt ursprungliga utseende så mycket som möjligt utan att sänka kraven som ställs på en modern utskänkningsverksamhet idag. Nya tillägg förekommer men gjorda på ett så diskret sätt som möjligt. Sentida förvanskande ombyggnader har inneburit att mycket av de äldre ytskikten var dolda och därför inte möjliga för besiktning innan själva projektstarten. Renoveringens slutgiltiga utformning är därför resultatet av en diskussion som förts genom hela projektet mellan förvaltare, brukare, byggledare och antikvarisk kontrollant. Denna rapport har inte som avsikt att redovisa samtliga av dessa diskussioner utan endast kort redogöra för byggnadens historik, utförda underhålls- och renoveringsarbeten och dess metoder samt att i korthet redogöra för de antikvariska beslut som tagits och att dokumentera restaurangens status såväl före som efter genomförd renovering. Malmö Centralstation, klassades 1986 som statligt byggnadsminne. I samband med SJ:s bolagisering övergick byggnaden till enskilt byggnadsminne och skyddas idag enligt 3 kapitlet 1 Lagen om kulturminnen (KML 1988:950). Detta innebär att byggnaden bedömts som synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. Endast länsstyrelsen får lämna tillstånd till förändringar som strider mot skyddsföreskrifterna om särskilda skäl föreligger. Följande rapport är sammanställd av byggnadsantikvarie Carola Lund vid Malmö Kulturmiljö under december 2005 och augusti Historik År 1856 anlade Statsbanorna, sedermera Statens Järnvägar, Skånes första järnväg. Sträckan utgjorde södra stambanans sydligaste del, den mellan Malmö och Lund. I Malmö uppfördes en stationsbyggnad i renässansstil inspirerad av stationsbyggnaderna på kontinenten. Endast 10 år efter uppförandet brandhärjades byggnaden så kraftigt att en ny uppfördes, ritad av Statens Järnvägars chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd. Redan i slutet av 1880-talet uppfördes ytterligare en stationsbyggnad till följd av den ökade tågtrafiken, även denna ritades av Edelsvärd. Då Malmö utgjorde sista anhalten på stambanan, kom detta att markeras genom att den nya stationsbyggnaden lades vinkelrätt mot spåren. Byggnaden uppfördes i rött maskinslaget tegel med romanska former. Tillkomsten av nya järnvägslinjer och ökning av såväl persontrafiken som godstransporterna under 1800-talets slut och 1900-talets början krävde förändringar vad gällde Malmö stationsområde. I början av 1920-talet inleddes därför en omfattande ombyggnad av centralstationen efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Bland annat kom den gamla enskeppiga banhallen ersättas av en ny fyrskeppig, de två stationsbyggnaderna kom att byggas samman på ett sätt att fasaden mot Centralplan blev mer enhetlig och fick en tydlig entré samtidigt som den yngre stationsbyggnaden byggdes på med en våning och fick en delvis ändrad exteriör vad gällde fönstersättning och entréparti. Samtidigt byggdes klocktornet från den ursprungliga stationen på med en lanternin, för att kunna hävda sig mot den höjda huvudbyggnaden. Den äldre byggnaden kom i samband med denna större ombyggnad att fungera som lokalstation och expeditionslokaler för privatbanorna samt personalutrymme. Offentliga utrymmen så som väntsalar, Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 5

8 kafé, matsal, biljetthall, resgodsavdelning flyttades till den yngre stationsbyggnadens bottenvåning som byggdes helt om för att skapa en modern, väl fungerande station med alla tänkbara faciliteter för den resande. Figur 1Malmö Centralstation 1925 I den yngre stationens sydvästra del förlades första och andra klassens matsal med bardisk och bakomvarande serveringsrum. Matsalen nåddes från entrén mot Skeppsbron. En interiör entrémöjlighet fanns från Gröna hallen, då via en mindre passage och caféet som vette mot Centralplan. I anslutning till passagen var första och andra klassens damrum beläget och i anslutning till caféet fanns toaletter. Från passagen nåddes även det utrymme som ursprungligen fungerade som första och andra klassens väntsal. Figur 2 Planlösning i den yngre stationsbyggnadens bottenvåning Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017

9 Figur 3 Första och andra klassens väntsal 1925 Figur 4 Första och andra klassens matsal 1925 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 7

10 Åren 1975/1976 moderniserades de två stationshusen. Arkitekt var SJ Arkitektkontor och NK-Inredning. Förändringarna berörde framförallt interiören, men även en del portar och fönster byttes ut mot nya i aluminium. Dessutom försågs flertalet fönster med utanpåliggande jalusier. Biljettförsäljningen fick lokaler anpassade till sina nya biljettmaskiner. Centralhallen, gamla stamplattformen, fick karaktären av vänthall med bänkar och större utrymmen för kioskförsäljning och andra servicefunktioner. Restaurangen moderniserades och fick större utrymme och mer framträdande entréer genom en verandatillbyggnad i söder. Dessutom inreddes i den gamla vänthallen för resenärer i första och andra klass, Sveriges första engelska pub. Figur 5 Vykort med motiv från Centralstationen, 1970-tal Restaurangen före renoveringen Den södra delen av den nya stationsbyggnaden upptas idag helt av Centralens restaurang och pub. Dess placering är ursprunglig och interiören är till stora delar intakt. De största förändringarna är koncentrerade till köket i lokalernas inre delar. Den äldre entrén mot Skeppsbron finns bevarad i det södra trapphuset i form av en mörk träportal med kornischformat överstycke som bärs upp av skruvade kolonner och en glasförsedd spegeldörr. Denna entré används inte längre och nås endast från det södra trapphuset som är låst då det fungerar som personalentré för de kontorslokaler som är belägna i den yngre stationsbyggnaden. Ytterligare en ursprunglig entré finns. Från Gröna hallen leder en trappa i kalksten och sandsten upp till ett entréparti med dubbla dörrar i glas och mörkmålat trä. Sedan ombyggnaderna vid mitten av 1970-talet är det entrén i anslutning till verandatillbyggnaden i söder som utgör huvudentré till restaurangen och puben. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017

11 Figur 6 Exteriör Figur 7 Verandan interiört Golvet i restaurangen och puben är belagt med kvadratiska plattor av kolmårdsmarmor och väggarna är klädda med en cirka 2 meter hög bröstpanel av mörkbetsad björk. Även dörromfattningar, fönster och väggfasta bänkar är material- och kulörmässigt integrerade med väggpanelerna. I entréhallen som vetter mot Gröna hallen har bröstpanelen målats i en orangeröd kulör. Här finns även ett sentida undertak. I övriga utrymmen är väggpartierna ovan bröstningarna och takvalven målade i ljusa kulörer (gult och rosabeige). De ursprungliga kalkmålningarna med landskapsbilder i restaurangdelen är dock sedan länge övermålade men originalarmaturerna finns bevarade. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 9

12 Figur 8 Restaurangen under pågående rivningsarbeten Bardisken i restaurangdelen är sentida och i det rum som ursprungligen fungerade som vänthall för första och andraklassens resenärer, men sedan mitten av talet inhyser den engelska puben, har i valvnischen längs den östra väggen försetts med en bardisk. I det valvformade taket återfinns här en stuckatur i form av SJ:s symbol med hjulet och vingarna. Fönsteröppningarna mot Centralplan i restaurangdelen har i samband med tillkomsten av verandan försetts med glasade dörrar i stället för den ursprungliga meterhöga bröstningen och småspröjsade innerfönster. Figur 9 Puben före renoveringen 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017

13 Utförda renoverings- och ombyggnadsarbeten Exteriör Malmö Centralstations södra fasad har sedan mitten av 1970-talet varit försedd med en veranda som även fungerat som entré till restaurangen. Tillbyggnaden ingår inte i byggnadsminnet men har påverkat intrycket av stationsbyggnaden synnerligen negativt. En rivning av verandan sågs därför positivt ur kulturhistorisk synvinkel. Verksamheten hade dock en stark önskan om att bibehålla verandafunktionen i någon form. Därför revs endast överbyggnaden och verandans plattformen bibehölls. Verandan försågs med ett nytt lätt och genomsiktligt räcke av svart stål och stålvajrar med en överliggare av ek samt en ny entrétrappa i stål belagd med granit. Även golvet i anslutning till entrén belades med samma typ av granit medan verandans golv i övrigt belades med gråa betongplattor. I anslutning till entrén placerades en nytillverkad pendelarm av svart smide som försågs med en skylt med texten O Learys BAR RESTAURANT Est DRINKING & EATING EMPORIUM. En grön markis har placerats på fasaden i en grå kassett som kan ge skydd från sol och regn. Verandans betongsockel målades i gråbeige kulör (NCS S 4005-Y20R). Utformningen av verandan har diskuterats och godkänts av länsstyrelsen bortsett från monteringen av markisen på fasaden. Den antikvarike kontrollanten har varit med vid detaljutformningen vad gäller kulörer och vi viss mån även material. Figur 10 Fasaden mot söder efter förändringarna av verandan I samband med att verandans överbyggnad revs blottlades flera stora ingrepp i fasaden. Avvattningsrör hade bilats in i teglet och skador i samband med målning och takbeläggning fanns. Profilerade fönsteromfattningar hade huggits bort. Stor ansträngning och mycket arbete har lagts ner för att återställa detta. Ett lager av ursprungligt rött tegel från källaren har använts och mangantegel har specialbeställts från Danmark genom Optimera Malmö trä. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 11

14 Figur 11 och 12 Ingrepp gjorda i fasaden i samband med verandans tillkomst på 1970-talet. Två av de fönsteröppningar som i samband med ombyggnaderna på 1970-talet gjordes om till dörröppningar har bibehållit denna funktion och försetts med nya dörrar. Dörrarna har givits en indelning som påminner om fönstrens ursprungliga indelning. Även en del fönsterbågar har nytillverkats då dessa saknades. Utseendet och materialet är dock desamma som i de ursprungliga bågarna. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017

15 Interiör Renoveringen har mycket handlat om att ta bort sentida förvanskande tillägg för att på så sätt återge lokalerna sina ursprungliga rumsvolymer och ytskikt. I samband med detta rivningsarbete har ett stort antal okänsliga ingrepp i form av ledningsdragningar och liknande blivit synliga. Detta har i sin tur inneburit ett omfattande återställande arbete som ställt höga krav på de inblandande hantverkarna. Golv Golvet i lokalen är av kolmårdsmarmor och uppvisade omfattande skador framförallt i anslutning till bardisken i restaurangdelen. En del av dessa är slitskador som har uppstått genom barens ursprungliga placering. Denna typ av skador har ur antikvarisk synvinkel bedömts som ett viktigt historisk spår och dessa ojämnheter i golvytan har därför kunnat accepteras från såväl förvaltare som från brukarens håll. Andra typer av skador så som spruckna, felande och lösa plattor har åtgärdats med identiskt material innan golvet polerades. Paneler/dörromfattningar I den norra entréhallen hade väggpanelerna täckmålats med en orangeröd kulör. Detta färglager skrapades ner och betsades och lackades på nytt för att återfår ett ursprungligt utseende. Figur 13 Täckmålade paneler i entréhallen Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 13

16 Figur 14 Panel i entréhallen efter färgborttagning Skadade eller borttagna paneler ersattes med nytillverkade paneler av björkplywood som betsades och lackades. Samtliga övriga paneler tvättades och ströks med ett nytt lager lack.. Figur 15 Skadad panel i restaurangen tillföljd av sentida ombyggnader 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017

17 Fönster Till följd av verandans tillkomst på 1970-talet byttes restauranglokalens fönsterpartier mot söder ut mot dörrpartier och dess interiöra bröstning och fönsterbänk togs bort. Detta har delvis återskapats genom att tre av öppningarna åter försetts med fönster. Fönstrens dimensioner är dock anpassade efter befintlig öppning, det vill säga utan den ursprungliga cirka en meter höga bröstningen. De låga bröstning som dock finns kvar interiört till följd av exteriörens solbänkar har försetts med låga sektionsradiatorer som döljs bakom radiatorskydd och fönsterbänkskiva av marmor. Innerbågarna har nytillverkats och givits samma utseende, indelning och profilering som övriga fönster. Fönsterlåsen är dock inte av ursprunglig spanjolettyp utan utgörs av traditionella vred då spanjoletterna inte gått att återskapa. Figur 16 Nytillverkade innerbågar Figur 17 Nytt vred Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 15

18 Väggar och tak Lokalernas väggar och tak var målade i rosa och gula kulörer. Äldre färgskikt blottlades dock i samband med demonteringsarbeten, bland annat en skarpt grön kulör med blomsterschabloner i mörkare grönt som troligen tillkommit i samband med ombyggnaderna på 1970-talet. Även de äldsta färgskikten blev synliga i samband med monteringen av fönstren. Kulören bedömdes ha varit vit/vitbeige med enkla naturmotiv och slingor i dova kulörer, något som verifieras genom äldre foton från restaurangdelen. Ett återskapande av dessa motiv var aldrig aktuellt även om det vore värdefullt ur antikvarisk synvinkel. Ny vägg- och takkulör är en svagt bruten vit. Denna kulör användes i samtliga utrymmen. Figur 18 Restaurangen efter det att väggar och tak målats Undertaket i entréhallen mot Gröna hallen dolde ett kraftigt ventilationsrör som ersattes med ventilationsgaller dikt tak som målades i samma kulör som taket i övrigt. Detta innebar att entrén återfick sin fulla rumsvolym och dess halvvälvda tak med stuckatur åter blev synligt. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017

19 Figur 19 och 20 Den norra entréhallen med undertak respektive efter det att undertaket plockats ned I publokalens nisch påvisade rivningsarbetena ett stort antal ledningsdragningar som orakat skador på panel, golv och tak. Samtliga installationer gick dock att ta bort eller dras om på ett sådant sätt att de inte längre är synliga i rummet. Därmed kunde ytskikt och rumsvolym återskapas. Figur 21 Nischen i f.d. puben där ett stort antal ledningsdragningar blev synliga i samband med rivningsarbetet Nya installationer El, data och tele har nyinstallerats i hela lokalen. För att slippa synliga kabeldragningar och nya skador på panelerna har en elskena placerats ovan panelens krönlist. Skenan har i sin tur dolts med en slät, låg skiva som målats in i väggkulören. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 17

20 Tillgänglighetsanpassning För att skapa tillgänglighet till lokalen har en handikappslift installerats vid trappan i Gröna hallen. Från antikvariskt håll fanns en stark önskan att liften skulle placeras i anslutning till verandan då den på ett enklare sätt skulle kunna ha integrerats i ett redan genomfört senare tillägg. Detta alternativ kunde dock inte accepteras från förvaltarens eller kommunen handikappskonsults håll och de kulturhistoriska kraven fick därför komma i andra hand. Den nu installerade liften besår av en nedfällbar plattform med skyddsräcke i kulören NCS S 1502-Y. Infästningarna är gjorda i samband med antikvarisk kontrollant och berör endast kalkstensgolvet som har ansett något enklare att återställa än det behuggna sandstensräcket. Figur 22 och 23 Handikappsliften vid entrén mot Gröna hallen I anslutning till entréhallen mot Gröna hallen i det utrymme som ursprungligen inrymde första och andra klassens damrum har ett handikapp-wc installerats. 18 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017

21 Brandskydd Brandskyddskraven har inneburit att den äldre restaurangentrén mot Skeppsbron har försetts med ett godkänt lås samt en utvändig brandklassad glasruta. Figur 24 och 25 Brandklassad äldre entrédörr mot Skeppsbron Den östra väggen i restauranglokalen som vetter mot köket är inte ursprunglig utan skapades i samband med att en mindre alkov inlemmades i köket. Väggen har sedan försetts med två blyglasinfattade högt sittande fönster. Dessa har nu satts igen på insidan ur brandsäkerhetssynpunkt. Figur 26 Äldre blyglasfönster som satts igen från baksidan för att uppnå brandskyddskrav Övriga antikvariska kommentarer Den västra väggen i entréhallen mot Gröna hallen dolde rester efter en dryckesfontän liknande de som finns i Gröna hallen återfanns i samband med rivningsarbetena. Detta har markerats genom att en nisch med samma form som fontänerna i Gröna hallen har putsats upp här. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 19

22 Förändringsarbetena i köket har inte stått under antikvarisk kontroll då detta inte inneburit ingrepp i ursprungliga delar. Detsamma gäller toaletterna i källaren. Smidesräcket på trappavsatsen ner till toaletterna är dock höjt med cirka 30 centimeter i samråd med antikvarisk kontrollant. Den nya bardiskens placering har inneburit att en ursprunglig dörr dolts bakom ett nytt väggparti i den södra entréhallens nordvästra hörn. 20 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017

23 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:001 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Universitetshuset. Ny hiss samt invändiga renoverings- och konserveringsåtgärder. Fastigheten Universitetet 1. Lunds kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:002 Pia Gunnarsson Wallin Antikvarisk slutrapport. Kommendathuset. Interiöra arbeten. Del av Fastigheten Innerstaden 10:14. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:003 Mats Riddersporre, Pia Gunnarsson Wallin och Jan Lannér Enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. (Utgiven i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län). Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:004 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Flensburgska huset. Igensättning av glasblock på innergården samt interiör renovering. Fastigheten Oscar 25 & 26. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005 Kerstin Börjesson och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk dokumentation. Katrinetorp. Dokumentation av tapeter och väggmålning. Del av fastigheten Lockarp 44:1. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:006 Pia Gunnarsson Wallin och Carola Lund Kulturhistorisk konsekvensutredning. Universitetshuset. Tillförandet av audiovisuell utrustning samt bättre ljud- och ljusfunktioner i aula och atrium. Fastigheten Universitetet 1:1, Lunds kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:007 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Inre restaurering av Hyby nya kyrka. Hyby socken Väby församling, Svedala kommun, Skåne län. Barbro Sundnér och Joakim Thomasson Byggnadsarkeologisk utredning, förundersökning och undersökning. Läckö slott. Murverksdokumentation inför planerade omputsningsarbeten. RAÄ 69, Otterstads socken i Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:012 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning och dokumentation. Kryddfabriken. Utredning inför ombyggnad till bostäder. Fastigheten Sågen 3 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 Kerstin Börjesson Byggnadsantikvarisk dokumentation. Bagerska kontoret Dokumentation inför och under ombyggnaden. Fastigheten Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:014 Kerstin Börjesson Antikvarisk slutrapport. Hedmanska Gården Målning av fasadtext. Fastigheten Gyllenstjerna 7, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:015 Mats Riddersporre Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1. Flinta, kalk och bly.utredning inför etablering av DUX huvudkontor vid Lernacken. Fastigheterna Bunkeflostrand 155:3 och 155:4 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 Carola Lund och Olga Schlyter Utredning. Lokalstationen, Malmö C Antikvarisk konsekvens-utredning inför planerad ombyggnad. Fastigheterna Innerstaden 31:10 och Järnvägen 1:1 i Malmö stad, Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Malmö centralstation Ombyggnad av restaurangen. Fastigheten Järnvägen 1:1, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:008 Olga Schlyter Dokumentation. Davidshallstorg Torgets utformning, februari Del av Innerstaden 6:7 samt Biblioteket 1, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:009 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Malmö Centralposthus Fasadrenovering. Fastigheten Aegir 1, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:010 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Simrishamnsbanans järnvägsverkstäder. Fastigheterna Kirseberg 2:1 och 2:2, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:011 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 21

24

25 Bilaga 1

26

27 Fotodokumentation 2005 Malmö centralstation Foto Motiv 1. Verandan 2. Entrén från Centralplan 3. Entrén från Gröna hallen 4. Nischen i pubdelen, f.d. vänthallen 5. Spis i f.d. vänthallen 6. Väggfast bänk i pubdelen, f.d. vänthallen 7. Entrén mot Centralplan 8. Fönster mot Centralplan 9. Räcket vid nedgången till toaletterna 10. Renoverade paneler i restaurangdelen 11. Renoverade paneler i restaurangdelen 12. Renoverade paneler i restaurangdelen 13. Entréhallen mot Gröna hallen 14. Restaurangdelen i O`Learys regi 15. Restaurangdelen i O`Learys regi 16. Restaurangdelen i O`Learys regi 17. Restaurangdelen i O`Learys regi 18. Pubdelen, f.d. vänthallen i O`Learys regi

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 17 18