Metodikstudie av trollingfisket i Vänern

Transkript

1 Metodikstudie av trollingfisket i Vänern Jämförelse av fångstrapportering mellan intervjuer och enkäter gjorda på trollingfiskare samt vädrets påverkan på ansträngning A methodological study of angler surveys for the sport fishery in Lake Vänern: comparison between interviews and mail-in surveys for reporting catch David Höök Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologiprogrammet Grundnivå / 15hp Handledare: John Piccolo Examinator: Larry Greenberg Datum: Löpnummer: 14:72

2 ABSTRACT There are five endemic populations of migratory Atlantic salmon (Salmo salar, Salmonidae) and brown trout (Salmo trutta, Salmonidae) remaining in Lake Vänern, whereof two are salmon and three are trout. There is one population of each species in Klarälven, also one of each in Gullspångsälven and there is a population of trout still remaining in Tidan River. Since the beginning of the 20 th century endemic populations of salmon and trout have either vanished or declined dramatically due to the construction of hydropower in the rivers around the lake, and still today the future of the remaining populations remains uncertain. To manage salmonid fishes effectively more knowledge of their ecology throughout their different life-stages is needed. A large part of the Lake Vänern salmonoids lives are spent in the lake, where a mayor mortality factor is recreational fishing, especially angling. Estimation of fishing effort and catch is important in order to remain a sustainable fishery. In Lake Vänern commercial fishers are bound to report their catch, but anglers are not, -even though they are now thought to be responsible for the largest proportion of the catch. Angler interviews and access point surveys are the best ways to get accurate information in order to assess sport fish effort and catch. There are drawbacks of this method though that includes large costs, logistical problems and biased results due to the higher chance of interviewing the most avid anglers. To hand out mail-surveys is a kind of off-site survey that is less costly compare to interviews, but the drawbacks are bigger in getting correct information due to biased results from non-respondence. A study was conducted to compare an interview-survey with a mail-in survey, in which the interviews were conducted in Lillängshamnen, a port on the northern coast of Lake Vänern, and the mail-in surveys were distributed in different ports around the lake, though not in Lillängshamnen. This study shows a significant difference in catch per boat day between the interviews and mail-in survey. To find out more about how to develop the interview-survey there was also an analysis done on the correlation between weather and the number of interviews that were collected. One could find a negative correlation between numbers of interviews collected and the wind ratio, where very few interviews were collected once the wind speed measured more than 5-8 meters per second. There are improvements to be made both for the conduction of interviews and mail-in surveys, including more staff for conducting interviews at different ports and follow-ups on the non-respondents for the mail-in survey. SAMMANFATTNING Av atlantlax (Salmo salar, Salmonidae) och öring (Salmo trutta, Salmonidae) finns idag fem endemiska populationer kvar i Vänern varav två är av lax och tre av öring. Det finns en klarälvsvariant av båda arterna, likaså finns det en gullspångsvariant av varje och sen finns även en öringpopulation kvar i Tidan. Sen början av 1900-talet har populationer av lax och öring utrotats eller minskat kraftigt till följd av vattenkraftens utbyggnad i vattendragen runt Vänern, och än idag är de resterande populationernas framtid oviss. För att kunna förvalta laxfiskarna på ett bra sätt krävs kunskaper om deras ekologi i dess olika livsstadier. En stor del av laxfiskarna runt Vänerns liv tillbringas i Vänern, där en mortalitetsfaktor består av fritidsfisket, då främst trolling. Uppskattning av ansträngning och fångst är viktigt för att hålla fisket i sjön på en hållbar nivå. Yrkesfisket måste rapportera all sin fångst men detta krävs inte av trollingfisket som idag tros stå för den största proportionen lax- och öringsfångst i Vänern. Genomförandet av intervjuer är en typ av plats- och åtkomstpunktsundersökning och är den bästa metoden att samla in korrekt information för att uppskatta sportfiskets ansträngning och fångst. Det finns dock nackdelar i form av stora kostnader, svår logistik och vinklade resultat då de mest entusiastiska fiskarna löper större chans att bli intervjuade. Att dela ut enkäter är en form av distansundersökning och även brevundersökning som kostar betydligt mindre än att genomföra intervjuer men brister vad gäller svarsfrekvens som i sin tur leder till vinklade resultat. En studie gjordes för att jämföra intervjuer med enkäter, där intervjuer genomfördes i Lillängshamnen på Vänerns norra kust och enkäter delades ut i olika hamnar runt hela Vänern, dock ej i Lillängshamnen. Denna undersökning visade att enkäter har en signifikant större fångst per båt än intervjuer. För att ta reda på mer om hur genomförandet av intervjuer skulle kunna förbättras undersöktes hur vädret påverkade antalet intervjuer som genomfördes. Man fick en negativ korrelation mellan antalet genomförda intervjuer och vindhastighet där ytterst få intervjuer genomfördes i vindhastigheter över 5-8 meter per sekund. Det finns förbättringspotential vad gäller både genomförandet av intervjuer och enkätundersökningar, bland annat mer personal till att kunna intervjua fler folk i olika hamnar och uppföljning på de enkäter som inte svarats på. 2

3 INLEDNING Atlantlax (Salmo salar) finns på båda av Atlantens kuster i anadroma former, vilket betyder att de leker och spenderar sina första år i sötvatten såsom älvar och åar för att sedan växa till sig i havet (Greenhalgh & Sutterby 2005; Jonsson & Jonsson 2011). I Nordamerika och Europa finns även ickeanadroma sötvattensformer som lever motsvarande havsliv i sjöar (Greenhalgh & Sutterby 2005). I EU finns idag enbart tre ickeanadroma laxstammar kvar, varav två i Vänern (Christensen et al. 2006) i form av klarälvslax och gullspångslax (Magnusson et al. 2013). I Vänern finns också tre stammar av sjövandrande öring (Salmo trutta). Öringen härstammar ursprungligen från Europa med Atlasbergen i Afrika som sydlig avgränsning och Uralbergen i Ryssland som östlig avgränsning (Elliott 1994; Jonsson & Jonsson 2011). Även de varierar vad gäller livscykel från strömlevande, vandrande mellan olika strömmar, vandrande till sjö eller anadrom livscykel (Elliott 1994). Vad gäller öring finns det tre populationer i Vänern: klarälvs- och gullspångsöring är storvuxna populationer och anses särskilt viktiga att bevara, den tredje öringsstammen hör hemma i Tidan (Magnusson et al. 2013). Laxfisket i älvarna runt Vänern omnämns redan 1227, då i Deje, men det skulle dröja tills 1790 innan det blev något omtalat laxfiske i Vänern (Almer 1978). Det kommersiella fisket i Vänern fiskade 1881 upp dryga 130 ton lax och öring (Almer 1978). Detta innan 1906 då vattenkraftverk började byggas i både Klarälven och Gullspångsälven (Almer 1978), då ett antal av Vänerns lax- och öringstammar utrotades och övriga minskade till följd av förlorade vandringsvägar och därmed lekområden (Christensen et al. 2006). Det ska exempelvis ha funnits lax- och öringsbestånd i Norsälven som försvann under 1950-talet till följd av dammbygge (Ros 1981) och det ska enligt uppgifter även ha funnits laxbestånd i Borgviksälven och Byälven som nu försvunnit (Almer 1978). På 1930 talet började man först vid Deje kraftverk, numer vid Forshaga kraftverk, att fånga in uppvandrande lax och öring vid kraftstationen för att sedan med lastbil transportera upp dem till lekområdena mellan Edsforsen och Höljes i norra delarna av Klarälven (Håkansson 1978). Som kompensation för minskade eller förlorade lax- och öringsbestånd i älvar och åar efter vattenkraftens utbyggnad började man på 1960 talet att plantera ut odlad lax och öring i Klarälven och Vänern (Christensen et al. 2006). Även gullspångslax och öring har sedan 1960/70-talet satts ut i Klarälven (Palm & Prestegaard 2011) men dessa ges inte chansen att leka, såsom de vilda klarälvspopulationerna, genom transport utan kramas antingen på rom för odling eller släpps norr om dammen för sportfiskets skull (Piccolo et al. 2012). Trots detta fångades 1971 endast 500 kg lax och öring av det kommersiella fisket i Vänern (Almer 1978). Sedan dess har många åtgärder gjorts för att gynna Vänerns unika lax- och öringbestånd, bland annat ett fångstförbud på vild lax som infördes 1993 (Magnusson et al. 2013) och restaurering av lekområden i Klarälven, Gullspångsälven och Tidan (Christensen et al. 2006). Detta tycks ha gett resultat för klarälvslaxen vars vilda population visat tecken på återhämtning (Piccolo et al. 2012), dock skriver Christensen et al. (2006) att stammarna ännu är för små för att man säkert ska kunna säga att de kan överleva. Även en ny fiskevårdsplan har arbetats fram av Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland som en del i planen att nyttja Vänerns resurser mer effektivt och hållbart (Nilsson 2014). Yrkesfisket stod 1997 för 40 procent av den sammanlagda lax- och öringsfångsten i Vänern, medan trollingfisket stod för 50 procent (Fiskeriverket 2009). Trollingfiske i detta sammanhang innebär att man fiskar med spö och betet släpar efter en motordriven båt (Fiskeriverket 1998). I Vänern får max 10 beten, i praktiken fiskespön, användas per båt (Nilsson 2014). Det gjordes under 1998 och 2009 inventeringar av antalet trollingbåtar i hamnarna runt Vänern (Fiskeriverket 2009). Fångstdata från fisketävlingar i Hällekis mellan och Sunnanå mellan användes för att kvantifiera fångsten där ansträngningen uttrycktes som fångst per båt och dag (Andersson et al. 2010). Man fann att fångsten per båt och båtdag minskat med 58 procent mellan åren (Andersson et al. 2010). På senare år har yrkesfisket på lax och öring med hjälp av grovmaskiga flytnät minskat, delvis på grund av minskad lönsamhet, och istället används i allt större grad grovmaskiga bottensatta nät för att fiska efter gös (Fiskeriverket 2009). Trollingfisket i Vänern är intensivast under vår och höst och det är främst lax och öring man är ute efter då (Christensen et al. 2006). Då de som fiskar med handredskap, exempelvis 3

4 trollingfiskare, inte behöver lämna fångstrapporter är till stor del fångsterna av trollingfisket okända (Sandström et al. 2013). Piccolo et al. (2012) nämner ökad kunskap inom fiskevård och laxfiskarnas ekologi i deras olika livsstadier både i älvar och i sjöar som krav för arterna att återhämta sig. I USA nämns fritidsfiske som en viktig faktor vad gäller vissa arters mortalitet, därför är vikten att försöka uppskatta fritidsfiskets ansträngning, upptag och återsläppt fisk idag stor (Jones & Pollock 2013). Korrekt uppskattning av fångst och ansträngning i fisket är nyckeln till en god bedömning av bestånd, att följa marknadstrender, uppskattning av lönsamheten i fisket, utnämnande av fredade områden och uppskattning av total fångst vilka alla är viktiga delar i att främja ett hållbart fiske (McCluskey & Lewison 2008). Nyligen har man börjat titta på fiskevård som människovård, förutom fångst och ansträngning behöver man även veta hur fiskare tänker och handlar vad gäller fiskeresurser, och varför (Ditton & Hunt 2001). Jones och Pollock (2009) beskriver olika undersökningsmetoder, två vanliga metoder är platsundersökningar (on-site surveys) som exempelvis intervjuer gjorda på plats i hamnen, eller distansundersökningar (off-site surveys) som inte görs på plats, utan exempelvis via brev eller telefon, där bristande ärlighet i rapporteringen nämns som en av nackdelarna. Även Sharp et al. (2008) beskriver svagheten med brevundersökningar och nämner uteblivna svar, osäkerheter till följd av dåligt minne och potentialen att överdriva svar vad gäller fångst som möjliga felkällor. En studie gjord på Chinooklax i Idaho pekar på att felrapporterad data påverkar uppskattningar av totalfångst och upptag i flera av Idahos fiskevatten (McCormick et al. 2013). Fördelarna med att istället ha en åtkomstpunktsundersökning (access-point survey) är att man får ypperlig data på fångst, återutsattt fisk och ansträngning (Jones & Pollock 2013). Dock väger nackdelarna i form av stora kostnader (tre gånger dyrare än telefonintervju), svår logistik då förmågan att vara på rätt plats vid rätt tid är viktig, åtkomst till allmänna gentemot privata hamnar och tonvikten på de mest entusiastiska fiskarna ofta emot metoden (Jones & Pollock 2013; Ditton & Hunt 2001). Syftet med studien var att undersöka hur fångstrapportering skiljer mellan intervjuer och enkäter vad gäller inrapporterad fångst med tyngd på nollfångster, alltså fisketurer helt utan fångst. Det har även undersökts hur vädret påverkar antalet fiskare som är ute, baserat på hur många intervjuer som genomförts. Där hypoteserna lyder: Antalet nollfångster är signifikant lägre bland brevenkäter än intervjuer. Den totala fångsten per fiskad timme, per båt och per redskap är signifikant högre bland brevenkäter än intervjuer. Desto sämre fiskeväder (exempelvis regnigt och blåsigt) desto färre fiskare befinner sig ute på fiske. Min studie är en liten del av en större studie som pågår att uppskatta ansträngning och fångst av lax och öring av sportfiskare i Vänern, en studie som görs i samarbete mellan Karlstads Universitet, Sportfiskarna och Sveriges Lantbruksuniversitet. METOD Studieområde Vänern (N: Ö: ) är en näringsfattig sjö (Almer och Larsson 1974) som förlorade kontakten med Östersjön för 9000 år sedan och är idag Sveriges största sjö (Willén 2001) med en sjöareal på 5650 km 2 och ett maxdjup på dryga 100 m (Håkansson 1978). Klarälven (N: Ö: ) svarar för cirka 35 procent av den totala årliga tillrinningen och står därmed för den största tillrinningen till Vänern (Gottschalk 1978). Norr om Edebäck upp till och med Höljes kraftverk ca 17 mil uppströms mynningen finns nu laxens och öringens enda kvarvarande leklokaler i Klarälven, dit tar de sig med hjälp av lastbilstransport (Fiskeriverket 2009). Figur 1: Karta över Vänern där Lillängshamnen är utpekad med en pil. 4

5 Gullspångsälven (N: Ö: ) har alla tillgängliga lekområden söder om kraftverket i Gullspång, dit hör Gullspångsforsen, Stora och Lilla Åråsforsen (Magnusson et al. 2013). Lillängshamnen (N: , Ö: ) utgjorde lokal för intervjuundersökningen som gjordes på inkommande fiskare vid båtramperna (figur 1 och 2). Studien genomfördes under perioden 20 april till 11 maj, detta är en typ av åtkomstpunktsundersökning (access-point survey) (Jones & Pollock 2013). Anledningen till detta är att det är en viktig hamn för trollingfisket (Fiskeriverket 1998) och även av logistiska skäl passade det bra att genomföra studien där då jag bor i Forshaga som endast ligger tre mil ifrån Lillängshamnen. Man kunde också ha kontroll över båda ramperna samtidigt vilket underlättade arbetet. Studie Figur 2: Karta över Lillängshamnen där båtramperna är utmärka med cirklar. Åtta dagar, varav fyra vardagar och fyra helgdagar valdes slumpmässigt ut och utgjordes av en vardag och en helgdag per vecka, sista veckan genomfördes två vardagar då fältarbetet inleddes på en helg. Dagarna var även jämt indelade i eftermiddags- och kvällspass, som varade 14:00-17:00 respektive 17:00-20:00. Frågorna hölls korta för att snabba på intervjuerna så gott det gick då många fiskare bara vill hem efter en lång fisketur (Jones & Pollock 2013) och risken missa någon fiskare då det kom in flera fiskare samtidigt var liten. Ingen fiskare undgick chansen att bli intervjuad och då ingen heller tackade nej till intervju kunde alltså alla inkomna fiskare under tiden jag befann mig i hamnen intervjuas. Tid för intervjun och information om dagens väder- och vindförhållanden noterades genom att kontrollera kustvädret på smhi.se. Under samma period som intervjuerna delades enkäter ut på vindrutor tillhörande bilar med båttrailer, där fiskarna själva fick i uppgift att fylla i svaren och skicka in med förbetalt porto (tabell 1). Vilka hamnar de delades ut i går att läsa i appendixet. Där fick de fylla i vilket datum de fiskat och om de fått någon fångst eller ej. För analysen valdes sedan endast fisketurer inom studieperioden ut, alltså mellan 15 april-15 maj Med enkäten skickades ett följebrev där vikten av att även rapportera nollfångster poängterades. Information som efterfrågades var: antalet fiskade timmar, fiskemetod (exempelvis trolling), målart för fiske (lax/öring), antal redskap (fiskespön), antal personer och vad de fått för fångst. För studien användes enbart de som fyllt i att de som fyllt i lax och/eller öring som målart, trolling som fiskemetod och använde fyra eller fler redskap då de fiskade. I tabell 1 kan man se hur intervjuer och enkäter var fördelade över de olika dagarna. Under perioden 20 april till 11 maj genomfördes 27 intervjuer, varav 5 fick exkluderas då det vid upprepade tillfällen var samma fiskare som intervjuades. Det högsta antalet genomförda intervjuer på en dag var tio, medan det tre dagar inte genomfördes en enda intervju som gick att använda i studien på grund av att ingen fiskare påträffades eller att påträffade fiskare redan blivit intervjuade. Tabell 1: Datum för genomförda intervjuer och fisketurer av enkätrapportörer. Under gråmarkerade datum genomfördes inga intervjuer. Datum då rapporterade fisketurer genomfördes Datum Intervjuer Enkäter 16-apr apr apr apr apr apr apr apr apr apr apr maj maj maj maj maj maj maj - 1 5

6 Analys Det insamlade materialet bestod av totalt 43 rapporter, varav 23 intervjuer och 20 enkäter, som sedan användes för att undersöka om det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan intervjuer och brevenkäter vad gäller inrapporterade nollfångster. Detta gjordes med ett Fishers exact-test som kalkylerades på en internetsida (Graphpad 2014). Det går ut på att man statistiskt jämför de observerade värdena med de förväntade värdena. Det förväntade värdet, som är att ingen skillnad finns mellan intervjuer och enkäter, räknas ut genom att lägga ihop antalet nollfångster från både intervjuer och enkäter, detsamma görs med antalet fisketurer som fått fångst, sedan räknar man fram procentandelen fisketurer med nollfångst och fångst. De procentenheterna används sedan till att räkna ut det förväntade antalet nollfångster, för exempelvis intervjuer så multiplicerar man procenten nollfångster (från både intervjuer och enkäter) med det totala antalet intervjuer, då får man det förväntade antalet intervjuer. I kalkylatorn på internet för man dock enbart in de observerade värdena för intervjuer och enkäter, sedan får man fram om det är en statistisk skillnad eller inte. T-test gjordes i Excel för att se om det fanns en signifikant skillnad mellan medelvärdena av den totala fångsten (upptagen och återsläppt fisk) per båt och för fångst per redskap. För fångst per redskap behövde en enkät exkluderas på grund av bristande information. Det undersöktes om det fanns ett samband, eller korrelation som det även kallas, mellan ansträngning i form av antalet genomförda intervjuer på en dag (här användes alltså bara data från intervjuer) och väder och vind. Till detta användes en Spearmans korrelation som gjordes i statistikprogrammet SPSS. Vädret delades in i en nominalskala för analysen där bra väder (soligt eller växlande molnighet) fick värde 1 och dåligt väder (mulet eller regn) fick värde 2. Fem dagar klassades som bra väder och tre som dåligt. Vindhastigheten delades in i en ordinalskala där 2-5 m/s fick värde 1, 3-6 m/s fick värdet 2, 4-7 m/s fick värdet 3 och 5-8 m/s fick värdet 4. Det var totalt åtta dagar som spenderades i hamnen, tre dagar fick värde 1, ingen dag fick värde 2, två dagar fick värde 3 och tre dagar fick värde 4. RESULTAT Man kan se att intervjusvaren skiljer sig något från enkätsvaren. Det observerade antalet nollfångster är något högre respektive lägre mellan intervjuer och enkäter (tabell 2). Observerade nollfångster från intervjuer i Lillängshamnen var den 20 april 4 st, den 26 april 2 st, den 28 april 1 st och den 11 maj 1 st. Nollfångsterna från enkäterna var ifyllda av fiskare som utgått från Sunnanå den 16 april, Sikhall den 27 april och Kristinehamn den 5 maj. Då man räknar ut det förväntade värdet kan man också se att intervjusvaren hamnar något högre än det förväntade medan enkätsvaren hamnar något lägre. Det finns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan dem, utan man får fram ett ensidigt p-värde på 0,128 vid ett Fisher s exact test. Tabell 2: Antalet intervjuer och enkäter totalt, antal (och andel) nollfångster respektive fångster som observerats och rapporterats från intervjuer respektive enkäter. Data som användes i Fishers exact test Totalt antal intervjuer Nollfångster Fångster Intervjuer 23 8 (34,8 %) 15 (65,2 %) Enkäter 20 3 (15 %) 17 (85 %) Den totala medelfångsten per båt har en signifikant skillnad (p=0,013, t=2,612, df=41) mellan intervjuer och enkäter. Totalmedelfångsten per båt skiljer sig mellan de intervjuade fiskarna jämfört med de som svarat på enkäten (figur 3). Då man räknar fram andelen totalfångst finner man att enkäten fått upp 66 procent av den inrapporterade fångsten och de intervjuade fiskarna 34 procent, alltså en näst intill dubbelt så stor andel. 6

7 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Totalfångst per båt: Intervju Totalfångst per båt: Enkät Figur 3: Totalfångst lax/öring per båtdag fördelad mellan intervjuer (23st) och enkäter (20st). Det gav ingen signifikant skillnad (p=0,069, t=1,872, df 40) då totalfångst per redskap och båtdag testades mellan intervjuer och enkäter. Även här har de som svarat på enkäten rapporterat in en större andel totalfångst än de som blivit intervjuade (figur 4). Enkäterna hade fått upp 58 procent av den totala fångsten per redskap, medan de intervjuade fiskarna fått upp 42 procent. 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Totalfångst per redskap: Intervju Totalfångst per redskap: Enkät Figur 4: Totalfångst lax/öring per redskap (fiskespö) och båtdag fördelad mellan intervjuer (23st) och enkäter (19st). Det finns en signifikant negativ korrelation (p=0,024) mellan vindhastighet och antalet intervjuer som genomförts. Man kan se korrelationen mellan antal intervjuer och vind vilken visar att då det blåser starkare än 5-8 meter per sekund är det ytterst få ute och fiskar (figur 5). Det gick inte att se någon signifikant korrelation (p=0,183) mellan vädret och antalet genomförda intervjuer. 7

8 Figur 5: Den negativa korrelationen mellan antal genomförda intervjuer och vindhastighet. Koderna för vind var 1: 2-5m/s, 2: 3-6m/s, 3: 4-7m/s och 4: 5-8m/s. DISKUSSION Även om man inte kan se en statistiskt signifikant skillnad mellan intervju- och enkätsvaren vad gäller nollfångster så kan man ändå se ett tydligt mönster i att enkätsvaren verkar rapportera färre nollfångster. Där man kunde se en signifikant skillnad var när man jämförde fångst per båt, vilket styrker misstankarna om vinklade resultat från enkätundersökningar och självrapporterad information. Dock syntes ingen signifikans, även om det var nära, mellan intervjuer och enkäter i fångst per redskap. Fångst per redskap tycker jag känns som mest rättvist mått på ansträngning när det gäller trollingfiske, då man under vissa intervjuer fick höra historier om hur det i goda förhållanden kan hugga på flertalet krokar samtidigt. Det fanns även en negativ korrelation mellan ansträngning och vindhastighet. Det ska nämnas att fler faktorer än vilken undersökningsmetod som använts kan spela in, exempelvis det faktum att intervjuerna endast gjordes i en hamn, medan enkäterna fördelades utspritt över flera hamnar, dock ej i Lillängshamnen. Detta för att undvika vinklade resultat från dubbelrapportering, det vill säga att samma fisketurer rapporteras genom både intervju och enkät. Det antogs därför att val av hamn att utgå ifrån vid fiske inte spelar någon roll då fisken är mobil och båtar lika så, men det finns ju en risk att det under just denna tidsperiod varit sämre att fiska i norra änden av sjön. Vinklade resultat kan uppstå då en del av populationen som undersöks har låg eller ingen chans att vara en del av stickprovet, som i detta fall är trollingfiskare i Vänern som ej utgår ifrån Lillängshamnen (Jones & Pollock 2013). Dock har trender i uppskattad totalfångst av silverlax och öring i Lake Michigan visat sig följa samma mönster mellan nord- och sydsidan av sjön (Fabrizio et al. 1991). Det gick inte att se något tydligt mönster i antalet nollfångster mellan de olika hamnarna då det enbart var tre inrapporterade nollfångster och alla var från olika hamnar. När fisketuren skett inom tidsperioden tycks inte heller ha påverkat antalet nollfångster. Man kan se mönster som pekar på att enkäter bringar in större fångster än intervjuer, samt att vädret inte helt oväntat påverkar antalet fiskare som ger sig ut på sjön. Av mina hypoteser fick jag bara signifikant skillnad mellan intervjuer och enkäter på fångst per båt, samt att man kunde se en negativ korrelation mellan antalet genomförda intervjuer och vindhastighet. Här följer lite tankar om hur man kan förbättra intervjuundersökningen. Jones och Pollock (2013) skriver att desto större vatten man gör en åtkomstpunktsundersökning vid, desto mer personal behövs. Vänern är Sveriges största sjö och mer 8

9 personal skulle göra det möjligt att genomföra fler intervjuer samtidigt, i olika hamnar för att undvika vinklade resultat på grund av att man enbart använt sig av en hamn. Man borde då även växla personal mellan hamnarna för att slå bort misstankar om att personalen kan påverka resultatet. Då jag helst sett att jag fått in fler intervjuer anser jag att längre tid på dygnet bör spenderas i hamnarna då dessutom vissa fiskare kanske startar väldigt tidigt på dagen och därför också bör bli klara tidigare. Jag anser att man åtminstone bör befinna sig i hamnen mellan 14 till 20, eller avsluta då det beroende på årstid man genomför studien blir mörkt. Vad gäller den signifikant negativa korrelationen mellan antal intervjuer och vindhastighet känns det föga förvånande. Dock behöver man ju upptäcka detta innan man gör antaganden, och mer borde kanske göras på den fronten när det gäller hur fiskare ställer sig till vädret. En förutbestämd intervjudag utan hänsyn till väder kan ju mer eller mindre ses som bortkastad då man inte fått in en enda intervju. Om man däremot kommer på en metod där man väljer dagar med hänsyn till vädret, eller tillåts att ändra dagar med kort varsel då det är dåligt fiskeväder, så får man ju mer information vad gäller fångst. Eftersom nästan ingen tycks fiska då vindhastigheten överstiger 5-8 meter per sekund ser jag ingen anledning att under sådana förhållanden försöka genomföra intervjuer. Jones och Pollock (2013) skriver att den första enkäten oftast skickas tillbaka av färre än 50 procent, samtidigt som att de som faktiskt svarar oftast har fått fisk eller är entusiastiska fiskare vilket leder till vinklade resultat. För att ta reda på hur vinklade dessa resultat är krävs undersökningar av de som inte svarat då de besitter skilda egenskaper från de som svarat (Jones & Pollock 2013). Det effektivaste sättet att minska antalet som inte svarar på en enkät har vida visat sig vara att följa upp eller påminna de som inte svarat (Kanuk & Berenson 1975; Dillman 1991). Telefonintervjuer (Jones & Pollock 2013) eller påminnelse i form av brev kan vara ett sätt att följa upp fiskare som inte svarat (Kanuk & Berenson 1975). Det skulle krävas att telefonnummer och hemadress av alla man delar ut enkäter till sparas, samt att motsvarande fylls i på enkäten man delar ut för att senare kunna kontrollera vilka som skickat in. Dock har både brev- och telefonundersökningar visat sig ge uppförstorade uppskattningar i fångst då man jämfört med observationer från intervjuer (Behnke 2007). Den skillnaden måste noggrant vägas in för att uppskattningarna speglar populationen så korrekt som möjligt (Kanuk & Berenson 1975). Jag tror dock det är svårt att via intervjuer ta fram en korrigeringsfaktor för de vinklade enkätsvaren som man sedan kan applicera på andra enkätstudier i framtiden. Detta därför att jag misstänker att svarsfrekvensen inte kommer vara lika vid varje undersökning, och att de som inte svarar ett år nödvändigtvis inte har samma egenskaper som de som inte svarar ett annat år. Därför tror jag som jag tidigare nämnde att det effektivaste sättet för att få en så bra enkätundersökning som möjligt är att följa upp de som inte svarar. För det första kräver det att man under samma period och i samma hamnar genomför intervjuer samt delar ut enkäter för att undvika vinklade resultat från olika fiskeförhållanden på grund av tid och plats. På enkäterna ska dagens fisketur rapporteras av den eller de som fiskat. Då gäller det dessutom att inte tala om hela syftet med studien, utan kanske bara nämna att man uppskattar fångsten av laxfisk i Vänern då det finns risk att det annars vinklar svarsfrekvensen på enkäterna. Man bör dela ut fler enkäter än antal intervjuer man genomför då man inte kan räkna med en högre svarsfrekvens än 50 procent. Man bör även ta hemadress och telefonnummer av alla man intervjuar och delar ut enkäter till för att genom telefon kunna följa upp de som inte svarat på enkäten. Sedan kan man sammanställa fångsterna från båda grupperna, intervjuer och enkäter (utan uppföljning), och mellanskillnaden där är vad man i fortsättningen kan räkna bort på enkäter för att få en så rättvis bild som möjligt. Sedan kan man följa upp de icke-svarande i enkätundersökningen via telefon, räkna med de i enkätundersökningen och se om det matchar resultatet från intervjuerna. Då har man på två sätt tittat på hur man kan kompensera vinklade enkätsvar, om båda då visar på likvärdig effekt kan man anta att båda fungerar. En undersökning som gjordes 1998 för att uppskatta fångst av laxfisk i Vänern baserades på enkätundersökningar för att få fram fångstdata (Fiskeriverket 1998). Metoden man använt då har varit 9

10 att man applicerar fångstdata från enkäter som skickats ut till personer som redan rapporterat fångster till länsstyrelsen samt båt- och sportfiskeklubbar runt Vänern för att sedan applicera fångstdata på resultat från hamninventeringar runt Vänern (Fiskeriverket 1998). På senare år har man gjort nya uppskattningar för 1998 och 2009 utifrån fångstrapporteringar från fisketävlingar istället (Andersson et al. 2010). Då visade sig fångsten ha minskat med över hälften på bara tio år (Andersson et al. 2010) samtidigt som sportfisket har ökat kraftigt under första början av 2000-talet (Piccolo et. al 2012). Men trots detta har inte metoder för att uppskatta fångsten för trollingfisket undersökts djupare (Piccolo et al. 2012). Om mina data stämmer finns det definitivt anledning att göra detta. Att använda fångstdata insamlad från fisketävlingar är kanske bättre än från en enkätundersökning där dessutom urvalet från början är vinklat mot de mer entusiastiska fiskarna som ingår i exempelvis sportfiskeklubbar och dylikt. Men fisketävlingar i sig lockar antagligen också en viss typ av fiskare som skiljer sig i vissa egenskaper gentemot de som inte lockas av fisketävlingar, så även här finns anledning att misstänka vinklade resultat. Ett bevis på hur eventuella vinklingar i en undersökning kan ge stora skillnader i resultatet kan man se om man tittar närmare på och jämför 1998 års uppskattning av laxfisket med mina resultat. Uppskattningen 1998 säger att det under 1997 fiskats upp 65 ton lax och öring i Vänern, till grund för fångstberäkningen ligger alltså en enkätundersökning (Fiskeriverket 1998). Mina resultat pekar på att enkätundersökningar rapporterar en dubbelt så stor fångst som intervjuer, vilket skulle kunna innebära att totalfångsten 1997 var betydligt mindre än 65 ton. Jag inser att metoden är kostsam då det var en dag när jag faktiskt inte träffade någon fiskare alls, varpå jag spenderade tre timmar sittandes i bilen. Men de dagar jag träffade på fiskare var intervjuerna ofta trevliga att genomföra och fiskarna hade generellt en positivare inställning till det än vad jag på förhand trott. Jag var lite orolig att fiskarna skulle vara lättirriterade efter en lång dag på sjön och bara vilja hem, men oftast var de positiva, nyfikna och ibland kunde diskussionerna bli så långa som 30 minuter. TACK TILL John Piccolo för givande möten, goda råd och genom din ständigt positiva inställning inge inspiration och ett bra humör hos mig! Tack Anders Andersson för dygnet runt, alla dagar konsultation men även för utdelandet av enkäter och pysslande med hyrbilar som gjort det möjligt för mig att ta mig till och från Lillängshamnen. Tack Johan Watz för hjälp med statistiken, enormt uppskattat då siffror aldrig varit min starka sida! Även tack till Simon Jonsson för utdelandet av enkäter. Sist men inte minst vill jag även tacka min mor Annelie Höök och min vän Hanna Mossbring för hjälp med korrekturläsning av arbetet. 10

11 REFERENSER Almer B. och Larsson T. (1974) Information från sötvattenslaboratoriet Drottningholm fiskar och fiske i Vänern. Stockholm Almer B. (1978). Vänern en naturresurs. Statens naturvårdsverk. Fiskar och fiske i Vänern.Vällingby. Liber Förlag/Allmänna Förlaget. s Andersson M. Degerman E. Johansson M. och Ludvigsson A. (2010). Trollingfisket i Vänern en skattning av vårsäsongerna 1998 och Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium. Behnke J. R. (2007). About trout. Guilford: The Lyons Press. Christensen A. Johansson J. och Lidholm N (2006). Hur mår Vänern? Vattenvårdsplan för Vänern. Bakgrundsdokument 1. Vänerns Vattenvårdsförbund. Dillman A. D. (1991). The design and administration of mail surveys. Washington: Whashington State University. Ditton R. B. och Hunt K. M. (2001). Combining creel intercept and mail survey methods to understand the human dimensions of local freshwater fisheries. Fisheries Management and Ecology, 8(4-5), Elliott J.M. (1994). Quantitative ecology and the brown trout. Oxford: Oxford University Press. Fabrizio M. C. Ryckman J. R. och Lockwood R. N. (1990). Evaluation of sampling methodologies of the Lake Michigan creel survey. Michigan Department of Natural Resources, Fisheries Division. Fiskeriverket (1998). Fiskeriverket information 8. Göteborg: Göteborg Länstryckeri AB. Fiskeriverket. (2009). Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten Resurs och miljööversikt Göteborg: Fiskeriverket. GraphPad (2014). Analyze a 2x2 contingency table. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] Greenhalgh M. och Sutterby R. (2005). Atlantic salmon an illustrated natural history. Mechanicsburg: Stackpole Books. Gottschalk L. (1978). Vänern en naturresurs. Statens naturvårdsverk. Hydrologi - vattenbalans.vällingby. Liber Förlag/Allmänna Förlaget. s Håkansson L. (1978). Vänern en naturresurs. Statens naturvårdsverk. Djupförhållanden.Vällingby. Liber Förlag/Allmänna Förlaget. s Johlander A. och Nyberg P. (2004). Vänern årsskrift Vänerns Vattenvårdsförbund. Jones C. M. och Pollock K. H. (2013). Chapter 19 - Recreational angler survey methods: Estimation of effort,harvest and released catch. Zale A. V, Parrish D. L. & Sutton T. M. Fisheries techniques. American Fisheries Society. Jonsson B. och Jonsson N. (2011). Ecology of Atlantic salmon and brown trout habitat as a template for life histories. Cornvallis: Springer Kanuk L. och Berenson C. (1975). Mail surveys and response rates: A literature review. Journal of Marketing Research, McCormick J. L. Quist M. C. & Schill D. J. (2013). Self-reporting bias in chinook salmon sport fisheries in Idaho: Implications for roving creel surveys. North American Journal of Fisheries Management, 33(4),

12 Magnusson H. Gustavsson P. och Hedenskog M. (2013). Vänern årsskrift 2013 Lax och öring i Gullspångsälven och Klarälven. Vänerns Vattenvårdsförbund. Nilsson F. (2014). Fisk- och fiskevårdsplan för Vänern. Länsstyrelsen Västra Götalands län. Vattenvårdsenheten. Palm S. och Prestegaard T. (2012). Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske Stockholm: Institutionen för akvatiska resurser. Sveriges Lantbruksuniversitet. Piccolo J. Norrgård J. Greenberg L. Schmitz M. och Bergman E. (2012). Conservation of endemic landlocked salmonids in regulated rivers: a case-study from Lake Vänern, Sweden. Fish and Fisheries, 13(4), Ros T. (1981). Salmonids in the Lake Vänern area. Stockholm: Ecological Bulletins. 34, Sandström A. Bergek S. och Wickström H. Dekker W. Dahlberg J. Andersson J. (2013). Vänern årsskrift 2013 fiskfångster och utsättningar av fisk. Vänerns Vattenvårdsförbund. Sharp W. C, Bertelsen R. D. och Leeworthy V. R. (2005). Long-term trends in the recreational lobster fishery of Florida, United States: Landings, effort, and implications for management. New Zealand Journal of Marine and Freshwater Research, 39(3), Willén E. (2001). Four decades of research on the Swedish large lakes Mälaren, Hjälmaren, Vättern and Vänern: The significance of monitoring and remedial measures for a sustainable society. AMBIO: A Journal of the Human Environment, 30 (8),

13 APPENDIX Listan nedan visar de hamnar som enkäter delats ut i runt om Vänern. I Lillängshamnen började först enkäter delas ut efter det att intervjuperioden avslutats (11 maj). För att plocka fram koordinaterna användes programet Webbgis som går att hitta på Länsstyrelsen i Värmlands hemsida ( där RT90 användes som referenssystem. Lillängshamnen: N: , E: Mörudden: N: , E: Sikhall: N: , E: Dalbergså: N: , E: Sunnanå: N: , E: Tösse: N: , E: Åmål: N: , E: Åmål Örnäs: N: , E: Fågelöviken: N: , E: Ekenäs: N: , E: Grums: N: , E: Kristinehamn: N: , E: Baggerud: N: , E: Otterbäcken: N: , E: Sjötorp: N: , E: Mariestad: N: , E: Hällekis: N: , E: Duse udde: N: , E: Spiken: N: , E: Vänern: N: , E: