Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun distrikten Njurunda, Matfors, och Stöde

Transkript

1 Inspektionsrapport från från Skolverket 2005:38 Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun distrikten Njurunda, Matfors, och Stöde Skolrapporter Skolrapporter

2 Innehåll Skolrapporter Njurunda Bredsands skola Essviks skola Kyrkmons skola Nivrenaskolan/Alenskolan Nylands skola Solede skola Svartviks skola Matfors/Stöde Allsta skola Bällsta skola Lucksta skola Matfors skola Runsviks skola Sköle skola Stöde skola

3 Bredsands skola Utbildningsinspektion i Bredsands skola grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

4 Bredsands skola SKOLVERKET Bredsands skola Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 62 Förskoleklass 14 Grundskola 249 Bredsands skola ligger 5 km söder om Sundsvalls centrum, och tillhör Njurunda skoldistrikt. Skolan ligger 300 meter från havet. Utbildningen vid Bredsands skola omfattar sedan år 2000 verksamhet från förskoleklass till årskurs 9. År 2003 lämnade den första avgångsklassen Bredsands skola. I elevgruppen på Bredsands skola finns en stor mångfald av olika nationaliteter representerade. Personalen är organiserad i tre arbetslag, F 2, 3 5 och 6 9. Idag arbetar 38 lärare och annan personal på Bredsands skola. Förskoleklass till årskurs 2 har sin verksamhet i en separat byggnad cirka 100 meter från skolans huvudbyggnad, där övriga årskurser finns. De flesta elever bor i närheten av skolan. Genomförandet av inspektionen i Bredsands skola Skolverket sände den 30 april 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Bredsands skola har bestått av undervisningsrådet Håkan Sandström och experten Ulrika Svedmark. Besök i Bredsands skola inleddes den 15 februari och avslutades den 17 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Bredsands skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Bredsands skola genomfördes intervjuer med rektorn, lärare, samt ett tiotal föräldrar. Lektioner i årskurs 2, 6 och 9 besöktes. Inspektörerna besökte även verksamheten i förskoleklass. Intervjuer gjordes med elever i årskurs 6 och 9 samt ett tiotal föräldrar. Under verksamhetsbesöken fördes spontana samtal med elever och personal. 2

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Bredsands skola Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Bredsands skola genomförs varje månad en trivselenkät bland eleverna. Personalen uppger att resultaten från enkäten visar att det sällan förekommer allvarliga kränkningar mellan eleverna. Under inspektionen framkommer dock att elever i årskurs 6 i vissa situationer kan uppleva sig osäkra i korridoren. Anledningen uppges vara en mindre grupp äldre elever som ibland uppträder påträngande. Under perioder upplever personal och elever att språket kan vara hårt, men att det blivit bättre under senare tid. Inspektionen visar att det förekommer lite skadegörelse och klotter på skolan. Enligt rektorn har Bredsands skola bland de lägsta kostnaderna för skadegörelse i jämförelse med andra skolor i Sundsvalls kommun. Personalen uttrycker att eleverna är bra på att berätta när det inträffar incidenter på skolan. Bredsands skola har elevdemokratigrupper som eleverna frivilligt kan engagera sig i. Inspektionen visar att viljan att delta och påverka i grupperna är stor bland eleverna. Nästan alla elever är engagerade i någon elevdemokratigrupp. En av grupperna är elevrådet som av elever och personal beskrivs som aktivt. Varje år anordnar eleverna en vett och etikett - middag på skolan. Rektorn uttrycker att eleverna tar ett stort ansvar för planering och genomförande av arrangemanget. Stuvarna är en grupp bestående av vuxna förståndshandikappade som hjälper till med olika sysslor på skolan. Gruppen leds av personal från Sundsvalls kommun. Handledarna uppger till inspektörerna att eleverna behandlar de förståndshandikappade väl och att Stuvarnas insatser uppskattas. Eleverna på Bredsands skola har efter Tsunamikatastrofen i Sydostasien, tagit initiativet till en insamling till förmån för ett fadderbarn som bor i det drabbade området. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Bredsands skola uppnår goda resultat inom bedömningsområdet. Inspektörerna bedömer att skolan bör uppmärksamma relationen mellan äldre och yngre elever i korridoren. 3

6 Bredsands skola SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Inspektionen visar att lusten att lära varierar kraftigt bland eleverna. Inspektörerna bedömer att lusten att lära är stor i de lägre årskurserna, men att det i högre årskurser finns en stor variation i engagemanget för studierna. Vid inspektionstillfället besöker inspektörerna lektioner där eleverna uppvisar endast ett ringa intresse för att aktivt delta under lektionen. Under inspektionen framkommer dock exempel på lektioner där elevernas lust att lära framträder. Personalen bekräftar bilden av att elevernas intresse för skolarbetet varierar kraftigt. Officiell statistik visar att eleverna vid Bredsand skola har en positiv kunskapsutveckling övertid. Trots en positiv utveckling ligger genomsnittligt meritvärde och andelen som uppnått målen för behörighet till nationellt program under riksgenomsnittet. Andelen behöriga till gymnasiet under 2004 var 84 procent ( procent). Det genomsnittliga värdet i riket för 2004 var 89.6 procent. Elevernas genomsnittliga meritvärde har under perioden 2003 till 2004 stigit från 167,7 till 179,8. Följaktligen ligger meritvärdet under riksgenomsnittet som för 2004 var 206,9. Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen (80 procent) under läsåret 2003/04 ligger dock över riksgenomsnittet som för 2004 var 75,9 procent. De statistiska resultat som redovisas bekräftar inspektörernas bild av att det finns stora variationer i hur eleverna i högre årskurser lyckas uppnå målen. Inspektionen visar emellertid att målen är kända för eleverna. Under inspektionen framkommer att elever i lägre årskurser uppnår goda resultat. Samtliga elever klarade nationella prov i årskurs 5 (2004). Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Bredsands skola uppnår godtagbara resultat inom bedömningsområdet. Skolan uppnår goda resultat i lägre årskurser, men inspektörerna bedömer att skolan, trots en positiv utveckling, bör förbättra sina resultat i högre årskurser. Skolans analys av elevernas kunskapsutveckling bör även förbättras. (Se avsnittet om styrning, ledning och kvalitetsarbete). 4

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Bredsands skola 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Bredsands skola finns utvecklade former för samverkan. Skolan startade 2003 elevdemokratigrupper. Eleverna har själva fått välja vilken grupp de vill tillhöra. Det är frivilligt att delta, men nästan alla elever i årskurserna 3 9 har valt att ingå i någon grupp. Exempel på grupper är skola och arbetsliv, Friends (kamratstöd), idrott och hälsa, elevråd, kultur och mat. Det finns även en elevdemokratigrupp som arbetar med skolans inre och yttre miljö. För varje område finns en utarbetad handlingsplan. En personal är ansvarig för varje grupp, till exempel ingår rektorn i skolans matgrupp. Grupperna träffas en gång i månaden för att utveckla sitt arbete. Under inspektionen framkommer att intresset minskat något hos eleverna för att delta i den kamratstödjande verksamheten Friends. Inspektionen visar att elevrådet är aktivt och att eleverna överlag upplever att de har möjlighet till inflytande på skolan. Bredsands skola har ett skolråd. Rektorn uppger att det varit svårt att få föräldrar att formellt engagera sig i skolrådet, men att skolan försöker hitta nya former för att få skolrådet att fungera. I en enkät som Sundsvalls kommun ställt till föräldrar i årskurs 7 visar resultaten att föräldrarna vid Bredsands skola i högre utsträckning är nöjda med informationen och kontakten med skolan än genomsnittet för Sundsvalls kommun. Bredsands skola har ett program mot kränkande behandling. I programmet finns detaljerade beskrivningar av vad mobbning är och hur skolan skall hantera uppkomna fall av mobbning. Personalen har ett särskilt team som hanterar och utreder situationer där mobbning misstänks förekomma. Inspektionen visar att flertalet elever inte vet vilka som ingår i mobbningsteamet. Programmet tar även upp förebyggande åtgärder, men det vidgade begreppet kränkande behandling och elev vuxen perspektiv definieras inte i handlingsprogrammet. Inspektionen visar att handlingsprogrammet är känt av föräldrar och i varierad utsträckning av eleverna. Under inspektionen framkommer att föräldrarna är nöjda på det sätt skolan agerat när det inträffat mobbning eller andra incidenter på skolan. Varje vecka samtalar mentorerna med eleverna i sin mentorsgrupp om elevernas situation i skolan. I lägre årskurser har eleverna Jag duger samtal och loggbok. En gång i månaden har skolan reflektionsdag, då eleverna fyller i en enkät bland annat kring trygghet och trivsel. Personalen upplever att elevenkäterna tillsammans med mentorsträffarna ger goda möjligheter att tidigt upptäcka mobbning och andra problem som eleverna kan behöva hjälp med. Inspektionen visar att enkäterna inte sammanställs till en helhet, vilket gör att personalen 5

8 Bredsands skola SKOLVERKET inte har en sammantagen resultatbild för skolan. Under inspektionen framkommer att ett fåtal ärenden under året rapporteras till skolans mobbningsteam. Eleverna uttrycker under inspektionen att personalen bryr sig mycket om hur eleverna mår i och utanför skolan. Under bestämda dagar har eleverna tillgång till skolsköterska, och vid behov finns också tillgång till skolläkare. Bredsands skola arbetar på ett flertal sätt hälsofrämjande med rörelse och aktiviteter under skoldagen. Elevdemokratigrupperna arbetar inom respektive område med olika hälsofrämjande teman. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet är av god kvalitet vid Bredsands skola. Inspektörerna bedömer att skolan bör omarbeta programmet mot kränkande behandling så att det innefattar en definition av det vidgade begreppet kränkande behandling och ett elev - vuxen perspektiv. Skolans mobbningsteam bör tydliggöras för eleverna. Bredsands skola bör i ökad utsträckning sammanställa och analysera elevenkäterna till en samlad bild för skolan. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling kan tydliggöras för eleverna. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Bredsands skola finns lokalt bearbetade mål i alla ämnen, från förskoleklass till årskurs nio. Målen skall regelbundet uppdateras och förändras efter behov. Inspektionen visar att det till viss del varierar i vilken utsträckning målen revideras. Skolan har påbörjat ett arbete med att bilda tvärgrupper som består av personal som arbetar i förskoleklass till årskurs 9. Syftet med de blandade grupperna är att skapa en pedagogisk samsyn och en ökad helhet beträffande mål och kunskapssyn. Inspektionen visar att verksamheten i förskoleklass väl överensstämmer med läroplanens strävansmål. Förskoleklassen arbetar bland annat med material skapat utifrån barnkonventionen. Under inspektionen framkommer att det finns en bra balans och sammansmältning mellan lek och kunskapsinlärning. Det finns ett samarbete kring aktiviteter mellan förskoleklass och årskurs 1, men inspektörerna bedömer att diskussionen kring gemensamma pedagogiska utgångspunkter kan utvecklas. I årskurs 3 deltar skolan i ett musikaliskt utvecklingsarbete tillsamman med Kulturskolan, där alla elever bereds mjölighet att spela fiol. 6

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Bredsands skola Bredsands skola har rutiner för att tidigt identifiera elever med behov av särskilt stöd. I skolans dokumentation beskrivs rutiner för diagnoser och arbetsgång när elever med behov av särskilt stöd identifierats. Elevvårdsteamet som består av rektorn, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och två specialpedagoger träffas en gång i månaden för att kartlägga olika elevers behov. Inspektionen visar att elevvårdsteamets träffar under senare tid varit mer sporadiska och att gruppen inte är sammansatt till en helhet. Skolans två specialpedagoger arbetar med årskurserna 1 3 och årskurserna 6 9. Följaktligen arbetar ingen specialpedagog med årskurserna 4 5. Trots att rektorn utökat tjänsteunderlaget i arbetslaget för årskurserna 4-5 visar inspektionen att organisationen inte sammanbinder de specialpedagogiska insatserna till en helhet. Utöver skolans egna specialpedagogiska resurser har skolan tillgång till ett distriktövergripande team med bland annat specialpedagogisk och psykologisk kompetens. Alla elever vid Bredsands skola skall ha en individuell utvecklingsplan och en mapp som skall innehålla specificerade elevarbeten för varje årskurs. Inspektionen visar att arbetet med individuella utvecklingsplaner relativt nyligen startat och att det ännu inte är förankrat hos personal och elever. Vid behov upprättas åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer att målen i åtgärdsprogrammen ytterligare kan brytas ned till mer utvärderingsbara mål och därmed tydliggöras i förhållande till den individuella utvecklingsplanen. Bredsands skola genomför regelbundet klasskonferenser och har rutiner för överföring vid elevernas klassövergångar. Utvecklingssamtal genomförs varje termin. Inspektionen visar att elever och föräldrar är mycket nöjda med utvecklingssamtalens genomförande. Vid schemalagda arbetspass kan elever i äldre årskurser välja att fördjupa sig i olika ämnen. Eleverna har då möjlighet att utifrån sina individuella behov få extra stöd eller möjlighet till att fördjupa sina kunskaper kring ett enskilt ämne. En prioriterad målsättning för Bredsands skola är att hitta sammanhängande arbetssätt och arbetsformer från förskoleklass till årskurs 9. Skolan har satsat extra mycket på att i lägre årskurser tydliggöra mål och säkerställa elevernas kunskapsutveckling. Rektorn kan se att arbetet gett tydliga resultat, bland annat genom att samtliga elever under 2004 klarade målen i nationella prov i årskurs 5. Rektorn utrycker att den pedagogiska verksamheten i årskurserna 6 9 är i ett utvecklingsskede, och att verksamheten fortfarande söker formerna, men att arbetet hela tiden successivt utvecklas i positiv riktning. Inspektörerna delar rektorns analys av att verksamheten i lägre årskurser funnits längre och därför i högre grad hittat lämpliga arbetsformer, och att verksamheten i högre årskurser är i ett uppbyggnadsskede. Inspektionen visar att Bredsands skola har ett mycket väl utvecklat samarbete med närsamhället och arbetslivet. Skolan har en elevdemokratigrupp som arbetar aktivt med kontakter mellan skola och arbetsliv. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet, i de flesta avseenden, håller god kvalitet. Inspektörerna bedömer att de specialpedagogiska insatserna bör utvecklas till en helhet innefattande samtliga årskurser. 7

10 Bredsands skola SKOLVERKET Elevhälsans funktion som grupp och som en del av den pedagogiska verksamheten bör tydliggöras. Skolan bör, med tanke på lusten att lära och uppnådda kunskapsresultat, fortsätta att utveckla arbetssätt och arbetsformer i högre årskurser. Samverkan och pedagogiska utgångspunkter kan utvecklas mellan förskoleklass och årskurs 1. Skolan kan ytterligare säkerställa att lokalt bearbetade mål revideras i samtliga årskurser. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorn tillträdde sin tjänst vid Bredsands skola för cirka fem år sedan. I uppdraget låg att bygga upp och organisera en verksamhet som innefattar förskoleklass till årskurs 9. Bredsands skola hade fram till denna tidpunkt omfattat verksamhet från förskoleklass till årskurs 6. Rektorn har sedan en tid administrativt stöd av en assistent. I skolans samverkansgrupp ingår representanter för de olika arbetslagen och skolans rektor. Uppgiften för gruppen är bland annat att föra diskussioner kring skolans resursfördelning. Varje vecka samlar rektorn all personal till personalkonferens. Skolan har upprättat en lokal arbetsplan och kvalitetsredovisning. Till den lokala arbetsplanen finns en rad dokument och arbetsplaner som i detalj beskriver skolans olika utvecklingsområden. Varje arbetsplan beskrivs i en årscykel med tydligt angivna tidpunkter för insatser och utvärdering. Personalen beskriver att rektorn varit mycket drivande när det gäller att ta fram måldokument för verksamheten, vilket personalen och föräldrar uppskattat. Inspektionen visar att mängden dokument gör att personalen ibland har svårt att skilja på olika dokument och att det kan vara svårt att hinna förankra alla dokument i verksamheten. Skolans kvalitetsredovisning relaterar till de mål som är uppsatta av Sundsvalls kommun. Inspektionen visar att kvalitetsredovisningen är mycket innehållsrik, men att den på ett fördjupat sätt, till stor del beskriver hur skolan arbetar, snarare än hur verksamheten lyckats nå de uppsatta målen. Analys av skolans kunskapsresultat sker endast i ringa omfattning. De återkommande enkäter som eleverna fyller i varje månad sammanställs inte till en helhet för skolan. Under inspektionen framkommer att kvalitetsarbetet inte är helt förankrade hos personalen, men att arbetslagen lämnar underlag för skolans kvalitetsredovisning. 8

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Bredsands skola Rektorn uttrycker att kvalitetsarbetet är ett fortsatt prioriterat område, och att möjligheten för rektorn att strukturera arbetet nu ökat när hon fått en administrativ resurs. Till nästa läsår kommer skolan att börja använda kvalitetsindikatorsystemet BRUK som rektorn tror kommer att bidra till en ökad struktur i kvalitetsarbetet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans styrning, ledning och kvalitetsarbete är av god kvalitet. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning och analys av elevernas kunskapsutveckling bör utvecklas. De återkommande enkäter skolan genomför bedöms kunna utgöra ett viktigt underlag för skolans kvalitetsredovisning. Skolans arbetsplaner kan i ökad utsträckning samordnas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Bredsands skola är elevens val schemalagt. Inspektionen visar att eleverna har ett allsidigt urval att välja bland. Som språkval kan eleverna välja mellan franska, tyska och spanska. Franska läser eleverna på närliggande Nivrenaskolan. Inspektionen visar att språkvalet franska, schematekniskt inte är synkroniserat mellan skolorna, vilket leder till vissa logistiska svårigheter för eleverna vid Bredsands skola. Av skolans blankett, som är gemensam för Njurunda skoldistrikt, framgår även att eleverna kan välja förstärkt engelska och svenska. Under inspektionen framkommer att informationen om elevernas möjligheter att välja förstärkt svenska varit otydlig. Trots att det framgår av skolans valblankett att det är möjligt att välja svenska visar inspektionen att informationen om elevernas valmöjligheter varit otydlig. Informationen till föräldrar förmedlar Bredsands skola på flera sätt, bland annat genom veckobrev och kontaktböcker. Skolans hemsida är under utveckling, men viss information går även att hämta på hemsidan. Inspektionen visar sammantaget att föräldrarna är nöjda med skolans information. Det framkommer dock att föräldrarna anser att information om läxor hanteras olika mellan klasserna och att den kunde vara tydligare. Bredsands skola anordnar modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. 9

12 Bredsands skola SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Bredsands skola uppnår god kvalitet inom bedömningsområdet. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sin information om språkvalet och i ökad utsträckning samordna språkvalet med Nivrenaskolan. Skolan bör tydliggöra informationen och formerna för läxor. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Bredsands skola har närhet till goda bussförbindelser. Skolans läge, med 100 meter till skogen och 300 meter till havet, gör att skolan har goda förutsättningar att nyttja naturen både för aktiviteter och i undervisningen. Skolans lokaler är från början anpassade för verksamhet från förskoleklass till årskurs 6. Den utökade verksamheten med årskurserna 7 9 innebär att skolans lokaler utnyttjas maximalt. Många av lokalerna utnyttjas för flera ändamål, till exempel används matsalen även som bibliotek och uppehållsrum. Musiksalen nyttjas också som datasal. Under inspektionen framkommer att datasalen inte används i den omfattning som är tänkt. Bredsands skola har en mindre idrottssal med en tillhörande styrketräningslokal. Flertalet elever uttrycker att idrottssalen är liten och begränsad. Lokalen utnyttjas även vid olika framträdanden som eleverna gör, till exempel har skolans kulturgrupp tillverkat en fond som används vid föreställningar. I skolans bottenvåning finns lokaler för textil och träslöjd. Inspektionen visar att lokalerna nyttjas på ett effektivt sätt, men att det samtidigt kan innebära svårigheter när lektioner och aktiviteter kolliderar med varandra samt att lokalerna inte alltid får det bästa utformandet för sitt specifika ändamål. I takt med att antalet årskurser blivit fler har också kraven ökat på material och utrustning i till exempel skolans No sal. Skolan har köpt in särskilt material i naturorienterade ämnen för elever med invandrarbakgrund. Personalen uppger att uppbyggandet av skolans materiella resurser kommit relativt långt, men att det fortfarande saknas en del material och läromedel. Personalen vid Bredsands skola har huvudsakligen adekvat utbildning. Bredsands skola deltar i den distriktsövergripande kompetensutvecklingsinsatsen Språkresan. Av skolans kvalitetsredovisning framgår även att arbetet med den röda tråden och barns språkutveckling varit en del av skolans kompetensutvecklingsinsatser. Personalen uttrycker att resurserna till individuell kompetensutveckling finns, men att den är mycket begränsad. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Bredsands skola har godtagbara förutsättningar att nå de mål som anges i läroplaner och kursplaner. 10

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Bredsands skola Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Bredsands skola övergripande är av god kvalitet. Skolan har väl utvecklade former för samverkan som möjliggör elevinflytande. Eleverna är överlag trygga. Skolan har påbörjat ett arbete för att nå helhet i verksamheten och i skolans styrdokument. Personalen uppvisar ett stort socialt engagemang för sina elever. Bredsands skola har väl utarbetade samarbetsformer med närsamhälle och näringsliv. Rektorn är drivande och pedagogisk ledare. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolan bör uppmärksamma relationen mellan äldre och yngre elever, - specialpedagogiska insatser och kompetens bör utvecklas till en helhet gällande samtliga årskurser, - elevhälsans funktion som grupp och som en del av den pedagogiska verksamheten bör tydliggöras, - elevernas måluppfyllelse i högre årskurser bör förbättras, - skolan bör, med tanke på lusten att lära och uppnådda kunskapsresultat, fortsätta att utveckla arbetssätt och arbetsformer i högre årskurser, - kvalitetsredovisningen och skolans analys av elevernas kunskapsutveckling bör utvecklas, - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör utvecklas samt mobbningsteamet tydliggöras för eleverna, - skolans elevenkäter bör sammanställas och analyseras i ökad omfattning som en del av skolans kvalitetsarbete, - skolan bör tydliggöra informationen och formerna för läxor samt - informationen om språkvalet bör förbättras och i ökad utsträckning schematekniskt samordnas med Nivrenaskolan. Datum Ort Umeå Håkan Sandström Ulrika Svedmark 11

14 Essviks skola Utbildningsinspektion i Essviks skola, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

15 Essviks skola SKOLVERKET Essviks skola Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Förskoleverksamhet 35 Skolbarnsomsorg 61 Förskoleklass 21 Grundskola 123 Utbildningen vid Essviks skola omfattar förskoleklass och årskurserna 1 till och med 5. Dessutom finns skolbarnsomsorg i form av fritidshem. Till rektorsområdet hör också en närliggande förskola med två avdelningar. Essviks skola ligger inom Njurunda skoldistrikt cirka 15 km söder om Sundsvall. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i tre arbetslag, förskoleklass - årskurs 1, årskurs 2 3 och årskurs 4 5. Upptagningsområdet är främst närområdet och cirka 30 procent av eleverna åker skolskjuts. De som bor längst bort har cirka 15 km till skolan. Eleverna fortsätter sin skolgång i årskurs 6 i Nivrenaskolan. Skolans huvudbyggnad är en vinkelbyggd skola i ett plan. Halva skolan är uppförd 1976 och den andra halvan tillkom Idrott bedrivs i en fristående gymnastikhall. Förutom klassrum finns slöjdsalar, musiksal och bildsal/tekniksal. Skolan har två matsalar. Fritidslokalerna används som grupprum under förmiddagarna. Skolan ligger i en backe nära skogen. Skolgården är mot skogssidan, en naturtomt med lekredskap. Framsidan består av en asfalterad plan med bollplaner och löparbanor. Skolan har också en fotbollsplan som på vintern är skridskobana med full belysning även kvällstid. Genomförandet av inspektionen i Essviks skola Skolverket sände den 30 april 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Essviks skola har bestått av undervisningsrådet Eva Edlund och experten Ola Dahlgren. Besök i Essviks skola inleddes den 1 februari 2005 och avslutades den 2 februari. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Essviks skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information 2

16 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Essviks skola om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Essviks skola genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4 och 5, personal i förskoleklass - årskurs 3 och årskurs 4 5, elevhälsoteam, föräldrar samt rektor. Verksamhet i förskoleklass samt lektioner i samtliga klasser besöktes. Under besöket fördes också spontana samtal med enskilda elever, lärare och övrig personal. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Essviks skola känner sig eleverna trygga och de trivs i skolan. Enligt en enkät till eleverna trivs cirka 85 procent av eleverna bra eller mycket bra. Bara någon enstaka elev trivs inte bra i skolan eller i klassen. Enkät till föräldrarna i maj 2004 visar också att tryggheten och trivseln är mycket hög på Essviks skola. Det är en lugn skola. Vid besöken upplever inspektörerna att atmosfären är mycket positiv, både bland elever och personal. Eleverna har ett öppet sätt gentemot personal och besökare. Personal och elever känner varandra väl och eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan. Eleverna upplever att Essviks skola är en bra skola och lusten att lära är också hög hos de flesta av eleverna. Enligt elever, lärare och föräldrar förekommer nästan ingen mobbning. Eleverna är väl medvetna om att mobbning inte får förekomma. De flesta elever tar ansvar för sitt lärande och gjorda överenskommelser. Eleverna tar även ansvar för sin miljö. Det finns i stort sett inget klotter eller skadegörelse. Eleverna uppfattar, utifrån sina förutsättningar, vikten av att kunna och vilja påverka och ser klassråd och elevråd som viktiga organ för elevinflytandet. Detta framgår tydligt vid intervjuer med eleverna. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att Essviks skola når goda resultat i arbetet med normer och värden. 3

17 Essviks skola SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I de nationella proven för årskurs 5 var det tre elever av 34 som inte klarade kraven för godkänt i ett eller flera ämnen. Det är således knappt 9 procent som inte når målnivån för årskurs 5 vårterminen Medelvärdet för Sundsvalls kommun är 16 procent. I de tidigare årskurserna gör lärarna kontinuerliga bedömningar och diagnostiska tester. De diagnostiska proven i årskurs 2 och 3 visar på goda resultat. Alla elever har en individuell utvecklingsplan där elev, föräldrar och personal kan följa elevens utveckling. Någon sammanställning över tid av resultaten på diagnostiska eller nationella prov görs inte. Eleverna känner i stort till målen för undervisningen. Målen och graden av måluppfyllelse redovisas vid utvecklingssamtalen. Förmågan att arbeta tillsammans med andra och förmågan att arbeta självständigt är god. Eleverna har också en realistrisk uppfattning om sin förmåga. De vet sina starka och svaga sidor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan uppnår goda resultat när det gäller kunskaper. Uppföljning och analys av elevernas kunskaper bör dock göras på ett mer systematiskt sätt. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Enligt den lokala arbetsplanen ska elevernas delaktighet och medansvar ske bland annat genom individuella utvecklingsplaner, klassråd, elevråd och storsamlingar. Det finns klassråd med elever som ordförande och sekreterare i alla klasser utom i förskoleklassen. Klassråden sammanträder en gång i veckan eller var annan vecka. Det är i regel praktiska frågor som behandlas och det är sällsynt med pedagogiska frågor. Elevrådet med två representanter från varje klass sammanträder var fjortonde dag. Rektor och vaktmästare deltar i dessa möten. 4

18 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Essviks skola Samverkan med föräldrarna sker, förutom genom utvecklingssamtal och föräldramöten, genom skolforum där representanter för föräldrar, personal och skollednings finns med. Elevrepresentanter deltar ibland. Skolforum är öppet för alla föräldrar som önskar delta. Arbetsuppgifterna för Skolforum är klart dokumenterade. Skolforum skall bland annat delta i arbetet med frågor som rör organisationen av skola och fritidshem, arbetsformer och miljö samt delta i fastställandet av skolans verksamhetsplan. Skolforum ansvarar för att varje läsår, tillsammans med rektor, utvärdera och följa upp skolans och rådets arbete. Protokollen från Skolforums möten finns på skolans hemsida. Essviks skola har i flera år gjort en enkät tillsammans med Skolforum. Resultatet av enkäten visar att de flesta föräldrar är nöjda med informationen och utvecklingssamtalen och att de får gehör för sina åsikter. Trivsel- och ordningsregler finns och efterlevs i stor utsträckning. Reglerna är väl kända av eleverna. I Essviks skola arbetar man aktivt mot kränkande behandling och med gott resultat. Mobbning förekommer nästan inte alls. Skolan har ett mobbningsteam med representanter från olika personalgrupper. Det finns en handlingsplan mot alla former av kränkande behandling. Målet för Essviks skola är en skola med nolltolerans mot mobbning. Planen har utgångspunkten i att det förebyggande arbetet är grunden för ett lyckat arbete mot kränkande behandling. Den innehåller definition, förebyggande arbete och åtgärder vid upptäckt av kränkande behandling. Handlingsplanen är känd bland föräldrar och elever. Elevstärkande samtal, till exempel genom kill/tjejsnack, Friends och projekt Charlie är andra inslag för att främja en god miljö och förebygga kränkningar. Värdegrundsarbetet har en central roll i Essviks skola och rektor prioriterar detta område vilket också verifieras av föräldrar och personal. En tidningsdebatt om eventuell mobbning vid Essviks skola har lett till ett genomgripande inspektion av skolans arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket, via arbetsmiljöinspektionen i Härnösand, har inspekterat det systematiska arbetsmiljöarbetet på Essviks skola. Vid inspektionen har speciellt rutinerna för undersökning och uppföljning av ohälsa och olycksfall hos personal och elever granskats. Arbetsmiljöverket bedömer att Essviks skola har ett systematiskt miljöarbete i ovanstående delar. Skolan erbjuder skolhälsovård i form av skolsköterska, som finns i skolan en dag i veckan. Elevvårdsteamet, bestående av skolsköterska, specialpedagog och rektor, möts en gång i veckan. Skolläkare och psykolog finns centralt placerade i distriktet eller i kommunen. För att ge eleverna fler möjligheter till fysiska aktiviteter anordnas Röris rörelse i skolan. Det är ett rörelseprogram som genomförs de dagar som eleverna inte har idrott. Elevernas åsikter om röris varierar. Många uttrycker åsikten att det skulle vara betydligt bättre med mer idrott. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet håller god kvalitet. Arbetet mot kränkande behandling kan sägas hålla mycket god kvalitet. 5

19 Essviks skola SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Essviks skola har en lokal arbetsplan som ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Planen innehåller en vision, skolans värdegrund, kunskaper och färdigheter, barn i behov av särskilt stöd, projekt och kompetensutveckling. Personalen arbetar med den på alla arbetsplatsträffar för att revidera den utifrån den nya skolplanen. Planen är relativt okänd för föräldrar och elever. Lärarna är organiserade i tre arbetslag, förskoleklass årskurs 1, årskurs 2 3 samt årskurs 4 5. Arbetslagsledare finns för arbetslagen. Det finns en klass per årskurs och undervisningen sker oftast i åldershomogena grupper. Eftersom klasserna är stora sker en del undervisning i halvklass. Varje morgon träffas all personal gemensamt för information och för att diskutera enklare frågor. Samverkan mellan klasserna sker vid temaarbeten. Hela skolan arbetar i ett projekt de fyra elementen. Under fyra läsår ( ) arbetar Essviks skola och förskola tematiskt från ettåringen till och med årskurs 5 med de fyra elementen vatten, luft, eld och jord. Det gör man under 2 3 timmar per vecka. Essviks skola har storsamlingar 30 minuter varje vecka där man ofta redovisar sitt arbete med de fyra elementen. Samverkan med Nivrenaskolan behöver utvecklas enligt kvalitetsredovisningen liksom samarbetet med förskolan. Ett annat projekt är utvecklingsarbete genom Skellefteå Tekniken. Det är ett undervisningsmaterial som används i NO-teknikundervisningen. Detta sker i halvklass för flickor respektive pojkar. Den andra halvan av klassen har idrott. Individuella utvecklingsplaner har skolan arbetat med i cirka fyra år och man har kommit ganska långt i det arbetet. Vid utvecklingssamtalen förs samtal om dessa utvecklingsplaner. Föräldrar och elever är nöjda med utvecklingssamtalen som också förbereds genom att föräldrar och elev fyller i en enkät om elevers trivsel, trygghet och hur det går i de enskilda skolämnena. Enligt skolplanen skall fördelningen av resurser prioriteras så att de som har det största behovet också skall få det största stödet. Essviks skola har valt att lägga mycket av skolans resurser på de yngsta eleverna för att tidigt förebygga och hjälpa elevernas lärande och utveckling. Resurser till elever i behov av särskilt stöd organiseras i regel så att enskild elev får stöd av fritidspedagog med viss specialpedagogisk kompetens. Essviks skola kan också använda sig av distriktteamet vid behov. Enligt rektor skulle mer specialpedagoginsatser behövas. För att identifiera behov av särskilt stöd finns en plan över vilka typer av tester som ska göras respektive skolår. I förskoleklassen görs ett fonologiskt test en- 6

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Essviks skola ligt Bornholmmodellen och i årskurs 1 4 görs olika diagnostiska test i läsförståelse och stavning. I årskurs 2 och 3 görs ett matematiktest. I årskurs 5 görs de nationella proven. För elever i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram av klasslärare i samarbete med elev och föräldrar. Vid behov har man elevvårdskonferens med rektor som sammankallande. Elever med funktionshinder finns vid skolan. Essviks skola samarbetar med distriktsteamet och med landstinget i enskilda elevärenden. Rektor upplever att ansvars- och rollfördelningen mellan olika instanser har varit otydlig, men att en del klarlägganden har gjorts. Personal och föräldrar har deltagit i kompetensutveckling om elever med funktionshinder. Få elever är berättigade till modersmålsundervisning i annat språk än svenska och endast en elev har modersmålsundervisning. Ett par elever har undervisning i svenska som andra språk. I Essviks skola finns utrymme för elevens eget arbete under de så kallade EPpassen (egen planering) och under temaarbetet. I bedömningen av måluppfyllelsen använder sig skolan av prov, bedömningar av enskilda arbeten och grupparbeten. Vid utvecklingssamtalen som hålls varje termin används de individuella utvecklingsplanerna som underlag för elevernas måluppfyllelse. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet är av god kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Det finns en rektor på heltid vid Essviks skola. Rektorn, som gått den statliga rektorsutbildningen, har också ansvar för en förskola med två avdelningar. Något administrativt stöd vid skolan finns inte. Rektorn ansvarar för drygt 30 anställda. Hon har gott stöd bland sin personal som dock anser att hon deltar för litet i den dagliga verksamheten. Rektors roll syns tydligt i värdegrundsarbetet och kvalitetsarbetet. Rektorn är väl känd bland eleverna. Rektorn har liten kontakt med politikerna och förvaltningsledningen. En gång i veckan har rektorer och förskolechefer gemensamma träffar med distriktschefen. Lärarna är organiserade i tre arbetslag. Varje morgon träffas all personal tillsammans för information och för att diskutera enklare frågor. Arbetslagen ansvarar för en stor del av budgeten, men rektorn attesterar alla räkningar. En ledningsgrupp/utvecklingsgrupp finns med rektor och en representant från 7