Miljö och energi i Region Norrland

Transkript

1 norrstyrelsen rapport 2009: 6 En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för miljö och energi Miljö och energi i Region Norrland Miljö och energi i Region Norrland

2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och större delen av Västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. Det är en ideell förening som bildats av de tre landstingen samt kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län och Region Västerbotten. Vid sidan av styrelsen och dess arbetsutskott är 140 förtroendevalda och ett stort antal tjänstemän från landsting, kommuner, kommunförbund/regionförbund, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer engagerade i de många arbetsgrupper som förebereder regionbildningen. Med Region Norrland vill vi skapa förutsättningar för ett starkare och mer livskraftigt Norrland en regionkommun som kan tillhandahålla hälso- och sjukvård och skapa utvecklingsförutsättningar på ett effektivare och uthålligare sätt än de tre landstingen var för sig kan göra. För att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regionfrågan kommer Norrstyrelsen att publicera stora delar av sitt arbete i en rapportserie. Det gäller inte minst de kartläggningar av olika verksamhetsområden som en rad arbetsgrupper har gjort. Denna rapport behandlar miljö- och energifrågor i de tre länen och diskuterar de möjligheter och utmaningar regionbildningen erbjuder inom detta område. Ordförande för den grupp som utarbetat rapporten är Dan Olsson (c), Örnsköldsvik, med Lars Sandström, Regionala enheten på Norrbottens läns landsting, som huvudsekreterare. Jan-Åke Björklund Projektledare för Norrstyrelsen Norrstyrelsen Hemsida: Vid frågor om rapporten, kontakta: Lars Sandström ( ) lars.g.sandstrom@nll.se produktion: västerbottens läns landstings informationsfunktion (es) umeå 2009 Miljö och energi i Region Norrland

3 Innehåll Uppdraget 4 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Strategiska vägval 6 Hållbart näringsliv och miljödriven affärsutveckling 8 Region Norrlands svagheter 9 Energiintensiv industri i Region Norrland 9 Internationell utblick Internationell samverkan Tillväxt, välfärd och ansvar Klimat, miljö och energi ur ett genusperspektiv Regionala miljö- och energistrategier Regionala miljömål/miljömålsuppföljning Tillämpad forskning inom miljö och energi Befintliga aktörer och ansvarsområden Centrumbildning för energi Centrumbildningens verksamhetsinriktning Koppling till arbetet med RTP Nuvarande politisk inriktning Mål år 2020 och 2050 för EU och Sverige Avslutande synpunkter Bilagor Miljö och energi i Region Norrland

4 Uppdraget Beslutet att bilda en norrländsk regionkommun togs för att öka engagemang, närhet och helhetssyn och samtidigt kunna klara välfärden och den regionala utvecklingen bättre i framtiden. Det som ska åstadkommas är ett starkare Norrland och en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller såväl ekonomi, jämställdhet och social välfärd som miljö. Regionfrågan handlar om ökat självstyre samt decentralisering av statliga verksamheter och beslut. Inför bildandet av den nya regionen har ett antal arbetsgrupper utsetts som har till uppgift att belysa en rad sakområden. Arbetet är indelat i tre faser och slutredovisas hösten 2009 för Norrstyrelsen, vilken i sin tur lägger fram ett samlat förslag till verksamhetsinriktning. Fas ett i detta arbete består av en kartläggning och kunskapsuppbyggnad och redovisas i denna rapport. Rapporten har tagits fram med utgångspunkt från den information som den av kommunförbunden och landstingen sammansatta tjänstemannagruppen haft tillgång till. Rapporten har inte remissbehandlats. I den politiska styrgrupp som utsetts för arbetet med miljö och energi har följande personer deltagit: Dan Olsson, Örnsköldsvik (c) Kurt Fällman, Lycksele (fp) Bert Öhlund, Skellefteå (s) Roger Boork, Bergeforsen (kd) Ewa Lindstrand, Åsäng (s) Iris Dimitri, Koskullskulle (v) Helena Stenberg, Piteå (s) Signar Hammargren, Luleå (m) Göran Hedberg, Boden (ns) Jan-Erik Engman, Skellefteå (mp) Dan Olsson har fungerat som styrgruppens ordförande och Lars Sandström, Norrbottens läns landsting har varit huvudsekreterare samt ordförande i arbetsgruppen. I den av kommunförbunden och landstingen utsedda arbetsgruppen har följande tjänstemän ingått: Lena Friborg, Region Västerbotten Anna Hillström, kommunförbundet i Västernorrland Björn Eriksson, kommunförbundet i Norrbotten Olle Bertilsson, Landstinget Västernorrland Styrgruppen har vid tre sammanträden fastlagt den huvudsakliga inriktningen på innehållet i dokumentet och arbetsgruppen har därefter tagit fram det underlagsmaterial som behövts för att fullfölja uppdraget. Huvudsekreteraren har i samråd med ordföranden i styrgruppen ansvarat för rapportens text och slutgiltiga utformning. Sammanfattning Hållbar energiförsörjning är en fråga om tillväxt, välfärd och ansvar. Energi är en viktig faktor för näringslivets konkurrenskraft i Region Norrland. En förutsättning för hållbar tillväxt är tillgången till en prisvärd, miljöanpassad och kvalitetssäkrad energi. Tillgången till energi är också en förutsättning för en bra livskvalitet för regionens invånare. En bra livskvalitet för regionens invånare handlar om att samhället måste byggas så att det är ekonomiskt och socialt hållbart. Hållbarhetstanken leder till klimat och miljöfrågor vilket är en avgörande del av hållbarheten. Arbetet med klimat, miljö och energi är en fråga om överlevnad. Region Norrland ska arbeta för att klimat-, miljö- och energifrågorna inte 4 Miljö och energi i Region Norrland

5 ska ses som separata företeelser, utan som en helhet som integreras i den regionala planeringen för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling. I arbetet med fas I har styrgruppen för miljö och energi konstaterat att det finns områden inom miljö- och energisektorn som bör belysas ytterligare under det fortsatta arbetet. Dessa områden är viktiga för att åstadkomma en fortsatt hållbar tillväxt för Region Norrland. Det kommande arbetet bör inriktas på att identifiera företag och kluster som kan utveckla produkter, tjänster och affärsidéer inom energiteknik. Därutöver ska satsningar för att stärka innovativa miljöer, tillvarata kreativiteten hos forskare, entreprenörer, innovatörer, företag och organisationer genomföras. Samarbetet mellan forskning/utveckling, näringsliv och samhälle ska öka. Strategiska satsningar på effektiva och samordnade transportsystem skapar möjligheter för minskad miljö- och klimatpåverkan. I synnerhet järnvägssystemet behöver utvecklas för längre godstransporter och även för längre persontransporter. Möjligheten att kombinera transportslag behöver utvecklas. En centrumbildning för miljö och energi som involverar berörda aktörer i Region Norrland bör inrättas. Detta för att erhålla fokus på FoU, sammanföra gemensam kompetens och attrahera näringslivet. Genom en gemensam centrumbildning ökar också konkurrenskraften på den internationella arenan. Berörda kommuner i Region Norrland bör gemensamt försöka komma fram till ett ställningstagande som anger riktlinjer för hur man ska agera för att få ut mesta möjliga effekt av den nu förestående utbyggnaden av vindkraft. Både kompetens och kapital måste tillvaratas på ett bättre sätt i regionen. Region Norrland måste hålla fast vid de prioriteringar som gjorts inom ramen för Europaforum Norra Sverige samt bifogade underlag till strategiplaner för miljö och energi. De energiområden där det finns klara komparativa fördelar måste vidareutvecklas för att uppnå en långsiktigt hållbar tillväxt och konkurrenskraft. En utökad samverkan mellan de olika energislagen för att tillvarata den samlade kompetens som finns måste stödjas. Ökad efterfrågan på energi och dess centrala betydelse för hela den europeiska industrins konkurrenskraft, ger Region Norrland stora möjligheter att positionera sig på en internationell marknad både som producent och utvecklare av förnybar energi. Tillgången till energi och framtida energipotentialer i Region Norrland kan bli strategiska lokaliseringsfaktorer inom den naturresursbaserade industrin. Vårt kunnande kan exporteras och nyttiggöras internationellt när nya marknader växer fram. Arbete i fas II bör leda fram till ett samlat politiskt ställningstagande, en politisk plattform för Region Norrland, avseende klimat, miljö och energi. Bakgrund Energi är i dag ett av de hetaste tillväxtområdena i Europa och resten av världen. Världens energibehov ökar dramatiskt och därmed också behovet av att arbeta fram alternativ till nuvarande energikällor. Energisektorn i Region Norrland är stark inte minst tack vare den stora tillgången på vattenkraft och skog, samt den kompetens inom sektorn som byggts upp. Vattenkraft står för nära hälften av elförsörjningen i Sverige. Ett exempel på den potential som finns när det gäller nya arbetstillfällen är Miljö och energi i Region Norrland 5

6 regionens möjligheter att använda bioenergi. Region Norrland har goda möjligheter att bli en föregångsregion när det gäller användandet av biobränslen. Den stora utmaningen ligger i att på ett förnuftigt sätt avväga hur stor del av råvaran som kan användas för framställning av energi. Det betyder att energisparande och effektiv energianvändning måste ses som viktiga inslag vid en omställning av regionens energianvändning. Energieffektivisering innebär att man inte använder energi av högre kvalitet än vad som är nödvändigt. I många sammanhang beskrivs Region Norrland som en stark producent av vattenkraft i ett internationellt perspektiv. Mera sällan noteras att energi måste komma fram till användarna och till rimliga villkor. Detta innebär att det måste finnas en distribution i och från regionen som inte ska vara sämre än för andra delar av EU/Sverige. Detta gäller i synnerhet när stora investeringar planeras för vindkraft och där det finns ett behov av uppgradering av distributionsnätet i regionen. Energiområdet är inte bara produktion och konsumtion och vi står inför stora förändringar av beteendemönster inom samhället som ställer krav på ett väl genomtänkt framtidsperspektiv. Strategiska vägval Det är nödvändigt att identifiera insatsområden som Region Norrland bör satsa resurser på och som är lönsamma oavsett vilka handlingsprogram och åtgärder som kan komma att utkristallisera sig i en kommande regional strategi. Att göra prioriteringar när det gäller framtida val av energi är inte lätt. Många intressen ska tillgodoses som inte alltid samverkar med varandra utan snarare konkurrerar. Skogsråvara har till exempel många användningsområden och det gäller att använda resurserna på ett så optimalt sätt som möjligt. Region Norrland har i framtagna strategidokument gjort följande strategiska val vad gäller miljö och energi. Prioriterade energiområden utan inbördes rangordning är: Vattenkraft Vindkraft Bioenergi Biogas Energieffektivisering Region Norrland ska fortsätta att utveckla de energislag som vi redan idag är duktiga på att ta tillvara och som kan ge komparativa fördelar gentemot andra regioner och länder. Satsning på vattenkraft innebär att kunskaperna inom säkerhet och effektivisering stärks genom forskning och utveckling och att potentialen för branschbreddning genom utveckling av ny teknik, nya företag och nya arbetstillfällen tillvaratas. Satsning på vindkraft innebär en etablering av vindkraftsparker i stor skala. Storskaligheten möjliggör en näringslivsutveckling genom kunskapsutveckling inom regionens företag, etablering av tillverkning och monteringsverksamhet i regionen samt en utveckling av service, turism och tjänsteföretag kopplat till vindkraftsetableringarna. En dialog i regionen skapas som möjliggör för kommunerna att på ett effektivt sätt tillvarata de möjligheter som etableringar av vindkraftsparker medför. 6 Miljö och energi i Region Norrland

7 Ett regionalt ägande av vindkraften medför ökad regional tillväxt, på grund av att det är större chans att vinsterna från produktionen återinvesteras i regionen. Satsning på bioenergi innebär ett ökat uttag av bioenergiråvara och en ökad användning av bioenergi för att skapa förutsättningar för tillvaratagande av hela bioenergisortimentet, stimulera till investeringar och genom förädling i regionen skapas nya starka företag. Satsning på biogas innebär att utveckla tekniken ytterligare både stor- och småskaligt för att utvinna biogas i reningsverk, på soptippar och på andra platser där biologiskt nedbrytbart material finns. Biogas kan användas dels som fullvärdigt biobränsle för fordon, dels inom jordbruket (rötslam) som jordförbättrande gödselmedel. Många kommunala reningsverk har i dag egen biogastillverkning och där utvinns både värme, energi och drivmedel genom förbränning av hushållssopor. Stora delar av kollektivtrafiken samt kommunernas tjänstebilar drivs med egen producerad biogas. Odling av biogrödor skulle kunna utgöra en resurs för samrötning med gödsel, rötslam och komposterbara fraktioner av hushållsavfall för produktion av biogas. Satsning på energieffektivisering bör lyftas fram som en nyckelfråga i regionens arbete med att minska utsläppen av växthusgaser. Enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv ska Sverige effektivisera sin energianvändning med minst 9 % till Arbetet är i full gång och ett antal styrmedel kommer att iscensättas. Sannolikt gäller dessa i första hand de stora och energiintensiva företagen, där de största potentialerna finns. Lika viktigt är det dock att motsvarande utveckling sker i små och medelstora industrier liksom på bred front i samhället som helhet. I arbetet med minskad klimatpåverkan och omställningen av energisystemet har Region Norrland valt att fokusera arbetet på tre huvudinriktningar: Hållbar ekonomisk tillväxt Hållbara transporter Hållbar samhällsplanering Som genomförare av energiomställningen är regionens kommuner, forskningsorgan, basindustri och övrigt näringsliv viktiga parter för att nå hållbar ekonomisk tillväxt. Samverkan mellan parterna är viktig för att skapa en miljö där produkter och tjänster kan utvecklas och kommersialiseras för att stärka Region Norrlands tillväxt inom energi och miljöteknik. Innovativa miljöer och FoU är därför viktiga hörnstenar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Ett hållbart transportsystem är viktigt för framtiden. Det består av såväl beteendepåverkan, som satsningar på förnybara drivmedel och mer energieffektiva fordon, men även fysiska investeringar i form av hållbara kommunikationslösningar. Transportinfrastrukturen har avgörande betydelse för den naturresursbaserade industrins prisbildning och konkurrenskraft. Den stora betydelse näringarna har för svensk nettoexport och handelsbalans understryker det viktiga sambandet mellan transportinfrastrukturen och tillväxten såväl i Sverige som i EU. Strategiska satsningar på effektiva och samordnade transportsystem skapar möjligheter för minskad miljö- och klimatpåverkan. I synnerhet järnvägssystemet behöver utvecklas för längre godstransporter och även för längre persontransporter. Möjligheten att kombinera transportslag behöver utvecklas. Kombinationer mellan väg- och flygsystemet samt med sjöfarten vad gäl- Miljö och energi i Region Norrland

8 ler gods behöver utvecklas. För att minska utsläppen från transporter är det av högsta vikt att skapa ett transporteffektivt samhälle. För närvarande svarar transportsektorn för ca 30 % av alla utsläpp av växthusgaser i Sverige. I strävan mot hållbar samhällsplanering är kommunerna nyckelaktörer. För att det ska finnas förutsättningar för att beakta klimatfrågan och frågan om hållbar utveckling i alla beslut som fattas, som inte minst är viktigt i den fysiska planeringen, krävs ett bakomliggande lokalt klimat- och energistrategiskt arbete. Regionala och lokala processer är parallella och här är en kontinuerlig samordning viktig. Hållbar tillväxt och omställning av energisystemet är en svår process och det finns många motstående intressen. Det är viktigt att vara medveten om vilka målkonflikter som finns och att ha en strategi för hur konflikterna ska hanteras. I omställningen av energisystemet till förnybar energi är storskalig etablering av vindkraft och nyttjandet av skogsråvaran de områden som är förknippade med störst konflikter för Region Norrland. Hållbart näringsliv och miljödriven affärsutveckling Klimatfrågan ger upphov till en mängd nya frågeställningar, problem och möjligheter. En ökad medvetenhet hos myndigheter, företag och organisationer om klimatförändringar och behovet av energiomställning skapar nya affärsmöjligheter. Ambitiösa klimat- och miljömål i kombination med stigande energipriser driver fram nya tekniska lösningar och omfattande investeringar inom energioch miljöområdet. Efterfrågan på vattenrening, avfallshantering, hållbar infrastruktur och hållbara bostäder ökar dramatiskt i takt med att miljöproblemen växer i stora delar av världen. Investeringsnivåerna, som ökat varje år under 2000-talet, fortsätter uppåt. EU-kommissionen uppskattar att investeringarna i förnybara energislag ökade med 43 procent under Enligt en studie gjord av den internationella konsultkoncernen Ernst & Young beräknas de globala investeringarna i förnybara energislag vara värda miljarder kronor om tio år. Enbart i Sverige förväntas inom elenergiområdet nära 300 miljarder att investeras under kommande 10-årsperiod. Två tredjedelar av investeringarna går till utbyggnad av elproduktionen, där vindkraften är det största enskilda investeringsområdet. Energieffektiv och miljöanpassad teknik, så kallad CleanTech, blir också allt intressantare för riskkapital och fondförvaltare. EVCA (Europeiska riskkapitalföreningen) har gjort en studie som visar att en tredjedel av världens riskkapitalister tror att CleanTech är nästa stora investeringsområde, vad gäller såväl antal investeringar som investerat belopp. Det växande intresset för CleanTech beror på flera parallella drivkrafter såsom klimatförändringar, höga energipriser, oljeberoendet, mer krävande miljölagstiftning samt den ökande insikten om miljöfrågornas betydelse. CleanTech är ett tillväxtområde där svenska miljöteknikföretag under senare år haft en mycket stark utveckling. Miljöteknikföretagen omsatte ca 100 miljarder kronor år 2006, varav en stor andel gick på export (27 %). Svensk miljöteknikexport ökar stadigt och världsmarknaden för miljöteknik omsätter tusentals miljarder. 8 Miljö och energi i Region Norrland

9 De områden där Sverige i flera tidigare studier bedöms vara internationellt konkurrenskraftiga och ha stor tillväxtpotential är följande: Förnybara energikällor, särskilt bioenergi Hållbart byggande och samhällsplanering (energieffektivt byggande och boende). Hållbara transporter (fordon, drivmedel, logistik och transportsystem). Miljöskyddstekniker (vattenrening, avfallshantering med mera). Systemlösningar på komplexa miljöproblem där olika kunskaper och kompetenser behöver samordnas. Här är kommunerna viktiga aktörer för utveckling av systemlösningar och som upphandlare av miljöanpassad teknik och inte minst för uppförande av demonstrationsanläggningar. Region Norrlands svagheter Region Norrland har många fördelar vad avser framtida utveckling på energisidan. En stor del av den energi som produceras är förnybar redan i dag. Styrgruppen för miljö och energi anser dock att det finns påtagliga svagheter som måste beaktas i det fortsatta arbetet. Svag samordning och koncentration inom FoU Svagheter och flaskhalsar inom transportsektorn En rik region som inte avspeglas i BRP Näringslivet påverkas starkt av råvarupriset Perifert belägen region med en industristruktur som har ett stort energibehov ökar sårbarheten. Hög ekonomisk tillväxt samtidigt som regionen har en över tid kontinuerlig utflyttning. Alltför liten del av vinsterna från nyttjandet av Region Norrlands naturresurser (vattenkraft, vindkraft och bioenergi) stannar kvar och återinvesteras i regionen. Energiintensiv industri i Region Norrland Den globala uppvärmningen påverkas till stor del av utsläpp av koldioxid. I Norrbotten är det industri- och energisektorn som står för de största utsläppen. Trenden är att det är transportsektorn som ökar sina utsläpp, där vägtransporterna står för den största andelen av utsläppen. Mellan år 1996 och 2006 har koldioxidutsläppen från vägtrafik i Norrbotten ökat med ca 5 procent. Motsvarande ökning på nationell nivå är 7 procent. Basindustrin i länet är mycket energiintensiv och också den samhällssektor som använder mest energi, hela 75 procent av total slutlig energianvändning. LKAB står exempelvis ensam för nära en procent av Sveriges samlade elenergiförbrukning. För skogsindustrin kan energikostnaderna för vissa företag vara lika stora som lönekostnaderna. Hushållen och transporterna använder ca 9 procent var, medan servicesektorn (offentlig verksamhet och övriga tjänster) står för en något mindre del, 6 procent. Jordbruk, skogsbruk samt fiskeriverksamhet står för en marginell andel av länets energianvändning, 0,4 procent. Norrbotten är energiintensivt i jämförelse med riket. En orsak är naturligtvis basindustrin som är en nationell och europeisk angelägenhet. Miljö och energi i Region Norrland 9

10 Men även utan basindustrin är norrbottningen en stor energikonsument i jämförelse med riket, vilket signalerar att det finns potential för effektivisering även i andra sektorer. Den totala slutliga energianvändningen i Norrbotten uppgår till drygt 14 TWh. Den totala slutliga energianvändningen i Västerbotten var ca 13 TWh år 2006, enligt SCB. Länets energianvändning uppdelat på sektorer fördelas enligt följande: industri och areella näringar (43 %), transporter (21 %) samt hushåll, offentlig sektor och service (36 %). Den totala energianvändningen ökar dock inte lika snabbt som i övriga Sverige. Energianvändningen i länet har sedan 1990 ökat med ca 1 procent vilket är betydligt lägre än riket (16 %). Energianvändningen minskar i länets hushåll och i den offentliga sektorn. Precis som i övriga riket ökar dock energianvändningen inom industriell produktion och vid transporter, även om ökningstakten är betydligt lägre än snittet för Sverige. Energianvändningen per invånare är mer än dubbelt så stor i Västernorrland som i riket, vilket har sin grund i den energiintensiva industristrukturen. Större delen av industrins energianvändning utgörs dock av biobränslen. Det innebär att länets klimatpåverkande utsläpp från fossila bränslen är förhållandevis låga. Positivt är också att både förbrukning av eldningsolja och specifik elförbrukning minskar i länet. Användningen av bensin minskar något medan dieselförbrukningen fortsätter att öka. I Västernorrland bedrivs ett ambitiöst arbete kring framtagande av ersättningar för fossila bränslen. I länet pågår en långt framskriden testning och processutveckling i den pilotanläggning för etanolframställning ur vedråvara som tagits i bruk. I länet finns också planer på en anläggning för framställning av syntetisk diesel ur restgaser från industrin. I Västernorrland svarar för knappt 10 % av Sveriges totala elproduktion och detta framförallt via vattenkraft. Länet använder också näst mest el per capita i landet beroende på den elintensiva industrin. Trots detta sker en väsentlig nettoexport av el från länet till resten av landet landet. Ett rimligt framtida scenario är att tillgången till och kostnaden för energi kan påverka lokaliseringen av den råvarubaserade industrin och dess konkurrenskraft. Knappheten på energi har därför största relevans för industrins utvecklingsvillkor och därmed också för förutsättningarna för en god tillväxt i Region Norrland. Internationell utblick I ett internationellt perspektiv ökar användningen av energi kraftigt samtidigt som avregleringar av marknaden medför att handel med energi numera är en global företeelse. Efterfrågan på energi ökar stadigt. Under de kommande tre decennierna förväntas efterfrågan att öka med 60 %. Denna utveckling sker samtidigt som 80 % av världens energiresurser förbrukas av 20 % av befolkningen. Detta innebär att den energipolitiska debatten inte bara handlar om miljö och teknik, utan lika mycket om tillväxt och hur välfärden ska fördelas. Den pågående internationella debatten om oljepriserna och vad som ska hända efter Kyoto-överenskommelsen är andra faktorer som sätter energin i fokus. 10 Miljö och energi i Region Norrland

11 När Kina med 1.3 miljarder innevånare uppnår 50 % av Japans energiförbrukning eller 25 % av energiförbrukningen i USA är efterfrågan på energi större än tillgången sett i ett globalt sammanhang. I det perspektivet är Region Norrlands energikompetens av stort värde som kan ge möjligheter till att vidareutveckla företagsamheten och framför allt i inlandet. Internationell samverkan I dag lever vi i en fullständigt annorlunda verklighet. Visst betyder kontakterna inom landet fortfarande mycket, men spelplanen, villkoren och inriktningen för samarbete har förändrats i grunden i och med inträdet i den europeiska unionen. I dag har till exempel 80 % av miljölagstiftningen i Sverige en direkt koppling till de miljödirektiv som tagits fram inom EU. Det har närmast blivit ett livsvillkor för enskilda regioner att även skapa goda direktkontakter med EU:s olika organ och kommittéer, liksom med andra regioner. Det handlar här inte enbart om ekonomiskt stöd, utan att lyfta fram regionens egna förtjänster som grund för fortsatt utveckling av välfärden. Det här gäller inte enbart inom politik och administration, utan är lika tydligt inom forskning och företagande där framgång och utveckling också kräver ett vidgat internationellt utbyte och samarbete. Region Norrland har i dag ett etablerat samarbete internationellt genom organisationerna AER (Assembly of European Regions) och CPMR (Conference of Peripheral Maritime Regions). Koordinerade insatser görs inom ramen för dessa organisationer via samverkan inom regionen i strategiska frågor och genom politiska överenskommelser i Europaforum norra Sverige. Europaforum Norra Sverige anser att energi-, miljö- och klimatfrågorna inte kan separeras från varandra, utan måste samverka och ses som en helhet för att vi ska nå långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt. Frågorna kan inte heller lösas isolerat i Europa, utan måste också integreras i EU:s biståndspolitik. Klimat- och miljöfrågan måste hanteras parallellt med t ex fattigdomsbekämpning och en hållbar livsmedelsförsörjning i 3:e världen. Tillväxt, välfärd och ansvar Hållbar energiförsörjning är en fråga om tillväxt, välfärd och ansvar. Energi är en viktig faktor för det norrländska näringslivet och för en utveckling av regionen. En förutsättning för hållbar tillväxt är tillgången till en prisvärd, miljöanpassad och kvalitetssäkrad energi. Tillgången till energi är också en förutsättning för en bra livskvalitet för regionens invånare. En bra livskvalitet för regionens invånare handlar om att vi måste vara med och bygga samhället så att det är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Ett hållbart samhälle är således ett samhälle som kan behålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människors förmåga att tillgodose sina sociala behov inte förhindras. All ekonomisk tillväxt som kan ske inom dessa ramar är ekologiskt och socialt hållbar. Om den dessutom ger god ekonomisk avkastning, samt är flexibel för ytterligare förbättringar, är den även ekonomiskt hållbar. Miljö och energi i Region Norrland 11

12 En ekonomisk hållbar utveckling leder tanken till klimat och miljöfrågor vilket är en avgörande del av hållbarheten. Arbetet med klimat, miljö och energi är en fråga om överlevnad. Eftersom vi ingår i ett större ekonomiskt sammanhang kommer vi att påverkas inte bara av omvärldens anpassningsförmåga och därmed omvärldens ekonomiska utveckling, utan också av omvärldens ambitioner och regelverk. Detta kräver en samverkan både regionalt, nationellt och internationellt. De tre nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland arbetar för att klimat, miljö och energifrågorna inte ska ses som separata företeelser, utan som en helhet som integreras i den regionala planeringen för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling och konkurrenskraft. Region Norrland som en attraktiv region med tillväxt och välfärd där medborgarens möjligheter att tillgodose sina behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter, är fastslaget i de strategiska dokument som framtagits i de tre nordligaste länen. Dokumenten är de folkvalda politikernas sätt att tala om vilka huvudvägar det långsiktiga arbetet med klimat, miljö och energi ska ta. Med detta som stöd kan regionen upprätta handlingsplaner och ägardirektiv som styr det praktiska klimat-, miljö- och energiarbetet. Klimat, miljö och energi ur ett genusperspektiv Mäns och kvinnors representation och deltagande i sammanhang där det fattas viktiga politiska och ekonomiska beslut är inte jämställd. Detta gäller även inom energiområdet. Energibranschen är av tradition mansdominerad. I en svensk rapport från 2007 konstateras att de kvinnor som finns inom branschen i huvudsak arbetar med servicefunktioner och administrativa uppgifter. Beslut som fattas inom energisektorn kommer att ha stor betydelse för hur vi kan minska vår klimatpåverkan. Skillnaderna mellan män och kvinnor inom området energi slutar inte vid makt och inflytande. Ensamstående kvinnor använder ca 20 procent mindre energi än vad ensamstående män gör. Vid generationsjämförelser kan man se att skillnaderna mellan könen kvarstår även bland de unga. Det visar sig också att när män ska spara energi, gör de det genom tekniska förbättringar (isolering, fönsterbyte, val av uppvärmning) medan kvinnornas energisparåtgärder är beteendeinriktade. Störst skillnad mellan män och kvinnors energianvändning ligger i transporterna. Medan kvinnor lägger 25 procent av sin totala energianvändning på transporter, tar samma kategori upp 40 procent av männens totala användning. I Sverige sker två tredjedelar av alla persontransporter med bil, där gruppen män står för cirka 75 procent av bilåkandet mätt i personkilometer. Kvinnor reser mindre än män och skillnaderna ökar när de blir föräldrar. Kvinnor åker kollektivt eller cyklar och går oftare än vad män gör. Men även när kvinnor kör bil finns det tydliga skillnader jämfört med männen. Kvinnor håller hastigheten i större utsträckning än män, de tillämpar sparsam körning och de är generellt mer positiva till trängselskatt och andra styrmedel som kan minska trafikens klimatpåverkan. Med hållbar utveckling i fokus är det viktigt att redan nu aktivt verka för att få med regionens kvinnor i beslutsprocessen kring formandet av en hållbar Region Norrland. Eftersom det kommer att bli svårt att hitta tekniska lösningar för att ersätta all den fossila energin vi idag använder, kommer beteendefrågor 12 Miljö och energi i Region Norrland

13 att få en allt större betydelse för hur väl vi lyckas minska utsläppen av växthusgaser. Med fler kvinnor inblandade i denna process ökar möjligheten att skapa en framtida Region Norrland där såväl energiförsörjningen som samhällsbyggandet i stort tar hänsyn till hela, istället för bara halva, befolkningens önskningar och behov. För att råda bot på snedfördelningen mellan könen krävs bland annat ett strategiskt arbete för att öka andelen kvinnliga studenter på energiutbildningar. Skillnaderna mellan könen i energianvändning är något som man bör ta med i den framtida diskussionen när man utformar styrmedel för energieffektiviseringar och energibesparingar. Regionala miljö- och energistrategier Norrbotten och Västernorrland har regionala miljö- och energistrategier. Dessa är inlämnade till regeringen under hösten Västerbotten har en inventering som ska ligga som grund för en kommande miljö och energistrategi. Rapporterna redovisas i sin helhet som bilaga i detta material. Regionala miljömål/miljömålsuppföljning Länsstyrelserna har en viktig roll när det gäller miljöarbetet i respektive län. Man ska se till att de regionala miljömålen samt miljömål som fastställts av riksdagen får genomslag i länen. Detta görs i nära samverkan med kommunerna och olika samhällssektorer som också har ett miljöansvar. De regionala miljömålen anger den konkreta innebörden av en ekologisk hållbar utveckling men även ett hjälpmedel för att bedöma miljötillståndet, bedöma hotbilder, kunna prioritera åtgärder och följa upp deras miljöeffekter. De regionala miljömålen utgår från de nationella miljökvalitetsmålen, länens natur och kulturmiljö och dess förutsättningar, miljötillståndet och en beskrivning av strategiska insatsområden. Länsstyrelserna beslutar om tillstånd för olika former av miljöfarlig verksamhet samt utövar tillsyn. Länsstyrelserna bildar och sköter också naturreservat och andra skyddade områden. Länsstyrelserna beslutar också om bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag samt ansvarar för identifiering och efterbehandling av förorenade områden. Tillämpad forskning inom miljö och energi Tillgången till energi och kravet på fortsatt tillväxt byggt på en expansiv industriproduktion, är delvis en paradox som understryker nödvändigheten av en stark FoU-verksamhet. I Region Norrland finns ett antal internationellt starka forskningscentra som bedriver verksamhet inom skogsnäringen, skogs- och mineralindustrin respektive på energiområdet. Den forskning som bedrivs utvecklar kunskap och teknik som främjar tillgången på naturresurser samt varor och tjänster baserade på naturresurser. Den utveckling av metoder och produkter, som sker i mötet mellan näringsliv, universitet/institut samt offentliga aktörer i Region Norrland, är därför av Miljö och energi i Region Norrland 13

14 stor vikt för Europas långsiktiga innovations- och konkurrenskraft. Mittuniversitetet, Bio fuel region, Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Luleå tekniska universitet (LTU), Energitekniskt centrum (ETC), Porjus Hydro Power Center och SunPine AB är några exempel på starka forskningscentra i Region Norrland. Forsknings- och utvecklingsorganen är väl förankrade i regionen, ligger i framkant inom sina respektive kompetensområden och har fått flera nationella och internationella erkännanden för sina insatser. Innovativa miljöer och FoU är därför viktiga hörnstenar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Därutöver finns etablerade samarbeten med flera europeiska regioner inom ramen för AER och CPMR samt forskningsorganisationer världen över. Förutsättningarna för att stärka området energiteknik ytterligare är goda. Koordinering och vidareutveckling av de redan starka delområdena är ett måste. En generell utmaning är att åstadkomma en miljö som möjliggör att tänka nytt och inte traditionellt. Befintliga aktörer och ansvarsområden Länsstyrelserna har ett brett uppdrag som innefattar områden som jakt, fiske, naturvård, kulturmiljövård, miljöskydd, rennäring och fjällförvaltning. Länsstyrelsen ansvarar också för det regionala miljömålsarbetet samt kontinuerlig uppföljning av miljötillståndet i länet. Länsstyrelsen stödjer även kommunerna med tillsynsvägledning i deras tillsynsuppdrag. I Norrbotten planeras detta i samverkan med kommunerna i det så kallade tillsynsrådet och i Västerbotten sker en samverkan kring tillsyn i en gemensam miljö- och byggsamverkansgrupp. I Västernorrland sker en samverkan kring framtagande och genomförande av en tillsynsvägledningsplan i samband med kommunernas verksamhetsplanering. Länsstyrelserna har också från staten fått uppdraget att ta fram klimat- och energistrategier för länen. Länsstyrelserna har uppdraget att ta fram åtgärdsplaner och förvaltningsplaner för vatten i sjöar, vattendrag och grundvatten, enligt EU:s vattendirektiv. Arbetet styrs av vattenmyndigheterna, en finns i Luleå och en i Härnösand. Landstingen har framför allt ett internt uppdrag inom landstingsvärlden att föregå som gott exempel inom det breda miljöområdet. Det handlar om hållbara transporter, en klok avfallshantering, ResFria möten med hjälp av modern teknik, sund fastighetsförvaltning m m. Inom regional utveckling kopplat till miljöområdet har landstingen en ledande roll. E-hälsa och utvecklingen inom energiområdet är några viktiga arenor. E-hälsa kan ses som en viktig del i den regionala utvecklingen i norra Sverige. Landstingen ligger långt framme i utvecklingen av IT-baserade vårdadministrativa system. De tekniksatsningar som gjorts och de stora avstånden ger goda möjligheter att utveckla och införa nya produkter och tjänster som bidrar till utveckling och tillväxt. Det bidrar också till en klimatsmart sjukvård. Hälso- och sjukvården i Europa står inför stora förändringar. En allt äldre befolkning som i allt högre utsträckning vårdas i hemmet, ökade krav på individanpassad vård och omsorg, sjukvård av förebyggande karaktär samt utmaningar i form av generationsväxling och bristande tillgång till specialistkompetens, 14 Miljö och energi i Region Norrland

15 skapar ett stort förändringstryck. Situationen i Region Norrland kännetecknas därtill av stora avstånd, glesbygd och en större andel äldre i befolkningen än det europeiska genomsnittet. Dessa behov och utmaningar ger området e-hälsa en enorm utvecklingspotential. I Region Norrland finns kvalificerad kompetens och resurser inom området; en väl utbyggd IT-infrastruktur, en tätposition i teknikutvecklingen på det distansöverbryggande området och en medvetenhet hos universitet, näringsliv, kommuner och regionala aktörer om hot och möjligheter. Hälso- och sjukvården är en viktig faktor för den regionala utvecklingen i regionen. Landstingens satsning har starkt stöd i det regionala utvecklingsprogrammet, RUP, och de tre målen attraktiva livsmiljöer, god folkhälsa och stark ekonomisk tillväxt. Genom att utveckla en gemensam vision och samordna de utvecklingsresurser som satsas är det möjligt att få till stånd en ökad innovationsförmåga och en högre avkastning på de insatser som görs. Långsiktigt innebär det att ett regionalt innovationssystem byggs upp enligt trippel helix-modellen, med ett aktivt deltagande och samspel mellan regionala aktörer inom forskning, samhälle och näringsliv. Kampanjen Energismart i Norr pågår under De fyra norrlandstingen, med totalt anställda, genomför en gemensam energisparkampanj. Verksamheter som bedrivs inom sjukvården använder stora mängder energi. Målet är att minska elanvändningen med 5 procent före 2011, vilket motsvarar ca 10 miljoner kronor. Miljömässigt innebär målet att utsläppen av koldioxid minskas med ton. Landstinget i Västernorrland bedriver ett systematiskt miljöledningsarbete med beslutad miljöpolicy samt miljöprogram för perioden Landstinget har under 2008 inrättat ett miljöråd som utskott till landstingsdirektörens ledningsgrupp. I miljörådet deltar 3 förvaltningschefer samt miljöchef och central miljösamordnare. På varje förvaltning finns en miljösamordnare. Därtill finns ca 300 miljöombud ute på arbetsplatserna. Under miljörådet finns fokusgrupper som hanterar prioriterade frågor som energieffektivisering, transporter, kemikalier och lustgas. Varje år sammanställs en miljöredovisning som en internrevision av landstingets miljöarbete. Landstinget har tecknat ett samarbetsavtal med kommunförbundet Västernorrland som innebär att en resursperson för miljöanpassad upphandling delas mellan kommunerna och landstinget med början Landstinget diskuterar ett inriktningsbeslut att miljöcertifiera hela landstingets verksamhet. Under 2009 och 2010 kommer den nya Serviceförvaltningen att certifiera sig enligt ISO Norrbottens läns landsting tog sitt första miljöpolitiska program Efter det har miljöledningsarbetet varit integrerat i landstingets planeringsprocess. Ett miljönätverk etablerades i mitten av 1990-talet bestående av förvaltningarnas miljösamordnare. Fram till 2001 fanns en ledningsgrupp för landstingets miljöarbete som upphörde i samband med den stora omorganisationen Samtliga sjukhus, inklusive Sunderby sjukhus under uppförande, miljöprövades under slutet av 90-talet, vilket innebär att en miljöutredning genomförts vid varje sjukhus. Landstingets miljönätverk etablerades Representanter från lokala staber och från landstingets divisioner tillkom Folktandvården samt Kultur- Miljö och energi i Region Norrland 15

16 och utbildning har alltid haft ledningsrepresentanter i miljönätverket. Plandokumenten inklusive riktlinjerna beskriver miljöarbetet och aktuella mål men det är ingen samlad dokumentation. Enklare årsredovisningar fanns redan i slutet av 1990-talet. Årsredovisningarna av miljöarbetet har på senare år blivit mer omfattande. Sedan 1994 lämnas miljörapporter till tillsynsmyndigheten avseende sjukhusen tog fullmäktige en ny miljöpolicy med inriktning på tre huvudområden, Energi, Transporter och Produkter. Det fortsatta miljöarbetet sker med utgångspunkt från den antagna miljöpolicyn. Lokalt finns miljöledningssystem på några ställen. Här kan i första hand nämnas Fastigheter och Folktandvården. Fastigheter har integrerat kvalitets-energi- och miljöledningssystem i linje med ISO-systemen. Någon ledningsgrupp för landstingets miljöarbete finns inte för närvarande. Västerbottens läns landsting beslutade 2006 om ett miljöpolitiskt program som innehåller miljöpolicy och övergripande mål för miljöarbetet. Programmet gäller under perioden Under 2008 har Västerbottens läns landsting beslutat om detaljerade mål och en handlingsplan med aktiviteter för genomförande av det miljöpolitiska programmet. I Västerbotten har ansvaret för det externa arbetet med miljö- och energifrågor gått över från landstinget till Region Västerbotten. Landstingen i Norrbotten och Västernorrland samverkar inom ramen för det internationella projektet MORE4NRG som är ett Interreg IV C projekt inom området bioenergi. Här samverkar 12 regioner i Europa samt AER för att överföra kunskap inom bioenergiområdet. Landstingen har tagit en aktiv roll i internationella nätverk som AER och CPMR där energi och transportfrågorna står i fokus. Ungdomsfrågor, jämställdhet, regional utveckling samt E-hälsa är andra områden. Kommunerna har ansvar för en stor del av genomförandet av miljö- och energipolitiken och är därigenom viktiga motorer i miljöarbetet. De ansvarar för den fysiska planeringen, genom översiktsplanering och detaljplanering. Kommunerna ska också ta fram kommunala energiplaner. I framtiden kommer även krav att ställas på avtal mellan kommunerna och staten för att komma tillrätta med klimatproblematiken. Många kommuner bedriver också ett lokalt miljömålsarbete där mål för den egna kommunen sätts upp. Kommunen ansvarar vidare för vattenförsörjning, avloppsrening och avfallshanteringen, vilket är en väsentlig del av samhällets miljöarbete. Kommunens miljönämnder utgör de myndigheter som utövar kontroll och tillsyn på företagens miljöarbete och att företagen följer miljöbalkens bestämmelser. Kommunförbunden är kommunernas intresseorganisationer som på miljöområdet genomför nätverksträffar för både politiker och tjänstemän, arrangerar kurser och konferenser samt fungerar som projektägare inom områden där kommunerna väljer att samverka. I de olika förbunden i Region Norrland pågår samverkan inom en rad områden som t.ex. miljötillsyn, miljöutbildning, avfallsfrågor, miljöanpassad upphandling, samverkan inom vattenfrågor med mera. Kommunförbunden bedriver också omvärldsbevakning åt kommunerna. I Västerbotten sker ovanstående verksamhet inom ramen för Region Västerbotten. 16 Miljö och energi i Region Norrland

17 Energikontorens uppdrag är att vara oberoende aktörer inom energiområdet som har ett viktigt uppdrag att knyta samman och initiera energi- och klimataktiviteter i länen. Energimyndigheten stödjer energikontoren för att bland annat hålla ihop nätverket med de kommunala energi- och klimatrådgivarna. I Norrbotten finns Norrbottens energikontor (NENET) som har länets kommuner som huvudmän. Under 2009 kommer också Norrbottens läns landsting att gå in som delägare för att stärka det regionala uppdraget. I Västerbotten finns inget energikontor men Västerbotten samverkar med Norrbotten när det gäller samordningen av energirådgivarna och diskussioner finns om ett utökat samarbete i framtiden. Västernorrlands Energikontor ingår som en fristående del i E-fokus och har länets kommuner, energiföretag och Landstinget Västernorrland som finansiärer. EnergYZer är namnet på samverkansprojektet mellan Västernorrlands Energikontor och Jämtlands läns energikontor, som ingår som en avdelning inom Kommunförbundet i Jämtlands län. Universiteten bedriver en omfattande utbildnings- och forskningsverksamhet inom miljö- och samhällsbyggnadsområdet. Luleå Tekniska universitet bedriver forskning på bred front som omfattar hela kedjan från analyser av tillståndet i miljön till bioteknik, förnyelsebar energi, avfallsteknik, återvinning, hantering av vatten i stadsmiljö, effekter av miljölagstiftning och olika politiska styrmedel samt hållbar förvaltning av våra naturresurser. Världsledande forskning bedrivs inom flera områden. Ett exempel är utvecklingen av nya biodrivmedel och tillverkning av fordonsbränslen som sker i nära samarbete med ETC, forsknings- och utvecklingscentrum inom förbrännings-, förgasnings- och bioraffinaderiteknik, Statens Energimyndighet och företag som Smurfit-Kappa, Chemrec, Södra cell, Vattenfall och Sveaskog. Gröna kemikalier, t ex bärnstensyra, och industriella biokemiska processer är ytterligare en gren av forskningen inom bioteknikområdet. I den absoluta forskningsfronten återfinns även forskning runt metoder för att mäta och analysera isotoper av tunga, stabila grundämnen som järn, koppar och zink. Här går man nu vidare och utvecklar applikationer inom miljöanalys-, biologi- och medicinområdet. Hållbar resursanvändning rymmer forskningsämnena avfallsteknik, biokemisk och kemisk processteknik, energiteknik, förnyelsebar energi, processmetallurgi, stadens vatten, strömningslära och tillämpad geologi. Från det samhällsvetenskapliga området medverkar forskare inom forskningsämnena kvalitets- och miljöledning, nationalekonomi, rättsvetenskap, statsvetenskap och teknikhistoria. Umeå universitet bedriver omfattande forskning inom miljöområdet. Ett starkt forskningsområde är Ekosystem i förändring. Inom detta forskningsområde arbetar ekologer, geovetare, mikrobiologer, kemister och matematiker tillsammans för att ta reda på hur och varför ekosystem förändras över tid och rum. Forskarna studerar samspelet mellan individer och arter samtidigt som de undersöker hur en förändrad tillgång på olika resurser påverkar arter och artsamhällen. Resultaten ska sedan jämföras mellan de olika ekosystemen i sjöar, vattendrag och landmiljöer. Forskarna vill också utveckla modeller och verktyg som gör det möjligt att förutsäga hur ekosystemen kan komma att förändras vid olika typer av påverkan. Sådana modeller skulle kunna ge svar på angelägna frågor om hur globala Miljö och energi i Region Norrland 17

18 klimatförändringar påverkar artrikedom och artsammansättning, hur tillgången på kväve förändrar skogarnas ekosystem, samt om och hur närliggande ekosystem påverkar varandra. Ett annat utvecklingsområde är Hållbart nyttjande av skogslandskapet. Det är ett forskningssamarbete med Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Det rymmer hela spektret av skogslandskapet från skogsråvara och processindustri, via ekosystem, till skogens betydelse ur både ett samhälls- och individperspektiv. Det inkluderar också ett nära samarbete med industri och övriga avnämare i regionen. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utbildningar i Norrland finns i Umeå (Jägmästare) och Wången (Hippolog). Forskningen omfattar klimatförändringar och landsbygdsutveckling, funktionsgenomik och bioteknik, djurs och människors hälsa, biologisk mångfald och livsmedelsproduktion. Mittuniversitetet finns i Sundsvall, Härnösand och Östersund. Utbildningar inom energi och miljö är främst ekobyggnadsteknik, energiteknik, miljöteknik och miljövetenskap. Det bedrivs även forskning utifrån skogen som resurs, dvs. skogsråvarans nyttjande i flera led såsom skogsekologi, skogsbruksmetoder, produktion av fiber- och träbaserade produkter, pappersprodukter, konstruktion och energi, hållbar utveckling, miljövård och biologisk mångfald. BioFuel Region omfattar Västernorrland och Västerbottens län och har 17 kommuner, 1 landsting, 1 regionförbund och 7 företag som medlemmar och samverkar med Vägverket, Myndigheten för skolutveckling, regionens universitet och länsstyrelser. BioFuel Region arbetar främst med omställning till biodrivmedel genom att vara en katalysator, mötesplats, nod och samarbetsorgan för offentliga aktörer, företag och universitet. Arbetet sker i sammanhållna projekt inom olika delar av utvecklingskedjan råvara produktion distribution fordon regelverk samt genom aktivering av dynamiska marknadskrafter. Handelskammaren Mittsverige, Almi Företagspartner och Exportrådet har tagit initiativ till att bilda CleanTech Region utifrån Västernorrlands kluster av företag inom miljöteknik. Ett hundratal företag i regionen som arbetar med miljöteknik samverkar utifrån en gemensam plattform med allt ifrån produktutveckling till finansiering och försäljning. Samverkan sker också med regionens offentliga aktörer, främst länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. E-fokus är en resurs för utveckling, information och kunskap inom förnybar energi och energieffektivisering med säte i Sundsvall och Sollefteå. MEFOS är ett forskningsinstitut i Luleå som bedriver strategisk och tillämpad forskning inom processmetallurgi, värmning, bearbetning samt miljö och energiteknik för stål- och metallindustrin. Centrumbildning för energi Det regionala arbetet inom området klimat, miljö och energi är i dag uppdelat på en mängd aktörer och det kan vara svårt att få en överblick över de insatser som görs för att säkerställa en hållbar utveckling inom området. Det är också svårt för regionala aktörer att göra nödvändiga prioriteringar för att kanalisera resurser till de projekt och forskningsområden inom klimat, miljö och energi som på bästa sätt tillgodoser en långsiktigt hållbar tillväxt i regionen. 18 Miljö och energi i Region Norrland

19 För att åstadkomma en tydlig fokusering och för att kanalisera resurser och spetskompetens till ett sammanhållande ställe har styrgruppen för miljö och energi diskuterat inrättandet av en centrumbildning för klimat, miljö och energi som innehåller alla nyanser av forskning, produktion, distribution, fördelning och konsumtion. Centrumbildningen ska initiera forskning och framåtsyftande projekt som bidrar till att tillväxt och konkurrenskraft i Region Norrland säkerställs långsiktigt. Centrumbildningen ska stärka den forskning och utbildning som byggts upp inom långsiktigt hållbar energi. Regionens know-how och produktutveckling, inom detta starkt efterfrågade område, kan utvecklas till nästa stora tillväxtindustri som kan betyda mycket för sysselsättning, inte minst i inlandet. Centrumbildningen ska också bidra till att skapa ett internationellt utbyte där regionens kompetens inom klimat, miljö och energiområdet kan leda till kommersialiserbara idéer. Den industriella utvecklingen inom hela EU förutsätter för sin fortsatta konkurrenskraft att nya produkter och effektivare produktionsprocesser kan utvecklas. Forskningen spelar en avgörande roll i sammanhanget. Klimat- och miljöfrågorna ställer allt högre krav på en forskning som effektiviserar och förnyar energianvändningen. Perspektiven berör de flesta samhällsområdena. Sambandet mellan industriell produktion, klimat och miljö och nyttjandet av naturresurserna är mycket starkt. Forskningen får därför en allt mer strategisk roll också för den långsiktigt hållbara tillväxten och utvecklingen. Region Norrland har en utomordentligt intressant struktur för forskning och förnyelse som bör lyftas fram och stärkas, såväl nationellt som på den internationella arenan. Insatser som stärker Region Norrlands forskningsstruktur, innebär att även tillväxten och den industriella konkurrenskraften kan stärkas. Centrumbildningens verksamhetsinriktning Syftet med centrumbildningen är att skapa goda förutsättningar för regionens utveckling samt att stärka befintlig FoU verksamhet. En forsknings- och innovationssatsning med internationellt perspektiv som möjliggör specialisering och förnyelse stärker regionens konkurrenskraft. Målet är ett konkurrenskraftigt innovationssystem och starka forskningsoch innovationsmiljöer inom bland annat energiteknik. Nya produkter, tjänster och affärsidéer genereras genom kommersialisering av forskning, utveckling och innovationer vilket bidrar till hållbar tillväxt, sysselsättning och välfärd. Miljöerna ska initiera, utveckla, förnya och effektivt genomföra FoU-intensiva innovationsprocesser. Prioriterade områden inom centrumbildningen är: Bioenergi Processenergi/effektivisering Vattenkraft Vindkraft Samverkan mellan forskning, politik och näringsliv ska genomsyra satsningen och tillämpas på övergripande nivå och på verksamhetsnivå. Erfarenheter visar att samverkan enligt triple helix är ett framgångsrikt sätt att skapa tillväxt i befintliga företag och samtidigt stödja affärsidéer som leder till nyföretagande. Miljö och energi i Region Norrland 19

20 Koppling till arbetet med RTP Hållbar utveckling är ett övergripande strategiskt mål för FN, EU och Sverige. En hållbar utveckling innebär att skapa ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Detta perspektiv är viktigt i alla program och strategier. Allt vi ska göra ska hålla i längden. Visionen om en hållbar utveckling utgör grunden för hur de tre nordliga länen ska verka och agera. Därför genomsyras alla program av hållbar utveckling. Nuvarande politisk inriktning EU-kommissionen har enats om tre huvudinriktningar för den nya europeiska energipolitiken. en fungerande inre energimarknad snabbare minskning av koldioxidutsläpp energieffektivitet. Under senare år har ett antal EG-direktiv och förordningar antagits som bidrar till att minska EU:s samlade utsläpp av växthusgaser. Mest betydelsefullt är EU:s system för utsläppsrätter. Europaforum norra Sverige välkomnar EU-kommissionens energi- och klimatpaket och uppmanar EU att fortsätta sätta ut ambitiösa mål, då de fungerar som drivkraft för forskning och utveckling, såväl för industrin som för medlemsstater och regioner. Europaforum norra Sverige framhåller också att Energi- och klimatpaketet inte enbart får bli en fråga för de centrala och befolkningstäta delarna av EU. Hållbarhetsaspekten är viktig också för de mer perifera regionerna inom unionen. Sveriges klimatstrategi har utvecklats successivt sedan slutet av 1990-talet. Strategin består av mål, styrmedel och åtgärder samt återkommande uppföljning och utvärdering av uppsatta mål. Kopplingen till EU:s gemensamma initiativ har successivt stärkts. Under hösten 2008 kom en energieffektiviseringsutredning som beskriver hur Sverige kan minska sin energianvändning genom effektivisering. Tillsammans med klimatberedningens betänkande har den fungerat som underlag för den klimatproposition som kom i december 2008 och definierar vad de nya europeiska målen för minskad klimatpåverkan innebär för Sverige. Mål år 2020 och 2050 för EU och Sverige EU:s mål för minskad klimatpåverkan fram till 2020 innebär en minskning av utsläpp av växthusgaser med 20 procent, energimixen inom EU ska bestå av 20 procent förnybar energi och 20 procent energieffektivisering och ska genomföras fram till år För att nå det europeiska målet om en minskning om 20 procent av utsläpp av växthusgaser föreslår EU-kommissionen mål för varje medlemsstat för deras icke-handlande sektorer. För att nå målet om 20 procent förnybar energi till 2020 föreslår kommissionen individuella och obligatoriska mål för alla EU-länder utifrån sina respektive förutsättningar. 20 Miljö och energi i Region Norrland