Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska Ministerrådets Närområdesprogram och Arktiska program.

Transkript

1 Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska Ministerrådets Närområdesprogram och Arktiska program. Journalnr.: Ifylld blankett skickas till adressen nedan. 1. Projektnamn (också på engelska): Arctic ICT Assessment and Action AICTA-A Nordiska Ministerrådets sekretariat Store Strandstræde Projektets startår: Ansökt belopp för 2006: DK-1255 København K 3. Projektets slutår: Att: MoR / Nærområdet 4. Total projektbudget DKK DKK (2006) Total budget frame DKK 5b. Fördelning av projektmedel använt pr. land i %: 01: Danmark 02: Finland 43 03: Island 3,5 04: Norge 3,5 05: Sverige 39,5 06: Færøyene 3,5 07: Grønland.3,5 08: Åland. 21: Andre.. 11: Estland 12: Latvia.. 13: Litauen 14: Nordvest Russland 3,5 Var vänlig fyll i blanketten på skrivmaskin eller texta. Blanketten är också tillgänglig som Word 6.0-dokument. Innehåll 6. Projektets målsättning: The overall goal of the project is to increase the human and social capital in the North and to improve the opportunities for living in the Nordic countries and in the Arctic. The Arctic ICT Assessment and Action AICTA-A, is the Nordic contribution to support the work of the ICT-Network under the Arctic Council umbrella. The project will enable the Nordic countries to participate in the preparation of the work for the international assessment to support decision making in the Arctic regions. Other output of the proposal is to empower project proposals within the European framework programme. The project will focus on ICT-services and should cover at least the following areas where ICT is used in the Arctic: governance and public services, education, security sector, infrastructure, application development, and ICT for industry and business. The project will have impact on EU level by giving a Nordic and Arctic view to European R&D programmes by developing project proposals and projects, and this way directing R&D financing from and within the European framework programme. o:\08 nar-omr\arktis\arktisk samarbeidsprogram\ansökningar\2006\aicta-a\ncm application_ictn final.doc 1 af 11

2 7. Sammanfattning av projektbeskrivning*: The project has two main parts: The planning of the Arctic ICT Assessment as the Nordic part of the international planning process and the concrete actions for increasing ICT innovations and international ICT-cooperation and projects on the Nothern areas of the Nordic Countries. In the budget the coordination of both main elements of the project are included in the salaries. The assessment is seen as a key baseline report for decision making and development in the Arctic. Description of the status of ICT in the Arctic will display the gaps and lost opportunities as well as new opportunities and thus influence international financing, both in the regional development work and the in various R & D programmes. A group of networking authors will collect data from existing sources and will combine it with new available data from ongoing research and development programmes. The assessment will also help in creating criteria for well functioning ICT to support the people living in the Arctic. The Arctic ICT assessment will cover a wide selection of content areas in relation to ICT development: E-government issues; Social care and e-health issues; Distance education and elearning; ICT Industry and e-business; Tourism and adventure industry; Media; Logistics; Transportation; Rescue development; Sustainable development; Infrastructure; Application and content development. The overall assessment planning process will be coordinated by the Institute of the North and the University of Alaska. The Institute of the North is among the leading Northern institutions specialing in studies including Alaska, the new Russia, the many regions of the Arctic and other areas of the world that are sparsely populated and wealthy in both human cultures and natural resources. The Sustainable Development Working Group (SDWG) will be responsible for the overall coordination of the international project under the Arctic Council. Focus for the Artic ICT action is to develop proposals and increase project financing within the European seventh framework program (from with a proposed European Community financial participation of 72 billion EUR). The political context and objectives for the proposal is Building the ERA of knowledge for growth and all Nordic countries are members of the program. Russian partners are financed within the program and Canada and USA are associated partners and joint Arctic proposal will have options for unique concepts based on Arctic needs and less competition from other European member states. * Observera: För projekt som tidigare mottagit stöd från Nordiska Ministerrådet biläggs en kort lägesrapport separat.

3 Nordisk nytta 8. Vilket behov finns för nordisk samordning och hur uppfyller projektet detta? The project is based on the Nordic Council of Ministers Cooperation Programme for the Arctic The main focus of the project is to build Arctic research cooperation network in the field of Information and Communication Technology. Problems related in language and culture, working and business opportunities, Technology application infrastructure, policy, social aspect and access to services are identified in the Nordic regions. Some of these problems can be solved by using ICT solutions in a systematic way. Working and business opportunities are divided unevenly in the Nordic countries. The south dominates the working market and gives a greater potential for businesses. Through the use of ICT regional equality can be enhanced. One of the main ideas with the project is to promote the creation of Northern e-services with clientele in the southern parts of the countries or Europe. Inhabitants from the sparsely populated Arctic regions do not have equal access and technical capacity compared to the ones living in the other regions. Services relying on ICT cannot be accessed as efficiently as from southern regions. At the moment there are only few e-government services available equally for all the citizens of the Nordic countries. E-governance empowers people to interact with authorities regardless of the location. In the public sector there is a tradition that all the work is done at the same central office building. The working culture in public sector has not favored distant work or de-centralized civil service departments. ICT is a key factor for survival and development of Arctic regions. The idea is to find common focus areas for utilization of ICT and also to map out potential development projects between the Nordic countries. Nordic countries together with other Arctic regions can form an alliance to follow and preferably lead the development of ICT in the world. 9. Hur stärker projektet det nordiska inflytandet internationellt? The participating Nordic Countries will have an important role in the ICT development of the Arctic areas. The models of ICT development in the northern areas of the Nordic Countries can be utilised in other northern areas and even more widely internationally. Cooperation between higher education institutions in the Nordic Region is essential for the project success. The main partners are Luleå Technical University, University of Lapland and Kemi-Tornio Polytechnic. All of these partners are members of the University of the Arctic. The Arctic Learning Environment (ALE) programme of the University of the Arctic is a network represented by its Chair in the ICTN of the Arctic Council. Nordic university cooperation can be used as a model for developing cooperation and for virtual types of education under the auspices of the University of the Arctic. University of the Arctic provides a network of institutions of higher education and research. The University of the Arctic has also submitted a proposal for the International Polar Year which supports the objectives of this project proposal. Providing a northern point of view to the European R&D-programmes, and planning common EU-projects will strengthen the influence of the Nordic Countries on the European and Arctic level. In the project budget there is a reservation for the support of participation of other Nordic countries. The support will partly cover travel costs or salaries of participants from Iceland, Norway, Faroe Islands and Greenland. There is also a reserved budget share for the participation of Russia. The representation of Indigenous people s organisations in the project is prioritised. 10. Hur stärker projektet nordisk identitet och gemenskap? Peripheral and rural areas of the Nordic countries share similar problems like unemployment, decreasing and ageing population, increasing costs of healthcare and education, and distance to market and R&D capacities. Collaborative solving of the problems e.g. by using innovative use of ICT strengthens the Nordic community as well as the common identity and business development and opportunities.

4 11. Hur tar projektet hänsyn till könsfördelning och/ eller jämställdhet mellan kvinnor och män? Future service development projects based on the assessment process will enhance the educational and employment opportunities for women. Health care, education, human resource development, and consumer services are traditionally areas with strong gender bias. Educated women are moving to Southern regions because of the weak labour market in the North. Efficient and innovative use of ICT can empower the women in the Arctic regions. 12. Hur och när skall resultaten användas och publiceras? The results of the project will be published as web-pages, articles or separate publications. Articles will be published by the following means: - newspapers and articles in scientific publications - web publications; web pages probably part of Arctic portal - within Arctic Council workgroups and stakeholder networks; within the Arctic jurisdiction; seminars, conferences, symposiums - Arctic Council s workshops and other events - Presentations in Nordic, Arctic, European and international seminars when applicable. - Presentations and reports following the pace of the Arctic Council: Sustainable Development Working Group (SDWG), Senior Arctic Officials (SAO) and Ministerial meetings. ICTN representative shall make reporting in person in at least one of the SDWG meetings. One person with ICTN mandate should take part in SAO meeting during the latter part of The interim reports are to be submitted prior to the biannual meetings of the SDWG and SAO. The Ministerial meeting will take place close to the end of The ultimate timeline for the comprehensive Arctic ICT Assessment is to be completed before the Ministerial meeting of the Arctic Council in Andra argument för att projektet bör utföras inom ramen för det nordiska samarbetet, med stöd från Nordiska Ministerrådet: The Nordic Council has been financing the preparation work and the Arctic ICT Network Workshop in September The comprehensive assessment and action group work has been approved as part of Arctic Council SDWG activities. The Nordic financing would ensure the continuity of the ICT network. Projektdeltagare 14. Förvaltningsorgan 1) : Municipal federation of Kemi-Tornio Polytechnic Pb 505, FIN Kemi Kontaktperson Eero Pekkarinen, eero.pekkarinen@tokem.fi 15. Projektledare 2) : Eero Pekkarinen, eero.pekkarinen@tokem.fi Kauppakatu 58 FIN Tornio 14.1 Förvaltningsorganets revision 1) : KPMG Kunta Oy, Isokatu 32 C, FIN Oulu Paula Hellén-Toivanen, tel , fax ) institution, adress, telefon, telefax, 2) Namn,, + adressupplysningar,om det är annat än förvaltningsorganet 16. Övriga deltagare från nordiska länder: - Lulea University of Tehcnology - University of Lapland - University of Oulu - Greenland / Home Rule Government - Norut IT, Norway - The Icelandic regional institute - Arctic Portal, Iceland - Faroe Islands chamber of commerce

5 17. Hur är projektet förankrat nationellt? Finns internationell koppling: till närområdena, övriga Europa osv? The project has national co-financing in Sweden and Finland. The national financing of Norway is under negotiations when submitting the project application. The project has connection with all the countries of the Arctic Council. Cooperation with Russia has a high priority due to neighboring location and growing interest in ICT utilization. In addition the Russian chairmanship of the Arctic Council provides a fruitful cooperation forum with Russian Federation. Project partners will participate in common workshop in Russia Spring Utvärdering 18. Hur beräknas projektet utvärderas: The evaluation of the project will be made internally by coordinating organisation and steering group. The Nordic project evaluation is connected with the wider ICT assessment evaluation of the Arctic Council. Sektorspecifika frågor utrymme för sektorspecifika spörsmål: Telecommunication and access to information society services are factors of great importance for the future development of the Northern Periphery. ICT helps to overcome certain disadvantages caused by long distances and peripheral locations. As well as the possibilities to access information and education, there are also opportunites to develop possibilities connected to working from home, telecommuting, out-location of jobs which must be further exploited for the benefit of the peripheral areas. The Project aims to meet the aspirations of an increasing interest in the possibilities of people staying and working in their home region. The project will also contribute to their participation into society and decision making processes. This would increase the vitality and development of the regions. By offering eservices the need for people travelling, moving out and looking for services outside their own region reduces. ICT could also be a tool for democracy and interaction between people and local decision makers. Budget Utgifter (DKK) i 2005-priser (Nov 2005) 24. Lön / honorary inc. sos. costs Sociala avgifter 26. Resor Resultatförmedl. inkl tryckning Utvärdering

6 29. Övriga omkostnader Totala projektutgifter Kommentarer till utgifter : Salaries including social costs: 4 person months / FIN + SWE = 8 months Travel: Authors group meetings (Europe, North America) ; Action group meeting Brussels + workshop Sweden; Arctic Council ICTN meeting (Russia) Finansiering (DKK) i 2005-priser 32. Egen finansiering 33. Nordiska Ministerrådet Nordiska nationella medel Medel från närområdena 36. EU-medel 37. Annan finansiering 38. Total projektfinansiering Kommentarer till projektfinansiering. Ange status på finansieringen (sökt/beviljat) The project applies financing from the Nordic Council of Ministers. National funding has been / will be applied from national ministeries of Finland and Sweden. Norwegian national financing is in the process of negotiations. Each partner will contribute to the implementation of the project with significant amount of in-kind work. The financial value of the in-kind work has not been specified during the application phase. The proposed sums for total budget for 2007 and 2008 are provisional and are depending on the development of the international ICTN prosedure. The content and the detailed budget will be defined during the year Belopp i DKK Tidigare beviljade medel från Nordiska Ministerrådet DKK 41. Till ansökningen läggs följande bilagor: a) Detaljerad budget 42. Sökande *: Markku Tarvainen Debuty Director Kemi-Tornio Polytechnic Pb 505, FIN Kemi Tel Fax markku.tarvainen@tokem.fi 43. Datum och sökandens underskrift: Tornio Markku Tarvainen Debuty Director *Ange sökandens namn, institution, adress, telefon, telefax, om sökande och projektledare inte är densamma Fylls i av Nordiska Ministerrådets sekretariat Kontonummer i sekretariatet: Föreslagna och beslutade belopp i ämbetsmannakommitté och ministerråd

7 Riktlinjer för den som ansöker om projektmedel från Nordiska Ministerrådet Det viktigaste kriteriet för projektbeviljningarna är att de projekt som Nordiska Ministerrådet är med om att finansiera gagnar de nordiska länderna och de självstyrande områdena. Projektet skall ha en nordisk nytta. Det genomförs årligen omkring 500 olika projekt och aktiviteter. Det är av avgörande betydelse att den samnordiska nyttan tas tillvara i de projekt som finansieras över den nordiska budgeten. Principen om "nordisk nytta" skall vara avgörande för vilken verksamhet som skall ske i samnordisk regi. Utgångspunkt för all nordisk verksamhet skall vara att den: Avser verksamhet som annars skulle ske i nationell regi, men där påtagliga positiva effekter uppnås genom gemensamma nordiska lösningar; Manifesterar och utvecklar nordisk samhörighet; Ökar nordisk kompetens och konkurrenskraft. De frågeställningar som skall besvaras i ansökan skall uppfattas som generella för bedömning av den nordiska nyttan. Projektet skall uppfylla ett eller flera av kriterierna för nordisk nytta. Det är av avgörande betydelse att den som ansöker om medel noggrant svarar på frågorna, eftersom frågan om ett projekts nordiska nytta är av avgörande betydelse vid beviljningen av medel. Är inte frågorna besvarade behandlas heller inte ansökan Vid sidan av de generella frågeställningarna finns fackliga prioriteringar som bör beaktas. Inom Ministerrådet gör alla sektorer planer och program för sin verksamhet som uttrycker den politiska viljan kring vad man önskar göra inom ramen för det nordiska samarbetet inom respektive sektor. Det är därför naturligt att projekt som finansieras med nordiska medel också bör falla inom ramen för de prioriteringar som uppgjorts.

8 Vägledning för ifyllande av Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska Ministerrådet. Punkt 1. Punkt 2. Punkt 3. Punkt 4. Punkt 5. Namnet på projektet. År när projektet påbörjas År när projektet avslutas Den totala summan för hela projektets budget Ansökt belopp från Ministerrådet i danska kronor Punkt 5b Estimerad fördelning av Ministerrådets beviljning pr. land i % Punkt 6. Punkt 7. Det bör under denna punkt kortfattat framgå vilket projektets syfte är. Sammanfattning av projektbeskrivningen skall vara så klar och självständig att den kan stå för sig själv i projektkataloger etc. Vad projektet skall resultera i fördjupas ytterligare under Punkterna Det bör också framgå vem som är initiativtagare till projektet. Om projektet beviljats medel från Nordiska Ministerrådet tidigare skall en kort statusbeskrivning över projektet bifogas ansökan.. Punkt 8. Samordning är ett nyckelbegrepp i det nordiska samarbetet. Nordiska projekt bör stärka den samlade kunskapen och kompetensen i Norden. Ett delmål för projektverksamheten skall därför vara att stärka de personliga och institutionella nätverken. Gör projektet det? Det nordiska samarbetet skall präglas av fri rörlighet för medborgarna i Norden. Det är därför viktigt att det görs en bedömning av om ett projekt leder till en större rörlighet och ett mer "gränslöst" Norden. Punkt 9. Norden deltar aktivt i den integrationsprocess som pågår i Europa. Det är därför viktigt att samnordiska projekt kan leda till att det nordiska inflytandet över ett motsvarande arbete inom EU, eller inom andra internationella fora, kan stärkas. På vilket sätt bidrar projektet till detta? Det kan också handla om projekt som tack vare ett samlat nordiskt agerande möjliggör deltagande i internationella sammanhang där de nordiska länderna vart för sig är för små för att kunna delta fullt ut och/eller projekt som medför ett starkare samlat nordiskt agerande. Exempelvis främjas inom forskningssamarbetet särskilt gemensamma forskningsprojekt inom smala och kostnadskrävande områden i syfte att ge nordiska forskare och nordiska forskningsmiljöer en stark ställning i det europeiska och internationella samarbetet. ( I ett särskilt beslut har riktlinjerna

9 fastslagits för vilken typ av forskning som skall stödjas med samnordiska medel.) I och med EES-avtalet utsätts nationell verksamhet i alla nordiska länder för en ökad konkurrens från motsvarande kontinentala organ i alla de nordiska länderna. Detta gäller exempelvis olika former av prövningsverksamhet. Det är därför av betydelse att projektet stärker den samlade nordiska kompetensen på ett sätt som möjliggör en ökad konkurrenskraft i förhållande till övrig europeisk och internationell verksamhet. Punkt 10. Hur befrämjar projektet en större samhörighet och en förstärkning av gemenskapen i Norden? Profileras den nordiska gemenskapen genom projektet Detta kan bland annat uppfyllas genom att projektet skapar grundlag för nordiska värderingar som möjliggör ett starkt nordiskt inflytande på den europeiska dagordningen, eller genom att projektet stärker den kulturella gemenskapen i Norden. Punkt 11 Punkt 12. Det är ett mål för Nordiska Ministerrådets verksamhet, att köns- och jämställdhetsperspektivet tas i betraktning inom alla samarbetsområden, där det är relevant. Det är relevant att redogöra för projektets könsperspektiv, om det är skillnad på kvinnors och mäns förhållande inom sakområdet. Redogörelsen skall innehålla en beskrivning av, hur projektet påverkar kvinnors och mäns förhållande med hänsyn till: representation, tillgång till och del i resurser (för exempel pengar, tid, kunskap och information), normer och värden, som är knutna till könet.. Här skall framgå vem som är målgrupp för projektets resultat samt vilken spridningseffekt som kan förväntas. Det bör klart framgå hur projektets resultat uppfyller givna politiska riktlinjer och hur projektets resultat kan nyttjas i den fortsatta beslutprocessen. I relation till det som tidigare nämnts om stärkandet av det internationella inflytandet bör det under denna punkt framgå hur projektet och resultatet av projektet skall presenteras och förankras nordiskt, europeiskt, internationellt och inte minst nationellt. Det är viktigt att det finns en klar strategi/plan för hur projektets resultat skall offentliggöras och utnyttjas massmedialt. Punkt 13. Den som ansöker om medel från Nordiska Ministerrådet bör ange varför det är motiverat med samnordisk finansiering och vilka fördelar detta ger i förhållande till nationell eller vidare internationell finansiering. I och med EES-avtalet och då ett flertal av de nordiska länderna numera är medlemmar i den Europeiska unionen bör det framgå varför ett projekt bör genomföras nordiskt och inte inom ramen för till exempel EU-ordningar eller annan internationell verksamhet. Punkt 14. Namnet och adress på den institution/ myndighet, företag eller annan organisation som kommer att fungera som förvaltningsorgan. Förvaltningsorganet har ansvaret för genomförandet av projektet, både sakligt och administrativt. Projektet skal administreras i enlighet med gällande

10 nationella regler och de nordiska regler som fastställs i förvaltningskontraktet. Det skall framgå vem som är förvaltningsorganets kontaktperson. Punkt 14.1 Punkt 15. Punkt 16. Punkt 17. Punkt 18. Namn och adress för förvaltningsorganets revision. Projektet kommer att revideras efter det internordiska revisionsreglementet. Det är de nationella rigsrevisionerna, som har revisionsansvar för alla nordiska projekt. Revisionsmyndigheten kan be om att få insyn i revisionen, som en annan revisor har gjort av ett nordisk projekt. Namn, adress på projektledaren fylls i här. En meritförteckning över projektledaren bör bifogas. Projektledaren har det sakmässiga ansvaret för att projektet genomförs i enlighet med det som framgått i denna ansökan. Projektledaren refererar till förvaltningsorganet. Under den här punkten redogörs för övriga personer som kommer att ingå i projektet från andra nordiska länder. Deltagare som anges skall vara aktiva projektdeltagare. Deltagare från andra nordiska länder bör vanligtvis ingå i projektets styrgrupp, om sådan upprättas. För att ett projekt skall vara meningsfullt och motiverat är det viktigt att det är förankrat i de nationella miljöerna. Det är inte ändamålsenligt att projekt till 100% finansieras över den nordiska budgeten. Nationella bidrag i form av ekonomiska medel, arbetskraft eller infrastruktur (overhead-kostnader) är viktiga för att understryka såväl den nationella förankringen som projektets och projektresultatens betydelse nationellt. Detta bör framgå av projektansökan. För att den samlade kompetensen skall tas tillvara är det viktigt att deltagare från flera nordiska länder deltar i projektet. Ett minimum är att det finns deltagare från minst två nordiska länder, men då skall också övriga länder kunna tillgodogöra sig projektets resultat i sin verksamhet. Möjligast många deltagande länder underlättar också spridningen av projektets resultat. Information om hur man avser att projektet skall evalueras skall framgå under den här punkten. Punkterna För sektorspecifika frågeställningar. Punkterna Uppgifter om totalbudgetens uppdelning ges under dessa punkter. Beräknas projektet pågå i mer än tre år skall den samlade projektsumman framgå under punkt 30. Vad gäller publiceringen av resultat (pkt.27) skall noteras att Nordiska Ministerrådet tillhandahåller nordisk publicering i rapportserien TemaNord och NORD. Kostnader för detta skall inkluderas i projektkostnaden. Om Nordiska Ministerrådet finansierar 50% eller mer skall rapporten publiceras i nämnda serier. I övriga fall erbjuds publicering. Punkterna Specifiserade uppgifter om de olika posterna i finansieringsplanen fylls i här. Om projektet sträcker sig över mer än 3 år skall den samlade finansieringen från NMR framgå under punkt 38. Punkt 40 Uppgifter om huruvida projektet eller den som ansöker om medel tidigare har erhållit medel från Ministerrådet fylls i här. Detsamma gäller också om ett förvaltningsorgan tidigare erhållit medel för likartat projekt.

11 Punkt 41 Punkt 42. Punkt 43. En utförlig projektbeskrivning på högst 10 sidor samt en detaljerad budget bör bifogas ansökan. Uppgifter om den som ansöker om projektmedel fylls i här. Datum och ansökarens namnteckning/underskrift.