HIV och sex

Transkript

1 HIV och sex Svenska Första utgåvan 2010

2 Tack till Michael Carter, författare Första svenska utgåva 2010 Omarbetad från tionde engelska utgåvan 2010 Tack till Maria Dalby för översättning av denna resurs ( Innehållet och utformningen har bekostats av det brittiska NHS Pan-London HIV Prevention-programmet och det brittiska hälsovårdsdepartementet. Översättningen har bekostats av Merck, Sharp & Dohme Limited. En storstilsversion av denna broschyr i PDFformat finns på vår hemsida Informationen i denna broschyr avspeglar rekommenderad praxis för hivbehandling och vård i Europa.

3 HIV och sex Den här broschyren ger en introduktion till sexuell hälsa för dig som har hiv. Del ett handlar om sexuell hälsa ur ett brett perspektiv och förklarar varför hiv inte betyder att du inte kan fortsätta ha sex och njuta av det. Sexuell njutning och starka relationsband är bra för hälsan rent allmänt. I den här broschyren får du veta hur hiv kan påverka dina känslor inför sex, och tips om hur du kan hantera de problem och den oro som kan uppstå. I del två förklarar vi varför god fysisk sexuell hälsa är viktig för alla som lever med hiv, och du får råd om vad du kan göra för att skydda din egen och andras hälsa. Du får även information om hur hivbehandlingen påverkar risken att smitta andra med hiv. Broschyren ska inte användas i stället för att prata med din läkare eller vårdteam men den kan vara till hjälp när du bestämmer dig för vilka frågor du vill ställa. Det kan också vara en god idé att diskutera några av de saker vi tar upp i broschyren med dina partners och vänner eller med någon stödgrupp.

4 Innehåll Del I: Hiv, sex och du 1 OOHiv, sex och lagen 2 OOHur kommer du att känna dig inför sex efter hivdiagnosen? 4 OOAtt hantera sexuella problem 7 OORelationer med hivnegativa partners 13 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta 16 OOAnalsex 16 OOVaginalsex 17 OOOralsex 18 OOAndra sexuella aktiviteter 19 OOKondomer 20 OOIcke mätbar virusbelastning och smittbenägenhet 23 OOÅterinfektion 25 OOHivläkemedel för att förebygga smitta PEP och PrEP 25 OOPreventivmedel, befruktning och graviditet 27

5 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner 29 OOSexuella hälsokontroller 30 OOSexuellt överförbara infektioner 31 OOKlamydia 32 OOKöns- och analvårtor 34 OOGonorré 36 OOHepatit A 39 OOHepatit B 41 OOHepatit C 43 OOHerpes 46 OOLGV 49 OOIcke specifik uretrit (non-specific urethritis, NSU) 51 OOFlatlöss 52 OOSkabb 54 OOSyfilis 55 OOTrikomonas 58 OOÖvriga infektioner 59 Sammanfattning 60

6 Del I: Hiv, sex och du För dig som har hiv innebär sexuell hälsa mer än att bara skydda andra från att bli smittade av viruset. Det innebär också mer än att bara skydda dig själv mot andra sexuellt överförbara infektioner. God sexuell hälsa handlar inte bara om fysisk hälsa. Personer med hiv söker detsamma som alla andra kärlek och ömhet, och att få (och ge) njutning och tillfredsställelse genom att ha sex. Din sexualitet är en del av dig; en del av det mänskliga hos dig. Sex och samlevnad är med största sannolikhet fortfarande lika viktigt för dig som det alltid varit. Att må bra och hålla sig frisk med hiv innebär att ta hand om sig själv även Del I: Hiv, sex och du 1 känslomässigt. Att förneka dig själv njutning och avstå från mänsklig kontakt och samvaro är inte nyttigt. Du kan bli isolerad och deprimerad, vilket kan ha negativa konsekvenser för din hälsa. Det är okej att välja att leva som singel eller i celibat så länge du valt detta av positiva skäl. Och det behöver inte vara för alltid du väljer kanske t ex att inte ha sex under den första tiden innan du helt accepterat och vant dig vid din hivdiagnos. En del anser att de inte ska ha sex av rädsla för att smitta andra med hiv, eller för att de inte längre känner sig attraktiva. Men du måste inte avstå från sex bara för att du har hiv. Det är viktigt att komma ihåg att hiv bara är en infektion ett virus, precis som en vanlig

7 Del I: Hiv, sex och du förkylning eller influensa. Det är inte ett tecken på dålig moral och ska inte ses som ett straff. Sex får dig att må bra och komma nära en annan människa, och tillfredsställer ett starkt behov. Detta är skäl nog för dig att fortsätta njuta av sex så ofta du vill. Men sex är också bra för hälsan på en rad andra, väldokumenterade sätt: att ha sex hjälper dig att slappna av och sova bättre; det kan vara utmärkt motion; och sex kan också vara smärtlindrande, befrämja blodcirkulationen och sänka kolesterolvärdet. Allt detta betyder att det är viktigt att du ställer frågor och berättar om eventuella bekymmer så fort som möjligt. Du kan ställa frågor om sexuella problem till din hivläkare eller till någon i vårdteamet på din klinik. Du kanske oroar dig för att de ska bli chockerade, eller bli besvikna på dig t ex om du haft oskyddat sex. Men de finns där för att hjälpa dig med just den här typen av problem, ge information och hitta någon som kan hjälpa dig om de själva inte har den expertis som behövs. Du kan också få rådgivning och hjälp från någon av de stödgrupper och ideella föreningar som verkar för sexuell hälsa, och det kan också vara till hjälp att prata med partners och vänner, och andra personer som haft samma problem. Hiv, sex och lagen Det är viktigt att ha klart för sig att det har förekommit fall där hivsmittade personer utretts av polisen och ibland blivit straffade för brott i samband med överföring av hivsmitta. Lagstiftningen skiljer sig mellan olika länder och 2

8 Del I: Hiv, sex och du kan dessutom komma att ändras med tiden, och det är därför viktigt att du får information om exakt vad som gäller från din hivklinik eller någon hivgrupp i din närhet. Detta kan vara en fråga som avgör hur ditt sexliv kommer att se ut efter hivdiagnosen. I många länder kan du bli åtalad om du är hivpositiv och har oskyddat sex utan att upplysa din partner om din hivstatus, och partnern som en följd av detta blir smittad. I en del länder kan du bli åtalad om du har oskyddat sex utan att upplysa din partner om din hivstatus, även om partnern inte blir smittad ( utsättande av annan för risk för hivsmitta ). Polisutredningen kan ta flera månader och kan ha stor inverkan både på den anklagades liv och på den som gjort anmälan. Kom ihåg att korrekt använd kondom ger ett mycket effektivt skydd både mot hiv och mot de flesta andra sexuellt överförbara infektioner. I slutänden är det du själv som bestämmer om och när du ska berätta för dina sexualpartners att du har hiv. Om du bestämmer dig för att berätta för dina sexualpartners, tänk noga igenom hur och när detta ska ske. Du kan få hjälp med att lära dig tekniker för att berätta om hiv av personalen på din hivklinik eller via stödgrupper. Det kan också vara till hjälp att prata med andra som har hiv om hur de berättade för sina partners och hanterade den respons de fick. Sex händer ofta i stundens ingivelse. Det kanske inte alltid känns som ett bra tillfälle att berätta att du har hiv, och din partner kanske inte vill prata om det. Det kan också vara din partner som tar 3

9 Del I: Hiv, sex och du initiativet till oskyddat sex. Tänk efter i förväg hur du ska hantera en sådan situation. Utgå inte från att din partner är hivpositiv enbart för att han/ hon inte vill prata om hiv eller vill ha, eller till och med insisterar på att ha oskyddat sex. Hivnegativa personer (och de som inte vet vilken hivstatus de har) förväntar sig i regel att den som har hiv berättar om detta innan sex. Om man då inte nämner hiv och har oskyddat sex, utgår de från att partnern också är hivnegativ. På samma sätt som hivpositiva personer är skyldiga att sköta sin egen hälsa och inte smitta andra med hiv, är hivnegativa personer och de med okänd hivstatus skyldiga att ta hand om sig själva och skydda sig mot hiv. Men i den nuvarande lagstiftningen ligger huvuddelen av ansvaret på den som är hivsmittad. Om du blir föremål för en utredning eller du tror att någon kommer att anmäla dig bör du kontakta en hiv-organisation för rådgivning och hjälp, och du bör också kontakta en erfaren advokat innan du yttrar dig eller lämnar någon redogörelse. Du kan få hjälp med bådadera från din lokala hivgrupp (se för grupper i ditt närområde). Du kan också kontakta en stödgrupp om du överväger att göra en anmälan. Hur kommer du att känna dig inför sex efter hivdiagnosen? Många upplever att deras känslor inför sex ändras efter att de fått veta att de har hiv, men 4

10 Del I: Hiv, sex och du detta är inte alltid fallet. Du kan komma att tappa intresset för sex, helt eller delvis, under en period eller för alltid eller så kan intresset tvärtom komma att öka och bli starkare. Endera kan helt enkelt bero på naturliga variationer i sexlusten, och givetvis i tillfällena som ges till sex. Dock kan sådana variationer i sexlusten ställa till problem, i synnerhet om de gör dig ledsen och/eller ställer till andra problem i livet. När du fått veta att du har hiv kan detta förändra hur du känner inför dig själv. Diagnosen kan komma som en chock och du kan komma att helt tappa lusten för sex åtminstone tillfälligt. En del som har hiv säger att de inte känner sig lika fysiskt och sexuellt attraktiva som tidigare, och att de inte känner sig lika självsäkra tillsammans med sin partner. Hiv kan göra att du ser mer negativt på dig själv och sex. Det kan få dig att må dåligt över den sortens sex du brukar eller brukade ha, och bli arg på dig själv eller den som kan ha smittat dig. Om du redan har negativa känslor om dig själv och den du är kan hiv-diagnosen komma att öka på dessa. Till exempel har hiv använts som en förevändning att stämpla vissa grupper som drabbats i Europa ännu hårdare män som har sex med män, invandrare och narkotikamissbrukare. Om du oroar dig för att smitta dina sexualpartners med hiv kan detta leda till att din sexlust och förmåga att ha sex minskar. 5

11 Del I: Hiv, sex och du Tanken på att berätta att du har hiv för före detta, nuvarande och framtida sexualpartners kan också skapa ångest. Du måste avgöra själv om du ska berätta för någon av eller alla dina sexualpartners, eller ingen alls. Även om många personer med hiv har långvariga eller tillfälliga partners som är hivnegativa, kan förhållanden ibland ta slut på grund av hiv. Detta kan vara en mycket sårande upplevelse (och kan till och med i vissa fall utgöra en fara för din personliga säkerhet). Ett annat orosmoment kan vara huruvida den du berättar för kommer att hålla din status hemlig för andra. Sådana här problem kan du diskutera med någon i ditt vårdteam, som t ex en hälsorådgivare eller kurator, eller med någon stödgrupp. De kan hjälpa dig fundera ut hur och när du ska berätta om din hiv för andra, och hur du ska hantera eventuella negativa reaktioner. Goda vänner kan också vara till hjälp för att fundera igenom detta. Vissa hivpositiva personer väljer att bara ha sex med andra hivpositiva. Skälet kan vara att de inte vill riskera att smitta någon annan. Eller så kan skälet vara att de vill kunna ha sex utan att använda kondom. Detta kan vara intimt och skönt, men medför ändå vissa risker som t ex att smittas av andra sexuellt överförbara infektioner eller hepatit. Dessa kan påverka din hälsa negativt, och eventuellt också din hivbehandling. Det finns också en risk, även om den tros vara liten, att bli återinfekterad med en annan (och eventuellt läkemedelsresistent) hivstam. Dessa problem diskuteras mer utförligt längre fram. 6

12 Del I: Hiv, sex och du Att hantera sexuella problem Dina känslor inför, och förmåga att ha sex påverkas av ett antal faktorer. Dessa kan vara psykologiska, som t ex hur du känner inför dig själv och din sexualitet, vad du tror andra tycker om dig, om du vill ha barn, och allmän oro och depression. Fysiska faktorer kan också påverka den sexuella förmågan, som t ex: OOhormonnivåer OOsjukdomar som påverkar blodflödet till könsorganen OOnaturligt åldrande OOläkemedelsbiverkningar OOläkemedelsinteraktioner OOgraviditet OOalkohol och droger OOfysiska handikapp. Om du har sexuella problem är chansen liten att det bara finns en enda orsak till detta. Troligen beror problemen snarare på en kombination av några eller samtliga faktorer i listan ovan, fysiska såväl som psykologiska. Även om sexuella problem (kallas ibland sexuell dysfunktion) i olika skeden i livet kan drabba vem som helst, är personer som lever med hiv extra utsatta. Minskad sexdrift/lust (libido) kan påverka 7

13 Del I: Hiv, sex och du din livskvalitet, självkänsla och relationer med dina partners kraftigt. Detta kan bidra till emotionella problem som t ex ångest och depression. Sexuella problem uppstår ofta i samband med stressande livssituationer som t ex ett positivt resultat efter ett hivtest. Detta blir förmodligen en period av chock, oro, rädsla och tvivel, och det är inte konstigt att sexlusten och förmågan kan bli lidande. Lusten att ha sex och vara intim kan också påverkas av oro över att sprida smittan vidare. Ofta rapporteras tre olika typer an sexuella problem. Dessa är: OOProblem med lusten: detta betyder oftast att man tappar sexlusten, men ibland stegras sexlusten så kraftigt att det ställer till problem. OOProblem med att bli upphetsad: män kan få problem med att få och bibehålla erektion; kvinnor kan få problem med att slappna av och bli fuktiga. OOOrgasmproblem: att inte kunna få utlösning överhuvudtaget eller ta mycket lång tid att få utlösning, samt för tidig utlösning hos män. Vilka orsaker finns det till sexuella problem? Dina känslor inför sex och inför dig själv kan bidra till att skapa sexuella problem. Stigmat kring hiv, och även andra problem som t ex homofobi eller utomäktenskapligt sex för vissa, kan göra att den som har hiv upplever sitt sexbeteende som onormalt eller fel på något sätt. 8

14 Del I: Hiv, sex och du Ditt sätt att vara med din partner (eller partners) och andra relationsproblem kan också påverka din sexuella förmåga. Fysiska problem kan också spela in. Sexuell dysfunktion hos män kan t ex bero på testosteronbrist (hypogonadism) vilket även kan leda till trötthet och brist på motivation och sexlust. Hivsmittade personer har visats ha testosteronhalter under det normala vilket kan vara antingen en direkt orsak av hiv eller bero på kronisk dålig hälsa. Många män får testosteronbehandling för att lindra dessa problem. Det är vanligt att män som får testosteronersättningsbehandling får ökad muskelmassa och upplever ett lyft i både sinnesstämning och sexlust. Det kan vara klokt att diskutera den här behandlingen med någon i ditt vårdteam innan du påbörjar den. Hormonersättningsbehandling kan ge kvinnor vars hormonnivåer sjunkit i samband med klimakteriet ökad sexlust. Hiv och vissa hivbehandlingar kan i vissa fall ge nervskador (s k neuropati) vilket kan leda till impotens. Vissa läkemedel mot hiv, som t ex det numera sällan använda ddi (didanosin, Videx/ Videx EC) kan göra att underlivet känns avdomnat, vilket kan göra det svårt att få och bibehålla erektion. Impotens has också rapporterats i vissa fall i samband med proteashämmare. Även andra läkemedel kan ge sexuella problem som biverkningar. Många vanliga läkemedel mot depression som t ex fluoxetin (Fontex) kan orsaka impotens och problem att få utlösning. 9

15 Del I: Hiv, sex och du Allmänt dålig hälsa kan också leda till sexuella problem, i form av antingen förlorad sexlust eller brist på sexuell förmåga. Alkohol och/eller droger i stora mängder kan också påverka både sexlust och förmåga. Rökning kan också leda till impotens. Det aptitstimulerande medlet megestrolacetat (Megace) har visats kunna minska sexlusten. Om du märker att du har sexuella problem alltid och i alla lägen (t ex både tillsammans med en sexualpartner och när du försöker onanera ensam) beror dessa antagligen på fysiska orsaker, alkohol eller droger, eller läkemedelsbiverkningar. Om du däremot bara har problem i vissa lägen, t ex tillsammans med en viss partner eller vid sex under vissa omständigheter, är det troligare att orsakerna är psykologiska.... och vad kan man göra åt dem? Första steget är att inse och acceptera att du har problem. Att inte trivas med sina känslor inför sex, sitt eget sexbeteende och sin egen sexuella förmåga är inget att känna sig skamsen eller generad över. Nästa steg kan vara att prata med din partner eller en nära vän som du litar på om det du känner och upplever. Du kan få hjälp av din hivläkare eller en specialist, sköterska, hälsorådgivare eller kurator som du kan få remiss till. Din läkare kan eventuellt också ge dig en remiss till en kurator som är specialist på hiv och som du 10

16 Del I: Hiv, sex och du kan prata igenom dina problem och bekymmer tillsammans med. Eller så kan det bli aktuellt med en remiss till psykosexuell terapi (finns på hivkliniken) eller till psykiatrisk specialistvård. Samtalsterapi, som t ex kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara ett alternativ för att hjälpa dig inse och hantera dina sexuella problem. Om du går till en husläkare kan du eventuellt få hjälp med dina problem av honom/henne, antingen i form av rådgivning på vårdcentralen eller en remiss till samtalsterapi i ditt närområde. Stödgrupper för hiv är också bra källor för information och hjälp. Om du har problem med att bli upphetsad eller få utlösning är det viktigt att klargöra exakt vilka problemen är och vad som kan ligga bakom. För detta kan det bli nödvändigt att göra en undersökning och ta en del prover (t ex vanliga blodprover för att kontrollera hormonnivåer eller se om någon annan sjukdom kan ligga bakom problemet). Det finns ett antal läkemedel som kan hjälpa vid impotens. Om proverna visar att du har testosteronbrist kan testosteronersättningsbehandling hjälpa. Ditt vårdteam på hivkliniken kan ge dig råd om detta. Om du har allmänna impotensproblem, både med din sexualpartner eller partners och på egen hand, kan läkemedlen sildenafil (Viagra), tadalafil (Cialis) och vardenafil (Levitra) troligen hjälpa. De verkar genom att öka blodflödet till penis. 11

17 Del I: Hiv, sex och du Dessa läkemedel måste dock användas med försiktighet av personer som tar proteashämmare, icke-nukleosid omvänd transkriptashämmare (NNRTI), läkemedlen ketokonazol (Nizoral) och itrakonazol (Sporanox) mot svampinfektion eller erytromycin som är ett antibiotikum, på grund av risken för läkemedelsinteraktioner. Personer som behandlas med ritonavir (Norvir) i full dos får inte ta Levitra överhuvudtaget, och bara begränsade mängder Viagra. Det är viktigt att du informerar läkaren som skriver ut dessa preparat om dina övriga mediciner. På samma sätt får s k poppers (alkylnitriter) inte användas tillsammans med Viagra, Cialis eller Levitra då detta kan leda till livsfarligt blodtrycksfall. Läkemedel, i synnerhet antidepressiva, kan ha fördröjd utlösning/orgasm som biverkning. Tala om för din läkare om du drabbas och besväras av denna biverkning; det kan finnas alternativa läkemedel som inte ger biverkningen i samma utsträckning. En del anser att minskad sexlust uppvägs av fördelarna med effektiv behandling av depression. För kvinnor med sexuella problem är läkemedelsalternativen färre. Det finns inga motsvarigheter till Viagra, Cialis och Levitra: en del forskning tyder på att kvinnor kan få viss effekt men resultaten är ännu inte entydiga. 12

18 Del I: Hiv, sex och du Om du får problem, oavsett vilken typ, är det alltid klokt att diskutera dessa med någon i vårdteamet. Fysiska sjukdomar (t ex verkningarna av hiv, diabetes och allmänt dålig hälsa) kan bidra till alla former av sexuella problem, liksom läkemedelsbiverkningar, skador i underlivet och användning av stora mängder alkohol eller droger. Hos kvinnor som genomgått klimakteriet kan hormonersättningsbehandling hjälpa till att öka sexlusten och minska torrhet i slidan. Torrhet kan också avhjälpas med hjälp av glidmedel. De sexuella problem som rapporteras av kvinnor med hiv har ofta psykologiska eller sociala orsaker (vissa av dessa kan dessutom även leda till fysiska problem). Att prata igenom sina problem, rådgivning, KBT och psykoterapi hjälper ofta; remiss kan fås via hivkliniken eller vårdcentral. Fråga vilka hjälpalternativ som finns. Relationer med hivnegativa partners Hivpositiva personer har ofta hivnegativa partners (detta kallas ibland ett serodiskordant förhållande). Relationer mellan personer med olika hivstatus betraktas ibland enbart ur synvilken sex och risk för hivsmitta. Sex är viktigt i många nära relationer men få långtidsrelationer bygger enbart på sex. Den sexuella sidan i en relation kan förändras drastiskt med tiden och dess betydelse för endera partnern kan variera. 13

19 Del I: Hiv, sex och du Men hiv kommer troligen att påverka hur du och din partner känner inför sex på ett eller annat sätt, och kan komma att förändra hur ni har sex. All form av sjukdom kan påverka sexlivet i en relation. Detta gäller speciellt hiv eftersom smittan sprids via sexuella kontakter. Du och din partner gör därför mycket klokt i att prata om det här. Du kan vilja diskutera dina känslor inför att ha sex när det finns en risk för hivsmitta, och hur detta påverkar närhet, sexlust och förmåga. Det är också vettigt att prata om olika sätt att skydda din partner från att bli hivsmittad. Många tycker att det är svårt att prata om sex även med någon som står dem nära. Om detta är fallet kan du prata med någon på hivkliniken eller någon stödgrupp om dina problem. Detta kan hjälpa dig att reda ut dina tankar och vad du vill ha sagt. Ibland kan parrådgivning ge dig en möjlighet att prata med din partner om svåra problem med hjälp av en utbildad kurator. Du kan få hjälp med att boka detta genom hivkliniken eller någon hivgrupp i din närhet. Ett bra sätt att förebygga hivsmitta är att använda kondom om kondomer används korrekt och konsekvent skyddar de även mot andra sexuellt överförbara infektioner samt mot oplanerad graviditet. Noggrann användning av kondom fungerar för vissa par, men andra tycker att det är jobbigt att 14

20 Del I: Hiv, sex och du använda kondom alltid eller väljer att inte använda kondom. En del av problemen kring att använda kondom kan du lösa genom att prata med din partner. Det kan också vara till hjälp att prata med någon på kliniken, t ex en hälsorådgivare. Vissa praktiska problem med att använda kondom är lätta att lösa. En del har t ex problem med att kondomen går sönder på grund av att den är för liten eller lossnar på grund av att den är för stor, och då kan lösningen vara att använda kondomer i andra storlekar. Man kan använda kvinnlig kondom (Femidom) eller olika typer av glidmedel för att variera och förhöja känslan med kondom. Med Femidoms har kvinnor också mer kontroll över att kondom används. Om du tror att det finns risk att du utsatts för hivsmitta (om en kondom gått sönder eller lossnat) finns det s k post-exponeringsprofylax (PEP) att få. Problemen med kondom kan dock ibland ha mer samband med känslor inför hiv, förtroende och närhet, och det kan i sådana situationer hjälpa att prata med din partner eller med en yrkesrådgivare som t ex en hälsorådgivare eller kurator. Om ni inte använder kondom är det viktigt att ni båda inser och accepterar riskerna, och överväger konsekvenserna för er båda om din partner blir hivsmittad. Just nu pågår en intensiv debatt om hur pass smittbenägna hivsmittade personer är som får hivbehandling och har icke 15

21 mätbar virusbelastning. Detta diskuteras mer ingående i avsnittet om smittbenägenhet. Om din partner är hivnegativ kan ni eventuellt få en startförpackning post-exponeringsprofylax (PEP) att använda om en kondom går sönder eller lossnar. I del två finns mer information om PEP. Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta 16 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta Analsex Oskyddat (dvs utan kondom) analsex medför en av de största riskerna att överföra hiv. Risken att en man överför hivsmitta vid oskyddat analsex är störst om han är den aktiva (insertiva) partnern. Risken är särskilt hög om du har hög virusbelastning, om du har en obehandlad sexuellt överförbar infektion (då detta kan orsaka inflammation och vävnadsskada i underlivet), om du får utlösning inne i din partner, eller om ni har sex som orsakar vävnadsskador. Om poppers används vid sex ökar detta risken

22 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta dramatiskt att den receptiva partnern blir smittad (poppers tycks öka blodflödet till vävnaderna i ändtarmen). På samma sätt ökar risken att en hivnegativperson smittas av hiv vid oskyddat sex om han/hon har en obehandlad sexuellt överförbar infektion. Om du är receptiv, eller passiv, partner vid sex är risken att överföra hiv mindre, men inte helt obefintlig i synnerhet inte om du har hög virusbelastning eller en obehandlad sexuellt överförbar infektion. Vaginalsex Vaginalsex utan kondom medför stor risk att smittas av hiv för både mannen och kvinnan. Risken är större för kvinnan, antagligen på grund av vävnadstypen i slidan och livmoderhalsen. Risken att en hivpositiv kvinna smittar sin manlige partner vid oskyddat vaginalsex är dock också stor. Om endera partnern har en sexuellt överförbar infektion ökar risken (då detta kan medföra inflammation och vävnadsskador i underlivet), liksom vävnadsskador av andra orsaker i endera partnerns underliv. Risken ökar också om den hivpositiva partnern har hög virusbelastning, samt om en hivpositiv man får utlösning inne i kvinnan. Oskyddat vaginalsex kan också leda till graviditet. Om du haft oskyddat samlag och tror att du eller din partner kan ha blivit gravid kan 17

23 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta akut-p-piller fås på vårdcentral eller köpas receptfritt på apotek. Oralsex Risken att överföra hiv vid oralsex är inte lika entydig. Det anses allmänt att risken att överföra hiv vid oralsex är mycket mindre än vid oskyddat analeller vaginalsex. Risken är större för den som ger oralsex till en man än den som får. Följande omständigheter anses öka risken för hivsmitta vid oralsex: OOom personen som får oralsex har mycket hög virusbelastning eller har en sexuellt överförbar infektion OOom en hivpositiv man ejakulerar i munnen på den som ger oralsex OOom en hivpositiv man har sår eller utslag på penis OOtandköttsblödningar, munsår eller skador i munnen hos den som ger oralsex OOom den som ger oralsex har ont i halsen, eller har inflammation eller någon obehandlad infektion i munnen. Risken att en hivpositiv kvinna överför hiv till den som ger henne oralsex anses extremt liten. Dock varierar mängden hiv i vaginalsekretet. Mängden är troligen störst kring mens, då vaginalsekretet förutom blod också innehåller 18

24 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta celler som lossnat från livmoderhalsen och som innehåller hiv. Risken vid oralsex är därför större för den som ger oralsex kring mens och för den som har tandköttsblödningar, munsår eller skador i munnen, eller har ont i halsen eller inflammation eller någon obehandlad infektion i munnen. Risken kan minskas ytterligare genom att använda en s k dental dam (tunn latexduk) som skydd. Andra sexuella aktiviteter Det finns många sexuella aktiviteter som är helt säkra. Hiv kan t ex inte smitta via kyssar och smekningar. Inte heller löper din partner någon risk genom att onanera åt dig, förutsatt att han/ hon inte har något sår eller annan skada på handen. Vissa aktiviteter medför inte i sig någon större risk att överföra hiv, men kan orsaka vävnadsskador i ändtarmen och slidan vilket i sin tur gör att risken ökar vid andra aktiviteter. Till exempel är risken mycket låg vid fisting (då en hand förs in i ändtarmen eller slidan), men vävnaderna kan skadas detta ökar då risken att smittas vid oskyddat anal- eller vaginalsex. Hiv kan smitta via delade sexleksaker, om dessa inte används med kondom eller desinficeras mellan olika användare. Dessa kan också orsaka vävnadsskador Vissa aktiviteter där risken att överföra hivsmitta är liten kan medföra desto större risk att överföra andra sexuellt överförbara infektioner (se avsnittet om STI i del tre). 19

25 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta Kondomer Manliga och kvinnliga kondomer skyddar mycket effektivt mot hiv och de flesta andra sexuellt överförbara infektioner. För att skydda effektivt måste de användas på rätt sätt. De flesta manliga kondomer är gjorda av latex, en typ av gummi. En del är allergiska mot latex och då är kondomer av polyuretan (en typ av plast) ett säkert alternativ. Kvinnliga kondomer är oftast gjorda av polyuretan eller nitrilgummi; på senare tid har latexversioner kommit ut. Använd om möjligt kvalitetsmärkta kondomer. Kondomer som blivit gamla eller som legat i direkt solljus oavsett hur länge ska inte användas. Korrekt användning av manlig kondom: OOKondomen är förpackad i plast eller aluminiumfolie. Var försiktig när du öppnar förpackningen så att kondomen inte går sönder. OOSätt på kondomen då penis styvnat men innan penetration. Då penis styvnat rullas kondomen längs penis, hela vägen ner. OOKondomen kan vara med eller utan spermabehållare. Oavsett vilket är det viktigt att lämna plats för sperman i änden av kondomen. Håll spermabehållaren eller änden av kondomen mellan tumme och pekfinger medan den rullas på, för att förhindra att luft kommer in. Om luft kommer in vid änden av kondomen kan den gå sönder vid ejakulationen. 20

26 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta OOGlidmedel kan minska risken att kondomen spricker och kan också göra det behagligare för den som penetreras. Applicera glidmedlet på kondomens utsida. Applicera mer om det behövs medan ni har sex. Använd ett vattenbaserat glidmedel tillsammans med kondom; oljebaserade glidmedel som t ex babyolja, vaselin och bodylotion kan försvaga kondomen så att den lättare går sönder. OOOm du tappar erektionen kan kondomen lossna. Detta är den absolut vanligaste orsaken att kondomen inte fungerar. Håll fast i kondomens nederdel för att hålla den på plats. OOOm kondomen lossnar eller går sönder, dra dig omedelbart ur och sätt på en ny. OODra ut penis direkt efter utlösningen, innan den slaknat. Håll fast i nederdelen av kondomen då du drar dig ur. OOKondomer får aldrig återanvändas. Använd inte två kondomer samtidigt; de kan spricka på grund av friktionen. OOOm du har penetrativt sex under lång tid ökar risken att kondomen går sönder. Det är säkrast att byta kondom var 30:e minut. OOFörr rekommenderade experter på hivprevention extra starka kondomer vid analsex, men på senare år har forskning visat att det går lika bra med vanliga standardkondomer. 21