Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Centralskolan 7-9 i Perstorps kommun. Beslut. Perstorps kommun

Transkript

1 Beslut Perstorps kommun (22) Dnr :6504 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Centralskolan 7-9 i Perstorps kommun

2 2 (22) Inledning har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Centralskolan 7-9 avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger att ett utvecklingsarbete behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte motsvarande redovisning men kan lämna framåtsyftande kommentarer. Beslut: bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Centralskolan 7-9 i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn påbörjar ett strategiskt jämställdhetsarbete på skolan för att kunna verka för alla elevers rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet. Undervisning Undervisningen främjar i hög utsträckning elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden.

3 3 (22) Trygghet och studiero Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 20 maj 2019 redovisa till vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till.lund@skolinspektionen.se, eller med post:, Box 156, Lund. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr 2018:6504) i de handlingar som sänds in. s bedömningar Nedan redovisas s kvalitetsbedömningar för respektive område. Rektors ledarskap bedömer följande: Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd 1 kap. 5, 2 kap och 34, 4 kap. 4-7 skollagen Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Skolans uppdrag, Varje skolas utveckling. 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden, 2.8 Rektorns ansvar

4 4 (22) De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att rektorn skapar en god grund för utvecklingen av undervisningen. Rektorn leder och organiserar det pedagogiska arbetet samt följer upp och analyserar skolans kunskapsresultat med ett tydligt fokus på skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag. Utifrån analysen genomför rektorn utvecklingsåtgärder kopplade till undervisningen och fattar beslut om hur resurser bäst ska fördelas utifrån de behov som finns på skolan. Däremot saknas ett strategiskt jämställdhetsarbete. Nedan följer s närmare motivering till kvalitetsbedömningen kopplat till den dokumentation som tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Uppföljning och analys av kunskapsresultat s granskning av Centralskolan 7 9 visar att rektorn följer upp och analyserar skolenhetens kunskapsresultat och värdegrundsuppdrag vid olika tillfällen och på olika sätt, samt att denna uppföljning omfattar alla årskurser och ämnen. Rektorn uppger att skolan arbetar med uppföljning och analys genom bland annat den statistik som finns på skolans intranät, meritvärden, omdömesblanketten på mitterminskonferensen, matriser med kunskapskrav, verksamhetsobservationer och arbetslagsarbetet. Lärarna säger att de inför mitterminskonferenserna skriver omdömesblanketter där de får en översikt över kunskapsresultaten på skolan utifrån kunskapskraven i läroplanen. Rektorn uppger vidare att hen säkerställer att värdegrundsarbetet integreras i undervisningen bland annat genom observationer av undervisningen och en uppföljning av hur mentorstiden används. Rektorn, elevhälsan och lärarna uppger att analysen av värdegrundsarbetet görs tillsammans med elevhälsan och arbetslagen. Lärare säger att de vid mitterminskonferenserna diskuterar mest ur ett klassperspektiv men även ur ett individuellt perspektiv gällande bland annat de elever som inte når kunskapskraven. Lärare säger att de får tydliga frågeställningar, tagna utifrån analysen av det övergripande kunskapsresultaten att diskutera kring i arbetslagen varje terminsutvärdering, vilket rektorn bekräftar. Arbetslagsledaren delger sedan rektorn den gjorda analysen. Lärare berättar att de i ämneslagen samt i arbetslagen exempelvis diskuterar om det är något kunskapskrav som många elever inte uppnår och hur de kan ändra undervisningen för att bättre möta elevernas behov. Personal från elevhälsoteamet berättar att de är involverade i att följa upp kunskapsresultat genom att frågor ibland lyfts på elevhälsomöten. Lärare säger att rektorn analyserar betyg och omdömen mellan ämnen och årskurser och att denna analys visar att skolan har många elever som inte är godkända i engelska, vilket enligt lärare är en effekt av många nyanlända

5 5 (22) elever på skolan utan engelskkunskaper med sig. Rektorn uppger att skolan ligger lite under rikssnittet gällande kunskapsresultat, vilket också framgår av Skolverkets statistik som visar att det genomsnittliga meritvärdet på skolan läsåret 2017/2018 är 214,5 jämfört med rikets 228,7. Enligt den dokumentation som skolan lämnat i SKA Centrala mål till BUN beskrivs en positiv utveckling från vårterminsbetygen till höstterminsbetygen avseende att fler elever når målen i svenska, matematik och engelska. Vidare visar granskningen att rektorn genomför utvecklingsåtgärder utifrån gjorda analyser och fattar beslut om hur resurser ska fördelas utifrån de behov som finns på skolan. Enligt till inskickad dokumentation arbetar skolan bland annat med språkutvecklande och kunskapsutvecklande arbetssätt för undervisningen. Rektorn uppger att hen fördelar resurser efter elevernas behov genom de olika uppföljningar som görs och att detta sker i samråd med elevhälsan. Effekterna av resursfördelningen tar rektorn reda på genom kontinuerlig uppföljning och delaktighet, genom att prata med elever och lärare, genom att ta del av arbetslagens protokoll och genom dialog med elevhälsoteamet. Analysdiskussionerna kan enligt lärare leda till att rektorn omfördelar stöd eller sätter in studiehandledare. Rektorn uppger även att resurserna kontinuerligt revideras efter behov under året. Rektorn uppger att analysen har lett till utvecklingssatsningen Specialpedagogik för lärande som genomfördes förra året, riktade kompetensutvecklingsinsatser, språk- och kunskapsutvecklande arbete samt utbildning av studiehandledare. Rektorn uppger vidare att skolan har en satsning riktad mot vårdnadshavarna kring nätkränkningar och att eleverna ska få samma utbildning. Rektorn leder och organiserar det pedagogiska arbetet Granskningen visar att rektorn leder och organiserar det pedagogiska arbetet och skapar förutsättningar för lärare att samverka. Rektorn och lärare uppger att rektorn följer upp de förutsättningar som lärare ges för uppdraget. Rektorn uppger att hen även gör en analys av lärarnas förutsättningar för undervisningens genomförande för hela organisationen samt på individnivå. Lärare säger att skolans arbetssätt och förhållningsätt är tydliga exempelvis med hur de ska arbeta med lektionstart. Exempel på kollegialt lärande som sker på skolan är språk- och kunskapsutvecklande arbete, kollegiala observationer, uppföljande samtal i arbetslag och ämneslag samt digitala caféer. Lärare säger att de har fastlagda tillfällen för kollegialt lärande i olika konstellationer och att de arbetar med att observera varandras lektion och sen prata om dessa. Vidare förklarar de att kollegialt lärande även sker genom skolans dubbellärarsystem och det informella samarbetet i arbetsrummen. Skolan har även en utvecklingsgrupp där kollegialt lärande och behov på skolan diskuteras, säger lärare.

6 6 (22) Enligt elevhälsan ska alla lärare besöka minst en lektion hos en kollega och sen ge återkoppling till både kollegan och rektorn. Rektorn uppger att hen följer upp hur undervisningen genomförs genom klassrumsobservationer samt genom de lärarobservationer som genomförs kollegialt samt i olika mötes forum såsom arbetslag och ämneslag, vilket också lärare bekräftar. Rektorn uppger att hen säkerställer att det kollegiala lärandet ger avtryck i undervisningen genom uppföljningar och diskussioner och att detta bland annat sker vid medarbetarsamtalen. Granskningen visar vidare att skolans obehöriga lärare får stöd i sitt arbete. Rektorn uppger att de obehöriga lärarna på skolan har en behörig lärare som stöttar dem i planering och genomförande av undervisningen samt vid bedömning och betygssättning. Lärare säger att skolan även har ett stabilt kollegium där man diskuterar mycket, inlemmar nya kollegor i skolans arbetssätt och även har uttalade mentorer för nyutbildade lärare. Skolans jämställdhetsarbete Granskningen visar att skolan inte bedriver ett arbete kring jämställdhet som leds av rektorn. Undervisningen och kunskapsresultat följs i viss mån upp ur ett jämställdhetsperspektiv genom värdegrundsresultat och genom de nationella proven, men detta sker i en begränsad omfattning. Rektorn uppger att skolan inte har ett pågående jämställdhetsarbete på skolan. Rektorn, elevhälsan och lärare uppger alla att det inte finns några uttalade gemensamma strategier för jämställdhetsarbetet i undervisningen. Rektorn och elevhälsan uppger att det jämställdhetsarbete som bedrivs på skolan sker inom värdegrundsarbetet och lärare säger att de arbetar med jämställdhetsfrågor i olika ämnen på olika sätt. Elever säger att de, i något ämne och någon gång har pratat om hur en typisk tjej respektive kille. bedömer att rektorn behöver utveckla skolans jämställdhetsarbete vilket beskrivs nedan under avsnittet identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn påbörjar ett strategiskt jämställdhetsarbete på skolan för att kunna verka för alla elevers rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet. s granskning visar att det finns en medvetenhet på skolan gällande jämställdhetsperspektivet och att undervisningen och kunskapsresultat i viss mån följs upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Det framgår dock att arbetet inte är systematiskt och inte leds och styrs av rektorn. Av läroplanen framgår att skolan ska verka för

7 7 (22) jämställdhet 1 och aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. 2 Det sätt som skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så eleverna ges utrymme för att pröva och utveckla förmåga och intresse, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Rektorn har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att olika ämnesövergripande områden, såsom jämställdhet, integreras i undervisningen i olika ämnen. 3 Rektorn säger att hen följer upp undervisningen ur ett jämställdhetsperspektiv på statistisk nivå. I till inskickad dokumentation beskrivs att pojkar och flickor resultat beaktas i analysen av elevernas resultat i relation till de nationella proven men att denna analys varit svår att genomföra på ett relevant sätt då skolan haft en stor andel nyanlända pojkar. Enligt Skolverkets statistik finns skillnader i kunskapsresultat hos flickor och pojkar. Läsåret 2017/18 är den totala andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 75,3 procent varav 87,2 procent är flickor och 65,2 procent är pojkar. Såväl rektorn som elevhälsan säger att det inte görs någon uppföljning av om undervisningen ger flickor och pojkar samma förutsättningar. Elevhälsan säger dock att de tror att alla elever ges samma förutsättningar. Lärare säger att de, när de diskuterar bedömningsfrågor i ämneslagen, även kan prata om huruvida de ser mönster på situationer då flickor eller pojkar gynnas. Det framgår av samtliga intervjugrupper att skolan haft diskussioner kring jämställdhetsfrågor men att skolan inte bedriver ett gemensamt arbete kring jämställdhet som kommer alla elever till del. Rektorn säger att jämställdhet är en del av värdegrundsarbetet kring alla människors lika värde. Rektorn uppger vidare att det finns en medvetenhet hos personalen gällande bedömning av pojkars och flickors resultat och att skolan haft generella diskussioner men inte har ett medvetet arbete kring detta. Lärare säger att de i ämnet svenska arbetar med värdegrundsfrågor fortlöpande och att jämställdhet ofta kommer upp både där och i de 1 Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, Skolans uppdrag 2. Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning 3 3 Lgr 11, 2.8 rektorns ansvar

8 8 (22) samhällsorienterande ämnena. Lärarna säger att jämställdhet på så sätt blir en självklar del av undervisningen men att de behöver vara tydligare med att synliggöra för eleverna att de faktiskt gör det. En elev säger att de i ett ämne även har pratat om traditionella könsroller och att kvinnor inte alltid har fått rösta. Eleverna säger att de i framtagandet av ordningsreglerna har pratat om bland annat att alla ska behandlas lika oavsett kön och hur man ser ut samt om skyldigheter och rättigheter. Elever säger att det inte spelar någon roll om man är pojke eller flicka för vad man kan göra på skolan och att pojkar och flickor behandlas på samma sätt i klassrummet med undantag för ett ämne. Alla har samma möjligheter och lärarna hjälper alla lika mycket säger en elev. En elev säger att de pratar om könsroller och jämställdhet i värdegrundsarbetet och en annan elev säger att de arbetar med värdegrundsarbetet på mentorstiden och även har lyssnat på en föreläsning om att vara mobbad. rekommenderar därför att rektorn startar ett gemensamt strategiskt jämställdhetsarbete på skolan. Ett sätt att påbörja ett sådant arbete kan vara att följa upp undervisningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Exempel på fokus kan vara att inledningsvis undersöka om pojkar och flickor får samma utrymme, inflytande och lärarstöd i undervisningen och att analysera de skillnader som finns i kunskapsresultat och hur dessa kan kopplas till undervisningen. 4 Rektor behöver också se till att det som framkommer i uppföljningen påverkar planering och genomförande av undervisningen. 5 Undervisning bedömer följande: Undervisningen främjar i hög utsträckning elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden. Författningsstöd 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen (2011:185) 4 Skolverket (2015) Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Stockholm: Fritzes, s Skolverket (2015), s

9 9 (22) Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden 5. Kursplaner med kunskapskrav s granskning visar att eleverna får en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål. De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att undervisningen utgår från, och tydliggör målen för eleverna samt att det finns en struktur som innebär att arbetssätt och arbetsformer varieras. Intervjuer visar att det är tydligt för eleverna vad som är syftet med olika arbetsmoment och att de får det stöd de behöver för att utföra sina arbetsuppgifter. Utredningen visar också att lärare har höga förväntningar på eleverna och att undervisningens innehåll och arbetssätt anpassas till aktuell elevgrupp för att stimulera och utmana eleverna. Slutligen framgår det av utredningen att eleverna ges utrymme att i undervisningen reflektera över sitt egna lärande och att lärarna utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna på ett sätt som leder till att elevernas synpunkter påverkar undervisningen. Nedan följer s närmare motivering till kvalitetsbedömningen kopplat till den dokumentation som tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Undervisningens struktur Granskningen visar att undervisningen är strukturerad och består av olika uppgifter så att det blir en variation och balans vad gäller arbetsuppgifter och arbetsformer. Rektorn uppger att skolan har gemensamma förhållningssätt gällande undervisningen som är tydliggjorda för alla lärare och som, enligt rektorn, också följs av nästan alla lärare. Lärare säger att de är samsynta på skolan och vill att eleverna ska möta samma förhållningssätt på alla lektioner. Strukturen med en gemensam start är enligt rektorn ett grundfundament för att det ska bli en tydlig och gemensam struktur för hela lektionen. Flera lärare arbetar utifrån modellen uppstart-moment-avslut, säger elevhälsan, vilket observationerna bekräftar. Observationerna visar också exempel på lärare som sammanfattar lektionens innehåll, pratar med eleverna om vad de lärt sig och berättar vad de ska arbeta med nästa lektion. Lärare säger att eleverna får möta olika arbetssätt och arbetsformer och att det varierar både på lektionen och inom ett arbetsområde. Långa lektioner kräver variation för att bibehålla elevernas intresse säger en lärare. Elever säger att de brukar få arbeta på olika sätt i de flesta ämnen men inte i alla. Alla observerade lektioner består av olika typer av aktiviteter och moment, exempelvis genomgång eller diskussion i helklass och grupparbete samt enskilt arbete.

10 10 (22) Lärarstöd i undervisningen Granskningen visar att eleverna får stöd för att komma igång med sina uppgifter. Elever säger att lärare brukar fråga om de har några frågor och att elever som inte förstår räcker upp handen. Om man räcker upp handen säger en elev att lärare förklarar med utförligt för alla elever eller går runt till de elever som räcker upp och ger extra förklarningar, ännu tydligare. Om man ändå inte förstår brukar lärare förklara på ett annat sätt och ibland visa på tavlan. Majoriteten av lärarna ger delinstruktioner under de observerade lektionerna och kontrollerar att eleverna har förstått uppgifterna genom att fråga eleverna om alla förstått och genom att gå runt när eleverna arbetar. Syfte och mål med undervisningen Granskningen visar att lärarna tydliggör syftet med olika arbetsmoment och målet för undervisningen för eleverna. Rektorn uppger att de har diskuterat hur lektioner ska börja och vad som är viktigt ur både ett pedagogiskt perspektiv och ur ett elevperspektiv. Lärare säger att tydliga arbetsuppgifter och syftet med lektionen ska inleda en lektion. I alla de observerade lektionerna presenteras lektionsinnehållet, på olika sätt och i olika omfattning i början av lektionen till alla eleverna i helklass. Flera lärare knyter an till föregående lektion samt vad eleverna ska arbeta med nästa lektion eller efter pågående arbetsområde. Några elever säger att lärarna går igenom kunskapskraven i alla ämnen och inför varje nytt område. Enligt några elever skiljer det sig i tydlighet om vad de ska lära sig beroende på ämnen, men främst mellan lärare. Eleverna säger att lärarna gör olika och att vissa lärare fyller i matriser om vilka krav man uppfyllt. Vid s observationer noteras att flera lärare berättar syftet med lektionen och gör hänvisningar till målen i läroplanen och de förmågor eleverna ska utveckla. Det finns exempel på lärare som låter eleverna fundera kring ämnets syfte och mål genom att låta eleverna diskutera parvis och sen samla ihop diskussionen i helklass. Lärarnas förväntningar på eleverna Lärarna säger att de har höga förväntningar på eleverna och detta bekräftas av rektorn. Personal från elevhälsan berättar att det sker diskussioner på skolan gällande vikten av att lyfta elevernas förmågor och att det handlar om att ha tilltro till elevernas förmåga. Lärarna berättar att de arbetar för att stärka elevernas tilltro till den egna förmågan genom individuella samtal med eleverna, genom att ge formativ feedback

11 11 (22) och genom att skapa relationer med eleverna. Ett sätt som lärarna använder sig av är lågaffektivt bemötande. Intervjuer tillsammans med lektionsobservationer visar att det förekommer inslag i undervisningen som syftar till att stärka elevernas självförtroende och motivation att lära. Lärare ger exempel på hur de uppmuntrar eleverna i arbetet exempelvis genom relationsskapande samtal och ett salutogent förhållningssätt och säger att det finns en samsyn på skolan kring detta. Lärare ger olika exempel på hur de uppmuntrar eleverna exempelvis för att få de att känna att de lyckas. De använder sig av att sätta upp delmål, berömma och uppmuntra eleverna utifrån den nivå de befinner sig på och säger att det är viktigt att eleverna kan känna att de utvecklas. Eleverna säger att lärare uppmuntrar dem genom att de får göra roliga saker, exempelvis om de tycker att ett arbetssätt är roligt som problemlösning på varsin whiteboardtavla, så får de göra detta oftare. Vid majoriteten av lektionerna observeras lärare uppmuntra eleverna exempelvis genom uppmuntrande ord som bra jobbat och ni har utvecklats. Anpassning av innehåll och arbetssätt Granskningen visar att undervisningens innehåll och arbetssätt anpassas till elevgruppen. Rektorn uppger att undervisningen på skolan i hög grad tar hänsyn till alla elever behov och att lärarna gör anpassningar på många olika sätt exempelvis genom att dela material på skolan intranät för att eleverna ska kunna se vad som ska göras om de exempelvis har missat en lektion. Personal från elevhälsan beskriver att det sker diskussioner kring anpassningar i arbetslagen och att skolan även har rutiner och metoder för hur lärare kan möta elevers behov. Elevhälsan beskriver att lärarna anpassar till alla elever exempelvis genom extra genomgång av ett nytt ämne, förenkling av arbetsmoment och genom grupprumsarbete. Lärare ger flera olika exempel på hur de anpassar undervisningen till eleverna exempelvis genom att erbjuda lättare eller svårare uppgifter inom samma område för att eleverna bland annat ska få texter som passar deras kunskapsnivå. En lärare säger att de i matematiken kan alternera mellan nivåer eller genom att använda sig av digitala hjälpmedel. Vid en elevintervju framkommer att det finns olika nivåer i matematikböckerna så att man kan välja en nivå som passar och att om man har lätt för sig behöver man inte göra alla lätta uppgifter. Lärarna säger att de även erbjuder många olika sätt för att få eleverna att våga prata, vilket elever som intervjuats bekräftar. En lärare säger att man i det ämne hen undervisar i alltid kan ha olika svårighetsgrader då det finns uppgifter på olika nivåer inom läromedlet. Elever säger att man ibland kan få uppgifter av olika svårighetsgrader och någon elev säger att det inte går att få i alla ämnen. På majoriteten av de observerade lektionerna ställer lärarna frågor av olika svårighetsgrader till eleverna och eleverna arbetar med

12 12 (22) uppgifter som kan utföras med olika svårighetsgrad. På någon lektion får eleverna ett antal uppgifter alla ska göra och sedan extra uppgifter som eleverna kan göra om de hinner. På en annan lektion utför eleverna samma moment och uppgift utan möjlighet till anpassning av svårighetsgrad. Elevernas delaktighet i undervisningen och sitt eget lärande Granskningen visar att eleverna ges utrymme att i undervisningen reflektera över sitt arbete för att kunna ta ansvar över sitt egna lärande. Rektorn uppger att lärarna arbetar med ökat ansvarstagande för att eleverna på sikt ska kunna ta ansvar över sitt eget lärande och säger att en viktig del i detta är en dialog med elevernas vårdnadshavare. Rektorn beskriver att eleverna inför utvecklingssamtalet ska reflektera över sitt egna lärande. Lärarna berättar att eleverna får reflektera över sin egen prestation genom att fundera över sina åsikter kring olika moment och hur de genomför och löser en uppgift. Granskningen visar även att undervisningen ger eleverna strategier för sitt lärande. Personal från elevhälsan och lärare ger som exempel att lärarna låter elever reflektera över frågeställningar utan att det finns ett givet svar och bejakar olika lösningar. Elever säger att de brukar få reflektera över saker exempelvis när de diskuterar om en bok. En elev säger att lärare vid grupparbeten kan ge ledtrådar och säga vad man ska tänka på, och att man får diskutera i gruppen innan läraren talar om lösningen. En elev säger att en lärare frågar klassen om olika förslag på lösningar och att andra elever då kan lära sig av det. Under alla observerade lektioner ges eleverna möjlighet att reflektera och fundera över lösningar på några av de uppgifter som ges. Vid flera lektioner får eleverna både tänka över ett visst problem på olika sätt först själv, sen i par och sist genom diskussion i storgrupp. Under några lektioner ger läraren både individuell feedback till elever och feedback till hela klassen och vid någon lektion får eleverna även ge feedback till varandra efter genomförd uppgift. Enstaka exempel finns där lärare observeras be elever att reflektera över sin egen prestation genom att ställa frågan till eleverna om hur de tyckte det gick på lektionen. Granskningen visar vidare att de flesta lärare utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna. Rektorn uppger att lärarnas utvärdering av undervisningen sker i olika omfattning. Personal från elevhälsan beskriver att lärarna ibland utvärderar sin egen undervisning i ämneslagen eller efter exempelvis arbetsområden. Stora utvärderingar av undervisningen säger lärare sker terminsvis men dessa ger enligt lärare mindre information än om de själva tar reda på hur själva lektionen fungerade. Lärare ger olika exempel på hur de arbetar med utvärdering av undervisningen. Exempel som ges är att fråga eleverna vad de som lärare kan göra annorlunda, genom att ställa öppna

13 13 (22) frågor vid utvärdering av undervisning och att ha omedelbar respons som en stående punkt på lektionerna. Lärare säger att de efterfrågar elevernas förslag och frågar hur de vill arbeta med ett visst moment. Eleverna ger exempel på att det finns lärare som via skolans intranät ber om deras synpunkter på olika uppgifter och att någon lärare frågat de hur de upplevt ett visst arbetssätt. Vid s lektionsobservationer finns enstaka exempel där lärare frågar efter elevernas synpunkter på undervisningens innehåll eller upplägg. Granskningen visar vidare att elevernas synpunkter påverkar undervisningen. Av intervjuerna framgår att lärarna låter eleverna vara med vid planeringen av ett ämnesområde. Lärare säger att eleverna påverkar undervisningens planering om de har en åsikt kring materialval, undervisningsformer och gruppkonstellationer och genom att låta eleverna välja arbetsform eller examinationsform. Lärarna säger att hur de gör beror på vad som är praktiskt genomförbart och på vad som passar elevgruppen. Elever som intervjuats säger att de får påverka ganska mycket och att lärarna lyssnar på elevernas synpunkter. Några elever säger att lärarna brukar diskutera kring vad de vill lära sig i början av ett område och en elev ger som exempel att de får välja mellan att jobba mer i boken eller välja en egen bok. En elev säger att lärare främst brukar fråga vad de är intresserade att lära sig mer av i slutet av terminen när de har tid över. En annan elev säger att lärare kan fråga vad man vill arbeta med ifall man blir klar med en uppgift snabbt. Trygghet och studiero bedömer följande: Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero. Författningsstöd 3 kap. 3, 5 kap. 3 och 5, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att skolan arbetar medvetet tillsammans med eleverna för att skapa trygghet och studiero. Skolans personal har ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med att skapa trygghet och studiero vilket har gett goda resultat.

14 14 (22) Nedan följer s närmare motivering till kvalitetsbedömningen kopplat till den dokumentation som tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Skolans arbete med studiero Granskningen visar att det finns ett samlat arbete på skolan med att skapa och bibehålla studiero. Rektorn och all intervjuad personal beskriver alla att studiero råder på skolan. I s enkät för årskurs 9 hösten 2017 svarar drygt sju av tio elever att de har studiero på lektionerna. Majoriteten av de intervjuade eleverna säger att det är studiero på lektionerna. Elever kan på de lektioner som s besökt överlag arbeta ostört oberoende av undervisningsmoment eller arbetssätt. Rektorn uppger att skolan fokuserat på ett gemensamt arbete kring studiero utifrån värdegrundsarbetet och att lektionsstrukturer är en grundförutsättning i arbetet med studiero, vilket lärare bekräftar. Lärare säger även att skolan har gemensamt förhållningsätt i arbetet med studiero i arbetet med lågaffektivt bemötande. Rektorn uppger även att skolan aktivt arbetar för att skapa studiero genom elevhälsomöten, relationsbyggande arbete, uppstartsdagar, ordningsregler, insatser i klasser, sociogram och anpassningar. Ett annat arbete med att skapa studiero säger elevhälsan är schemaläggningen då denna är sådan att alla elever inte har samma rasttider vilket kan påverka och skapa lugn i korridorerna. Granskningen visar vidare att eleverna delvis görs delaktiga i arbetet med att skapa studiero. Elevhälsan säger att eleverna är med i arbetet kring studiero då detta ingår i värdegrundsarbetet med ordningsreglerna, och det finns även övningar på mentorstiden där eleverna får diskutera hur vill ha det och varför. Personal från elevhälsan beskriver att skolan tar reda på vad eleverna tycker om studieron bland annat genom den årliga elevenkäten och vid hälsosamtalen. Av till inskickad dokumentation framgår att det i samverkan med elever tagits fram nya ordningsregler på skolan utifrån resultat från elevenkät. Eleverna säger att de är med och påverkar ordningsreglerna men att de för övrigt inte är delaktiga i något arbete med att skapa studiero. Lärare säger däremot att de har en dialog med eleverna gällande lärandemiljöer och vad studiero är och att elever deltar i arbetet med att skapa studiero genom att delta i diskussioner. Granskningen visar även att lärare vidtar flera åtgärder för att skapa och bibehålla en god lärandemiljö. Elevhälsan beskriver att lärarna använder sig av lågaffektivt bemötande och ett relationellt förhållningssätt, vilket lärare bekräftar. Tydligt ledarskap är en nyckel till studiero, säger lärare liksom lektionsstrukturer och tillfällen för eleverna att reflektera över dagens arbete. Lärare säger att de pratar med eleverna

15 15 (22) om vad de själva tycker att man kan göra åt studieron och att de har ett tätt samarbete i kollegiet kring vad som fungerar kring en elev. Lärare ger olika exempel på hur de arbetar för att bibehålla studiero då någon elev stör ordningen i klassrummet. Det kan enligt lärarna handla om att anpassa uppgifterna så att eleven kan fungera i situationen exempelvis genom att låta eleven rita samtidigt som eleven lyssnar, det kan vara att gå ett varv runt huset, ta mikropauser, byta plats, låta eleven prata med en annan elev eller låta eleven få gå iväg och hämta något. Någon elev säger att lärare ser till att det är lugnt på lektionerna och att regeln om att mobiltelefoner inte ska tas med i klassrummet har hjälpt. Flera elever säger att de tycker att lärare gör likadant när det blir stökigt på lektionen medan andra elever säger att lärarna gör på olika sätt. Elever säger att deras lärare höjer rösten om det behövs och ger i övrigt samma exempel som lärarna på vad som händer om någon elev stör lektionen. Vid s besök observeras att lärare säger till de elever som verbalt eller fysiskt tar kontakt med andra elever genom att bland annat med hög röst säga elevens namn, gå fram och hjälpa eleven att komma igång med sitt arbete eller be eleven att dämpa sig, vilket så även sker. Även om skolan på många sätt bedriver ett samlat arbete för att skapa och bibehålla studiero vill peka på vikten av att det fortsatta arbetet behöver omfatta elevernas upplevelse av studiero för olika lärare. Med sådana underlag finns möjlighet för rektorn att särskilt inrikta arbetet mot de lärares undervisning där eleverna upplever att studieron är sämre eller att läraren inte vidtar tillräckliga åtgärder för att bibehålla studiero. 6 Skolans arbete med trygghet Granskningen visar att det finns ett medvetet arbete med att skapa trygghet på skolan som bygger på en analys av resultat. Rektorn, elevhälsan och lärare lyfter alla skolans relationella arbete som en del av att skapa trygghet för eleverna. Elevhälsan säger att det finns ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med trygghet genom den elevhälsomodell som skolan arbetar med genom det arbete som beskrivs i planen mot 6 ( (2016c) Skolans arbete med att säkerställa studiero det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också, Stockholm:.).

16 16 (22) kränkande behandling. De ger exempel på att skolan arbetar med att skapa trygghet vid uppstartsdagarna och att de följer upp elevernas trygghet med hjälp av trygghetsvandringar. Elevhälsan säger dock att skolan kan förbättra arbetet med trygghet. Rektorn uppger att skolan som ett led att arbeta med att säkerställa tryggheten för eleverna arbetar med att skapa förtroende, tydlighet och struktur men även genom aktiva samtal med eleverna om vad trygghet är. Rektorn uppger att skolan tar reda på vad eleverna tycker genom trygghetsvandringar, enkäter och samtal och att skolan med resultatet av dessa kartläggningar tar fram nästa års åtgärder. Det framgår vidare att skolan haft storföreläsningar för både elever och vårdnadshavare som handlar om kränkningar. Exempel på åtgärder som gjorts för att öka tryggheten är förändring av rastschemat för att antalet elever på skolgården samtidigt ska minskas och att lärarna rör sig i korridorerna under hela skoldagen. Inför lov satsar skolan även på högre vuxennärvaro i korridorerna för att stävja oro då skolan har sett att oron ökar hos eleverna inför stundande lovledighet. Rektorn säger att tryggheten på skolan är god och elevhälsan säger att trygghet ligger högt i elevenkäten samt att hälsosamtalen även pekar på detta resultat. Eleverna bekräftar i intervjuer att skolan upplevs som trygg, och en elev tillägger att det alltid finns någon elev som inte känner sig trygg. I s enkät för årskurs 9 hösten 2017 svarar drygt åtta av tio elever att de är trygga. En elev säger att de vid utvecklingssamtalen blivit tillfrågade om de är trygga på skolan. På frågan om hur personalen gör för att miljön på skolan ska vara trygg, svarar elever att de får frågor om otrygga ställen i början av terminen och på mentorstid och även genomför en trygghetsvandring med elevhälsan där de diskuterar kring lösningar. Flera elever säger även att de inte har fått reda på enkäternas resultat och att de inte vet om skolan har ändrat något utifrån dessa. Bedömning och betygssättning bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning. Författningsstöd 1 kap. 9, 3 kap. 14, 10 kap. 20 a skollagen 9 kap. 20 och 22 b skolförordningen Lgr 11, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg

17 17 (22) De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att rektorn analyserar skillnader i betyg i olika ämnen/årskurser samt mellan resultat på nationella ämnesprov och slutbetyg. Rektorn ger även lärare förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg och ser till att lärare använder sig av olika metoder för att göra likvärdiga bedömningar. Nedan följer s närmare motivering till kvalitetsbedömningen kopplat till den dokumentation som tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Analyser av skillnader i resultat diskuteras på skolan Granskningen visar att rektorn analyserar de skillnader som finns i lärares betygssättning i förhållande till resultat på de nationella proven och för diskussioner med lärare utifrån analyserna. Rektorn uppger att om hen ser några skillnader mellan ämnen, årskurser, mellan lärare eller kön talar hen med berörd lärare, ämneslag och arbetslag. Rektorn uppger att skolan har diskussioner kring resultat på nationella prov i förhållande till betygen. Enligt skolans egen sammanställning av kunskapsresultat får 33,3 procent av eleverna ett högre betyg i ämnet matematik jämfört med resultatet på det nationella provet. Lärare säger att rektorn har enskilda samtal med lärare gällande bedömning och betygsättning vid medarbetarsamtal och även vid informella spontana samtal. Flera elever säger att det är skillnad i hur lärare sätter betyg men att detta främst gäller bedömningar av arbeten och mindre skillnader i hur läraren sätter slutbetyg. En elev säger att några lärare sätter betyg på uppgifter medan andra bara säger vad som var bra och vad som kan bli bättre. Det finns också elever som säger att det inte är skillnad i hur lärare sätter betyg. Lärare kvalitetssäkrar omdömen och betyg Granskningen visar att rektorn ser till att lärare har förutsättningar för att kvalitetssäkra bedömningar och betyg. Rektorn uppger att det förs pedagogiska samtal om undervisning på skolan genom att lärare samplanerar sin undervisning. Rektorn menar att dessa samtal leder till en samsyn i bedömningen och att hen som rektor ger förutsättningar för detta genom arbetslagsarbetet, arbetsplatsträffar och pedagogiska samtal i personalrum och arbetsrum. I till inskickad dokumentation beskrivs skolans utvecklingsgrupp som består av de ämnesansvariga lärarna, specialpedagog samt rektor. Skolans utvecklingsgrupp ska enligt dokumentationen arbeta med utveckling och uppföljning av undervisning, bedömning och utifrån nationella prov. Lärare bekräftar detta och säger att utvecklingsgruppen bland annat för diskussioner kring verksamhetens behov, nationella prov och det kollegiala lärandet på skolan.

18 18 (22) Granskningen visar att lärarna använder sig av olika metoder för att göra likvärdiga bedömningar. Rektorn uppger att lärarna använder sig av omdömesblanketter, Skolverkets bedömningsprotal och nationella prov som underlag vid bedömning. En lärare säger att de är resurs åt varandra vilket gör att de får se hur andra gör i det ämne som de själva undervisar i och då även kan ge bättre feedback till varandra. Rektorn uppger att lärarna har gemensamma diskussioner inför betygsättning. Rektorn säger också att bedömningsdiskussionerna är levande under året och lyfts i arbetslag samt på elevhälsomöten där nulägesbeskrivningar görs för att säkerställa likvärdighet. Rektorn uppger att sambedömning sker på skolan genom samrättning av nationella prov, andra elevarbeten och prov. Det framgår av intervju med rektorn och lärarna att sambedömning säkerställs genom direktiv från rektorn om att det ska ingå i arbetslags- och ämneslagsmöten. Personal från elevhälsan säger att tid till diskussioner om bedömning och betyg ges i veckoarbetet för arbetslagen. Lärare säger att de för att säkerställa likvärdig bedömning har gemensamma prov flera gånger per termin som bedöms gemensamt. De berättar att de rättar varandras prov ibland och även ber kollegor fungera som medbedömare. Lärarna säger också att de använder sig av Skolverkets bedömningsportal. Gällande de ämnen där det inte finns nationella prov säger lärare att rektorn begär att man på ämneskonferensen ska följa en given agenda för diskussioner kring bedömning. Lärare beskriver även att skolans ämneslärare har ett tätt samarbete och att de på ämneskonferenserna pratar mycket kring bedömning. Lärare säger att de pratar om kunskapskraven och hur de ska tolkas för bedömning främst i ämneslagen med även i arbetslagsmötena samt informellt i arbetsrummet med kollegor.

19 19 (22) På s vägnar X Inger Börjesson Beslutsfattare Signerat av: Inger Börjesson X Vivianne Majoros Wastrell Föredragande Signerat av: Vivianne Majoros Wastrell I handläggningen av ärendet har även utredare Maria Lundström och Andrés Brink medverkat.

20 20 (22) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: Sex lektionsobservationer Två gruppintervjuer med elever En gruppintervju med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av s protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har s utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorns lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande.

21 21 (22) Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning skolan har ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på s hemsida:

22 22 (22) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten besökte skolenheten den 23 och den 24 oktober Besöket genomfördes av Vivianne Majoros Wastrell och Maria Lundström. Centralskolan 7 9 är en kommunal skola i Perstorps kommun. Vid tiden för s besök går det 237 elever på skolan. Skolan ledning består av en rektor. Arbetsorganisationen på skolan är uppbyggd kring arbetslag och ämneslag.