Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Jens Billeskolan F - 6 i Bjuvs kommun. Beslut. Bjuvs kommun

Transkript

1 Beslut Bjuvs kommun (18) Dnr :6283 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Jens Billeskolan F - 6 i Bjuvs kommun

2 2 (18) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Jens Billeskolan F - 6 avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning Skolinspektionen bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger Skolinspektionen att utvecklingsarbeten behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte Skolinspektionen motsvarande redovisning men lämnar framåtsyftande kommentarer. Beslut: Skolinspektionen bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Jens Billeskolan F - 6 i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i hög utsträckning skolans utveckling av undervisningen. Undervisning Undervisningen främjar i hög utsträckning elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden. Trygghet och studiero Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero.

3 3 (18) Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning. Skolinspektionen har efter granskningen av Jens Billeskolan F - 6 inte identifierat några utvecklingsområden. Skolinspektionen avslutar härmed granskningen av Jens Billeskolan F - 6. Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens kvalitetsbedömningar för respektive område. Rektors ledarskap Skolinspektionen bedömer följande: Rektorn leder och styr i hög utsträckning skolans utveckling av undervisningen. Författningsstöd 1 kap. 5, 2 kap och 34, 4 kap. 4-7 skollagen Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Skolans uppdrag, Varje skolas utveckling. 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden, 2.8 Rektorns ansvar Uppföljning och analys av resultat Skolinspektionens granskning visar att rektorn vid Jens Billeskolan skapar en god grund för utveckling av undervisningen genom att följa upp och analysera elevernas kunskapsresultat i relation till lärarnas undervisning. Av intervjuer med rektorn, lärare och representanter för elevhälsan framgår att det på skolan finns ett systematiskt arbete med att följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling. De underlag som används är enligt lärare och rektor är kunskapsresultat i alla ämnen på individnivå, klassnivå, lärarnas löpande bedömningar i den digitala lärplattformen, samt de lektionsbesök rektor och processledare genomför. Lärarna berättar även om ett verktyg i lärplattformen som används för att följa upp och analysera elevernas resultat. Därefter tas resultatet upp i arbetslagen för analys och lärarna ger exempel

4 4 (18) på olika åtgärder som satts in efter analysen. Lärarna beskriver vidare att huvudmannen tar del av, och sammanställer resultaten. Resultaten på de nationella proven utgör också ett underlag för analys och utvecklingsåtgärder. Rektor har skapat en organisation med rutiner som gör att skolan löpande genomför analyser av resultaten. Analyserna sker exempelvis i arbetslag, ämneslag och vid skolgemensamma träffar vid läsårets slut. Lärare ger i intervju olika exempel på hur analysen av resultaten gett avtryck i undervisningen. Bland annat såg lärarna att det var svårt för eleverna att förklara hur de löste matematikuppgifter. Lärarna diskuterade tillsammans vad detta kunde bero på och genomförde förändringar i matematikundervisningen, vilket lärarna menar har gett resultat. Rektorn följer upp undervisningen via skolans processledare som gör lektionsobservationer. Resultatet av observationerna följer rektorn upp med lärarna på medarbetarsamtalen. Av den inkomna dokumentationen och vid intervjuer med rektorn, lärare och representanter för elevhälsan framgår som ett exempel att ett resultat av analysen av undervisningen har varit att rektor beslutat att all undervisande personal samt elevhälsan ska delta i utbildningen Specialpedagogik för lärande. Skolinspektionens granskning visar vidare att rektorn även följer upp och analyserar skolans värdegrundsarbete samt vidtar åtgärder utifrån resultaten av analyserna. I intervju berättar rektor hur värdegrundsarbetet är systematiserat med stöd av ett årshjul. Vid intervjuer med lärare framgår att de aktiviteter som beskrivs i årshjulet även genomförs. Exempel på aktiviteter som styrs av årshjulet är beslut om, och implementering av skolans plan mot kränkande behandling och lärsamtal kopplat till värdegrundsarbetet i arbetslagen. Rektor visar dokumentet Lärandet på F-6 Jens Billeskolan, läsår 2018/2019 under intervjun. Under rubriken Värdegrund beskrivs hur det främjande arbetet ska bedrivas och hur lärarna ska organisera undervisningen så att eleverna får samtala om värderingar. Skolans uppföljningar och analyser leder till åtgärder som på olika sätt är kopplade till de förutsättningar som ges lärare. Ett exempel på detta är att en enkät om trygghet och trivsel som genomfördes hösten 2017 visade att många elever uppgav att de inte upplevde studiero, särskilt i en årskurs. Rektorn beslutade att dela upp två stora klasser i tre mindre, samt anställa mer personal. Rektorn, lärare och representanter för elevhälsan beskriver vidare att skolans organisation och resursanvändning utformas i relation till de behov enskilda elever eller elevgrupper har. De uppger att resursanvändningen är flexibel och att det sker regelbundna avstämningar, både i

5 5 (18) arbetslagen och i elevhälsan, där även rektor håller sig informerad och vid behov gör justeringar. Jämställdhetsarbete Granskningen visar att det på Jens Billeskolan bedrivs ett medvetet jämställdhetsarbete som omfattar flera av skolans processer. Det framgår att arbetet med jämställdhet är integrerat i skolans värdegrundsarbete. I inskickat material och intervju med lärare och representanter för elevhälsa framgår att lärarna genom lärande samtal får tillfälle att samtala om, bli medvetna om och ifrågasätta normer kring exempelvis könstillhörighet och könsmönster. Dessa samtal leds av trygghetsteamet. Trygghetsteamet arbetar även tillsammans med elever i årskurs 5 och 6 kring lika rättigheter och skyldigheter för alla människor. Lärare och elevhälsans specialpedagoger genomför lektionspass tillsammans med elever som behandlar bland annat frågor om värdegrund och jämställdhet. Elever berättar att kurator har varit i klasserna och ställt frågor om eleverna behandlas lika, oberoende av könstillhörighet. Lärarna ger flera exempel på material som används i värdegrundsarbetet. I årskurs 5 tar alla lärare upp diskrimineringsgrunderna, där kön ingår, med sina elever. Enligt rektor och lärare finns det ett öppet klimat på skolan, vilket bland annat visar sig i att flera elever på både mellanstadiet och högstadiet kan vara öppna med sin sexuella läggning och sin könstillhörighet. Pedagogiskt ledarskap Granskningen visar vidare att rektorn leder och organiserar det pedagogiska arbetet på skolan, delvis tillsammans med processledare. Processledarna verkar som medledare och driver tillsammans med skolledningen skolans långsiktiga förbättringsarbete. För processledarna/medledarna har rektor formulerat ansvarsområden. Bland annat ansvarar de för de pedagogiska samtalen i arbetslagen, planeringen av kompetensutvecklingsinsatser och de deltar i planeringen av skolans organisation. Processledarna/ medledarna gör lektionsbesök med efterföljande samtal med den besökta läraren. Detta arbete följs upp av rektor, som på så sätt skaffar sig kännedom om lärarnas undervisning. Rektorn berättar i intervju även att hen alltid diskuterar lärarens undervisning på medarbetarsamtalen. Rektorn, lärare och representanter för elevhälsan beskriver att det på skolan finns goda förutsättningar för samverkan. Samverkan sker inom arbetslagen, i ämneslag, i tvärgrupper med lärare från olika årskurser samt mellan olika yrkeskategorier. Rektor har frilagt tid och schemalagt träffar för att möjliggöra samverkan och kollegialt lärande. Lärarna berättar att de har ett pågående arbete utifrån ett nätbaserat

6 6 (18) material. Arbetet innebär gemensamma diskussioner och fördjupningar kring att synliggöra lärandet men även förändringar i hur de undervisar. Bland annat har lärarna gemensamt arbetat fram olika förslag på hur man kan synliggöra och förtydliga förmågorna i kursplanerna. Rektor berättar att hen har inrättat ett system där lärare i grupper om tre observerar varandras lektioner, utifrån utvecklingsområdena. I dessa grupper förs sedan lärsamtal i syfte att utveckla undervisningen. Både lärare och rektor beskriver i intervjuer att det på skolan finns en dela-kultur, vilket innebär att man samplanerar, sambedömer och delar material och idéer med varandra. Rektorn och lärare beskriver i intervju hur man på skolan arbetat fram gemensamma regler och att man tillsammans arbetat fram en struktur för hur lektioner påbörjas och avslutas. Rektor följer upp detta arbete, bland annat genom de lektionsbesök som genomförs av processledarna. Vid behov sätter rektor in stöd för enskilda lärare. Rektor ger exempel på lärare som behövt och får fortbildning kring betygssättning och bedömning eller lärare som behövt och fått stöttning i hur man strukturerar och planerar lektioner. Rektor berättar i intervju att alla nyanställda lärare, oavsett behörighet, tilldelas en mentor. Dessa får vid olika tillfällen introduktion kring olika områden. I denna introduktion ingår bland annat hur man arbetar på skolan. Rektor säger att hen har formulerat en uppdragsbeskrivning för lärarna. Vid intervju med lärare är det flera, både obehöriga och behöriga, som lyfter fram systemet med mentorer som något positivt som hjälpt dem att komma in i arbetet på skolan. Rektorn berättar vidare att den tid som mentor ges till stöttning av nyanställda behovsanpassas. Undervisning Skolinspektionen bedömer följande: Undervisningen främjar i hög utsträckning elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden. Författningsstöd 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen (2011:185) Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden 5. Kursplaner med kunskapskrav De övergripande skälen till Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att undervisningen på Jens Billeskolan ger eleverna goda möjligheter att nå läroplanens mål. Av intervjuer och observationer framgår att undervisningen har en tydlig struktur samt att eleverna får det lärarstöd de behöver. Vidare framgår att lärarna har höga

7 7 (18) förväntningar på eleverna och att undervisningen varieras och individanpassas så att den ger både stöd och utmaningar. Det framgår också att undervisningen ger eleverna strategier för det egna lärandet och att eleverna med regelbundenhet får vara med och planera och utvärdera undervisningen. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de observationer och intervjuer myndigheten gjort under besöket på skolan. Struktur och variation i undervisningen Skolinspektionens granskning visar att undervisningen är målfokuserad och varierad samt att eleverna får det stöd de behöver av lärarna. Lärarna berättar att de använder den digitala plattformen när de planerar undervisningen. Detta gör att alla pedagoger har till gång till varandras material. Lärarna berättar att de kopplar innehåll och arbetssätt till vilket centralt innehåll som ska tas upp, vilka förmågor eleverna ska arbeta med och mot vilka kunskapskrav. I planeringen ingår även hur och vad som ska bedömas när arbetsområdet avslutas och hur detta kommuniceras till eleverna. Den övergripande planeringen för ett arbetsområde bryts ner i lektionsmål. Lärarna berättar att varje lektion börjar med en genomgång av lektionens mål och avslutas med en utvärdering. Lärarna berättar att de inte är bundna till att arbeta utifrån en strikt mall, men att de ska planera så att den gemensamt överenskomna strukturen följs. Flera elever beskriver i intervju att lärarna förklarar syftet med lektioner och arbetsområden. På de observerade lektionerna finns exempel på hur lärarna arbetar med att synliggöra förmågorna i kursplanerna på olika sätt. Bland annat har de kort på de aktuella förmågorna i band runt halsen och i flera klassrum finns förmågorna i bild och text på väggar och white boards. I övrigt finns gott om bildstöd i alla klassrum. Lärare inleder lektionerna med att berätta vad som ska göras under lektionen. Under lektionerna resonerar lärare och elever om syftet med olika aktiviteter och flera lärare kopplar aktiviteterna till målen i läroplanen samt till vilka förmågor man ska arbeta med. De flesta observerade lektioner avslutas med att läraren sammanfattar vad man gjort under lektionen. Lärarna berättar att det ska finnas en variation i innehåll och arbetssätt för att man ska kunna möta alla elever på rätt sätt. Lärare berättar också att eleverna får arbeta i par och grupper för att lära sig att hjälpas åt och nå målen tillsammans. Undervisningen på

8 8 (18) de observerade lektionerna består av en variation av uppgifter, aktiviteter och arbetssätt med exempelvis lärares genomgång, elever som arbetar enskilt, i par, i grupp och i helklass. Elever skriver, talar och lyssnar. Elever arbetar även med olika typer av grafiska material. Vid några tillfällen använder lärare spel, så som Memory, och stafettcharader som ett sätt att befästa elevernas kunskaper. Elever uppger i intervju att deras lärare hjälper dem vidare i arbetet, bland annat genom att gå runt bland eleverna och genom att komma till dem när de räcker upp handen. På de observerade lektionerna finns exempel på hur lärarna genom att ställa frågor till eleverna försäkrar sig om att de har förstått. Under några av genomgångarna i helklass under de observerade lektionerna visar lärarna konkreta exempel på hur uppgifter kan lösas. Under flera genomgångar frågar lärarna eleverna varför de ska göra vissa moment. Lärarna förklarar de nya begrepp som tas upp. Intervjuade lärare och elever ger en samstämmig bild av att de observerade lektionerna motsvarar typiska lektioner på skolan. Lärarna svarar på frågor från elever som räcker upp handen, men går även till andra elever och resonerar, hjälper, berömmer och uppmuntrar. Elever berättar i intervjuerna att lärarna tror på sina elever och visar att de tror att eleverna kan lära sig saker. Lärare för årskurs 1-3 uppger i intervju att de arbetar med positiv förstärkning för att visa för eleverna vad som fungerar bra. Stimulans och utmaningar i undervisningen Granskningen visar att undervisningen erbjuder eleverna stimulans och utmaningar. Undervisningens innehåll och de arbetssätt som används är anpassas till den aktuella elevgruppen och till enskilda elever, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. Lärarna ger i intervju exempel på elever som får extra uppgifter när de är klara med den gemensamma uppgiften. Det handlar ofta om fördjupande uppgifter, eller uppgifter på en högre svårighetsnivå. Flera lärare uppger att de gör anpassningar utifrån olika elevers behov så att elever som är klara får andra uppgifter utifrån målet som ska uppnås med lektionen. Vid de observerade lektionerna finns det flera exempel på att lärare planerat för aktiviteter och uppgifter där eleverna själva kan bestämma vilken svårighetsgrad de vill börja på. Representanter för elevhälsan säger att lärarna tar upp elevers behov av individanpassningar och utmaningar med dem. Delaktighet i undervisningen Skolinspektionens granskning visar att eleverna görs delaktiga i undervisningen och sitt eget lärande. I undervisningen förekommer flera metoder för att ge eleverna möjlighet att reflektera över hur och vad de lär sig.

9 9 (18) Elever i årskurs 1-3 berättar att de ibland kan få välja vilka grupper de vill arbeta med och de kan ha önskemål om vilket innehåll som de ska arbeta med. Eleverna berättar också att lärare uppmuntrar till olika sätt att tänka kring en uppgift. Någon elev ger exempel på att de fått skriva vad de tycker om undervisningen på papperslappar som förmedlas till skolans rektor. Bland elever i årskurs 4-6 finns det de som uppger att lärarna frågar vad de är intresserade av men också de som uppger att lärarna inte frågar dem. Vidare ger lärare, i olika utsträckning, exempel på hur de involverar elever i val av redovisningsform, examination och arbetssätt. Flera elever ger i intervju ett antal exempel på att de får vara med och påverka arbetssätt och innehåll på lektionerna. Elever i årskurs 4-6 säger i intervju att de får berätta för läraren vad de tyckt om en lektion eller ett arbetsområde, till exempel genom en fråga på lärplattformen eller att de får berätta för läraren en och en. Eleverna ger också något exempel på att lärare ändrat arbetssätt efter att eleverna sagt vad de tycker. Lärare berättar att de utvärderar varje lektion med utgångspunkt i lektionens syfte. Utvärderingen kan ske med olika metoder. Bland annat arbetar man med exit-tickets, där eleverna får svara kort på något kring lektionsinnehållet. Lärare beskriver hur de i svaren fått syn på om eleverna har förstått, eller om det behövs ytterligare förklaringar. Utifrån svaren har lärare planerat nästa lektionstillfälle i ämnet. Flera av lärarna avslutar arbetsmoment och lektioner som observeras med en kort utvärdering. Lärare använder tummen upp eller tummen ner, korta uppgifter på mini-white boards eller post-it-lappar. Det som utvärderas är antingen aktiviteten i sig eller vad eleverna lärt sig. Under en av de observerade lektionerna arbetar eleverna systematiskt med kamratrespons. Lärare berättar att de arbetar med demokrati och att det ofta innebär diskussioner med eleverna. Ibland innebär det att eleverna får välja mellan olika aktiviteter, eller att man röstar om olika saker. Lärare uppger i intervju att skolan infört pausaktiviteter (så kallade brain breaks ) för att de varit lyhörda för elevernas behov av rast. Under flera av de observerade lektionerna förekommer att elever får välja mellan olika uppgifter. Vid ett tillfälle är den en elev som bestämmer pausaktivitet. Vid några tillfällen föreslår elever andra aktiviteter än de läraren planerat, vilket eleverna får gehör för. Rektorn berättar i intervju att skolan under förra året hade som mål att få eleverna att vara med och reflektera kring sitt lärande. Många lärare använder lärplattformen för att möjliggöra för eleverna att reflektera kring sitt lärande. I lärplattformen kan eleverna följa sin utveckling utifrån lärarnas bedömningar. Rektorn säger att hen följer upp hur lärarna arbetar med att ge eleverna verktyg och möjligheter att reflektera över sitt lärande.

10 10 (18) Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer följande: Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete. Författningsstöd 3 kap. 3, 5 kap. 3 och 5, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att skolan har ett samlat arbete för att skapa trygghet och studiero. Av intervjuer med samtliga grupper framgår att det finns ett medvetet arbete och ett gemensamt förhållningssätt för att skapa trygghet och studiero på skolan. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de observationer och intervjuer myndigheten gjort under besöket på skolan. Skolans arbete för trygghet Skolinspektionens granskning visar att Jens Billeskolan F-6 bedriver ett välfungerande arbete för att säkerställa tryggheten på skolan. Detta sker bland annat genom att det varje termin genomförs en trygghetsenkät, där resultatet utvärderas och åtgärder sätts in. Åtgärderna utvärderas regelbundet med hjälp av olika metoder. Vid intervjuerna beskriver rektorn, lärare och representanter för elevhälsan att det framkommit i bland annat enkäterna till elever att det på skolan finns ett behov av att utveckla arbetet med trygghet och studiero. Utifrån analyser har ett antal åtgärder vidtagits. Alla vuxna på skolan har anammat ett gemensamt förhållningssätt. Rektor har även vidtagit konkreta åtgärder, bland annat har två stora klasser delats upp i tre mindre och personal har anställts. Som ett led i värdegrundsarbetet på skolan finns fritidspedagoger på plats varje rast. Dessa genomför planerade rastaktiviteter. Skolan har även ett elevcafé, där elever i alla åldrar och all personal har tillträde. Rektor menar att denna möjlighet till kontakt utgör en del av skolans främjande arbete.

11 11 (18) Alla elever i årskurs 1-3 säger i intervju att de känner sig trygga på skolan. Elever i årskurs 4-6 säger i intervju att det är tryggt på skolan. Lärarna i årskurs 1-3 säger i intervju att de tror att eleverna känner sig trygga och ger flera exempel på hur skolan tar reda på elevernas upplevelse att trygghet, bland annat genom en omfattande enkät. Lärarna säger att det har framkommit att det finns platser på skolgården där elever är otrygga.. Lärare i årskurs 4-6 uppger i intervju att eleverna blivit tryggare på skolan sedan en rad åtgärder vidtagits. De ger som exempel rekrytering av socialpedagog, gemensamma regler och samarbete över stadierna. Representanter från elevhälsan säger visserligen i intervju att den senaste trygghetsmätningen, som genomfördes våren 2018, visar att de ännu inte nått målet att 100 procent av eleverna ska vara trygga på skolan, men att det blivit avsevärt bättre sedan mätningen som genomfördes hösten Elevhälsans representanter berättar vidare att skolan tagit ett samlat grepp kring miljön i skolans korridorer vilket inneburit att inga elever är i korridorerna under lektionerna. Skolsköterskan säger att hen genom hälsosamtalen märker att åtgärderna gjort skillnad. Rektorn säger i intervju att skolan för att förbättra tryggheten bland annat har anställt en socialpedagog och fritidspedagoger som är involverade i rastaktiviteter och gemensamma utbildningspass för alla pedagoger på skolan. Rektorn säger vidare att hen har ändrat i rastvaktschemat så att det ska finnas fler vuxna ute när eleverna har rast. Skolans arbete för studiero Skolinspektionens granskning visar att Jens Billeskolan F-6 har ett samlat arbete för att säkerställa studieron på skolan. Flera elever i årskurs 1-3 säger i intervju att de oftast har arbetsro på lektionerna och att lärarna vidtar åtgärder för att skapa studiero, till exempel säger lärarna till elever som stör. Det finns också grupprum, extrabänkar, skärmar och hörlurar att tillgå för eleverna. Elever i årskurs 4-6 säger i intervju att de kan koncentrera sig i skolan, även om lärarna ofta får säga till när det är pratigt. Lärarna i årskurs 1-3 säger i intervju att eleverna vanligtvis har studiero. Lärarna ger också flera exempel på hur de arbetar med studiero. För att skapa studiero använder de sig bland annat av rörelsepauser, mätare som mäter ljudvolym och färgkoder för ljudvolym uppsatta på tavlan. Flera lärare har metoder för att dämpa ljudnivån utan att själva höja rösten, bland annat att läraren räcker upp handen och tystnar, då förväntas eleverna göra samma, vilket också sker i de observerade fallen. Andra lärare arbetar med handklappning som ett sätt att få ner ljudnivån. Alla lärare hade under de observerade lektionerna strategier för arbetsro och ordning. I Skolinspektionens enkät från hösten 2017 svarade över 30 procent av eleverna i årskurs 5 att de inte hade studiero på lektioner och över 60 procent svarade att andra elever stör ordningen i klassrummet. De låga siffrorna kring studiero i enkäten är

12 12 (18) kända av personalen på skolan. Lärarna förklarar i intervju att orsakerna till de låga siffrorna bland annat var lärarbyte och för stora klasser i årskurs 1, ett problem som bland annat hanterats genom att årskursens klasser delats i tre istället för två. Lärare i årskurs 4-6 uppger i intervju att studieron blivit bättre sedan en rad åtgärder vidtagits; kontorscyklar, balansbräda, möblering av klassrummet, hörselkåpor och musik i hörlurar, socialpedagog och resurser till alla årskurser. Representanter från elevhälsan säger i intervju att trots att många elever upplever att det är högljutt på skolan så bedömer elevhälsan att eleverna har studiero på lektionerna och kan göra vad de ska. Rektorn berättar i intervju att vissa organisatoriska förändringar möjliggjort att det går att flytta runt resurser på skolan utifrån behov, både elevernas individuella och behov på gruppnivå. Effekterna av de gjorda insatserna utvärderades under våren 2018 genom en enkät. Resultatet visade att fler elever upplevde studiero efter förändringarna. Även i september 2018 svarade elever på en enkät, men resultatet var inte sammanställt och analyserat vid Skolinspektionens besök. Bedömning och betygssättning Skolinspektionen bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning. Författningsstöd 1 kap. 9, 3 kap. 14, 10 kap. 20 a skollagen 9 kap. 20 och 22 b skolförordningen Lgr 11, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att rektorn ger lärarna förutsättningar att ge likvärdiga omdömen och sätta likvärdiga betyg. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de observationer och intervjuer myndigheten gjort under besöket på skolan. Analys av lärares omdömen och betygssättning Skolinspektionens granskning visar att det på skolan finns ett fungerande system för att diskutera och analysera skillnader och avvikelser i betyg och omdömen. Av intervjuer med rektorn och lärare framgår att resultaten på de nationella proven används både för att analysera undervisningen, och för att analysera skolans arbete med att utveckla bedömnings- och betygssättningskompetensen hos lärarna. I

13 13 (18) analysen lyfter man även fram om man ser skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Vidare säger lärare att de tillsammans analyserar resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 3 utifrån vad som fungerat och vad som behöver utvecklas i undervisningen. Även lärare i årskurs 2 deltar i denna process. I rektors kvalitetsrapport framgår att elevernas resultat analyseras ämnesvis för årskurserna 3 och 6 och att man tittar på måluppfyllelsen för både flickor och pojkar och om det finns skillnader mellan olika ämnen. Rektorn diskuterar resultaten med undervisande lärare för att gemensamt finns förklaringar. De förklaringar rektor redogör för i kvalitetasrapporten återfinns både på individnivå och gruppnivå. Det finns även exempel på förklaringar som har med undervisningen att göra. Rektorn redogör för de åtgärder som vidtas. Rektorn redogör också för hur diskrepanser i resultat mellan nationella prov och betyg i årskurs 6 har analyserats. Lärare berättar att man analyserar betygen i årskurs 6 och jämför resultaten i de nationella ämnesproven med betygen. Rektor och lärare berättar att rektor för diskussioner med betygssättande lärare för att hitta förklaringar till avvikelserna och för att vidta lämpliga åtgärder. I kvalitetsrapporten redogör rektorn vidare för de tänkbara förklaringar till avvikelser man funnit, samt de åtgärder som skall vidtas. Kvalitetssäkring av omdömen och betygssättning Skolinspektionens granskning visar att rektor ser till att lärarna ges förutsättningar att ge likvärdiga omdömen och sätta likvärdiga betyg. Lärarna berättar att de arbetar med Skolverkets bedömningsstöd i årskurs 1 och att de då stöttas av specialpedagogerna. Lärarna i årskurs 1-3 ger i intervju flera exempel på att de arbetar med både samplanering och sambedömning. Exempelvis tar lärarna hjälp av varandra och specialpedagogen över årskursgränserna när de rättar delar av de nationella ämnesproven i årskurs 3, särskilt i delar där det finns ett tolkningsutrymme. Lärare i årskurs 4-6 berättar att rektor avsatt tid för att lärarna ska ha möjlighet till samplanering. I detta ingår att man även diskuterar bedömning. Två gånger per termin gör lärare tillsammans en bedömning för alla elever i alla klasser (även i årskurs 1-3) ämnesvis. Lärarna anger elevernas resultat i tre steg; otillräckligt, god och mycket god. De samlade bedömningarna skickas till huvudmannen som sammanställer resultatet. Resultatet återförs till skolan, där det diskuteras i arbetslagen. Lärarna berättar ett detta är ett sätt att synliggöra måluppfyllelsen och att det kan resultera i att åtgärder sätts in. Lärare berättar i intervju att man sedan januari 2018 använder ett nätbaserat system, som dels möjliggör sambedömning, men även ger lärare en samlad bild av varje elevs samlade kunskapsutveckling och måluppfyllelse.

14 14 (18) Rektor berättar i intervju att han i sina samtal med lärare sett att det för vissa lärare finns behov av fortbildning i betygssättning och bedömning. Det finns ett antal obehöriga lärare och relativt nyanställda lärare på skolenheten. Rektor har därför beslutat om en gemensam insats för alla lärare och en fördjupad insats för vissa. Den gemensamma insatsen kommer behandla betyg och bedömning och baklängesplanering, eller alignmentplanering, vilket innebär att lärarnas planering börjar med att de definierar vad eleverna ska kunna efter att arbetsområdet är slutfört och hur kunskaperna ska bedömas. Först därefter planeras för undervisningen och vilket innehåll som ska behandlas. Det är en modell för att tydliggöra kopplingen mellan mål, undervisning och bedömning. Detta utvecklingsarbete sker med en extern resurs. Rektor lyfter även samplaneringen, där även bedömningsfrågor ingår, som ett sätt att öka likvärdigheten. På Skolinspektionens vägnar X Inger Börjesson Beslutsfattare Signerat av: Inger Börjesson X Anna Sundman Marknäs X Föredragande Signerat av: Anna Sundman Marknäs

15 15 (18) I handläggningen av ärendet har även Hanna Sjögren och Johan Asp medverkat.

16 16 (18) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: Fem lektionsobservationer Två gruppintervjuer med elever Två gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorns lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande.

17 17 (18) Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning har skolan ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida:

18 18 (18) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Skolinspektionen besökte skolenheten den 19 och den 25 september Besöket genomfördes av Anna Sundman Marknäs, Hanna Sjögren och Viveka Berglund. Jens Billeskolan F-6 är en kommunal skola i en av Bjuvs kommundelar, Billesholm. I september 2018 går 326 elever på skolenheten. Skolenheten delar byggnad med Jens Billeskolan 7-9. Skolan leds av en rektor. Lärarna är organiserade i arbetslag. Enligt Skolverkets statistik hade 83,1 procent av lärarna en pedagogisk högskoleexamen läsåret 2017/18.