Beslut. Växjö kommun (22) :6554. Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Elin Wägnerskolan i Växjö kommun

Transkript

1 Beslut Växjö kommun (22) :6554 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Elin Wägnerskolan i Växjö kommun

2 2 (22) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Elin Wägnerskolan avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning Skolinspektionen bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte Skolinspektionen motsvarande redovisning men kan lämna en framåtsyftande kommentar. Beslut: Skolinspektionen bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Elin Wägnerskolan i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor mer systematiskt leder och styr ett strategiskt jämställdhetsarbete. Undervisning Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns.

3 3 (22) Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Undervisningens innehåll och arbetssätt behöver anpassas mer till aktuell elevgrupp så att den stimulerar och utmanar alla elever, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. Trygghet och studiero Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Rektor behöver ge lärare ytterligare förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 15 mars 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen,Box 156, Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen ( :6554) i de handlingar som sänds in.

4 4 (22) Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens kvalitetsbedömningar för respektive område. Rektors ledarskap Skolinspektionen bedömer följande: Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 1 kap. 5, 2 kap. 9 och 10, 34, 4 kap. 4-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Kunskaper och lärande, Varje skolas utveckling Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar De övergripande skälen till Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att rektorn på Elin Wägnerskolan skapar en god grund för utvecklingen av undervisningen. Det finns ett strukturerat och långsiktigt arbete med att följa upp och analysera skolenhetens resultat. Vidare leder och organiserar skolledningen det pedagogiska arbetet utifrån ett tydligt fokus på skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag. Vad gäller skolledningens ledning och styrning av det strategiska jämställdhetsarbetet så behöver den dock utvecklas ytterligare kopplat till undervisningen. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Uppföljning och analys Skolinspektionens granskning av Elin Wägnerskolan visar att skolledningen har ett strukturerat långsiktigt arbete när det gäller att följa upp och analysera skolenhetens kunskapsresultat. Analysen av kunskapsresultaten genomförs vid flera tillfällen under året på olika sätt där lärare är delaktiga. Analysen av resultaten visar vilka utvecklingsområden som skolan ska prioritera. I inkommen dokumentation tydliggörs skolans olika mötesstrukturer där analyser av kunskapsresultat ingår kontinuerligt. Enligt officiell statistik avseende Elin Wägnerskolan visar terminsbetyg i årskurs 6 läsåret 2016/17 att skolenheten ligger lägre i flertalet ämnen i jämförelse med riket. Skolenhetens genomsnittliga betygspoäng i matematik ligger på 10,2 i jämförelse med riket som ligger på 12,6. I engelska ligger skolenhetens genomsnittliga betygspoäng på

5 5 (22) 13,0 i jämförelse med riket som ligger på 14,1 och i svenska/ svenska som andra språk ligger skolenhetens genomsnittliga betygspoäng på 13,3 samt 5,1 i jämförelse med riket som ligger på 13,4 och 7,3. Utifrån skolenhetens egen resultatanalys för årskurs 7, vt 2018 framkommer att av 97 elever når 52 elever alla mål, dvs har lägst betyget E i alla ämnen. Av svenska, matematik och engelska är matematik fortfarande det ämnet som har lägst måluppfyllelse. Allra lägst måluppfyllelse har samhällskunskap och geografi. Skolenheten har efter analysen beslutat om följande insatser och aktiviteter för att lyfta resultaten såsom att ha gemensam ämnesplanering och pedagogiska samtal om undervisning och resultat ämnesvis; lärare får utvecklingsuppdrag kring framgångsfaktorer med tvålärarskap; tvålärarskap sätts in i matematik och NO; blockläsning av svenska och svenska som andra språk görs med ökad lärartäthet och speciallärartillgång; omfördelning av resurstimmar av lärare och speciallärare till eleverna; samtal med elever och vårdnadshavare om sjukfrånvaro/frånvaro. I intervju med lärarna framkommer att de är delaktiga i arbetet med att analysera kunskapsresultaten i fyra strukturerade möten under läsåret. Lärare uppger i intervjuer att de i de olika arbetslagen och i skolgemensamma forum arbetar med analyser, både kring bedömning och kunskapsresultat. Därefter beslutas vilka utvecklingsområden som ska prioriteras. I intervjun framkommer vidare att ansvariga förstelärare skapar möjligheter och strukturer för hur arbetet ska fortlöpa, ett arbete som kontinuerligt diskuteras i samråd med skolledningen. Skolledningen uppger vid intervjun att de säkerställer att utvecklingsarbete genomförs genom att ha kontinuerliga uppföljningsmöten både med förstelärare och arbetslagsledare. Av intervjuerna med både lärare, elevhälsan och skolledning framgår att en kommungemensam enkät görs kring värdegrund och trygghet. Värdegrundsarbetet i undervisningen följs upp genom elevenkäter, på skolans möten med arbetslagen och elevhälsan samt på möten med arbetslagsledarna, där också arbetslagsledarna ger signaler om det är något kring samsyn och värdegrund som behöver åtgärdas. Skolledningen följer upp värdegrundsarbetet i undervisningen med lärarna på medarbetarsamtalen och på lektionsbesök där ett efterföljande samtal med läraren görs. Uppföljning sker även av skolans likabehandlingsplan vilken omfattar såväl ordningsregler som skolans demokratiska uppdrag. Målet med planen är att alla på skolan, såväl elever som personal är medvetna om och respekterar skolans gemensamma förhållningssätt. Planen följs upp och revideras i slutet av läsåret och utifrån analysen identifieras utvecklingsområden och åtgärder vidtas kring värdegrund och trygghet. Av intervjuer med skolledning och lärare framgår att resultatet efter varje utvärdering av kunskapsresultat, trygghet och studiero leder till fördelning och

6 6 (22) omfördelning av resurser, främst personella, utifrån elevernas behov för att de ska fortsätta utvecklas och känna trivsel. Skolledningen, i samråd med elevhälsan och mentorerna fattar beslut om vilka utvecklingsåtgärder som ska vidtas. Pedagogiskt ledarskap Granskningen visar att skolledningen leder och organiserar det pedagogiska arbetet och ger lärarna förutsättningar att dela med sig av sin kunskap och lära av varandra. I inkommen dokumentation och i intervjuer med elevhälsan, lärare och skolledning framkommer att skolledningen skapar förutsättningar för lärarna att samverka genom olika mötesfora; arbetslagsträffar, arbetsplatsträffar, kollegiala samtal, ämnesträffar och andra konferenser, som uppföljningskonferenser av kunskapsresultat. Lärare säger i intervju att de har förutsättningar att samverka, framförallt i det skolan har som kallas projektet. Projektet är en tematisk form av undervisning där lärare samverkar och eleverna arbetar utifrån olika områden som har anknytning till omvärld och samhälle. Projekttid finns schemalagd för lärare och elever i alla årskurser och utgör två timmar per vecka. Lärarna säger att den samverkan som sker i projektet också spiller över till det kollegiala lärandet och ger avtryck i undervisningen. Skolledningen säger i intervjun att de har tvålärarsystem som främjar det kollegiala lärandet. Detta bekräftas i intervju av lärarna. I intervjuer med både elevhälsan, lärare och skolledning framkommer att skolans arbets- och förhållningssätt är tydliga. Skolan har en tydlig planering och mötesstruktur där värdeskapande pedagogik 1 är grundpelaren. Eleverna har både klassråd och elevråd. På schemat ligger också pedagogisk planering, både för lärare och elever. Skolledningen styr alla mötesformer med frågeställningar som handlar om undervisningen vilka i sin tur sedan ska mynna ut i pedagogiskt lärande. Arbetslagsmötena och mötena i elevhälsan har fokus på elevfrågor och undervisning och det finns en uttalad struktur för lektionerna som varje lärare följer. Det gemensamma värdeordet tillsammans gäller för alla på skolan. Skolledningen säger att om man ska gå på denna skola eller arbeta på den måste man vilja arbeta tillsammans. Skolledningen säkerställer att skolans arbetssätt tillämpas genom utvärderingar i de olika arbetslagen och genom uppföljningar av de analysmöten som 1 Metoder och verktyg som används i lärandet för att uppnå ökad meningsfullhet och upplevd relevans genom att skapa värde för någon annan.

7 7 (22) skolan kontinuerligt genomför. Skolledningen genomför även lektionsbesök inför lönesamtal och medarbetarsamtal. Vad gäller introduktion av obehöriga lärare så visar granskningen att det på skolan finns en plan för detta, men att lärare upplever att den inte fungerar fullt ut. I inkommen dokumentation finns en plan för betygssättning när undervisande lärare saknar legitimation och någon lärare berättar att hen har haft ett uppdrag att bistå obehöriga lärare vid betygssättning. Skolledningen säger att det finns en plan för introduktion av nyanställda och vidare att det även finns en handbok för rutiner, arbetssätt och värdegrund som alla anställda varit delaktiga i att ta fram och som ges till alla nyanställda lärare. I intervju med skolledningen framkommer också att skolan är i ett expansivt skede då den byggs ut för varje läsår och att skolledningen ser det som en utmaning att få alla nya lärare att tillämpa skolans arbetssätt. Lärare bekräftar att det finns en handbok men säger i intervjun att de anser att ett mentorskap bestående av erfarna lärare för nya obehöriga lärare bör finnas både för lektionsplanering och kommande betygssättning. Jämställdhetsarbete Av intervjuer med lärare och skolledning framgår att Elin Wägnerskolan arbetar med värdegrundskapande pedagogik och att de har jämställdhet som ett ledord i skolans värdegrund. Det ges flera exempel på hur jämställdhet tas upp i undervisningen, särskilt inom ramen för det som på skolan kallas projektet. Det framgår emellertid också av elevintervjuer att det finns elever som upplever att flickor och pojkar behandlas olika i undervisningen. I intervjuer med lärare framkommer att medvetenheten om detta varierar samt om det förekommer diskussioner i arbetslagen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I intervjuer med lärare, elevhälsa och skolledning framkommer att det inte finns något strategiskt jämställdhetsarbete utifrån skolans behov. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor mer systematiskt leder och styr ett strategiskt jämställdhetsarbete. Skolinspektionens granskning visar att skolans jämställdhetsarbete behöver utvecklas till ett mer systematiskt och strategiskt arbete som leds av rektor. Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Det

8 8 (22) framgår vidare att hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn har också ett särskilt ansvar för att utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. 2 Skolinspektionens granskning visar att det finns en medvetenhet på skolan om jämställdhet utifrån skolans värdegrund och i intervjuer med lärare ges flera goda exempel på hur jämställdhet utifrån normkritiskt tänkande tas upp i undervisningen i olika ämnen, såsom exempelvis i SO, slöjd samt idrott och hälsa. Det framgår emellertid också av intervjuer med lärare att det varierar i vilken utsträckning jämställdhetsfrågor diskuteras i arbetslagen och att det finns ett synsätt på skolan att fokus ska vara på individ och inte kön. Att detta synsätt är genomgående på skolan bekräftas också i intervju med elevhälsan och skolledningen. Vissa elever ger exempel på att jämställdhet tas upp i undervisningen och säger att det särskilt förekommer inom ramen för det så kallade projektet, medan andra elever säger att lärarna inte pratar om jämställdhet. På fråga från Skolinspektionen om flickor och pojkar behandlas lika på skolan ger elever flera exempel på att de inte tycker det. Vissa elever berättar bland annat att de tycker att pojkar tar mer tid och får större utrymme i klassrummet men att flickorna förväntas prestera mer. Det finns också elever som berättar att pojkar bestraffas kollektivt och som säger att det exempelvis bara är flickor som får sitta i grupprum och arbeta utanför klassrummet. Under flertalet lektionsobservationer som Skolinspektionen gör tar pojkarna mer utrymme, när det gäller tal på lektionen än flickorna. När lärarna får bemöta elevernas uppgifter om att flickor och pojkar behandlas olika svarar vissa lärare att det inte är bra om eleverna upplever att det är så, att de diskuterar i arbetslaget hur de ska bemöta eleverna, men 2 Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning 2.8 Rektorns ansvar

9 9 (22) inte utifrån ett jämställdhetsperspektiv utan gentemot individer. Någon annan lärare säger att de arbetar för att pojkarna inte ska ta så mycket utrymme, men att det tar tid och att de borde prata mer om det. I skolans analys av kunskapsresultaten uppmärksammas och jämförs flickors och pojkars resultat. I skolans egen uppföljning av kunskapsresultaten i årskurs 7 framkommer att flickorna ökar sina resultat i bild och fysik medan pojkarnas resultat sjunker över tid. I idrott och hälsa ökar pojkarna sina resultat medan flickornas sjunker i jämförelse med föregående års resultat. I intervjuer med skolledning och lärare säger de att analyserna av flickors och pojkars resultat speglar den bild av könsskillnader som finns i samhället i stort. De säger vidare att några specifika åtgärder inte sätts in utifrån skillnader mellan flickor och pojkar, däremot sätts åtgärder in på individbasis. Diskussioner om huruvida man behöver utveckla undervisningen utifrån resultaten av analysen har enligt lärare inte gjorts mer än vid enstaka tillfällen lärare emellan. Även om det framgår av intervjuer att jämställdhet tas upp i undervisningen inom ramen för olika ämnen och det ges goda exempel på hur man inom ramen för det så kallade projektet tar upp jämställdhetsfrågor ur ett normkritiskt perspektiv så visar granskningen också att det finns ett behov av ett mer systematiskt och strategiskt jämställdhetsarbete som omfattar alla lärare och processer på skolan. Skolinspektionen rekommenderar att skolledningen genom att leda ett strategiskt jämställdhetsarbete skapar en gemensam medvetenhet hos personalen kring hur de ska arbeta så att utbildningen är jämställd. Ett sådant strategiskt arbete kan exempelvis, utifrån uppgifterna att det finns elever som upplever att pojkar och flickor behandlas olika, innebära gemensamma analyser och diskussioner kring förhållningssätt kopplat till kön. Likaså kan det innebära en analys av och gemensam diskussion om på vilket sätt undervisningen eventuellt kan utvecklas utifrån de skillnader i pojkars och flickors resultat som har identifierats på skolan, även om dessa ligger i paritet med skillnaderna i riket. I detta arbete ingår att titta på om det finns mönster på skolan och i undervisningen som tyder på att särskilt flickor eller pojkar drabbas i utbildningen utifrån könstillhörighet. 3 Skolan behöver ha strategier som följs upp och omprövas för att på ett effektivt sätt motverka traditionella 3 SOU 2009:64, Flickor och pojkar i skolan- hur jämställt är det? S. 42 f. Även om detta enbart gäller jämställdhet är resonemanget överförbart även på övriga värden som skolan har att förmedla.

10 10 (22) könsmönster. Varje lärare ska särskilt verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande i undervisningen. För att det ska fungera behöver rektorn ta ansvar för att tydliggöra vikten av att detta arbete bedrivs, säkerställa att förutsättningar finns för samverkan och gemensamma diskussioner och följa upp det arbete som bedrivs på området. Utbildningens organisering, innehåll och arbetsformer måste systematiskt och löpande följas upp på ett sådant sätt att eventuella könsmönster uppmärksammas. Det kan handla om att analysera anmälningar om kränkande behandling, utbildningsval som rekommenderas i studie- och yrkesvägledningen eller könsmönster som synliggörs genom elevhälsans arbete. Undervisning Skolinspektionen bedömer följande: Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande samt 2.6 Skolan och omvärlden, 5 Kursplaner med kunskapskrav De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att undervisningen huvudsakligen främjar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden. Av intervjuer och observationer framgår att undervisningen mestadels är målfokuserad, varierad och innehåller ett aktivt lärarstöd. Vidare framgår att eleverna ges möjlighet att reflektera över sitt lärande och delta i planering och innehåll, framför allt inom ramen för skolans projekt. Dock behöver undervisningen utvecklas när det gäller stimulans och utmaningar för de elever som snabbt blir klara med sina uppgifter och som behöver ytterligare utmaningar för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket.

11 11 (22) Målfokuserad, varierad undervisning och aktivt lärarstöd Skolinspektionens granskning av Elin Wägnerskolan visar att undervisningen mestadels är målfokuserad, varierad och innehåller ett aktivt lärarstöd. Av intervjuer och lektionsobservationer som Skolinspektionen genomfört framgår att lärare förklarar syftet med lektionen och i de flesta fall tydliggör mål med olika lektionsmoment och att målen överensstämmer väl med målen i läroplanen. Lärarna säger att de presenterar sin planering för eleverna, både på lektionen och på skolans lärplattform, vilket också exemplifieras under Skolinspektionens lektionsbesök. Vid någon lektion som Skolinspektionen observerade knyter läraren an till innehållet i såväl tidigare lektioner, pågående projektarbete samt till kommande lektioner. Flera lärare ger elever respons på deras arbete och prestationer och uppmuntrar och berömmer eleverna. Vid observationer och av intervjuer framgår att eleverna ges ett aktivt lärarstöd så att de kan förstå uppgifterna och komma vidare. Lärarna förklarar uppgifterna och hur eleverna kan ta sig an dem. Lärarna ser också till att alla elever kommer igång genom att gå runt och kolla av att eleverna förstått. På flertalet av de observerade lektionerna är uppgifterna varierade och eleverna får arbeta enskilt, i par och i grupp. När elever är klara med uppgifter uppstår det pauser som vid några lektioner leder till att studieron störs och det finns lektioner där elever som blir klara sitter och gör annat till dess att lektionen avslutas, utan att läraren agerar. Under några lektionsobservationer avslutas lektionerna genom att läraren summerar lektionens innehåll och ger eleverna en plan framåt, inför kommande lektion i de högre årskurserna och för hela veckan i de lägre årskurserna. Under andra observerade lektioner är det inget tydligt avslut. Av insänd dokumentation framgår att det finns en tänkt struktur för hur lektionerna ska avslutas. Under de lektioner som Skolinspektionen observerade görs detta på hälften av lektionerna. Vad gäller elevers möjlighet till reflektion över sitt lärande och delaktighet i planering och utvärdering så framgår det av intervjuer att det till viss del förekommer inom ramen för projektet. Elever, elevhälsa, lärare och skolledning säger att projektet innehåller övningar och frågor där eleverna får möjlighet att reflektera utan ett givet svar och att eleverna också har möjligheter att ta ansvar över sitt eget lärande. Lärare och skolledning säger vidare i intervjuerna att resultatet vad gäller hur elevers synpunkter kan påverka undervisningen i projektet ligger något lägre i utvärderingar om delaktighet. I intervju säger eleverna att de kan påverka projektet ju högre upp i årskurserna de kommer. I intervju med elever framkommer det att de får lov att vara med och påverka innehåll och upplägg i de olika teman som projekten utgörs av. De säger vidare att arbetet i projektet fungerar när de har ett intressant ämne. Några elever säger dock att projekten tar mycket tid av undervisningen och beskriver projekttiden som utfyllnad. Någon av eleverna säger att hen hellre hade velat ha

12 12 (22) ämnen för att lära sig mer. Elin Wägnerskolan deltog hösten 2017 i Skolenkäten 4 som genomförs av skolinspektionen. Resultaten av enkäterna redovisas på skolenhetsnivå för varje frågeområde och i form av ett index där 0 är lägst resultat och 10 är högst resultat. Indexet kan jämföras med resultatet för samtliga skolor som deltog i samma enkätomgång. Ett högt indexvärde indikerar en positiv uppfattning och ett lågt indexvärde indikerar en negativ uppfattning.resultaten för den pedagogiska pesonalens uppfattning för elevinflytande ger indexvärdet 6,1 vilket kan jämföras med samtliga medverkande skolenheters värde som är 6,4. Enkäten för elever gjordes inte hösten 2017 eftersom Elin Wägnerskolan inte hade årskurs 9 då. Stimulans och utmaning Granskningen visar vidare att det finns möjlighet att utveckla undervisningen ytterligare när det gäller att ge eleverna stimulans och utmaning. Flertalet elever säger i intervju att de flesta lärare tror på eleverna och att lärarna har höga förväntningar på dem. Detta bekräftas av lärarna som berättar att de har diskussioner i arbetslagen om vikten av att lyfta alla. Detta bekräftas också av elevhälsan som i intervju lyfter fram mentorernas aktiva arbete med att stärka eleverna både genom att de regelbundet träffar eleverna, skriver veckobrev till föräldrarna och att mentorerna och lärarna tar hjälp av elevhälsan med elever som de vill motivera ytterligare. Vad gäller hur innehåll och arbetssätt anpassas till aktuell elevgrupp så framgår det av granskningen att det varierar om elever som snabbt blir färdiga med sina uppgifter får ytterligare utmaningar. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Undervisningens innehåll och arbetssätt behöver anpassas mer till aktuell elevgrupp så att den stimulerar och utmanar alla elever, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. 4 Skolenkäten hösten 2017, Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola, Elin Wägnerskolan, Växjö kommun

13 13 (22) Skolinspektionens granskning visar att undervisningen inte är tillräckligt anpassad för att alla elever ska bli utmanade och stimulerade. En central utgångspunkt i skollagen 5 och läroplanen 6 är att undervisningen ska utgå från och anpassas efter de enskilda elevernas olika behov och förutsättningar. Varje elev ska ges ledning och stimulans efter sina förutsättningar. En utmanande undervisning innebär att läraren kognitivt utmanar eleverna med uppgifter och aktiviteter, som utvecklar och utmanar deras tänkande. Detta anses i sin tur främja och stärka elevernas motivation och engagemang i undervisningen. 7 I intervju med elever framkommer att lärarna individanpassar lektionerna. Eleverna säger att lärarna ger dem den hjälp och det stöd de behöver under lektionen. Intervjuade lärare ger flera exempel på anpassningar i undervisningen för att tillgodose de elever som behöver lite mer stöd. Elever säger också att det finns lektioner där de får vänta eller göra uppgifter av samma svårighetsgrad då de blivit klara med de uppgifter som presenterats. Några elever säger att de ibland får extrauppgifter som är svårare men andra säger att vissa lärare inte agerar då de är klara utan att de tillåter att elever sitter med datorer och gör annat. Eleverna säger att det får konsekvensen att de tappar motivationen. I intervju med lärare framkommer att vissa lärare ger andra uppgifter på en högre nivå till elever som har behov av ytterligare stimulans, bland annat i matematik. Skolledningen bekräftar elevernas uppgifter och säger att fokus i elevhälsoteam och i arbetslagen främst ligger på extra anpassningar och särskilt stöd. I intervjun med lärare framkommer att anpassning i undervisningen för att ge stimulans och utmaning för elever att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling inte diskuteras mer än spontant i arbetslagen. Lärare och skolledning säger också i intervju att en av utmaningarna i en nystartad skola där det tillkommer flera lärare varje läsårsstart är att implementera den struktur i undervisningen som är framtagen gemensamt med lärare och skolledning. I den 5 Skollagen (2010:800) 3 kap, 3, 6 Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) 2.2 Kunskaper 7 Nordenbo, S-E. m.fl.(2008) Teachers competences and pupil achievement in pre-school and school: A systematic review carried out for The ministry of Education and Research, Olso, Köpenhamn: Danish Clearinghouse for Educational Research, s.52f; Scheerens,J. m fl. (2007) Review and meta-analysis of school and teaching effectiveness, Enschede: University of Twente, Department of Educational Organization and Management, s.120ff, 131; Hattie 2009, s110 f.

14 14 (22) framtagna strukturen ingår att möta alla elever i undervisningen utifrån deras enskilda behov och förutsättningar. Även om granskningen visar att undervisningen som genomförs på skolan är varierad och delvis individanpassad så framkommer det också att det finns ett behov av att rektor ser till att undervisningen anpassas, så att den stimulerar och utmanar även de elever som nått längre i sin kunskapsutveckling. Skolinspektionen rekommenderar att skolledningen utvecklar arbetet genom att tillsammans med lärarna och elevhälsan också lyfta elever i behov av utmaningar i de olika mötesforum som skolan har, det vill säga arbetslagsmöten, elevhälsomöten och de pedagogiska samtalen. Rent konkret handlar det om att som lärare erbjuda en större variation av uppgifter att välja mellan för elever och att de extra uppgifter som erbjuds elever som snabbt blir klara är av fördjupande karaktär, snarare än upprepande. 8 Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer följande: Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 3 kap. 3, 5 kap. 3, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att skolans arbete med att skapa trygghet och studiero är välfungerande. Av intervjuer med samtliga grupper framgår att det finns ett medvetet arbete med att skapa trygghet och studiero på skolan. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. 8 Skolinspektionen (2016a) Utmaningar i undervisningen: Många elever behöver mer stimulans och utmaningar, Tematisk analys, Stockholm: Skolinspektionen s 6.

15 15 (22) Trygghet och studiero Skolinspektionens granskning visar att Elin Wägnerskolan bedriver ett välfungerande arbete för att säkerställa trygghet på skolan. I intervju med elevhälsan framkommer det att trygghetsenkäter görs, trygghetsvandringar genomförs och trygghetsskapande aktiviteter sätts in om enkäter visar att något område på skolan är otryggt. När det uppmärksammas, antingen utifrån enkäter eller att någon signalerar att något område på skolan är otryggt, vidtas åtgärder direkt säger både lärare, elevhälsan och skolledningen. I intervjuer med elever framkommer att elever känner sig trygga på skolan. I samtliga intervjuer framkommer att personalen på skolan har ett gemensamt förhållningssätt när det kommer till arbetet med att skapa trygghet. Skolan arbetar med rastvaktsschema och pedagogisk lunch där lärarna är tillsammans med eleverna. Lärarna formulerar ordningsregler tillsammans med eleverna och gör gemensamma trygghetsvandringar. Detta arbete följs upp av skolledningen. I intervju med elevhälsan framkommer också att skolan gör trygghetsskapande aktiviteter i form av samarbetsövningar för att eleverna ska lära känna varandra och utflykter i samma syfte. Detta görs i alla årskurser. Skolinspektionens granskning visar också att Elin Wägnerskolan har ett samlat arbete kring att skapa studiero. I inkommen dokumentation och i intervjuer med lärare och skolledning framkommer att det finns en uttalad struktur för undervisningen och att den bidrar till ökad studiero. Lektionsobservationer visar att flera lärare använder ett placeringsschema för eleverna, hur de ska sitta, i klassrummen för att förbättra studieron. Elever säger i intervjuer att de flesta lärare har struktur på sina lektioner och kan hålla ordning på klassen men att studieron störs i vissa ämnen, enligt eleverna till följd av att läraren inte blir respekterad av klassen. Intervjuade lärare säger att de också tar hjälp av specialpedagog på skolan för att kunna skapa studiero. Elever, personal och skolledningen ger exempel på insatser på skolan som gett positiva resultat för studieron, till exempel att undervisningen är mobilfri och att resurser i form av mer personal sätts in i klasser där studieron inte är så bra. Skolledningen bekräftar elevernas uppgifter om att studieron varierar mellan olika lärare och klasser men uppger också att de har tagit krafttag för att komma till rätta med detta, att de är tydligare mot lärare nu och att detta diskuteras som en stående punkt i arbetslagen.

16 16 (22) Bedömning och betygssättning Skolinspektionen bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 1 kap. 9, 3 kap. 14 och 15, 10 kap. 20a skollagen 9 kap. 20 och 22b skolförordningen Lgr Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att rektorn analyserar eventuella skillnader i betyg i olika ämnen/årskurser, mellan resultat på nationella ämnesprov och slutbetyg. Granskningen visar dock att rektors arbete med att ge lärarna förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg behöver utvecklas ytterligare. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Skillnader och avvikelser i betyg Skolinspektionens granskning visar att skolledningen har ett fungerande system för att diskutera och analysera skillnader och avvikelser i betyg. Skolledningen och lärare analyserar betyg i olika ämnen och årskurser, jämför resultat med nationella prov och ämnesprov med slutbetygen. I intervju med lärare framkommer att rektor har diskussioner med lärare vid betygssättning i de fall det behövs. Det framgår vidare att förstelärarna har fått ett uppdrag att planera en struktur för analys och bedömning som ska införas på de pedagogiska planeringsmötena. Likvärdiga bedömningar Skolinspektionens granskning visar dock att lärarna inte fullt ut använder sig av olika metoder för att säkerställa att de gör likvärdiga bedömningar. Granskningen visar vidare att rektorn behöver ge lärarna ytterligare förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. I intervjuer framkommer det att alla lärare inte ges samma förutsättningar då de är ensamma i ett ämne eller inte har utrymme att ha diskussioner i ämneslagen.

17 17 (22) Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Rektor behöver ge lärare ytterligare förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. Skolinspektionens granskning visar att skolledningen inte ger lärare tillräckliga förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. I skollagen 9 och läroplanen 10 framgår att rektorn ansvarar för att betygssättning är likvärdig utifrån de nationella målen. I intervju med lärare framkommer att skolledningen har diskussioner med lärare vid betygssättning i de fall det behövs. Lärarna säger också att de sambedömer nationella prov och att det i ämneslagen förs diskussioner kring bedömning och betygssättning. Detta arbete är mer spontant, säger lärarna och de säger att de även diskuterar bedömningar med ämneskollegor. Någon lärare uppger att hen använder sig av Skolverkets bedömningsstöd och att hen även tänkt ta kontakt med andra skolor eftersom hen är ensam lärare i ett ämne. Någon annan lärare uttrycker att det är jobbigt att vara ensam lärare i ett ämne. Vidare säger lärarna att för att kunna ha gemensamma bedömningsdiskussioner krävs en gemensam grovplanering, det finns lärare som har det, dock inte alla. I dokumentation och intervju med skolledningen framkommer att det finns utrymme för lärarna att ha sambedömning och diskussioner kring betygssättning. Vidare säger skolledningen att de arbetar med att ge förutsättningar för likvärdig bedömning och betygssättning framförallt på lärarnas ämnesträffar, där lärarna får möjlighet att sitta tillsammans och jämföra sina underlag. Skolledningen uppger att de är med i de ämneslag där det varierar mest i bedömningarna. På fråga från Skolinspektionen om hur rektorn säkerställer att de betyg som sätts är korrekta och likvärdiga svarar lärare att rektorn litar på dem och att hen också ska kunna göra det. 9 Skollagen (2010:800) 3 kap, Lgr,11, kap 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.7 Bedömning och betyg

18 18 (22) Lärare behöver regelbundet ges möjlighet att diskutera och analysera hur de bedömer elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Lärare behöver också ges möjlighet att samverka både inom och mellan skolor. Att diskutera bedömning och betygssättning med andra professionella bidrar till att bedömningen blir mer tillförlitlig och inte låter sig påverkas av till exempel lokala traditioner eller bedömningskulturer. 11 Även om lärarna på Elin Wägnerskolan ges vissa förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen, bland annat genom utrymme att diskutera bedömning och betygssättning på olika möten, så visar granskningen också att det kan vara upp till enskilda lärare om sådana diskussioner kommer till stånd och om bedömningsstöd används samt att vissa lärare känner sig ensamma i detta arbete. Skolinspektionen rekommenderar rektor att säkerställa att diskussioner både kring bedömning och inför betygsättning regelbundet kommer till stånd mellan lärare och i arbetslagen och att även de lärare som är ensamma i sitt ämne ges möjlighet till samverkan med andra skolor i detta arbete. Bedömning och betygssättning är en komplex praktik och kräver att lärare inte lämnas ensamma i arbetet. När det är dags för betyg analyserar och värderar lärare hur relevant och rättvisande bild olika underlag ger av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Här är det viktigt att lärarna ges förutsättning att kvalitetssäkra sin betygssättning, dels i relation till de nationella styrdokumenten, dels med varandra. 12 För att ge stöd till skolorna har Skolverket tagit fram bedömningsstöd som lärare bör använda sig av, även om alla inte är obligatoriska. Bedömningsstöden är en metod för skolan att se till att bedömningarna håller en likvärdig nivå med den nationella. 13 På Skolinspektionens vägnar 11 Skolverket (2016) Betygsskalan och betygen B och D, Stödmaterial, Reviderad version, Stockholm: Fritzes. 12 Skolverket (2016) Betygsskalan och betygen B och D, Stödmaterial, Reviderad version, Stockholm: Fritzes. 13 Se och flikarna Prov och bedömning - Bedömning - Bedömningsstöd. Se också aktuell information på Skolverkets hemsida för vilket bedömningsstöd som är obligatoriskt och inte.

19 19 (22) X Jenny Fahlman Beslutsfattare Signerat av: Jenny Fahlman X Lena Oxelgren Föredragande Signerat av: Lena Oxelgren I handläggningen av ärendet har även Maria Nyman och Annika Mullaart Ed medverkat.

20 20 (22) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: 6 lektionsobservationer 2 gruppintervjuer med elever 2 gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor och biträdande rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorns lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov

21 21 (22) och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande. Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning präglas utbildningen av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida:

22 22 (22) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Skolinspektionen besökte skolenheten den 4 september 2018 och den 5 september Besöket genomfördes av Lena Oxelgren och Annika Mullaart Ed. Elin Wägnerskolan är en grundskola, årskurs 6-9 som är centralt belägen i Växjö. Skolan startade 2016 och har successivt ökat antalet elever och årskurser under åren de varit igång. På skolan går det idag 364 elever i årskurs 6-9.