Beslut. Nacka kommun (21) Dnr :6414. Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Skuru skola i Nacka kommun

Transkript

1 Beslut Nacka kommun (21) Dnr :6414 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Skuru skola i Nacka kommun

2 2 (21) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Skuru skola avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning Skolinspektionen bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger Skolinspektionen att utvecklingsarbeten behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte Skolinspektionen motsvarande redovisning men lämnar framåtsyftande kommentarer. Beslut: Skolinspektionen bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Skuru skola i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i låg utsträckning skolans utveckling av undervisningen. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn i högre utsträckning följer upp och analyserar skolenhetens måluppfyllelse (elevers studieresultat, resultat kopplade till värdegrundsarbetet, undervisningens genomförande, t.ex. hur värden förmedlas i undervisningen och förutsättningar för undervisningens genomförande) och genomför nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån analysen. Undervisning Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

3 3 (21) Att rektorn tar ansvar för att lärarna utvecklar metoder för att planera och utvärdera undervisningen med eleverna. Trygghet och studiero Skolan arbetar i flera delar med att säkerställa att utbildningen präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn ser till att det finns ett samlat och förebyggande arbete med att skapa studiero så att eleverna kan ägna sig åt skoluppgifter i högre utsträckning. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i låg utsträckning. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn utvecklar arbetet med att analysera och kvalitetssäkra lärarnas bedömningar för att få kännedom om eventuella avvikelser i syfte att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 30 augusti 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :6414) i de handlingar som sänds in.

4 4 (21) Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens bedömningar för respektive område. Rektors ledarskap Författningsstöd 1 kap. 5, 2 kap och 34, 4 kap. 4-7 skollagen Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Skolans uppdrag, Varje skolas utveckling. 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden, 2.8 Rektorns ansvar Skolinspektionen bedömer följande: Rektorn leder och styr i låg utsträckning skolans utveckling av undervisningen. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser som myndigheten gjort under besöket. Rektor följer endast i begränsad utsträckning upp, analyserar och utvecklar verksamheten Skolinspektionens granskning visar att rektor genomför en uppföljning som bara omfattar vissa av verksamhetens delar och att beslut om och genomförandet av utvecklingsåtgärder i högre utsträckning behöver vara behovsanpassade för skolans verksamhet. Av utredningen framkommer att det sker en viss uppföljning av elevernas kunskapsresultat. Rektor har till exempel uppgett att kunskapsresultaten regelbundet följs upp såväl som att uppföljningen endast omfattar nationella prov och betyg. Rektor har även berättat att det genomförts klasskonferenser i årskurserna 1-5 där resultaten diskuteras liksom att resultaten generellt diskuteras på arbetsplatsträffar och i ämneslagen. På Skolinspektionens begäran har rektor redovisat en sammanställning av kunskapsresultaten avseende årskurserna 1, 3, 6 och 9 av vilken det framgår att uppföljningen endast omfattar läsförståelse i årskurs 1, att resultaten i årskurs 3 inte finns sammanställda men att resultaten i årskurserna 6 och 9 följts upp i samtliga ämnen. Det framkommer vidare att resultatet av värdegrundsarbetet inte följs upp. Av utredningen framkommer vidare att tryggheten och delvis även studieron regelbundet följs upp av elevhälsoteamet genom trygghetspromenader och enkäter. Det framkommer även att det sker en uppföljning av vissa resultat kopplade till genomförandet av undervisningen, bland annat har eleverna svarat på frågor ställda

5 5 (21) av skolan om de tycker att undervisningen motiverar dem att lära sig mer och om de upplever att de har inflytande på skolarbetet. Den biträdande rektorn och specialpedagogen genomför även vissa lektionsobservationer. Det framkommer vidare av skolans dokumenterade kvalitetsarbete att uppföljningen inkluderar ekonomiska och personella förutsättningar såsom förändring av antalet elever, behov av kompetensutveckling och lärarnas behörighet. Av utredningen framkommer vidare att rektor beslutat om flertalet utvecklingsåtgärder i syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Det framkommer emellertid inte på vilket sätt dessa åtgärder är kopplade till verksamhetens behov utifrån de uppgifter som samlats in i resultatuppföljningen. Av skolans dokumentation framkommer t.ex. att det har genomförts insatser i syfte att förbättra och utveckla verksamheten i form av bland annat Skolverkets utbildningsinsats Läslyftet och PRIO 1 men det saknas en redovisning av skälen till att rektorn valt just dessa insatser i syfte att höja undervisningens kvalitet och elevernas måluppfyllelse. Rektorn uppger att de genomförda lektionsobservationerna lett till att vissa utvecklingsåtgärder vidtagits som t.ex. ett arbete med att utveckla undervisningens struktur. Eftersom rektorns uppföljning endast omfattar vissa av verksamhetens delar och därför bara har tillgång till ett begränsat informationsunderlag för analys och beslut om utvecklingsåtgärder, så bedömer Skolinspektionen att rektorn behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Detta beskrivs nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Rektorn ger begränsad ledning och styrning kring frågor som rör skolans jämställdhetsarbete Granskningen visar att rektor endast i begränsad utsträckning bedriver ett strategiskt jämställdhetsarbete i syfte att se till att både flickor och pojkar har likvärdiga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Det arbete som görs inom detta område är vidare beroende av initiativ från enskilda lärare eller annan personal i skolan. Rektorn uppger att det under tidigare läsår har gjorts enkäter på skolan i vissa ämnen och årskurser samt att det har förts diskussioner kring hur olika skoluppgifter kan gynna flickor respektive pojkar oavsett könstillhörighet. Av granskningen framgår 1 PRIO Planering, Resultat, Initiativ och Organisation är ett utvecklingsarbete som sedan januari 2012 drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholms stad.

6 6 (21) att pojkars och flickors resultat jämförs. Rektor uppger dock att skolan inte genomfört något gemensamt arbete kring jämställdhet och att de insatser som genomförts inte heller har följts upp. Rektor berättar dock att lärare i årskurserna 4-6 arbetar medvetet med vissa insatser i sina klasser. I intervju med lärare och elevhälsa framgår vidare att den medvetenhet som finns framförallt ligger på individuell nivå hos enstaka lärare. Det framgår även att det arbete som görs sällan eller aldrig följs upp av rektorn. I Skolinspektionens enkät som genomfördes vårterminen 2018 uppgav 43 procent av eleverna i årskurs 9 att påståendet att de i deras skola pratar om jämställdhet mellan könen stämmer ganska dåligt eller inte stämmer alls. 2 Rektor leder och organiserar till viss del lärarnas lärande för att utveckla undervisningens kvalitet Granskningen visar att rektorn till viss del leder och organiserar det pedagogiska arbetet och ger lärarna förutsättningar till kollegialt samarbete. Av utredningen framkommer att rektorn genom en ny typ av kalendarium skapat vissa förutsättningar för lärare att samverka mer med varandra. Granskningen visar att det är tydligt för lärare och övrig skolpersonal vilka skolans arbets- och förhållningssätt är och hur skolan ska arbeta i olika avseenden. Lärarnas samverkan är dock begränsad och förekommer framförallt i de olika arbetslag som skolan är organiserad i vilket leder till att det sällan sker någon samverkan över arbetslagsgränserna. I flera intervjuer framkommer att de olika arbetslagen är som skolor i skolan och att lärare sällan kommunicerar eller samverkar i andra konstellationer än i de befintliga arbetslagen. Utredningen visar vidare att de olika arbetslagen och andra organiserade grupper i personalen har otydliga roller och mandat. Det framkommer även att obehöriga lärare introduceras i yrket på ett varierat sätt och att det sällan är så att de får en planerad och noga övervägd introduktion. Enligt Skolverkets nationella statistik för läsåret 2017/18 var andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne 76,1 procent. 3 I intervju med rektorn framkommer dock att det finns ett system för nya 2 Skolenkäten våren 2018, enkätresultat för elever i årskurs 9, 3 Skolverkets nationella statistik för läsåret 2017/18,

7 7 (21) lärare där förstelärare har ett uppdrag att stötta och även vara medbedömare i bedömningssituationen. I detta arbete ingår då även obehöriga lärare. Lärare uppger i intervju att det till viss del är otydligt hur obehöriga lärare introduceras men de flesta lärarna känner till hur nya lärare introduceras. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn i högre utsträckning följer upp och analyserar skolenhetens måluppfyllelse (elevers studieresultat, resultat kopplade till värdegrundsarbetet, undervisningens genomförande, t.ex. hur värden förmedlas i undervisningen och förutsättningar för undervisningens genomförande) och genomför nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån analysen. Granskningen visar att rektorn behöver utveckla arbetet med uppföljning av hur väl verksamheten fungerar. De uppgifter som rektor hämtar in i uppföljningen utgör endast ett begränsat underlag för analys och vidare för beslut om behovsanpassade utvecklingsåtgärder. Av granskningen framkommer bl.a. att rektorns uppföljning av elevernas kunskapsresultat inte omfattar samtliga resultat i alla ämnen och årskurser. Det framkommer vidare att resultatet av värdegrundsarbetet inte följs upp. Mot bakgrund av att rektorns uppföljning inte omfattar hela verksamheten så saknar rektorn ett fullständigt underlag för analys av verksamhetens måluppfyllelse. En konsekvens av en sådan begränsad uppföljning är att elevernas kunskapsresultat och lärande inte är i fokus eftersom rektorn helt enkelt inte har kunskap om resultaten eller hur undervisningen bedrivs på skolan. Av 4 kap. 3-4 skollagen följer att varje skolenhet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet följer bland annat att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp

8 8 (21) och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 4 Enligt Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete framgår att det är viktigt att rektorn följer upp hur arbetssätt och metoder i undervisningen påverkar elevers lärande och utveckling. Utgångspunkten är de nationella målen och de områden som man har valt att fokusera på i utvecklingsarbetet. 5 Skolinspektionen rekommenderar därför rektorn att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet vilket innebär att ständigt pröva verksamheten, följa upp resultaten och sätta in nödvändiga utvecklingsåtgärder samt arbeta med att utveckla nya metoder där elevernas kunskapsresultat och lärande är i fokus. Detta bör ske genom uppföljning av samtliga kunskapsresultat i alla ämnen och årskurser samt övriga resultat kopplade till verksamheten. Uppföljningen bör till exempel omfatta undervisningens genomförande, hur väl den fungerar samt på vilket sätt den genomsyras av skolans värdegrundsuppdrag. Detta i syfte att ge alla elever den undervisning och utbildning de har rätt till samt möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Undervisning Författningsstöd 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen (2011:185) Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden 5. Kursplaner med kunskapskrav Skolinspektionen bedömer följande: Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. 4 Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, bilaga 1, 1 och 2.8 (Lgr 11). 5 Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Fritzes. s. 28

9 9 (21) Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser som myndigheten gjort under besöket. Undervisningen är till viss del målfokuserad, varierad och innehåller ett aktivt lärarstöd Granskningen visar att undervisningen till viss del är varierad och stimulerande för eleverna. Av utredningen framgår att den variation som sker i undervisningen är beroende av hur väl den enskilde läraren lägger upp och planerar lektionen. Observationer visar att elever vid vissa tillfällen ges möjlighet att växla mellan olika arbetsformer som till exempel helklassundervisning varvat med grupparbeten och enskilt arbete. Några lärare utgår ifrån en modell EPA som står för Enskilt, Par och Alla. När undervisningen är utformad enligt denna modell observerar Skolinspektionen exempel på en varierad undervisning. I dessa fall är även lektionens innehåll och arbetsprocesser anpassade till den tid lektionen rymmer. Skolinspektionen uppfattar även att elever är engagerade under hela lektionen vid dessa tillfällen. Elever uppger vidare att den typen av lektioner vanligtvis är både intressanta och lärorika. Vid andra observerade lektioner är undervisningen mer enformig där alla elever gör samma uppgifter samtidigt och elever får vänta på varandra innan de kan komma igång med en ny uppgift. Det framgår av både intervjuer och observationer att lärarna vid dessa tillfällen inte alltid hjälper eleverna att komma igång med skolarbetet när de har fastnat. Skolinspektionen iakttar bland annat att eleverna vid dessa tillfällen varken får stöd i att komma igång med sina uppgifter eller tillräckliga förklaringar av lärarna till hur de ska göra för att bibehålla sitt intresse och sitt engagemang. Av granskningen framgår också att det är vanligt att eleverna gör annat än den skoluppgift de fått när de inte kommer vidare med skolarbetet. Det kan till exempel vara att spela på sin dator eller luta sig över bänken med ansiktet i bordsskivan och med hörlurar i öronen. Av granskningen framkommer vidare att undervisningen ofta är strukturerad med en tydlig inledning där läraren beskriver lektionens upplägg och innehåll. Skolinspektionens observationer visar att det är vanligt att det står uppskrivet på tavlan vilka moment lektionen kommer att innehålla tillsammans med tidsangivelser för när eleverna ska utföra vissa uppgifter. Detta innebär även att det vanligtvis är ett visst logiskt flöde mellan uppgifter och arbetsmoment i undervisningen. Vid några observerade lektioner går läraren strukturerat igenom vad eleverna har lärt sig medan det vid ett flertal andra lektioner iakttas att läraren avslutar lektionen med att säga Bra jobbat, nu kan ni gå på rast! eller liknande. Av utredningen framkommer däremot att det sällan är tydligt på vilket sätt syftet med lektionen överensstämmer med läroplanens mål på ett sådant sätt att eleverna förstår kopplingen mellan de kunskaper undervisningen ska ge och ämnets centrala innehåll. Av observationer

10 10 (21) framkommer vidare att det varierar i vilken grad en lektion avslutas genom att undervisningens olika delar och dess relation till syftet med lektionen sammanfattas av läraren. Ett flertal lektioner som Skolinspektionen observerat visar även att eleverna i slutet av en lektion tar kommandot och uppmärksammar läraren på att lektionen är slut. Vid några observerade lektioner går även flera elever ut ur klassrummet innan läraren har avslutat. Vid några lektioner som observeras står eleverna i en klunga vid dörren och väntar på att läraren ska säga några avslutande ord innan de lämnar lektionssalen. Undervisningen stimulerar och utmanar till viss del eleverna utifrån varje enskild individs behov och förutsättningar Granskningen visar att lärarna arbetar med att stärka elevernas självförtroende och motivation att lära. Skolinspektionens observationer visar att lärarna ofta har höga förväntningar på eleverna. Visserligen visar granskningen att undervisningen endast bitvis innehåller utmanande uppgifter men majoriteten av lärarna jobbar ändå med att uppmuntra eleverna att försöka nå lektionens mål. Ett flertal elever klarar vid lektionsobservationer av att lösa de problem läraren ger dem vilket ökar deras möjlighet att känna självförtroende och bli motiverade att lösa fler uppgifter under lektionens gång. Det gör även att det finns goda förutsättningar för eleverna att få syn på sitt eget lärande och hur de kan nå längre än vad de till en början kanske trodde. Av granskningen framgår dock att lärarnas arbete med detta varierar. Både av observationer och i intervjuer framgår att lärarna i de lägre årskurserna arbetar mer aktivt med att stärka elevernas självförtroende och vilja att lära medan det i de högre årskurserna är beroende av undervisningssituationen. Granskningen visar utöver detta att lärarna i alla årskurser arbetar aktivt för att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet för att på så sätt gynna elevernas självuppfattning avseende deras förmåga att lära. Skolinspektionens lektionsobservationer innehåller tillfällen då lärare säger bekräftande och uppmuntrande ord till eleverna så att de lättare kan tillgodogöra sig undervisningen. Granskningen visar att undervisningen endast i begränsad utsträckning är anpassad till den aktuella elevgruppens behov och förutsättningar. Av utredningen framgår att alla elever vanligtvis gör samma och likadana uppgifter under lektionerna. Av utredningen framkommer även att eleverna kan få extra uppgifter att göra när de är klara med en uppgift. De extra uppgifterna är då, enligt vad Skolinspektionen uppfattar, liknande uppgifter som de eleverna redan har gjort. Granskningen visar vidare att undervisningen ofta är anpassad till en medelnivå snarare än utifrån den nivå eleverna i den aktuella elevgruppen befinner sig på. Det framkommer vidare att lärare sällan eller aldrig tar reda på vilka behov och förutsättningar som eleverna har för att stimuleras

11 11 (21) och lära sig på bästa sätt för att sedan kunna anpassa undervisningen efter den aktuella elevgruppens behov. Vid lektionsobservationer iakttas att det ofta förekommer att elever väntar på att andra elever i klassen ska bli klara med olika uppgifter och att de under tiden de väntar gör andra saker än skoluppgiften, som till exempel att de spelar på sin dator eller ritar. Undervisningen genomförs endast i begränsad utsträckning så att eleverna görs delaktiga i sitt eget lärande Granskningen visar att eleverna endast i begränsad utsträckning ges strategier för att reflektera över sitt lärande samt utveckla sin förmåga att ta ansvar över sitt eget lärande. Av utredningen framkommer att lärarna endast undantagsvis utformar undervisningen så att elevernas förmåga att ta eget personligt ansvar för lärandet främjas. Granskningen visar vidare att eleverna vanligtvis gör de uppgifter läraren förevisar dem samt att utrymmet för eleverna att reflektera över sitt eget lärande är litet eller i vissa fall obefintligt. Av utredningen framkommer att vissa lärare arbetar medvetet med att i sin undervisning använda uppgifter som innebär att eleverna ges möjlighet att reflektera över sitt lärande. Elever uppger dock att flera lärare inte bryr sig och säger låt oss bara få undervisa. Av utredningen framgår vidare att lärare sällan har kännedom om hur andra lärare och arbetslag arbetar med att ge eleverna egna strategier för att lära och möjligheter till att reflektera över sitt eget lärande. Granskningen visar att lärarna endast i begränsad utsträckning använder metoder för att planera och utvärdera undervisningen med eleverna. Av utredningen framkommer att elever sällan eller aldrig medverkar i planering och utvärdering av undervisningens arbetssätt, arbetsformer och innehåll. Visserligen gör en del lärare en utvärdering av sin egen undervisning vid termins- eller läsårsslut men enligt eleverna är det sällan som dessa utvärderingar leder till att undervisningen utvecklas eller förändras utifrån de synpunkter eleverna lämnat. Några elever uppger att de tror att utvärderingen ibland förändrar undervisningen, men de vet inte säkert. Eftersom lärarna endast i begränsad utsträckning använder metoder för att planera och utvärdera undervisningen med eleverna så bedömer Skolinspektionen att rektorn behöver ta ansvar för att lärarna utvecklar den aspekten av undervisningen. Detta beskrivs nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

12 12 (21) Att rektorn tar ansvar för att lärarna utvecklar metoder för att planera och utvärdera undervisningen med eleverna. Granskningen visar att elever sällan eller aldrig medverkar i planering och utvärdering av undervisningens arbetssätt, arbetsformer och innehåll. Detta kan vara en orsak till att det framkommit vid granskningen att det finns elever som ibland förhåller sig passiva till undervisningens innehåll. En konsekvens av detta är att elevernas intresse och aktivitet i undervisningssituationen minskar och det blir svårare för eleverna att tillgodogöra sig innehållet i utbildningen. Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Vidare anges att läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. 6 Skolinspektionen rekommenderar därför rektor att utvecklar arbetet med att ge eleverna ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Detta kan ske genom att eleverna stimuleras till att ta aktiv del i planering och utvärdering av lektioner. Lärarna kan t.ex. i planeringen av olika arbetsmoment resonera med eleverna kring vad det centrala innehållet i detalj ska fokusera på, vilka arbetsformer som bäst lämpar sig för att utveckla dessa kunskaper och hur eleverna ska ges möjlighet att visa sina kunskaper. Trygghet och studiero Författningsstöd 3 kap. 3, 5 kap. 3 och 5, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Skolinspektionen bedömer följande: Utbildningen präglas i flera delar av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. 6 Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, bilaga 1, 2.3 (Lgr 11).

13 13 (21) Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser som myndigheten gjort under besöket. Skolan arbetar i viss utsträckning samlat för att skapa studiero Granskningen visar att skolan i viss utsträckning arbetar samlat för att skapa en skolmiljö som präglas av studiero. Av utredningen framkommer att varje lärare eller lärarlag arbetar på egen hand med att upprätthålla studiero såväl i lärmiljön som i övriga utrymmen. Av utredningen framkommer vidare att lärarna har olika förhållningssätt när det gäller att skapa studiero och att elever sällan involveras i detta arbete. Vidare framkommer att arbetet med att skapa studiero främst är inriktat på åtgärdande inslag och att det sällan förekommer ett förebyggande arbete. Av utredningen framgår att elever vid vissa lektioner blir störda av varandra bland annat på grund av att det finns elever i klassrummet som gör andra saker än skoluppgifterna. Vid dessa tillfällen arbetar inte eleverna med sina uppgifter även om läraren ber dem om det. Andra observationer visar motsatsen där alla elever genom hela lektionen arbetar med den eller de uppgifter som lektionen innebär. Av Skolinspektionens enkät som genomfördes med elever i årskurs 5 och 9 våren 2018 framgår att mer än hälften av eleverna tycker att det stämmer att andra elever stör ordningen i klassrummet. Av samma enkät framgår att en stor del av eleverna upplever att de inte har studiero på lektionerna. På frågan om lärarna ser till att ordningsreglerna på skolan följs svarar övervägande delen av eleverna att det stämmer ganska dåligt eller inte stämmer alls att de efterlevs av lärarna. 7 Eftersom skolan saknar ett samlat arbete med att skapa studiero bedömer Skolinspektionen att rektorn behöver utveckla ett sådant arbete. Detta beskrivs nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Det finns ett medvetet arbete kring att skapa en trygg skola Granskningen visar att det finns ett medvetet och väl genomarbetat arbete med att skapa trygghet i skolan. Av utredningen framkommer till exempel att alla elever 7 Skolenkäten våren 2018, enkätresultat för elever i årskurs 5 och 9,

14 14 (21) tillsammans med en vuxen regelbundet gör en så kallad trygghetsvandring för att ta reda på var och på vilket sätt elever kan uppleva trygghet respektive otrygghet. Detta leder i sin tur till att lärare har ett gemensamt förhållningssätt till att skapa och upprätthålla trygghet i skolan. I och med att skolan arbetar med tryggheten på ett strukturerat och regelbundet sätt finns det goda förutsättningar för elever att få en arbetsmiljö som kan leda till goda studieresultat och intresse för skolarbetet. Detta bekräftas av Skolinspektionens enkät som genomfördes våren 2018 av elever i årskurs 5 och 9 där en övervägande del av de svarande upplever att de känner sig trygga i skolan. 8 Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn ser till att det finns ett samlat och förebyggande arbete med att skapa studiero så att eleverna kan ägna sig åt skoluppgifter i högre utsträckning. Granskningen visar att rektorn behöver utveckla skolans samlade arbete med att skapa studiero. Av granskningen framkommer att lärare och lärarlag oftast arbetar på egen hand med att upprätthålla studiero såväl i lärmiljön som i övriga utrymmen. Av utredningen framkommer vidare att lärarna har olika förhållningssätt när det gäller att skapa studiero och att elever sällan involveras i detta arbete. Vidare framkommer att arbetet med att skapa studiero främst är inriktat på åtgärdande inslag och att det sällan förekommer ett förebyggande arbete. Av 5 kap. 3 skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att eleverna tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Av Skolinspektionens rapport Stöd och stimulans i klassrummet rätten att utvecklas så långt som möjligt Stöd och stimulans i klassrummet rätten att utvecklas så långt som möjligt, framgår att det är rektorns ansvar att säkerställa att skolans processer, överenskommelser och rutiner är tydliga för lärarna och att det finns väl fungerande forum för lärarna att diskutera och komma överens om viktiga gemensamma strategier och förhållningssätt i. För rektorn är lärarnas upplevelser av hur detta fungerar en viktig utgångspunkt för 8 Skolenkäten våren 2018, enkätresultat för elever i årskurs 5 och 9.

15 15 (21) reflektion och omprövning. Det handlar ytterst om att fånga och förstå den skolkultur som råder. I samma granskning framkommer vidare att lärarna behöver ha ett tydligt ledarskap i klassrummet och se till att eleverna ägnar sig åt skolarbete under lektionerna. I detta kan ingå konkreta saker som att ta ansvar för hur eleverna är placerade i klassrummet eller hur rummet är möblerat. Det kan också handla om bemötandefrågor som att uttrycka tydliga förväntningar, vara en god förebild och genom att uppmärksamma det önskvärda beteendet hos eleverna. Det förebyggande arbetet handlar också om att lärarna behöver tänka på att deras förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisningen spelar en avgörande roll för undervisningens genomförande och vad eleverna lär sig. Elever som inte blir tankemässigt utmanade och stimulerade på lektionerna riskerar att bli omotiverade, uttråkade och ibland stökiga. 9 Skolinspektionen rekommenderar därför att rektorn inleder ett arbete med att säkerställa att rutiner och arbetsprocesser tydliggörs för lärarna så att de kan komma överens om och diskutera gemensamma strategier och förhållningssätt avseende studieron. Det är vidare av vikt att lärarna blir tydligare i sitt ledarskap så att eleverna ägnar sig åt skolarbete under lektionerna. Detta är även av vikt för att eleverna ska bli tankemässigt utmanade och stimulerade i undervisningen. Bedömning och betygssättning Författningsstöd 1 kap. 9, 3 kap. 14, 10 kap. 13 och 20 a skollagen 9 kap. 20 och 22 b skolförordningen Lgr 11, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg Skolinspektionen bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i låg utsträckning. Rektor analyserar avvikelser i lärarnas omdömen och betyg i syfte att upptäcka om det sker en likvärdig bedömning 9 Skolinspektionen (2014), Stöd och stimulans i klassrummet rätten att utvecklas så långt som möjligt, Rapport 2014:2, Stockholm: Skolinspektionen.

16 16 (21) Granskningen visar att rektorn endast i begränsad utsträckning analyserar avvikelser i lärarnas omdömen och betyg i syfte att upptäcka om det sker en likvärdig bedömning och betygssättning på skolan. Av granskningen framkommer att den analys som görs av betyg och bedömningar genomförs på egen hand på initiativ av lärare i de enskilda arbetslagen. Rektorn har således inte kännedom om vilka förbättringsinsatser som är nödvändiga för att höja bedömningarnas och betygssättningens kvalitet. Av Skolverkets nationella statistik framgår exempelvis att flickor över tid har högre meritvärde i årskurs 9 jämfört med pojkar i samma årskurs. 10 Utredningen visar att detta sällan eller aldrig har diskuterats samt att rektorn vid tiden för Skolinspektionens besök inte planerat något strukturerat arbete med att analysera detta. Utredningen visar även att kunskapsresultaten för årskurs 3 inte har sammanställts på skolenheten för läsåret 2017/18. Eftersom rektorn har låg kännedom om huruvida lärarnas omdömen och betyg är likvärdiga så bedömer Skolinspektionen att rektorn behöver utveckla arbetet med att analysera sådana avvikelser. Detta beskrivs nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Rektorn ger till viss del lärarna förutsättningar för att kunna samverka gällande kvalitetssäkring av omdömen och betyg Av granskningen framkommer att rektorn till viss del ger lärarna förutsättningar att använda olika metoder och föra samtal kring omdömen och betyg i syfte att verka för likvärdighet. Av utredningen framkommer dock att rektorn inte är delaktig i detta arbete. Däremot sambedömer några av skolans lärare de nationella proven tillsammans med andra lärare i kommunen. Lärare uppger dock i intervju att erfarenheterna från sådana tillfällen sällan tillvaratas av skolan i någon strukturerad form. Granskningen visar vidare att det sällan förekommer någon typ av likvärdighetsdiskussion i lärargrupperna, även om flertalet lärare ofta diskuterar sina bedömningar med andra lärare samt till viss del använder Skolverkets bedömningsstöd i några ämnen. 10 Skolverkets nationella statistik för läsåret 2017/18,

17 17 (21) Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn utvecklar arbetet med att analysera och kvalitetssäkra lärarnas bedömningar för att få kännedom om eventuella avvikelser i syfte att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Granskningen visar att rektorns analys av omdömen och betygssättning, tillika rektorns kännedom om eventuella avvikelser i lärares bedömningar, är begränsad. Rektorn har således inte kännedom om vilka förbättringsinsatser som är nödvändiga för att höja bedömningarnas och betygssättningens kvalitet. Av 3 kap skollagen framkommer att rektorn ansvarar för att betygen sätts i enlighet med denna lag och andra författningar samt att eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Av 10 kap. 13 skollagen framgår att läraren i årskurs 1-5 en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan ska ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. I Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning anges att för att kunna göra ändamålsenliga analyser av resultaten behöver statistik för betyg i de olika ämnena tas fram, sammanställas och analyseras. Det behöver även finnas statistik för betygen på de nationella proven. Rektorn behöver kunna analysera om det finns avvikelser mellan till exempel betyg och nationella provbetyg i olika undervisningsgrupper. Det kan även handla om att ta reda på om det finns samband mellan avvikelser och till exempel kön eller socioekonomiska faktorer. Rektorn kan också analysera betygsfördelningen mellan olika elevgrupper i ett ämne där det inte finns nationella prov. Om avvikelser förekommer behöver rektorn undersöka om dessa är motiverade eller inte. Rektorn behöver vara särskilt uppmärksam på återkommande mönster i avvikelserna. 11 Skolinspektionen rekommenderar därför att rektorn tar fram statistik avseende omdömen och betyg från de olika ämnena och årskurserna. Rektorn behöver då identifiera skillnader och variationer gällande omdömen och betyg mellan olika elevgrupper 11 Skolverket (2018), Betyg och betygssättning, Skolverkets allmänna råd, Stockholm: Skolverkets publikationsservice. s. 43

18 18 (21) och klasser, ämnen/årskurser, nationella prov/slutbetyg och målområden. Det är viktigt att rektorn då även reflekterar över på vilket sätt omdömena och betygen förändras över tid. Ett ytterligare steg i analysen är sedan bl.a. att försöka identifiera möjliga orsaker till eventuella skillnader. På Skolinspektionens vägnar X Sara Carlsson Beslutsfattare Signerat av: Sara Carlsson X Kajsa Öhman Föredragande Signerat av: Kajsa Öhman

19 19 (21) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: 15 lektionsobservationer 3 gruppintervjuer med elever 3 gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer. Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorn lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande.

20 20 (21) Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning präglas utbildningen av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida:

21 21 (21) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Skolinspektionen besökte skolenheten mellan den 16 oktober och den 18 oktober Besöket genomfördes av Kajsa Öhman, Madelen Kling och Anna Möller. Skuru skola är en kommunal grundskola belägen i Nacka kommun. Verksamheten omfattar årskurserna 1-9, förskoleklass och fritidshem. Huvudman för skolan är Nacka kommun. Läsåret 2018/19 är 678 elever inskrivna på skolan.