Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Fisksätraskolan i Nacka kommun. Beslut. Nacka kommun

Transkript

1 Beslut Nacka kommun (22) Dnr :6413 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Fisksätraskolan i Nacka kommun

2 2 (22) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Fisksätraskolan avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning Skolinspektionen bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger Skolinspektionen att utvecklingsarbeten behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte Skolinspektionen motsvarande redovisning men lämnar framåtsyftande kommentarer. Beslut: Skolinspektionen bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Fisksätraskolan i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektor leder och styr i låg utsträckning skolans utveckling av undervisningen. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor i högre utsträckning tillsammans med personalen följer upp och analyserar skolenhetens måluppfyllelse (elevers studieresultat, resultat kopplade till värdegrundsarbetet, undervisningens genomförande, hur värden förmedlas i undervisningen och förutsättningar för undervisningens genomförande) och genomför nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån analysen. Undervisning Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns.

3 3 (22) Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor utvecklar arbetet med att all undervisning följer en tydlig struktur och att det är tydligt för eleverna vad som är syftet med de olika arbetsmomenten. Trygghet och studiero Utbildningen präglas i flera delar av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor utvecklar skolans samlade arbete med studiero, inklusive hur lärarna arbetar med detta i undervisningen. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor ger lärarna förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 30 augusti 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :6413) i de handlingar som sänds in.

4 4 (22) Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens bedömningar för respektive område. Rektors ledarskap Skolinspektionen bedömer följande: Rektor leder och styr i låg utsträckning skolans utveckling av undervisningen. Skälen till bedömningen är att rektors uppföljning av hur väl verksamheten fungerar är snäv. De uppgifter som rektor hämtar in i uppföljningen utgör ett begränsat underlag för analys och vidare för beslut om behovsanpassade utvecklingsåtgärder. Granskningen visar att rektor ger en begränsad ledning och styrning kring frågor som rör skolans jämställdhetsarbete. Granskningen visar även att rektor ger en begränsad ledning i hur det pedagogiska arbetet ska bedrivas på skolan. Rektor följer endast i begränsad utsträckning upp hur väl verksamheten fungerar Skolinspektionens granskning visar att rektors uppföljning av hur väl verksamheten fungerar är snäv. De uppgifter som rektor hämtar in i uppföljningen utgör ett begränsat underlag för analys och vidare för beslut om behovsanpassade utvecklingsåtgärder. Rektor uppger vid Skolinspektionens intervju att de kunskapsresultat som följts upp är betyg i årskurs 6 och resultaten av de nationella proven i årskurs 3 och 6 men att kunskapsresultaten i alla ämnen och årskurser inte följs upp. Rektor och lärare uppger vid intervjuer att rektor genomför klassrumsbesök för att följa upp undervisningens genomförande. Rektor uppger att han ännu inte har följt upp att värdegrundsuppdraget integreras i undervisningen. Vidare uppger rektor att lärarnas kompetens följs upp och att det i analysen av den uppföljningen framkommit att skolan saknar kompetens inom elevers läs- och skrivutveckling. Några av lärarna uppger vid intervju att de inte har varit delaktiga i uppföljning och analys av kunskapsresultat vid skolan medan andra lärare kan beskriva att de på lärarmöten har gått igenom kunskapsresultat, läsförståelsetest och resultat på nationella prov. En lärare uppger att den analys lärarna har deltagit i gällde betydelsen av lärarkontinuitet för god undervisning. I skolans dokumentation av sitt systematiska kvalitetsarbete anges i avsnittet Kvalitetsanalys bland annat, att meritvärdet för eleverna i årskurs 6 läsåret 2017/18 var lägre än året innan. Även Skolverkets nationella statistik för läsåret 2017/18 visar att andelen elever i årskurs 6 som nådde de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen var lägre än året innan, 58,8 procent läsåret 2017/18 jämfört med 70 procent läsåret 2016/17. Motsvarande värden för riket var 77,7 och 77,1 procent. Orsaken till att meritvärdet sjunkit anges vara att skolan tagit emot ett flertal nyanlända elever utan tidigare skolerfarenhet. I dokumentationen av analysen anges emellertid endast enstaka exempel

5 5 (22) på vilka faktorer i skolans verksamhet som påverkat resultatet och på vilket sätt verksamheten behöver utvecklas för att höja måluppfyllelsen. En av de utvecklingsåtgärder som lyfts fram är att pedagogiska planeringar behöver synliggöras och tydligare knytas till kunskapsmålen. En annan utvecklingsåtgärd som anges är att det systematiska kvalitetsarbetet behöver bli tydligare och att skolans mottagande av nyanlända elever bör bli mer systematiskt. Även om det av intervjuerna framkommit exempel på uppföljning och analys av skolenhetens resultat, undervisningens kvalitet och förutsättningar för genomförandet av undervisningen så bedömer Skolinspektionen att rektor behöver utveckla arbetet med uppföljning och analys av skolenhetens måluppfyllelse samt genomförandet av nödvändiga utvecklingsåtgärder. Detta beskrivs nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Rektor ger begränsad ledning och styrning kring frågor som rör skolans jämställdhetsarbete Granskningen visar att rektor ger en begränsad ledning och styrning kring frågor som rör skolans jämställdhetsarbete. Vid Skolinspektionens intervju med rektor framkommer att det inte finns rutiner för arbetet med att följa upp hur skolan arbetar för att motverka könsmönster. Rektor kan inte redogöra för hur lärarnas jämställdhetsarbete genomsyrar undervisningen. Rektor känner inte heller till om lärarna getts någon kompetensutveckling avseende jämställdhetsarbete. Rektor uppger att han framöver kommer att följa upp att undervisningen är jämställd. Elever uppger vid intervju att flickor och pojkar brukar få göra samma saker i undervisningen. Elevhälsans representanter uppger vid intervju att det ibland varit stora reaktioner bland eleverna när flickor beter sig som pojkar brukar göra. Vidare uppger elevhälsan att det inte funnits någon samsyn kring hur olika beteenden hos eleverna bör bemötas på ett jämställt och rättvist sätt. Lärare berättar vid intervjuer att det inte finns någon gemensam policy för jämställhetsarbetet men vi är medvetna. En av lärarna uppger att de har pratat om jämställdhet i kollegiet och att de är är medvetna om det, men hur vete sjutton. Rektor ger begränsad ledning i hur det pedagogiska arbetet ska bedrivas Granskningen visar att rektor ger en begränsad ledning i hur det pedagogiska arbetet ska bedrivas på skolan. Lärare och rektor uppger vid intervjuer att det under föregående år och nuvarande läsår hittills inte förts några pedagogiska diskussioner och att det inte har funnits tillfälle att arbeta upp en struktur för kollegial samverkan. Vidare framkommer att rektor planerar att han ska leda lärarnas pedagogiska diskussioner under konferenstid i syfte att utveckla undervisningen så att undervisningen bättre anpassas utifrån varje elevs behov. Rektor uppger även att under läsåret 2017/18

6 6 (22) bedrevs ett forskningsprojekt under ledning av professor Tomas Kroksmark där målet bland annat var att få en pedagogisk samsyn. Av huvudmannen inlämnad dokumentation framgår att det är låg behörighet bland lärarna. Merparten av lärarna är obehöriga i de ämnen eller de årskurser de undervisar i. En av de nya obehöriga lärarna uppger vid intervju att det ännu har inte funnits tillfälle till någon introduktion. En annan av de obehöriga lärarna uppger att inte heller hen fick någon introduktion när hen började arbeta på skolan förra läsåret. Av handlingarna från huvudmannen framkommer även att nuvarande rektor tillträdde sin tjänst på skolan i augusti Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor i högre utsträckning tillsammans med personalen följer upp och analyserar skolenhetens måluppfyllelse (elevers studieresultat, resultat kopplade till värdegrundsarbetet, undervisningens genomförande, hur värden förmedlas i undervisningen och förutsättningar för undervisningens genomförande) och genomför nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån analysen. Skolinspektionens granskning visar att rektor behöver utveckla arbetet med uppföljning och analys av resultat och måluppfyllelse samt genomförandet av nödvändiga utvecklingsåtgärder. Granskningen visar att rektorns uppföljning av hur väl verksamheten fungerar är snäv. Rektor följer upp vissa kunskapsresultat, till viss del genomförandet av undervisningen samt vissa förutsättningar för genomförandet av undervisningen. Dock visar granskningen att uppföljning av kunskapsresultat inte ställs i relation till uppföljningar av undervisningens kvalitet eller verksamhetens förutsättningar. De analyser som gjorts av resultaten ger inte alltid en tydlig förklaring till varför kunskapsresultaten ser ut som de gör vilket får till följd att de utvecklingsåtgärder som vidtas inte fullt ut är anpassade till verksamhetens behov. Samtliga lärare upplever sig inte som delaktiga i uppföljningen och lärarna på skolan ges inte heller kompetensutveckling med utgångspunkt i de behov som identifierats i kvalitetsarbetet. Av 4 kap. 3-4 skollagen följer att varje skolenhet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Enligt läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet följer bland annat att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp

7 7 (22) och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 1 Av Skolverkets allmänna råd framgår att det är viktigt att rektorn följer upp hur arbetssätt och metoder i undervisningen påverkar elevers lärarande och utveckling. Utgångspunkten är de nationella mål och de områden som man har valt att fokusera på i utvecklingsarbetet. 2 Forskning visar att framgångsrika skolor, i termer av elevers studieresultat, karaktäriseras av ett skolledarskap där fokus bland annat är på elevers lärande (särskilt kunskapsresultat) och uppföljning av framsteg på skol-, klassrums- och elevnivå. 3 Forskningen visar vidare att rektorns inflytande både ligger i att göra regi för personalens lärprocesser och att delta i dess lärande. Detta kan ske mer formellt genom olika typer av möten, kompetensutveckling och liknande, men även mer informellt genom till exempel diskussioner med lärare utifrån specifika utmaningar i undervisningssituationen. 4 Skolinspektionen rekommenderar därför rektor att prioritera arbetet med uppföljning och analys av skolans måluppfyllelse, elevernas resultat, undervisningens genomförande, hur samhällets gemensamma värden förmedlas i undervisningen samt förutsättningarna för undervisningens genomförande. Rektor behöver utifrån analysen fatta beslut om och genomföra nödvändiga utvecklingsåtgärder. I detta ingår att ta fram tydliga rutiner för personalens delaktighet i detta arbete. Utvecklingsarbetet kan förslagsvis inledas med att rektor och personalrepresentanter utarbetar en konkret handlingsplan för arbetet med uppföljning och analys. Handlingsplanen bör utformas på ett sätt så att det går att utläsa till exempel vad som ska följas upp och analyseras, när det ska göras och vem som har ansvar för olika delar i detta arbete. 1 Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, bilaga 1, 2.8 (Lgr 11). 2 Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverkets allmänna råd, Stockholm: Fritzes. s Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse, Stockholm: Natur & Kultur. S. 101; Hattie, J. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement, London: Routledge. s. 83ff. 4 Robinson m.fl. (2008) s.663f; Leithwood m.fl. (2008) s. 29ff; Hallinger m.fl. (2011) s. 128ff, 137.

8 8 (22) Undervisning Skolinspektionen bedömer följande: Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Skälen till bedömningen är att undervisningen i en del ämnen saknar variation i arbetsuppgifter och arbetsformer och att det aktiva lärarstödet är beroende av vilken lärare det är som undervisar. Granskningen visar att rektor säkerställer att lärarnas undervisning överensstämmer med målen i läroplanen men däremot varierar det hur pass strukturerad undervisningen är. Rektor har därutöver en plan för hur eleverna ska göras engagerade i skolarbetet och känna motivation att lära men planen är ännu inte förankrad bland lärarna. Granskningen visar även att lärarna till viss del tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Vidare ges eleverna strategier för att lära och möjligheter till reflektion över sitt lärande och lärarna låter även eleverna delta i planeringen och utvärderingen av undervisningen. Eleverna ges till viss del varierad undervisning och aktivt lärarstöd Skolinspektionens granskning visar att undervisningen i en del ämnen saknar variation i arbetsuppgifter och arbetsformer och att det aktiva lärarstödet är beroende av vilken lärare det är som undervisar. Vid Skolinspektionens intervjuer har lärarna svårt att beskriva hur de säkerställer att undervisningen blir varierad även om någon enstaka lärare uppger att de försöker arbeta mycket praktiskt. En lärare säger att hen inte vet hur man gör för att variera arbetsformerna, man bara gör det. I Skolinspektionens enkät till elever i årskurs 5, som genomfördes vårterminen 2018, uppger eleverna att skolarbetet är intressant i högre utsträckning än genomsnittet för de skolor som deltog i enkätomgången. Samma gäller för påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Flera elever uppger dock i intervjuer att omväxling i arbetsuppgifter och arbetsformer är beroende av vilken lärare eleverna har. Detta framträder även under Skolinspektionens lektionsobservationer. Vid en lektion observerar Skolinspektionen att eleverna arbetar enskilt i sin lärobok under en hel lektion. På en annan lektion observerar Skolinspektionen att läraren har en tydlig genomgång av vad lektionen ska handla om, ställer frågor till eleverna, ger eleverna enskilda arbetsuppgifter, går runt och hjälper eleverna när de arbetar självständigt samt genomför lärarledda gruppövningar.

9 9 (22) Undervisningen genomförs till viss del på ett strukturerat sätt Granskningen visar att rektor säkerställer att lärarnas undervisning överensstämmer med målen i läroplanen men däremot varierar det hur pass strukturerad undervisningen är. Vid Skolinspektionens intervju har rektor uppgett att han säkerställer att lärarnas undervisning överensstämmer med målen i läroplanen genom att ta del av lärarnas lektionsplaneringar. Lärare uppger vid intervju att de pratar med eleverna om kunskapskraven men att de är inte säkra på att alla elever förstår kunskapskraven. Rektor uppger att han har identifierat behovet av en gemensam lektionsstruktur som ett av verksamhetens utvecklingsområden men att det arbetet ännu inte är igångsatt. Under Skolinspektionens lektionsobservationer framkommer det att förekomsten av struktur i undervisningen varierar. Vissa av de lektioner som observeras är väl strukturerade med en tydlig start, varierad undervisning där läraren säkerställer att alla elever vet vad de ska göra samt tydliggör målen för lektionen och tydligt avslutar lektionen med att sammanfatta innehållet. Skolinspektionen observerar även lektioner där en sådan struktur saknas. Även om rektor uppger att han har identifierat behovet av att skapa struktur på undervisningen och vissa diskussioner har förts så bedömer Skolinspektionen att rektor behöver utveckla arbetet med att ge eleverna en strukturerad undervisning. Detta beskrivs nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Skolan arbetar i begränsad utsträckning medvetet med att stärka elevernas självförtroende och motivation att lära Granskningen visar att rektor har en plan för hur eleverna ska göras engagerade och känna motivation att lära men planen är inte förankrad hos lärarna. Rektor uppger vid Skolinspektionens intervju att han har för avsikt att skolan ska arbeta mer formativt och med kamratbedömningar för att öka elevernas motivation, men eftersom flertalet lärare är nya för terminen har dessa tankar ännu inte förankrats och genomsyrar inte all undervisning. Undervisningen är till viss del anpassad till den aktuella elevgruppens behov och förutsättningar Granskningen visar att lärarna till viss del tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Flera elever uppger vid Skolinspektionens intervjuer att lärarna ger eleverna möjlighet att arbeta med olika uppgifter som har olika svårighetsgrad. Även Skolinspektionens enkät till elever, som genomfördes vårterminen 2018, visar att fler elever i årskurs 5 på Fisksätraskolan än genomsnittet för de skolor som deltog i enkätomgången, upplever att de kan få svårare uppgifter om de vill. Däremot uppger lärare

10 10 (22) vid intervjuer att elever med dyslexi ännu inte har fått de alternativa läromedel som de är i behov av. Vid Skolinspektionens lektionsobservationer framkommer även ett fåtal exempel på att undervisningens innehåll och arbetssätt anpassas till aktuell elevgrupp. Vid flertalet av lektionsobservationerna arbetade alla elever med samma arbetsuppgifter under hela lektionen. Elever uppger även vid intervjuer att om de snabbt blir klara med en arbetsuppgift kan de få läsa en bok, få en likadan uppgift till eller en uppgift som är lite svårare. Eleverna ges förutsättningar att ta ansvar över sitt eget lärande Granskningen visar att eleverna ges strategier för att lära och möjligheter till reflektion över sitt lärande. En lärare uppger att hen reflekterar med eleverna en och en kring elevens utveckling. En annan lärare uppger vid Skolinspektionens intervju att hen brukar förklara varför eleverna ska göra vissa saker och att läraren brukar sammanfatta dagen och sätta ord på vad eleverna har lärt sig. Av intervjuer med elever framkommer att inte alla elever känner till om de pratat om att man kan lära sig på olika sätt och lösa uppgifter på olika sätt. I Skolinspektionens observationer finns exempel på en lektion där eleverna skriver egna meningar som svar på en fråga. När läraren sedan går igenom uppgiften med klassen poängterar läraren att meningarna kan formuleras på olika sätt och eleverna får berätta om sina exempel. Eleverna deltar i planering och utvärdering av undervisningen Granskningen visar att lärarna låter eleverna delta i planeringen och utvärderingen av undervisningen. Vid Skolinspektionens intervjuer säger en lärare att hen utvärderar undervisningen varje vecka i ett öppet samtal där eleverna får berätta vad de tyckte var bra och hur arbetet ska fortsätta. Att elever får utvärdera undervisningen ser Skolinspektionen exempel på under lektionsobservationerna. Till exempel får eleverna på en lektion utvärdera uppgiften som de genomförde. Detta gör de genom att markera en färg som får visa hur de upplevde nivån på uppgiften. Rött var för svårt, gult för lagom och grönt för lätt. Elever säger i intervjuer att de kan få välja mellan olika uppgifter och att de också har getts möjlighet att påverka vart de ska åka på utflykt. Flera elever säger dock att de inte har tillfrågats om vad de tyckt om det som görs i skolan.

11 11 (22) Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor utvecklar arbetet med att all undervisning följer en tydlig struktur och att det är tydligt för eleverna vad som är syftet med de olika arbetsmomenten. Skolinspektionens granskning visar att rektor behöver utveckla arbetet med att ge eleverna en strukturerad undervisning. Visserligen har rektor identifierat detta som ett utvecklingsområde och vissa diskussioner har förts men arbetet med att skapa struktur på undervisningen i alla klassrum har ännu inte satts igång. Att undervisningens struktur varierar beroende på vilken lärare det är som undervisar bekräftas också av Skolinspektionens observationer. Av de uppgifter om lärarbehörighet på skolan som Skolinspektionen har tagit del av framgår även att merparten av lärarna inte är behöriga att undervisa i de ämnen som de undervisar i. I 3 kap. 3 skollagen anges att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I skolförordningen anges att eleverna ska ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd genom strukturerad undervisning i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Med stöd i forskningen kan konstateras att en lärare som planerar och genomför sin undervisning med genomtänkt progression och genom att relatera till tidigare moment, åstadkommer bättre resultat. Ett kännetecken på god undervisning är att den har ett tydligt syfte, är välorganiserad och planerad. Det kräver bland annat att läraren kontinuerligt behöver ange målen för lärandet och syftet med olika aktiviteter samt strukturera innehållet på ett tydligt sätt. Det är vidare viktigt att läraren skapar överblick och sammanhang och med en tydlighet styr undervisningen. Att lärare arbetar tillsammans snarare än ensamma för att utveckla undervisningen framhålls i

12 12 (22) forskningen som betydelsefullt för kvaliteten i undervisningen. 5 Hattie beskriver vikten av och kraften i att lärare lär sig av och talar med varandra, i synnerhet kring frågor som rör planering, lärandemål, kriterier för måluppfyllelse och vad som är värdefullt lärande och kunskapsprogression. 6 Skolinspektionen rekommenderar därför rektor att fortsätta sitt påbörjade arbete med att skapa och implementera strukturer för undervisningen. I granskningen har framkommit exempel på en välstrukturerad undervisning där lektionen innefattar introduktion, ett genomtänkt genomförande med varierade arbetssätt och arbetsformer samt en uppföljande avslutning. En sådan struktur på undervisningen ligger i linje med den aktuella forskningen 7 och kan ses som en del i det kollegiala lärandet. Skolinspektionen vill framhäva att kollegialt samarbete kring en gemensam lektionsstruktur framstår som extra viktigt då merparten av lärarna inte är behöriga att undervisa i de ämnen som de undervisar i. Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer följande: Utbildningen präglas i flera delar av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Skälen till bedömningen är att det arbete som bedrivs på skolan för att skapa studiero inte är tillräckligt sammanhållet och förebyggande samt att de åtgärder som lärarna vidtar för att skapa en lugn miljö inte alltid är ändamålsenliga. Granskningen visar även att arbetet med trygghet på skolan mestadels är retroaktivt/åtgärdande och går ut på att vidta åtgärder när problem med tryggheten uppstår. Skolan saknar systematik kring kartläggning av tryggheten vilket innebär att det saknas underlag för ett mer proaktivt trygghetsarbete. 5 Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur och kultur. 6 Hattie, J. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achivement, London: Routledge 7 William, D. (2013). Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

13 13 (22) Skolan arbetar bara till viss del samlat för att skapa studiero Granskningen visar att det arbete som bedrivs på skolan för att skapa studiero inte är tillräckligt sammanhållet och förebyggande samt att de åtgärder som lärarna vidtar för att skapa en lugn miljö inte alltid är ändamålsenliga. Vid Skolinspektionens intervjuer uppger elever att lärarna reagerar när det blir stökigt. Lärarna säger till och då blir studieron oftast bättre. Lärare berättar vid intervjuer att det under föregående läsår varit ett problem med att eleverna går ut i korridoren. Nu är detta ett mindre problem bland annat på grund av att lärarna kan skicka meddelanden till rektor om att elever befinner sig utanför klassrummet. En lärare berättar att hen och hens kollega som arbetar tillsammans med en klass, har olika metoder för att skapa studiero. Vid Skolinspektionens lektionsobservationer framkommer att lärare använder sig av olika metoder för att skapa studiero. Det framkommer även att det finns lärare som saknar verktyg för att skapa studiero. Någon lärare använder rösten för att skapa lugn i gruppen. Hen har en mjuk ton och talar lågt, medan en annan lärare gör motsatsen. Skolinspektionen ser också exempel på lärare som inte lyckas skapa tillräcklig tystnad för att det ska höras vad eleverna säger. Rektor uppger vid intervju att det är mer studiero nu än i våras. Rektor säger vidare att det bland annat beror på att han beslutat att eleverna ska stå i led utanför klassrummet innan lektionerna. Skolinspektionen observerar vid sina lektionsobservationer att detta sker vid en del av lektionerna men inte vid samtliga. Elever uppger vid intervjuer att studieron varierar och att det finns lektioner där de inte kan koncentrera sig. Flera elever uppger att det kan vara lite stökigt i början av lektionerna. Elever uppger att när det blir stökigt kan eleverna få gå och spela pingis. Det finns också ett rum dit elever kan gå om de blir störda. Eftersom det av intervjuer med elever framkommit att det finns elever som inte kan koncentrera sig när de utför sina arbetsuppgifter så bedömer Skolinspektionen att rektor behöver inleda ett samlat arbete på skolan så att lärarna arbetar på ett sådant sätt att elevernas lärmiljö präglas av studiero. Detta beskrivs nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Skolan arbetar bara till viss del medvetet med att skapa trygghet eftersom det saknas en systematik kring kartläggningen av elevernas trygghet Granskningen visar att arbetet med trygghet på skolan mestadels är retroaktivt/åtgärdande och går ut på att vidta åtgärder när problem med tryggheten uppstår. Skolan saknar systematik kring kartläggning av tryggheten vilket innebär att det saknas underlag för ett mer proaktivt trygghetsarbete. En av lärarna berättar vid Skolinspektionens intervjuer att de uppmanats av rektorn att göra en enkät kring tryggheten. Läraren uppger vidare att hen inte vet om enkäten gjordes i alla klasser.

14 14 (22) Vid intervjuer framkommer att lärare inte känner till om det genomfördes någon kartläggning av elevernas trygghet i alla klasser under föregående läsår. Elever uppger vid intervjuer att de besvarat en enkät gällande tryggheten. Samtliga intervjuade uppger att tryggheten på skolan har ökat denna termin och eleverna uppger att de känner sig trygga. I Skolinspektionens enkät till elever i årskurs 5, som genomfördes vårterminen 2018, uppger eleverna att de känner sig tryggare i högre grad än genomsnittet för samtliga de skolor som medverkade i enkätomgången. Både lärare och rektor uppger vid intervju att den ökade tryggheten beror på att fler vuxna är ute på raster och tar emot eleverna på morgonen samt att eleverna ställer upp på led innan lektionen börjar. Vidare uppger lärare att de har en medveten klassrumsplacering samt ett lågaffektivt bemötande och att det bidrar till en ökad trygghet. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor utvecklar skolans samlade arbete med studiero, inklusive hur lärarna arbetar med detta i undervisningen. Skolinspektionens granskning visar att rektor behöver utveckla skolans samlade arbete med att skapa studiero. Granskningen visar att det arbete som bedrivs på skolan för att skapa studiero inte är tillräckligt sammanhållet och förebyggande samt att de åtgärder som lärarna vidtar för att skapa en lugn miljö inte alltid är ändamålsenliga. Granskningen visar att det finns elever som inte kan koncentrera sig när de utför sina arbetsuppgifter. Granskningen visar även att studieron varierar mellan olika klasser och att det inte råder samsyn kring hur lärarna ska arbeta för att studieron ska upprätthållas. Visserligen uppger lärare vid Skolinspektionens intervjuer att studieron blivit bättre efter att vissa åtgärder har genomförts men flera elever uppger vid intervjuer att det finns lektioner där det inte går att koncentrera sig. Att studieron varierar bekräftas även av Skolinspektionens lektionsobservationer. Av 5 kap. 3 skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Forskning visar att lärarna behöver ha ett tydligt ledarskap i klassrummet och se till att eleverna ägnar sig åt skolarbete under lektionerna. I detta kan ingå konkreta saker som att ta ansvar för hur eleverna är placerade i klassrummet eller hur rummet är möblerat. Det kan också handla om bemötandefrågor som att uttrycka tydliga förväntningar, vara en god förebild och genom att uppmärksamma det önskvärda beteendet hos eleverna. Det förebyggande arbetet handlar också om att lärarna behöver tänka på att deras förmåga att

15 15 (22) planera, genomföra och utvärdera undervisningen spelar en avgörande roll för undervisningens genomförande och vad eleverna lär sig. 8 Elever som inte blir tankemässigt utmanade och stimulerade på lektionerna riskerar att bli omotiverade, uttråkade och ibland stökiga. 9 Skolinspektionen rekommenderar därför att rektor systematiskt följer upp studieron och kartlägger orsakerna till de eventuella bristerna. Enligt Skolinspektionens rapport om studiero behöver en sådan uppföljning följas upp med en utredning av bakomliggande orsaker till de eventuella brister som upptäcks i lärandemiljön så att adekvata insatser och åtgärder kan vidtas. 10 Skolinspektionen vill också betona att skolledningen bör prioritera arbetet med att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos personalen i arbetet med att tillförsäkra eleverna studiero. Av Skolinspektionens rapport om studiero framgår att det i rektors ansvar ingår att säkerställa att skolans processer, överenskommelser och rutiner är tydliga för lärarna och att det finns väl fungerande forum för lärarna att diskutera och komma överens om viktiga gemensamma strategier och förhållningssätt. För rektor är lärarnas upplevelse av hur detta fungerar en viktig utgångspunkt för reflektion och omprövning. Det handlar ytterst om att fånga och förstå den skolkultur som råder. 11 Bedömning och betygssättning Skolinspektionen bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar. Skälen till bedömningen är att rektor gör en begränsad analys av avvikelser i omdömen och betyg i syfte att upptäcka om det sker en likvärdig bedömning och betygssättning på skolan eller inte. Vidare visar granskningen att rektor ger vissa men inte tillräckliga förutsättningar för att lärarna regelbundet ska kunna samverka med varandra 8 Skolverket (2011b). Utvärdering av metoder mot mobbing, Rapport 353, Stockholm: Fritzes, s. 204 ff. 9 Skolinspektion (2014). Stöd och stimulans i klassrummet- rätten att utvecklas så långt som möjligt, Stockholm: Skolinspektionen, s Skolinspektionen (2016). Skolans arbete för att säkerställa studiero - det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också, Stockholm: Skolinspektionen, s Ibid. s. 18

16 16 (22) när de gör sina bedömningar av elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen och årskurser. Rektor gör en begränsad analys av avvikelser i omdömen och betyg Granskningen visar att rektor gör en begränsad analys av avvikelser i omdömen och betyg i syfte att upptäcka om det sker en likvärdig bedömning och betygssättning på skolan eller inte. Vid granskningen har det framkommit att rektor inte analyserar omdömen och betyg i samtliga ämnen och årskurser för att finna eventuella avvikelser i lärarnas bedömning och betygssättning. Av de skriftliga uppgifter som rektor inkommit med till Skolinspektionen framkommer dock att rektor tillsett att alla betygsättande lärare följt upp elevernas resultat från nationella prov i syfte att undvika systematiska avvikelser mellan proven och elevernas betyg. Rektor har också uppgett att det har belysts om det funnits systematiska skillnader i betygssättningen dels mellan lärare men även mellan elevernas kön. Rektor har även uppgett att det initierats ett flertal diskussioner om hur olika lärare tolkade stökiga elever och pratiga pojkar/flickor vilket ledde till intressanta normkritiska diskussioner. Rektor har även uppgett att han påvisat för lärarna att kunskapsresultaten för skolans elever ligger under kommunsnittet men att han inte vid något tillfälle uppmanade lärare att sätta glädjebetyg. Rektor ger till viss del lärarna förutsättningar för att kunna samverka gällande kvalitetssäkring av omdömen och betyg Granskningen visar att lärarna till viss del ges förutsättningar för att kunna samverka gällande kvalitetssäkring av omdömen och betyg. Vid Skolinspektionens intervjuer uppger en lärare att hens egna bedömningar blir likvärdiga genom att läraren använder sig av delmål, exempelvis diagnoser i matematik. Vidare uppger läraren att det inte på något annat sätt säkerställs att det blir likvärdiga bedömningar på skolan. Rektor uppger i sin inlämnade dokumentation att bedömningsstöd används för en likvärdig bedömning. Till exempel används Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik samt Primgruppens materiel i matematik, Diamant. I dokumentationen har rektor även uppgett att skolans personal vid flera tillfällen getts konkreta hänvisningar till det centrala regelverket, samt att haft tillfälle att diskutera forskningsområden som t.ex. rättssäker och likvärdig bedömning under handledning av professor Tomas Kroksmark. Rektor berättar vid intervju att han gör klassrumsbesök och sedan låter lärarna diskutera olika bedömningsfrågor för att de ska göra en allsidig bedömning som utgår ifrån de nationella kunskapskraven. Rektor uppger vidare att för att bedömning och betygsättning ska bli korrekt behöver rektor ofta ge både goda råd och pekpinnar. Lärare berättar vid intervjuer att det funnits samrättning av de

17 17 (22) nationella proven men att det endast varit i de högre klasserna. Rektor uppger vid intervju att lärarna har träffats ämnesvis en gång i månaden i kommunen för att diskutera bedömning och han kommer att säkerställa att alla lärare deltar i kommunens nätverk. Vidare uppger lärare vid intervjuer att det inte skett någon kompetensutveckling inom bedömningsområdet. Av de uppgifter om lärarbehörighet på skolan som Skolinspektionen tagit del av framgår även att merparten av lärarna inte är behöriga att undervisa i de ämnen som de undervisar i. Därför bedömer Skolinspektionen att det är av extra vikt att rektor ger lärarna förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. Detta beskrivs nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor ger lärarna förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. Skolinspektionens granskning visar att rektor behöver utveckla lärarnas arbete med att kvalitetssäkra sina egna bedömningar och betygssättningar. Granskningen visar att rektor ger vissa förutsättningar men inte i tillräcklig utsträckning för att lärarna regelbundet ska kunna samverka med varandra när de gör sina bedömningar av elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen och årskurser. Visserligen används vissa bedömningsstöd och det finns även möjlighet att delta i kommungemensamma ämnesnätverk. Lärare uppger dock vid Skolinspektionens intervjuer att det inte säkerställs att bedömningen är likvärdig på skolan samt att samrättning skett endast vid nationella prov i årskurs 6. Lärare uppger även att det inte skett någon kompetensutveckling gällande betyg och bedömning. Granskningen visar även att samtliga lärare på skolan undervisar i ämnen och/eller i årskurser de inte har behörighet att undervisa i och då antalet lärare är få finns det ämnen som ingen lärare på skolan är behörig att undervisa i. I 3 kap skollagen anges att rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar samt att eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Av Skolverkets allmänna råd framkommer att rektorn har en betydelsefull roll för att underlätta lärares arbete med rättvisande och likvärdiga betyg. Det innebär att se till att lärare får tid och möjlighet att tillsammans med kollegor diskutera hur de allsidigt kan utvärdera elevernas kunskaper vid betygsättningen, hur de kan utforma ändamålsenliga bedömningssituationer och hur de kan bedöma olika elevprestationer. Det kan även innebära att skolenheten enas om

18 18 (22) former för dokumentation. Vid behov kan huvudmannen behöva bistå med att organisera arbetet mellan skolenheter, exempelvis om lärare saknar ämneskollegor inom skolenheten. Det kan ske genom att skapa mötesplatser, såväl fysiska som digitala. 12 Av de allmänna råden framkommer vidare att det förmodligen aldrig kan formuleras kunskapskrav som är så precisa att de på egen hand kan garantera likvärdigheten. Lärares samsyn har därför en stor betydelse för arbetet med rättvisande och likvärdiga betyg. Samsyn kring betygsättning är en förutsättning för att skolan ska kunna ge eleverna enhetlig information om betyg och betygsättning. Att lärare också har en samsyn kring de kunskaper som är väsentliga i ett ämne är en utgångspunkt för ämnesdidaktiskt välgrundade val. Detta underlättar lärarnas möjlighet att läsa och tolka kunskapskraven i relation till ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits. Det stärker även lärares samsyn kring hur underlag från bedömningssituationer kan utvärderas allsidigt vid betygsättningen. 13 Skolinspektionen rekommenderar därför att lärarna ges förutsättningar och verktyg för att arbeta mer strukturerat med likvärdighet kring bedömningar. I arbetet med att avgöra om den egna bedömningen är likvärdig kan lärare använda olika verktyg, exempelvis sambedömning av prov och elevarbeten i högre grad samt använda avidentifierade prov. Vid Skolinspektionens intervjuer med lärare framkommer därutöver att det på Fisksätraskolan delvis saknas ett samarbete med andra skolor vad gäller bedömning och betygsättning. Ett sådant samarbete anser Skolinspektionen skulle kunna höja kvaliteten i likvärdigheten, framförallt i de ämnen och de årskurser där det endast finns en lärare på skolan. 12 Skolverket (2018). Betyg och betygsättning, Skolverkets allmänna råd, Stockholm: Skolverkets publikationsservice. s Ibid. s. 21

19 19 (22) På Skolinspektionens vägnar X Sara Carlsson Sara Carlsson Beslutsfattare Signerat av: Sara Carlsson X Terese Westin Terese Westin Föredragande Signerat av: Terese Westin I handläggningen av ärendet har även Madelen Kling medverkat.

20 20 (22) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: 8 lektionsobservationer 2 gruppintervjuer med elever 2 gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer. Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorn lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande.

21 21 (22) Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning präglas utbildningen av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida:

22 22 (22) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Skolinspektionen besökte skolenheten den 4 september 2018 och den 5 september Besöket genomfördes av Terese Westin och Madelen Kling. Fisksätraskolan i Nacka kommun är en grundskola med förskoleklass och årskurserna 1-6 samt fritidshem. Totalt är det 108 elever som går på grundskolan. Skolan leds av en rektor som tillträdde i samband med läsårsstart 2018/19.