Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Skogskällan i Huddinge kommun. Beslut. Huddinge kommun

Transkript

1 Beslut Huddinge kommun (21) Dnr-2018:6462 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Skogskällan i Huddinge kommun

2 2 (21) Inledning har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Skogskällan avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger att utvecklingsarbeten behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte motsvarande redovisning men lämnar framåtsyftande kommentarer. Beslut: bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Skogskällan i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Undervisning Att rektorn tillsammans med personalen analyserar kunskapsresultat, med fokus på de bakomliggande orsakerna, för att inför val av utvecklingsåtgärder finna förklaringar till kunskapsresultaten och kvaliteten på undervisningens genomförande. Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

3 3 (21) Att rektorn tillsammans med lärarna utvecklar metoder för utvärdering av undervisningen så att det genomförs tillsammans med eleverna och blir en regelbunden del av lärarnas arbete. Trygghet och studiero Utbildningen präglas i flera delar av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn tillsammans med lärarna och övrig personal på skolan utvecklar ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med att skapa och upprätthålla studiero på lektionerna. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 16 maj 2019 redovisa till vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till indra.kullenberg@skolinspektionen.se, eller till, skolinspektionen@skolinspektionen.se. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr 2018:6462) i de handlingar som sänds in. s bedömningar Nedan redovisas s bedömningar för respektive område. Rektors ledarskap bedömer följande: Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd 1 kap. 5, 2 kap. 9, 10 och 34, 4 kap 4-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Kunskaper och lärande, Varje skolas utveckling, 2.8 Rektorns ansvar.

4 4 (21) Skälen till bedömningen är att rektorn följer upp kunskapsresultat, undervisning och trygghet och studiero men i begränsad utsträckning analyserar resultaten av uppföljningen. Vidare visar granskningen att rektorn inte leder och styr skolans jämställdhetsarbete. Rektorn organiserar och leder det pedagogiska arbetet genom att bland annat ge lärarna förutsättningar för samverkan men introduktionen av obehöriga lärare på skolan fungerar inte fullt ut. Det saknas ett strategiskt jämställdhetsarbete i undervisningen s granskning visar att rektorn inte leder jämställdhetsarbetet på skolan då det saknas ett gemensamt, strategiskt arbete för att inkludera jämställdhetsarbete i undervisningen. Däremot visar granskningen att rektorn, lärarna och elevhälsan arbetar med att uppmärksamma könsmönster i kunskapsresultaten och med att ge alla elever samma möjligheter oavsett könstillhörighet. I intervjuerna framkommer att det saknas en gemensam strategi för hur jämställdhetsarbetet ska inkluderas i undervisningen. På fråga hur rektorn leder skolans jämställdhetsarbete svarar rektorn genom att jobba för pojkarna i undervisningen. Vidare uppger rektorn att det är svårare att motivera pojkar och att lärarna är duktiga på att individualisera undervisningen men rektorn kan inte ge några konkreta exempel på hur lärarna arbetar med jämställdhet i undervisningen. Lärare framför i intervjuerna att det inte genomförs något jämställdhetsarbete i undervisningen och att rektorn inte gett lärarna något specifikt uppdrag avseende jämställdhet. I intervjun med representanter för elevhälsan berättar en representant att talutrymme är något som diskuterats tillsammans med lärarna, att det är vanligt att pojkar tar mycket plats och att en representant för elevhälsan har arbetat med elevgrupper för att få flickor att ta för sig mer. Av elevintervjuer framgår att eleverna är osäkra på om lärarna pratar med eleverna om att behandla alla lika oavsett könstillhörighet. Eleverna ger exempel som att det ofta blir flickbord och pojkbord i klassrummet. Av den dokumentation som tagit del av framgår att det saknas uppföljning av om jämställdhetsarbete genomförs i alla ämnen och årskurser. Däremot framför både lärare och representanter för elevhälsan att skolan har ett normkritiskt förhållningssätt och att skolan har en förstelärare som arbetar med normkritik. Av granskningen framgår vidare att rektorn arbetar med att uppmärksamma könsmönster i kunskapsresultaten samt att rektor lyfter vikten av att pojkar och flickor ska ha samma förutsättningar att lära och utvecklas. Att rektorn följer upp könsskillnader i kunskapsuppföljningen är något som framgår av den dokumentation

5 5 (21) som tagit del av. Av de resultat som har redovisats för (för läsåret ) framgår att måluppfyllelsen är hög i årskurs 1-6 men att det finns könsskillnader i bland annat ämnet matematik i årskurs 3, där pojkarna har gått från att 98 procent nådde kunskapsresultaten 2016 till 83 procent Liknande negativ trend kan även ses bland pojkar i årskurs 6 i ämnet svenska. Vad gäller flickor är det fler flickor än pojkar som riskerar att inte nå kunskapskraven i engelska i årskurs 5. Vidare analyseras könsskillnader i kunskapsresultaten. Där lyfts bland annat flickors mognad, förväntningar och ansvarstagande fram som möjliga orsaker till vad skillnaderna i kunskapsresultaten mellan könen kan bero på. Kopplat till analysen finns utvecklingsåtgärder för att utjämna könsskillnaderna, bland annat att lyfta fram manliga förebilder för att öka motivationen hos pojkarna. Förutsättningar för kollegialt lärande finns men introduktion av obehöriga lärare fungerar inte fullt ut Granskningen visar att rektorn har skapat förutsättningar för lärarna att samarbeta och samverka med varandra. Lärare, representanter för elevhälsan och rektorn framför i intervjuer att rektorn har skapat förutsättningar för samverkan och kollegialt lärarande genom olika mötesformer, bland annat finns det arbetslagsmöten, där lärare, representanter för elevhälsan och biträdande rektor deltar samt lärarkonferenser, där lärare och biträdande rektor deltar. Dessa möten hålls en gång i veckan och ger enligt lärarna goda förutsättningar för samverkan och kollegialt lärande, både mellan lärarna och mellan lärarna och elevhälsan. Enligt lärarna är det biträdande rektor som leder dessa möten och att rektorn deltar sporadiskt, men att strukturen och uppdragen har beslutats av rektorn. Områden som tas upp i dessa mötesforum är till exempel ledarskap i klassrummet, pojkars syn på studier och matematikutveckling. Av intervjun med lärarna framkommer att det kollegiala lärandet ger avtryck i undervisningen genom bland annat gemensamma strategier, delning av material och diskussioner om faktiska situationer i undervisningen. Vidare visar granskningen att rektorn i begränsad utsträckning skapar förutsättningar för introduktionen av obehöriga lärare. När en obehörig lärare anställs på skolan får hen stöd av en behörig lärare som bland annat hjälper till med planering och utgör stöd i undervisningen, enligt rektorn. Däremot framgår det av intervjun med lärarna att förutsättningar för att introducera nyanställda lärare inte alltid ges. En lärare berättar att hen var mentor för en ny lärare på skolan men att läraren inte fick tid till mentorskapet i sitt schema. Det framgår även av intervjuerna med lärarna att det saknas tydliga riktlinjer för introduktionen av nyanställda obehöriga lärare och att nyanställda lärare blir inkastade i arbetet, oavsett om de är behöriga eller obehöriga.

6 6 (21) Rektorns analys av undervisningen och kunskapsresultaten är inte tillräcklig Granskningen visar att rektor visserligen följer upp och analyserar skolans måluppfyllelse men uppföljningen och den efterföljande analysen genomförs inte på ett sätt som ger rektor en tillräckligt nyanserad bild av hur väl verksamheten fungerar och vad som ligger bakom skolans resultat. Av både intervjuer med lärare, representanter för elevhälsan och rektorn, och av inkommen dokumentation, framkommer att kunskapsresultat och trygghet och studiero följs upp. Två gånger per läsår följer rektorn upp kunskapsresultaten uppdelat på kön i samtliga årskurser, klasser och ämnen. Kunskapsuppföljningen för årskurs 1-4 består dock enbart av en redovisning av vilka elever som inte når kunskapskraven i de olika ämnena. Däremot framkommer det inte hur väl de elever som nått kunskapskraven har lyckats i respektive ämne. För årskurs 5-6 görs en mer utförlig uppföljning på så sätt att samtliga ämnen redovisas samt hur många elever som nått kunskapskraven. Dock framgår det inte heller för årskurs 5-6 hur väl eleverna har lyckats i respektive ämne. Granskningen visar även att trygghet och studiero följs upp vid två tillfällen via två enkäter som genomförs i årskurs 3-6. Enkätresultaten för den ena enkäten redovisar elevernas upplevelse av trygghet och studiero för årskurs 3-6 medan den andra enkätens resultat är uppdelade i årskurs, klass och könstillhörighet. Däremot saknas uppföljning av trygghet och studiero för årskurs 1-2. Vidare visar granskningen att rektorn följer upp undervisningen. Enligt rektorn sker uppföljningen av undervisningen genom klassrumsbesök som genomförs av den biträdande rektorn. Rektorn berättar i intervjun med att biträdande rektor har fått i uppdrag att följa upp att undervisningen utgår från kursplanen och att skolans lektionsstruktur följs. Rektorn får regelbundet återkoppling kring uppföljningen av undervisningen. Enligt rektorn visar uppföljningen att undervisningen håller hög kvalité. Utredningen visar att det saknas tillräcklig analys av kunskapsresultaten eftersom den analys som görs till största del består av en redovisning av vad kunskapsresultaten visar och inte av de bakomliggande orsakerna till resultaten. I skolans egen redovisning anges att måluppfyllelsen är hög i samtliga årskurser. Redovisningen visar samtidigt att andelen elever som når minst betyget E i alla lästa ämnen i årskurs 6 har sjunkit de tre senaste läsåren med nio procentenheter. Även meritpoängen för årskurs 6 har en negativ trend de tre senaste läsåren. I den analys som gjorts av kunskapsresultaten går det dock inte att utläsa vad orsakerna till dessa resultat är. Det framgår även av

7 7 (21) intervjuerna med lärarna och elevhälsan att analysen av kunskapsresultaten är begränsad till att redovisa vad resultaten visar. En representant för elevhälsan uppger att analysen, som genomfördes av lärare och elevhälsan, visade bland annat att pojkarna når högre resultat i engelska än flickorna. Vidare visar utredningen att de uppgifter som samlas in vid uppföljningen av kunskapsresultaten inte ställs i relation till undervisningens kvalité. Rektorn framför i sin intervju att undervisningen håller hög nivå men någon analys av hur undervisningens genomförande kan ha påverkat kunskapsresultaten saknas. Däremot visar utredningen att det genomförs en analys av uppföljningen av trygghet och studiero som innefattar vilka orsaker som ligger bakom resultaten. Bland annat framkommer av både intervjuerna med lärarna och med elevhälsan att personalomsättningen på skolan har orsakat oroligheter i elevgrupperna och att elever därför upplever att förtroendet för vuxna på skolan har sjunkit. Det framkommer vidare i granskningen att de utvecklingsåtgärder som skolan vidtar inte är kopplade till en analys av de bakomliggande orsakerna till kunskapsresultaten. Både lärare och rektorn ger exempel på utvecklingsåtgärder, till exempel inläsningstjänster och en förstelärartjänst i matematik. Även i den inkomna dokumentationen finns förslag på utvecklingsåtgärder men det framgår inte alltid någon analys som lett fram till dessa. I skolans systematiska kvalitetsarbete ingår uppföljning, följt av förslag på utvecklingsåtgärder. Däremot saknas en analys som motiverar utvecklingsåtgärderna och därmed är det svårt att avgöra om utvecklingsåtgärderna är behovsanpassade. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn tillsammans med personalen analyserar kunskapsresultat, med fokus på de bakomliggande orsakerna, för att inför val av utvecklingsåtgärder finna förklaringar till kunskapsresultaten och kvaliteten på undervisningens genomförande. s granskning visar att rektorns arbete med analys av kunskapsresultaten behöver utvecklas så att rektorn får en bättre bild av de bakomliggande orsakerna för att därefter kunna fatta beslut om relevanta utvecklingsåtgärder. Granskningen visar att rektorns analys av kunskapsuppföljningen i stor utsträckning består av en redovisning av vad uppföljningen visar, inte av vad som eventuellt är orsaken bakom resultaten. Mot denna bakgrund går det inte att härleda skolans aktuella utvecklingsåtgärder till en orsaksanalys av kunskapsresultaten.

8 8 (21) Kvalitén på undervisningens genomförande ställs inte heller i relation till kunskapsresultaten. Enligt skollagen och läroplanen för grundskolan ansvarar rektorn för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. En viktig utgångspunkt i skolans kvalitetsarbete är att rektorn har god kännedom om nulägesbilden i skolan. Det får rektorn genom att följa upp hur väl verksamheten fungerar. De uppgifter om undervisningen och elevernas lärande som inhämtats i uppföljningen måste sedan analyseras. Det innebär att skillnader och variationer mellan olika elevgrupper och klasser, kön och mellan ämnen bör identifieras. Ett ytterligare steg i analysen är sedan att försöka identifiera möjliga orsaker till aktuell måluppfyllelse och problem i undervisningens genomförande för att finna vad skillnader och variationer beror på. 1 s kvalitetsgranskning av rektors ledarskap lyfter fram att rektorer behöver bli bättre på att identifiera och analysera skolans utgångsläge för att kunna prioritera och sätta in mer strategiska och långsiktiga insatser. 2 rekommenderar därför rektorn att prioritera arbetet med analys av skolans kunskapsresultat samt att ta fram riktlinjer för hur analysarbetet ska genomföras. Detta arbete kan förslagsvis inledas med att rektor och personalrepresentanter utarbetar en konkret handlingsplan för hur de uppgifter som samlas in vid uppföljningen ska analyseras. Handlingsplanen bör utformas på ett sätt så att det med lätthet går att utläsa och med tydliga exempel på vad som ska följas upp och analyseras, när det ska göras och vem som har ansvar för olika delar i detta arbete. I analysarbetet bör skolan studera skillnader och variationer i resultat mellan olika elevgrupper och klasser, ämnen och målområden. Redan idag finns det på skolan goda exempel på hur skillnader mellan flickors och pojkars kunskapsresultat har studerats. På motsvarande sätt bör analysen göras utifrån andra variabler såsom exempelvis klasser, ämnen eller utifrån elevernas bakgrund. Vidare bör kunskapsresultaten i analysen ställas i relation till uppföljningen av undervisningen. Detta steg i analysarbetet är nästintill obefintlig i det kvalitetsarbete som rektor 1 Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverkets allmänna råd med kommentarer, sid (2012) Rektors ledarskap, med ansvar för den pedagogiska verksamheten, Stockholm:, s. 24 och 34

9 9 (21) bedriver i dagsläget. Det är viktigt att inte missa detta perspektiv i analysen av skolans resultat då kännedom om de bakomliggande orsakerna till kunskapsresultaten utgör en väsentlig utgångspunkt för beslut om relevanta utvecklingsåtgärder. Undervisning bedömer följande: Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, rättigheter och skyldigheter, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolans och omvärlden, 5 Kursplaner med kunskapskrav. De övergripande skälen till s bedömning är att eleverna i begränsad utsträckning görs delaktiga i att utvärdera undervisningen tillsammans med lärarna. Vidare visar granskningen att undervisningen är varierande och innehåller ett aktivt lärarstöd, men att lektionsstrukturen skiljer sig beroende på lärare. Visserligen visar granskningen att lärarna arbetar med att anpassa lektionen utifrån den aktuella elevgruppen, men samtidigt upplever inte alltid eleverna att de har möjlighet att arbeta utifrån sin egen kunskapsnivå. Undervisningen är varierad och präglas av ett aktivt lärarstöd Granskningen visar att det på lektionerna finns variation i arbetssätt och arbetsformer samt att undervisningen präglas av ett aktivt lärarstöd. Av intervjuer och lektionsobservationer framgår att det på lektionerna finns en balans mellan gemensamma genomgångar samt grupp-, par- och enskilt arbete. Vidare beskriver lärarna hur de arbetar för att variera arbetssätt och uppgifter på lektionerna. Det kan exempelvis röra sig om att se på film eller arbeta med lärplattan. En lärare ger som exempel att läraren kan, för att behålla elevernas fokus, be eleverna att lämna sina platser och sätta sig på mattan när de ska arbeta. Variationer i både arbetssätt och arbetsuppgifter framkommer också i s lektionsobservationer, bland annat tyst- och högläsning, att arbeta ute på skolgården och runt om i skolan samt genom att delta i experiment. Det framkommer vidare i granskningen att lärarna aktivt stödjer eleverna under tiden de arbetar med sina uppgifter. Bland annat observerades lärare som håller genomgångar på olika sätt för hela klassen och som under

10 10 (21) grupparbete, när eleverna är utspridda i olika rum, aktivt söker upp varje grupp för att hjälpa och leda eleverna vidare. Undervisningen är inte alltid välstrukturerad s granskning visar att syftet med lektionen inte alltid tydliggörs för eleverna. Av intervjuerna med eleverna framgår att inte alla lärare förklarar för eleverna vad de ska lära sig på lektionerna och varför. I lärarintervjuerna säger två lärare att det kan vara lätt att glömma bort att berätta för eleverna vad syftet med lektionen är. Rektorn lyfter fram att lärarna behöver arbeta mer med att tydliggöra för elever syftet med lektionen och olika arbetsmoment. Vid två av nio observerade lektioner presenterar läraren för eleverna syftet med lektionen samt kopplingen till målen i läroplanen. s granskning visar vidare att inte alla lärare strukturerar sin undervisning så att den innehåller både en tydlig start och ett tydligt avslut. I intervjuerna beskriver eleverna att inledningen på lektionerna är tydlig på så sätt att lärarna oftast berättar vad de ska göra på lektionerna och att detta också är uppskrivet på tavlan. Även lärarna lyfter fram vikten av inledningen på lektionen, bland annat att inledningen ska hållas kort. Det eleverna och lärarna beskriver är något som lektionsobservationerna visade. Av elev- och lärarintervjuerna framgår att lärarna avslutar lektionen genom att be eleverna att plocka undan för att sedan gå ut på rast. Av de lektionsobservationer som genomförde avslutades alla utom två lektioner på det sätt som eleverna och lärarna beskrev i intervjuerna. Enbart vid två tillfällen avslutar läraren med att sammanfatta lektionens innehåll. Lärarna stärker elevernas självförtroende och motivation Granskningen visar att lärarna på olika sätt arbetar med att stärka elevernas självförtroende och motivation, men att eleverna inte alltid uppfattar att lärarna uppmuntrar dem i skolarbetet. Lärare beskriver i intervjuerna att de uppmuntrar och motiverar eleverna genom att bland annat ge positiv feedback och lyfta positiva exempel. Av elevintervjuerna framgår att eleverna är osäkra på om lärarna uppmuntrar dem. Några elever ger visserligen exempel på lärares uppmuntrande kommentarer men samtidigt svarar flera elever nej på frågan om lärarna brukar uppmuntra eleverna. Vidare berättar lärare att självförtroende och motivation även stärks av att de anpassar undervisningen efter elevernas behov, till exempel att vissa elever kan få använda lärplattan när övriga i klassen läser en bok. En lärare berättar att hen, i samband med att ett nytt arbetsmoment startas, berättar vilka förväntningar läraren har på eleverna och när momentet avslutas stämmer läraren och eleverna av hur det har gått utifrån förväntningarna. I s observationer finns flera

11 11 (21) exempel på hur lärarna arbetar med att stärka elevernas självförtroende och motivation, exempelvis när en lärare bekräftar en elevs särskilda intresse när eleven svarar på en fråga. Under flera lektioner observerades elever som är engagerade i skolarbetet och som uttrycker att de gillar den uppgift de arbetar med. På de flesta lektionerna observeras exempel på uppmuntrande ord som sägs till elever när de tycker något är svårt eller när de tappar engagemang för arbetet. Anpassning av undervisningen sker endast i viss grad s granskning visar att undervisningen i viss grad anpassas utifrån den enskilda elevens behov och förutsättningar. Av intervjuerna med eleverna framkommer en blandad bild av om undervisningen anpassas utifrån elevernas kunskapsnivå. En elev säger att eleverna kan få arbeta med olika arbetsböcker och med olika arbetsuppgifter. Två andra elever uppger dock att alla elever arbetar med samma arbetsuppgifter på lektionerna. På frågan vad eleverna får göra om de blir klara med en uppgift svarar två elever att man kan få en annan uppgift, spela på lärplattan eller göra klart en uppgift man tidigare inte blivit klar med. De flesta eleverna framför att de inte kan få svårare uppgifter om de skulle vilja ha det. Lärarna beskriver att de försöker anpassa undervisningen utifrån den aktuella elevgruppen och att eleverna kan få olika uppgifter. En lärare ger som exempel att i lärplattan lägga in olika uppgifter som ger progression. En annan lärare berättar om att arbetssätten kan behöva anpassas till elevgruppen; en elevgrupp kan använda lärplattan medan det kan vara distraherande för en annan elevgrupp. En representant för elevhälsan berättar att arbetet med att se varje elev utifrån den nivå eleven är på, oavsett om eleven behöver större eller mindre utmaningar, är en pågående diskussion bland lärarna och elevhälsan. Rektorn framför intervju att ett område som lärarna behöver arbeta mer med är att utmana de elever som har lätt för sig. Eleverna görs inte i tillräcklig mån delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande Granskningen visar att eleverna ges begränsad möjlighet till reflektion över sitt eget lärande. När eleverna berättar om hur de reflekterar kring sitt eget lärarande framkommer att det oftast sker i samband med utvecklingssamtalen. Detta är även något som beskrivs av lärarna. Två lärare berättar att inför utvecklingssamtalen får eleverna reflektera över sitt eget lärande för att sedan själva, utifrån en mall, berätta för sina vårdnadshavare om det de har reflekterat kring. Av lärarintervjuerna framkommer att i samband med att ett nytt arbetsområde inleds kan eleverna få göra en tankekarta över vad de redan kan inom ett visst område och att i samband med att ett arbetsområde avslutas kan eleverna få reflektera över sin progression.

12 12 (21) Granskningen visar vidare att eleverna delvis ges möjlighet att regelbundet utvärdera undervisningen tillsammans med lärarna. De flesta eleverna uppger i intervjuer att lärarna inte brukar fråga dem om hur de tycker en lektion har varit. När eleverna ska beskriva hur undervisningen utvärderas berättar en elev att två lärare brukar använda en skala mellan 1-10 där eleverna med hjälp av sina fingrar får svara på olika frågor om lektionen. Enbart vid en av de observerade lektionerna frågar läraren klassen om hur lektionen varit och då specifikt kring hur klassen skulle göra för att skapa bättre studiero eftersom det har varit hög ljudnivå under lektionen. Eleverna får då dela med sig av förslag på förbättringsåtgärder. I lärarintervjuerna framkommer att utvärdering av undervisningen sker i varierad omfattning. En lärare säger att det görs ibland men inte ofta eller regelbundet. En annan lärare säger att om det finns tid kan en utvärdering göras men att det inte alltid är inplanerat. En lärare säger att hen brukar ha någon form av utvärdering efter varje arbetsområde; det kan röra sig om en diskussion i klassrummet eller via enkäter. En annan lärare säger att läraren kan använda sig av program i lärplattan där eleverna kan vara anonyma och svara på frågor som till exempel vilken lektion som har varit bäst en viss vecka. Rektorn berättar att det på skolan inte finns någon samstämmighet kring utvärderingen av undervisningen. Rektorn uppger i intervjun att hon inte har någon kännedom om lärarna regelbundet utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna men att hon tycker det borde vara en naturlig del av lektionerna och att det är något som ska göras efter varje lektion. Det framgår även av skolans elevenkät att elever i flera årskurser inte upplever att de får tycka till om vad som är viktigt i skolan, tydligast framträder det i enkätresultaten för årskurs 4 och 5. I s enkät, som genomfördes hösten 2017, bland elever i årskurs 5, har 21 procent av de svarande eleverna svarat att det stämmer ganska dåligt på påståendet att elever är med och påverkar på vilket sätt eleverna ska arbeta med olika skoluppgifter. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn tillsammans med lärarna utvecklar metoder för utvärdering av undervisningen så att det genomförs tillsammans med eleverna och blir en regelbunden del av lärarnas arbete. s granskning visar att rektorn behöver utveckla metoder för utvärdering av undervisningen. Granskningen visar att eleverna i begränsad

13 13 (21) utsträckning ges möjlighet att utvärdera undervisningen tillsammans med lärarna. Även om det framkommer att vissa lärare utvärderar undervisningen görs inte detta regelbundet och inte av alla lärare som en del av undervisningen. Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet anger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. 3 Vidare står även i läroplanen att lärarna tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. 4 Med stöd i forskningen kan konstateras att det finns ett samband mellan elevinflytande, delaktighet, eget ansvar och motivation i lärandet. I grupper med stor erfarenhet av inflytande menade elever att den största lusten för att lära fick eleverna av sitt eget intresse och engagemang i lärandet samt av möjligheter att påverka sitt lärande. 5 rekommenderar rektorn att, tillsammans med lärarna, utveckla metoder för utvärdering av undervisningen så att eleverna får en möjlighet att vara mer delaktiga och ha inflytande på sin undervisning. Vidare rekommenderas att rektorn även bör säkerställa att elevernas synpunkter, i förhållande till ålder och mognad, tas till vara i det kommande arbetet. Regelbunden utvärdering av undervisningen kan vara till stöd för lärarna i arbetet med att fånga upp elevernas behov och förutsättningar. Utvärderingarna kan även vara till stöd i arbetet med att identifiera de elever som behöver större utmaningar och i arbetet med att skapa strukturer för hur lektioner avslutas, där utvärdering av undervisningen kan ingå som en naturlig och regelbunden del. Trygghet och studiero 3 Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag 4 Lgr 11, 2.3 Elevers ansvar och inflytande 5 Giota, J. Individualisera undervisningen i skolan en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 3:2013, Stockholm: Vetenskapsrådet, s. 160

14 14 (21) bedömer följande: Utbildningen präglas i flera delar av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd 3 kap. 3, 5 kap. 3, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Skälen för bedömningen är att det inte i tillräcklig utsträckning finns ett samlat arbete för att skapa studiero vilket visar sig genom att det finns elever som blir störda när de utför sina arbetsuppgifter. Däremot finns ett samlat arbete för att skapa trygghet på skolan och åtgärder vidtas för att öka tryggheten utifrån regelbunden uppföljning och analys av elevernas trygghet. Skolan arbetar aktivt med att tillförsäkra eleverna en trygg miljö Granskningen visar att elevernas upplevelse av trygghet följs upp och att skolan arbetar aktivt för att vidta åtgärder som tillförsäkrar eleverna en trygg miljö. Lärare, rektorn och elevhälsan berättar att skolan kartlägger elevers upplevelse av trygghet vid flera tillfällen under läsåret. I den senaste kartläggningen har en relativt stor andel av eleverna uppgett att de inte känner sig trygga i skolan. Av den anledningen har skolan valt trygghet som fokusområde detta läsår. Kartläggningen har även visat att skolan behöver arbeta med att skapa förutsättningar så att alla elever känner att de har en vuxen som de har förtroende för att vända sig till. I intervjuer beskriver lärare, elevhälsan och rektorn vilka åtgärder som har vidtagits på skolan för att öka tryggheten. Bland annat finns det fler vuxna ute på rasterna och för att möjliggöra detta har tiden i personalens scheman utökats. Ett syfte med en utökad vuxennärvaro på rasterna är att synliggöra fler vuxna och på så sätt skapa relationer till eleverna. I lärarintervjuerna framkommer att personalen agerar på liknande sätt om incidenter inträffar. Även rektorn lyfter fram att personalen ska ha samma förhållningssätt när de agerar. En annan åtgärd i trygghetsarbetet är att skolans trygghetsteam ska synliggöras för alla på skolan så att det arbete som teamet bedriver ska bli tydligare. Detta arbete har ännu inte påbörjats men det finns en tidsplan för det. Samtliga elever framför i intervjuerna att de känner sig trygga på skolan. Det finns elever som uppger att de kan känna sig otrygga men att det beror på incidenter som sker utanför skolans område och att det i samband med dessa incidenter kan spridas rykten som påverkar elevernas trygghet. s enkät som genomfördes hösten 2017 visar att 89 procent av de svarande eleverna i årskurs 5 har svarat att det

15 15 (21) stämmer helt och håller eller stämmer ganska bra på påståendet Jag känner mig trygg i skolan. Skolans arbete för att skapa studiero är inte tillräckligt samlat Granskningen visar att det inte i tillräcklig utsträckning finns ett samlat arbete för att skapa studiero. Av elevintervjuerna framgår att studieron på skolan varierar och att inte alla lärare regerar när det blir svårt för eleverna att koncentrera sig på lektionerna. En elev säger att vissa lärare är bra på att få det lugnt medan andra lärare är tysta och gör ingenting när arbetsron störs. Flera elever framför även att lärarnas försök att skapa studiero inte alltid ger någon effekt. Eleverna beskriver olika sätt som lärarna använder för att återupprätta studiero. Enligt en elev kan lärarna antingen skrika, blir arga eller stå stilla till dess att det blir lugnare i klassrummet. En annan elev berättar att i elevens klassrum använder sig läraren av ett trafikljus för att visa eleverna vilken ljudnivå som gäller på lektionen men att ingen elev bryr sig om vad trafikljuset visar. Av lärarintervjuerna framgår att lärarna har arbetet med studieron genom bland annat handledning tillsammans med biträdande rektor där litteratur om teorier och tekniker för att skapa studiero har presenterats. Trots dessa satsningar finns det ingen samsyn på skolan kring arbetet med studieron, enligt lärarna. En lärare framför att hen har förhoppningar om att skolan ska kunna få ett gemensamma förhållningssätt i arbetet med studieron. Visserligen uppger en lärare att lärarna tillsammans i arbetslagen och på möten med elevhälsan försöker skapa ett gemensamt förhållningssätt, men det framgår samtidigt av andra lärare och av eleverna att det är något som saknas på skolan. Representanter för elevhälsan uppger i intervju att de är osäkra på om det finns ett gemensamt arbete för att skapa studiero på lektionerna. Att lärarna agerar olika för att skapa studiero framgår av s lektionsobservationer. Någon lärare använder låg röst och mjuk ton för att skapa lugn i gruppen. En annan lärare gör motsatsen och höjer rösten. ser också exempel på lärare som, trots upprepade försök, inte lyckas skapa tillräcklig arbetsro, vilket resulterar i att det inte hörs vad eleverna säger eller att elever bli distraherade av andra elever. Även av s enkät, som genomfördes under hösten 2017 bland elever i årskurs 5, framkommer att studieron på skolan kan förbättras. På påståendet På lektionen stör andra elever ordningen i klassrummet svarar 59 procent av eleverna att det stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Enligt rektorn är studieron ett utvecklingsområde som skolan arbetar med, bland annat genom tydliga regler och en tryggare skolmiljö.

16 16 (21) Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn tillsammans med lärarna och övrig personal på skolan utvecklar ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med att skapa och upprätthålla studiero på lektionerna. Av s granskning framgår att skolan behöver utveckla ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med att skapa och upprätthålla studiero på lektionerna. Visserligen uppger en lärare att lärarna diskuterar studiero med varandra och tillsammans med elevhälsan för att skapa ett gemensamt förhållningssätt, men det framgår av bland annat elevintervjuerna och observationerna att lärare hanterar störningsmoment på lektionerna på olika sätt och med olika resultat, att studieron varierar beroende på läraren. Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. s kvalitetsgranskning av skolans arbete för att skapa studiero lyfter fram betydelsen av tydligt ledarskap och av tydliga lektionsstrukturer. Av granskningen framkommer också att det är viktigt att skolans arbete för att främja och upprätthålla studiero utgår från elevernas upplevelse av undervisningen. Skolans arbete för att skapa studiero behöver därför omfatta undervisningens kvalitet, lärares ledarskap och bemötande såväl som lärares uppehållande av ordningsregler. Granskningar visar också att lärarnas förutsättningar att skapa studiero påverkas av hur rektorn leder och utvecklar andra processer på skolan. Det är viktigt att lärare och rektorn tillsammans analyserar och söker orsakerna till bristande studiero. Rektorn ansvar innebär att utifrån en systematisk uppföljning vidta åtgärder för att förbättra studieron genom ett samlat och gemensamt arbete på skolan. 6 Vidare framgår av granskningen att rektorn ansvarar för att säkerställa skolans processer, rutiner och överenskommelser är tydliga för lärarna. 7 Skolinspektions granskning av stöd och stimulans i klassrummet lyfter 6 s kvalitetsgranskning 2016: Skolans arbete för att säkerställa studiero det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också, s Ibid, s. 13

17 17 (21) fram vikten av att elever bli utmanade och stimulerande utifrån sina egna behov. Elever som inte blir det riskerar att bli omotiverade, uttråkade och ibland stökiga. 8 För att åstadkomma ett effektivt arbete med studieron rekommenderar att lärare och övrig personal kommer överens om ett gemensamt förhållningssätt kring detta arbete. En rekommenderad inledning av detta arbete är att analysera orsakerna bakom eventuella situationer där studieron inte är tillfredställande. Att involvera eleverna i detta arbete är en viktig utgångspunkt. Arbetet med studieron kan kopplas samman med det föreslagna utvecklingsområdet avseende utvärdering av undervisningen som kan ge tydliga indikationer på hur eleverna upplever studieron och vilka åtgärder som skulle kunna förbättra den. Bedömning och betygssättning bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning. Författningsstöd 1 kap. 9, 3 kap kap. 20 a skollagen, 9 kap. 20 och 22 b skolförordningen Lgr 11, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg De övergripande skälen till s bedömning är att rektorn ger lärarna förutsättningar för att samverka kring bedömningsfrågor och att lärarna använder varierade arbetssätt och bedömningsmetoder för att göra likvärdiga bedömningar och sätta likvärdiga betyg. Lärarna ges förutsättningar att göra likvärdiga bedömningar och sätta likvärdiga betyg Granskningen visar att lärarna ges förutsättningar för att samverka kring bedömningsfrågor och att lärarna använder olika arbetssätt och metoder för att säkerställa likvärdiga bedömningar. En lärare berättar att betyg och bedömning är ett fokusområde på de centrala konferenserna i Huddinge kommun det här läsåret. I 8 (2014). Stöd och stimulans i klassrummet rätten att utvecklas så långt som möjligt, Rapport 2014:2, Stockholm:, s. 3

18 18 (21) intervjuerna berättar lärarna att de arbetar med likvärdig bedömning genom att samverka med varandra, bland annat på betygskonferenser som genomförs i slutet av varje termin. Vidare sker samverkan kring betyg och bedömning på arbetslagsmötena och lärarkonferenserna. Dessa möten leds av biträdande rektor. I det löpande arbetet med bedömningar används bland annat Skolverkets bedömningsstöd och diagnosiskt material som till exempel DLS-test (diagnosinstrument för läs- och skrivförmåga). En lärare lyfter även fram betydelsen av att arbeta med varierad undervisning för att kunna skapa ett bra bedömningsunderlag. Skolans nationella prov rättas av externa lärare, något som både lärare och rektorn lyfter fram i sina respektive intervjuer. Rektorn berättar även att sambedömning har gjorts tillsammans med lärare på en närliggande skola. Vidare visar granskningen att rektorn följer upp avvikelser mellan resultat på nationella prov och betyg. I den skriftliga dokumentation som tagit del av framgår att rektorn följer upp och analyserar avvikelser mellan resultat på nationella prov och betyg. Till exempel skriver rektor i analysen att i ämnet matematik hade eleverna inte gått igenom ett område som utgjorde en del av det nationella provet, vilket resulterade i att eleverna fick högre terminsbetyg än provbetyg. Enligt rektorn har hon sagt till lärarna att nationella prov är viktiga men att det utgör ett av flera underlag för betygsättning. Framåtsyftande kommentar vill påpeka att resultat från nationella prov från och med den 29 juni 2018 särskilt ska beaktas vid betygsättning. På s vägnar X Mårten Petersson X Indra Kullenberg Beslutsfattare Signerat av: Mårten Petersson Föredragande Signerat av: Indra Kullenberg

19 19 (21) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: 9 lektionsobservationer 2 gruppintervjuer med elever 2 gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av s protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har s utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorns lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande.

20 20 (21) Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning präglas utbildningen av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på s hemsida:

21 21 (21) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten besökte skolenheten mellan den 3 oktober 2018 och den 5 oktober Besöket genomfördes av Indra Kullenberg och Mats Lindh. Skogskällan är en kommunal skola i Huddinge kommun. Skogskällans verksamhet omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6 samt fritidshem. Vid tiden för tillsynsbesöket gick drygt 350 elever på grundskolan.