Beslut. Skolinspektionen. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Sörlidenskolan 7-9 i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun

Transkript

1 r Skolinspektionen Beslut Örnsköldsviks kommun (18) :6558 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Sörlidenskolan 7-9 i Örnsköldsviks kommun

2 2(18) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Sörlidenskolan 7-9 avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning Skolinspektionen bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger Skolinspektionen att utvecklingsarbeten behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte Skolinspektionen motsvarande redovisning.

3 3(18) Beslut: Skolinspektionen bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Sörlidenskolan 7-9 i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i hög utsträckning skolans utveckling av undervisningen. Undervisning Undervisningen främjar i hög utsträckning elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden. Trygghet och studiero Utbildningen präglas i hög utsträckning av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor ger alla lärare förutsättningar att samverka kring bedömning och betygssättning samt ser till att de metoder som används kvalitetssäkras. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 10 maj 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån det identifierade utvecklingsområdet. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box 3177, Umeå. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen ( :6558) i de handlingar som sänds in.

4 4(18) Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens bedömningar för respektive område. Rektors ledarskap Skolinspektionen bedömer följande: Rektorn leder och styr i hög utsträckning skolans utveckling av undervisningen. Författningsstöd 1 kap. 5, 2 kap. 9, 10 och 34, 4 kap 4-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Kunskaper och lärande, Varje skolas utveckling, 2.8 Rektorns ansvar. De sammanfattande skälen för bedömningen är att rektor på Sörlidenskolan 7-9 på ett systematiskt sätt följer upp hur väl verksamheten fungerar, analyserar resultat, beslutar om och genomför utvecklingsåtgärder, leder ett strategiskt jämställdhetsarbete samt leder och organiserar det pedagogiska arbetet. Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen utifrån vad som framkommit vid intervjuer, observationer och dokumentstudier. Rektorns ansvar för att följa upp och utveckla undervisningen Skolinspektionens granskning visar att rektorn har god kännedom om nulägesbilden på skolan. I dokumentation av skolans kvalitetsarbete och i intervjuer med lärare, elevhälsa och rektor framgår att resultat samlas in och analyseras, och att lärare och elevhälsa är involverade i arbetet. Rektor har god kunskap om betygsresultat: på gruppnivå och individuellt, utifrån olika faktorer som kön, inom olika ämnen och i relation till resultat på nationella prov. När

5 5(18) det gäller trygghet och studiero genomför skolan egna enkäter i tillägg till kommunens gemensamma och Skolinspektionens enkäter.i Granskningen visar att rektor analyserar skolans resultat tillsammans med lärare och elevhälsopersonal. Utifrån analyserna identifierar rektor utvecklingsområden och planerar och genomför utvecklingsåtgärder. I elevintervjuer framgår att rektor är mycket synlig i klassrum och korridorer. Han besöker klasserna och pratar med eleverna om hur man når framgång i studierna. Lärare och elevhälsa berättar också om en synlig ledare som inhämtar information i klassrum och korridorer, och leder utvecklingsarbetet utifrån nulägesbilden. Av beskrivningar i intervjuer med elever och lärare framgår att rektor styr sina insatser extra mot de klasser där det finns störst behov av att skapa en välfungerande studiemiljö. På skolan finns olika forum för samverkan mellan lärare och mellan lärare och elevhälsa. Dessa möten hålls med regelbundenhet under hela läsåret och innehåller bland annat analys av resultat och enkäter. Här förs också diskussioner kring fördelning av resurser och utveckling av undervisningen utifrån de behov som finns. Rektor styr delar av innehållet och deltar i de flesta träffar. Sörlidenskolan 7-9 har förhållandevis många elever med behov av extra anpassningar och särskilt stöd, men personalen vittnar om att de ändå har rätt gott om resurser. Det finns relativt hög personaltäthet, närvarande elevhälsa, modersmålslärare och resurspedagoger. Stöd sätts in i klassrum och i mindre undervisningsgrupper, och organisationen justeras inför och under ett läsår utifrån behoven. I flera intervjuer lyfter personalen den utökade SYV-resursen som har tillförts från och med höstterminen 2018 som något mycket positivt. Lärarna är i stort sett behöriga och legitimerade, och skolan har inte haft problem med att rekrytera personal. I intervjuer framgår att flera aktivt har sökt sig till Sörlidenskolan från andra arbeten inom skolan i Örnsköldsvik. 1 En gång vartannat år omfattas varje skolenhet av Skolinspektionens enkät som utgör ett underlag till Skolinspektionens granskning av landets skolor. Totalt deltog 1412 skolenheter i enkäten våren För alla frågor i enkäten beräknas ett snitt för referensgruppen.

6 6(18) Utredningen har klarlagt att rektor utifrån uppföljning och analyser gör prioriteringar och driver utvecklingsåtgärder, och att personalen involveras i arbetet. Rektorns styrning av skolans arbete med jämställdhet Skolinspektionens granskning visar att rektor leder och styr ett strategiskt jämställdhetsarbete. Det framgår i intervjuer med lärare, elevhälsopersonal och rektor att skolan har valt ut kön och etnicitet som prioriterade områden i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, och genomför en rad insatser kring jämställdhet. Ett exempel är att skolan jobbar med problematik kopplat till hederskulturer. Detta görs i nära samarbete med socialtjänsten. Skolan organiserar också aktiviteter på eftermiddags- och kvällstid för att fler flickor ska få möjlighet till en aktiv fritid. Ett annat exempel på jämställdhetsarbete är skolans insatser för att höja måluppfyllelsen bland pojkar. Samtal för motivation och förstärkt arbete med studieoch yrkesvägledning är två av medlen. Rektorn leder också diskussioner med personalen kring hur undervisningen utformas och hur det eventuellt kan påverka pojkars resultat negativt. Frågor som diskuteras är om det finns skillnader mellan kvinnors och mäns sätt att undervisa eller mellan elevers förväntningar på kvinnligt och manligt ledarskap. Eleverna som intervjuades tycker att flickor och pojkar behandlas lika på skolan och att jämställdhetsfrågor kommer upp på lektioner och vid olika temaarbeten. I intervjuer med elever och personal framgår att arbetet kring jämställdhet mellan könen inte alltid formuleras och lyfts som just jämställdhetsarbete. Det finns ändå ett flertal exempel på att rektor och personal gör analyser och genomför insatser för att främja alla elevers lika rätt och möjligheter. Rektorns ledning och organisering av det pedagogiska arbetet Skolinspektionens granskning visar att rektorn leder och organiserar det pedagogiska arbetet utifrån ett tydligt fokus på skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag. Under förra läsåret genomförde Sörlidenskolan 7-9 konnpetensutvecklingsinsatsen specialpedagogik för lärande tillsammans med Höglandskolan. De två skolorna ska från och med nästa läsår slås samman till den nya Höglidenskolan, och detta läsår fortgår kontinuerliga möten mellan lärare från båda skolor. Dessutom finns det på Sörlidenskolan en struktur med möten för samverkan kring elever, inom ämnen och mellan lärare och elevhälsa. Strukturen är förankrad och innebär möjligheter för lärare att samverka. Av lärarintervjuer framgår att det finns en god sammanhållning mellan

7 7(18) kollegor på skolan och en kultur där det både är möjligt att dela med sig av framgångar och saker som inte fungerade så bra. Ämnesövergripande samarbeten utförs i varierande omfattning. Mest görs det om en lärare själv har flera ämnen i samma klass. Utredningen visar att rektor medvetet sätter ihop grupper av personal för att jobba kring vissa frågor, till exempel om det förekommer problem med studiemiljön i en klass. Det finns framtagna rutiner för gemensam lektionsstruktur och gemensamma förhållningsregler. Vissa saker kan lärare göra olika beroende på aktuell grupp och situation, men överlag är rutinerna förankrade och de efterlevs. När det gäller introduktion av obehöriga lärare så har inte det aktualiserats i betydande omfattning. För nyanställda lärare utser rektor en lämplig kollega som mentor. Skolinspektionen bedömer sammantaget att skolan i hög utsträckning uppfyller kvalitetskriterierna inom området Rektors ledarskap. Undervisning Skolinspektionen bedömer följande: Undervisningen främjar i hög utsträckning elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden. Författningsstöd 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, rättigheter och skyldigheter, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden, 5 Kursplaner med kunskapskrav. De sammanfattande skälen för bedömningen är att undervisningen på Sörlidenskolan 7-9 är varierad med ett aktivt lärarstöd. Lektionerna har en tydlig struktur, lärarna har höga förväntningar på eleverna och undervisningen anpassas utifrån elevernas förutsättningar. Eleverna får till viss del reflektera kring mål med och strategier för sitt lärande, och de får till viss del delta i planering och utvärdering av undervisningen. Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen utifrån vad som framkommit vid intervjuer, observationer och dokumentstudier.

8 8(18) Strukturerad, målfokuserad och varierad undervisning samt aktivt lärarstöd Granskningen visar att undervisningen vid Sörlidenskolan 7-9 är strukturerad. Skolan har jobbat för att skapa en tydlig och gemensam struktur för lektioner. Utifrån intervjuer och observationer är bilden att det finns en gemensam praktik kring hur en lektion startas och hur det tydliggörs för eleverna vad som ska hända på olika delar av lektionen. Vid flera lektioner som Skolinspektionen observerade knöt läraren vid starten också an till tidigare lektioner och vid någon lektion nämnde läraren syftet med dagens lektion. Av intervjuer framgår att lärarna i övrigt tar upp syfte och mål för lärande inom olika ämnen vid uppstarten av nya moment inom respektive ämne. Alla lektioner hade ett tydligt avslut, och på några av dem innehöll avslutet en återkoppling till syftet. På andra lektioner var avslutet visserligen tydligt, men det handlade mer om praktiska saker, till exempel att eleverna skulle lägga undan sina böcker. Granskningen visar att det på de flesta lektioner på Sörlidenskolan 7-9 finns en variation och växling i arbetssätt. Variationen är balanserad utifrån tid och innehåll på respektive lektion. Eleverna på skolan får också ett aktivt lärarstöd. Lärarna gör stora ansträngningar för att säkerställa att alla elever förstår vad de ska göra och kommer igång med arbetet, och för att ge alla elever handledning och uppmuntran. Vid gemensamma genomgångar används strategier för att säkerställa att alla elever förstår innehållet. Ett exempel är att eleverna kan få skriva svar på lärarens frågor på var sin lilla whiteboardtavla. lndividanpassad undervisning stöd, stimulans och utmaning Granskningen visar att undervisningen innehåller inslag som stärker elevernas självförtroende och motivation. På de flesta lektioner som Skolinspektionen observerade utryckte lärarna en hög förväntan på eleverna. Lärarna hade ett bemötande som förmedlade tilltro till elevernas förmågor. Intervjuerna gav samma bild. Ett exempel är personal från elevhälsan som uttryckte det på följande sätt: "Alla elever har möjligheter och ska tillsammans klara skolan. Vi har höga förväntningar, men samtidigt ödmjukhet och respekt för de förutsättningar eleverna har." Det fanns ett tillåtande och uppmuntrande klimat i klassrummen på de lektioner Skolinspektionen observerade. Många elever svarade på frågor och berättade om vad de förstod och vad de behövde hjälp med. Ifall elever svarade fel så var inte det ett problem utan läraren lyfte fram det positiva och utvecklade sin förklaring. Det fanns också humor och värme i umgänget mellan lärare och elever. Skolinspektionens intervjuer och lektionsobservationer visar att lärarna anpassar undervisningen utifrån elevers förutsättningar och var de befinner sig i sin

9 9(18) kunskapsutveckling. Anpassningarna görs ibland i klassrummet, ibland i en mindre grupp där elever får jobba med en egen pedagog i en annan lokal. Skolan har inarbetade rutiner för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Enligt officiell statistik är det 44,4 % av eleverna i årskurs 9 på Sörlidenskolan som uppnår kunskapskraven i alla ämnen vårterminen Andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram är 46,7 %. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 vårterminen 2018 är 166,6 för pojkar och 207,7 för flickor. Trots relativt låga kunskapsresultat är Skolinspektionens bedömning att pedagogerna jobbar för att individanpassa undervisningen och att många elever kommer långt i sin utveckling utifrån de förutsättningar som finns. Sörlidenskolan 7-9 har också bra Salsavärden.z År 2017 var värdet +8 för andel i procent som uppnått kunskapskraven och +4 för genomsnittligt meritvärde. På de observerade lektionerna sågs något färre exempel på individanpassningar utifrån högpresterande elevers behov än individanpassningar utifrån elever som behöver extra stöttning. Vid någon enstaka lektion fick elever som blev klara göra extrauppgifter av mer repetitiv karaktär. Av observationer och intervjuer framgår ändå att också högpresterande elever får utmaningar på Sörlidenskolan 7-9. Ibland görs det genom att eleven får göra samma uppgift på en högre nivå, ibland är uppgifterna individuella utifrån elevens behov. Elevers delaktighet i undervisningen och sitt eget lärande Skolinspektionens granskning visar att eleverna görs delaktiga i undervisningen och sitt eget lärande. 2 SALSA är en statistisk modell utvecklad av Skolverket som jämför skolors betygsresultat. Skolornas resultat räknas fram genom att faktiska slutbetyg i årskurs 9 sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Dessa bakgrundsfaktorer är föräldrarnas utbildningsnivå, fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever. Nyinvandrade elever har blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Plusvärden innebär att resultaten är högre än de förväntade utifrån förutsättningarna, minusvärden innebär att resultaten är lägre än de förväntade. (

10 10 (18) Skolan har ett pågående arbete kring motiverande samtal. Syftet är att öka kvaliteten på de samtal personal har med eleverna och att alla dessa samtal ska vara motiverande. Inför det här läsåret har skolan också förstärkt sitt arbete med studieoch yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledaren jobbar intensivt med vägledning i årskurs 9 på klassnivå och individnivå inför övergången till gymnasiet. Dessa insatser ska bland annat hjälpa eleverna att formulera mål och känna mening med sitt lärande. På de observerade lektionerna fanns det många exempel på att lärarna uppmuntrade eleverna och förmedlade att deras lärande var viktigt. I en elevintervju fick Skolinspektionen följande svar på vad lärarna säger om varför eleverna ska lära sig saker: "Det är för framtiden, för att vi ska kunna försörja oss." Vid några observerade lektioner gjordes eleverna delaktiga i strategier för lärande. På en lektion fick eleverna förklara hur de tänkte, uppmanades att komma med förslag på hur de kunde tänka och reflektera kring om deras lösningar verkligen kunde stämma. På en annan lektion fanns det exempel på partnerstöd där elever fick reflektera kring varandras arbeten och ge förslag på hur dessa kunde utvecklas. Granskningen visar att elever vid Sörlidenskolan 7-9 vanligen får delta i planering och utvärdering av undervisningen, även om det enligt elever varierar mellan lärarna. Enligt lärarintervjuerna är eleverna delaktiga. Vid uppstarten av ett nytt moment kollar läraren ofta vad eleverna kan och utifrån det samt vad som står i styrdokumenten ges eleverna valmöjligheter kring hur undervisningen ska utformas. Lärare berättar också om olika sätt som används för att eleverna ska få utvärdera undervisningen, och att det skiljer sig mellan lärarna hur utvärderingar görs. Skolinspektionen bedömer sammantaget att skolan i hög utsträckning uppfyller kvalitetskriterierna inom området Undervisning. Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer följande: Utbildningen präglas i hög utsträckning av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete. Författningsstöd 3 kap. 3, 5 kap. 3, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande.

11 De sammanfattande skälen för bedömningen är att Sörlidenskolan 7-9 har ett aktivt, strukturerat och fungerande arbete för att skapa trygghet och studiero. Enligt skolans egen enkät höstterminen 2018 upplever de allra flesta elever trygghet och det finns i stort en god studiero. Vid tillfällen då det sker kränkningar, elever känner otrygghet eller det finns brister i studieron så ingriper personal och åtgärderna får effekt. Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen utifrån vad som framkommit vid intervjuer, observationer och dokumentstudier. Arbete för att skapa studiero Det finns ett samlat arbete med att skapa studiero på Sörlidenskolan 7-9. Det finns ordningsregler som diskuteras med eleverna, är väl kända och används i alla klasser. En av reglerna är att det är mobilförbud på lektionstid. Eleverna har också fasta platser i klassrummen och det finns en gemensam lektionsstruktur. Vid samtliga lektioner som Skolinspektionen observerade var det god studiero. I de fall elever störde ordningen gick läraren snabbt in och markerade. Eleverna respekterade lärarna och ordningen återställdes. Lokalernas utformning bidrar dock till en viss störning då elever måste passera genom klassrummen för att hämta böcker och annat skolmaterial i sina skåp. Vid intervjuer framkommer bilden att studieron varierar mellan olika klasser, något som också speglas i enkätresultat. Vårterminen 2018 fanns det en del utmaningar i årskurs 9, och även om skolan hade jobbat mycket med detta och gjort framsteg, så speglas situationen i Skolinspektionens elevenkät som gjordes i årskurs 9 den terminen. Eleverna skattade studieron till 4,3 på en tiogradig skala jämfört med 5,3 för samtliga medverkande skolenheter. På Skolinspektionens enkät för vårdnadshavare för årskurserna 7-9 vårterminen 2018 skattades studieron till 6,4 jämfört med 6,1 för samtliga medverkande skolenheter. Intervjuer och observationer visar att studieron är god i nuvarande årskurs 8 och 9. Intervjuer med elever och lärare visar att studieron i årskurs 7 varierar, och enligt lärarna pågår fortfarande ett inskolningsarbete. Både elever och lärare säger att studieron har förbättrats sedan början på terminen. Vid Skolinspektionens observationer var det studiero också i årskurs 7. I de fall det finns klasser där studieron brister jobbar lärare och rektor intensivt kring åtgärder. Elever och lärare berättar i intervjuerna om rektors aktiva och framgångsrika insatser. Han styr upp arbetet, är själv närvarande i korridorer och klassrum och håller motiverande tal till eleverna.

12 12 (18) Arbete för att skapa trygghet Inskickat material och intervjuer visar att Sörlidenskolan 7-9 har ett strukturerat och fungerande arbete kring trygghet. Förutom enkäter från Skolinspektionen och Örnsköldsviks kommun gör skolan egna enkäter, resultaten analyseras och insatser sätts in. Ifall det sker en kränkning ingriper personalen och de följer sedan upp händelserna enligt skolans rutiner. I flera intervjuer kommer utomståendes bild av Sörlidenskolan upp som ett bekymmer, bland annat bilden av att det är en otrygg miljö. Det finns fördomar mot vår skola, berättar elever. Själv upplever de en miljö där de känner sig trygga, som är fri från rasism, där det inte finns grupperingar och där personalen är engagerad och bryr sig. Ändå visar enkäterna att det finns elever som upplever otrygghet. Skolan gör insatser för att få mer information, via de egna enkäterna och också andra insatser som möjlighet för elever att berätta genom att lämna lappar i en brevlåda. Det har varit svårt att få fram exakt vad som orsakar otryggheten, men skolans analys är att några elevers otrygghet har varit kopplad till andra elever. Trasiga lås på toaletter har också identifierats som ett problem, och låsen är nu åtgärdade. Eleverna involveras i arbetet med trygghet bland annat genom en grupp kallad "vänner" som ordnar sociala aktiviteter. Kurator, två lärare och elever deltar i gruppen. Skolinspektionen bedömer sammantaget att skolan i hög utsträckning uppfyller kvalitetskriterierna inom området Trygghet och studiero. Bedömning och betygssättning Skolinspektionen bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betygssättning ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd 1 kap. 9, 3 kap kap. 20 a skollagen, 9 kap. 20 och 22 b skolförordningen Lgr 11, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg

13 13 (18) De sammanfattande skälen för bedömningen är att rektorn har god kännedom om elevernas kunskapsresultat, och analyserar och följer upp eventuella avvikelser i betygssättningen. Granskningen visar dock att rektor inte har gett tillräckliga förutsättningar för och säkerställt att lärarna kvalitetssäkrar sin bedömning och betygssättning för att uppnå likvärdighet. Ett utvecklingsarbete behöver därför inledas i denna del. Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen utifrån vad som framkommit vid intervjuer, observationer och dokumentstudier. Uppföljning och analys av lärarnas bedömningar och omdömen Granskningen visar att rektor på Sörlidenskolan 7-9 har god kännedom om elevernas kunskapsresultat och analyserar resultaten utifrån olika faktorer, till exempel avvikelser mellan slutbetyg och nationella prov, mellan olika ämnen och mellan flickor och pojkar. När avvikelser förekommer följer rektor upp bland annat genom samtal med betygssättande lärare. De flesta lärare på skolan är legitimerade vilket enligt rektor underlättar arbetet med likvärdighet i betygssättningen. Vid tillfällen då det har funnits obehöriga lärare har rektor skapat en struktur för att stödja dessa i betygssättningen. Ett exempel från förra läsåret indikerar dock att dessa stödstrukturer inte alltid fungerar fullt ut. I ett ämne med vikarie blev det ovanligt många F i slutbetyg. Lärare och rektor på Sörlidenskolan 7-9 har pågående diskussioner om tolkning av betygskriterier, och de menar att betygen som ges på skolan är rätt. Resultaten på de nationella proven överensstämmer också väl med ämnesbetygen. Förutsättningar för att säkerställa likvärdig bedömning Skolinspektionens granskning visar att det pågår ett arbete för att säkerställa likvärdighet i bedömning och betygssättning på Sörlidenskolan 7-9. Styrningen av och strukturen för arbetet skulle dock kunna utvecklas så lärarna får förutsättningar att stärka likvärdigheten. Speciellt skiljer det sig mellan olika ämnen där lärare som är ensamma på skolan i sitt ämne inte har samma förutsättningar. Skolinspektionen bedömer sammantaget att skolan i flera delar uppfyller kvalitetskriterierna inom området Bedömning och betygsättning, men att utvecklingsområden finns. Detta beskrivs nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde.

14 14 (18) Identifierat utvecklingsområde 1 syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor ger alla lärare förutsättningar att samverka kring bedömning och betygssättning samt ser till att de metoder som används kvalitetssäkras Enligt 3 kap. 14 skollagen ska rektorn se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. Bedömning och betygssättning är en komplex praktik och kräver att lärare inte lämnas ensamma i arbetet. Det är viktigt att lärare ges förutsättningar att kvalitetssäkra sin betygssättning, dels i relation till de nationella styrdokumenten, dels med varandra. 3 1 Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning framgår att rektorn har en betydelsefull roll för att underlätta lärares arbete med rättvisande och likvärdiga betyg. Det innebär att se till att lärare får tid och möjlighet att tillsammans med kollegor diskutera hur de allsidigt kan utvärdera elevernas kunskaper vid betygssättningen, hur de kan utforma ändamålsenliga bedömningssituationer och hur de kan bedöma olika elevprestationer. Det kan även innebära att man på skolenheten enas om former för dokumentation. Vid behov kan huvudmannen behöva bistå med att organisera arbetet mellan skolenheter, exempelvis om lärare saknar ämneskollegor inom skolenheten. Detta kan ske genom att skapa mötesplatser, såväl fysiska som digitala.4 Av Skolinspektionens intervjuer med lärare på Sörlidenskolan 7-9 framgår att det sker en sambedönnning av nationella prov. Lärarna inom samma ämne brukar också sambedöma andra uppgifter, speciellt i årskurs 9. 1 övrigt säger lärarna att det är en liten skola och att de därför löser mycket informellt. Lärare som är ensamma i sitt ämne på skolan har inte samma förutsättningar att kvalitetssäkra omdömen och betyg. En lärare berättar att hen får ta kontakt med kollegor på andra skolor på kvällstid för att prata om bedömning. Det finns inom kommunen gemensamma möten för lärare i praktisk-estetiska ämnen, men enligt 3 Skolverket (2016) Betygsskalan och betygen B och D, Stödmaterial, Reviderad version, Stockholm: Fritzes. 4 Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Betyg och betygssättning, 2018, sida 22f.

15 15 (18) intervjuade lärare har bedömning och betygssättning inte varit centralt i innehållet. Rektor berättar att deltagande i dessa komnnungemensamma träffar är frivilligt. Innehållet på träffarna styrs i nuläget av andra än rektor själv. Det kan vara en annan rektor eller en utvecklare inom kommunen. Rektor har inte gett några instruktioner till lärarna om att Skolverkets bedömningsstöd bör användas och det skiljer sig mellan ämnena ifall de används eller inte. För några år sedan hade Sörlidenskolan fortbildning kring planering, genomförande och bedömning. Då deltog rektor. Numera sker betygs- och bedömningsdiskussionerna i olika forum, varav en del är informella och utan rektors deltagande. Sammantaget rekommenderar Skolinspektionen att lärare som är enda undervisande lärare i sitt ämne på skolan ges bättre förutsättningar att samverka med andra lärare inom samma ämne kring bedömning och betygssättning. Ett sätt kan vara att lärarna deltar på komnnungemensamma ämnesträffar där rektor eller huvudman ser till att bedömning och betygssättning med regelbundenhet är ett tema. Skolinspektionen rekommenderar också att arbetet med likvärdighet i bedömning och betygssättning generellt ges en tydligare styrning och struktur på Sörlidenskolan arbetet kan personalen med fördel använda sig av Skolverkets bedömningsstöd i större utsträckning än det görs idag. På Skolinspektionens vägnar gn tha Burströ Besiutsfattare er(1-1 Terje Holand Föredragande I handläggningen av ärendet har även Gunnel Olofsson och Caroline Rönnegard medverkat.

16 16 (18) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: 8 lektionsobservationer 2 gruppintervjuer med elever 2 gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer. Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorn lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är nnålfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande.

17 17 (18) Bedömningsområde 3:1 vilken utsträckning präglas utbildningen av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete? 1 detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: 1 vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? 1 detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida:

18 18 (18) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Skolinspektionen besökte skolenheten den 17 och 18 oktober Besöket genomfördes av Terje Holand och Gunnel Olofsson. Sörlidenskolan 7-9 ligger strax öster om Örnsköldsvik centrum på en av höjderna som omger stadskärnan. Skolans elevantal brukar variera under läsåret. Vid Skolinspektionens besök fanns det 138 elever. Det är två klasser i varje årskull och dessutom elever i en förberedelseklass för nyanlända. Vid Sörlidenskolan 7-9 arbetar ungefär 20 lärare. I övrigt finns specialpedagog, modersmålslärare, studiehandledare, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och resurspedagoger. Sörlidenskolan har också elever i årskurserna F-6. Från och med höstterminen 2019 kommer högstadiedelen flyttas till Komvux gamla lokaler nära Parkskolan. Den nya skolan innebär en sammanslagning av högstadierna på Sörlidenskolan och Höglandskolan. Namnet blir Höglidenskolan, beräknat elevantal 300 och nuvarande rektor på Sörlidenskolan 7-9 ska vara den nya skolans rektor. Läsåret präglas på Sörlidenskolan 7-9 av förberedelser inför flytten. I oktober 2017 hade 54 % av eleverna på Sörlidenskolan 7-9 utländsk bakgrund.