INLEDNING TILL. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Demografiska rapporter ; 1999:2).

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: 1851/ Föregångare: Tabell-commissionens underdåniga femårsberättelse till Kongl. Maj:t om folkmängden i Sverige vid slutet af år 1850 samt födde, döde, vigde m. m. i riket år , med tillhörande bilagor och 53 tabeller. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Kongl. tabell-commissionens underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående nativitetens och mortalitetens förhållande åren samt rikets folkmängd sistberörde år.- Stockholm, Även utgivna med varierande titel såsom t. ex. Underdånig berättelse till Kongl. Maj:t, angående nativiteten och mortaliteten m. m. i Sverige åren Täckningsår: 1816/ I Statistiska centralbyråns bibliotek finns tabell i stort format separat utgivna 182?-1855 med teckningsår i följande femårintervall: , , , Handlingar, angående tabellverket Stockholm : A. Gadelius, Handlingar, angående tabellverket ingår i Bihang till riksståndens protokoll vid urtima riksdagen , bd 1, s Efterföljare: Befolkningsrörelsen / Kungl. statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december / Kungl. statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Del 1. Befolkning uppl. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Demografiska rapporter ; 1999:2). BISOS A digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-a0-6301_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK A) BEFOLKNINGS-STATISTIK. Ny följd. V. STATISTISKA CENTRAL-BYRÅNS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖB ÅRET 1863 JEMTE BIHANG KÖRANDE DÖDSORSAKERNA I RIKETS STÄDER. STOCKHOLM, TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. Underdånig berättelse sidd. I XV. Tabellbilagor Tab. N:o 1. Folkmängd, länsvis sid. 1. Äktenskap.»» 2. Ingångne och genom död upplöste äktenskap» 2.»» 3. Vigde par efter makarnes åldersklasser» 3.»» 4. Qvinnornas ålder vid inträdet i första giftet.» 4.»» 5. Ingångne äktenskap i hvar månad af året...» 6.»» 6. Genom skiljobref upplöste trolofningar och äktenskap, stiftsvis» 7.»» 7. Barnaföderskornas antal, ålder och civilstånd samt förlossningsbiträde.» 8. Födde.»» 8. Barnsbördernas förhållande i afseende på fostrens antal, de föddes civilstånd» 9.»» 9. Lefvande födde äkta barn i hvar månad» 10.»» 10. Lefvande födde oäkta barn i hvar månad» 11.»» 11. Dödfödde i hvar månad» 12. Aflidne.»» 12. Antal, civilstånd, dödlighetsprocent» 13.»»13. Aflidne efter ålder: A) Mankön» 14. B) Qvinkön» 18.»» 14. Aflidne i hvar månad» 22.»»15. Folkmängd, vigde, födde och döde i hvarje stad» 23. Dödsorsaker.»» 16. Dödsorsaker af farsoter och barnsbörd» 24.»» 17. Våldsamma dödsorsaker» 25.»» 18. Sjelfmördare» 27.»» 19. Naturaliserade utländningar» 28. Bilaga. Dödsorsakerna i Rikets städer enligt läkares intyg. Table des matiéres. Rapport an Roi pag. I XV. Tableaux annexés» Population. Tab. N:o 1. Population par provinces (col. 5 7 à la campagne, 8 10 dans les villes, totale) pag. 1. Mariages»» 2. Mariages contractés (col. 3-6 selon 1'état civil, col réitération, col. 16 mixtes) et dissouts par la mort» 2.»» 3. Mariages par âges» 3.»» 4. Age des femmes à leur premier mariage...» 4.»» 5. Mariages par mois» 6.»» 6. Mariages dissouts par divorce (col. 4 7 différenees dans l'âge des époux, col durée du mariage, col nombre d'enfants vivants au moment du divorce)» 7. Accouchées»» 7. Accouchées par âges (col. 3 16) et par état civil (col ). Nombre d'assistances de sage femme (col. 21)» 8. Naissances.»» 8. Naissances simples, vivants et mort-nés (col. 2 5), jumeaux (col. 6 9), 3-jumeaux (col ); nés vivants (col ), dont légitimes (col ) et naturels (col ); morts-nés (col )..» 9.»» 9. Nés vivants légitimes par mois» 10.»» 10. Nés vivants naturels par mois» 11.»» 11. Morts-nés par mois» 12. Décés.»» 12. Décés, par état civil (col. 5 10); relations à la moyenne de la population (col )» 13.»» 13. Décès par âge: A) Sexe masculin» 14. B) Sexe féminin» 18.»» 14. Décès par mois» 22.»»15. État et mouvement de la population dans les villes» 23. Causes de décès.»» 16. Décès dans les maladies épidémiques et dans les couches» 24.»» 17. Décès par divers accidents violents (col. 2. de faim, 3. noyés, 4. asphyxiés par vapeur de charbon, 5. gélés, 6. brûlés, 7. foudroyés, 8. par explosion, 9. empoisonés par accident, 10. suffoqués, 11. morts de blessures diverses, 12. d'armes à feu, 13. d'un corps étranger dans la gorge, 14. homicides, 15. exécutés, 16. morts à la guerre d'amérique)» 25.»» 18. Suicides (col suivant l'état civil et l'age; col par mois; col par armes à feu, instruments tranchants, submersion, suspension et étranglement, empoisonnement, précipitation d'une hauteur, par moyen non indiqué)» 27.»» 19. Naturalisations» 28. Appendice. Causes de décés dans les villes.

6 1 Fot (= 10 tum= 100 linier) =0٠ métre. 1 Stång = 10 Fot, 1 Eef = 10 Stänger, 1 Mil = 360 Eef. 1 Qvadratref (= 100 qvadratstänger = 10,000 qvadratrot) = 8٠ ares. 1 Kubikfot (= 10 kaimor = 1,000 kubiktum) = 26٠ litres. 1 Skålpund (= 100 ort = 10,000 korn) = 425٠05 grammes. 1 Centner = 100 Skålpund, 1 Nyläst = 100 Centner. 1 Riksdaler Riksmynt (= 0٠25 R:dr Silfverspecie = 100 öre) = 141٠67 centimes. (12 Riksdaler = 17 Francs.) Ancien systéme encore quelquefois usité: 1 Aln (= 24 verktum = 288 linier =1/3famn) = 2 fot. 1 Tunnland (= 5٠6 qvadratref) =49٠ ares. 1 Qvadratmil = 11,424٠32800 hectares. 1 Tunna (24 36 kappar) = 4٠8 6٠3 kubikfot. 1 Lispund = 20 skålpund, 1 Skeppund = 20 lispund. 1 Riksdaler Banko =150 öre. Anmärkte tryckfel. Tab. N:o 7, hufvud till kol. 9 står: 51:te, läs: 25:te.»» 13, summa å landsbygden i 21:sta lefnadsåret står: 149, läs: 159.»»»» i hela Riket»»»» 187,» 197.

7 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas härmed i under- så stark årligen fortgående tillväxt af antalet ingångne dånighet Statistiska Central-Byråns årsberättelse för äktenskap och födde barn, som i allmänhet utmärkt året 1863, utarbetad efter samma plan som de 2 näst talet, och att ett häraf beroende mindre starkt föregångna årsberättelserna, och torde likasom förut nativitetsöfverskott äfven kunde verka något afbrott i här få tilläggas några ytterligare upplysningar utöfver den raska folkmängdstillväxt, som ägt rum under några hvad tabellerna innehålla. bland de senare åren. När alltså folkmängdstillväxten, som år 1860 uppgick till 71,993 eller 1٠90 %, år 1861 Tab. N:o 1. Folkmängd. till57,611eller1٠49%,ochår1862till blott 48,560 Enligt hvad redan i underdånighet blifvit för Eders eller 1٠24%, men, såsom anfördt är, år 1863 stigit till Kongl. Maj:t anmäldt ), utgjorde Rikets folkmängd den 56,665 eller 1٠43 %, så öfverensstämrner detta ganska 31 December 1863: 4,022,564. Tillväxten under lop- nära med vexlingarna af nativitetsöfverskottet, hvilket pet af samma år hade uppgått till 56,665 eller l 43%. år 1860 utgjorde 65,660, år 1861: 54,805, år 1862: Med åberopande af den närmare utredning och 47,234 och år 1863 stigit till 57,052. den åskådliga granska framställning, som uti Statisti- När man jemför den tillväxt af 56,665, hvilken ska Central-Byråns underdåniga femårsberättelse för framgår af de direkta folkmängdsuppgifterna, med det Bidrag till Sveriges officiela Statistik sistnämnda nativitetsöfverskottet, så är skilnaden blott Litt. A. II 3 blifvit lemnad, här uti den underd. 387, hvilket tal tillika skulle angifva det under året årsberättelsen för 1862 uppmärksamhet fästats vid san inträffade öfverskott af utflyttningar utöfver innolikheten att för en stundande tiderymd af omkring flyttningar. Om än närande tal i sjelfva verket är af 15 år, räknadt från året 1860, ej vore att motse en underordnadt värde såsom uttryck för in- och utflytt- ) Meddeladt jemväl i Post- och Inrikes Tidnrngar för den 8 Juli Stat. Centr..-Byräns underd. åreberättelse för A

8 II Tab. N:o 1. Folkmängd. Tab N:o 2. Ingångne och genom död upplöste äktenskap. ningarnes resultat, hvarom bättre upplysning är val folkningen, men kan derjemte vara underkastadt inbehöflig, så ådagalägger det dock, att någon betydlig flytelse af så väl sociala och moraliska förhållanden, utflyttning från Riket ej kan hafva ägt rum, hvarför- som andra mera tillfälliga inverkningar af genomgriutom det såsom kontroll öfver folkmängdsuppgifterna pande art. Dessa sistnämnda ligga i följd af sin tillomisskåinneligt vittnar, att dessa för Riket i sin helhet fällighet i allmänhet utom gränsen för beräkning på ägt önskvärd noggrannhet. förhand, och spåren af dem utjemnas ofta inom kort Enligt tabb. N:is 1 och 15 här folkmängdstillväxt, tid. Verkan af sociala och sedliga förhållanden framehuru till olika absoluta och relativa belopp, ägt rum träder vanligen långsamt, men så mycket oföränderliej blott uti hvartenda af Rikets län, utan ock i 76 af gare. I dem sökas utan tvifvel flera anledningar, så Rikets 89 städer, hvaremot 13 af dessa förete minsk- ning af folkmängden, hvilken minskning dock för dem alla gemensamt uppgår till blott 228 personer. väl till de bestämda ölikheter i äktenskapens relativa antal, hvilka inom olika länder förekomma, som ock till de förändringar häruti, hvilka inom samma land Landsbygdens nativitetsöfver skott: 51,733, öfver- uppdagas, när man jemför det närvarande förhållandet stiger dess folkmängdstillväxt: 42,021 med 9,712 per- soner. med aflägsnare tiders. Sedan genom den grafiska framställning af vex- Städernas gemensamma nativitetsöfver skott: 5,319, lingarne i åldersklassernas talrikhet, hvilken blifvit medhar som vanligt ej varit tillräckligt att betacka deras delad uti förut åberopade afdelning af Statistiska Cenenligt uppgifterna beräknade folkmängdstillväxt: 14,644, tral-byråns underdåniga berättelse Litt. A. II 3 utan lemnat en brist af 9,325, hvilken måste hafva åskådliggjorts den inflytelse, som den sjunkande natifyllts genom öfverskott af inflyttningar. Sedan Stockholms stad under åren 1859, 1860 och viteten under de 15 åren haft på folk- mängden inom de åldersklasser, som härstammat från 1861 företett ett nativitetsöfverskott, om ock till belop- denna nativitet, här deruti ock, på sätt årsberättelsen pet ringa, men under året 1862 åter haft 311 flere för nästlidne år ådagalagt, funnits ej blott en tillfredsdöde än födde, här år 1863 ånyo inträdt det lyckliga förhållandet af ett nativitetsöfverskott uppgående till ställande förklaring öfver den minskning af ingångne äktenskapens antal, som iakttagits från år 1859, utan 684. Då folkmängdstillväxten under året enligt Pre- ock fullgiltig anledning till det antagande, att en fortsterskapets uppgifter skulle hafva utgjort ej mindre än gående ökning i årliga antalet ingångne äktenskap ej 5,364 personer, så skulle denna hafva uppkommit ge- kan komma att inträffa förr än verkmtigarna af den nom ett inflyttningsöfverskott af 4,680 personer. På stigande nativiteten efter året 1840 framträda medelst sätt redan i underdånighet blifvit för Eders Kongl. Maj:t anmäldt, sakna dock folkmängdsuppgifterna för Stockholms stad otvifvelaktigt önskvärd tillförlitlighet, höjning af folkrdångden inom de från detta högre na- tivitetsbelopp härstammande produktiva åldersklasserna. Absoluta antalet i hela Riket årligen ingångne äki följd hvaraf denna beräkning af inflyttningsöfver- tenskap, hvilket under år 1859 stigit till det högsta skottet ej heller torde kunna hafva anspråk på sådan. belopp, som ännu förekommit, eller 31,125, och år Såsom anmärkningsvärdt vid den jemförelse mel utgjorde 29,839, år 1861: 28,272, år 1862: 27,825 lan de särskilda länen, hvartill tab. N:o 1 erbjuder till- samt under nu ifrågavarande år 1863 uppgått till fälle, framstår det förhållande, att den manliga befolk- ningen i Jemtlands län med året 1863 börjat blifva talrikare än den qvinliga. 29,013, utgör en tillfredsställande bekräftelse af detta antagande. Om man efter folkmängdens medeltal beräknar det innevånare-antal af alla åldrar, som motsvarar Tab. N:o 2. Ingångne och genom död upplöste hvarje ingånged äktenskap, så finner man äktenskap. för 1859 ett ingånget äktenskap på 121 innevånare, Antalet ingångne äktenskap måste i framstå rum-» 1860»»»» 128» met bestämmas af antalet giftvuxne personer inom be-» 1861»»»» 138»

9 Tab. N:o 2. Ingångne och genom död upplöste äktenskap. Tabb. N:is 3 och 4. Ålder vid äktenskapens ingående. III år 1862 ett ingånget äktenskap på 142 innevånare, delfolkmängd samma år ett ingånget äktenskap pä 123» 1863»»»» 138» innevånare. Att denna större relativa talrikhet af in- Men att man af dessa tal, som synas antyda ett be- gångna äktenskap i städerna är mera skenbar än verktänkligt sjunkande af äktenskapens relativa talrikhet, dock ej är berättigad till den slutsats,, att allt större den nemligen är beroende deraf, att de giftvuxna ålantal af den giftvuxna befolkningen förblifvit ogifta, dersklasserna i städerna utgöra högre procent af beframgår af det anförda, då förhållandet här sin egent- liga förklaringsgrund deruti, att innevånare-antalet inom de giftvuxna åldersklasserna, eller åtminstone dem, i 1ig, har i nästföregångna årsberättelse ådagalagts, då folkningen än a landsbygden, hvilket åter förorsakas af starka inflyttningar inom dessa åldersklasser. hvilka det högsta antalet äktenskap förekommer, här- Tabb. Nas 3 och 4. Ålder vid äktenskapens stammar från den låga nativiteten under åren 1826 ingående. 1840, och följaktligen varit i förhållande till öfrige Med hä nsigt till de vid ovanligh tidig eller sen åldersklasser lägre än förut. ålder ingångne äktenskap här under året 1863 före- Blandade äktenskapen mellan olika trosför- kommit: vandter - hvilka år 1861 voro 6, och år 1862: 4, att 15 män under fylda 20 år inträdt i a ktensamt år 1863 uppgått till 11, hafva endast förekomma s kap; deribland 4 med qvinnor; som vart 6 10 år städerna, deribland i Stockholm icke mindre än 10. äl dre; Genom dödsfall upplöstes äktenskap i medeltal för att icke mindre ä n 53 män öfver fyllda 70 är åren i förhållandet af 67 till 100 nyingångna, ingatt i gifte, deribland 1 med qvinna i 20:de å ret, 3 år 1861»»» 65»»» med qvinnor i 26:te 30:de lefnadsåren o. s. v. på sätt»» 1862»»»71»»» tab. N:o 3 innehåller;» 1863»»» 63»»» att ej mer än 4 qvinnor blifvit gifda före fyllda att ej mer än 4 qvmnor bhivit gitta före fyilda I närmaste likhet med förhållandet under förut- 16 år, alla å landsbygde, 31 i 17:de lefnadsåret o.s. gångne år hafva bland de aflidna makarne gifta qvin- v., samt nor utgjort blott 78 mot 100 gifta män. att ej mindre ä n 358 qvinnor öfver fyllda 50 år Förhållandet mellan de vigdes civilstånd här varit: ingått äktenskap, deribland 8 med män i 21:sta 25:te Ögifte. Ögift,och Enkling och Enkling och lefnadsåren. enka. ogift. enka. år ٠24%. 4٠07%. 9٠46%. 2٠23%. På sätt förhållandet i senare tider varit, faller» ٠65» 4٠31» 8٠88» 2٠16» högsta antalet ingångne äktenskap, vid jemförelse af» ٠85» 4٠58» 9٠06» 2٠51» de särskilda åldersklasserna, på män i 26:te 30:de ٠4» 4٠6» 9٠6» 2٠4» åren, och på qvinnor i 21:sta 25:te lefnadsåren. Hvad Förhållandet i afseende på omgiften här varit på männen beträffar, galler detta förhållande lika för lands äktenskap : bygd och städer; hvad åter beträffar qvinnorna, så Männer gifte: Qvinnor gifta: företer för städerna ålderskkssen åriga derstäl:sta 2:dra 3:dje 4:de 5:te g:n. 1-sta 2:dra 3:dje 4:e g:n. des högsta antalet, I städerna tillhör ock fortfarande är ٠2. 109٠7. 6٠7. 0٠3. 0٠1. 937٠0. 61٠0 1٠9. 0٠1.» ٠6. 103٠4. 6٠6. 0٠ ٠3. 63٠0. 1٠7. - qvinnor, som inträda i gifte med 26» ٠2. 110٠1. 5٠4. 0٠3. 929٠2. 68٠3. 2٠5. 0٠ åriga män, samma åldersklass som dessa, då der ٠1. 114٠5. 5٠1. 0٠ : 930٠3. 68٠1. 1٠6. - emot å landsbygden flertalet af dem träffas inom den Anm. Först fr. o. m. Sret 1860 äro nppgifter lillgiingliga rörande qvinnornas omgiften. ' närmast lägre aldersklassen, åriga. Antalet å landsbygden ingångna äktenskap: Enligt tabellen N:o 4 här under året 1863 högsta motsvarar af dess medelfolkmängd för året 1863 ett ingånget äktenskap på 140 innevånare; antalet i samt- lige städer ingångna äktenskap motsvarar af deras me- flertalet af de antalet qvinnor å landsbygden vid inträdet i deras förstå gifte befunnit sig i 24:de lefnadsåret, i städerna deremot i 26:te.

10 IV Tab. N:o 5. Årstiden för äktenskapens ingående. Tab. N:o 6. Genom skiljobref upplösta äktenskap. Vid jemförelse af tabb. N:is 3 och 4 synes, att bland samtlige qvinnor, som under året 1863 i Riket ingått äktenskap före inträdet i 21:sta lefnadsåret, ej funnits någon enka, samt att de omgifta qvinnornas antal i hvar och en af de öfriga särskilda åldersklasserna varit följande, nemligen: i 21:sta 25:te åren inalles 30 eller 0٠33%» 26:te 30:de»» 200» 2٠19»» 31:sta 35:te»» 295» 6٠17»»36:te 40:de»» 389» 16٠52» 379» 41:sta 45:te "» 373» 31٠29»» 46:te 50:de»» 288» 51٠71» af samtlige i gifte inträdda af hvarje ildersklaes. öfver 50 år» 252» 70٠39» Summa af alla äldrar 1,827 eller 6٠30% af samtl. ingångne äktenskap. Dessa proportioner utfalla på följande olika sätt, om förhållandet betraktas särskildt för landsbygd och städer, nemligen: Bland i gifte brädda: voro enkor; ]an(lsb den, JO x etmam_ j stockholm. före fyllda 20 år _ i 21:sta 25:te åren 0٠37% 0٠55%.»26:te 30:de» 2٠24» 1٠90%. 0٠65»» 31:sta 35:te» 6٠39» 5٠05» 8٠03»» 36:te 40:de» 16٠43» 16٠90» 17٠81»» 41:sta 45:te - 31٠99» 27٠86» 25٠00»»46:te 50:de» 53٠78» 39٠51» 42٠11» öfver 50-åriga 72٠92» 45٠45» 46٠67» S:ma af alla åldrar 6٠31«, 6٠23»«). 7٠78%. Tab. N:o 5. Årstiden för äktenskapens ingående. Den ordning, som de särskilda månaderna förete i afseende på talrikheten af ingångne äktenskap, är till väsentlig del en följd af sådana sociala och ekonomiska förhållanden, som endast långsamt kunna undergå nog betydliga förändringar, för att inverka på tiden för äktenskaps ingående. Är efter år finner man alltså under långa tidsföljder en hufvudsaklig öfverensstämmelse i månadernas ordningsföljd från högsta till lägsta antalet giftermål ej blott å landsbygden, utan till stor del jemväl i städerna, och året 1863 här alltså ej att förete några afvikelser i detta hänseende från sina närmaste föregångare. ") I tabb. 3 och 4 här efter tryckningen nppdagats det fel, att i åldersklassen åriga en qvinna vid inträde i förstå giftet blifvit orätt påförd städerna i stället för landsbygden. Då tillfälligtvis å tab. N:o 5 i denna underdåniga berättelse likasom i den för året 1861 ej blifvit redogjordt för antalet månatligen ingångne äktenskap i de städer utom Stockholm, hvilka hafva mer än 10,000 innevånare, men afsigten är att framdeles i denna tabell, likasom i åtskilliga andra ägt rum, så vidt utrymmet medgifver, lemna uppgifter för dessa städer, så torde här få tilläggas följande öfversigt öfver antalet ingångne äktenskap: I Göteborg: 3m, Febr. Mars. April. Maj. Juni. Juli. Aog. Sept. Okt. NOT. Dec Norrköping: / Malmö: I Carlskrona: I Gefle: Tab. N:o 6. Genom skiljobref upplösta äktenskap. Antalet genom skiljobref upplösta trolofningar öfverstiger med 4, genom skiljobref upplösta äktenskap med icke mindre än 28 förra årets. Största absoluta tillökningen, eller 13 upplösta äktenskap, faller på de under Stockholms städs Konsistorium lydande församlingarne. Antalet lefvande barn vid skiljsmessan trolofvades och giftes sammanräknade här uppgått till ej mindre än 220. Tre män och lika mänga qvinnor hafva förr blifvit frånskiljde. Till de anledningar, hvilka enligt den judiciela statistiken blifvit å tab. Nio 5 anförde såsom vållande äktenskapens upplösning, torde stundom ock kunna läggas den åldersskilnad, som kol. 4 7 ådagalägga hafva förefunnits mellan åtskilliga af makarne.

11 Tab. N:o 7. Barnaföderskor. V Tab. N:o 7. Barnaföderskor. Antalet barnaföderskor i hela Riket: 137,052, är det högsta, som vårt tabellverk hittills för något år inregistrerat. I förhållande till hela qvinliga befolkningen, i medeltal för året 1863, här förekommit en barnaföderska på 14'9. Som vanligt träffas i afseende på barnaföderskornas ålder högsta antalet i 31:sta 35:te lefnadsåren, och närmast dessa i antal stå den nästföregående och nästefterföljande åldersklassen, så att af samtlige barnaföderskor 99,063 eller 72٠28 % befunnit sig i åldren år, en proportion som med något öfver 1 % understiger förhållandet under nästförutgångna 2 år. Om man åter jemför absoluta antalen barnaföderskor under åren 1862 och 1863, så finner man för det senare året i åldersklassen åriga en tillökning af 1,286, och i åldersklassen åriga en dylik af 1,055, hvartill en anledning utan tvifvel kan sökas deruti, att båda dessa åldersklasser inom hela den qvinliga befolkningen varit talrikare, då den förstnämnda till en del härstammar från den växande nativiteten efter 1840, och den sistnämnda likaledes från den stärka nativiteten före Barnaföderskorna i 16:de lefnadsåret, 4 till antalet, deraf 3 i städerna och 1 å landsbygden, hafva alla varit ogifta flickor, 2 af dem dock trolofvade. Den yngsta barnaföderskan, upptagen i kol. 3 af tab. N:o 7, likaledes en lägrad flicka, hade vid sin nedkomst med ett lefvande flickebarn senast fyllt 13 år. För att förekomma felaktigt inregistrerande af barnaföderskor vid en ålder, som betydligt öfverstiger 50 år, hvartill misstag i åldersuppgifterna kunna föranleda, egnas åt dessa uppgifter numera den särskilda uppmärksamhet, att så snart anledning förekommer att misstänka ett möjligt skriffel eller dylikt, närmare upplysning från vederbörande infordras. 12 af dessa barnaföderskor hafva varit i 5lista, 5 i 52:dra, 3 i 53:dje, 2 i 54:de lefnadsåren, och i afseende på den barnaföderska inom Wermlands län, som uppgifvits vid nedkomsten hafva fyllt 56 år, här den förklaring, som före tabellernas tryckning ej kunnat inväntas, numera i slutet af Oktober 1865 upplyst, att hon tillhört åldersklassen åriga, och i följd af en felskrifning för omkring 15 år sedan blifvit till orätt ålder uppgifven, hvadan alltså antalet barnaföderskor öfver 50 år minskas till 22. Samtlige barnaföderskor vid en ålder af mer än 50 år hafva varit gifta qvinnor. 4 af dem hafva tillhört Hallands län. Bland de af dessa äldre qvinnor framfödde barn förekommer blott ett dödfödt. Kol af tab. N:o 7 redogöra för barnaföderskornas civilstånd efter samma indelningsgrnnder, som gällt för nästförutgångna årsberättelser, i följd hvaraf kol. 17 upptager endast dem, som frainfödt barn efter fullbordadt äktenskap, hvaremot mödrar till barn, framfödde efter blott föregången lysning, äro hänförde till kol. 19, och kol. 20 upptager alla de barnaföderskor, som ej till någon af de 3 föregående kolumnerna varit hänförliga. I relativa tal visar sig förhållandet med barnaföderskornas civilstånd hafva varit följande, nemligen: år 1863: gifta. enkor och trolofvade. ej gifta. frånskiljda. i hela Riket 90٠61%. 0٠49%. 0٠84%. 8٠06%. å landsbygden... 92٠73» 0٠45» 0٠76» 6٠06» i städerna 75٠58» 0٠75» 1٠42» 22٠25» i Stockholm 59٠16» 0٠22» 0٠34» 40-28» år 1862: i hela Riket 90٠89%. 0٠48%. 0٠78%. 7٠85%. å landsbygden... 92٠87» 0٠45» 0٠75» 5٠93» i städerna 76٠26» 0٠72» l٠00» 22٠02» i Stockholm 60٠13» 0٠16» 0٠27» 39٠44» år 1861: i hela Riket 90٠38%. 0٠56%. 0٠90%. 8٠16». å landsbygden... 92٠38» 0٠53» 0٠84» 6٠25» i städerna 75٠49» 0٠84» 1٠36» 22٠31» i Stockholm 58٠83» 0٠19» 0٠24» 40٠74» år 1863: i Göteborg 76٠05%. 074%. 2٠48%. 20٠73%.» Norrköping 81٠19» 1٠18» 0٠71» 16٠92»» Malmö 84٠51» 0٠96» 3٠00» 11٠53»» Carlskrona 87٠88» 0٠96» 1٠54» 9٠62»» Gefle 82٠74» 1٠65» 0٠95» 14٠66» Till den vanliga särskilda redogörelsen för Stockholms stad här här ofvan jemväl tillagts en sådan för de öfriga städer, som vid 1863 ars utgång hade öfver

12 vi Tab. N:o 7. Barnaföderskor. Tab. N:o 8. Barnsbördernas resultat 10,000 innevånare. Afsigten dermed här varit, att åskådliggöra huruledes antalet ogifta barnaföderskor i satntlige städer betydligt höjes af förhållandet i Stockholms stad, och huru relativt lågt detta antal är i Rikets öfriga större städer mot Stoekholms. I flera förutgängne redogörelser för detta ämne här dock uppmärksamheten fästats dervid, att i afseende på omdömet om sedlighetstillståndet i Stockholm, så vidt detta grundas på antalet ogifta barnaföderskor, som der inregistreras, ett mildrande afseende nödvändigt måste fästas vid den mängd ogifta barnaföderskor från andra städer och landsorter, hvilka vid tidpunkten för deras nedkomst begagna dels de allmänna barnbördshusen i Stockholm, dels de andra gynnsamma tillfällen, som der erbjudas, för att dölja nedkomsten och af allmänna välgörenheten få understöd för barnen. Barnaföderskornas lagliga rättighet att förblifva okända utestänger möjligheten att erhålla fullständiga uppgifter om det antal bland dem, som nu orätt måste uppföras på Stockholm, der barnen»af okända föräldrar» befordra? till det heliga dopet, och komniunen här i följd deraf svårt att värja sig mot den nedsättning af sitt sedliga anseende och de dryga kostnader, som häraf måste blifva en följd. De hopsummerade uppgifterna rörande af barnaföderskorna i hela Riket begagnadt examineradt förlossningsbiträde, hvilka är 1861 gåfvo antalet: 50,424, år 1862: 51,515 och för 1863 gifvit talet 56,369, utvisa alltså en tillväxt. Huruvida denna tillväxt åter ådagalägger hvad den synes, eller verkligen ökadt anlitande af kunnigt förlossningsbiträde, eller om den blott är en följd af fullständigare anteckningar i födelseböckerna och utdragen ur dem, kan ännu ej afgöras. Det är att önska och hoppas, att utdelningen af Statistiska Central-Byråns underdåniga berättelser till samtlige Pastorsembeten i Riket må hafva till följd, att uppmärksamhet fästes vid fullständiga anteckningar äfven rörande ifrågavarande ämne, som för helsovårdsförvaltningen ej saknar sin vigt. Antager man uppgifterna för år 1863 tillfredsställande, så ådagalägges af dem, att i samtlige städer nära 92^ af barnaföderskorna i Stockholm 98&, i Malmö 100^, å landsbygden deremot, blott 34 % begagnat examineradt förlossningsbiträde. Anmärkningsvärd är ock den störa skilnad, som förekommer mellan olika län, och särdeles det låga antalet barnsbörder, vid hvilka examineradt biträde påkallats i Jönköpings, Kronobergs och Elfsborgs län. Tab. N:o 8. Barnsbördernas resultat. Antalet år 1863 i Riket framfödda barn (lefvande och liflösa) här utgjort 139,026, deribland af enfostrigt Jiafvandeshap: 135,104, eller 9718%, af tvillingsbörder: 3,844, eller 2'76%, och aurillingsbörder: 78, eller 0'06 %. Respektive relativa tal voro år 1862: 97'05%, 2'90% och 0"05%, år 1861: 97'23%, 2'73% och 0t>4%. Hela antalet lefvande födde i Riket här uppgått till 134,279 eller 96"59 %, dödfödde till 4,747 eller 3"41 % af samtlige födde. Respektive relativa tal utgjorde år 1862: 96"69 % och 3-31%, år 1861: 96'85 % och 315%. Beräknas årets relativa nativitet i förhållande till hela folkmängden efter dennas medeltal, så här den utgjort en lefvande född på 29'75 innevånare mot en på 29'96 under året 1862 och mot en på 30'71 under året Relativt till medelfolkmängden af qvinligt kön här 1863 ars nativitet varit en på 15'27 mot en på 15'39 under året 1862 och mot en på 15'80 under året Ofvanstående absoluta nativitet af 134,279 lefvande födde är den högsta, som vårt tabellverk hittills för något år inregistrerat. Den absoluta nativiteten (af lefvande födde) höjde sig under qvinqvenniet , med en tillväxt från nästföregångna qvinqvenniet af mer än 10,000 om året, till ett ärligt medeltal af 95,706. Under de 3 nästföljande qvinqvennierna sjönk den åter till ett ärligt medeltal af 94,873, men höjde sig sedan under qvinqvenniet med 5,970 i medeltal för år till ett qvinqvennalt medeltal af 100,843, under qvinqvenniet ytterligare till årliga medeltalet 104,822, under qvinqvenniet till årliga medeltalet 113,191, och under qvinqvenniet till årliga medeltalet 125,647. Under detta sistnämnda qvinqvennium steg den för dess 4 sista år så, att den, år 1857 utgörande: 119,349, år 1858 uppnådde talet: 129,039, år 1859: 131,605 och år 1860: 133,162. Men

13 Tab. N:o 8. Barnsbördernas resultat VII år 1861 föll den åter till 126,634 och höjde sig år 1862 till 131,584. Om nu under den tiderymd från och med 1821, som företer dessa vexlingar i det absoluta nativitetsbeloppet, hela folkmängden hade ökats och minskats i samma förhållande, som antalet lefvande födde barn, så skulle deruti kunna hafva sökts någon förklaring till nativitetsbeloppets så betydliga vexlingar. Men folkmängden här under tiden icke något enda år minskats eller ens förblifvit stationär, utan oafbrutet till vuxit, om än för olika år till mycket olika belopp. Hvad inflytande på nativitetsbelopp och dermed sammanhängande antal af ingångna äktenskap man än må med full rätt inrymma åt ekonomiska inflytelser, så torde dock i sådana förgäfves sökas någon tillfredsställande förklaringsgrund till ofvan anförde förhållanden med nativiteten i Riket. En faktor, som på nativitetsbeloppet obestridligen måste utöfva en bestämmande inflytelse, finnes deremot, och denna är beloppet af den giftvuxna, produktiva, andelen af befolkningen. Om man nu blir i tillfälle ådagalägga, att denna andel af befolkningen kan utgöra än större, än mindre antal af landets hela folkmängd, och till denna ej alltid står i samma proportion, utan kan ökas eller minskas i helt andra förhållanden än hela innevånareantalet sammanlagdt, så blir man derigenom ock iståndsatt att anställa en närmare jemförelse mellan nativitetsbeloppets vexlingar och vexlingarne i den giftvuxna befolkningens antal. Den hithörande utredning, hvartill vårt tabellverk lemnat utväg, ehuru blott i 5-åriga och icke i ett-åriga åldersklasser, och som återfinnes i ofta åberopade underdåniga berättelse för Litt. A. IL 3. synes, åtminstone efter min uppfattning, och i följd af den långa tiderymd, som den omfattar, sätta utom allt tvifvel, att antalet under hvarje femårsperiod födde barn hufvudsakligen betingats af befolkningens antal inom de produktiva åldersklassema, och att detta antal åter i sin ordning berott af det qvinqvennii nativitet, den femårskulls antal, från hvilken dessa åldersklasser härstammat. Det samma berättelse åtföljande diagram utvisar nemligen tydligt, huru hvarje fortgående minskning af nativiteten haft till följd, att derifrån, härstammande produktiva åldersklasser jemväl minskats, och att detta minskade föräldraantal åter i sin ordning minskat antalet barn, åt hvilka de gifvit upphof, samt att tvärtom nativitetens fortgående ökning i sinom tid ökat föräldra- och barnantal. Om nu detta vexelförhållande mellan antalet föräldrar och barn visat sig hafva för Sveriges befolkning varit gällande under hela den tidsföljd af mer än hundrade år, som iakttagelserna omfatta, så här jag häraf trött mig berättigad till den slutsats, att samma ordning äfven skulle gälla framtiden och i följd deraf vågat gå iakttagelserna i förväg medelst uppmärksamhetens fästande på sannolikheten deraf, att den låga nativiteten under de 15 åren skulle hafva till följd en till belopp och tid motsvarande minskning i antalet af de produktiva åldersklasser, åt hvilka denna låga nativitet gifvit och skall gifva upphof, och att häraf åter borde kunna motses, att antalet ingångna äktenskap, lefvande födde barn och måhända äfven folkmängden ej komme att under motsvarig tid förete tillväxt i samma proportion, som utmärkt den föregångna årsföljd, hvars produktiva innevånareantal härstammat från en period af starkt stigande nativitet. Då nu, enligt hvad ofvan är anfördt, året 1863 företett en så hög absolut nativitet, synes sådant icke kunna förlikas med ofvannämnde antagande, och detta alltså böra underkastas profvet af en längre följd af framtida iakttagelser. Emellertid är äfven 1863 ars nativitet, en lefvande född på 2975 innevånare, relativt lägre än nativiteten åren 1858 och 1860: en på 28٠7 och 1859 en på 28٠6 innevånare efter medeltal för år. Ej sällan händer, att efter en förutgången starkare dödlighet följer ersättning af en starkare nativitet och i sådant hänseende torde den betydligt stegrade dödligheten bland barn under året 1862 förtjena uppmärksamhet. Då säkert är, att den andel af den produktiva befolkningen mellan 23:dje och 38:de lefnadsåren, som qvarlefver efter årens kullar, varit minskad i förhållande till fåtaligheten af dessa kullar, måste alltså en orsak till årets lyckliga nativitets-förhållande sökas i den kompenserande höjning, som ägt rum för återstående åldersklasser inom den produktiva befolkningen, nemligen i åldersklasser under 23 år i följd af det gynnsamma nativitetsförhållandet efter 1840, och i åldersklasser öfver 38 år i följd

14 VIII Tab. N:o 8. Barnsbördarnas resultat. Tabb. N:is 9, 10, 11. Nativiteten månadsvis. af samma gynnsamma förhållande före Detta utesluter dock ingalunda möjlig samverkan af flera andra orsaker. Proportionen mellan de lefvande födda barnens kön har år 1863 varit mot 1,000 qvinkön 1,052 mankön. Detta förhållande var 1862: 1,000 mot 1,051 och 1861: 1,000 mot 1,041. Proportionen mellan de dödföddes kön var mot 1,000 qvinkön år 1863: 1,363 mankön, år 1862: 1,357, år 1861: 1,303 och år 1860: 1,441. Enligt det förfarande, för hvilket i årsberättelsen för 1861 blifvit redogjordt, hafva i afseende på de födda barnens civilstånd till rubriken äkta hänförts blott de, hvilkas föräldrar vid barnets födelse fullbordat äktenskap, alla de öfriga deremot uppförts som oäkta, och i enlighet härmed upptager tabellen för hela Riket lefvande födde äkta: 122,076, och oäkta: 12,203. Proportionen dem emellan utfaller på följande sätt: år 1863: i hela Riket äkta: 90٠91% oäkta: 9٠09%, å landsbygden» 92٠98»» 7٠02» i samtlige städer» 76٠08»» 23٠92» i Stockholm» 59٠82»» 40٠18» år 1862: i hela Riket äkta: 91٠18% oäkta: 8٠82%, å landsbygden» 93٠10»» 6٠90» i samtlige städer» 76٠86»» 23٠14» i Stockholm» 60٠40»» 39٠60» år 1861: i hela Riket äkta: 90٠67% oäkta: 9٠33%, å landsbygden» 92٠65»» 7٠35» i samtlige städer» 75٠88»» 24٠12» i Stockholm» 59٠36»» 40٠64» år 1863: i Göteborg äkta: 76٠97% oäkta: 23٠03%» Norrköping» 81٠46»» 18٠54»» Malmö» 85٠29»» 14٠71»» Carlskrona» 88٠62»» 11٠38»» Gefie» 82٠61»» 17٠39» Bland de från och med år 1861 under rubriken oäkta i tabellerna hänförda lefvande födde barn hafva framfödts af trolofvade mödrar: år år år i hela Riket 9٠37% 8٠97% 9٠76% å landsbygden 10٠90» 11٠00» 11٠58» i samtlige städer 6٠15» 4٠44» 5٠61» i Stockholm 1٠05» 0٠71» 0٠60» Om man jemför de lefvande födde oäkta barnens antal med hela folkmängden i medeltal för år, så utfaller denna jemförelse med ett oäkta barn år år år i hela Riket på omkring å landsbygden»» i samtlige städer...»» i Stockholm»» Vid det omdöme, som man på dessa tal kan vilja grunda, bör ej förgätas, hvad jemförelser mellan landsbygd och städer beträffar, att den giftvuxna befolkningen i städerna intager en vida högre proportion än å landsbygden. Af skäl, som i nästföregångna årsberättelse blifvit anfördt, hafva ofvanstående jemförelser sträckt sig blott till de lefvande födda barnen. Utsträekta jemväl till de dödfödda, gifva iakttagelserna följande resultat: år år år i hela Riket (födde lefvande o. liflösa)äkta90٠27%91٠03%90٠57% (oäkta: 9٠23» 8٠97» 9٠43» äkta: 92٠90» 93٠01» 92٠59» a landsbygden...»»»» (oäkta: 7٠10» 6٠99» 7٠41» (äkta: 75٠69» 76٠39» 75٠64» i samtlige städer.»»»» (oäkta: 24٠31» 23٠61» 24٠36» (äkta: 59٠30» 60٠13» 59٠00» i Stoeknolm»»»» {oäkta: 40٠70» 39٠87» 41٠00» De dödfödda barnen hafva af samtlige uppgifne födde utgjort: år år år för hela Riket 3٠41% 3٠31%. 3٠15 % å landsbygden 3٠31» 3٠17» 3٠07» i samtlige städer 4٠18» 4٠31» 3٠78» i Stockholm 4٠65» 5٠27» 4٠90» Tabb. Näs 9, 10, 11 Nativiteten månadsvis. Dessa tabeller innehålla den bruklig» redogörelsen öfver detta ämne, såsom fortsättning af föregångna berättelser och till den upplysning, som kan vinnas genom iakttagelser samlade under längre tiderymd.

15 Tab. N:o 12. Antalet aflidne. Tab. N:o 13. Ålder vid döden. IX Tab. N:o 12. Antalet aflidne. Absoluta dödligheten i Riket, hvilken från år 1857, då den uppgick till 101,491, eller näst det högsta tal, som för något år i vårt tabellverk förekommit, år efter år sjunkit till 67,502 år 1860, och derefter år 1861 höjde sig till 71,829 och år 1862 ytterligare till 84,350, här under år 1863 åter fallit till 77,227. Relativa dödligheten, som med vexlingar mellan 1٠76 % och 2٠76 % under särskilda år af qvinqvenniet i medeltal uppgick till 2٠16%, här såsom af tabellen upplyses under följande år varit 1٠85% år 1861, 2٠14% år 1862 och 1٠93» år Jemförelse mellan nativiteten och moiialiteten under år 1863 visar 100 aflidne ersatte af nära 174 lefvande födde. Förhållandet var 100:156 år 1862, 100:176 år 1861 och 100:155 i medeltal för qvinqvenniet Mot 100 aflidne af mankön hafva under år 1863 svarat af qvinkön: 97٠21. Förhållandet var 100:98٠05 år 1862, 100:96٠48 år 1861 och 100:96٠91 i medeltal för Relativa dödligheten efter civilstånd här varit följande: m. q. m. q. m. q. Ej gifta 62٠48%. 57٠00%. 63٠42% %. 60٠12%. 54٠10%. Gifta 26٠39» 21٠15» 25٠73» 20-85» 28٠18» 22٠76» Entlingar 11٠13» 10٠85» 11٠70» Enkor 21٠85» 21٠20» 23٠14» Oaktadt vid jemförelse af dödlighetsförhållandet under åren 1862 och 1863 enligt kol. 12 och 13 af tab. N:o 12 det sistnämnda året, så väl för hela Riket, som för landsbygd och städer skiljda, visar ett gynnsammare resultat, gäller dock detta ej Östergötlands, Calmar, Gotlands, Örebro, Westmanlands, Kopparbergs, Wester-Norrlands, Westerbottens och Norrbottens län, i hvilka en större eller mindre ökning af dödligheten befmnes hafva ägt rum. Orsakerna härtill upplysas till stor del af redogörelsen för gängse folksjukdomar eller farsoter i tab. N:o 16. Stockholms stad oberäknad, här vid jemförelse länen emellan under år 1863 högsta relativa dödligheten 2٠64% förekommit i Norrbottens län, vållad, såsom nyss åberopade tabell utvisar, till ej ringa del af Mässling och Diphtheri. Stat. Cantr.-Byråns underd. årsberättelse för Som vanligt företer Jemtlands län lägsta dödligheten: 1-42%. Tab. N:o 13. Ålder vid döden. Den proportion, hvaruti dödligheten minskar de särskilda åldersklasserna inom ett lands befolkning, förändras hufvudsakligen af uppträdande farsoter, bland hvilka en del taga sina offer företrädesvis inom barnåldern, andra åter utsträcka sina härjningar jemväl till en mognare ålder. Under det dessa senare vanligen ådraga sig en större uppmärksamhet, kommer sådan mindre de epidemiska barnsjukdomarna tillgodo. Dessa senare kunna dock, framförallt när de härja bland barn, som redan öfverskrida det förstå lefnadsåret med dess stående höga mortalitet, göra ganska djupa periodiska ingrepp i befolkningen. Så här förhållandet nu senast varit med de farsoter af mässling och skarlakansfeber samt diphtheritiska åkommor, hvilka från 1861 öfvergått Skandinaviska halfön. Mässlingen, i fordna tider troligen ett kollektivnamn för flera nu mera skiljda utslagsfebrar, var då så illa känd, att den ansågs förtjena benämningen»lilla pesten». De härjningar, som ofvannämnde farsoter nu under åren anstalta, äro ock ganska betydliga. Om man med säkerhet kan antaga, att de uppgifna dödsorsakerna, om än sanningen nära, dock blott utgöra ett minimum, så här skarlakansfeber! under ifrågavarande 3 år sammanräknade skördat minst 4,461, mässlingen 10,441, den egentliga diphtherien 3,270 och dess nära frände strypsjukan 4,337 offer, och alltså dessa sjukdomar tillsammans icke mindre än 22,509. öfver det sjukantal, som lemnat denna dödlighet, saknas tillfredsställande uppgifter, men antagligen måste det räknas i 100,000:detal. Det saknar ej sin vigt att åskådliggöra dessa farsoters inverkan företrädesvis på vissa lefnadsår, och uppmärksamheten fästades redan derpå i nästförutgångna årsberättelse sid. XI. Då emellertid, genom tillfälligt förbiseende af kontroll öfver der intagna beräkning, denna kommit att lida af några fel, här jag ansett mig böra jemte dessas rättande äfven utsträcka jemförelsen till de 4 år, för hvilka uppgifter äro tillgängliga. Det förstå bland dessa, året 1860, är så mycket B

16 X Tab. N:o 13. Alder vid döden. mer egnadt till utgångspunkt för jetnförelser, som dess ovanligt låga mortalitet otvifvelaktigt haft en anledning deruti, att de dödliga farsoternas relativa antal då varit särdeles lågt. Nedanstående tabellariska öfversigt upptager nu särskildt för hela Riket, för landsbygden, för samtlige städer och för Stockholms stad, så väl absoluta som relativa dödligheten i hvart och ett af de 10 förstå lefnadsåren, äfvensom dödligheten i samtlige åldersår deröfver och samman af alla timade dödsfall. I samtlige städerna # ). I hela Riket # ). Egnar man nu uppmärksamhet först åt förhållandet i hela Riket år 1860, så befinnes relativa dödligheten då hafva varit så fördelad, att den med 5910 # föll på samtlige åldersklasser öfver fyllda 10 och med blott 40'90» på åldersklasserna under 10 år. För dessa senare stiger deremot dödligheten under året 1861 till 42'72%, under 1862 till 46'80» och minskas något 1863 till 4578 %. Inom dessa förstå 10 lefnadsår visar sig åter den relativa dödligheten inom det förstå lefnadsåret hafva varit högst år 1860 eller 24'42» och nedgått år 1862 tiu 21-73». Sålunda ådagalägges verkan af de farsoter, som under åren varit gängse, förnämligast uti stegring af dödligheten inom 2:dra 10:de lefnadsåren och bland dessa företrädesvis 2:dra med 7:de. Denna verkan framträ-

17 Tab. N:o 14. Dödligheten efter årstid. Tab. N:o 15. Folkmängdsförändringen inom hvarje stad. XI der hufvudsakligen likartad, så väl i städerna som å landsbygden, betraktade hvar för sig, dock starkast men tidigast öfvergående i Stockholm, mera på tid utdragen å landsbygden än i städerna, ett förhållande, som torde finna sin förklaring deruti, att städernas tätare befolkning bildat en gynnsammare härd för de ifrågavarande farsoterna, hvarifrån de först efterhand allt mer utbredt sig åt landsbygden, der mindre god tillgång på tidig och ändamålsenlig sjukvård rnångenstädes allt för tydligt röjt sina verkningar derutinnan, att dödligheten i hög grad stegrats. Tab. N:o 14. Dödligheten efter årstid. Tabellen utvisar för hela Riket likasom för städerna och landsbygden hvar för sig högsta dödligheten i Mars månad och den lägsta i September, och detta förhållande instämmer med uppgifterna om dödsorsakerna, bland hvilka de farsoter, för hvilka eftersommaren och hösten pläga vara gynnsammast, såsom diarrhéer och rödsot, under året varit fåtaliga. Tab. N:o 15. I följd Folkmängdsförändringen inom hvarje stad. af de svårigheter, som i större, folkrika städer måste möta upprätthållandet af tillförlitliga fortgående befolkningslängder, här ock visat sig, att de folkmängdsuppgifter, som till Statistiska Central-Byrån från Presterskapet årligen ingå för städerna Stockholm och Göteborg, grundade på de s. k. husförhörs-, inoch utflyttnings-längderna, allt mer och mer afvika från dem, som erhållas ur mantalslängderna. En skiljaktighet så stor som nedanstående tal utvisa, nemligen: Stoctholms städs folkmängd: Göteborgs städs folkmängd: Enligt Pre- Enligt man- Enligt Pre- Enligt mansterskapets talsläng- sterskapets talslänguppgifter. derne. uppgifter. derne. år , ,576 38,504 32,326» , ,066 39,982 33,103» , ,365 41,585 33,187 måste gifva skälig anledning att misstänka så väl den ena som den andra uppgiftens tillförlitlighet. I nästförutgångna underdåniga årsberättelse här jag ock nödgats uttala embetsverkets reservation mot folkmängdsuppgifterna från dessa 2 städer, intill dess en bättre method för folkmängdsberäkningen der blifvit införd, i hvilket hänseende jag i underdånigt Memorial af den 18 Februari 1865, bland annat. hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda Stadsfullmägtige i Stockholm och Göteborg tillfälle att sig yttra: huruvida de för sin del anse det vara af behofvet påkalladt att om de respektive städernas folkmängd erhålla tillförlitligare kännedom än den, som för närvarande äges; huruvida de anse en särskild folkräknings anställande vid utgången af året 1865 kunna bereda sådan kännedom; samt om och till hvad omfång de med hänsigt till så väl kostnaderna, som personligt biträde, anse medverkan till dess utförande kunna af staderi påräknas, samt om och hvilka särskilda upplysningar utöfver de vanliga vid allmänna folkräkningar anses i sammanhang dermed böra inhemtas. I afseende på den förstå punkten synas Stockholms Stadsfullmägtige i det häröfver afgifna underdåniga utlåtandet hafva undvikit att lemna något bestämdt yttrande, och derigenom äfven undgått följderna af ett öppet erkändt behof. Beträffande 2:dra punkten hafva samma Fullmägtige,»från synpunkten af de fördelar kommunen kunde tillskyndas» genom en vid 1865 ars slut verkställd folkräkning i hufvudstaden, icke funnit giltig anledning att tillstyrka en sådan och i följd häraf hvarken erbjudit någon medverkan till en folkräkning, eller framställt några önskningar om särskilda upplysningars inhemtande i sammanhang dermed. Göteborgs Stadsfullmägtige hafva deremot, med erkännande af behofvet att genom en särskild folkräkning vinna tillförlitlig kännedom om stadens folkmängd, såsom ändamälsenligast föreslagit dess verkställande vid den tidpunkt, då, antagligen inom få år, förening af Carl Johans församling med staden komme att taga sin början. För den händelse att Eders Kongl. Maj:t dock skulle täckas anbefalla folkräkning redan vid 1865 års utgång, hafva Göteborgs Stadsfullmägtige förklarat sig villige att bestrida de kostnader och lemna Statistiska Central-Byrån, såsom verkställare af räkningen, det biträde, som kunde påkallas. Då Eders Kongl. Maj:t under den 3 sistl. Nov. med hänsigt till hvad i denna fråga förekomma och

18 XII Tab. N:o 16. Dödsorsaker af farsoter och barnsbörd. i sammanhang med anbefaldt inställande af den allmänna folkräkningen i Riket vid 1865 ars utgång, täckts i nåder besluta, att de ifrågasätta särskilda folkräkningarna i städerna Stockholm och Göteborg jemväl komma att uppskjutas, hvaremellertid vederbörande derstädes anbefallts att, i enlighet med hvad af Stadsfullmägtige i Stockholm hemställts, underdånigt förslag afgifva till ändamålsenligare förfarande vid mantalsskrifningarna, så kommer i följd häraf kunskapen om dessa städers folkmängd att tillsvidare förblifva otillfredsställande. Som redan i det föregående är anmärkt, förete 13 städer folkmängåsminskning under året Folkmängdstillväxten i öfrige städer här som vanligt till större delen berott af öfverskottet inflyttade utöfver utflyttade. De städer, som under året företett mortalitetsöfverskott, äro Linköping med 63 och liktidig folkmängdsminskning med 8 personer, Westervik med 15 och liktidig folkmängdsminskning med 3 personer, Strengnäs med 12 och liktidig folkmängdsminskning med 22 personer, öregrund med 5, Sigtuna med 3, Trosa med 2 och liktidig folkmängdsminskning med 1 person, samt Norrtelge, Enköping och Kongsbacka hvardera med 1 samt i den sistnämnda derjemte folkmängdsminskning med 23 personer. Anmärkningsvärdt härvid synes vara, att Norrtelge äfven under åren 1861 och 1862 företett mortalitetsöfverskott. Tab. N:o 16. Dödsorsaker af farsoter och barnsbörd. Från den utförliga redogörelse öfver samtlige dödsorsaker i Rikets städer enligt läkareattester, hvilken såsom bilaga åtföljer denna underdåniga berättelse, och hvaraf nu såsom under nästförutgångna 2 år särskildt tagne afdrag blifvit genom Eders Kongl. Maj:ts Sundhets-Kollegii åtgärd utdelade till städernas Sundhetsnämnder och vederbörande Läkare, hafva slutsummorna af dödsfall vållade genom farsoter öfverflyttats till tab. N:o 16, så att denna upplyser om hela antalet af s. k. folksjukdomar eller farsoter i Riket vållade dödsfall, så vidt dessa funnits uppgifne i dödboksutdragen. Summan uppgifne dödsfall af farsoter, hvilka år 1861 i hela Riket utgjorde 8,495, eller 11٠83% af samtlige dödsfall, och år 1862 höjde sig till 15,893, eller 18٠84 %, här under år 1863 sjunkit något eller till 11,062, eller 14٠32 % af samtlige dödsfall. Förhållandet å landsbygden var år 1861: 6,621, eller omkring 11%, år 1862: 12,953, eller 1818%, och år 1863: 9,268, eller 14٠02 %, i städerna år 1861: 1,874, eller omkring 17%, år 1862: 2,940, eller 22٠46 %, och år 1863: 1,794, eller 16٠12%. Absoluta antalet dödsfall i hela Riket af hvarje särskild farsot här varit: år är är Smittkoppor Skarlakansfeber 1,324. 1,684. 1,453. Mässling 2,527. 7, Elakartad halssjuka 1,822. 1, Strypsjuka 2,116. 1, Kikhosta ,549. 1,856. Hjernfeber Nervfeber ,069. 1,110. Frossa Rödsot Diarrhe Inhemsk kolera Barnsängsfeber Dragsjuka Skörbjugg Påssjuka Influensa 2. Beträffande ofvanstående sjukdoms-benämningar bör dock ej lemnas oanmärkt, att elakartad halssjuka och strypsjuka sannolikt ej äro så begränsade, att icke mänga fall af den epidemiska diphtherien blifvit till strypsjuka hänförde, samt att benämningarne hjernfeber och dragsjuka stundom äfven blifvit på otillfredsställande sätt begagnade, med anledning hvaraf Meningitis cerebro-spinalis i vissa landsorter kallats dragsjuka, hvarförutom Typhus cerebralis ock torde hafva blifvit emellanåt upptagen under namnet hjernfeber. Emellertid framgår otvifvelaktigt af ofvanstående tal, att mässling, skarlakansfeber och diphtheritiska åkommor utgjort de svårast härjande farsoterna under ifrågavarande 3 år, af hvilka de 2 förstnämnda synas

19 Tab. N:o 17. Våldsamma dödsorsaker (utan egen handaverkan). XIII vara i aftagande, de sistnämnda åter i tilltagande under sista året. Smittkoppor och Barnsängsfeber. I tilltagande tyckas likaledes vara Inom de särskilda länen här under år 1863, enligt tab. N:o 16, högsta absoluta och relativa dödligheten af farsoter förekommit i Calmar län och vållats af mässling och diphtheritiska lidanden; hvarefter i relativ dödlighet af samma orsaker närmast följer Norrbottens län, inom hvilket såsom tabellen antyder Diphtherien företrädesvis svårt hemsökt vissa församlingar. Lägsta absoluta dödligheten af farsoter här nu, likasom under föregående 2 år, förekommit på Gotland, lägsta relativa åter under år 1863 inom Blekinge län. Intet enda län här under år 1863 varit fredadt för dödsfall af mässling, elakartad halssjuka och strypsjuka. Beträffande dödsfallen i barnsbörd, hvilka i hela Riket år 1861 voro 504, eller 0٠39% af samtlige bandborder, och år 1862: 537 eller 0٠40% så hafva de år 1863 utgjort 538 eller 0٠39 % af barnsbörderna, och antalet sålunda fortfarande visat sig fördelaktigare än medeltalet för qvinqvenniet , då det uppgick till 0٠45%. varit: Tab. N:o 17. Våldsamma dödsorsaker (utan egen handaverkan). Antalet af dessa under hvarje hufvudgrupp här är är år Ihjälhungring Drankning 1, ,042. Ihjälosning Ihjälfrysning Förbränning och skållning Åskslag Explosion Vådlig förgiftning Qväfning (barn) Krossning, sår och benbrott m. m Skottskador Främmande kropp i strupen är Sr år Mord eller dråp Afrättning Stupade i krig 2. Summa 2,095. 1,945. 2,082. Af noterna till tab. N:o 17 så väl som af bilagan rörande dödsorsakerna i städerna upplyses bland annat: att den ihjälhungrade, likasom de under nästföregångne 2 år af samma orsak döde, varit sinnessjuk; att af de drunknade, hvilkas antal i hela Riket stigit till 1,167, icke mindre än 1,024 tillhört mankön mot 143 af qvinkön, samt att bland de sålunda oiukomne räknas ända till 221 barn under 10 år, hvilka åtminstone till största delen bordt kunna genom bättre tillsyn bevaras; att bland de af kolos omkomne 13 varit 10 fullväxte personer, likasom bland de ihjälfrusne 31 endast voro 3 barn, af hvilka ett inom förstå lefnadsåret omkom på detta sätt under den vådeld, som natten mellan den 5 och 6 November ödelade en stor del af Warberg; att af de genom förbränning och skållning dödade 137 personer varit icke mindre än 103 barn under 10 ars ålder, hvilket uppenbart ådagalägger stor försumlighet i tillsynen; att antalet af åskslag dödade är betydligt lägre än under förutgångne 2 år; att de explosioner, som kostat'4 personer lifvet, varit dels af en krutqvarn, dels af pannan å ett ångfartyg; att de vådliga förgiftningarne skett i 3 fall genom Arsenik, i 2 genom Svafvelsyra, i 1 genom Salpetersyra, i 1 genom Fosfor, i 1 genom Odört (Cicuta virosa) och i 1 genom missbruk af Opium; att, utom de såsom qvaf de i säng hos mödrar eller ammor uppgifne späda barn, förekommit 1 man under en stjelpt höstack, 1 man i en sågspånshög, 1 treårigt barn af mjöl ur ett stjelpt baktråg, samt en 9-årig gosse i en på lek tillstänga kista;

20 XIV Tab. N:o 18. Sjelfmord. Tab. N:o 19.UtländningarsemerhållitSvensk medborgarerätt. att bland dödsfall af krossning, sår och benbrott m. m., så vidt härom specifika uppgifter meddelats, förekommit sådane vållade af: Skenande hästar, stjelpning och öfverkörning 81, Fallande träd 39, Ras af jord, byggnader m. m., fall frän höjder m. m. 37, Skador i qvarnar, tröskverk och andra maskinerier 33, Skador under grufarbete 24, Skottskador (deraf i 3 fall sprängskott) 23, Slag af och fall från hästar 21, Skador a jernväg 8, Stångning af boskap 8, Sår af fargalt (barn) 1, Fastnande i uttergiller 1, Förblödning af vådligen öppnad pulsåder 1; att de främmande kroppar i svalg och strupar, som plötsligen vållat 11 dödsfall, så vidt uppgifvits synas hafva bestått af oförsigtigt slukade födoämnen, företrädesvis köttbitar med och utan ben; att bland uppgifne mord och dråp förekommit 31 barnamord, deraf blott 1 i städerna, utom ett fall der gift moder mördat eget spädt barn; att de båda stupade käinpat i Unionens leder i Amerika. Här och der förekommer visserligen i dödboksutdragen bränvinsmissbruk uppgifvet såsom orsak till död och begrafning i tysthet. Dessa spridda uppgifter Bkulle dock, om de sammanfördes, gifva ett alltför missledande antal af de fall, der detta missbruk verkligen varit den omedelbara eller medelbara dödsorsaken. Kunde de erhållas fullständiga under en lång årsföljd, skulle de blifva af högt värde. Säkert är, att framför en mängd af de här ofvan anförda olyckshändelser och brott, bränvinsmissbruket bordt stå såsom den framstå anledningen. Tab. N:o 18. Sjelfmord. Sjelfmorden, för hvilka en utförligare redogörelse meddelats senast uti Bidrag till Sverigés officiela statistik Litt. A. II. 1, uppgingo för qvinqvenniet till ett ärligt medeltal af 210٠8, men redan sista året af nämnde femårsperiod, då den förändring i afseende på primaruppgifterna inträdt, att dessa ingingo såsom nominativa utdrag ur dödböckerna, gåfvo de det högre talet 238, hvilket ökades år 1861 till 288 och år 1862 till 294. Nära derintill står ock antalet för år 1863, nemligen 284. Relativa antalet sjelfmord, eller förhållandet till folkmängdens medeltal, här under år 1863 varit ett sjelfmord på 14,064 innevånare, mot ett på 13,407 under år 1862 och ett på 13,502 under året Bland landsbygds-innevånare hafva sjelfmorden år 1863 varit till antalet 215, eller ett på 16,406 innevånare, bland stadsbefolkningen åter 69, eller ett på 6,767. Respektive tal voro år 1862: 196, eller ett på 17,791, och 98 eller ett på 4,638, samt år 1861: 190 eller ett på 18,140, och 98 eller ett på 4,510 innevånare. Af hela antalet sjelfmördare i Riket år 1863 hafva 228 tillhört manligt och 56 qvinligt kön, eller mot 100 sjelfmördare af förra könet hafva svarat nära 25 af det senare. Dessa proportioner voro 100:36 år 1862, 100:30 år 1861 och 100:32 i medeltal för För landsbygd och städer betraktade hvar för sig utfalla proportionerna mellan könen på följande olika sätt, nemligen år 1863 för landsbygden 100: 25, för städerna 100 : 23, år 1862 för landsbygden 100 : 45, för städerna 100:21, och år 1861 för landsbygden 100 : 39, för städerna 100 :15. I afseende på civilstånd hafva under år 1863 af mankönet förekommit lika mänga gifta som ogifta sjelfmördare, af qvinkönet hafva deremot de ogifta varit \ flera. Som vanligt faller flertalet sjelfmord på sommarhalfåret nemligen 173 mot 111. Hängning här likaledes som vanligt utgjort det sätt, hvarpå de flesta sjelfmord begåtts. Särskildt anmärkningsvärd synes uppgiften om ett sjelfmord i ett varggiller, begånget af en 45-årig bonde i Kopparbergs län. Tab. N:o 19. Utländningar som erhållit Svensk medborgarerätt. Intill dess, i följd af Eders Kongl. Maj:ts nådig» beslut af den 3 sistlidne November, uppgifter om det

21 Tab. N.o 19. Utländningar som erhållit Svensk medborgarerätt. xv antal personer, som under hvarje år veterligen från Riket utflyttat, komma att från Presterskapet erhållas i sammanhang med deras årliga summariska folkmängdsuppgifter, saknas annan officiel upplysning om emigration och immigration än den, som i afseende på erhållen Svensk medborgarerätt innehålles i tab. N:o 19, enligt från Justitie-Stats-Expeditionen benäget meddelade uppgifter. För dödsorsakerna i Rikets stader enligt vederbörande Läkares uppgifter, så vidt dessa i dödböckerna intagits, redogöres, såsom ofvan är anfördt, i särskild bilaga. Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar Stormagtigste Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigate och tropligtigste tjenare och undersåte FR. TH. BERG. Stockholm den 25 November 1865.

22

23 Stat. Centr.-Byråns unäerd. årsberättelse för Tab. N:o 1. FOLKMÄNGD. Tab. N:o 1. Folkmängd. 1

24 Tab. N:o 2. ANTALET INGÅNGNE OCH GENOM DÖD UPPLÖSTE ÄKTENSKAP ÅR 1863, LÄNSVIS. 2 Tab. N:o 2. Antalet ingångne och genom död upplöste äktenskap.

25 Tab. N:o 3. ÅNTALET VIGDE PAR EFTER ÅLDERSKLASSER, ÅR

26 4 Tab. QVINNORNÅS ÅLDER VID INTRÄDE I DERAS

27 N:o 4. FÖRSTA GIFTE, UNDER ÅRET

28 6 Tab. N:o 5. ANTALET INGÅNGNE ÄKTENSKAP I HVARJE MÅNAD AF ÅRET 1863, LÄNSVIS.

29 Tab. N:o 6. ANTALET GENOM SKILJOBREF UPPLÖSTA TROLOFNINGAR OCH ÄKTENSKAP UNDER ÅRET Tab. N:o 6. Antalet genom skiljobref upplösta trolofningar och äktenskap. 7

30 8 Tab. N:o 7. BARNAFÖDERSKORNAS ANTAL, ÅLDER, CIVILSTÅND OCH FÖRLOSSNINGSBITRÄDE ÅR 1863.

31 2 Tab. N:o 8. BARNSBÖRDERNAS FÖRHÅLLANDE I AFSEENDE PÅ FOSTRENS ANTAL OCH CIVILSTÅND, ÅR Tab. N:o 8. Barnsbördernas förhållande i afseende på fostrens antal och civilstånd. 9

32 10 Tab. N:o 9. ANTALET LEFVANDE FÖDDE ÄKTA BARN I HVARJE MÅNAD AF ÅRET 1863.

33 Tab. N:o 10. ANTALET LEFVANDE FÖDDE OÄKTA BARN I HVARJE MÅNAD AF ÅRET

34 12 Tab. N:o 11. ANTALET DÖDFÖDDE, ÄKTA OCH OÄKTA, BARN I HVARJE MÅNAD AF ÅRET 1863.

35 Tab. N:o 12. ANTALET AFLIDNE ÅR 1863, JEMTE DERAS CIVILSTÅND I LIFSTIDEN. (Dödfödde ej inberäknade.) 13

36 14 Tab. N:o 13. DÖDE EFTER ÅLDER OCH KÖN,

37 LÄNSVIS, ÅR A) Mankön. 15

38 16 Tab. N:o 13. (Forts.) DÖDE EFTER ÅLDER OCH KÖN,

39 LÄNSVIS, ÅR A) Mankön. 17 3

40 18 Tab. N:o 13. (Forts.) DÖDE EFTER ÅLDER OCH KÖN,

41 LÄNSVIS, ÅR B) Qvinkön. 19

42 20 Tab. N:o 13. (Forts.) DÖDE EFTER ÅLDER OCH KÖN,

43 LÄNSVIS, ÅR 1863, B) Qvinkön. 21

44 Tab. N:o 14. ANTALET AFLIDNE I HVARJE MÅNAD AF ÅRET Tab. N:o 14.Antalet aflidne i hvarje månad af året 1863.

45 Tab. N:o 15. FOLKMÄNGD, VIGDE, FÖDDE OCH DÖDE I HVAR OCH EN AF RIKETS STÄDER, ÅR

46 24 Tab. N:o 16. UPPGIFNE DÖDSORSAKER AF S. K. FOLKSJUKDOMAR (FARSOTER) OCH. I BARNSBÖRD, ÅR 1863.

47 Tab. N:o 17. UPPGIFNE VÅLDSAMMA DÖDSORSAKER (UTOM EGEN HANDAVERKAN) ÅR 1863, LÄNSVIS. 25 4

48 26 Tab. N:o 17. (Forts.) UPPGIFNE VÅLDSÅMMA DÖDSORSAKER (UTOM EGEN HANDÅVERKAN) ÅR 1863, LÄNSVIS.

49 Tab. N:o 18. ANTALET SJELFMÖRDARE UNDER ÅRET 1863, LÄNSVIS. 27

50 28 Tab. N:o 19. SUMMARISK UPPGIFT ÖFVER DE UTLÄNDNINGAR, SOM UNDER ÅRET 1863 ERHÅLLIT SVENSK MEDBORGARERÄTT.

51 Dödsorsakerna i Rikets städer år {Bilaga till Statistiska Gentral-Byråns underd. årsberättelse för 1863.) nästföregångna två underdåniga årsberättelser, hvilka likasom denna varit åtföljda af en särskild bilaga, innehållande redogörelsen för ofvanstående ämne, så vidt de af Presterskapet meddelade utdragen ur dödböckerna dertill beredt tillfälle, här jag dels lemnat en öfversigt öfver de efter andra länders föredömenj här anbefallda åtgärd er för tillvägabringandet af fullständighet och tillförlitlighet i hithörande primäruppgifter, dels anfört de skäl, som föranledt mig att föreslå öfverflyttningen af denna redogörelse till den afdelning af Bidrag till Sveriges officiela statistik, hvilken, omfattande Helso- och Sjukvården, under seriebokstafven K, utarbetas och offentliggöres af Kongl. Sundhets-Kollegium. Sedan bemälde Kollegium, med gillande af hvad härutinnan föreslagits, genom Cirkulär af den 14 November 1864 till samtlige Stadsläkare i Riket anmodat dem, att från och med året 1864 hvar för sig låta sin årsberättelse till Kollegium åtföljas af en tabellarisk öfversigt öfver de tillförlitligt utredda dödsorsakerna i staden, och då det i följd häraf är att hoppas, att denna gren af vår statistik, omhuldad, som den bör blifva, af det vetenskapliga nitet inom Svenska Läkarekorpsen och af det kommunala nitet hos Sundhetsnämnderna, skall lemna allt rikare bidrag till vår medicinska topografi och till epidemiologisns studium, så afslutas med året 1863 den öfversigt, som Statistiska Central-Byrån i detta ämne för 3 år å rad offentliggjort, med önskan att dess ofullständighet må vinna det. öfverseende, på hvilket förstå försöket vanligen plägar få göra anspråk. Beträffande de grunder, som följts vid detta sammandrags utarbetande, torde få hänvisas till förut härom meddelade upplysningar. Den å sidan 44 lemnade öfversigt öfver proportionel! mellan samtlige dödsfall och dem, hvilkas orsaker antagits tillförlitligen bestyrkta, kan af skäl, som i förra årens redogörelser blifvit anförde, ej göra anspråk på fullständighet, ehuru den för samtlige städer otvifvelaktigt kommer sanningen ganska nära, då den i.det hela för året 1863 utvisar 87% mot 86% under året 1862 och 85% under året Sammanlägger man absoluta antalen af de dödsorsaker i Rikets städer. för hvilka under dessa 3 år redovisats, så uppgår summan till 30,517. Detta tal utgör obestridligen redan en värdefull början till den grund, hvarpå studiet af sundhetsvården i städerna bör hvila, och några ars fortsätta iakttagelser torde redan vara tillräckliga att deraf bereda ett värdefullt ämne för vetenskaplig bearbetning. Bland fördelarne af en fullständig statistik öfver dödsorsakerna är ej den minsta den, att kunna vinna en öfversigt öfver de s. k. folksjukclomarnes eller farsoternas förhållande. Jag här derföre ansett mig i efterföljande tab. Litt. A. böra lemna en sådan för de 3 år, under hvilka detta ämne utgjort föremål för Statistiska Central-Byråns behandling, och tillsammans 6,608 dödsfall af farsoter i städerna inregistrerats. Fortsatt allt framgent under tillgång på fullständiga primäruppgifter, skall en dylik öfversigt otvifvelaktigt komma att lemna vigtiga upplysningar så väl i topo-

52 II Dödsorsakerna i Rikets städer är grafiskt som epidemiologiskt hänseende. Den utvisar emellertid för den korta tiderymd, som den hittills kunnat omfatta, särdeles störa olikheter så väl mellan de särskilda åren och de särskilda städerna som i afseende på de särskilda farsoterna. Starkast hafva städerna lidit af farsoter år 1862, och största relativa andelen af dödsfall vållade af farsoter framträder i Luleå, Haparanda och åtskilliga andra mindre städer, hvaremot i Stockholm skilnaden mellan de 3 åren i detta hänseende är ringa, under det den i Göteborg åter uppgår till 50%. Bland de särskilda farsoterna här Skarlakansfebern år 1861, Mässlingen är 1862 och diphtheritiska åkommor året 1863 skördat de flesta offren. Högsta absoluta antalet dödsfall af den förstnämnda farsoten år 1861 förekom i Göteborg, nemligen 194, af Mässlingen år 1862 i Stockholm, nemligen 279, och högsta antalet offer för diphtherier år 1863 likaledes i Stockholm, nemligen 158. Relativt till folkmängden kräfde dock i Göteborg Mässlingen år 1862 flera offer än i Stockholm, nemligen 125. Det giltiga omdörnet om en orts sundhetsförhållanden kan till följd af de epidemiska sjukdomarnes vexlande utbredning och lifsfarlighet ej grundas på blott ett eller annat ars dödlighet. Dertill fordras ett medeltal af dödligheten under en längre årsföljd, jemte kännedom om de särskilda sjukdomar, som vållat denna dödlighet. Efterföljande tabell Litt. B. lemnar härtill ett bidrag för 4 år, hvilket visserligen behöfver ökas med mänga kommande ars, för att berättiga till bestämda skilnader mellan ohelsosamheten i städerna, men dock redan nu erbjuder ämne för uppmärksamhet. Den tillfälliga farsotsinflytelsen här sålunda på en och annan stadsbefolkning af ringa antal vållat en särdeles stark stegring af dödligheten, t. ex. i Sigtuna till 5٠25 % år 1862, i Thorshälla s. å. till 4٠49 %. I åtskilliga städer här under intetdera af dessa farsotsdigra 4 år dödligheten uppgått till 2 %, och detta lyckliga förhållande träffas ej blott i sådana småstäder som Falsterbo, Skanör och Skellefteå, utan jemväl i större såsom Askersund, Filipstad och Wexiö och än anmärkningsvärdare i Christianstad, Lund och Malmö, i följd hvaraf dessa fyra årens iakttagelser åtminstone skulle berättiga att antaga de sistnämnda städerna såsom de helsosammaste. Skulle fortsätta iakttagelser bekräfta detta förhållande, hvilket ej tyckes finna sin tillfredsställande förklaring i läge och byggnadssätt, så blefve det så mycket mer upplysande att dertill finna andra orsaker i lefnadssätt o. d. Om man med dödlighetsprocenten för samtlige städer under hvartdera af de 4 åren jemför de särskilda städerna, så finner man utom i Stockholms stad jemväl i Eskilstuna, Norrtelge, Trosa och Westerås dödligheten för hvarje af dessa år högre än medeltalet för- samtlige städer. Om detta förhållande kommer att framdeles bekräftas, oberoende af farsoters tillfälliga inflytelse, så skulle häruti otvifvelaktigt ligga en giltig anledning till uppmärksamhet. Stockholm i November FR. TH. BERG.

53 Dödsorsakerna i Rikets städer år III Tab. Litt. A. Antalet af Läkare uppgifna dödsfall af s. k. folksjukdomar eller farsoter i Rikets städer.

54 IV Dödsorsakerna i Rikets städer år Forts. af Tab. Litt. A. Antalet af Läkare uppgifna dödsfall af s. k. folksjukdomar eller farsoter i Rikets städer.

55 Dödsorsakerna i Rikets städer år v Tab. Litt. B. Dödligheten i Rikets städer i procent af rättsliga medelfolkmängden. B*

56 Stockholm, P. A. Norsledt & Söner.

57 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Stockholms stad. 1 1*

58 2 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDSE. UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forte. af Stockholms stad.

59 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER, Stockholms Län. 3

60 4 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863 EHLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Stockholms Län.

61 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Upsala Län. 5

62 6 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Södermanlands Län.

63 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Södermanlands Län. 7

64 8 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Södermanlands Län.

65 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Ports. af Östergötlands Län. 9 2*

66 10 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Östergötlands Län.

67 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKÅRE-UPPGIFTER. Forts. af Östergötlands Län. 11

68 12 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Jönköpings Län.

69 13 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forte. af Kronobergs Län.

70 14 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Calmar Län.

71 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Calmar Län. 15

72 16 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Gotlands Län.

73 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Blekinge Län. 17 3*

74 18 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Förts. af Blekinge Län.

75 19 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Christianstads Län.

76 20 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts, af Malmöhus Län.

77 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Malmöhus Län. 21

78 32 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Malmöhus Län.

79 23 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Hallands Län.

80 24 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Hallands Län.

81 25 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Göteborgs och Bohus Län. 4*

82 26 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Göteborgs och Bohus Län.

83 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Göteborgs och Bohus Län. 27

84 28 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Elfsborgs Län.

85 29 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Skaraborgs Län.

86 30 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Skaraborgs Län.

87 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. 31 Forts. af Skaraborgs Län.

88 32 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Wermlands Län.

89 38 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Örebro Län. 5*

90 34 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Örebro Län.

91 35 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Westmanlands Län.

92 36 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Westmanlands Län.

93 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Westmanlands Län. 37

94 38 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Kopparbergs Län.

95 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. 39 Forts. af Gefleborgs Län.

96 40 DÖDSORSAKER I RIKETS STÄDER UNDER ÅRET 1863, ENLIGT LÄKARE-UPPGIFTER. Forts. af Gefleborgs Län.