INLEDNING TILL. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Demografiska rapporter ; 1999:2).

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: 1851/ Föregångare: Tabell-commissionens underdåniga femårsberättelse till Kongl. Maj:t om folkmängden i Sverige vid slutet af år 1850 samt födde, döde, vigde m. m. i riket år , med tillhörande bilagor och 53 tabeller. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Kongl. tabell-commissionens underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående nativitetens och mortalitetens förhållande åren samt rikets folkmängd sistberörde år.- Stockholm, Även utgivna med varierande titel såsom t. ex. Underdånig berättelse till Kongl. Maj:t, angående nativiteten och mortaliteten m. m. i Sverige åren Täckningsår: 1816/ I Statistiska centralbyråns bibliotek finns tabell i stort format separat utgivna 182?-1855 med teckningsår i följande femårintervall: , , , Handlingar, angående tabellverket Stockholm : A. Gadelius, Handlingar, angående tabellverket ingår i Bihang till riksståndens protokoll vid urtima riksdagen , bd 1, s Efterföljare: Befolkningsrörelsen / Kungl. statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december / Kungl. statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Del 1. Befolkning uppl. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Demografiska rapporter ; 1999:2). BISOS A digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Den digitala versionen har kompletterats med serieuppgift på titelsidan och innehållsförteckningen har kopierats från slutet av publikationen och placerats före den underdåniga berättelsen. urn:nbn:se:scb-bi-a0-5101_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. A) BEFOLKNINGS-STATISTIK. Nyföljd.I.1. TABELL-KOMMISSIONENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅREN 1851 med FÖRSTA AFDELNINGEN INNEHÅLLANDE FOLKMÄNGDENS SUMMARISKA BELOPP, INGÅNGNE OCH UPPLÖSTE ÄKTENSKAP, FÖDDE, AFLIDNE, VACCINERADE, UT- OCH INFLYTTADE SAMT ÖFVERSIGT ÖFVER BEFOLKNINGENS ÅRLIGA FÖRÄNDRINGAR SEDAN TABELLVERKETS BÖRJAN. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Utdrag af Tabell-Kommissionens underdåniga skrifvelse till, Kongl. Maj:t den 15 Augusti Sedan de underdåniga General-sammandrag och berättelser om nativiteten och mortaliteten m. m. i riket, hvilka Kommissionen åligger att för hvarje år afgifva, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, för åren 1851 med 1854 endast blifvit i utdrag i Post- och Inrikes tidningar N:is 320 år 1854, 36, 114 och 115 år 1855, och 32 år 1856 offentliggjorde, så får Kommissionen härmed fullgöra Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, att för alla 5 åren, 1851 med 1855, gemensamt afgifva en utförligare jemförande redogörelse, utarbetad af undertecknad, Berg, såsom tjenstförrättande Sekreterare. Den erhållna nådiga tillåtelsen, att afgifva denna berättelse tryckt, i stället för i handskrift, kan antagas hafva med inemot ett år fortskyndat möjligheten af dess offentliggörande, då tryckning kunnat börjas och fortgå i den mån, som berättelsen hunnit delvis utarbetas. Oberäknadt det i allmänhet önskvärda, att de officiela statistiska berättelserna må med största möjliga skyndsamhet vinna offentlighet, har Kommissionen äfven bordt afse vigten deraf, att denna berättelse kunde under riksdagens lopp blifva tillgänglig. Härtill har kommit en snart sagdt tvingande nödvändighet af dess skyndsamma afslutande uti den till den 31 innevarande månad i Wien utsatta internationela statistiska kongress, vid hvilken bidrag i afseende på befolknings-statistiken från Sverige icke bordt uteblifva, och undertecknad, Berg, dessutom erhållit Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppdrag att såsom representant för Sverige närvara. Kommissionen har på dessa omständigheter vågat påkalla Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, i den förhoppning, att de torde få gälla såsom någon ursäkt för brister i berättelsen, hvilka med tillräcklig tid och arbetspersonal samt under mindre brådska och ansträngning kunnat undgås. Kommissionen utbeder sig jemväl få i underdånighet anmäla, att, med hänsigt till de förslag, som, i sammanhang med frågan om inrättande af ett statistiskt embetsverk, blifvit väckte rörande en gemensam plan för och större likformighet mellan de af vissa myndigheter från trycket utgifna statistiska berättelserna, Kommissionen åt denna berättelse gifvit, så väl annan uppställning, som annat format, än de hittills för Kommissionens berättelser vanliga. Kommissionen har nemligen ansett de 2:ne hufvudföremålen för dess berättelser: befolkningens årliga förändringar genom vigde, födde, döde m. m. och folkmängden å en viss dag, med dess klassifikation, lämpligen kunna utgöra ämne för hvar sin afdelning af en underdånig berättelse, omfattande en hel femårsperiod. I den första afdelningen, som härhos medföljer, har redogörelsen för förhållandet ej blifvit utförd för mindre territorielt område än helt län, med undantag dock för städerna, som hvar för sig blifvit specificerade, men denna redogörelse länsvis har blifvit utsträckt till många flera detaljer än förr varit brukligt, och i följd deraf blifvit mera upplysande. Dock bör Kommissionen ej lemna oanmäldt, att i denna berättelse ej, som i de fordna General-sammandragen, blifvit länsvis redogjordt för de födde och döde inom hvar och en af de 6 ståndsklasser, som tabellformulären innehålla, hvaremot en sådan redogörelse för hela riket gemensamt är upptagen. Skälet härtill är det ytterst ringa intresse, som en länsvis genomförd redogörelse öfver det ifrågavarande ämnet erbjuder. Formatet af stor folio för alla tabellbilagor har för sin obeqvämlighet blifvit i de flesta länder aflagdt. Kommissionen har alltså åt denna berättelse gifvit det stora qvartformat, som öfverensstämmer icke blott med flertalet utländska statistiska berättelser, utan ock med det af H. Ex. Justitie-Stats-Ministern länge begagnade och af Stats-Kontoret for Rikshufvudbokens meddelande i tryck nyligen antagna, och sålunda utom andra fördelar äfven erbjuder den af ett närmande till likformighet mellan olika myndigheters tryckta berättelser."

6

7 INNEHALL. A) Underdånig berättelse med tabeller Sid Folkmängd. (Population). Tab. Litt. A. Folkmängds-tillväxten i Sverige Sid. 4. (L'accroissement de la population de la Suède).»» B. Folkmängds-tillväxten i åtskilliga andra länder» 6. (L'accroissement de la population dans quelques autres états).»» C. Förhållandet mellan innevånare å landsbygd och i städer i Sverige och i åtskilliga andra länder» 8. (Rapport des habitants de la campagne aux habitants des villes dans la Suide et dans quelques autres états).»» D. Proportionen mellan könen inom befolkningen i Sverige och några andra länder» 9. (Rapport des sexes dans la population de la Suède et de quelques autres états). Äktenskap. (Mariages). Tab. Litt. E. Förhållandet mellan ingångne äktenskap och folkmängd i Sverige och i några andra länder» 1 3. (Rapport du. nombre des mariages à la population).»» F. Förhållandet mellan ingångne äktenskap och folkmängden inom vissa åldrar i Sverige och i några andra länder» 13. (Rapport du nombre des mariages å la population par âge en Suède et dans quelques autres états).»» G. Förhållandet mellan ingångne äktenskap och folkmängd, länsvis» 14. (Rapport du nombre des mariages à la population par provinces).»» H. Förhållandet mellan ingångne äktenskap och genom död upplöste äktenskap....» 15. (Rapport des mariages contractés aux mariages dissouts par la mort).»» I. Förhållandet mellan ingångne äktenskap i hvar månad i Sverige» 16. (Mariages par mois en Suède).»» K. Förhållandet mellan ingångne äktenskap i hvar månad i några andra länder...» 17. (Mariages par mois dans quelques autres états).»» L. Förhållandet mellan de vigdas civilstånd i Sverige och några andra länder....» 19. (Mariages par état civil en Suède et dans quelques autres états).»» M, Förhållandet mellan de vigdas civilstånd, länsvis » 21. (Mariages par état civil et par provinces).»» N. Förhållandet mellan männens första och följande giften» 21. (Rapport des premiers mariages aux mariages ultérieurs des maris).»» O. De sammanvigdes ålder i procentförhållande» 22. (Age absolu des époux reduit au pourcent).»» P, Åldern vid äktenskaps ingående för hvarje särskildt kön, i procentförhållande...» 22. (Age au mariage par sexe).»» Q. Inbördes åldersförhållandet mellan de sammanvigde» 23. (Age relatif des époux).»» R. Inbördes åldersförhållandet mellan de sammanvigde, länsvis» 24. (Age relatif des époux par provinces).»» S. Genom skiljobref upplöste äktenskap, stiftsvis» 26. (Nombre des mariages dissouts par divorce).

8 Barnaföderskor. (Accouchées). Tab. Litt. T. Förhållandet mellan barnaföderskor och folkmängd af qvinnokönet samt gifta qvinnor Sid. 26. (Rapport des accouchées à la population feminine et aux femmes mariées).»» U. Förhållandet mellan barnaföderskornas ålder i hela riket» 27. (Accouchées par âge).»» V. Förhållandet mellan barnaföderskor i vissa åldersklasser, länsvis» 29. (Accouchées par âge et par provinces). Födde barn. (Naissances). Tab. Litt. W. Barnsbördernas resultat i Sverige och i några andra länder» 31. (Rapport des naissances aux accouchées).»» X. Barnsbördernas resultat, länsvis» 33. (Rapport des naissances aux accouchées par provinces).»» Y. Antalet lefvande födde barn » 33. (Nombre absolu et moyen des enfants nés vivants).»» Z. Förhållandet mellan födde barn och folkmängden i det hela, så väl som vissa afdelningar af densamma i Sverige» 35. (Rapport des naissances (nés vivants 1, 2, 3 nés vivants et morts nés 4, 5, 6, 7) à la population totale, à la population feminine, totale et entre ans; ainsi qu'au nombre des mariages contractés (8}).»» Å. Förhållandet mellan födde barn och folkmängden i några andra länder» 37. (Rapport des naissances à la population dans quelques autres états).»» Ä. Förhållandet mellan födde barn och folkmängd, länsvis» 38. (Rapport des naissances à la population par provinces).»» Ö. Förhållandet mellan dödfödde och födde i Sverige och i några andra länder...» 39. (Rapport des morts nés aux naissances).»» A*. De dödföddes förhållande till de födde, länsvis» 40. (Rapport des morts nés aux naissances par provinces).»» B*. Förhållandet mellan födde barn af hvarje kön i Sverige och i några andra länder.» 41. (Rapport sexuel des naissances).»» C*. Förhållandet mellan lefvande födde barn af hvarje kön, länsvis» 42. (Rapport sexuel des naissances, par provinces).»» D*. Oäkta barnens absoluta och relativa antal i hela riket och i några andra länder..» 42. (Naissances naturelles, nombre absolu et rapports aux naissances légitimes, à la population feminine et aux mariages contractés).»» E*. Månadernas ordningsföljd i afseende på antalet födde barn» 46. (Naissances par mois; 1 nés vivants, 2 total).»» F*. Månadernas ordningsföljd i afseende på antalet dödfödde barn» 48. (Morts nés par mois).»» G*. Förhållandet emellan äkta och oäkta dödfödde» 49. (Morts nés, rapports des légitimes aux illégitimes).»» H*. Olikhet i proportionen mellan könen af äkta och oäkta födde» 49. (Rapport sexuel des naissances, légitimes et naturelles).»» I*. Månadernas ordningsföljd för födde och dödfödde äkta barn» 50. (Naissances légitimes nés vivants, morts nés par mois).»» K*. Månadernas ordningsföljd för födde och dödfödde oäkta barn» 50. (Naissances naturelles nés vivants, morts nés par mois). Aflidne. (Décès). Tab. Litt. L*. Absoluta och relativa antalet dödsfall i Sverige» 52. (Décès, nombre absolu et rapports aux habitants, aux naissances et entre les sexes).»» M*. Relativa dödligheten i åtskilliga andra länder» 55. (Rapport des décès aux habitants dans quelques autres états).

9 Tab. Litt. N*. Relativa dödligheten, länsvis Sid. 56. (Rapports des décès aux habitants et aux naissances par provinces).»» O*. Månadernas ordningsföljd för de döde i Sverige» 58. (Décès par mois dans la Suède).»» P*. Månadernas ordningsföljd för de döde i några andra länder» 59. (Décès par mois dans quelques autres états).»» Q*. Månadernas ordningsföljd för de döde af hvarje kön» 60. (Décès par mois et par sexe).»» R*. Dödsfallen inom åldersklasser i Sverige och Norge» 61. (Décès par âge dans la Suède et dans la Norvège).»» S*. Förhållandet mellan dödsfall i barnsbörd och barnaföderskor» 62. (Rapport des décès en couches aux accouchées).»» T*. Absoluta och relativa antalet dödsfall i smittkoppor och typhoidfeber jemte antalet vaccinerade» 63. (Rapports des décès par la variole et la fièvre typhoïde; rapports des vaccinés aux nés vivants).»» U*. Öfversigt öfver dödsfallen af åtskilliga olyckshändelser i hela riket» 66. (Décès par quelques accidents: noyés; asphyxiés par la vapeur du charbon; foudroyés; morts d'hydrophobie).»» V*. Öfversigt öfver sjelfmorden i hela riket» 67. (Suicides par sexe et par état civil). Utflyttningar från riket (Emigrants)» 67. Inflyttade till riket (Naturalisations)» 71. Befolkningens årliga förändringar sedan tabellverkets början (Mouvement de la population de 1749 à 1855)» 72. B) Tabell-bilagor till den underdåniga berättelsen,. Sid. I LVII. Folkmängd. (Population). Tab. N:o 1. Folkmängdens summariska belopp, länsvis, å landsbygden och i städerna » I. (Total de la population, par provinces, à la campagne, dans les villes). Äktenskap. Tab. N:o 2. (Mariages). Antalet vigde par och genom död upplöste äktenskap, länsvis, å landsbygden och i städerna»ii. (Nombre des mariages contractés et dissouts par la mort, par provinces, à la campagne et. dans les villes).»» 3. Antalet vigde par i hvarje månad, å landsbygden, i städerne» III. (Mariages par mois, à la campagne, dans les villes).»» 4. Antalet vigde par efter makarnes civilstånd och männernes omgiften, länsvis, å landsbygden, i städerne (Mariages par état civil; dans les 1:ères 5:ièmes noces des maris).»» 5. Antalet vigde par efter åldersklasser, länsvis, å landsbygden och i städerne..» V. (Mariages par âge).» IV.»» 6. Antalet vigde par ståndsvis och efter ålder, å landsbygden och i städerne...» VI. (Mariages par état social noblesse, clergé, personnes d'état, bourgeoisie, paysans et les autres et par âge).»» 7. Antalet genom död upplöste äktenskap, ståndsvis, å landsbygden och i städerne» VII. (Mariages dissouts par la mort selon l'état social).»» 8. Antalet genom skiljobref upplöste äktenskap, stiftsvis» VIII. (Mariages dissouts par divorce).

10 Tab. N:o 9. Antalet vigde par inom församlingar af främmande trosförvandter Sid. VIII. (Mariages contractés dans les églises d'un culte étranger).»» 1 0. Antalet genom död upplöste äktenskap inom församlingar af främmande trosförvandter» VIII. (Mariages dissoute par la mort dans les églises d'un culte étranger). Barnaföderskor. (Accouchées). Tab. N:o 11. Antalet barnaföderskor efter ålder och förmögenhetsvilkor, länsvis, å landsbygden, i städerne» IX. (Les accouchées far âge et par moyens de subsistance). Födde barn. (Naissances). Tab. N:o 12. Barnsbördernas förhållande i afseende på fostrens antal jemte antalet dödfödde, länsvis, å landsbygden, i städerne» X. (Naissances simples, multiples; morts nés).»» 13. Antalet lefvande födde barn, länsvis, å landsbygden, i städerne» XI. (Nés vivants).»» 14. Antalet lefvande födde äkta barn, länsvis, å landsbygden, i städerne» XII. (Nés vivants, légitimes).»» 15. Antalet lefvande födde oäkta barn, länsvis, å landsbygden, i städerne....» XIII. (Nés vivants, naturels).»» 16. Förhållandet mellan lefvande födde äkta och oäkta barn, , länsvis, å landsbygden, i städerne (Rapport des enfants nés vivants légitimes aux naturels).» XIV.»» 17. Antalet lefvande födde barn i hvarje månad, å landsbygden, i städerne....» XV. (Nés vivants par mois).»» 18. Antalet lefvande födde äkta barn i hvarje månad å landsbygden, i städerne..» XVI. (Nés vivants légitimes par mois).»» 19. Antalet lefvande födde oäkta barn i hvarje månad å landsbygden, i städerne..» XVII. (Nés vivants naturels par mois).»» 20. Antalet dödfödde, äkta och oäkta, i hvarje månad å landsbygden, i städerne..» XVIII. (Morts nés, légitimes et naturels par mois).»» 21. Antalet lefvande födde, ståndsvis» XIX. (Nés vivants par état social).»» 22. Antalet lefvande födde i församlingar af främmande trosförvandter» XIX. (Nés vivants dans les églises d'un culte étranger). Aflidne. (Décès). Tab. N:o 23. Antalet döde, länsvis, â landsbygden, i städerne» XX. (Décès par provinces à la campagne, dans les villes).»» 24. Antalet döde i hvarje månad å landsbygden, i städerne» XXI. (Décès par mois).»» 25. Procentförhållandet mellan dödsfallen i hvar månad» XXI. (Proportions des décès par mois).»» 26. Antalet döde efter ålder, på landsbygden, i städerne» XXII. (Décès par âge à la campagne, dans les villes).»» 27. Procentförhållandet mellan dödsfallen inom de olika åldrarne» XXIII. [Proportions des décès par âge).»» 28. Antalet döde efter ålder, länsvis....» XXIV. (Décès par âge et par provinces).»» 29. Procentförhållandet mellan dödsfallen inom de olika åldrarne, länsvis» XXV. (Proportions des décès par âge et par provinces).»» 30. Antalet döde efter civilstånd och inom vissa åldersklasser, samt till.åldern okände» XXVI. (Décès en bas âge, par état civil et à l'âge inconnu).

11 Tab. N:o 31. Antalet döde, ståndsvis {Décès par état social). Sid. xxvii.»» 32. Antalet döde inom församlingar af främmande trosförvandter» xxvii. [Décès dans les églises d'un culte étranger).»» 33. Folkmängden och befolkningens årliga förändringar i hvar och en af rikets städer» xxviii. [État et mouvement de la population dans chaqu'une des villes). Dödsorsaker. (Causes de décès). Tab. N:o 34. Dödsfall i barnsbörd och förhållandet mellan barnsbörder och i dem timade dödsfall , länsvis, å landsbygden, i städerne» xxx. [Décès en couches avec leurs rapport aux accouchées 1816 à 1855).»» 35. Antalet döde i smittkoppor , länsvis, å landsbygden, i städerne..» XXXI. [Décès dans la variole).»» 36. Antalet döde i rödsot, länsvis» XXXII. [Décès par dysenterie).»» 37. Antalet döde i cholera» xxxiii. [Décès par choléra).»» 38. Antalet dödsfall af olyckshändelser och brott, länsvis, å landsbygden, i städerne.» XXXIV. [Décès par accidents divers et par crimes).»» 39. Antalet dödsfall af starka drycker, , länsvis, å landsbygden, i städerne» xxxv. [Décès par abus des boissons alcoholiques).»» 40. Antalet sjelfmördare, länsvis, å landsbygden, i städerne» xxxvi. [Suicides par provinces, à la campagne, dans les villes). Vaccinerade. (Vaccinés). Tab. N:o 44. Antalet skydds-koppympade, , länsvis, å landsbygden, i städerne..» XXXVII. [Vaccinés par provinces depuis 1816). Utflyttningar från riket. (Emigrants). Tab. N:o 42. Antalet från riket utflyttade personer, länsvis [Nombre des émigrants par provinces).» XXXVIII.»» 43. De utflyttades utrikes bestämmelseort, länsvis» XXXIX. [Les pays de déstination des émigrés).»» 44. De utflyttades hemvist i Sverige, länsvis XLII. [Domicile antérieur des émigrés).»» 45. De utflyttades lefnadsyrken, länsvis» L. [Les émigrants par profession). Naturaliserade utländningar. (Naturalisations). Tab. N:o 46. Antalet utländningar, som erhållit Svensk medborgarerätt, efter yrken och härkomst» LIII. [Nombre des étrangers qui ont été naturalisés, par origine et par professions). Återblick från tabellverkets början. (Coup d'œil retrospectif). Tab. N:o 47. Befolkningens årliga förändringar i Sverige från och med 1749 till och med 1855, jemte sädesskördens beskaffenhet och ätskilliga proportioner mellan folkmängd, födde och döde» LIV. [État et mouvement de la population depuis 1749 jusqu'à 1855, l'état des recoltes et quelques rapports des éléments de l'état civil).

12 Rättelse. Genom förbisedd öfverflyttning af Piteå lappmark från Westerbottens till Norrbottens län, vid beräkningen af folkmängden för 1846 med 1850, har å tab. Litt. G för nämnde qvinqvennium och Norrbottens län uppkommit summan: 125, i stället för den rätta: 132, och för Westerbottens län summan: 142, i stället för den rätta: 136. Efter denna rättelse kommer skilnaden för hvartdera länet att utgöra +6. Denna rättelse inverkar äfven på texten sidan 15 så, att Gefleborgs län kommer i främsta rummet, i stället för Norrbottens, att ökning af äktenskapen egt rum i 13 län i stället för i 12, minskning deremot blott i 9 län, samt att Westerbottens län nedflyttas till lägre rum i afseende på tillökningen i äktenskapernas antal.

13 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! D en tiderymd, åren 1851 med 1855, hvilken utgör närmaste föremålet för den underdåniga berättelse, som Tabell-Kommissionen nu har nåden framlägga inför Eders Kongl. Maj:t, har varit utmärkt af flerfaldiga förhållanden, som på landets innevånare utöfvat stor inflytelse i många olika hänseenden.

14 2 Ehuruväl planen för Svenska Tabellverket afsåg, att liktidigt med sifferuppgifterna om de förändringar, som inom befolkningen timat, äfven borde meddelas hänvisning till de orsaker, som dervid utöfvat någon mera i ögonen fallande inflytelse, så hafva likväl de i detta hänseende Tabell-Kommissionen tillhandakomne upplysningar i allmänhet varit alltför fåtaliga och ofullständiga och särdeles i senare tider alltmer uteblifvit. Kommissionen tillåter sig dock att, hufvudsakligen på grund af allmänt kända förhållanden, eller med hemtad ledning af andra myndigheters embetsberättelser, i korthet antyda åtskilliga af de yttre orsaker, som i större eller mindre mån förtjena afseende för den inverkan, de under ifrågavarande tid på befolkningen utöfvat. I klimatologiskt hänseende var året 1851 utmärkt af en kylig och regnig sommar med högt vattenstånd- Årsväxten i riket, i afseende på mängden uppskattad till ringare än medelmåttig, var dessutom till beskaffenheten flerstädes mer och mindre skadad af mjöldrygor och andra svampväxter, bristande mognad och svårt bergningsväder. Aren 1852 med 1855 hafva varit utmärkte af somrar, som väl inträdt sent, men haft hög, till en del sydländsk värma, af ringa nederbörd och. särdeles lågt vattenstånd, samt af skördar, som uppskattats till mer än medelmåttiga, och i afseende på beskaffenheten af korn och kärna i det hela varit goda. Af farsoter har landet otvifvelaktigt varit mer än vanligt hemsökt, då icke blott svåra frossor allmänt varit gängse från och med 1852, skarlakansfeber och mässling flerstädes uppträdt med stor häftighet och utbredning, smittkoppor i ovanlig talrikhet fortfarit sedan förra qvinqvennium och rödsot härjat flera år å rad i vissa landsorter, utan äfven cholerafarsot från och med 1853 hvarje år förnyats. Dessutom har äfven mot qvinqvenniets slut i vissa landsorter uppträdt en för vårt land ovanlig, svår farsot, som under benämningen hjernfeber förenat egenskaper af frossa, typhus och inflammation i hjerna och ryggmärg. Utvandringar från Sverige till främmande länder, som väl under förra århundradet tidtals förmodades vara betydliga, hafva dock säkerligen åldrigt egt rum till det belopp, som under åren 1851 med Spåren af sådana inflytelser på Sveriges befolkning, hvilka i fordna tider otvifvelaktigt skulle hafva framträdt med en ganska märkbar folkmängds-minskning, hafva dock till största delen utplånats af den särdeles lyckliga ställning, uti hvilken landet under senare tider inträdt. Kommunikationsmedlens raska tillväxt har alltmer sammanbundit Sverige med den öfriga bildade verlden. Med varu-utbytets ökade liflighet går äfven utbytet af idéer och väckelser till företagsamhet i jemna steg framåt. Följden häraf har varit en hittills oerhörd verksamhet att tillgodogöra landets rika naturliga tillgångar. Det stora flertal inom nationen, som tillhör de näringsidkande och arbetande klasserna, har under dessa förhållanden hastigt kunnat stiga till ett välstånd, som sannolikt aldrig förr haft sin motsvarighet. Under det till en del i vårt grannskap utkämpats ett krig, som en tid hotade att blifva europeiskt, har Sverige, i skydd af den aktade neutralitet, som Eders Kongl. Maj:ts höga vishet förmått upprätthålla, skördat fördelar, som bland annat ådagalagt icke blott de stora framsteg, hvilka jordbruket i landet redan gjort, utan ock den rika framtid, som dess vidare utveckling innebär. Visserligen har, i samband med ofvannämnda förhållanden, inträdt en hittills okänd stegring af priserne å de flesta, om ej alla, lefnadsförnödenheter, men vid sidan af ökade arbetstillfällen och proportionelt stegrade arbetslöner har denna stegring verkat menligt hufvudsakligen blott inom tjenstemannaklassen och den ringa del af befolkningen, som lefver endast af räntor å kapitaler. Qvarståendet vid gamla seder och bruk möter ökad svårighet under kommunikationernas växande liflighet och ökade tillgångar att tillfredsställa begären. Utan tvifvel gäller om hela folket som om den enskilde, att det fordras mycken lefnadsvishet för att under sådana omständigheter ej med det föråldrade och skadliga bortkasta äfven det gamla goda, egendomliga, nationela, för att ej med det nya, goda och nyttiga, tillbyta sig äfven det öfverflödiga, ja förderfliga. I sin egenskap af folkets naturhistoriska skildring har befolkningsstatistiken ett så nära samband med lefnadssättet och sederna, att Kommissionen icke kan undgå att såsom ett för den ifrågavarande tiderymden utmärkande drag äfven anföra den utbredda, hastiga och starka tillväxt

15 i komfort, öfverflöd och lyx, som otvifvelaktigt ägt rum och i lefnadssättet vållat en förändring, som visserligen i flera hänseenden åt detsamma gifvit ökadt yttre behag, men lika säkert alstrar vanor, hvilka ej sällan måste blifva olycksbringande. Det är att lifligt hoppas och önska, att framtidens dom ej ma blifva den, att Svenska folket framför alla andra varit lätt tillgängligt för främmande både skick och oskick, att det framför alla andra varit glömskt af sitt eget nationela lifs goda sidor. En sådan dom medför en gång oeftergifligcn straffet af förlorad frihet och sjelfständighet. De omisskänneliga stora förändringar, som i flera hänseenden inom Svenska befolkningen med en större hastighet i senaste tider försiggått, och sannolikheten att den betydliga utveckling af kommunikationsmedlen, som snart förestår, skall åt dessa förändringar bereda dubbel fart, gifva ökad vigt at de i tabellverket frän mer än 100 år samlade uppgifterna, såsom utgångspunkter för jemförelser. Kommissionen har alltså ansett sig böra i denna underd, berättelse inrymma vida mer än hvad hittills varit brukligt af jemförande öfversigter, hemtade ur tabellverket för aflägsnare tiderymder. Det har för sådant ändamål blifvit nödigt att i flera delar göra nytt omslut af de äldre åren för att afskilja Sverige från Finland. Ty värr har de befintliga handlingarnes bristfällighet för de äldsta åren icke tillåtit ett fullständigt genomförande af planen. Imellertid har härigenom omfånget af denna berättelse ej obetydligt tillvuxit utöfver det vanliga. Kommissionen vågar dock hoppas, att dess nytta i ännu högre grad genom denna åtgärd främjats, då densamma nu, jemte fullständigare redogörelse för åren 1851 med 1855, jemväl i sammanträngd form innehåller de hufvudsakligaste resultaten för hela riket, hvilka från tabellverkets början blifvit samlade och till en del förr aldrig varit bekantgjorda, till en annan del finnas spridda dels i K. Vetenskaps-Akademiens Handlingar, dels i tryckta berättelser, af hvilka flera längesedan utgått, dels i berättelser, som ej blifvit till tryck befordrade. 3 FöIkmängd. (Tab. N:ris 1 och 47.) Enligt hvad hittills varit brukligt emottager Tabell-Kommissionen hvarje år för det nästförflutna tabelluppgifter om vigde, födde, döde m. m., men deremot endast hvart femte år genom de s. k, folkmängds- eller qvinqvennii-tabellerne uppgifter om folkmängdens belopp och dess fördelning i vissa klasser. Den enklare beskaffenheten af de årliga tabellerna har äfven till följd, dels att de tidigare inkomma, dels att de lättare kunna granskas, sammanräknas och till underdånig berättelse bearbetas- Deremot hafva vanligen 2:ne år åtgått, innan femårstabellerna fullständigt inkommit, hunnit granskas, rättas och till alla delar sammanräknas, så att början med den underdåniga femårsberättelsens utarbetande kunnat göras. Ehuru det i åtskilliga hänseenden skulle vara önskvärdt, om en fullständig redogörelse för folkmängden kunde föregå den, som omfattar vigde, födde och döde, så är under ofvannämnde förhållanden detta icke utan ytterligare tidsförlust möjligt. hvadan berättelsen om rikets folkmängd 1855 måste blifva föremål för en senare afdelning af denna underd. redogörelse. Då kännedom om folkmängdens belopp likväl är nödig för uppskattandet af de årliga förändringar, som befolkningen undergår genom vigde, födde, döde, in- och utflyttade, så har föremålet för den närvarande redogörelsen äfven påkallat den summariska öfversigt öfver rikets folkmängd, hvilken uti tab. N:o 1 blifvit länsvis framställd. Kommissionen tillåter sig med hänsigt till folkmängden i riket för närvarande blott utbedja sig Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på följande allmänna förhållanden. Folkmängds-tillväxten under hela qvinqvennium 1851 med 1855 har utgjort 156,791, eller i medeltal för hvart år 31,358, men hade, enligt beräkning af öfverskottet födde utöfver döde under samma tid. bordt utgöra 180,733, eller i medeltal för ar 36,146. Skilnaden förklaras till en del af det antal, 12,744. Folkmängdstillväxten i hela riket.

16 4 Svenske undersåter, hvilka under ifrågavarande tid uppgifvas hafva såsom emigranter lemnat riket, och för hvilka en särskild utförligare redogörelse lemnas i tabb. N:ris Den brist i folkmängds-redogörelsen, af 11,198 personer, hvilken, efter afdrag af kände emigranter, uppstår, ar större än under något qvinqvennium alltsedan Öfver orsakerna till denna brist kan Kommissionen, sedan uppdagade fel uti de till densamma inkomne tabeller blifvit behörigen rättade, blott gissningsvis yttra sig. Möjligen torde antalet verkliga emigranter vara större än det uppgifna; möjligen torde en större eller mindre del af de personer, hvilka för arbetsförtjenst på obestämd tid begifvit sig till grannländer, hafva ur uppgifterna om folkmängden blifvit utesluten; möjligen torde ett likartadt förhållande äga rum med någon del af den stora personal, som på senaste åren vid allmänna arbetsföretag inom riket användes. Sannolikt bidrager äfven till denna brist den osäkerhet, som vidlåder uppgifterna om folkmängden i rikets större städer och särdeles hufvudstaden. Samfäld verkan af dessa antagliga orsaker torde lätt kunna framkalla en brist af anmärkta belopp, utgörande 0,3%. Från ofvan uppgifna medeltal för ärliga folkmängds-tillväxten: 31,358, afvika de särskilda åren så, att denna tillväxt, enligt årliga nativitets- och mortalitets-tabellernas innehåll, år 1853 utgjorde blott 21,063 och 1852 endast 24,510, hvaremot den uppgick 1855 till 32,345, år 1851 till 34,348 och 1854 till icke mindre än 44,525. Dessa skiljaktigheter olika år emellan, hvilka efter den å tab. N:o 47 följda beräkningsgrund utfalla något annorlunda, finna åtminstone till stor del sin förklaring i det förhållande med nativitet, mortalitet och utvandringar, som af denna berättelse kommer att i underdånighet ådagaläggas. Enligt beräkning, grundad på den redogörelse öfver befolkningens årliga förändringar alltifrån tabellverkets början, hvilken är lemnad i tab. N:o 47, har för hvarje särskild femårsperiod från och med 1751 års början folkmängds-tillväxten i hela riket förhållit sig på sätt som utvisas af nedanstående öfversigt (Litt. A). Denna öfversigt upptager blott de femårsperioder, då tillväxt ägt rum. För 2:ne hela femårsperioder har deremot en folkmängds-minskning inträffat, nemligen med 9,727 personer, eller 0,479% för qvinqvennium, 0,085% för år, och » 49,557»» 2,041%»» 0,409%» a> Det för folkmängds-tillväxten ofördelaktigaste qvinqvennium har alltså varit , det fördelaktigaste Det ofördelaktigaste enskilda år har enligt tab. N:o 47 varit 1773 med 2,61%, det fördelak- Litt. A. Öfversigt öfver folkmängds-tillväxten i Sverige. a) Dä uti beräkningen af årliga medeltalet för folkmängds-tillväxten ingår äfven faktorn tillväxt pä tillväxten, sä miste procenten utfalla nägot lägre än genom qvinqvenniiprocentens fördelning med 5.

17 tigasté med +1,63% året Det qvinqvennium, som denna underdåniga berättelse egentligen omfattar, har i afseende på folkmängds-tillväxten varit något ofördelaktigare än sina närmaste 2:ne föregångare. Sveriges hela folkmängds-tillväxt, nästan uteslutande grundad på nativitetsöfverskott, från och med 1749 års början till och med 1855 års slut, eller på 107 år, har utgjort 1,902,850, eller 109,58%, och har från tabellverkets början folkmängden sålunda ökats med 176,368 personer utöfver fördubbladt belopp. De oregelbundenheter i folkmängds-tillväxten, hvilka af öfversigten Litt. A ådagaläggas, särdeles för senare hälften af sistförflutna århundradet, föranlåta imellertid Kommissionen att i underdånighet upplysa, huruledes någon egentligare kontroll öfver folkmängds-uppgifterna först med året 1795 kunde af Tabell- Kommissionen utöfvas, sedan med detta år för första gången inkommit tabeller från de särskilda s. k. Prosterierna eller Kontrakterna, och derigenom visshet kunde erhållas, att åtminstone icke hela socknar, ja till och med pastorater, blifvit uteslutne, såsom förr varit händelsen, då uppgifterna om folkmängden meddelades Kommissionen blott i sammandrag för län eller stift, upprättade af vederbörande Landshöfdingeembeten eller Dom-Kapitel. Den starka folkmängds-tillväxt, som hastigt framträder år 1795, har otvifvelaktigt till någon del sin förklaringsgrund i denna omständighet. Under sådant förhållande, i förening med den för folkmängdens noggranna bestämmande störande inflytelsen af flera krig, är en jemförelse mellan folkmängds-tillväxten under senare årtionden med den under mera aflägsna visserligen ej nog upplysande, men Kommissionen tillåter sig likväl att med hänsigt till ämnets intresse anställa en sådan, och först en mellan de 40 åren af ostördt fredslugn från 1815 med 1855 och de närmast förutgångna från 1775 till och med Under den sistnämnda tiderymden utgjorde hela folkmängdstillväxten: 444,219, eller med beräkning af tillväxt på tillväxten blott 0,301% i medeltal för år, hvaremot den under förstnämnda tiderymden, eller senast förflutna 40 år, uppgått till 1,174,266, eller inemot 3 gånger så stort belopp och, såsom tab. A utvisar, till 0,978% i medeltal för år. Då anledning icke förefinnes, att någondera af folkmängds-uppgifterna för de vid denna jemförelse ifrågakommande 3:ne åren har betydligare fel, och då derjemte nativitetsöfverskottet för åren 1776 med 1815 utgjort blott 519,470, men deremot för 1816 med 1855 uppgått till icke mindre än 1,207,769, så innebär den ofvananförda Skilnaden i folkmängds-tillväxt det ojäfaktigaste bevis för välsignelsen af fredens lugn och befolkningens derunder vunna förkofran. En annan jemförelse af de 10 sistförflutna qvinqvennierna från slutet af 1805, då skyddskoppympningen kan antagas hafva blifvit allmännare spridd i landet, med de 10 nästförutgångna qvinqvennierna, visar ärliga folkmängds-tillväxten i medeltal för åren 1756 med 1805 hafva utgjort endast 0,543%, då den deremot för åren 1806 med 1855 uppgått till 0,813%. Kär inom den senare perioden ligger det qvinqvennium, 1806 med 1810, under hvilket Sveriges största folkminskning ägt rum. så utvisar redan denna jemförelse åtminstone, att de beskyllningar, som af vissa personer framkastats emot skyddskoppympningen, såsom endast skenbart skyddsmedel, icke af Svenska befolknings-statistiken bekräftas. I afseende på orsakerna till den folkmängds-minskning, som af tab. N:o 47 ådagalägges hafva ägt rum hvartdera af åren 1758, 1772, 1773, 1789, 1790, 1800 och 1808 med 1810, så äro de att söka dels uti härjningar af smittkoppor: 1757 och 1758, 1773 och 1800, dels uti andra farsoter, framkallade af krig och svag årsväxt: 1758; af krig: 1789, 1790, 1808 med 1810; samt af missväxt: 1772 och Tab. N:o 47 utvisar äfven bland annat för åren 1761, , 1792, 1815 och 1816, 1835 och 1836 samt 1854, den hastiga stegring af folkmängds-tillväxten, hvilken vanligen plägar inträda för att ersätta förutgången plötslig förminskning. 5 Jemförelse med andra länders Med antagande att lagen för Sveriges årliga folkmängds-tillväxt uttryckes af förhållandet under sistförflutna 40 åren eller 0,98%, har det synts Commissionen af intresse att till besvarande upptaga frågan om det rum, som Sverige uti det ifrågavarande hänseendet intager bland andra Stater. Till den andan har, med be- folkmängdstillwxt.

18 6 gagnande af en del bland de i Kommissionens bibliothek tillgängliga officiela uppgifterna från andra länder om resultaterna af fullständiga folkräkningar, nedanstående öfversigt (Litt. B) blifvit utarbetad. Så vidt af densamma och med ledning endast af uppgifter från senaste decennierna synes kunna slutas, ordna sig de uppräknade Europeiska länderna jemte Sverige från högsta till lägsta folkmängdstillväxten Litt. B. Öfversigt öfver folkmångds-tillväxten i åtskilliga länder.

19 ungefärligen på följande sätt: nemligen Preussen, England med Wales, Norge, Sachsen, Skottland, Danmark, Belgien, Sverige, Baden, Nederländerna, Bayern, Frankrike, Hannover, Würtemberg, Irland ( 0,01) en ordningsföljd, som dock betydligt förändras till Sveriges fördel, om blott det sista decennium tages i beräkning. Sveriges jemna medelmåttiga folkmängds-tillväxt, utan tvifvel grundad i landets naturbeskaffenhet och förvaltning, är såsom sådan säkerligen ock den lyckligaste. Den är äfven i sjelfva verket större, i förhållande till de andra länderna, än den af ofvanstående sammanställning synes vara, dels af det skäl att för Sverige ensamt beräknats tillväxt på tillväxten under hvarje särskildt år, hvarigenom medeltalet utfaller lägre än der sådan beräkning ej ägt rum, dels på grund deraf att Sverige ej företer det betydliga fallande i folkmängdstillväxten, hvilket i flera af de andra länderna framträder under senaste decennierna, troligen beroende af revolutioner och stora utflyttningar. Hvad beträffar folkmängds-tillväxten särskildt å landsbygden och i städerna, så utvisar tab. N:o 1 att, enligt femårstabellerna, folkmängden å landsbygden från den 1 Jan t. o. m. den 31 Dec ökats blott med 129,475, då den enligt nativitets-öfverskottet under samma tiderymd bordt ökas med 184,562. Folkmängden i städerna ensamt för sig hade enligt mortalitets-öfverskottet under ifrågavarande år bordt minskas med 3,829, men befinnes enligt femårstabellerna ökad med 27,316. Så vidt denna städernas folkmängdstillväxt med allt skäl kan antagas hafva varit oberoende af inflyttningar från utrikes orter, har alltså landsbygden med icke mindre än 31,145 personer under åren 1851 med 1855 bidragit dels att fylla bristen genom mortalitetsöfverskott i städerna, dels att öka dessas folkmängd utöfver beloppet vid 1850 års slut. Bland förklaringsgrunder till detta förhållande ligger utan tvifvel en deruti, att städernas plågoris cholerafarsoten under 3-.ne år af qvinqvenniet varit gängse. Dessutom verkar hufvudstaden särdeles nedtryckande i vågskålen för samtliga städerna. Såsom af tab. N:o 1 utvisas hafva nemligen rikets städer, Stockholm oberäknad, under åren 1851 med 1855 haft ett verkligt nativitetsöfverskott af 1,232, så att de från landsbygden kunna anses hafva emottagit blott 21,202 nya innevånare. Deremot synes Stockholms stad ensamt hafva lidit af ett mortalitetsöfverskott af icke mindre än 5,061, och sålunda till fyllande af sin vid 1855 års slut uppgifna folkmängd behöft att anlita landsbygden om icke mindre än 9,943 personer, så framt stadens tillväxt i folkmängd antages hafva skett genom landets infödingar. Kommissionen bör dock icke underlåta att, i afseende på orsakerna till detta ofördelaktiga förhållande, påkalla Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på den omständighet, som af Kommissionen blifvit angifven uti dess den 2 April innevarande år på Nådigste befallning afgifna: "Plan för insamlande af uppgifterna till Sveriges befolknings-statistik," att nemligen uppgifterna till hufvudstadens befolknings-statistik och särdeles rörande dess folkmängd äro i hög grad bristfälliga, till följd hvaraf de på dem grundade omdömen om hufvudstadens tillstånd i flera hänseenden kunna blifva missledande. Så vidt den å tab. N:o 1 beräknade Skilnaden mellan folkmängdstillväxt genom nativitetsöfverskott och den enligt femårstabellerna ådagalagda verkliga tillväxten kan lemna någon ledning, synes, hvad de särskilda länen beträffar, folkmängden hafva ökats genom inflyttningar endast uti Gotlands, Götheborgs och Bohus, Getleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands och Westerbottens län. I afseende på befolkningens fördelning mellan landsbygden och städerna har, med begagnande af tillgängliga officiela handlingar, Kommissionen låtit upprätta nästföljande jemförande öfversigt (Litt. C). De länder, som i denna öfversigt äro intagne jemte Sverige, ordna sig alltså, i afseende på proportionen af städernas innevånare till landsbygdens, från högsta till lägsta förhållandet, på följande sätt, nemligen: Skottland, England med Wales, Nederländerna, Sachsen, Preussen, Kur-Hessen, Belgien, Würtemberg, Danmark, Norge, Sverige. Sveriges plats i sista rummet, med9/10af dess befolkning bosatt å landsbygd, måste dt dess innevånare och befolknings-statistik gifva en i många hänseenden egendomlig prägel, hvilken torde vara förtjent af större uppmärksamhet, än vanligen åt detta förhållande egnas. Då härvid jemväl i öfvervägande tages den stora jordvidd, öfver hvilken Svenska folket är spridt, så synes häraf otvunget följa, att Svenska befolkningens 7 Folkmängds tillväxt å landsbygd och i städer, 1851 med 1855 Befolkningens fördelning emellan landsbygd och städer.

20 8 fördelning i det ifrågavarande hänseendet måste i vida mindre grad än i de öfriga uppräknade staterna vara gynnsam för de slags yttringar af fysisk, intellektuel och moralisk verksamhet, som framkallas och underhållas af den närmare beröringen menniskorna emellan, men att en så beskaffad fördelning af landets innevånare äfven bör trygga mot det hastigare spridande af de andliga och kroppsliga smittor, som af denna närmare beröring alstras. Otvunget synes häraf äfven följa, att Sverige har ett jemförelsevis större behof att anlita Samfäld kraft för odlingens spridande och för sammanknytande af den gemensamhet och likstämmighet, som stora företag påkalla. Hvarje godt utsäde på den egendomliga nationela bildningens fält borde deremot vara mera tryggadt mot faran att qväfvas af främmande ogräs. Det aktade rum, som Sveriges allmoge intager, i afseende på de till allmänna folkbildningen hörande kunskapsämnen, hänvisar omisskänneligt ej blott på ett vaket kunskapsbegär hos folket, utan måhända ännu mer på seklers omtanka hos dess Styrelse att bereda detsamma tillfällen till kunskapers inhemtande. Frukterna af en sådan verksamhet mot många hinder kunna i vårt land ej komma till snar mognad, men detta ådagalägger så mycket mera behofvet af en tidig och oaflåtlig omtanka. En befolkning, så fördelad som den Svenska, helst i ett land och klimat sådant som vårt, synes ock företrädesvis vara hänvisad till den enskilda eftertankens och verksamhetens ansträngande för bestånd och förkofran, samt till obekantskap med eller undvarande af en stor del bland de njutningar och beqvämligheter, som den tätare sammanträngda befolkningen kan behöfva och åt sig förskaffa. Tilliten till egen erfarenhet, ej så ofta rubbad af andras för ögonen liggande rön, synes ock böra alstra ett envisare vidhängande vid forntida vanor och bruk. Den gamla regeln, att ytterligheterna beröra hvarandra, torde ej heller i åtskilliga fall sakna sin tillämplighet på ett så beskaffadt glest boende folk. Ett och annat nytt, främmande, kan lätt locka uppmärksamheten till sig blott derföre, att det är främmande och att tillfälle saknats att se dess sanna halt på närmare håll pröfvad. Derest hos en befolkning med så godt utrymme, som den Svenska har, helsotillståndet ej är utmärkt, så måste sådant bero antingen af klimatets ofördelaktighet, af brist på nödiga lifsmedel, af fel i allmänna helsovårdsanordningarne, eller ock af sådana oordningar och försummelser i lefnadssättet, som helt och hållet ligga den enskilde till last. Fortsättningen af denna underd, redogörelse torde ådagalägga, att den sistnämnda orsaken företrädesvis förtjenar behjertande, såsom vållande dertill, att Sveriges dödlighet ingalunda är så låg, som den borde vara i förhållande till befolkningens ringa täthet. Inom hvarje befolkning, glest spridd öfver en stor yta, måste det patriarkaliska familjförhållandet i betydlig grad trycka sin prägel på lifvet. Detta har ock obestridligen varit förhållandet inom Sverige och bör äfven i sedligt hänseende hafva på dess befolkning utöfvat en välgörande inflytelse. Litt. C. Öfversigt öfver förhållandet emellan innevånare å landsbygden och i städerna.

21 I nära sammanhang med smaken för ett lugnt husligt lif och med stora afstånd mellan bostäderna torde möjligen ock kunna ställas Svenskens, ej sällan märkbara, naturliga förlägenhet att uppträda såsom offentlig man, äfven i de fall der andra dertill nödiga egenskaper ingalunda saknas. Kommissionen har med dessa allmänna betraktelser blott velat gifva en häntydning på den inflytelse, som i flera olika rigtningar utöfvas på ett samhälle genom befolkningens större eller mindre relativa täthet, en häntydning på Sveriges oskattbara lycka att icke äga dessa massor af tätt sammanträngd befolkning, för hvilka på marken knappt återstår rum att röra sig och luften knappt bereder nog andrum. En närmare redogörelse för befolkningens täthet inom särskilda afdelningar af landet vore visserligen af stort intresse, men då den noggranna kännedomen om arealen af landets mindre fördelningar ännu brister, måste detta ämne lemnas åt framtiden. Beträffande folkmängdens fördelning efter kön, så upplyses förhållandet mellan antalet af hvarje kön af nedanstående öfversigt Litt. D. Denna öfversigt ådagalägger, att de ifrågavarande länderna, med hänsigt till proportionen emellan könen under sista decennierna, intaga ungefärligen följande inbördes ordning, räknadt från högsta till lägsta antalet männer inom befolkningen, nemligen: Preussen, Hannover, Belgien, Frankrike, Danmark, Kur-Hessen, England med Wales, Norge, Nederländerna, Bayern, Sachsen, Irland, Baden, Würtemberg, Sverige, Skottland. Äfven i denna jemförelse står Sverige i ett egendomligt förhållande eller nära yttersta gränsen af qvinliga befolkningens öfvervigt. Så framt detta förhållande från vissa synpunkter antyder en underlägsenhet, så 9 Antal innevänare af hvarje kön. Litt. D. Öfversigt öfver proportionen mellan könen i Sverige vid nedanstående års stat. Öfversigt öfver proportionen mellan könen i åtskilliga andra stater. 2

22 10 är denna obestridlig. Ett så betydligt missförhållande i mankönets proportion, helst i ett land, hvars natur kräfver träget och tungt arbete, synes böra leda derhän, att qvinnan i större grad nödgas att med mannen dela det hårdare arbetet. På den utsträckning, i hvilken detta äger rum, beror utan tvifvel huruvida det gagnar eller skadar qvinnan till sinnelag och helsa. Onekligt synes ock, åtminstone i flera rigtningar, qvinnans deltagande i tyngre arbeten hafva en betydlig utsträckning i Sverige, och många länder torde ej äga enmotsvarande riklig tillgång på tjenstehjon af qvinligt kön. Derest qvinnokönets öfvertalighet inom Svenska befolkningen vore ensamt beroende af det större antal qvinnor öfver 50 års ålder, hvilket nästan inom hvarje befolkning uppstår i följd af mankönets kortare lifslängd, så skulle af en sådan qvinnokönets öfvervigt något inflytande på sedligheten och antalet oäkta barn ej kunna ifrågasättas. Då nu likväl öfvervigten, om än störst i den högre åldern, dock ej är obetydlig äfven i åldren mellan 20 och 45 år, så saknas ej all anledning, att den ifrågavarande proportionen skulle i sedligt hänseende kunna hafva någon inflytelse. En sådan blir ännu sannolikare, då, såsom i det följande kommer att ådagaläggas, männernas benägenhet att i yngre år ingå äktenskap befinner sig i ej obetydligt aftagande. i Föråndring i proport ionen emellan könen. En betydlig och blott långsamt aftagande qvinnokönets öfvertalighet skulle väl kunna antagas hafva bordt föranleda qvinnan i Sverige att, genom ett större deltagande i de yrken och näringar, hvilka lika väl kunna skutas af qvinnan som af mannen, söka en sjelfständig utkomst. Förhållandet synes dock ännu ej vara sådant, och torde detta hafva sin grund bland annat uti åsigter och måhända fördomar, som lätt kunna göra sig gällande under uppväxten inom den husliga kretsen, och tilläfventyrs ej sakna rot uti en för Svenska lynnet egendomlig större likgiltighet för det ekonomiska oberoendet. Tab. Litt. D erbjuder äfven tillfälle att fullständigare och tillförlitligare, än hittills varit möjligt, besvara frågan så väl om orsakerna till qvinnokönets öfvervigt inom befolkningen, som om den förändring af proportionen mellan män och qvinnor, hvilken synes i en bestämd rigtning fortgå inom de flesta länders befolkning. Äfven om något normalt talförhållande mellan män och qvinnor icke kan uppgifvas, är dock säkert, att 1 den Gudomliga verldsordningen måste vara nedlagd ej blott en viss proportion mellan könen, sådan att slägtets bestånd och förkofran äro tryggade, utan ock en utväg att till det normala återföra denna proportion, sedan den af yttre tillfälligheter blifvit förändrad. Hit hör bland annat den allmäntgällande lagen, att antalet födde barn af manligt kön öfverstiger det af qvinligt, hvarigenom ersättning beredes för den större och tidigare afgång af männer, hvilken är en oundgänglig följd af mankönets lefnadssätt. Att blodiga krig företrädesvis måste vålla en stor manspillan, behöfver visserligen ej något statistiskt bevis, men Svenska tabellverkets resultat i detta hänseende, framlagda i tab. Litt. D, gifva en öfversigt öfver graden af denna manspillan och dess inverkan att rubba proportionen mellan befolkningens könselementer, hvilken inom andra länders befolknings-statistik ej torde hafva sin motsvarighet, och derföre förtjenar så mycket större uppmärksamhet. Öfversigten börjar för året 1751 med mer än 12 % öfvervigt af qvinnokönet, en proportion, som ej i något annat land i tab. Litt. D återfinnes och som synes bevisa, att all den manspillan, hvilken Franska revolutionskrigen vållade i hvart och ett af de uppräknade länderna, varit en obetydlighet mot den, som Carl XII:s krig vållat Sverige. Med antagande att proportionen könen emellan i återgående till 1718 förändrats efter samma måttstock, som från 1751 till 1757, skulle nemligen förhållandet Carl XII:s dödsår hafva varit omkring 1250 qvinnor på 1000 män, eller sådant att af 1000 innevånare omkring 556 voro qvinnor och 444 männer. Dessa rikets dåvarande innevånare af manligt kön måste naturligtvis äfven hafva i ovanligt stor proportion utgjorts af minderåriga barn och gubbar. Det är visserligen högst sannolikt, att, i ett land, så oafbrutet krigförande, som Sverige äfven före Carl XII varit, en stor öfvertalighet af qvinnokönet måste hafva hört till det vanliga förhållandet. Men den klagan öfver folkbrist, som genomgår det första halfva århundradet efter bemälde Konungs död, styrker obestridligt det djupa ingrepp i mankönet, som af hans krig vållats, möjligen till och med i ännu större proportion än den ofvan antagna.