Islam i skolbokens värld

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livskunskaper Sanna Forseth Islam i skolbokens värld Hur Islam har presenterats i läroboken från Islam in the World off schoolbooks How Islam has been represented in the schoolbooks Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet Datum: Handledare: Examinator: Sören Dalevi Anders Broman Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se Karlstad

2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att se på läroböcker från 1962 och framåt för att undersöka hur dessa har framställt religionen Islam i text och i bild, samt att undersöka hur bra innehållet i boken stämmer överens med forskningen om Islam. Vilken bild har tidigare generationer fått av Islam? Vad har det stått i läroböckerna om Islam och vad har läroplanerna ansett om undervisningen i framförallt Islam, men även om andra världsreligioner? Hur bra stämmer egentligen det som står i läroböckerna med verkligheten? Dessa frågor har jag besvarat i min uppsats. Genom att undersöka läroplaner och läroböcker från 1962 fram till idag har jag sett en positiv förändring i skolans syn på Islam samt att undervisningen i religion har utvecklats. Jag har även i min uppsats kommit fram till att läroböckerna är trovärdiga och att många böcker i ämnet religion är forskningsbaserade och värda att tro på. Nyckelord: skolböcker, Islam, religion, läroplaner, undervisning. Abstract The purpose of this essay is to look at textbooks from 1962 and onwards to examine how these have describe Islam in words and in pictures and to examine how well the content of these book is consistent with research on Islam. How did earlier generations acquire knowledge of Islam? What did it say in textbooks on Islam from that time and how did curriculum compare to these books and knowledge then, especially in Islam, but also on other world religions? How well do the textbooks of the time describe reality? These are the questions I have answered in my thesis. By examining the curricula and textbooks from 1962 until today, I have seen a positive change in the school's view of Islam, as well as education of religion has developed. I have in this thesis also concluded that textbooks are credible and that many books, at least within the genre of religion, are research based and a reliable source of information. Keywords: school books, Islam, religion, curricula, teaching.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Abstract 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Metod Metod förståelse Urval Avgränsningar Tidigare forskning Skolboks -Islam Granskning av läroböcker Från kristendomskunskap till religionskunskap Islam i skolboken Islam Islams uppkomst Mohammeds budskaps sprids Sunni och shia Bröllop och skilsmässor i Islam Klädsel och traditioner Islam i västvärlden Islamofobi Resultat Vad är ett läromedel? Lgr Kristendomskunskap årskurs 4-6 av Henning Lindström Bildanalys Analys Lgr Religionskunskap klassens bok åk 4-6 av Bylock, Lunell Bildanalys Analys Lgr Globen 1 Historia och Religion av Lindh, Blom och Söderberg Bildanalys Analys Lpo

4 4.5.2 Grundbok Religion av Marianne Abrahamsson Bildanalys Analys Lgr Upptäck religion av Börje Ring och Daniel Sandin upplaga Bildanalys Analys Avslutande diskussion Läroböcker och läroplaner Tidigare forskning Slutsats Referenser... 29

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle, där vi ska leva tillsammans och samverka. Men motsättningarna i världen växer. Vi har kommit in i en tid där Grekland har valt in ett högerextremistiskt parti i sin regering. Norge håller en av sin tids största rättegångar mot Anders Behring Breivik som i sin kamp mot Islam sköt ihjäl 69 stycken ungdomar på ön Utøya i Norge. Nazismen och Islamofobin kan uppfattas vara på väg tillbaka och det enda som kan stoppa denna utveckling är att kunskapen om att vi inte är så olika ändå, sprids. I skolan används läroböcker för att förmedla kunskap till våra elever. Vad som står i dessa böcker anser jag vara viktigt, inte bara för elevernas allmänbildning utan också för hur deras syn på samhället och dess invånare utvecklas. Min uppfattning om religionsböcker är att dessa ibland kan vara fördomsfulla och ge eleverna en felaktig bild av de andra världsreligionerna, vilket inte är bra då skolan och läroboken är en av vårt samhälles största informationskällor. Det bör anses viktigt och nödvändigt att de skolböcker som används i undervisningen ger en korrekt bild av det som presenteras samt att det presenteras på ett rättvist och objektivt sätt. Jag har i min uppsats valt att undersökt olika läroböcker med start ifrån året 1962 och där fokuserat på hur dessa har framställt religionen Islam. Vad som har stått i läroplanerna genom dessa år har därtill undersökts för att skolverkets inställning till de olika världsreligionerna ska kunna synliggöras. För att kunna granska huruvida läroböckerna har angett en korrekt bild av Islam började jag med att undersöka forskningsrapporter om Islam. Ett urval av olika forskningsområden i Islam gjordes då jag tittade igenom läroböckerna och såg vilka områden de gemensamt tog upp. Dessutom lyfts tidigare forskning som sammankopplar ämnet Islam och skolböcker, vilket jag sedan i diskussionen kunde jämföra min undersökning med. 1.2 Syfte Fokus för detta arbete är att undersöka vad som har stått i läroplanerna om undervisning om Islam på mellanstadiet sedan året 1962 fram till idag, därtill se hur läroböcker under samma period har framställt religionen. Jag vill se om min föreställning att läroböckerna ibland kan bidra till en negativ och oriktig uppfattning olika världsreligioner verkligen stämmer. Jag vill undersöka detta för att kunna se huruvida bilden av Islam har förändrats från något annorlunda, till något alldagligt under tidsperioden. 1

6 1.3 Frågeställningar Vad säger läroplanerna från år 1962 till år 2011 om undervisningen i Islam? Hur har Islam presenterats i läromedel, vilken bild av religionen ger läroböckerna läsarna? Hur stämmer läroböckernas innehåll överens med forskningens bild av Islam? 2 Metod 2.1 Metod förståelse Utifrån denna studies syfte har jag valt att göra en innehållsanalys samt en jämförande analys som representerar studiens metod. De olika textanalytiska formerna som jag använder mig av är jämförande analys, samt kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av innehållsanalys kan man göra kvantifierande jämförelser av förekomsten av vissa element i texten, något som t.ex. kan vara av intresse om man vill studera förändringar över tid. 1 Jag ska använda denna metod för att titta på framställningen av Islam i läroböcker från 1962 fram till idag. Detta för att kunna analysera vad böckerna egentligen vill föra fram, samt hur de har förändrats med tiden. Den kvalitativa innehållsanalysen är en bred analys metod som kan användas på många olika typer av texter. Jag ska dock använda den för att titta på innehållet och se vad texten förmedlar. Jag ska även göra en jämförande analys som innebär att jag jämför innehållet i de olika läroböckerna både med varandra men även med forskning samt läroplaner från de olika tidsperioderna. Risken med båda metoderna är att min tidigare uppfattning om hur läroboksinnehållet framställer Islam, kan påverka hur jag kommer uppfattar innehållet i böckerna. Jag ska även göra en bildanalys där jag granskar vad bilden vill förmedla till läsaren samt diskutera relevansen för bildens medverkan i läroboken. Det som kan bli svårt med bildanalysen är att det är mycket en tolkningsfråga hur man se på en bild. Jag ser på läroböckerna med granskande ögon, så min tolkning kommer bli annorlunda än vad en elevs tolkning skulle bli. Det som jag kommer undersöka i läroböckerna är dessa punkter: Vad vill texten förmedla till läsaren, vad får vi reda på av texten? Vad säger bilderna, passar de in i sammanhanget? Stämmer innehållet i läroböckerna överens med vad forskningen säger? 2.2 Urval Jag har undersökt ett exemplar av läromedel från de olika perioderna läroplanerna behandlar. De två äldsta från, 1962 och 1969 års läroböcker, lånade jag på skolmuseet i Karlstad. Läroböckerna från 1 G Bergström, K Boréus, Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskapliga text- och diskusanalys (studentliteratur 2005)s.18 2

7 läroplansperioderna 1980 till 2011 hade jag möjlighet att låna från min praktikskola. Boken jag använde mig av från perioden heter Kristendomskunskap och den från heter Religionskunskap. Mellan använde jag mig av Globen 1. Boken från heter Grundbok Religion. Den boken som är till dagens läroplan heter Upptäck Religion.. De böcker jag har valt är utvalda av olika orsaker. Böckerna från 1962 samt 1969 gjorde jag ett urval av de läroböckerna på skolmuseet som jag ansåg ha något innehåll att ta upp till diskussion. Böckerna från 1980 och 1994 hade jag inte ett så stort urval att välja bland, jag lånade böckerna av min praktikskola och tog dem som fanns tillgängliga och som var trycka under dessa tidsperioder. Den boken från 2011 mailade jag till olika skolboksförlag och frågade vilken bok dem sålt mest av och svaret var Upptäck religion. För läroplanerna från år 1969 och framåt, förutom Lpo 94 då jag använde mig av skolverkets hemsida, använde jag mig av Karlstad universitetsbibliotekets kopior. Dock fick jag utgå ifrån Sven-Åke Selanders bok Undervisa i religionskunskap för att få fram de viktigaste undervisningsdelarna i Lgr62. För den tidigare forskningen använde jag mig mycket av Sören Wibecks bok Religionernas historia, Karen Armstrongs bok Islam samt Islams historia av Christer Hedin. Kjell Härenstams bok Skolboks- Islam har jag som grund till den tidigare forskningen om just skolboks Islam. Denna bok tar även upp vad de stod i läromedel om Islam innan år Därtill har jag har använt mig av Migrationsverkets hemsida för att kunna skapa mig en uppfattning om den syn som finns på Islam i dagens svenska samhälle, vilket är nödvändig kunskap att lyfta utifrån studiens syfte. 2.3 Avgränsningar Jag har valt i min undersökning att studera läroböcker som har uppkommit efter år De ideologiska kraven på böckerna innan och efter 1962 är väldigt olika menar Kjell Härenstam i sin bok Skolboks-Islam. Innan 1962 var det bara den kristna livsåskådningen som skulle läras ut 2. Efter det står det att skolan inte bara ska vila på en livsåskådning. Jag har delat in läroboksstudien i fem delar som är baserade på de olika läroplanernas tidsperioder. Jag har valt att titta på vad som stod i texten och om jag uppfattade det som stod som faktamässigt eller om de var byggt på författarens egna uppfattningar. Jag har även tittat på bilderna och bildtexten för att se hur dessa passar in i sammanhanget samt vad de vill säga och hur dessa kan uppfattas. Jag har i min tidigare forskning avgränsat mig till att bara titta på de områden i forskningen om Islam som läroböckerna tar upp. Detta för att kunna jämföra forskningen med läroböckernas innehåll. Jag har även tagit med ett 2 K Härenstam, skolboks-islam, analys av bilden av Islam i läroboken i religionskunskap (Göteborg 1993)s.103 3

8 avsnitt om Islamofobi och dess historia för att få en förståelse vad dem felaktiga uppfattningarna kan komma ifrån. 3 Tidigare forskning Jag har delat in kapitlet om tidigare forskning i två delar. Den första delen är baserad på Kjell Härenstams tidigare forskning inom Skolboks- Islam, samt studentuppsatser som även de har undersökt samma ämne. En av dessa uppsatser var baserade på gymnasiets läroböcker inom religion, vilket kan vara intressant för att få vetskap om hur böckerna för äldre elever framställer Islam. Jag har även undersökt Skolverkets granskning av skolböckers innehåll inom religion. I den andra delen har jag undersökt vad forskare säger om Islam, vilket blir underlag för min granskning av trovärdigheten i läroböckerna. Jag har valt ut några ämnen som jag har sett att läroböckerna har tagit upp. Till exempel har jag undersökt vad forskningen säger om Islams uppkomst och utveckling, samt skillnaden mellan folkgruppen sunni och shiamuslimer. Jag har även valt att titta på bröllop och skilsmässor inom Islam. 3.1 Skolboks -Islam Granskning av läroböcker Skolverket har bedrivit forskning på läromedel inom religionskunskap. Där har de undersökt hur beskrivningen av begreppen etnicitet, religion, genus, trosuppfattning, funktionshinder, sexualitet och kön som nämns i läroböckerna, stämmer överens med värdegrunden och läroplanerna. Forskningen som Skolverket tagit fram är framtagen för att granska innehållet i läroböckerna, menar att många böcker visar upp en bild av att religionen står för en ojämlikhet mellan könen, framförallt inom Islam. Samma forskning om äldre, samt nyare läroböcker visar att författarna har haft olika fokus på vad som är viktigt i läroböckerna. Men forskningen visar också att nästan alla läroböckerna innehåller etiskt, sociala, klassmässiga och religiösa tankar Från kristendomskunskap till religionskunskap Sedan år 1950 har den svenska skolan utvecklats och blivit mer multikulturellt. Kristendomen är inte längre den självklara värdegrunden. I skolan hette ämnet fram till 1969 kristendomskunskap, men samtidigt som den nya läroplanen 1969 uppkom ändrades namnet till religionskunskap i grundskolan. Gymnasiets läroplan hade redan år 1965 bytt namn till religionskunskap. I samband med läroplanen 1980 blev religionskunskapen en del av de samhällsorienterade ämnena. Sven-Åke 3 M Löfstedt, religionsdidaktik-mångfald, livsfrågor och etik i skolan (studentlitteratur, Lund 2011)s.157ff 4

9 Selander skriver i sin bok Undervisa i religionskunskap att ämnet egentligen borde heta livsåskådning eller liknande, då de har varit mer inriktat i läroplanerna om frågor om just livet och etik. En bra religionsundervisning ska handla om människosyn och samhället, där läraren har ansvar och friheten att bestämma innehåll och metod. Med människosynen menar han handlar om människan som aktiv, skapande som kan bestämma över sitt eget liv och öde. Att diskutera samhället ska leda till att ge eleverna en syn på samhällets lagar och regler, på yttrandefrihet och religionsfrihet Islam i skolboken Innan år 1962 fanns de andra religionerna med i läroböckerna under rubriker som "icke kristna religioner" eller som "främmande religioner". Ur folkskolans lärobok från 1945 står det bland annat detta under rubriken Mohammedanernas böner: Oftast förrättas bönerna i moskéerna, där flera kommer tillsammans(...).de förättar ofta sin andakt under vild dans eller underliga kroppsställningar, som de fortsätter, till de blir alldeles vanmäktiga. 5 Härenstam skriver att denna text är negativt värdeladdat. Vilken syn fick folkskoleleverna av muslimerna efter att ha läst denna text, när eleverna kanske inte har hört om denna religion tidigare. Härenstam menar att även ifall detta var vad författaren upplevde att muslimer gjorde under sin gudstjänst behöver det ändå inte vara hela sanningen om vad Islam är. Det som vi måste komma ihåg är att den kristna och den muslimska världen ofta har varit i konflikt med varandra och bilden av muslimerna har ofta påverkats av deras roll som motståndare. Härenstam citerar från en bok som är tryckt innan 1962 och som handlar om Islams erövring: ett svärdshugg för Allah öppnade med en gång himmelens portar. Allah krävde fullständig underkastelse av alla människor, och till den ändan proklamerade hans profet >>det heliga kriget>> varigenom de otrogna skulle bringas till lydnad 6 I den historiebok som denna förklaring stod menar författaren att muslimerna kunde lyckas så väl med sin utbredning genom att de hade som budskap i sin religion att använda våld för att sprida Islam. Muslimerna var alltså omöjliga att bekämpa på grund av deras fanatiska tro. Härenstam menar att bilden av den fanatiska muslimen är något som kommer att återkomma i läroböcker efter år 1960 och i vissa fall ända in på talet. 7 Härenstam skriver om en bok som heter Vida världen som är tryckt I denna bok finns det två avsnitt om Islam. Den ena är en intervju med en muslimsk pojke från Iran som berättar om sin syn på 4 S-Å Selander, undervisa i religionskunskap(studentlitratur, Lund 1993)s.10ff 5 K Härenstam s K Härenstam s K Härenstam s.106 5

10 Gud. Pojken är gammal nog att gå på mellanstadiet. Han säger att han tror att Gud finns, men att han inte tänker så mycket på det. Härenstam menar att resten av intervjun går ut på att pojken får frågor som handlar om likheter och skillnader mellan kristna och muslimska traditioner och samhällen. Det finns även i denna bok en faktaruta om Islam. Det står att ordet Islam betyder underkastelse, eller lydnad inför Gud. Härenstam anser att i Vida världen framställs Allah som skapare men också som en maktfullkomlig och nyckfull diktator. 8 Men bilden av diktatorn suddas ut lite med detta citat från samma bok: Eftersom människan är svag, är hon beroende av Guds nåd och barmhärtighet. 9 I boken Berättelser från tre religioner, tryckt 1988, presenteras en annan bild av Allah. I en berättelse om Mohammeds liv framställs Allah som den tröstande. I samma bok diskuteras även hur muslimerna ska göra för att tjäna Allah. Det står: Allah kräver att den som tjänar honom ska ge de hungrande mat och se till att det blir fred i världen. 10 Maria Gustavsson skrev i sin C-uppsats Lärarens uppfattning om religionskunskap i årskurs 4-6 om hur lärare upplever ämnet religion. Hon har undersökt hur läroböcker framställer olika religioner, detta genom att jämföra tidigare forskning. Hennes slutsats blev att läroböckerna tenderar att lyfta fram de negativa delarna i Islam och att göra kvinnoförtrycket inom Islam tydligt. Gustavsson tycker att kristendomen framställs som norm i jämförelse med de övriga världsreligionerna i vissa läroböcker. Gustavsson refererar till Olingdahl 11 som menar i sin bok Tolkning och tillämpning, att kristendomen inte heller alltid framställs på ett nyanserat sätt, utan istället är mycket ensidig. 12 Mohamad Kiswani och Ljinda Krljesi har skrivit en C-uppsats om Islam i läroböcker på gymnasiet, och studerat hur dessa böcker framställer Islam och muslimer. Kiswani och Krljesi har undersökt en bok som heter Religion och sådant tryckt år 2000 och som är framtagen för undervisning på gymnasiet. Författarna till uppsatsen tycker själva att Islam har en rik historia och att det är något som är viktigt för religionen. Men det är inte mycket av detta som tas upp i läroboken. Mohammeds födelse och historia samt hur Koranen kom ner till jorden med hjälp av Mohammed berättas kortfattat i läroboken. Ingen annan historia tas upp. De båda författarna till uppsatsen är rädda att bristen på historia och berättelse om utvecklingen av Islam, kan göra att läsaren får en bild av religionen som omodern och oförändlig. Det kan vara därför som det skapas missuppfattningar kring 8 K Härenstam s K Härenstam s K Härenstam s G Olingdahl, Tolkning och tillämpning. En religionsdidaktisk modell för Bibelundervisning, genom M Gustavsson 12 M Gustavsson, Lärarens uppdrag om religion i årskurs 4-6 (Kalmars universitet 2009)s.10ff 6

11 Islam då muslimerna framställs som fundamentalistiska och konservativa. I det kan även gamla synsätt kring kvinnosyn och jämställdhet ligga Islam Islams uppkomst Religionen Islam börjar med Mohammed som anses vara Islams grundare. Man tror att Mohammed föddes 570 e. kr. Hans föräldrar tillhörde stammen Quraysh, vilket var den stam som bestämde i staden Mekka under denna tid. Det som man vet om Mohammed är att han blev föräldralös vid sex års ålder och då fick flytta till sin farbror. Farbrodern gjorde ibland karavanresor till Syrien och på dessa fick Mohammed följa med. Man vet inte hur bildad Mohammed var och många forskare har diskuterat huruvida han kunde läsa och skriva. Ofta var det inte många i den kulturen som under denna tid kunde läsa eller skriva. Detta använder muslimerna som ett argument för att visa på Koranens riktighet. De menar att den Koran som finns idag är en kopia av den Ur- Koranen som ängeln Gabriel gav till den icke läs och skrivkunniga Mohammed. Eftersom han anses vara analfabet skulle han därför inte ha kunnat skriva den själv. Mohammed gifte sig med Khadilja som var 15 år äldre än honom och de fick fyra döttrar. När Mohammed var i 40- års åldern började han som kristna och judiska asketer, dra sig undan omvärlden. Han bosatte sig uppe i bergen i en grotta, några kilometer nordöst om Mekka. När han befann sig i sin grotta hörde han en natt en röst som sa: - Du är guds sändebud! Detta var den första av Mohammeds uppenbarelser och det skrämde honom. Ängeln Gabriel uppenbarade sig för honom en kväll när han befann sig i grottan. Gabriel sa till honom: Läs! och Mohammed frågade vad ska jag läsa? Gabriel svarade då med det som blev koranens första mening 14 : `Läs: Lov och pris hör Gud till, all världens Herre 15 Detta skedde den 26 eller 27 ramadan enligt Wibeck men enligt författare till boken Islam, Karen Armstrong skedde detta den 17 ramadan. Den natten som kallas för ödets natt. Detta skedde enligt Armstrong år 610 men det var inte förens år 612 som Mohammed började predika om sina uppenbarelser 16. Varje ramadan väntar muslimerna på denna natt då himlen ska öppna sig och alla ska få sina önskningar uppfyllda. Det som Mohammed berättade skrevs upp på allt på allt som människorna hade att skriva på. Allt sammanställdes till olika suror eller kapitel och sattes ihop till koranen. Det budskap som Mohammed ville sprida var att alla skulle tro på Allah och på den yttersta dagen och han avvisade alla de arabiska gudabilderna. Att Mohammed hade blivit 13 M Kiswani, L Krljes, Lärobokens framställning av Islam och muslimer(halmstads universitet 2012) s S Wibeck, Religionernas historia om tro, hänförelse och konflikter (Historiska media, Lund 2003)s.215ff 15 S Wibeck s K Armstrong, Islam (Bokförlaget Forum, Stockholm 2004)s.13ff 7

12 inspirerad av judendomen och kristendomen är inte svårt att se. Exempel på detta var att de människorna som bad i kyrkorna som låg på Orienten under denna tid först stod upp, sedan blev knäfallande och framfallande med pannan mot marken när de bad och den kroppsställning använde muslimerna än idag när de ber. Mohammeds budskap mottogs inte bra i Mekka. Han fick bara ett fåtal som slöt sig till honom. Motståndet blev så stort att han blev tvungen att fly till Medina år 622. Då hade Mohammed 70 stycken anhängare. År 622 blev det år som muslimerna startar sin tideräkning. I Medina byggdes den första moskén som var influerad av judarnas synagogor. Dock var även motståndet i Medina stort mot Mohammed och hans anhängare, speciellt judarna protesterade 17. Mohammed dog år 632 av en febersjukdom. 18 Då efterlämnade han sig nio änkor. Vid sin död var han i sin fru Aishas hydda. Henne hade han gifts sig med när hon var 9 år och han 50. Han begravdes i den hyddan han dött i samma natt. Alla Mohammeds anhängare var rädda att deras tro nu skulle falla samman. Men en av Mohammeds allra trognaste anhängare sa: Den som dyrkat Mohammed vet att han är död; men för dem som dyrkar Gud lever Gud och kommer inte att dö. 19 Den trogna anhängaren hette Abu Bakr, det var han som tog över efter Mohammed och han fick beteckningen kalif. 20 Att det var Abu Bakr som skulle bli vald som den nya ledaren var inte självklart. Det uppstod en konflikt på en gång om vem som skulle ta över efter Mohammed, skriver författaren Christer Hedin i sin bok Islams historia. Abu Bakr var Mohammeds kusin och svärson. Han var trettio år och trots att Mohammed hade sagt dessa ord till honom: >> De som haft mig som mästare, skall efter mig ha dig som mästare<< 21, så ansåg ändå inte de andra anhängarna till Mohammed att Abu Bakr var den självklara ledaren Mohammeds budskaps sprids När Mohammed levde förenades stammarna på den arabiska halvön till ett stamförbund. Dessa stamförbund förenades under Islam. Runt den arabiska halvön under 600-talet fanns det två imperier, det Bysantinska imperiet och det Sassanidiska. Dessa länder blev krossade av den arabiska halvöns arme. De förenas under Islam och skulle inom loppet av hundra år erövra Irak, Syrien, Palestina, Persien och Egypten. De erövrade ländernas invånare behövde inte byta religion, men landet fick ståthållare, guvernörer och militärer som alla var muslimer, så invånarna bytte efterhand religion till Islam. 22 Det muslimska imperiet blev större och sträckte sig tillslut till Spanien, Marocko och till 17 S Wibecks K Armstrong s S Wibeck s S Wibeck s C Hedin, Islam historia tro och traditioner genom tiderna (Dialogos förlag, Falun 2010)s C Hedin s.37 8

13 Indien i öst. Den lilla staden Medina hade efter bara ett 10 tal år efter Mohammeds död blivit ett stort imperium med Islam som grund. Muslimska historiker menar att Islam kunde spridas så fort och så effektivt genom att folket blev så inspirerade av religionen. Det sågs även som ett mirakel och bevis för Islams sanning. Muslimerna var utmärkta som erövrare och effektiva som ledare. De drevs även av ekonomiska vinster Sunni och shia Det som skiljer sunni och shia åt är deras syn på ledarskapet. Kalifen var den som efterträdde Mohammed. Det var han som tog över det politiska och militära ansvaret. Sunni muslimerna anser att den som ska ta över kalifposten ska utses genom personlig duglighet och han väljs ut utav flera kandidater, ibland har kalifer utnämnt sig själva. Men för Shiiterna var det viktigast att kalifen tillhör Mohammeds släkt. Sunnimuslimer och shia har även olika historisk syn på Islams utveckling. Sunni tror att de stora erövringar och framgång är ett tecken från gud, ett tecken som visar att dem är de rättroende. Shia tror däremot att historian är fylld med orättvisor och förtyck från den stora majoriteten som var sunnimuslimer. De var de enda rättfärdiga som försökte hålla sig kvar på Guds väg i kampen mot djävulens styrkor. 24 Inom gruppen shia bildades motsättningar och den delades även den upp i tre grupper Bröllop och skilsmässor i Islam Till skillnad från kristendomens profet Jesus som kunde njuta av sällskapet av kvinnor, så njöt Islams profet Mohammed av sex. Han hade 9 eller kanske så många som 13 fruar och beskrivs av kristna polemiker som ett monster av sensualitet 26. I koranen ses sexuell aktivitet som en försmak av paradiset. Giftermål är positivt i Islam och unga människor uppmanas ofta att gifta sig för att inte drabbas av den sexuella frestelsen. Unga män, de av er som kan underhålla en fru ska gifta er, för det hindrar er från att titta på kvinnor och bevarar er dygd 27. I kvinnans fall är det oftast hennes wali eller väktare, som ofta är kvinnans far, som bestämmer vem kvinnan ska gifta sig med. Muslimska män får gifta sig med icke muslimska kvinnor, om de är bokens folk, det vill säga är antingen kristna eller judar. Kvinnor däremot får inte gifta sig med icke muslimska män, även fast det sker ändå. En muslimsk man ger en kvinna som han vill gifta sig med en hemgift, som kan vara tillexempel en summa pengar eller boskap, som säkerhet ifall han skulle vilja skiljas. Om kvinnan tar 23 S Wibeck s.222ff 24 S Wibeck s S Wibeck s S Wibeck s S Wibeck s.257 9

14 emot hemgiften är det säkrat och det kan bli bröllop. Om kvinnan sedan vill skiljas förlorar hon sin hemgift. Mannen ska vid en önskad skilsmässa säga jag vill skiljas vid tre tillfällen. Efter de två första blir det en vänteperiod på tre menscykler för att vara säker på att kvinnan inte är gravid, under denna tid ska familj och vänner försöka reda ut saker och bli sams Klädsel och traditioner Sexualitet i det muslimska samhället ses som positivt, men den kan vara farlig och hotande mot Guds ordning. Därför måste speciellt den kvinnliga sexualiteten tas under kontroll. Det är mannens ansvar att se till att kvinnan klär sig anständigt, kvinnan brukar ofta ha på sig en slöja, den kallas för hijab som betyder dölja, i Bangladesh och Indien kallas den purda och i Iran chador. Gud har skapat män och kvinnor olika, så klädsel som suddar ut skillnaden är inte tillåtet Islam i västvärlden Sedan 1960 talet har antalet muslimer i väst ökat, då arbetskraftsinvandringen var stor 29. På 1930 talet i Sverige bodde 15 personer som hade Islam som sin religionstillhörighet. Det har sedan dess ökat och idag bor det muslimer i Sverige. Migrationsverket menar att det är svårt att avgöra hur många muslimer som bor i Sverige bara genom att titta på invandrarnas ursprungsland. Då många länder som tillexempel Irak har Islam som majoritets religion, fast har även kristen befolkning. Precis som kristna är det inte alla muslimer som praktiserar sin religion. 30 När arbetskraftsinvandringen skedde var det inte religiöst inriktad. Många muslimer flytta till väst för att få det bättre och många hade enlig Wibeck planer på att återvända till sitt hemland senare. Men perspektiven förändrades när de kom till det nya landet och många tyckte att religionen blev viktigare. Moskéer och böneplatser blev fler i västvärlden under 1970 talet. Idag är Islam i många länder i Europa den största religionen efter kristendomen. Som minoritetsgrupp kan muslimerna i väst få svårt med hur de ska uppfatta sin identitet. Är de svenskar, danskar, norrmän, eller fransmän? Eller är de muslimer i Sverige? Många av de muslimska barnen som är uppväxta i Sverige har blivit en del av det svenska samhället, vilket gör att föräldrarnas drömmar om att en dag flytta tillbaka, krossas S Wibeck s.257ff 29 S Wibeck s Migrationsverket 31 S Wibeck s

15 3.3 Islamofobi Västvärldens rädsla för Islam, Islamofobin, startade inte med invandringen av muslimer. Uppfattningar om Islam har länge funnits bland befolkningen i väst. Det är som med antisemitismen. Antijudiska och antimuslimska uppfattningar har spridits mellan människor som sanningar i flera hundra år. Dessa uppfattningar om Islam kan man tänkas ha grundlagts under fyra viktiga tidpunkter. Under medeltiden och korstågen, turkskräcken då osmanska riket var en europeisk stormakt, Men även det turkförakt som uppkom när maktförhållandena ändrades, samt den europeiska stormaktstiden då Europa nästan tog över hela den muslimska världen. De uppfattningar som västvärlden idag ofta har om muslimer har sin grund i dessa historiska händelser. 32 Efter andra världskriget när muslimska kolonier blev självständiga, blev Islamofobin skymd bakom kalla kriget. I filmer, politiken, litteratur och i tidningar på den västra sidan av järnridån skapades de västerländskakulturen där muslimer ibland kunde vara med i filmer och massmedia, men oftast bara i utkanten. Samtidigt försökte USA att skapa allians med de konservativa muslimerna i Asien och Afrika, alltså på andra sidan järnridån. Detta för att motverka att de socialistiska och vänster nationalistiska grupperna bredde ut sig. President Dwight Eisenhower i USA menade att det blivit ett maktvakuum i de förut koloniserade oljerika länderna, efter det att England och Frankrike dragit sig tillbaka. Han trodde inte att dessa länder kunde bygga upp sina länder själva. Genom att hjälpa länderna att bygga upp samhället lyckades USA knyta till sig de muslimska länderna. Trots samarbetet fanns uppfattningarna om Islam kvar, även fast de inte togs upp i media eller i politiken. Uppslagsverk och läroböcker tar än idag upp den stereotypa bilden av Islam. 33 Kisvani och Krljes skriver i sin uppsats Lärobokens framställning av Islam och muslimer att Islamofobi är ett ganska nytt ord, men att anti muslimska tankar inte är något nytt. Islam och muslimerna har länge setts som något annorlunda och farligt. Detta kan man se om man studerar bland annat de korståg som gjordes mot Jerusalem. Men denna rädsla har tidigare inte haft något namn i folkmun. Uttrycket Islamofobi kom i slutet av 1900-talet. Rädslan mot en annorlunda folkgrupp känner vi igen från början och mitten av 1900 talet, då Adolf Hitler gjorde antisemitismen till vardag i Östeuropa M Gardell, Islamofobi (Leopard förlag Stockholm 2010)s.45ff 33 M Gardell s.75ff 34 M Kiswani, L Krljes s.16 11

16 4 Resultat 4.1 Vad är ett läromedel? För att undervisa i skolan behöver läraren olika typer av material och underlag för att kunna förmedla det som man vill att eleverna ska ta till sig. Det finns olika typer av material som man kan använda sig av. Enligt Kjell Härenstam i läroboks- Islam är läroboken bara en del av det material som kan gå under begreppet läromedel. Härenstam citerar Lgr 80: Läromedel är sådant som lärare och elever kommer överens om att använda för att nå uppställda mål. 35 Det är läroboken som jag begränsa mig till i min undersökning Lgr 62 I boken Undervisa i religionskunskap finns det punkter som beskriver Lgr62s huvudmoment. Det som skulle behandlas då var: bibelkunskap, kyrko- och samfundskunskap, den kristna tros- och livsuppfattning samt andra livsuppfattningar, icke kristna religioner och antika kulturfolks religioner Kristendomskunskap årskurs 4-6 av Henning Lindström Boken är tryckt 1962 och hela boken är 307 sidor, av dessa handlar två och en halv sida om Islam. I texten hänvisas läsaren hela tiden till bilder som någon förutsätts ha sett men som inte alltid är med i boken. I kapitlet om Islam finns en bild på ett torg som har ett högt torn och framför bilden går människor med mattor under armarna. Lindström beskriver, att det du ser på bilden är ett bönetorn eller minareter som de också kallas. Författaren till läroboken förklarar hur muslimernas bön fungerar med böneutropare och bönemattor, att muslimer ber fem gånger om dagen. Författaren skriver även att: Det är gripande att se muslimer (så kallas anhängarna av Islam) falla på knä, lägga handflatorna mot mattan eller marken och böja sig så djupt, att pannan vilar mot händernas översidor. Med denna kroppsställning vill muslimerna visa, hur liten och obetydlig han känner sig inför Gud K Härenstam s S-Å Selander, Undervisa i religion (studentlitratur, Lund 1993)s H Lindström, Kristendomskunskap årskurs 4-6 (Nordstedt, Stockholm 1962)s301 12

17 Lindström beskriver även muslimernas fasta, hur de ska äta och på vilka tider under fastan. Han har också tagit med hur det går till när muslimerna vallfärdar och beskriver varför de vandrar till sin heliga stad. Högtider och information om moskén finns också beskrivna på ett informellt sätt. Författaren beskriver väldigt sakligt om hur traditioner och ritualer går till i Islam. Författaren förklarar: muslimer, så kallas anhängaren av Islam Bildanalys Under kapitlet om Islam i boken kristendomskunskap årskurs 4-6 av Henning Lindström finns det bara en bild. Den föreställer ett torg med hus runtomkring och en moské och minaret som ligger i staden Amman i Jordanien. Framförmoskén går människor omkring med en bönematta under armen. De flesta på bilden har traditionella muslimska kläder och huvudbonader, men närmast kameran är det två kvinnor som tittar in i kameran, de har på sig klänning som slutar vid knäna och över dem har dem varsin kavaj, den ena kvinnan har inte heller någon huvudbonad, men hon har bönemattan under armen. I den tillhörande texten diskuteras aldrig hur muslimerna klär sig. Texten förklarar bara att de är vanligt folk på väg till jobbet som har med sina bönemattor så de kan vara med och be när utroparen i minaret ropar till bön. I bildtexten står det: Minaret i staden Amman, Jordanien Analys Jag hittade informationen om Lgr 62 i boken religionsundervisning. Jag uppfattade att det kändes som att författarna till innehållet i Lgr 62 tyckte att kristendomen var det som lärarna och skolan fortfarande skulle fokusera på. Men det fanns även med att icke kristna religioner skulle tas upp och diskuteras, precis som de gjorde i boken kristendomskunskap. De två och en halv sidor som Islam fick vara med var säkert tillräckligt. De andra stora världsreligionerna de hade ungefär två och en halv sida de också. Jag tycker att boken visar religionen på ett neutralt och bara informerande sätt utan att innehålla åsikter eller förutfattade meningar. Jag anser att boken beskriver Islam på ett neutralt sätt, även bilden. När jag läser detta så märker man att det var många år sedan boken skrevs. Jag tror inte att man behöver förklara för barnen i årskurs 4-6 idag vad en muslim är för något. Boken visar en neutral bild men ger samtidigt bara en skildring på en ytlig nivå av religionen. 38 H Lindström s

18 Lgr 69 Undervisningen i religionskunskap ska lära eleverna om de bibliska skrifterna, om kristen tro, etik och det viktigaste i den kristna tron när det gäller historia och samfundsformer. Undervisningen ska även innehålla något om de andra religionerna och om deras uppfattningar, seder och bruk i hem och folkliv. Judendomen kan tas upp i samband med de bibliska texterna. 39 Under rubriken lärostoff står det att läraren måste tänka på hur undervisningen kan uppfattas för olika elever med olika bakgrund. Läraren ska vara försiktig med att inte lägga in egna värdering i undervisningen ifall elevernas eller deras föräldrar har en annan livsåskådning. Läraren och skolan måste vara objektiv, medan eleven ska ha möjlighet att kunna skapa sig en egen uppfattning. Detta gäller också när texter som både tar upp kristendom, icke religiösa livsuppfattningar och övriga religioner Religionskunskap klassens bok åk 4-6 av Bylock, Lunell Författarna har inledande i boken beskrivit alla de 5 stora världsreligionerna. Kapitlet heter Lika men ändå olika, där tar boken upp de olika religionernas heliga skrifter, lokaler och låter barn från de olika religionerna berätta om sina uppfattningar kring sin egen religion, allt för att visa läsaren att våra religioner över hela världen har likheter. Pojken som beskriver Islam säger bland annat att han har märkt att alla i skolan blir förvånade när han rullar ut sin bönematta när han ska be, vilket är något som han uppfattar som naturligt. Han berättar vidare att hemma brukar han och hans pappa gå till Moskén och be, det är muslimernas heliga hus. Pojken fortsätter berätta att de ber när det är bönetimme. Men att de inte behöver titta på klockan när de är hemma i Egypten för att se när det är bön, för där ropar böneutroparen ut när det är bönetimme. Pojken forsätter berätta om Islam och förklarar om Mecka och om koranen och varför Mohammed kallas för profet. Längre fram i boken finns ett kapitel som heter religionsfrihet, där förklarar författaren begreppet så här: Det betyder t ex att man inte får reta någon som tror annorlunda än man själv De frågor som finns är invävda i bildtexter eller små kommentarsfält, de är inte uppstaplande och något som eleven ska lära sig utantill. En fråga som fanns var under en bild och en text om moskén 39 Skolöverstyrelsen, läroplan för grundskolan 1969(Stockholm 1969)s

19 där en man inne i templet står och läser ur en bok, frågan är: vad tror du mannen läser ur? Boken har redan behandlat koranen och detta är en fråga för att kontrollera att läsaren minns vad den läste några sidor tidigare Bildanalys I boken religionskunskap av Bylock och Lundell finns det fyra fotografier och en tecknad bild. De två första fotografierna visar en bild från en sida ur koranen med arabiska tecken, bredvid den bilden finns en annan bild som innehåller en pojke som sitter på en filt eller matta och läser ur koranen. I bildtexten som tillhör båda bilderna står det: Muslimernas heliga skrift heter Koranen. Den berättar om guden Allah 40. Ovanför dessa bilder finns en bild på en stor bok skriven på svenska och på bilden finns även ett par knäppta händer och den bildtexten lyder: De kristnas heliga skrift heter Bibeln. Den berättar om Gud och Jesus. 41 De andra två fotografierna visar en bild av en moské med många torn med massa träd och en mur runt omkring. Att det är en moské som vi ser på bilden hjälper bildtexten oss att förstå. Det står: Islams tempel kallas moskéer. Tornen kallas minare ter. Den här moskén är mycket stor. 42 Den andra bilden är ett fotografi där åtta män sitter på golvet, de är alla barfota och har huvudbonader, alla tittar upp på en nionde man som står och troligen läser för de sittande männen, i hans händer syns en bok. Texten till bilden talar om för oss att: Det finns också små moskéer, som den du ser här bredvid. I alla moskéer finns en nisch som visar åt vilket håll den heliga staden Mekka ligger. 43 Den sista bilden är en tecknad bild av en moské, bredvid en text där en pojke pratar om sin syn på Islam. Bredvid den bilden står det: moské med minaret som beskrivning Analys Jag uppfattar boken som relativt modern, boken uppvisar inga förutfattade meningar utan vill föra fram alla religioner på ett neutralt vis. Jag tycker att det är positivt att författarna har valt att låta barn från de olika religionerna själva ha med sina berättelser och beskrivningar om deras egna religioner. Det gör att bilden av religionen blir mer trovärdig. Det är bättre att låta en muslim berätta om Islam än att låta en kristen som besökt ett Islamskt land återge sin uppfattning. Jag tror dessutom att eleverna som läste boken kunde uppskatta att läsa något som barn i deras egen ålder berättat, det var nog lättare för dem att ta till sig kunskapen om religionen då. Jag tycker att de var väldigt bra att författaren verkligen hade jobbat för att ta fram likheterna i de olika religionerna. Det överraskade mig faktiskt för jag trodde att synen på andra religioner under 60 talet var mer fyrkantig. I Lgr 69 står 40 My Bylock, Bertil Lunell, religionskunskap klassensbok åk 4 femettserien (Liber Stockholm 1971) s.8 41 M Bylock, B Lundell s.8 42 M Bylock, B Lundell s M Bylock, B Lundell s10 15

20 det att andra religioners folkliv skulle tas upp och det gör de genom pojkens berättelse i slutet av kapitlet. Det står även att det är viktigt att läraren tänker på att deras undervisning blir så objektiv som möjligt och att den kan uppfattas på olika vis beroende på elevernas bakgrund. Det tyckte jag boken löste bra genom att hela tiden jämföra med andra religioner som tillexempel att koranen fans på samma sida som bibeln, för att visa att religionerna är olika men ändå lika, som kapitlet i boken hette. Jag förstår varför författarna hade valt fotografierna och till dem tycker jag även att bildtexterna var passande. Däremot förstår jag inte varför en tecknad bild av en moskéfanns bredvid en text där en pojke berättar om sin egen syn på Islam. Speciellt inte när sidan innan hade haft en grundlig genomgång om vad en moské var. Det som jag också tänkte på är att alla människor på bilderna var män eller pojkar. Det fanns inga kvinnor i kapitlet om Islam. Jag undrar vad det skapar för uppfattning hos eleverna. Eftersom jag har begränsat mig till Islam har jag inte undersökt hur bilden av kvinnan ser ut i dem andra religionerna i boken Lgr 80 Människans frågor inför livet och tillvaron; Religionskunskap Mellanstadiet Livsfrågor, tro och etik: Hur olika etiska uppfattningar styr våra handlingar och våra ställningstaganden till olika livsfrågor, t ex om rätt och orätt, gott och ont, synen på människan och tillvaron. Betydelsen av en religiös tro när man på olika sätt i livet tar ställning till livsfrågor. 44 Undervisningen ska utgå ifrån elevens egna erfarenheter och aktuella händelser och företeelser och behandla aktuella personer i nutiden. Undervisningen ska innehålla Bibeln, t.ex. skapelseberättelsen, profeterna, Jesu möte med människor. Kyrkokunskap, t.ex. Petrus, Franciscus, Birgitta, Luther, och 1700 talet Personer, tänkesätt och livsmönster inom några samfund och religioner. Lämpliga sånger och psalmer Globen 1 Historia och Religion av Lindh, Blom och Söderberg Boken är indelad i en religionsdel och en historia del. Religionsdelen börjar med att elever från olika religioner likt kristendom, judendom och Islam får berätta om sin religion i en intervju. 44 Skolöverstyrelsen, Läroplan för grundskolan, allmän del(södertälje 1980)s Skolöverstyrelsen Lpo 80 s

21 Intervjun börjar med att pojken berättar att han heter Halim och att han har kommit som flykting till Sverige, han fortsätter med att säga att han är muslim och alltså tillhör religion Islam. Halim berättar att de som är viktigt när man är muslim är att man ska gå den rätta vägen. Det innebär att man inte ska röka, eller dricka sprit och så måste man vara snäll mot alla människor. Han säger att för honom är det en självklarhet att man reser sig för en gammal människa på bussen. På frågan vad Gud är för honom svarar han att: Han är god mot alla människor och det är han som gör att jag kan vara snäll mot andra. Jag kan förklara det så att utan Gud skulle hela världen bli mörk och ond. Jag kan inte tänka mig världen utan gud. 46 Han berättar att han egentligen ska be fem gånger om dagen, men det blir besvärligt i skolan. Men när han kommer hem har han en bönematta som han brukar be på och läsa böner från koranen, han ligger med huvudet mot Mecka som är muslimernas heliga stad. Jag vet var mecka ligger för de kan jag se på solen var den står på himlen berättar Halim. Vi har en månad varje år som vi fastar, den kallas ramadan fortsätter Halim, då får jag inte äta något fören solen har gått ner men sedan får vi äta mitt i natten. Det är ganska mysigt att gå upp klockan tre och laga mat. Jag får inte äta något i skolan heller, men det går faktiskt bra. Det finns viss mat som jag inte får äta och det är griskött och mat som innehåller blod. Det beror nog på att i varma länder trivs maskar i griskött och då är det inte bra att äta det spekulerar Halim Bildanalys Det bilder som finns i boken Globen 1; Historia och Religion om Islam är pojken Halims berättelse om hur han upplever sin religion. Till den texten finns en bild på Pojken Halim. Man ser bara en bild av hans huvud och en bit av hans axel. Han har en muslimsk huvudbonad och en skjorta på sig och ler lite försiktigt. Under bilden finns en kort text som är en muslimsk bön tagen ur koranen. I slutet av texten finns en flicka klädd i burka och ett stort vitt tygstycke, hon knäböjer på en matta, under bilden står det: Här ber Hara, Halims syster. Hon ligger på en bönematta med ansiktet vänt mot Mecka och har en bönemantel på sig. Bönemanteln håller undan hennes hår när hon böjer pannan mot mattan medan hon ber Analys Det som stod i läroplanen Lgr 80 att vi skulle undervisa om på mellanstadiet tar inte upp något specifikt om andra religioner, utan skolverket ville på 1980 talet att undervisningen i religion skulle 46 L Lindh, A Blom, B Söderberg, Globen 1 historia och religion (Gleerups, Malmö 1990)s L Lindh, A Blom, B Söderberg s.93 17

22 bestå av framförallt kyrkokunskap och kristendom. Men det finns tolkningsutrymme, det står att eleverna ska få undervisning om tankesätt och livsmönster från samfund och religioner. I läroboken finns det ett kortavsnitt om Islam och det är pojken som berättar om sin religion, det är allt som finns i denna bok i textform om Islam. Bilderna på den sidan som pojkens berättelse är relevanta. Den första bilden är på pojken som berättar och den andra bilden är på hans syster som ber. Det jag funderade över är varför de inte kunde fortsätta med pojken. Varför kunde det inte det vara pojken som bad på mattan, varför bytte dem till hans syster? Ville de visa både kvinnor och män inom Islam? Hur uppfattar eleverna att pojken har skjorta på sig och en huvudbonad och att flickan har en helt annan typ av kläder på sig? Det förklarade på bilden att flickan hade en bönemantel på sig men inte vad pojken hade för typ av huvudbonad. Jag tycker att det skulle varit bra med mer förklaringar om kläder och den saknar andra ämnen som också skulle kunna ses som relevanta i religionen. Boken saknar djup i religion och berättar bara yta. Men jag tycker ändå att den håller sig neutral utan några förutfattade meningar Lpo 94 Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att agera ansvarsfullt. Ett syfte med religionskunskap är att främja en öppen diskussion om frågor som rör tro och livsåskådning samt att skapa nyfikenhet och intresse för religion. Ämnet bidrar också till att fördjupa kunskaperna om och problematisera grundläggande demokratiska värden som människans egenvärde, människors lika värde och omsorg om de svaga. Ett syfte medämnet är att öka elevers etiska medvetenhet och därmed skapa en handlingsberedskap inför exempelvis demokrati-, miljö-, jämställdhets- och fredsfrågor. 48 Under rubriken ämnets karaktär och uppbyggnad finns det tre underrubriker dessa är livsfrågor och livstolkning, etik samt tro och traditioner. Under punkten livsfrågor är det meningen att eleverna ska få möjlighet att diskutera frågor om just livet och tillvaron oavsett ifall eleven är troende eller inte. Att medvetet och metodiskt diskutera livsfrågor hör till ämnets karaktär. 49 Under rubriken etik och tro ska eleven lära sig att: Betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv som ingår i ett personligt och livslång process. Etiska regler ska diskuteras med utgångspunkt i olika religioner och livsåskådningar. 48 Lpo 94, skolverkets hemsida 49 Lpo 94 18