Svar på remissen On the Education at SLU

Transkript

1 1(5) Institutionen för Anatomi, fysiologi och biokemi Eva Högström Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Box Uppsala Svar på remissen On the Education at SLU AFB har tagit del av utredningen On the Education at SLU och diskuterat dess innehåll vid två sammankomster för forskare/lärare vid institutionen. Enheten för Hippologutbildning lämnar sitt eget svar varvid vi inte berör detta program i vårt utlåtande. Programme boards AFB ser försiktigt positivt på utredningens förslag om ett samlat övergripande ansvar för grundutbildningen i form av en Central Education Board och ett antal Programme Boards, och att dessa ges det ekonomiska ansvaret för programmen. Samverkan över fakultetsgränser måste fungera bättre än idag där programstruktur och administrativa rutiner gör det mycket svårt att samverka över olika program både inom och mellan fakulteter. Vi ser en fara i att den totala omfattningen som föreslås för varje Programme Board är för stor. Enligt förslaget ska varje Programme Board ansvara för ramschema, kursutbud (med dito kursplaner) och ekonomi, för mellan sex till ca tjugo program, utifrån ett holistiskt perspektiv med studenternas inlärningsmål och samhällets behov i fokus. I förslaget till gruppernas utformning ingår fyra fakultetsrepresentanter. Även om dessa är heltidtjänster torde det kunskapsomfång som krävs vara övermäktigt. De beslut som fattas riskerar därmed att bli felaktiga. Som heltidsanställda blir dessa representanter också helt bortkopplade från sina institutioner och vad som händer inom forskar/lärarkollegiet. I övrigt föreslås två till tre representanter från studentgruppen respektive näringen. Hur ska man rekrytera ledamöter ur AFB, Box 7011, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Ulls väg 27 D-F

2 dessa två kategorier som är villiga att lägga den tid detta åtagande kräver? Vi anser att nuvarande struktur inom VH-fakulteten, med GUN och programvisa nämnder, är ändamålsenlig om den kompletteras med starkare mandat att styra över ekonomisk tilldelning inom programmen och krav på en övergripande pedagogisk uppföljning av respektive program, speciellt i tider av ekonomiska nedskärningar och flera förändringsprocesser. Vi stöder inte förslaget att varje Programme Board ska köpa lärarkompetens till kurserna från institutionerna. Det kan eventuellt fungera för ämnen som finns inom många discipliner och på flera orter i Sverige, då det kan finnas kunniga lärare att hämta från många ställen. Det har inte alls samma förutsättningar att fungera på SLU och det är påtagliga motsättningar i det som utredningsgruppen föreslår. Man lyfter fram att SLU ska bygga på den unika kompetens vi har som ett sektorsuniversitet och att vi är det enda universitet i Sverige som ger de program vi erbjuder. Hur ska man då säkra lärartillgången om man ska beställa lärare? Vi kommer aldrig att kunna ha forskande lärare inom alla de ämnesområden som vi måste kunna ge kurser inom. Om lärarna huvudsakligen är anställda vid institutionerna för att forska men även förväntas finansiera sig själva med en viss andel grundutbildning, vad händer om beställningen flyttas till en annan institution? Eller tvärtom, om den enda ämneskunniga läraren slutar eller har andra åtaganden, hur ska man då säkra kvalitet och lärartillgång? Det är också helt omöjligt att behålla lärarkompetens om man bara genomför kurser vartannat år. Hur ska relationen mellan den föreslagna organisationen och tjänstemän/gu-administration fungera? Vi antar att Programme Boards inte kan sköta all GU-administration för de program den skulle ansvara för. Ska dessa tjänster också köpas från institutionerna eller är det tänkt att Programme boards ska ha egna anställda administratörer? Utredningen betonar att utbildningsorganisationen ska vara helt frikopplad från fakulteter och institutioner. Detta skapar vattentäta skott mellan undervisning och forskning som effektivt motverkar all ambition att undervisningen skall vila på vetenskaplig grund och vara forskningsanknuten, vilket strider mot SLU:s strategidokument För att förankra den nya organisationen bland fakultetens lärare/forskare bör ledamöterna till Central Education Board och Programme Boards utses av denna grupp och inte tillsättas uppifrån. En organisation liknande den som föreslås i utredningen finns idag vid Uppsala Universitet. Där har ledningen valts av lärar/forskarkollegiet. Man har både positiva och negativa erfarenheter av grundutbildningsorganisationen och vi föreslår att representanter 2(5)

3 från SLU tar del av dessa innan beslut fattas. För mer information och kontaktuppgifter se bilaga. Programstruktur och lokalisation AFB stöder inte förslaget att de fem agronomprogrammen skall läsa tillsammans under ett eller två år i början av utbildningen. Detta har prövats tidigare och visat sig ge en alltför allmän utbildning på för låg nivå. Vi ser dock stora möjligheter till samverkan och samläsning mellan de olika program som listas under Programme Board for Veterinary Medicine, Animal Science and Veterinary Nursing. De grundläggande ämnen som vår institution undervisar i, biokemi, anatomi, histologi och fysiologi, är oftast obligatoriska och ges tidigt i utbildningen på dessa program. Dock måste eventuella gemensamma kurser tidigt i utbildningarna värderas mot effekter på programmets kvalitet och det kommer att finnas ett fortsatt behov av profilering inom respektive program. Det förslag VH:s fakultetsnämnd antagit till nytt ramschema för husdjursprogrammet inkluderar många av de förslag som denna utredning lyfter fram, bland annat färre kurser, mer samläsning, möjlighet till internationellt utbyte och att programnämnderna ska ta större ansvar för programmen. AFB stöder utökningen av agronomprogrammet till 300 hp om motsvarande medelstilldelning kan säkras. AFB kan tydligt se samverkansvinster med bland annat Husdjursprogrammet och Veterinärprogrammet om Etologi och Djurskydd- samt Djursjukskötarprogrammet flyttas från Skara till Uppsala. Det är dock viktigt att en omfattande konsekvensanalys genomförs som både omfattar den ekonomiska situationen och den pedagogiska. Nedläggning av program på en ort, parallellt med start av nya program på en annan, är omfattande processer som kräver extra resurser under dess genomförande. Genom att flytta ovanstående program till Ultuna borde man även uppnå en kvalitetshöjning på dessa program då kurser i specifika grundläggande ämnen kan ges av den institution som besitter just den ämneskompetensen. Viktigt att poängtera är att det för närvarande inte finns någon undervisnings-/forskningskompetens inom djuromvårdnad på Ultuna och att man i vidare diskussioner måste särskilja ämnena djuromvårdnad och veterinärmedicin. Vi vill understryka att stora förändringar på program och/eller ett utökat antal studenter inte kan genomföras utan att en utökad medelstilldelning till SLU säkrats för dessa förändringar. Avslutningsvis är det olyckligt att inte 3(5)

4 utredarna tagit mer kontakt med befintliga nämnder och råd inom grundutbildningen, då utredningen innehåller en del missförstånd och oklarheter som då kunnat undvikas. Lena Holm, prefekt Elisabeth Persson, studierektor 4(5)

5 Bilaga till AFBs svar på remissen On the Education at SLU Inst. för biologisk grundutbildning (IBG) ca 35 anställda. Tillhör Teknisknaturvetenskapliga fakulteten Administrerar följande program: Masters: Bioinformatik, Biologi, Molekylärbiologi, tillämpad bioteknik Kandidater: Biologi/molekylärbiologi Civ Ing: Molekylär bioteknologi Lärarutb: Grundlärare, Ämneslärare samt uppdragsutb. och ett stort antal fristående kurser. Driver två fältstationer som används i utbildning och forskning 1299 registrerade studenter denna termin (duplikat kan förekomma) Styrelsen väljs från lärarna av lärarna. Studierektorsråd som deltar i styrning/rådgivning Kontaktpersoner vid EBC Prefekt: Torgny Persson, torgny.persson@ibg.uu.se Studierektor: Ingela Frost, ingela.frost@ibg.uu.se Kursadm.: Elsbeth Scholtes, elsbeth.scholtes@ibg.uu.se 5(5)

6 HGEN, Till: VH-fakulteten Institutionen för husdjursgenetik Remissvar angående utredningen On the Education at SLU Institutionen för Husdjursgenetik (HGEN) har tagit del av innehållet i utredningen On the Education at SLU och lämnar härmed följande remissvar. Övergripande HGEN anser att nu när alla utbildningar ändå revideras bör SLU passa på att planera för utbildning för en hållbar utveckling på allvar. Om detta verkligen ska komma in i utbildningarna på ett bra sätt så måste det planeras från början i de eventuellt nya och reviderade program som skapas. HGENs utlåtande om Division of responsibilities within SLU HGEN ställer sig positivt till förslaget om en separat struktur för grundutbildning vid SLU, där det finns en central nivå inom SLU som har det övergripande ansvaret för grundutbildningen. HGENs utlåtande om Efficiency of resources HGEN ser positivt på att SLU strävar efter att effektivisera kursutbudet. Idag ingår liknande och i vissa fall nästintill identiska kursmoment i flera olika kurser på olika program. Det är ineffektiv användning av resurserna. Det finns stor potential för samläsning av vissa kurser mellan olika program och i de fall studentgrupperna blir för stora för att kunna läsa vid samma kurstillfälle kan kursen ges två gånger om året och samma kursplan användas. Det skulle vara mycket effektivare att t ex ge samma kurs en gång på hösten och en gång på våren istället för att ge en kurs på hösten och en annan snarlik kurs på våren. Att erbjuda kurser vartannat år är olämpligt. Flera utbildningsprogram är 2- och 3-åriga. Det blir ytterst svårt att inom dessa program hitta möjlighet att läsa kurser som bara ges vartannat år. HGENs utlåtande om Programme Boards at SLU HGEN ser stora fördelar i att SLU tar ett övergripande centralt ansvar för 1

7 grundutbildningsfrågorna. Många frågor som nu hanteras internt på fakulteterna skulle behöva lösas på en högre nivå. Det är en god idé att lägga det ekonomiska ansvaret för program i en nämnd som också ansvarar för programmets utformning. Vi ser emellertid också att en risk med den starka centraliseringen som föreslås är att beslut fattas för långt från dem som har nödvändig detaljkunskap om specifika förutsättningar på olika program. I en ny struktur måste de som fattar beslut om kurserna ha god kunskap om de olika programmen. Det måste också finnas en tydlig struktur för hur institutionerna kan föra upp förslag om förbättringar av utbildningen. HGEN ställer sig frågande till varför utredningen föreslår ett sammanslaget eller starkt samordnat agronomprogram men ändå föreslår att det ska hanteras av olika programnämnder. Vi kan inte se hur detta skulle kunna fungera på ett bra sätt. Eftersom HGEN inte vill se ett sammanslaget agronomprogram så är emellertid uppdelningen av agronomerna i olika programnämnder inget problem om också en förbättrad struktur för samarbete mellan de olika agronomprogrammen skapas. HGENs utlåtande om Programme structure and location HGEN delar inte utredningens förslag om att fokusera på yrkesprogrammen och enbart ha kandidat och masterprogram som biprodukter till dessa. HGEN ser hellre att SLU redan nu tar steg mot att fokusera på kandidat + master som huvudspår och att yrkesexamina kan tas ut inom dessa program. Om det på lång sikt är en struktur med kandidat + master som önskas så är det en onödig omväg att först på kort sikt fokusera enbart på yrkesprogrammen (med kandidat och master enbart från kurser som redan finns inom yrkesprogrammen). Som steg på vägen mot en struktur med kandidat + master bör SLU behålla både yrkesprogram och kandidat och masterprogram. HGENs utlåtande om Long Professional Agronomist Programmes HGEN anser inte att de fem agronomprogrammen bör slås samman. HGEN ser inte heller någon fördel med separata agronomprogram med samläsning det första eller de två första åren. Vi tror att SLU skulle förlora studenter på detta eftersom t.ex. de som söker till husdjursagronom främst gör det för att de har ett djurintresse och inte pga allmänt lantbruksintresse. Om de presumtiva studenterna skulle behöva vänta flera terminer innan de får inrikta sig på husdjur så är risken mycket stor att de istället söker sig till andra program, t.ex. biologiprogram vid andra universitet. En annan uppenbar risk med ett ihopslaget agronomprogram eller omfattande samläsning i början av separata agronomprogram är att studenterna inte hinner få tillräcklig fördjupning i sin inriktning för att vara attraktiva på arbetsmarknaden. En ökad samläsning mellan de olika agronomprogrammen skulle även innebära en minskad samläsning med kandidatprogram och masterprogram. Vad gäller husdjursagronomerna samläser de nu med kandidatprogrammet i husdjursvetenskap under de tre första åren och delvis med masterprogrammet i Animal Science. Istället för ett gemensamt agronomprogram ser HGEN hellre en utveckling där utöver dessa samarbeten även gemensamma kurser ges tillsammans med veterinärprogrammet, och om de skulle flyttas upp från Skara kandidatprogrammet i etologi och djurskydd och djursjukskötarprogrammet. 2

8 I dagsläget samarbetar de olika agronomprogrammen på såväl grundnivå som avancerad nivå. Det är viktigt med interaktioner mellan de olika agronomerna och vid fortsatta separata agronomprogram bör detta samarbete naturligtvis fortsätta och utvecklas. HGEN stödjer förslaget att agronomexamen skall omfatta 5 år. Med denna extra termin kommer många önskemål och krav från såväl SLU, studenter som näringsliv att kunna tillgodoses. En sådan termin skulle kunna nyttjas till ett utökat samarbete mellan programmen. HGENs utlåtande om Animal Welfare and Veterinary Nursing Vad gäller djursjukskötarprogrammet så har HGEN i dagsläget ingen undervisning på det programmet och har därför inga specifika kommentarer kring det programmets framtid. Rent principiellt kan vi dock inse att det borde finnas möjligheter till samordningsvinster i att förlägga veterinärprogrammet och djursjukskötarprogrammet på samma utbildningsort. På kandidatprogrammet i Etologi och djurskydd ger HGEN nu en kurs i genetik och avelsarbete. Det programmet har mycket gemensamt med kandidatprogrammet i husdjursvetenskap i Uppsala och agronomprogrammet-husdjurs tre första år. Om kandidatprogrammet i Etologi och djurskydd skulle flyttas till Uppsala finns det mycket goda möjligheter att planera kurserna så att kandidatprogrammet i Etologi och djurskydd kan samläsa de första två åren med kandikandidatprogrammet i husdjursvetenskap i Uppsala och agronomprogrammet-husdjurs två första år. Vissa grundläggande kurser (tex nuvarande livsvetenskaplig grundkurs för husdjursagronomer/husdjurskandidater och biomedicinsk baskurs för veterinärerna) under de första åren kan säkert samordnas även mellan alla fem programmen eller i alla fall fyra av programmen: veterinärprogrammet, djursjukskötarprogrammet, kandidatprogrammet i husdjursvetenskap, agronomprogrammet-husdjur och kandidatprogrammet i Etologi och djurskydd. Antagningskraven för kandidatprogrammet i etologi och djurskydd och djusjukskötarprogrammet kan då behöva ses över. Även om det totala studentantalet skulle bli för stort för att det skulle vara praktiskt genomförbart att undervisa alla studenterna vid samma tillfälle så kan kursen ges två gånger per läsår, där olika program läser vid de olika tillfällena och samma kursplan användas. De goda kontakterna som SLU i Skara har med näringen är dock något som skulle förloras vid en flytt av programmen och det måste förstås vägas mot fördelarna. HGENs utlåtande om Equine Study programmes Hippologprogrammet har idag få studenter på varje ort och HGEN ser fördelarna med att samordna dem till en ort. HGEN delar utredningens slutsats att Strömsholm är en lämplig ort då det finns en stor och aktiv ridverksamhet där (både hopp-, dressyr-, fälttävlan och islandshästar). Det finns också tillgång till många travbanor i närheten vilket skulle kunna utnyttjas av travinriktningen. Dessutom ligger Strömsholm närmast Uppsala vilket gynnar samordning av kursutbud och lärarinsatser. 3

9 HGENs utlåtande om International student exchange HGEN ser stort värde i internationella utbyten. Både utresande och inkommande studenter berikar utbildningen. Idag har SLU svårt att ta emot utbytesstudenter på grundnivå eftersom de flesta kurser på grundnivå ges på svenska. HGEN anser att ett viktigt sätt att underlätta för utbyten är att ge fler kurser på engelska. Det behöver dock göras noggranna övervägningar om vilka kurser som skall ges på engelska eftersom många produktionsinriktade kurser främst tar upp svenska förhållanden och det är därför svårt att hitta relevant litteratur på engelska. HGENs utlåtande om APPENDIX 1 Programme Boards and Budget Model Gemensamma modeller för tilldelning av resurser för grundutbildningen är bra men modellen som ska användas behöver utredas noga så att önskade effekter uppnås. Budgetmodellen som skisseras i utredningen är en linjär modell där resurserna stiger linjärt med antalet studenter (eller studentgrupper som det skrivs). HGEN anser att det inte är rimligt med en så enkel linjär modell utan vill hellre se en modell med en baskostnad + en rörlig del som beror på antalet studenter. HGENs utlåtande om APPENDIX 2 Programme Boards and Programmes Kandidatprogrammet i husdjursvetenskap saknas i programnämndsuppställningen i appendix 2. Däremot ingår ett masterprogram i Animal Breeding and Genetics, som vi antar är det Erasmus mundusprogram som HGEN nu har i samarbete med andra europeiska universitet. Med vänlig hälsning Erling Strandberg, prefekt vid institutionen för husdjursgenetik 4

10 1(5) DNR: Dubbelklicka här för att ändra Institutionen för husdjurens miljö och hälsa HMHs synpunkter på rapporten On the Education at SLU.Remissvar Det är även positivt att utredningen lyfter fram vikten av att öka användandet av tekniska hjälpmedel vid både undervisning och möten för personal. Utredningens påpekande om utbildningarnas styrning organiserades om så att ekonomi och kvalitetsansvar följs åt ser HMH som mycket klokt. Detta förslag bör genomföras för utbildningarnas och SLUs bästa. Utredningen föreslår att SLU:s fyra husdjursutbildningar SLU samordnas två och två. HMH håller med om att detta kan vara resurseffektivt, men föreslår att de två kandidatprogrammen Etologi och djurskyddsprogrammet (EoD) och Djursjukskötarprogrammet samordnas med varandra och blir kvar i Skara, medan de två längre idag Uppsalabaserade utbildningarna för veterinär och husdjursagronom samordnas för sig. En grundlig ekonomisk beräkning av sammanslagning av de två kandidatprogrammen i Skara visar på en årlig besparing av 3,7 mkr (se bilaga 3) och en rimlig uppskattning är att en än större besparing kunde erhållas genom samordning av de två längre programmen. HMH ifrågasätter förslaget att samordna agronom/husdjurskandidatprogrammen med EoD. EoD är idag starkt profilerat och har ett högt söktryck samt hög anställningsbarhet hos studenterna. Att urvattna programmet genom att ta bort dess klara profilområden djurskydd, etologi och bevarandebiologi skulle starkt minska studenternas möjlighet att få de arbeten man får idag och möjligen påverka söktrycket negativt. HMH efterlyser ett detaljerat underlag för beräkning av kostnaderna för att flytta utbildningarna jämfört med att behålla och utveckla på respektive orter. Utbildningarna i Skara har alltid hållit en låg kostnad, men har på senare år blivit än mer kostnadseffektiva. När det gäller DSS så bedrivs en stor del av undervisningen i samarbete med kliniker runt om i landet, men till stor del på Skara djursjukhus som omfattar både smådjur och häst och är beläget på campus. Timpriset på djursjukhuset är 810 kronor för studiebesök, radiologiundervisning och demonstrationer medan praktikperioderna ersätts med 1500 kronor per student och vecka (standardavtal). För att kunna jämföra kostnader för VH-fakultetens utbildningar samt i viss mån SLUs övriga utbildningar bifogas bilaga 1 med statistik. Här finns bland annat uppgifter om kostnader för kliniskt träningscentrum (KTC) på campus i Skara. SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se

11 HMHs synpunkter på rapporten On the Education at SLU.Remissvar HMH drar slutsatsen att med tillgängligt underlag så kan man inte styrka att det skulle innebära någon ekonomisk besparing att flytta utbildningarna, underlaget pekar i stället på en kostnadsökning. HMH kan, förutom att det är omöjligt att se hur den ekonomiska besparingen görs, ej heller se att det professionmässigt är självklart att djursjukskötare och veterinärer vinner på att samläsa. HMH har gjort en sökning på veterininary nursing education. En översiktlig analys av de första utbildningar som kom upp i sökningen visar följande. Vid College of Animal Welfare djursjukskötare på tre nivåer inklusive kandidatnivå, men inga veterinärer. Vid Otago Polytechnic på Nya Zeeland utbildas djursjukskötare och sjuksköterskor, men inte veterinärer. University of Bristol och deras Veterinary School i Langford utbildar både veterinärer och djursjukskötare, men av deras utbildningsplaner (se bilaga) framgår att samläsning enbart är möjlig när det gäller en kurs i fysiologi. Samma sökning borde göras på veterinary technology som är benämningen på djursjukvård i ffa USA. Detta har inte tiden medgivit varför HMH enbart hunnit granska Michigan State University College of Veterinary medicin, där utbildningsplanen för Veterinary Technology vid en granskning bara verkar medge samläsning när det gäller klinisk fysiologi. Drar vi paralleller till humanvården finns det oss veterligen inga sjuksköterskeutbildningar som samläser med läkarutbildningen. Vårdvetenskap är att betrakta som ett eget ämne, skiljt från veterinärmedicinen. Den legitimation som djursjukskötarna nu erhåller är ett bevis på detta. I Skara håller vi på att bygga upp ett kompetenscenter med forskning inom ämnet vårdvetenskap för djursjukvård. Vid en eventuell flytt av DSS befarar vi att detta arbete får starta om på ruta ett igen då det är troligt att en stor andel av nuvarande lärare, forskare och doktorander väljer att inte flytta med. För utbildningsplaner från Bristol University och Uppsala universitet se bilaga 1. Slutsatsen HMH drar här är att det verkar ovanligt att veterinärer och djursjukskötare samläser, liksom läkare och sjuksköterskor, varför de fördelar med samläsning som utredningen inte specificerar kan ifrågasättas. Det är långt ifrån självklart att den goda anda och utbildningsmiljö som finns i Skara kan bibehållas i Uppsala. I Skara har vi implementerat användandet av problembaserat lärande i båda våra kandidatprogram. Problembaserat lärande används inte vid något annat av VH-fakultetens utbildningsprogram, vilket gör att det är troligt att den pedagogiska anda som finns i Skara dör ut med en eventuell flytt av programmen. HMH drar slutsatsen att den pedagogiska miljön inte nödvändigtvis gynnas av en flytt till Uppsala utan att kompetenstapp i kombination med den traditionella pedagogik man använder sig av där i stället riskerar att försämra den pedagogiska miljön för studenterna. 2(5)

12 HMHs synpunkter på rapporten On the Education at SLU.Remissvar Utredningen påpekar i förbifarten att man behöver undersöka möjligheter till studiebesök i Uppsala. En av de stora arbetsmarknaderna för EoD-studenterna är Länsstyrelserna där man får arbete som djurskyddsinspektör. Lantbruksnäringen har länge kritiserat djurskyddskontrollen för bristande kompetens just vad gäller lantbruksdjur och detta har EoD tagit fasta på. Studenterna ska, vid examen, ha kompetens om förutsättningarna för att hålla produktionsdjur. De ska ha tränat kommunikation med djurägare, inklusive lantbrukare. För att ytterligare bygga på detta förtroendekapital, som i framtiden leder till en ännu bättre dialog mellan de som utför djurskyddskontrollen och de som blir kontrollerade sitter representanter för LRF i programnämnden för Etologi och djurskyddsprogrammet. Det är av yttersta vikt att kompetensen inom lantbruksdjur inte äventyras för dessa studenter! Därför är frågan om studiebesök och personlig kontakt med branscherna inget man kan ta lätt på. Nedan följer en tabell med exempel på studiebesök som genomförs idag och vilka konsekvenser det kan få om man flyttar utbildningarna. Tabell med exempel på studiebesök i Skara respektive Uppsala. Observera att studiebesöken i Skara är etablerade sådana medan de i Uppsala bara anger besättningar som ligger så nära som möjligt. Källor Eniro, Jordbruksverket, Länsstyrelsen Uppsala län, Svenska djurhälsovården samt Svenska Ägg. Studiebesök Avstånd Skara Restid Skara Avstånd Uppsala Restid Uppsala Fiskodling Skara-Forshem 31 km 31 min Ultuna- Heby 53 km 56 min Värphöns Skara-Vara 41 km 34 min Ultuna-Björklinge 40 km 28 min Slakteri Skara 5 min (cykel) Ultuna Lövsta, min km Försöksdjur Skara-Mölndal h 37 min Ultuna-BMC Kort (traditionella) km cykelavstånd Försöksdjur (lantbruksdjur) Skara-Götala 3 km 10 min (cykel) Ultuna-Lövsta, 29 km 31 min Djurpark Skara-Borås 109 km 1 h 35 min Ultuna-Furuvik h 20 min km Ultuna-Skansen min (bil) Smågrisproduktion Skara-Kvänum 23 km km 23 min Ultuna Mångsbo 19 km. För större gårdar minst 80 km. 27 min Slaktgrisproduktion Skara N.Vånga 2022 min km Ultuna Örsundsbro 40 km 47 min Mjölkproduktion Skara flertal inom 15 min (cykel) Ultuna-Almunge 29 cykelavstånd km Slaktkyckling Skara-Götene, 15,5 restid 13 min Västmanlands län km närmast Minkgård 5 km 10 min finns inga i Uppsala län 31 min Hästhållning Active stable Skara-Nossebro 56 km 51 min Inget funnet i Uppsala län 3(5)

13 HMHs synpunkter på rapporten On the Education at SLU.Remissvar Hjorthägn Skara-Edsvära 30km 33 min Inget funnet i Uppsala län I Västra Götaland finns flest nötkreatur av alla landets län, detta gäller både mjölkkor och växande nötkreatur. Det är bara dikorna som är flest i Skåne och här ligger Västra Götaland på andra plats i landet. Detta gäller också antalet hästar och grisar, medan flest får finns i Västra Götalands län. Även fjäderfä finns det gott om i regionen, då Västra Götaland kommer på tredje plats efter Skåne och Östergötland. Beträffande slaktkycklingbesättningar finns det inga alls norr om Mälaren. Det som är intressant för Västra Götaland är just mångfalden, blandningen av extensiv och intensiv drift och att det finns en stark koncentration i just Skaraborg. Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2012 med livsmedel (Sveriges officiella statistik, Jordbruksverket och Statistiska Centralbyrån). 4(5)

14 HMHs synpunkter på rapporten On the Education at SLU.Remissvar Eftersom djurhållande lantbruk är på väg att försvinna i Uppsalaområdet måste SLU planera för att långsiktigt kunna upprätthålla de utbildningar som omfattas av lantbrukets djur. En större del av veterinärutbildningen kunde i framtiden lämpligen förläggas till Skara. I den senaste (E.A.E.V.E. Report 2007) utvärderingen av veterinärutbildningen (som utredarna överhuvudtaget inte nämner) påpekas behovet av mer kontakt med animal husbandry och att students must have sufficient exposure in up-to-date farm animal production technologies (milk, beef and pigs) to be able to analyse factors influencing animal helath and product quality. Utredarna skriver vidare There is a real concern with the decreasing amount of cattle farms in the Uppsala region och It is questionable whether each student gets enough hands-on clinical teaching. Detta är skrivet av den organization, E.A.E.V.E., som har att inspektera veterinärfakulteter i EU för att tillse att de möter de examinationskrav som råder generellt i EU. Mot denna bakgrund är det intressant att konstatera att även Högskoleverket framfört kritik mot SLU på denna punkt. Vi föreslår således att en del av den kliniska lantbruksdjursutbildningen på svin/fjäderfä respektive idisslare (mjölk, nöt- och lammkött) förläggs till Skara med omkrets. Falltillgången i Skara med omkrets möjliggör att studenterna kan arbeta i mindre grupper och att totalt fler besättningsutredningar kan göras. Restiden förkortas också vilket ytterligare bidrar till att öka utbytet. Detta genomförs med undervisningsvana lärare i för studenterna skräddarsydda men verklighetsbaserade situationer. Våra nätverk omfattar förutom mycket goda kontakter med djurägarna i området också konstruktivt samarbete med Växa Sverige, Svenska Djurhälsovården, Viking Genetics och flera lokala slakterier. Institutionen har en gedigen kompetens vad gäller klinisk hälsovård inom fjäderfä, svin och mjölkproduktion och även vad gäller utfodring av nötkreatur och får. HMH drar slutsatsen att den täta koppling undervisningen idag har är mycket svår att upprätthålla om utbildningarna flyttas. De utbildningarna som idag finns i Uppsala borde i stället bedriva praktiska moment med levande djur i större utsträckning i Skara. Skara HMHs ledningsgrupp genom Jenny Yngvesson 5(5)

15 HMH studenter och program Totala Hyra KTC U-lokaler Kontor Total hyra kostn/student Totala kostnader År DSS TUVE DSS TUVE DSS TUVE KTC KTC/DSS st DSS TUVE EoD DSS TUVE EoD prog utfall Studenter Personal DSS TUVE EoD DSS TUVE EoD HMH exkl Uppsala HMH inkl Uppsala Kontors hyra Hyra/me darb/år ,1 65, ,4 1,2 9,2 48,5 63, ,7 0,9 11,8 47,4 62, ,5 47,9 58, ,5 1 11, , ,7 52,5 Antal studenter är beräknade med 40 studenter per år och program Studenter VH 2013 HST 2013 GU Uppdrag* anslag* anslag/hst anslag/student I kostnaderna ingår fler studenter t.ex de som läser fristående kurser, övriga kurser HUV % 95,6 11% % Hgen 103,2 6% 73,3 8% % Beräkningar för 2012 är prognostiserade utifrån utfall okt 2012 AFB % 127,9 15% % BVF 218,4 13% 153,3 18% % I kontorshyran ingår kontorsrum, allmänna utrymmen, mötesrum KV 401,2 24% 158,8 18% % HMH % 257,4 30% % I totala hyran ingår även KTC, hygienlokalen, Götala. Alla hyreskostnader exklusive HMH Uppsala 1681,8 866, *Prestations uppdrag exklusive hippologen Studenter SLU HMH externfinansieringsgrad inom FO ext.fin av tot intäkter extern fin/anslag LTJ % ,5 1,2 NL % ,6 1,15 S % ,2 1,28 VH % ,7 1, ,3 1,52 Hyra exkl Uppsala tkr Totalhyra/ medarb/å r

16 University of Bristol Course structure Vets Year 1: Year 2: Year 3: Year 4: Year 5: Anatomy 1 Animal Management Biochemistry Physiology 1 Professional Studies 1 Anatomy 2 Animal Health and Husbandry Parasitology and Environmental Science Pharmacology and Therapeutics Physiology 2 Professional Studies 2 Microbiology Pathology Pharmacology and Therapeutics Basic Clinical Science Farm Animal Science Companion Animal Science Veterinary Public Health Professional Studies 3 Pathology Veterinary Public Health Farm Animal Science Companion Animal Science Professional Studies 4 Clinical rotations in Farm Animal Science and Companion Animal Science Elective study Professional Studies 5

17 Course structure Veterinary nurses Year 1: Year 2: Year 3: Year 4: Anatomical Science 1A and 1B Physiology 1 Principles of Animal Care and Nursing Primary Nursing and Communication Pre-Clinical Science Diagnostics and Treatment Anaesthesia and Fluid Therapy Application of Veterinary Nursing Care Surgical Nursing and Theatre Practice Veterinary Anatomy Plus one of the following: Physiology 2 Cellular and Molecular Pathology with Infection and Immunity 42 weeks placement in first opinion and referral practice Veterinary Practice Management Welfare and Ethics (compulsory) Research Project (compulsory) Plus three units chosen from five options including: Advanced Medical Nursing Advanced Surgical Nursing Advanced Anaesthesia and Analgesia

18 Kurser Sjuksköterskeprogrammet Uppsala universitet Termin 1 Omvårdnadens innehåll och metoder I 15 hp Anatomi och fysiologi 15 hp Termin 2 Omvårdnadens innehåll och metoder II 12 hp Kommunikation, reflektion och handledning 7,5 hp Farmakologi 6 hp Klinisk mikrobiologi 4,5 hp Termin 3 Omvårdnad och medicinsk vetenskap (OMV) inom medicinsk vård 30 hp Termin 4 OMV inom folkhälsoarbete och öppen hälso- och sjukvård 10,5 hp OMV inom gynekologisk, obstetrisk och pediatrisk vård 12 hp OMV inom psykiatrisk vård 7,5 hp Termin 5 OMV inom kirurgisk vård och akutsjukvård 22,5 hp Vetenskaplig metodik 4,5 hp Examensarbete 15 hp (3 hp på termin 5) Termin 6 Examensarbete 15 hp (12 hp på termin 6) OMV inom geriatrisk vård och äldreomsorg 10,5 hp Organisation och pedagogiskt ledarskap 7,5 hp Kurser läkarprogrammet Uppsala Universitet Termin 1 Medicinsk introduktionskurs Cirkulation och respiration Kommunikation, nerver och psyke Energi- och näringsbalans Professionell utveckling I Termin 2 Tillväxt och degeneration Homeostas och endokrin reglering Professionell utveckling II Termin 3 Klinisk anatomi och rörelselära (KARL) Neurobiologi, homeostas och intervention Professionell utveckling III

19 Termin 4 Attack och försvar Professionell utveckling IV Integrering I Termin 5 Klinisk medicin I: Integrering prekliniska/ kliniska ämnen II Propedeutik Akutsjukvård/hjärta/kärl I/ lungmedicin/geriatrik Ledarskapsutbildning Termin 6 Klinisk medicin II: Integrering prekliniska/ kliniska ämnen III Hjärta/kärl II/magtarm/anestesi och diagnostik Integrering prekliniska/ kliniska ämnen IIII Termin 7 Klinisk medicin III: Integrering prekliniska/ kliniska ämnen V Rörelse/ortopedi/hud- och ledsjukdomar/ endokrinologi/ metabolism Integrering prekliniska/ kliniska ämnen VI Termin 8 Klinisk medicin IV: Urinvägarnas sjukdomar/biokemiska laboratorieanalyser och tumörsjukdomar/infektioner/ mikrobiologi integrering VII Klinisk medicin V: Integrering prekliniska/ kliniska ämnen VIII Neurologi Termin 9 Forts. Klinisk medicin V: Psykiatri/ögon/ÖNH Integrering prekliniska/ kliniska ämnen VIIII Barnets och kvinnans hälsa I Termin 10 Professionell utveckling Barnets och kvinnans hälsa II Självständigt arbete (15 hp) Termin 11 Valbar period Självständigt arbete (15 hp) Akutsjukvårdsfall/professionell utveckling/ledarskapsutbildning/ allmänmedicin fall

20 Förslag till samordning av kandidatprogrammen i Djuromvårdnad & Etologi och Djurskydd Höst Vår Period 1 Period 2 Period 3 A B A B A B A Period 4 B Åk 1 Djurhållning, djurhantering och utfodring 15 hp Etologi och antrozoologi, 5 hp Mikrobiologi & Smittskydd10 hp Praktisk försöksdesign och databearbetning 10 hp Anatomi och fysiologi, 10 hp Genetik, avelsarbete & djurskydd, 10 hp Åk 2 Kommunikat ion med djurägare, 5 hp Etologi med inriktningsmöjligheter, 15 hp DOVIS & Vårdhygien, 25 hp Djurskydd och författningskunskap, 10 hp DOVIS, inkl. anestesiologi och operationssjukvård, 20 hp Evolutionsbiologi och systematik,15 hp VFU, 10 hp Djurhållning, djurhälsa och smittskydd, 15 hp Åk 3 VFU, 15 hp DOVIS med specialisering anestesiologi, nutrition eller rehab., 15 hp Arbetsplanering inom djursjukvård, 15 hp Vårdhygien,15 hp Examensarbete, 15 hp Djurmiljö, 15 hp Etologi, (avancerad), 15 hp Djurskydd, kontroll och bedömning, 15 hp Djurskydd, välfärd och etik (avancerad) 15 hp Bevarandebiologi, 15 hp Antrozoologi, 15 hp Valbara kurser Krav för legitimation djursjukskötare

21 HUV, Till: VH- fak Institutionen för husdjurens utfodring och vård Utlåtande angående utredningen On the Education at SLU Institutionen för Husdjurens utfodring och vård (HUV) har tagit del av innehållet i utredningen On the Education at SLU och lämnar härmed följande utlåtande. HUVs huvudsakliga utbildningsansvar idag HUV presterar i storleksordningen 100 HST per år. Den absoluta majoriteten av uppdraget ligger inom Agronomprogrammet-Husdjur, Kandidatprogrammet i Husdjursvetenskap (HSV) och Masterprogrammet i Animal Science (AS). HUV har under de senaste åren kämpat med att hålla en tuff undervisningsekonomi i balans. Svårigheterna i ekonomin har till stor del sitt ursprung i ett alltför stort antal små kurser med relativt få deltagare kombinerat med krympande resurser. Den beslutade förändringen av ramschemat Fakultetsnämnden har tidigare beslutat om att genomföra en revidering av ramschemat för de tre husdjursprogrammen i Uppsala. Det nya förslaget på ramschema var planerat att igångsättas hösten 2013 men har på grund av pågående utredningar blivit lagt på is och planeras nu att genomföras hösten Förändringen innebär i stort att antalet kurser reduceras kraftigt och att de tre programmen får mycket tydligare profileringar (se bild 1 för grundnivån). Årskurs Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 1 Introduktion Djurbiologi 1 Djurbiologi 2 Djurbiologi 3 2 Anatomi och Fysiologi Avel Nutrition Etologi och djurskydd 3 Specialisering Specialisering Specialisering Kandidatarbete Bild 1. Det av fakultetsnämnden beslutade ramschemat för grundläggande nivå i husdjursvetenskap. Den nya strukturen innebär att Agronomprogrammet-Husdjur och Kandidatprogrammet-HSV samläser de två första åren. Under årskurs 3 sker en specialisering där agronomer fokuserar på lantbrukets djur medan kandidater ges ett fokus på främst sport- och sällskapsdjur. Agronomer fortsätter därefter sitt program med 40hp samläsning med övriga agronomprogram samt fördjupningskurser och examensarbete. Kandidatstudenterna kan söka till vidare studier på Masterprogrammet-AS som enligt samma fakultetsbeslut föreslås få 3 profiler (Nutrition och produktionsbiologi, Genetik och avel samt Etologi, välfärd och djurmiljö). 1

22 Kort om utredningen Utredningsgruppen har under utredningens gång inte tagit kontakt med institutionen för att diskutera bakgrunden till de förslag som ges i utredningen. Detta är beklagligt! Flera missförstånd och otydligheter hade troligen kunnat undvikas om utredningsgruppen hade haft en sådan kommunikation med institutionerna. Utredningen ger många uppslag till diskussion och ger som sådan en stimulerande möjlighet att diskutera utveckling och förbättring av grundutbildningen. HUV hade gärna sett att utredningen tydligare hade fokuserat på olika sätt att stimulera en ökad samordning och bättre ekonomi genom SLU-gemensamma system och strukturer. Utan en gemensam struktur (t.ex. ramschemastruktur) försvåras möjligheten till samordningsvinster. HUVs utlåtande om Efficiency of resources HUV ser positivt på att SLU strävar efter att effektivisera kursutbudet. Samläsning mellan t.ex. generella program och yrkesprogram bör uppmuntras, speciellt på grundnivå. Undervisningen kan troligen effektiviseras genom att grundläggande kurser kan användas i flera liknande utbildningsprogram. I de fall samläsning inte kan genomföras kan man se över möjligheten att utnyttja samma kursplan och därigenom standardisera och effektivisera kursutbudet. Kursutbudet bör göras effektivare genom att sträva efter större kursmoduler. Många och små kurser kostar betydligt mer än färre, men större, kurser. Ett gemensamt modulsystem baserat på större kurser (t.ex. 15hp heltid) skulle ge bättre möjlighet till samarbeten mellan SLUs utbildningsprogram. Det skulle också resultera i färre kurser totalt samt bättre förutsättningar att få ekonomi i grundutbildningen. Att erbjuda kurser vartannat år är troligen inte en önskvärd lösning. Flera utbildningsprogram är 2- och 3-åriga. Det blir ytterst svårt att inom dessa program hitta möjlighet att läsa kurser som bara ges vartannat år. HUVs utlåtande om Programme Boards at SLU HUV ser positivt på att SLU tar ett samlat ansvar för grundutbildningsfrågorna. På så sätt hoppas man kunna stimulera till samsyn och samarbeten mellan fakulteterna. En övergripande grundutbildningsnämnd på SLU-nivå är därför önskvärd. HUV ställer sig däremot tveksam till förslaget att endast fyra ämnesorienterade programnämnder ska ges ansvaret för utvecklingen och driften av programutbudet. Beslut som rör detaljer inom utbildningsprogram bör tas av en nämnd med ett mer specifikt ansvar för endast ett eller några närliggande program. HUV ser gärna att de fyra föreslagna programnämnderna ersätts med ett större antal specifika programnämnder med större kunskap om de enskilda programmen. De fem agronomprogrammen föreslås även i framtiden ligga under olika programnämnder. En sådan lösning kräver att samarbetet mellan dessa program koordineras centralt, genom t.ex. rådet för agronomprogrammen (RAG). HUVs utlåtande om Programme structure and location Utredningen fastslår att lärarkompetensen skiljer sig mellan yrkesprogram och mer generellt vetenskapligt orienterade program. Det finns stor anledning att ta detta på allvar. Om SLU ska hävda sig som ett sektorsuniversitet med excellenta yrkesprogram behöver det finnas en lärarkår som tillåts kompetensutveckla sig inom dessa, mer tillämpade områden. Utredningen ställer sig något tveksam till den tydliga samläsningen mellan yrkesprogram och masterprogram som ofta förekommer vid SLU. Vi förstår denna oro. Yrkesprogram har i regel ett 2

23 större behov av tillämpningar än vad generella och vetenskapligt inriktade masterprogram har, vilket bör beaktas när man planerar för samläsning. Utredningen pekar på att generella kandidatprogram ofta hamnar i skuggan av yrkesprogrammen. För att undvika detta måste man ge kandidatprogrammen en egen identitet som skiljer dem från det yrkesprogram som de ofta samläser med. Detta kan man uppnå, både genom profilerande kurser och genom moment i befintliga kurser. På ett universitet med tradition i yrkesprogram behöver man vara tydlig med att kommunicera de generella kandidatprogrammens syfte. Det nya ramschemat för husdjursprogrammen i Uppsala är anpassat efter dessa principer. SLU bör, precis som utredningen föreslår, fortsätta att satsa på SLUs traditionella och unika profilområden. HUV anser att vi bör värna om våra sammanhållna yrkesprogram. De är välkända och har ett gott rykte. Vi ställer oss mycket tveksamma till att, som utredningen föreslår för framtiden, istället satsa på en struktur med kandidat/master-utbildningar. HUVs utlåtande om Long Professional Agronomist Programmes Utredningen föreslår följande: Conclusions: The Committee proposes a common framework for the five programmes in Agronomy with many joint courses in the first or two first years of the programmes. In line with this the Committee suggests one common entry requirement for all five programmes. Dessutom föreslår utredningen att en framtida agronomexamen bör omfatta 5 år. HUV ser gärna att agronomprogrammet förlängs från 4,5 till 5 år. En sådan förlängning skulle öppna upp för möjligheter att förbättra utbildningen för såväl studenter, institutioner och framtida arbetsgivare. HUV anser inte att en sammanslagning av de 5 agronomprogrammen skulle medföra några fördelar. Ett sådant program skulle inte attrahera studenter i samma utsträckning som dagens specialiserade program gör. De studenter som i dag söker sig till Agronomprogrammet-Husdjur på grund av ett stort djurintresse skulle troligen vända sig till andra utbildningar, hellre än till ett mer allmänt orienterat agronomprogram. HUV anser att näringslivet i första hand efterfrågar tydliga specialistkunskaper kombinerat med en god förståelse för företagande inom lantbruket. HUV anser inte att de 5 agronomprogrammen ska samläsa naturvetenskapliga ämnen under utbildningens första eller två första år. Agronomprogrammet-Husdjur har i sin samläsning med kandidatprogrammet-hsv funnit en fungerande form för detta. Erfarenhet har visat på betydelsen av att i dessa kurser skapa en identitet som knyter an till det specifika ämnesområdet Husdjursvetenskap. Misslyckas man med detta riskerar man att studenter lämnar programmet. Vi ser däremot en större möjlighet till samläsning av naturvetenskapliga kurser mellan olika likartade program, dvs program med liknande fokus (t.ex. djur). Det är också möjligt och rationellt att skapa standardiserade kurser där man inom olika utbildningsprogram kan använda samma kursplan, kurslitteratur, laborationsmoment mm. En utökad samläsning mellan agronomprogrammen i början av utbildningarna leder sannolikt till att samläsningen mellan husdjursprogrammen i Uppsala måste upphöra. Vi ser inga ekonomiska eller pedagogiska fördelar med det. Fler nya kurser måste då skapas för att tillgodose agronomprogrammets behov av husdjursvetenskap som ligger på en egen nivå och med en egen progression 3

24 jämfört med kandidat- och master. Detta, tillsammans med lägre antal studenter i kurserna, kommer allvarligt att påverka möjligheten att få ekonomisk balans i kursutbudet. Agronomprogrammen samarbetar i dagsläget på såväl grund- som avancerad nivå. Det är möjligt att utöka detta samarbete inom ramen för 5 separata agronomprogram, speciellt under förutsättning att programmet blir 5-årigt. HUVs utlåtande om Animal Welfare and Veterinary Nursing Conclusions: The Committee proposes SLU to move the two programmes Veterinary Nursing and Ethology and Animal Welfare from campus Skara to campus Ultuna. HUV har inga direkta kopplingar till djursjukskötarprogrammet och har därför inga specifika kommentarer kring det programmets framtid. Rent principiellt borde det emellertid finnas möjligheter till samordningsvinster i att förlägga veterinärprogrammet och djursjukskötarprogrammet på samma utbildningsort. Kandidatprogrammet i Etologi och djurskydd (EoD) har mycket gemensamt med kandidatprogrammet-hsv i Uppsala och agronomprogrammet-husdjurs första 3 år. Möjligheterna att få till en fungerande samläsning mellan dessa tre program bedöms som mycket goda. Det nya ramschemat, som har antagits av fakultetsnämnden, är redan väl föreberett för detta. Kandidatprogrammet-EoD kan, utan större förändringar i utbildningsplanen, samläsa med de båda andra programmen under de två första åren. Under det tredje året tillskapas en specialisering om upp till 45hp, liknande den specialisering som planeras för de båda andra programmen. Vinsterna av en sådan samläsning skulle bli betydande och institutionen för HMH kan även i fortsättningen spela en viktig roll. Enligt det nya ramschemaförslaget kommer en av masterprofilerna i Uppsala (Etologi, välfärd och djurmiljö) att knyta väl an till kandidatprogrammet-eods profil. Det är ur samordning och progression fördelaktigt att ha dessa båda program förlagda på samma ort. Skara som SLU-ort har viktiga kvalitéer som inte bör förringas. Personalens kompetens och de goda kontakterna med näringen måste beaktas vid kommande förändringar. HUVs utlåtande om Equine Study programmes HUV ser fördelar med att samlokalisera hippologprogrammen till t.ex. Strömsholm. Näringslivets åsikt i frågan måste givetvis beaktas. Man ser även ett behov av att utreda på vilket sätt SLUs personal och resurser på bästa sätt kan tillvaratas inom hippologutbildningarna och på så sätt bättre säkerställa kvalité och ekonomi i programmen? HUVs utlåtande om International student exchange HUV ser ett stor värde i internationella utbyten inom grundutbildningen. SLU-studenter återvänder med nya idéer, kunskaper och värderingar. Studenter från andra länder och lärosäten är ovärderliga ambassadörer för SLUs grundutbildning och forskning när de lämnar SLU. SLU kan inte utvecklas och samtidigt isolera sig. SLUs studenter ska givetvis uppmuntras att studera vid andra lärosäten, inte bara genom utbyten utan även som fristående studenter. På motsvarande sätt bör SLU uppmuntra såväl utbytesstudenter som fristående studenter att läsa de kurser som erbjuds vid SLU. 4

25 Programmen bör ge möjlighet för studenter att studera vid andra lärosäten. Utredningen föreslår att man ska skapa gemensamma fönster för dessa utbyten. Det kan bli logistiskt svårt. HUV ser däremot positivt till att man inom varje utbildningsprogram ger möjliget för studentutbyten. SLU erbjuder givetvis inte stipendier för utbyten till alla SLUs studenter. Det är därför angeläget att man har en positiv attityd och uppmuntrar till flödet av fristående studenter i båda riktningar. För att underlätta utbytesmöjligheter bör man, som utredningen föreslår, ge kurser på avancerad nivå på engelska där så är möjligt. Inom de längre yrkesprogrammen visar dock erfarenheten att det finns goda skäl till att ge undervisningen på svenska. Utbytesstudenter vill ofta komma till SLU redan på grundläggande nivå. Om SLU ska uppmuntra sina egna studenter att söka utbyten på grundläggande nivå bör man även se över SLUs möjligheten att ta emot studenter på denna nivå. En viss del av detta kursutbud behöver då erbjudas på engelska. HUVs utlåtande om APPENDIX 1 Programme Boards and Budget Model Gemensamma och enkla modeller för tilldelning av resurser inom grundutbildningen bör eftersträvas. Likaså bör man inom SLU verka för en gemensam modell för undervisningens budgetering och uppföljning. En sådan modell håller på att tas fram inom VH-fak. HUVs utlåtande om APPENDIX 2 Programme Boards and Programmes Kandidatprogrammet i husdjursvetenskap saknas i programnämndsuppställningen i appendix 2. Däremot ingår ett helt okänt masterprogram i Animal Breeding and Genetics. Vi utgår ifrån att det har blivit ett fel och att kandidatprogrammet ska vara med i listan och att det okända masterprogrammet ska tas bort. Med vänlig hälsning Birgitta Åhman, stf prefekt vid institutionen för HUV 5

26 BVFs svar på remiss ²On the Education at SLU² BVF ser positivt på att ansvaret för programmens innehåll och kvalitet kopplas till det ekonomiska ansvaret, och att programnämnder motsvarande dagens grundutbildningsnämnder får ett övergripande budgetansvar för programmen. Det är en stor brist och källa till frustration i dagens system att det inte finns en tydlig koppling mellan vad utbildningsplaner och kursplaner anger att vi ska uppfylla och de resurser vi får för att göra det. Vi anser dock att utbildningsorganisationen bör vara en del av fakulteten (eller motsvarande organ), och inte en parallell organisation helt vid sidan av fakulteterna. Fakulteten kommer enligt förslaget att ha kvar ansvaret för fördelning av forskningsanslaget, och därmed bland annat att det finns akademisk kompetens inom de ämnen som behövs för att bedriva utbildning inom programmen. Det vore olyckligt om ansvaret för forskning och utbildning separerades, och vi ser en risk för att tillgången på nödvändig kompetens för att bedriva till exempel veterinärutbildning (veterinär är ett legitimationsyrke med mycket specifika krav på utbildningens mål och innehåll) i så fall äventyras. Fakultetsgemensamma utbildningar bör ändå vara möjliga genom att gemensamma principer för hur utbildningen organiseras följs inom hela universitetet. BVF ser positivt på att ansvaret för programmens innehåll och kvalitet kopplas till det ekonomiska ansvaret, och att programnämnder motsvarande dagens grundutbildningsnämnder får ett övergripande budgetansvar för programmen. Det är en stor brist och källa till frustration i dagens system att det inte finns en tydlig koppling mellan vad utbildningsplaner och kursplaner anger att vi ska uppfylla och de resurser vi får för att genomföra uppdragen. BVF anser vidare att ²djurprogram² som idag bedrivs i Skara bör flyttas till SLU och samordnas med främst veterinärprogrammet. Konsekvenserna av en flytt måste givetvis övervägas såväl ur ekonomisk som ur verksamhetssynpunkt, men samverkansvinsterna borde vara betydande. Med vänlig hälsning, Helena Höök Leif Norrgren

27 Institutionen för Kliniska vetenskaper Svar på remiss On the education at SLU Allmänna synpunkter Det finns delar i förslaget som KV instämmer i, se punkter nedan. Men det finns också delar som KV inte ställer sig bakom. De delar av förslaget som oroar mest är 1: att skilja utbildningsorganisationen från forskningsorganisationen, 2: att slå ihop Programnämnderna från fyra mycket olika program till en, samt 3: att inget nämns om samarbetet med UDS. Det skrivs ytterst lite om veterinärprogrammet i förslaget, vilket väcker funderingar om hur bra det passar för programmet överhuvudtaget, och vilken hänsyn man tagit till programmet när man utformat förslagen Kommentarer om de kursiverade punkterna sidorna 2-3, och sidan 25 - Det är direkt olämpligt att ha en utbildningsorganisation som är helt separerad från fakulteterna som har ansvar för forskningen. Vi ser en stor risk att fakulteterna vid tillsättningen av högre tjänster styrs av forskningens behov utan att se vilka kompetenser som behövs för de utbildningar SLU har ansvar för. Veterinärprogrammet är väldigt sårbart i detta avseende då det är en yrkesutbildning där det krävs undervisning inom olika områden som många gånger ligger avsevärt vid sidan av dagens forskningsfront. Så hur ska SLU säkerställa att institutionerna har kurser att "sälja" och på ett acceptabelt sätt kan genomföra de kurser som utbildningsorganisationen beställer? - Programme board med programme director och administrativt stöd motsvarar i viss mån det vi idag har i VH-fakultetens GUN. I ett sådant forum kan det beslutas om frågor av övergripande karaktär. Men det finns risk att Programme Board inte inser hur kvalité på undervisning måste vägas mot ekonomi, om de inte har insyn i respektive program. Därför måste det finnas underorgan som har kunskap om de olika programmen och att det är där besluten ska fattas om hur programkurserna ska utformas och pengarna fördelas. Och igen: en viktig fråga är hur Programme Boards faktiskt kan få institutionerna att producera de kurser som behövs? - På Veterinärprogrammet ser vi idag problem orsakade av att UDS ligger som en separat organisation helt skiljd från fakulteten och institutionerna, ytterligare en uppdelning, nu mellan forskning och undervisning, förskräcker -KV ser det som positivt att SLU ökar sin profil som ledande universitet inom naturresurs och markanvändning istället för att späda ut sina program med angränsande ämnen, men vi undrar var veterinärmedicinen kommer in. Veterinärprogrammet är SLU:s enda medicinska utbildning med av det europeiska samhället definierade kunskaps- och kompetensmål och med legitimation av SJV för godkända studenter. - Förslaget att utbildningsprogrammet utformas med "learning outcomes and competences" som utgångspunkt välkomnar vi, men vill poängtera att VH-fak redan sedan flera år använder det arbetssättet. - Vi saknar helt veterinärutbildningen i analysen. Veterinärprogrammet har en bunden studiegång och så behöver det vara även framöver. Det är bra att effektivisera genom att flera program samläser olika ämnen, men vi ser inte att det finns förutsättningar till samläsning mellan Veterinärprogrammet och andra utbildningar i någon större utsträckning.

28 Institutionen för Kliniska vetenskaper KV söder förslaget att flytta Djursjukskötarprogrammet och Etologiprogrammet till Uppsala, samt att koncentrera Equine Study till Strömsholm. - I budgetmodellen ( sidan 25) skrivs att SLU ska sätta en prislappar och koefficienter som ska var samma för alla program och kursmoduler. Detta är helt orealistiskt då olika utbildningar kostar olika mycket. Det tar inte hänsyn till de höga kostnader det medför att bedriva utbildningar i veterinärmedicin, djuromvårdnad och husdjursvetenskap. På uppdrag av prefekt och Institutionsråd Charina Gånheim

29 1(6) DNR: ua Fe Hippologenheten/ Institutionen för Anatomi, Fysiologi och Biokemi On the Education at SLU Remissvar hippologenheten/hippologprogrammet Hippologprogrammets programnämnd har behandlat remissen gällande rapporten On the Education at SLU ( Utbildningsutredningen ) och lämnar härmed sitt remissvar. Inledning Hippologprogrammet intar som utbildningsprogram en särställning inom SLU. SLU är huvudman men utbildningen genomförs i samverkan med svensk hästnäring representerad av Hästnäringes Nationella Stiftelse (HNS) samt Hästnäringens Riksanläggningar (HRA) Flyinge, Strömsholm och Wången. Denna modell för samverkan ligger väl i tiden med tanke på den av HSV efterfrågade branschanknytningen av svenska universitetsutbildningar. Samverkan innebär ett delat ansvar för utbildningens finansiering men också ett nära samarbete såväl i ledning och beslut som i utbildningens genomförande. Inom SLU ansvarar en särskild utbildningsavdelning, hippologenheten, inom Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, för verksamhetens genomförande. Detta sker med stöd av ett nätverk med andra institutioner inom SLU så att SLUs samlade expertis på bästa sätt kan komma hippologprogrammet till godo. För att den nu aktuella externa utredargruppen skulle ha tillgång till en fullödig beskrivning av hippologprogrammet och dess speciella förutsättningar genomfördes på uppdrag av VH-fakulteten sommaren 2012 en intern utredning på hippologenheten. Denna redovisar på ett heltäckande sätt hippologutbildningens bakgrund, organisation, genomförande, programmets resurser såväl fysiska som kompetensmässiga samt programmets forskningsanknytning och aktuella frågeställningar både på HRA och på hippologenheten på SLU. Av redovisningen framgår också tydligt att Hippologprogrammet inte kan likställas med andra SLU-program då förutsättningarna för programmets finansiering är reglerade genom särskilda villkor i SLU:s regleringsbrev. SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se