Landstingsfullmäktiges protokoll

Transkript

1 Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den juni Inga Gustafsson, sekreterare Justerat den 20 juni 2007 Leif Hjalmarsson, ordförande 42-55, Margareta Henricsson, ordförande 56, Els Jakobsson, justerare Erik Söderlund, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 20 juni Överklagandetiden utgår den 11 juli Inga Gustafsson

2 Sammanträdet öppnas...3 Slutlig föredragningslista...3 Anmälan om ny ledamot och ny ersättare...3 Anmälan om inkallade ersättare...4 Upprop...4 Val av två protokolljusterare...5 Anmälan av interpellation...5 Stipendium för bästa förbättrings-/utvecklingsarbete i vården Rapport från Regionala beredningen...6 Delårsrapport januari april Motion nr 1/07 om länsmuseets placering och verksamhet...8 Motion nr 2/07 om att producera egenvårdsguiden för synskadade Motion nr 3/07 om landstingets pensionsskuld Motion 4/07 om nattdialys Landstingsplan Motion nr 5/07 om definition av bassjukvård Årsredovisning och revisionsberättelse 2006 för Samordningsförbundet Activus Årsredovisning och revisionsberättelse 2006 för Samordningsförbundet Consensus Årsredovisning och revisionsberättelse 2006 för Samordningsförbundet Pyramis Norrtågsförsöket Avsägelser av uppdrag Val Interpellationssvar Landstingsstyrelsens rapport Sammanträdet avslutas Bilaga: Interpellation och svar

3 43 Sammanträdet öppnas Ordföranden öppnar sammanträdet kl Sammanträdet hålls i Folkets Hus, Kalix. Kommunalrådet Robert Forsberg hälsar landstingsfullmäktige välkommen till Kalix. 44 Slutlig föredragningslista Föredragningslistan fastställs med följande ändringar: Ärendena Utvecklad ägarstyrning och Nya bolagsordningar och konsortialavtal för kommun- och landstingsägda bolag utgår. Föredragningslistan kompletteras med ärendena Stipendium för bästa förbättrings-/utvecklingsarbete i vården 2007 samt muntlig rapport från Regionala beredningen. Ärendena har kungjorts. Ärendet Landstingsplan behandlas när fullmäktige upptar förhandlingarna efter lunch kl Länsstyrelsen har utsett: 45 Anmälan om ny ledamot och ny ersättare Dnr Robert Andersson (kd) till ny ledamot i Piteå älvdals valkrets efter Lars Vikström som avsagt sig uppdraget. Till ny ersättare har samtidigt utsetts Kristina Flinkfeldt. 3

4 46 Anmälan om inkallade ersättare Hinder för inställelse har anmälts av: Lennart Holm (s) David Nordström (s) Glenn Berggård (v) Raija Karlander (m) Wilhelm Haara (c) Christina Hjelm (c) Anna-Stina Kero (kd) Leif Hjalmarsson (s), 14 juni Som ersättare har inkallats: Kurt-Åke Andersson (s) Gunnar Gabrielsson (s) Kati Jääskeläinen (v) Karl Otto Gählman (m) Ingrid Larsson (c) Ulf Ottosson (c) Karl-Göran Välivaara (kd) Ann-Marie Nordström (s) 47 Upprop Upprop görs, varvid följande ledamöter och inkallade ersättare anmäler sig närvarande: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (s) Kent Ögren Gunder Hietala Britt Westerlund Ellinor Karlsson Leif Bogren Ulf Kero Maj Vikberg Birgitta Gidblom Thor Viklund Kenneth Nilsson Kristina Sjögren Siv Vågman Lars Holmqvist Ann Kristin Nilsson Anita Gustavsson Jörgen Lövgren Bengt Ek Lennart Thörnlund Agneta Burman Brita Ström Eivy Blomdahl Anders Öberg Hans Rolfs Gunnar Gabrielsson, ersättare Pernilla Lundqvist Ingela Uvberg Nordell Agneta Lipkin Elisabeth Lindberg Kurt-Åke Andersson, ersättare Leif Hjalmarsson Marléne Haara Vänsterpartiet (v) Monica Carlsson Elisabeth Lantto Bernt Wallström Ingmari Åberg Bo Englund Kati Jääskeläinen, ersättare Miljöpartiet de gröna (mp) Agneta Granström Erik Söderlund Norrbottens Sjukvårdsparti (ns) Kenneth Backgård Ann-Christin Åström Göran Hedberg Björn Lundqvist Lennart Ojanlatva Johnny Åström Anders Sundström Martin Ericsson Anders Bohm Bo Ek Dan Ankarholm Margareta Henricsson 4

5 Ulf Zakariasson Hans Swedell Bo Hultin Gunilla Wallstén Carl Otto Gählman, ersättare Erik Berg Ingrid Larsson, ersättare Jens Sundström Els Jakobsson Birgit Stöckel Robert Andersson Moderata Samlingspartiet (m) Rolf Wessel Anna-Karin Johansson Staffan Eriksson Migelle Wikström Centerpartiet (c) Ulf Ottosson, ersättare Carola Lidén Folkpartiet liberalerna (fp) Erik Lundström Anders Mansten Kristdemokraterna (kd) Karl-Göran Välivaara, ersättare 48 Val av två protokolljusterare Els Jakobsson (fp) och Erik Söderlund (mp) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum den 20 juni i Landstingshuset, Luleå. 49 Anmälan av interpellation Följande interpellation har lämnats in: Nr 4/07 om livmoderhalscancer (Els Jakobsson, fp) Interpellationerna är intagna som bilagor till protokollet. Interpellationen får ställas. Beslut Ordföranden meddelar att svar kommer att lämnas senare under sammanträdet. 5

6 50 Stipendium för bästa förbättrings- /utvecklingsarbete i vården 2007 Dnr 743/07 Landstingsdirektör Elisabeth Holmgren beskriver bakgrund till, föredrar motivering samt utdelar stipendiet till Ortopedin i Norrbotten. Mottagare var länschef Anders Sundelin samt vårdchef Marianne Alatalo. 51 Rapport från Regionala beredningen Ordföranden Lennart Thörnlund (s) lämnar muntlig rapport om strukturen för beredningens arbete Delårsrapport januari april 2007 Dnr 3-07 Ärendebeskrivning Under 2007 görs månadsrapporter för februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober och november med resultat för aktuell period, med kommentarer kring de områden som avviker från plan, eller där det finns problem m m. Per april och augusti görs även en årsprognos. Per april och augusti görs en delårsrapport som innehåller periodens resultat samt årsprognos med samma struktur som årsredovisningen med uppföljning av målen i Landstingsplanen. Periodens resultat är ett underskott på 39 mkr före finansiella poster, vilket är 17 mkr sämre än samma period föregående år trots en ny skatteunderlagsprognos som ger ett positivt tillskott med 16 mkr för perioden. Resultatet efter finansnetto är dock plus 2 mkr och 7 mkr bättre än motsvarande period förra året. Detta förklaras av starkt ökade finansiella intäkter då en rebalansering av pensionsportföljen genomfördes under januari och aktier för ca 80 mkr såldes och placerades i räntebärande värdepapper. Detta innebar att vinster på drygt 28 mkr realiserades och påverkade finansnettot i positiv riktning. Landstingets nettokostnad ökade med 4,4 procent för perioden januari-april jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning ökade med 3,5 procent samma period. 6

7 Landstinget har alltså under perioden en större ökning av kostnaderna än intäkterna vilket förklarar underskottet. Årsprognosen pekar på ett underskott på 73 mkr, vilket är 73 mkr sämre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett minus på 120 mkr, vilket är 76 mkr sämre än föregående år. Divisionernas och de gemensamma verksamheternas prognoser pekar på ett underskott på 174 mkr, vilket är en försämring med 20 mkr jämfört med bokslut I divisionsplanerna finns beslutade sparåtgärder på 49 mkr, varav man beräknar att klara av 43 mkr under året, medan övriga kostnader har ökat med 63 mkr. Styrelsens förslag till beslut Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Styrelsen kan konstatera att det omfattande förändringsarbete som påbörjats i syfte att reducera kostnadsnivån har börjat ge vissa resultat. Trots detta måste ytterligare åtgärder vidtas för att nå de finansiella målen som landstingsfullmäktige fastställt i landstingsplan Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (s), Britt Westerlund (s), Hans Swedell (m), Jens Sundström (fp), och Erik Berg (c): Styrelsens förslag bifalls. Kenneth Backgård (ns): Yrkande 2 Första meningen i beslutsförslaget ändras till följande lydelse: Styrelsen kan konstatera att det omfattande förändringsarbete som påbörjats i syfte att reducera kostnadsnivån inte ger tillräckliga resultat. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet Enligt styrelsens förslag. Beslut Reservation Av ledamöterna i (ns)-gruppen till förmån för yrkande 2. 7

8 53 Motion nr 1/07 om länsmuseets placering och verksamhet Dnr Motionen Väckt av Kenneth Backgård och Anders Sundström (ns): Inte bara besöksnäringen i stort, utan särskilt det man skulle kunna benämna kulturturism har framtiden för sig. Norrbotten som län har mycket att erbjuda och har möjligheter till att locka till sig besökare från såväl närområdet som andra länder. Det sker redan idag men potentialen är mångdubbelt större. Landstinget har idag ansvar för Norrbottens museum. Museiverksamheten har under lång tid varit trångbodd och är i behov av såväl större som bättre lokaler. Med besöksnäring och kulturturism som utgångspunkt finns det idag stora möjligheter till en vidareutveckling av länets museiverksamheter. Idag finns ett modernt försvarsmuseum beläget i Boden. I anslutning till detta museum finns tillgång till flera passande moderna lokaler för ett växande och trångbott länsmuseum. Inom närområdet planerar privata entreprenörer för evenemangsarena och satsningar inom det så kallade upplevelseområdet. Det finns med andra ord möjligheter till en slags centrumbildning för musei- och upplevelseverksamhet. Möjligheterna är många och intressenterna likaså. Med anledning av detta så bör landstinget, i samråd med andra intressenter, se över de framtida utvecklingsmöjligheterna och utreda förutsättningarna för en verksamhet i motionens anda. Vi yrkar därför på: att landstinget, under 2007, utreder förutsättningarna för länsmuseets lokalisering och verksamhet i enlighet med motionens intentioner. Styrelsens yttrande och förslag till beslut Norrbottens museum är ett av landets 22 länsmuseer. Det är landets mest decentraliserade länsmuseum med aktiviteter, projekt och program i länets samtliga 14 kommuner. Av det totala besökarantalet möter länsmuseet mer än en tredjedel på andra platser än Luleå. Det är också det länsmuseum som möter flest barn och ungdomar i förhållande till länets befolkning. Att flytta länsmuseet till Boden för att nå medborgarna i länet, är således ingen nödvändig åtgärd. Uppdraget till ett länsmuseum är mångsidigt och kommer från både stat, landsting och kommuner. I det ingår samlingar, arkiv, dokumentationer inom arkeologi, byggnadsvård, etnologi och foto, samt pedagogik, utställningar, program och en omfattande projektverksamhet i bred samverkan med många aktörer i länet. Att vara en resurs för besöksnäringen är endast en del av det totala uppdraget. Ett länsmuseum är redan det regionala centrat för museioch upplevelseverksamhet och Norrbottens museum utför det uppdraget väl. Något behov av en ny centrumbildning för museiverksamhet i Norrbotten föreligger inte. 8

9 I januari 2007 har landstingsstyrelsen fattat beslutet att museets samlingar och bildarkiv ska flyttas till f d Björkskatans vårdcentral, där arkivet redan finns. Det arbetet har påbörjats i sitt första steg och ska vara klart Någon annan lokalisering av samlingar och arkiv är därför inte aktuell. Länsmuseernas framtid kommer att diskuteras i flera sammanhang under de kommande åren, dels i samband med ansvarskommitténs förslag och dels i flera statliga utredningar. Den största av dem är den kulturutredning som kulturdepartementet påbörjar hösten Man har också tillsatt en museisamordnare på nationell nivå som bland annat ska komma med förslag på hur samverkan mellan statliga och regionala institutioner ska formas. I dessa arbeten kommer landstinget att delta som huvudman för Norrbottens museum. Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: Motionen avslås Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (s) och Els Jakobsson (fp): Styrelsens förslag bifalls. Yrkande 2 Kenneth Backgård (ns), Bo Hultin (m) och Karl-Göran Välivaara (kd): Motionen bifalls. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet Enligt styrelsens förslag. Beslut Reservation Av ledamöterna i (ns)-, (m)-, (c)- och (kd)-grupperna till förmån för yrkande 2. 9

10 54 Motion nr 2/07 om att producera egenvårdsguiden för synskadade Väckt av Erik Berg (c): Dnr Motionen Hushållen i Norrbotten har tilldelats egenvårdsguiden som innehåller information om hälsa och sjukvård för allmänheten. Ett utomordentligt bra initiativ, lätt att förstå och ta till sig vid behov. Tyvärr är det så att egenvårdsguiden inte kan läsas av alla medborgarna. Jag tänker då på de synskadade, som ställts utanför. Det är viktigt att de människor som drabbats av handikappet inte ställs utanför, beroende på möjligheten att inte kunna läsa och därmed försättas i ett utanförskap i samhället. För att lösa detta behövs bara att egenvårdsguiden blir inläst, så att de synskadade kan ta del av boken. Med anledning av det som ovan anförts, yrkar undertecknad att landstingsfullmäktige beslutar: att uppdra åt landstingsstyrelsen att initiativ tas, så att egenvårdsguiden inläses, så att de synskadade kan ta del av boken, samt därefter skicka exemplar till de behövande. Styrelsens yttrande och förslag till beslut I motionen sägs att landstingets utgivning av Egenvårdsguiden är ett utomordentligt initiativ. Boken är lätt att förstå och ta till sig vid behov. Styrelsen kan också konstatera att boken tagits emot positivt och att det finns ett sug efter den. Målet är att huvuddelen av upplagan, som uppgår till exemplar, ska ha gått åt vid årets slut. Däremot har boken inte skickats hem till länets hushåll utan den finns att hämta på cirka 200 utlämningsställen i länet (vårdcentraler, sjukhus, tandvårdskliniker, bibliotek, apotek, med flera platser). Landstinget har lanserat Egenvårdsguiden genom annonser i dagspress, affischer och genom TVreklam. Beslutet att inte leverera boken hem till hushållen bygger på erfarenheter från övriga landsting som gett ut den. Ett totalutskick innebär en merkostnad på runt en miljon kronor, samtidigt som det är en poäng att individen måste göra en aktiv handling för att få tillgång till Egenvårdsguiden. Motionären efterlyser en möjlighet för synskadade att ta del av boken. Delvis finns denna möjlighet redan i dag. De synskadade som har tillgång till Internet och har ett läsprogram installerat kan ta del av boken på Sjukvardsradgivningen.se, där den finns tillgänglig och sökbar under respektive rubriker/ämnesområden/besvär. 10

11 De synskadade har också som andra medborgare möjlighet att få tillgång till samma egenvårdsråd som finns i boken genom landstingets sjukvårdsrådgivning på telefon. All sjukvårdsinformation som finns på kan synskadade också ta del av genom hemsidans funktion Read Speaker. Landstinget förbereder också en lansering av taltidningen Insyn och Utblick lättlästa nyheter på Insyn och Utblick produceras av Luleå kommun på landstingets uppdrag. Lanseringen kommer att innebära att de synskadade kommer att ha tillgång till en webbtidning med nyheter och reportage och länkar till bland annat Egenvårdsguiden. Landstingets kostnad för taltidningen är 1,3 miljoner kronor för Landstinget har tagit upp en diskussion med Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, som har upphovsrätten till materialet, om möjligheterna att få boken inläst. Det lämpliga är troligtvis en inläsning i Daisyformat, då det på ett antal CD-skivor blir möjligt att hitta det man söker. En inläsning i Daisyformat skulle göra det möjligt att ta del av boken för alla synskadade som har Daisyspelare. Sjukvårdsrådgivningen SVR AB utreder för närvarande frågan. Landstinget har också aktualiserat frågan om handikappanpassning av Egenvårdsguiden i föreningen för landstingens informationschefer. Föreningen i sin tur kommer att ta upp frågan om en samlad handikappanpassning av innehållet på sjukvårdsrådgivningen.se med Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. Eftersom företaget har upphovsrätten till boken är det lämpligt, inte minst av kostnadsskäl, att avvakta resultatet av de diskussioner som pågår innan landstinget vidtar ytterligare åtgärder i frågan. Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: Motionen bifalls på så sätt att landstinget fortsatt ska verka för att Sjukvårdsrådgivningen AB gör Egenvårdsguiden tillgänglig i talformat Erik Berg (c): Yrkande och propositionsordning Styrelsens förslag bifalls. Yrkande Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på styrelsens förslag och finner att det bifalls Enligt styrelsens förslag Beslut 11

12 55 Motion nr 3/07 om landstingets pensionsskuld Väckt av Jens Sundström (fp) Dnr Motionen I årsredovisningen för 2006 kan man utläsa att det finns 4,6 miljarder kronor av vår pensionsskuld som fortfarande redovisas som ansvarsförbindelse och därmed inte finns upptagen som skuld i balansräkningen. För att täcka upp denna pensionsskuld finns idag bara en pensionsfond med ett bokvärde på 1,2 miljarder. Eftersom avkastningen från denna fond under flera år tagits i bruk i den löpande driften istället för att fonderas för framtida utbetalningar står vi dåligt rustade för de ökade pensionsavgångarna som kommer under åren fram emot Ett bra sätt att successivt överföra ansvarsförbindelsen till en skuld i balans räkningen vore att för varje år flytta över ett belopp motsvarande avkastningen från pensionsfonden Utifrån ovanstående så yrkar jag: att den pensionsskuld som idag finns upptagen som ansvarsförbindelse i redovisningen årligen flyttas in som skuld i balansräkningen med ett belopp som motsvarar avkastningen på pensionsfondens kapital. Styrelsens yttrande och förslag till beslut Enligt lagen om kommunal redovisning kap 5 skall intjänandet av pensioner from 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen och tidigare intjänande som en ansvarsförbindelse. Därför finns idag ingen möjlighet att flytta in delar av ansvarsförbindelsen till balansräkningen. En förändring av praxis i denna fråga kan dock skönjas. Några landsting och kommuner har börjat att parallellt med sin ordinarie redovisning också redovisa enligt den s k fullfonderingsmodellen d v s lyfta in hela pensionsskulden i balansräkningen. Eftersom pensionsfonden ingår i landstingets redovisning redovisas avkastningen på pensionsfonden som en finansiell intäkt och ökar fondens bokförda värde. Detta förbättrar också landstingets resultat utan att inflödet till kassan ökar så länge pensionsfonden uppvisar positiva resultat. Ett finansiellt utrymme skapas för en verksamhetsnivå som inte motsvaras av ett kassaflöde då värdeökningen som bokförs som en finansiell intäkt består av värdeförändringar på aktier och statsobligationer m m. I landstingets finansiella mål för likviditet framgår dock att om likviditeten överstiger målet d v s 10 procent av nettokostnaderna skall överskjutande likviditet avsättas till pensionsfonden. Detta skedde också i november 2006 då 100 mkr överfördes till pensionsfonden. I landstingets resultatmål är nivån 2 procent av verksamhetens nettokostnad relaterad till behovet av ökad avsättning till pensionsfond p g a att en stor del 12

13 av pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) ligger utanför balansräkningen. Om man tillämpade fullfonderingsmodellen så skulle resultatmålet kunna sättas lägre. En möjlighet som finns att behålla avkastningen från pensionskapitalet i pensionsfonden är att bilda en pensionsstiftelse med landstinget som ägare. Då bokförs ej fondens finansiella intäkter i landstingets redovisning utan stiftelsen bildar en egen juridisk enhet. Detta innebär dock en försämring av landstingets resultat så länge fonden har en positiv avkastning och motsatsen om avkastningen skulle bli negativ, ex vid en kraftig nedgång på börsen. Bildande och avsättning till en pensionsstiftelse innebär dock att avkastningsskatt skall betalas vid det tillfälle som kapitalet överförs till stiftelsen. Avkastningsskatten är 25 procent och med dagens volym på pensionskapitalet, ca 1200 miljoner, innebär det en skatteinbetalning på 300 miljoner till staten när kapitalet överförs. Idag finns alltså ingen möjlighet att flytta in delar av ansvarsförbindelsen i balansräkningen utan att bryta mot redovisningslagstiftning och god redovisningssed. Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: Motionen anses besvarad Jens Sundström (fp): Yrkanden och propositionsordning Styrelsens förslag bifalls. Yrkande 1 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på styrelsens förslag och finner att det bifalls Enligt styrelsens förslag. Beslut 13

14 56 Motion 4/07 om nattdialys Dnr Motionen Väckt av Jens Sundström och Els Jakobsson (fp): Utifrån de ökade behoven inom njursjukvården när det gäller dialysverksamhet har utbyggnaden av dialysverksamheten i Norrbotten ständigt legat steget efter behoven. Även efter den senaste investeringen i Kalix verkar problemen med, framförallt Sunderbyns, brist på dialysplatser kvarstå. När vi gått igenom vårt senaste investeringsärende runt dialysen konstaterade vi att det fortfarande bara planeras för åtta timmars drift om man ser till de planerade volymerna. För patienternas skull kan andra tider på dygnet vara praktiska samtidigt som man skulle få ut ett större antal dialyser på varje dialysplats. Detta är något som redan finns i drift på Södersjukhuset. Utifrån ovanstående yrkar vi: att dialysverksamhet under nattetid startas upp på försök på Sunderby sjukhus. Styrelsen yttrande och förslag till beslut Nattdialys är en bra service för vissa patienter. Samtidigt är det svårt att bedöma vilket behov det faktiskt finns för en sådan verksamhet. Av praktiska skäl torde intresset för sådan verksamhet komma att vara begränsat till det geografiska närområdet. För att klarlägga intresset för nattdialys pågår för närvarande en dialog med njursjukas förening i länet. Resultatet av den dialogen kommer att vara av stor betydelse för att bedöma om det finns ett underlag för att bedriva nattdialys. Vid ställningstagande till om nattdialys ska bedrivas måste också e n avvägning ske mellan bedömt behov och de kostnader som en sådan verksamhet kommer att innebära. I det korta perspektivet är det svårt att starta nattdialys eftersom det råder brist på dialyssköterskor. Landstingsdirektören fick vid styrelsens sammanträde den 31 augusti 2006 i uppdrag att analysera njursjukvården i länet i ett framtidsperspektiv med hänsyn taget till kostnadseffektivitet, hälsoeffekter inklusive förebyggande insatser och ökad livskvalitet för patienterna. Frågan om nattdialys vid Sunderby sjukhus bör avgöras när behoven av sådan verksamhet klarlagts och i den samlade översynen av njursjukvården i länet Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: Motionen anses besvarad. 14

15 Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (s) och Britt Westerlund (s): Styrelsens förslag bifalls. Yrkande 2 Hans Swedell (m), Erik Berg (c), Jens Sundström (fp), Els Jakobsson (fp), Birgit Stöckel (kd): Motionen bifalls. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet Enligt styrelsens förslag. Beslut Reservation Av ledamöterna i (fp)-, (m)-, (c)- och (kd)-grupperna till förmån för yrkande 2. Anteckning Sammanträdet är ajournerat för lunch kl Landstingsplan Dnr 4/07 Ärendebeskrivning Förslag till Landstingsplan har utarbetats. Styrelsens förslag till beslut Planförslaget fastställs. Debatt Yttrar sig i debatten gör Kent Ögren (s), Kenneth Backgård (ns), Hans Swedell (m), Monica Carlsson (v), Erik Berg (c), Jens Sundström (fp), Birgit Stöckel (kd), Agneta Granström (mp), Bernt Wallström (v), Bo Hultin (m), Britt Westerlund (s), Lennart Thörnlund (s), Anders Öberg (s), Elisabeth Lindberg (s), Eivy Blomdahl, (s), Erik Söderlund (mp), Ingmari Åberg (v), 15

16 Karl-Göran Wälivaara (kd), Anders Mansten (fp), Gunilla Wallstén (m), Ann-Christin Nilsson (s), Erik Lundström (fp), Hans Rolfs (s), Anna-Karin Johansson (m), Leif Bogren (s) Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (s), Monica Carlsson (v), Agneta Granström (mp), Britt Westerlund (s), Bernt Wallström (v), Lennart Thörnlund (s), Anders Öberg (s), Elisabeth Lindberg (s), Eivy Blomdahl (s), Erik Söderlund (mp), Ingmari Åberg (v), Ann-Christin Nilsson (s), Leif Bogren (s): Styrelsens förslag bifalls. Kenneth Backgård (ns): Yrkande 2 Sjukvårdspartiets förslag till landstingsplan bifalls. Yrkande 3 Hans Swedell (m), Erik Berg (c), Jens Sundström (fp), Birgit Stöckel (kd), Bo Hultin (m), Gunilla Wallstén (m), Erik Lundström (m), Anna-Karin Johansson (m): Vårdalliansens förslag till landstingsplan bifalls. Yrkande 4 Hans Rolfs (s) och Kent Ögren (s): Beredningens förslag till budget för landstingsrevisionen (6,7 mkr) bifalls. Birgit Stöckel (kd): Yrkande 5 Revisorernas förslag till budget för landstingsrevisionen (7,4 mkr) bifalls. Propositionsordning Följande propositionsordning godkänns: 1 Proposition på yrkandena 1, 2 och 3. 2 Proposition på yrkandena 4 och 5. Ordföranden ställer proposition på yrkandena enligt punkt 1 och finner att yrkande 1 vinner majoritet. Därefter ställer ordföranden proposition enligt punkt 2 och finner att yrkande 4 vinner majoritet

17 Beslut Styrelsens planförslag, inkluderande beredningens förslag till budget för landstingsrevisionen (6,7 mkr), fastställs. Reservation 1 Av ledamöterna i (ns)-gruppen till förmån för yrkande 2. Reservation 2 Av ledamöterna i (m)-, (c)-, (fp)- och (kd)-grupperna till förmån för yrkande 3 och Ajournering Sammanträdet ajourneras kl för att återupptas påföljande dag kl

18 Torsdag den 14 juni 2007 Närvarande Enligt 46 och 47 med undantag av Staffan Eriksson (m) som anmäls förhindrad att delta. 59 Motion nr 5/07 om definition av bassjukvård Dnr Motionen Väckt av Björn Lundqvist (ns): I slutrapporten för projektet Framtidens hälso- och sjukvård i Kiruna används begreppet bassjukvård på ett flertal ställen. Någon egentlig definition av vad som skall ingå i begreppet finns inte men anges sålunda; Bassjukvården ska skötas lokalt. Grunden för bassjukvård är primärvård. Med bassjukvård menar vi också att nära sjukvård ska finnas där man bor, framförallt om man är gammal, trött och sjuk ska man få vård där man bor och minimera resandet. Det som kan skötas lokalt ska skötas lokalt. Landstingsdirektören använde också begreppet bassjukvård vid ett seminarium i Kiruna den 8 mars. En definition som jag har funnit på Internet och använd inom Örebro läns landsting är; Med bassjukvård avses medicinsk handläggning av sjukdomar som sköts inom den kommunala vården, primärvården eller ländsdelssjukvården. Bassjukvården fordrar en bred sjukvårdskompetens, vilket understryker vikten av att stimulera multiprofessionell och mångvetenskaplig forskning med utgångspunkt i den kliniska vardagen. Begreppet har vidare använts i ett antal utredningar. Jag föreslår att ett arbete inleds med syftet att definiera det Norrbottniska vårdinnehållet i begreppet Bassjukvård. Detta för att såväl profession som brukare skall ha samma referensramar. Begreppet är bra och torde kunna förstås av alla medborgare i länet. Med en hos medborgarna förankrad definition blir det också begripligt vad var och en skall kunna förvänta sig av grundläggande hälso- och sjukvårdsresurser. Styrelsens yttrande och förslag till beslut I ett kortsiktigt perspektiv kan det synas lockande att en gång för alla lägga fast en definition av det verksamhetsmässiga innehållet på skilda vårdnivåer inom länet, och för övrigt kanske hela landet. Rimligen bör avsikten med en definition även vara att den är bestående över tiden. Men en sådan definition passar dåligt in på den dynamiska och kunskapsintensiva karaktär som hälso- och sjukvården har. 18

19 En fastställd definition, som också rimligen ska leda till att resurser ställs till förfogande för att leva upp till definitionens innebörd, riskerar att medföra att dynamiken i systemet stelnar. Enligt landstingsstyrelsens mening riskerar en fastställd definition att medföra att nya medicinska landvinningar som väl låter sig spridas längre ner i sjukvårdssystemet inte gör det med hänvisning till att verksamheten inte ingår i bassjukvårdens uppdrag. Å andra sidan kan också en utveckling förutses där den medicinska utvecklingen entydigt talar för att en viss verksamhet bör koncentreras till färre enheter i ett län. I ett sådant läge leder en fastställd definition av t ex begreppet bassjukvård till att nödvändiga förändringar inte kan genomföras med hänvisning just till den fastställda definitionen. Landstingsstyrelsen anser således att det innebär en risk för att verksamhetsutvecklingen riskerar att cementeras om en definition av vårdnivåernas långsiktiga innehåll läggs fast genom beslut i landstingsfullmäktige. I stället anser landstingsstyrelsen att dagens ordning som innebär att den vårdpolitiska inriktning anges i landstingsplanen för en treårsperiod är en väl så god vägvisare för innehållet i den norrbottniska hälso- och sjukvården och dess fördelning i länets skilda delar. Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: Motionen avslås Kent Ögren (s): Yrkanden och propositionsordning Styrelsens förslag bifalls. Yrkande 1 Björn Lundqvist (ns): Motionen bifalls. Yrkande 2 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet Motionen avslås. Beslut Reservation Av ledamöterna i (ns)-gruppen till förmån för yrkande 2. 19

20 60 Årsredovisning och revisionsberättelse 2006 för Samordningsförbundet Activus Dnr Ärendebeskrivning Norrbottens läns landsting tillsammans med Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden i Norrbotten och Piteå kommun bildade under år 2006 samordningsförbundet Activus. Förbundets syfte är att genom parternas gemensamma insatser underlätta rehabiliteringssamverkan och uppnå en effektiv resursanvändning. Årsredovisning samt revisionsberättelse för verksamheten år 2006 föreligger. Styrelsens förslag till beslut 1 Årsredovisningen godkänns. 2 Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. Enligt styrelsens förslag. Beslut 61 Årsredovisning och revisionsberättelse 2006 för Samordningsförbundet Consensus Dnr Ärendebeskrivning Norrbottens läns landsting tillsammans med Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden i Norrbotten och Älvsbyns kommun bildade under år 2006 samordningsförbundet Consensus. Förbundets syfte är att genom parternas gemensamma insatser underlätta rehabiliteringssamverkan och uppnå en effektiv resursanvändning. Årsredovisning samt revisionsberättelse för verksamheten år 2006 föreligger. Styrelsens förslag till beslut 1 Årsredovisningen godkänns. 2 Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. 20

21 Enligt styrelsens förslag. Beslut 62 Årsredovisning och revisionsberättelse 2006 för Samordningsförbundet Pyramis Dnr Ärendebeskrivning Norrbottens läns landsting tillsammans med Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden i Norrbotten och Luleå kommun bildade under år 2006 samordningsförbundet Pyramis. Förbundets syfte är att genom parternas gemensamma insatser underlätta rehabiliteringssamverkan och uppnå en effektiv resursanvändning. Årsredovisning samt revisionsberättelse för verksamheten år 2006 föreligger. Styrelsens förslag till beslut 1 Årsredovisningen godkänns. 2 Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. Enligt styrelsens förslag. Beslut 63 Norrtågsförsöket Dnr Ärendebeskrivning Regeringen har gett Rikstrafiken i uppdrag att föreslå hur en försöksverksamhet på det statliga järnvägsnätet i delar av Norrland kan utformas och vilka villkor som skall gälla för en sådan verksamhet under en försöksperiod på 10 år. En förhandlingsdelegation, bestående av respektive VD för de fyra nordliga trafikhuvudmännen, har deltagit i ett samråd och tillsammans med Rikstrafiken enats om principerna för försökets avgränsning, villkor och finansieringsmodell. Förhandlingsdelegationen anser att ett finansiellt tillskott på mkr från vardera parten, utöver befintlig finansiering, krävs under perioden för att försöket ska kunna genomföras. Rikstrafiken har redovisat detta förslag till regeringen den 31 december 2006 och regeringen kommer att be- 21

22 handla ärendet i vederbörlig ordning. Grundförutsättningarna för förslaget redovisas nedan. Förhandlingsdelegationen redovisade detta förslag i Umeå den 2 november 2006 och fick en muntlig acceptans från mötesdeltagarna. Varje län ska dock också principiellt ta ställning till förslaget om finansieringsmodell och omfattningen av Norrtågsförsöket enligt det förslag som redovisats av förhandlingsgruppen. Utgångspunkt för försöket Norrtågsförsöket är ett gemensamt utvecklingsprojekt för staten och regionen. Utgångspunkten är att tågtrafiken i regionen ska utvecklas genom trafikering av nya sträckor, nytt tågmaterial eller ett utökat utbud. Försöket ska ha ett utvecklingsperspektiv och inte bara röra sig om att överföra ett huvudmannaskap från en part till en annan. Resenärsperspektivet ska vara bärande i försöket, speciellt avseende det länsgränsöverskridande resandet. Försöksområdets avgränsning och trafikens omfattning Trafikhuvudmännen i de fyra nordligaste länen får en gemensam trafikeringsrätt för all persontågstrafik inom försöksområdets avgränsning. Försöksområdets avgränsning är persontrafik på järnväg på stomnätet, från och med Mittbanan och norrut. Enda undantaget är SJ:s kommersiella trafik mellan Stockholm och Jämtland där förutsättningarna för trafiken ska regleras i ett särskilt avtal. Utgångspunkten ska vara att minst dagens trafik och den trafik på Botniabanan som finns reglerad i avtal ska ingå i försöket och prioriteras högst. Hänsyn ska i en kommande uppgörelse tas till önskvärda trafikökningar, standardförbättringar (nya fordon, fler förbindelser), trafiketableringar relaterade till Botniabanans eller Haparandabanans trafikstart eller andra ökningar, motiverade av efterfrågan t ex Luleå-Kiruna. Trafik på Norrbotniabanan preciseras i separat avtal när slutgiltigt beslut om banans byggande tas. De sträckor som är aktuella för ett möjligt trafikområde och trafik som kan utvecklas under försöksperioden är: Sundsvall-Östersund/Trondheim Sundsvall-Umeå Luleå-Kiruna/Narvik, dagtågstrafik Umeå-Luleå Östersund-Umeå Luleå-Haparanda/Uleåborg Umeå-Lycksele/Storuman Umeå-Skellefteå Befintlig av RT upphandlad trafik Ny men finansierad trafik på Botniabanan Befintlig av RT upphandlad trafik Befintlig av RT upphandlad trafik Idag inte trafikerad sträcka Idag inte trafikerad sträcka Idag inte trafikerad sträcka Idag inte trafikerad sträcka Förutsättningarna för trafikeringen under försöksperioden är att: Rikstrafiken ska förbereda så att pågående och planerade upphandlingar, i helhet eller i delar, ska kunna överföras till försöket Försöket bör inte belastas av krav på användande av gammalt fordonsmaterial förutom ett upprustat 80-talsfordon som brukas i trafiken norr om Umeå Ambitionen ska vara att ta fram trafiklösningar som skapar en bra koppling för resenärer mellan Botnia/Ådalsbanan och resmål söder om Sundsvall 22

23 Försöksverksamheten ska i möjligaste mån harmoniseras med den järnvägstrafik från andra områden som passerar eller knyter an till försöksområdet. Detta avser främst: Biljettsystem Informationssystem Tidtabellsplanering Förhållandet till SJ Förhållandet mellan försöksverksamheten och SJ AB:s kommersiella trafik mellan Stockholm och Östersund/Storlien ska regleras i ett avtal som reglerar förutsättningarna för trafiken. I samma avtal kan SJ AB:s eventuellt kommersiella trafik mellan Sundsvall och Umeå regleras om parterna överenskommer om detta. Avtalet bör i första hand reglera villkoren för trafikeringen avseende: Tidsperiod Trafikeringens omfattning Trafikeringsförändringar Länskortsgiltighet Finansiering Grundförutsättning för försöksverksamheten är att båda parter tar aktivt finansiellt ansvar för trafikeringen. Utgångspunkten för parternas finansiering föreslås vara att: Befintliga medel som Rikstrafiken och länen idag satsar på olika sorters köp av tågtrafik eller av trafik som kan ersättas av tåg ska överföras till försöket Parternas åtagande i Botniabaneavtalet ska fullföljas Finansiering av tillkommande sträckor, utökad trafik eller initiala trafikeringsunderskott sker genom att staten avsätter ett statsstöd på Mkr per år som regionen kan avropa genom en medfinansiering på 50 procent. På detta sätt kan en fördelning av initiala merkostnader, trafikutveckling och tillkommande trafik lättare regleras. Om parterna är överens kan denna ram vidgas eller minskas under försöksperioden beroende på utvecklingen av trafiken och resandet. Allmänna projektmedel bör tillföras försöket för att dels finansiera projektverksamheten men också utvärderingen av detta De finansiella resurser som kan sättas in i Norrlandsförsöket bedöms vara: Befintlig statlig finansiering/avtal Befintlig regional finansiering Kvarstående behov av finansiering Mkr Mkr Mkr Försökets tidsram Tidigast möjliga tidpunkt att inleda försöket är juli 2007 då trafiken på Mittbanan är upphandlad och klar för trafikstart. Eftersom försöket först förvän- 23

24 tas komma igång i full skala i samband med trafikstarten på Botniabanan ( ) föreslås att försökets tidsram förlängs till tio år efter trafikstart på Botniabanan. Uppföljning och utvärdering Staten ska genom Rikstrafiken löpande följa verksamheten under försökstiden. Parterna ska tillsammans utveckla ett antal mål som fortlöpande följs upp. En gemensam styrgrupp, med representanter från Näringsdepartementet och Rikstrafiken, bildas där verksamheten årsvis följs upp och beslut om försökets fortsatta utveckling tas. Genomförande De fyra trafikhuvudmännen har för avsikt att samordna genomförandet och driften av verksamheten i ett gemensamt regiontrafikorgan som enligt planerna kommer att bildas under Samtliga län har ordnat fordonsförsörjningen genom Transitio, ett nationellt fordonsbolag som ägs av ett flertal trafikhuvudmän och som hyr ut fordon och står för förvaltningen av dessa till sina ägare. Genomförandet av försöket är beroende av att flera av de beslutade infrastruktursatsningarna slutförs. Beslutsprocess för Norrtågsförsöket Beslutsprocessen delas in i tre nivåer: Nivå 1: Rikstrafikens redovisning Rikstrafiken redovisar sitt förslag och regionens synpunkter till regeringen om Norrtågsförsökets omfattning och finansiering Regionen tar länsvis principiell ställning till förslaget om finansieringsmodell och försöksverksamhetens omfattning. Nivå 2: Regeringsbeslut/Formella regionala beslut Regeringen tar formellt beslut om Norrtågsförsöket utifrån Rikstrafikens förslag. Regionen tar länsvis formella beslut om deltagande i försöksverksamheten utifrån de villkor som har definierats. Nivå 3: Beslut om trafikering. Löpande Den gemensamma styrgruppen tar, utifrån förslag från det kommande regiontrafikorganets styrelse, årsvis beslut om trafikeringsförändringar inom ramen för försökets budget då dessa är aktuella med nödvändig framförhållning under förutsättning att parallella beslut kring regional medfinansiering finns. Principiellt ställningstagande för ingående försöksregioner Utifrån redovisningen av grundförutsättningarna för Norrtågsförsöket bör regionen ta principiell ställning till att delta i försöket eller inte. I detta skede avser detta ställningstagande två grundprinciper: 1 Principerna för fördelning av finansiering av försökstrafiken Befintlig eller beslutad finansiering ska lyftas in i Norrtågsförsöket Tillkommande trafik finansieras till hälften av staten och regionen 2 Försöksverksamhetens omfattning 24

25 De åtta sträckor som definierats i detta dokument kan vara aktuella för trafikering enligt de förutsättningar som har redovisats. Styrelsens förslag till beslut 1 Landstinget deltar i Norrtågsförsöket, som även innebär att verka för bildandet av ett gemensamt regiontrafikorgan, Norrtåg AB, under förutsättning av övriga parters deltagande. 2 Landstinget svarar för sin del av finansieringen av Norrtåg AB endast under förutsättning att den nya kostnadsfördelningsprincipen mellan ägarna i länstrafiken Norrbotten enhälligt kommer att godkännas. 3 Landstinget ställer sig bakom det förslag som redovisats av förhandlingsgruppen i de delar som rör finansieringsmodell och omfattning av Norrlandsförsöket. 4 Ett avtal, i likhet med Botniabaneavtalet, som reglerar försöksverksamheten och det gemensamma utvecklingsprojektet ska slutas mellan finansiärerna, dvs. staten och landstingen. 5 Organisationen av Norrtågsförsöket ska ske i enlighet med av landstinget antagna styrdokumentet för länstrafiken samt landstingets ägarpolicy. 6 Konsortialavtal mellan finansiärerna i Norrtåg AB (landstingen i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten samt Norrbotten) upprättas som tydliggör förhållandet mellan länstrafikansvariga med finansieringsansvar, dvs landstingen. 7 Nödvändiga förändringar görs i konsortialavtal och bolagsordning som reglerar förhållandet mellan ägarna för länstrafiken i Norrbotten AB Yrkanden och propositionsordning Yrkande Kent Ögren (s), Hans Swedell (s), Erik Berg (c) Styrelsens förslag bifalls. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på styrelsens förslag och finner att det bifalls Enligt styrelsens förslag. Beslut 25

26 64 Avsägelser av uppdrag Dnr Ärendebeskrivning Els Jakobsson (fp) har avsagt sig uppdraget som ledamot i landstingsfullmäktige (Piteå valkrets) fr o m den 1 juli Avsägelsen beviljas. Beslut 65 Val Dnr Ärendebeskrivning Fyllnadsval av en ledamot i skattenämnden vid skattekontoret i Luleå t om 31 december 2010 (bordlades vid fullmäktiges sammanträde 3 maj 2007). Revisorsersättare till Samordningsförbund för finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser i Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner (bordlades vid fullmäktiges sammanträde 3 maj 2007). Representant i Nordkalottrådet med tjänstgöringsperiod Ledamöter och ersättare i Länstrafiken i Norrbotten AB Valet avser Tjänstgöringsperiod Förslag Fyllnadsval av en ledamot i skattenämnden T o m Bordlades (s) vid skattekontoret i Luleå Val av revisorsersättare till Samordningsförbund för finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser i Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner T o m Fyllnadsval av en representant i Nordkalottrådet Val av sex ledamöter och sex ersättare till Länstrafiken i Norrbotten AB T o m T o m ordinarie bolagsstämma 2008 Els Jakobsson (fp) Lingonstigen 45, 2 tr Luleå Leif Hjalmarsson (s) Dukatvägen Luleå Ledamöter Leif Hjalmarsson (s), ordf Dukatvägen Luleå Maj Wikberg (s) 26

27 Sparvgatan Piteå Hans Rolfs (s) Nämndvägen Boden Christer Bergdahl (ns) Garagevägen Boden Birger Arvidsson (ns) Unbyn Boden Hans Swedell (m) Geologgatan 10 B Kiruna Ersättare Agneta Lipkin (s) Hummels väg Kalix-Nyborg Ingela Uvberg Nordell (s) Hyggesvägen Råneå Annika Eriksson (mp) Studentvägen Luleå Kjell Åström (ns) Rubinvägen Boden Gunvor Ojanlatva (ns) Norra byavägen Kangos Monica Hedström (m) Småstugevägen Gällivare Enligt valutskottets förslag. Beslut 66 Interpellationssvar Svar lämnas enligt följande: Landstingsrådet Agneta Granström (mp), besvarar Els Jakobssons (fp) interpellation nr 4/07 om livmoderhalscancer. Härutöver yttrar sig interpellanten samt Rolf Wessel (m), Anders Mansten (fp) och Britt Westerlund (s). Svaret finns intaget som bilaga till protokollet. 27

28 67 Landstingsstyrelsens rapport Dnr Styrelsen lämnar följande rapport: Avsnitt 1: Ur landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 31 maj Verksamhetsplanering sommaren 2007 Vårdcentralerna kommer att i stort sett att halvera sin verksamhet under semesterperioden. Distriktssköterskorna kommer att koncentrera sina insatser på hembesök. Bemanningssituationen samlat visar på svårigheter att rekrytera distriktssköterskor och distriktsläkare. Bemanningssituationen är svårare för fler yrkesgrupper detta år än tidigare. Inom den specialiserade vården kommer verksamhetens omfattning också att reduceras och i allt väsentligt koncentreras till akut och halvakut verksamhet. Detta är i linje med hur planeringen varit även tidigare år. Bemanningssituationen är besvärande inom ett antal verksamheter, men planeringen fortsätter intensivt. Inom vissa verksamheter kan det uppkomma behov av att ompröva beviljade semestrar eftersom det ännu inte varit möjligt att rekrytera vikarier eller anlita personal från uthyrningsföretag. Allmänt sett ser verksamhetsansvariga även svårigheter med att följa arbetstidslagens regler till följd av brist på personal. Arbetsgivaren förbereder sig, att på olika sätt, möta situationer som uppstår akut under semesterperioden för att anpassa verksamheten alternativt vidta åtgärder för att lösa bemanningssvårigheter. Hur den faktiska situationen kommer att bli kan för närvarande inte bedömas. Jag följer utvecklingen löpande i dialog med divisionsledningarna. Min erfarenhet från tidigare år är att lösningar kommer på plats successivt och ofta i ett sent skede. Min bedömning är att vi kommer att kunna upprätthålla en god kvalitet i verksamheterna även denna sommar. I likhet med tidigare år kommer en löpande uppföljning av hur verksamheten kan upprätthållas att ske och också rapporteras till styrelsen. Tillgänglighet Tillgänglighet och vårdgaranti Aktuell tillgänglighet inom landstinget Under perioden januari till april 2007 har tillgängligheten inom landstinget totalt sett förbättrats till behandling (se tabell nedan). Det totala antalet vän- 28

29 tande till behandling har minskat från 2487 till 1917 och antalet patienter som fått vänta längre än 90 dagar har minskat från 558 till 405 under samma tidsperiod. Antalet väntande till mottagning har minskat med 663 personer från januari till april och antalet patienter som fått vänta längre än 90 dagar på ett mottagningsbesök är i stort oförändrat. TILLGÄNGLIGHET INOM LANDSTINGET TOTALT, JAN-APR 2007 MOTTAGNING JAN FEB MAR APR Totalt antal väntande Antal patienter som väntat >90 dagar BEHANDLING * Totalt antal väntande Antal patienter som väntat >90 dagar UNDERSÖKNING Totalt antal väntande * * Antal patienter som väntat >90 dagar * * * Resultat redovisas ej eftersom svarsfrekvensen understiger 90 procent Tre gånger per år redovisas en mer utförlig granskning av tillgängligheten inom specialiserad vård på nationell nivå i samband med tertialredovisningen till Väntetider i Vården. De faktiska väntetiderna kommer att presenteras i tabellform under rubriken Specialiserad vård och innehåller uppgifter om huruvida landstinget klarar att ge vård inom 90 dagar till mottagningsbesök, behandlingar och undersökningar. Redovisningen innehåller också uppgifter om totalt antal väntande, andelen som har fått vård inom 90 dagar, medianväntetid samt antal utförda mottagningsbesök, behandlingar och undersökningar under perioden januari till april. Primärvården har utfört den första av två primärvårdsmätningar som varje år utförs och rapporteras till Väntetider i vården. Primärvård Årets första primärvårdsmätning genomfördes vecka 13 (26 mars-1 april). Vid denna granskas telefontillgänglighet (0) samt tillgänglighet till läkare (7). I mätningen deltog 31 av 33 vårdcentraler. Resultatet visar att drygt två tredjedelar av alla patienter, 69 procent, som kontaktat sin vårdcentral får träffa läkare samma dag. För hela riket är motsvarande siffra 66 procent. Mätningen visar också att 90 procent av patienterna i Norrbotten (87 procent i riket) får träffa läkare inom sju dagar. Antal och andel patienter efter faktisk väntetid, mars 2007 NLL Riket Väntetid i dagar Antal Procent Antal Procent 0 dagar dagar dagar