Landsbygds- och skärgårdsprogram för Karlskrona kommun

Transkript

1 Landsbygds- och skärgårdsprogram för Karlskrona kommun Fastställt av: Fastställt: Ansvar för revidering: Gäller för: Giltighetstid: Ersätter:

2 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund... 3 Målsättning... 4 Attraktiva livsmiljöer... 4 Snabba kommunikationer... 5 Utbildning och kunskap... 6 Upplevelsernas Karlskrona... 6 Näringslivets Karlskrona... 7 Nulägesbeskrivning... 8 Attraktiva livsmiljöer Snabba kommunikationer Utbildning och kunskap Upplevelsernas Karlskrona Näringslivets Karlskrona Åtgärder Attraktiva livsmiljöer Snabba kommunikationer Utbildning och kunskap Upplevelsernas Karlskrona Näringslivets Karlskrona Bilaga 1 tabeller

3 Inledning/Bakgrund Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller. Denna vision gäller för hela kommunen, stadsbygd såväl som landsbygd och skärgård. Vi har alla ett ansvar att visionen uppfylls, åtgärderna kan se lite olika ut beroende på var i kommunen man befinner sig, men vi strävar alla mot ett gemensamt mål. Landsbygds- och skärgårdsfrågorna berör samtliga nämnder och bolag i kommunen. Karlskrona kommun har därför valt att tillsätta en strategisk grupp för landsbygds- och skärgårdsutveckling. I gruppen ingår chefer från kommunens förvaltningar under ledning av kommundirektören med syfte att besluta om den strategiska inriktningen på utvecklingsarbetet. Dessutom finns en operativ grupp med tjänstemän från de förvaltningar som är närmast berörda av frågorna. En viktig del i arbetet med landsbygds- och skärgårdsutveckling i kommunen är att ha en bra dialog med de som bor och verkar på landsbygden. För att säkerställa detta har ett landsbygdsråd och ett skärgårdsråd bildats. Råden består av representanter för olika samhälls-, intresse- och hembygdsföreningar som verkar på landsbygden i Karlskrona kommun. Årligen hålls ett landsbygds- och skärgårdsforum i kommunen. Här träffas landsbygds- och skärgårdsbor tillsammans med kommunens politiker och tjänstemän, samt andra myndigheter och organisationer. Karlskrona kommun definierar landsbygd och skärgård i detta program som det område som ligger utanför stadsbygden och serviceorterna. Rödeby, Nättraby och Jämjö definieras som serviceorter. Dessa orter är relativt jämnstora och har ett invånarantal som ligger runt personer enligt SCB:s befolkningsstatistik. Både landsbygden och skärgården omnämns under det gemensamma begreppet Landsbygd i detta dokument om inte annat anges. Karlskrona kommun har som målsättning att hela kommunen ska vara attraktiv att bo, verka i och besöka. För att säkerställa detta ska samtliga beslut som fattas i kommunen beaktas ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. För att landsbygdssäkra ett beslut ska landsbygdsperspektivet beaktas under social hållbarhet, dvs vilka effekter ett beslut får för utvecklingen på landsbygden. 3

4 Målsättning Attraktiva livsmiljöer År 2021 har befolkningsmängden i Karlskrona kommun ökat. Detta återspeglas även på landsbygden och i skärgården. Det kommunala serviceutbudet har förbättrats jämfört med idag. Ett rikt kultur- och fritidsliv ska finnas i Karlskrona, både i stadsbygden, i serviceorterna, på landsbygden och i skärgården. Boende För att öka inflyttningen på landsbygden krävs attraktiva bostäder. Vad som är en attraktiv bostad varierar utifrån var i livet man befinner sig. Därför bör flera typer av boendeformer erbjudas även på landsbygden. Små hyreslägenheter är viktigt för yngre och äldre personer, större lägenheter och hus passar bra för barnfamiljer. Hyreslägenheter är generellt en brist på landsbygden. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Dricksvatten av god kvalitet är viktigt för boende på landsbygden och i skärgården. Likaså måste avloppsfrågan lösas för att undvika negativa miljöeffekter. Stöd och omsorg Antalet träffpunkter ska bevaras, men aktivitetsutbudet ska utökas. Hemtjänstgrupperna som är riktade mot landsbygd och skärgård anpassas kontinuerligt utifrån antal brukare och omvårdnadsbehov på respektive ort. Man ska kunna bo kvar på landsbygden, och få den hjälp man behöver via hemtjänsten, antingen via en privat eller via en kommunal utövare. Service Tillgång till dagligvarubutiker och tankstationer är betydelsefullt för boende på landsbygden. Hemsändningsbidrag erbjuds till personer som har svårt att ta sig till dagligvarubutik. Det är önskvärt att laddstolpar för möjliggörande av laddning av elbilar etableras på någon eller några platser på landsbygden. De tre lokala servicepunkter som startades 2016 och 2017 ska utvärderas Kultur Flera av kommunens filialbibliotek är eftersatta och har behov av uppgradering för att tillmötesgå nutida behov av biblioteket som en mötesplats i kommunens ytterområden. Självbetjäning kan tillämpas på fler platser. Det är dock viktigt att säkerställa att det finns personligt service 4

5 under någon tid på dagen på alla platser för att underlätta för personer som har svårt att klara av självservicen. Idrott och fritid Det ska tydliggöras vilka leder som sköts av kommunen och vilka som andra aktörer ansvarar för, samt vilka leder som är tillgängliga för funktionsnedsatta. Tillsammans med Blekinge Arkipelag, länsstyrelsen och Region Blekinge ska ett antal vandrings-, cykel-, båt- och kajakleder iordningsställas. Natur- och kulturvärden I takt med att betesdjuren försvinner blir landskapet mer och mer förbuskat både på landsbygden och i skärgården. Detta kommer att ge en negativ påverkan för både permanentboende, fritidsboende och besöksnäringen. Hamnar och bryggor Hamnar avsedda för kommersiell verksamhet omfattar både fiske och övrig verksamhet, t ex skärgårdstrafiken. Dessutom ska det finnas plats för båtplatser, både för boende och för besökare. En översyn av ägande och underhåll av samtliga bryggor som trafikeras av kollektivtrafiken i skärgården ska göras. Snabba kommunikationer År 2021 har alla Karlskronabor erbjudits möjlighet till bredbandsuppkoppling via fiber. Vi har kommit långt i utvecklingen av smarta kollektivtrafiklösningar. Kommunen arbetar aktivt för att fler ska utnyttja cykel som fortskaffningsmedel även på landsbygden. Vi ser vår potential som skärgårdskommun och främjar därför kollektivtrafiken med båt. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska utvecklas för att få fler personer att utnyttja möjligheten. Turtätheten kan förbättras, likaså kan avgångstiderna anpassas för att möjliggöra fler resande. Ett komplement till kollektivtrafiken kan vara en organiserad samåkningstjänst som utvecklas i något eller några samhällen. Att undersöka möjligheterna att utnyttja skolskjutsarna för andra personer än skolbarn kan vara en väg att öka tillgången till kollektivtrafik. I och med att Landstinget och Region Blekinge bildar en regionkommun den 1 januari 2019 kommer kommunen endast att ansvara för tilläggstrafiken, både med buss och med båt. Resterande del av kollektivtrafiken svarar regionkommunen för. 5

6 Öppen Närtrafik är en tjänst som fungerar som komplement till kollektivtrafiken. Bredband Samtliga permanentboende, företagare och fritidsboende i kommunen ska erbjudas möjlighet att ansluta sin fastighet till fiber senast år Kostnaden ska vara rimlig. Det ska finnas tillgång till öppet wifi i kommunens offentliga lokaler, skolor samt omvårdnadsboenden senast Utbildning och kunskap År 2021 har antalet barn i ökat i kommunens skolor, vilket även avspeglas i landsbygdsskolorna. Tillgängliga lokaler ska möta det behov som finns, både inom skola och inom förskola. Sammansättningen i klasserna speglar ett mångkulturellt samhälle. Alla skolor i kommunen har samma förutsättningar avseende ny teknik och utbud av natur- och kulturaktiviteter. Det är viktigt att alla skolor i kommunen erbjuder kvalificerad undervisning med behöriga lärare. Likaså måste möjligheten till kulturutbud, bad och idrottsaktiviteter vara likvärdigt för barn i landsbygdsskolor som för barn i skolor i tätorten. Samhället idag står för en omfattande digitalisering. Det är viktigt att alla barn ges lika möjlighet att ta del av detta genom undervisning inom detta område. För att detta ska kunna ske krävs en säker wifi-uppkoppling med tillräcklig kapacitet på samtliga skolor. Detta ger även ökad möjlighet t ex för att erbjuda modersmålsundervisning på distans för de elever som är i behov av det. Det är viktigt att utbyggnad av förskolor och skolor sker i samklang med utbyggnad av bostäder för att områdena ska uppfattas som attraktiva för inflyttande barnfamiljer. Upplevelsernas Karlskrona År 2021 har vi ökat antalet besöksmål och antalet besökande på landsbygden. Vi har ett väl utbyggt nät av vandrings-, cykel-, rid-, båt- och kajakleder som marknadsförs både nationellt och internationellt. Flera olika typer av reseanledningar marknadsförs, både för högsäsong och för lågsäsong. 6

7 Fler besökare ska hitta ut på landsbygden och stanna där längre tid. Om fritidshusägare förlängde sin vistelsetid i fritidshusen vid sina besök skulle detta öka intäkterna i kommunen. Många har idag goda möjlighet att arbeta på distans någon dag i veckan om förutsättningar, t ex i form av bredbandsuppkoppling, finns. Kommunen ska vara attraktiv att besöka även under perioder som ligger utanför högsäsongen. Näringslivets Karlskrona År 2021 har vi fler livskraftiga företag på landsbygden vilket innebär att fler personer arbetar där. Den potential inom energiframställning som finns på landsbygden tas bättre tillvara inom företagandet. Jordbruket, skogsbruket och besöksnäringen har en fortsatt stark position och utvecklas. Den negativa trenden inom fiskenäringen är en utmaning, men kommunen arbetar aktivt för att bidra till att utveckla en hållbar fiskenäring. Det ska vara lätt att driva företag i Karlskrona! Antalet företag på landsbygden ska öka. Även antalet sysselsatta i landsbygdsföretagen ska öka. Detta kan ske dels genom att deltidsföretag blir heltidsföretag och genom att landsbygdsföretagen anställer fler personer. Samverkan mellan företag är ofta en framgångsfaktor. Dessa kan antingen verka över en specifik bransch eller över ett regionalt område. Det finns en potential i produktion av förnybar energi på landsbygden, både sol, vind och biobränsle främst i form av flis. Stora takytor på landsbygden kan användas till solpaneler för produktion av energi, både för eget bruk och till försäljning. Att lagra den producerade energin är en utmaning men en teknikutveckling sker. Den regionala livsmedelsstrategin som togs fram under 2017 lyfter fram den lokala produktionen och förädlingen. Karlskrona kommun underlättar för lokala producenter att medverka i offentliga upphandlingar genom att utforma förfrågningsunderlaget på ett sådant sätt att det är möjligt att lämna anbud på mindre kvantiteter. Företagen inom besöksnäringen ska utvecklas ytterligare. Fler upplevelsepaket ska erbjudas där flera olika företag kopplas ihop för att erbjuda en större helhetsupplevelse. 7

8 Nulägesbeskrivning Statistik I statistikavsnittet används samma områdesindelning som tillämpas i andra kommunala dokument, se figur 1. I begreppet serviceorter ingår Rödeby, Nättraby och Jämjö. Denna avgränsning har gjorts eftersom dessa tre orter hanteras på ett likartat sätt i sin roll som serviceorter. Gränsen mellan tätort och småort följer den gräns som SCB tillämpar. Figur 1 Områdesindelning Karlskrona kommun 8

9 Befolkningsutveckling Karlskrona kommun har invånare (2017). Av dessa bor personer i stadsbygden, i serviceorterna, i övriga tätorter, i småorter, i skärgården samt personer bor i övrig landsbygd (tabell 1). Hasslö och Sturkö är till stora delar tätbebyggda. Bebyggelsen utgörs av ett antal kluster som i olika grad är sammanvuxna. Avgränsningar av tätorter eller samhällen är därför svåra att göra här. I tabellen är därför den totala befolkningen på öarna redovisad. Landsbygden utanför småorterna minskar, medan befolkningen i tätorter, småorter och i skärgården ökar något (bilaga 1, tabell 2). Framförallt är det i tätorterna som ökningen är tydlig. Kommunen i sin helhet har en positiv befolkningsutveckling, vilket även avspeglas på landsbygden. Landsbygden är dock inte homogen, det finns 12 tätorter med mellan invånare. Några av dessa orter har haft en positiv befolkningsutveckling medan andra har stått mer still. Den betydande befolkningsökningen som man kan se i Skillingenäs/Färmanstorp och i Trummenäs/Gängletorp beror på att nya bostadsområden har etablerats där, vilket naturligtvis haft en positiv effekt på befolkningstillväxten. Andra tätorter och småorter, t ex Kristianopel och Torhamn/Sandhamn minskar däremot. Detta är attraktiva områden nära kusten där vissa av husen omvandlas till sommarboenden då de säljs och därmed tappar man den bofasta befolkningen. Även vissa inlandsorter minskar t ex Fridlevstad (bilaga 1 tabell 3). Åldersstruktur Såväl andelen barn i förskole- och skolåldern upp till 15 år och vuxna i ålder år i förhållande till kommunens andel av befolkningen är högre i serviceorterna och i övriga tätorter jämfört med stadsbygden. De äldre åldersgrupperna är väl representerade på landsbygden. Framförallt är det många skärgårdsbor som väljer att bo kvar långt upp i åldrarna. Däremot finns det än lägre andel personer i åldersgrupperna och år på landsbygden jämfört med stadsbygden (bilaga 1 tabell 4 och 5). Utländsk bakgrund Andelen invånare som är utländska medborgare, utrikes födda eller har utländsk bakgrund (båda föräldrarna födda utomlands) varierar stort över kommunen. De flesta bor i stadsbygden, och endast ett fåtal har bosatt sig på landsbygden (bilaga 1 tabell 6 och 7). 9

10 Företagande Det finns aktiva företag och organisationer i Karlskrona kommun. Av dessa ligger registrerade företag på landsbygden i Karlskrona kommun (2017). Siffran avser både heltids och deltidsföretag (bilaga 1 tabell 8). Sysselsättning På landsbygden liksom i staden finns det flera olika typer av arbetstillfällen. Branscherna varierar dock något däremellan. Det är vanligare med sysselsättning i småföretag på landsbygden där framförallt jord och skogsbruket dominerar. Byggsektorn och turismsektorn(hotell och restaurang) är också betydande. Det finns även många arbetstillfällen i offentlig sektor på landsbygden. Det handlar om arbetstillfällen inom vård, skola och omsorg (bilaga 1 tabell 9 och 10). Pendlingsmönster Huvuddelen av de som bor på landsbygden pendlar till sin arbetsplats. Stadsbygden har en betydande inpendling medan alla andra områden har övervägande utpendling från respektive område. Särskilt tydligt är det i skärgården där det är förhållandevis få arbetsplatser i förhållande till antalet boende (bilaga 1 tabell 11). Kollektivtrafiken är betydelsefull för att det ska vara möjligt att bo på landsbygden. Attraktiva livsmiljöer Boende I det område som i landsbygds- och skärgårdsprogrammet definieras som landsbygden bor 30,5% av kommunens befolkning. Medelåldern är högre än kommunens totala, som är 41,7 år. Detta kan bland annat bero på att studenter som studerar på högskolan företrädesvis bor i staden. Antalet invånare per bostad är i nivå eller högre än kommunens medeltal som är 2,2. Detta visar att det i hög utsträckning är familjer som väljer att bosätta sig på landsbygden. I serviceorterna och i de större tätorterna på landsbygden är andelen barn i förskole- och skolåldern högre än såväl i stadsbygden som på landsbygden. Det är positivt att se att det finns en relativt bra tillväxt i kommunens småorter. Bebyggelsen på landsbygden består i huvudsak av småhus, men det finns hyresrätter i flerbostadshus i de större tätorterna på landsbygden samt på Hasslö och Sturkö. Kommunen ska medverka till att utveckla ett anpassat boende för både yngre och äldre i de mindre orterna. Framförallt behövs fler seniorbostäder, s k bra boenden för alla på hemorten. Detta underlättar för att andra 10

11 hushållskategorier ska få tillgång till begagnade småhus istället för nyproduktion. I kommunens antagna VA-plan finns en tidplan för VA-utbyggnaden i kommunal regi. År 2025 ska enligt denna ca hushåll på landsbygden till det kommunala VA-nätet. Det finns ytterligare 13 områden på landsbygden som behöver utredas huruvida dessa omfattas av kommunalt ansvar eller inte, samt därefter fastställa en plan för i vilken ordning detta i så fall ska tas. I stora delar av Karlskrona kommun där bebyggelsen är gles kommer det inte att bli aktuellt med anslutning till det allmänna VA-nätet. Där måste avloppsvattnet från varje hushåll tas omhand lokalt, oftast på den egna fastigheten. Östra skärgården är ett exempel på område som inte kommer att anslutas till det kommunala avloppsnätet. Det betyder att endast torra toalettlösningar är godtagbara där. På öarna finns idag kommunalt dricksvatten. Stöd och omsorg Kommunen har sex omvårdnadsboende på landsbygden. Vid dessa boende finns tillgång till omvårdnadspersonal och de boende får hjälp med alla dagliga insatser som man inte klarar av själv. Sjuksköterska finns att tillgå dygnet runt. Träffpunkter för äldre kommunmedborgare finns på 11 ställen i kommunen.. Det finns också en mobil träffpunkt som ordnar träffar för aktiviteter och social samvaro på olika platser på landsbygd och i skärgård. Olika typer av digitala lösningar för hemtjänsten utvecklas kontinuerligt. Bland annat testkörs nattbevakning i vissa områden. För att kunna utnyttja digitala lösningar fullt ut krävs en säker och snabb uppkoppling. Service Dagligvarubutiker finns på 12 platser på landsbygden. Det även finns 8 tankställen för bensin och diesel. Hemsändningsbidraget är ett bidrag som de lokala handlarna kan söka för att köra ut varor till personer som har svårt att ta sig till dagligvarubutikerna. Detta utnyttjas av de flesta dagligvarubutiker på landsbygden vilket förbättrar servicen till berörda medborgare. Under 2016 och 2017 startades lokala servicepunkter på 3 platser i kommunen, Sturkö, Holmsjö och Fridlevstad. På dessa servicepunkter erbjuds service i form av tillgång till dator, turistinformation i form av broschyrer etc samt kommunal information på en anslagstavla. I Holmsjö och i Fridlevstad erbjuds viss handledning i dator och användande av 11

12 smartphone. Denna hjälp är främst riktad till äldre medborgare med sämre datorvana. Kultur I Karlskrona kommun finns flera biblioteksverksamheter som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för. På landsbygden finns det biblioteksfilialer i Holmsjö, Fridlevstad, Sturkö och Hasslö. Av dessa är Holmsjö, Fridlevstad, Sturkö och Hasslö filialbibliotek integrerade med grundskolan. Kulturskolan bedriver musikundervisning i olika instrument för eleverna på landsbygdsskolorna genom att lärare åker ut regelbundet. Dessutom ordnas kulturdagar i samarbete med kommunens grundskolor för hela skolklasser. Övrigt kulturliv såsom sång, dans, teater etc bedrivs via ideella föreningar som har verksamhet på olika platser i kommunen. Dessa föreningar får verksamhetsbidrag från kommunen. I bidragsreglerna ingår ett bedömningskriterium att bidragen ska fördelas över hela kommunen. Idrott och fritid Kommunen erbjuder många möjligheter till rekreation. Det finns kommunala badplatser på ett flertal ställen i kommunen, både havs- och insjöbad. Det finns iordningställda vandringsleder på ca 25 platser i kommunen. På vissa platser spåras skidspår på vintern. Flera av slingorna är belysta med elljus. Lekplatser finns på 17 platser på landsbygden. Idrottshall med fullmått (20x40 m) finns endast i Allhallen i Holmsjö, som dessutom rymmer ett välutrustat gym, boulebana, konferensanläggning mm. I övriga orter finns gymnastiksalar i anslutning till skolorna.. Det finns fotbollsanläggningar på 12 orter på landsbygden. Det finns ett flertal samhällsföreningar och hembygdsföreningar på landsbygden som främjar det sociala livet. De flesta har tillgång till någon form av samlingslokal. Totalt finns det ca 35 hembygdsgårdar/ samlingslokaler på landsbygden. Natur- och kulturvärden Landsbygden, kustområdet och skärgården har alla unika natur- och kulturmiljöer som är sevärda och viktiga för såväl kommuninvånare som besöksnäringen. Karlskrona kust och skärgård ingår i UNESCOs biosfärsområde Blekinge Arkipelag. Den ideella föreningens uppdrag är att stödja, bevara och utveckla områdets natur, kultur och entreprenörskap. Biosfärområde Blekinge Arkipelag är det första svenska biosfärområdet med fokus på 12

13 Östersjön. Föreningens ändamål är att verka för hållbar utveckling i Blekinges skärgårds- och kustlandskap Hamnar I det geografiska område som landsbygds- och skärgårdsprogrammet avser finns det 12 hamnar. Dessa är till för både yrkesfolket och fritidshamnar. Av dessa är tio kommunala, varav fyra drivs av entreprenörer, och övriga två är privata. Det finns åtta angöringsbryggor för skärgårdstrafiken i området, varav fem är kommunala och tre privata. Snabba kommunikationer Kollektivtrafik Det finns kollektivtrafik med buss till alla tätorter och småorter på landsbygden. Flera av orterna har dock en mycket begränsad trafik, med endast någon eller några avgångar per dag. Från Holmsjö kan man åka tåg till Emmaboda och Karlskrona med relativt god turtäthet. Skärgården är försedd med kollektivtrafik i form av en båtpendel från Sturkö med flera avgångar per dag och till östra skärgården finns det året runt-trafik. Aspö betjänas av Trafikverkets bilfärja med flera avgångar per dag. Det finns en linfärja från Yttre Park till Ytterön och Hästholmen som drivs av en samfällighet. Till Aspö, Hasslö, Tjurkö, Senoren, Ytterön/Östra Hästholmen och Östra skärgården (Torhamn, Yttre park) finns kollektivtrafik med båt sommartid. Öppen närtrafik finns och kan utnyttjas av alla som önskar resa till eller från en destination inom kommunen som ligger minst 1 kilometer (närmaste gångväg) från en hållplats eller att hållplatsen ligger närmare än 1 kilometer, men endast trafikeras av högst 2 dubbelturer mellan klockan Öppen närtrafik är tillgänglig dagligen mellan kl 8-18 och samordnas med Färdtjänst för bästa utnyttjandet av tillgängliga taxibilar. Bredband Bredbandsutbyggnaden på landsbygden har inte skett i samma utsträckning som i tätorterna. Huvuddelen av landsbygdsbefolkningen som har tillgång till fiber bor i områden där ekonomiska föreningar drivit fiberutbyggnaden med hjälp av stöd från EU:s Landsbygdsprogram. Affärsverken Karlskrona AB bygger ut fibernät framförallt i tätorterna. Fiber byggs även av kommersiella aktörer, framförallt på landsbygden. Samtliga telestationer i kommunen är utbyggda med fiber, vilket möjliggör ADSL-uppkoppling med en hastighet upp till 24 Mbit/s. Under 2017 har 18 telestationer lagts ner, vilket gjort att möjligheten till uppkoppling via ADSL försvinner i dessa områden. Ytterligare ett par telestationer läggs ner 13

14 2019. Hushållen i dessa områden erbjuds alternativa mobila lösningar som sägs kunna erbjuda upp till 30 Mbit/s. I de allra flesta fall har det visat sig att tekniken fungerar tillfredsställande, även om uppkopplingshastigheten är begränsad jämfört med en fiberanslutning. Det finns också möjlighet till mobilt bredband via 4G. Det finns en målsättning att det ska finnas fritt wifi i alla lokaler där det bedrivs kommunens lokaler. I dagsläget saknas wifi i några av kommunens skolor och äldreboenden. Utbildning och kunskap I kommunen finns 10 kommunala skolor och en friskola på landsbygden. Samtliga skolor är låg och mellanstadieskolor. I högstadiet åker landsbygdsbarnen till skolorna i serviceorterna eller Karlskrona. Några barn väljer att gå på någon av friskolorna som finns i kommunen. Vidare finns det förskoleavdelningar på 15 platser på landsbygden och i skärgården. Några av dessa drivs som friskolor. I dagsläget (2018) är det god beläggning på samtliga skolor. Upplevelsernas Karlskrona Karlskrona har fantastiska möjligheter att utveckla besöksnäringen både på landsbygden, i skärgården och i Världsarvet. Karlskronas kust- och skärgårdsområde ingår i Blekinge Arkipelag som är ett av Unesco utsett biosfärsområde. Biosfärområden fungerar som modellområden för hållbar utveckling med syfte att skapa en balans mellan människa och miljö. Örlogsstaden Karlskrona upptogs år 1998 på Unescos lista över omistliga världsarv. Staden är internationellt intressant som ett unikt exempel på en konsekvent genomförd, marint befäst stadsanläggning och sjöarsenal från och 1700-talen. Skogsbygden utgör en fantastisk rekreationsmöjlighet. Allemansrätten ger var och en möjlighet att röra sig fritt och plocka bär och svamp i skogen. Ett flertal vandringsleder gör det möjligt att uppleva skogens skönhet och tystnad. Blekingeleden är en vandringsled som sträcker sig genom hela länet. I Karlskrona kommun går leden huvudsakligen genom skogs- och mellanbygden men längst i öster följer leden kustlinjen. Det finns många insjöar i kommunen där man kan lösa fiskekort för fritidsfiske. Även sportfiske i havet är en stor turistattraktion, tex det årliga gäddfisket. Världsarvsstaden tillsammans med biosfärsområdet och skogsbygden utgör tillsammans ett unikt besöksmål som attraherar människor från hela världen. 14

15 Huvuddelen av turisterna som besöker Karlskrona kommun kommer under sommarmånaderna, men en del hittar hit även under tidig vår och sen höst. Det finns många fritidshus i kommunen som huvudsakligen bebos under sommaren. En förstudie för att skapa en Kustnära cykelled genom Blekinge har genomförts. Målet är att leden ska uppfylla de krav som ställs för att bli godkänd som en nationell cykelled. Förstudien visade att det är fullt möjligt att skapa en cykelled med mycket hög attraktionskraft i sin kustnära sträckning. Kopplingen till både Blekinge Arkipelags utveckling och besöksnäringen är stark. I Karlskrona kommun finns det många småskaliga livsmedelsförädlare. Det finns också ett antal restauranger av hög kvalitet, liksom initiativ där man knyter ihop lokala producenter till en helhet. Många besökare ser mat och dryck som en reseanledning, vilket gör att det finns en utvecklingspotential i detta. Näringslivets Karlskrona Det finns ett mångfacetterat företagande på landsbygden. Många branscher är representerade. De areella näringarna i form av jord och skogsbruk är betydelsefulla. På senare år har besöksnäringen vuxit och fått en allt större betydelse. Den småskaliga livsmedelsproduktionen har börjat ta fart och det finns flera företag som förädlar högklassiga livsmedel, vilka ofta kombineras med upplevelseföretag. Fiskenäringen är av tradition betydelsefull i Karlskrona kommun, men på grund av nationella regleringar har sektorn minskat. Hästnäringen är en bransch som växer. Åtgärder Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Med olika sorters boenden i attraktiva miljöer får alla möjlighet till ett aktivt liv, oavsett ålder. Karlskrona kommun ska ha nöjda invånare som anser att kommunen är en bra plats att leva, bo och verka i. 15

16 Under 2018 påbörjas arbetet med en ny översiktsplan som kommer att peka ut den strategiska utvecklingen för kommunens mark och vattenanvändning på lång sikt. Kommunen ska arbeta för att hyresrätter på landsbygden ska öka. Möjligheten att ta del av kultur- och fritidsutbud ska vara likvärdig i staden och på landsbygden, vilket kan innebära mobila och digitala lösningar. Utredning ska göras om hur den föreningsdrivna fritidsgårdsverksamheten på landsbygden ska utvecklas och kvalitetssäkras. Marknadsföringen av lediga tomter på landsbygden ska förbättras. Antalet LIS områden ska utökas. Med LIS menas Landsbygdsutveckling I Strandnära läge En skötselplan för samtliga kommunens markytor, hårdgjorda såväl som grönytor och skog, ska tas fram i samverkan med berörda kommunala förvaltningar. En samlad strategi och handlingsplan för fritidsbåtslivet i Karlskrona ska tas fram under Karlskrona kommuns välfärdsverksamheter ska tillhöra de bästa i landet. Tillgången till omvårdnadsboenden i kommunen ska möta behovet. Snabba kommunikationer Vi ska ha en väl utbyggd infrastruktur som gör det lätt att ta sig till och från Karlskrona. Den digitala infrastrukturen och den utbyggda lokaltrafiken med buss, tåg eller båt gör vardagen enkel i Karlskrona. Karlskrona kommun ska ha tillgängliga och hållbara kommunikationsmöjligheter År 2020 ska 100% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Det ska finnas tillgång till fritt wifi i samtliga kommunens lokaler senast Mobiltäckningen i kommunen ska utredas. I områden med bristfällig täckning ska möjligheten till samhällsmaster eller andra lösningar utredas. Under 2018 ska kommunen inrätta en båtpendel mellan Hasslö och Trossö. 16

17 En översyn av ägande och underhåll av samtliga bryggor som trafikeras av kollektivtrafiken i skärgården ska göras. Utbildning och kunskap Vi ska ha skolor och utbildningar som håller hög kvalitet på alla nivåer. Vi har utbildningmiljöer som stimulerar till kreativitet och nyskapande. Genom ett nära samarbete med näringslivet ges möjlighet till ett livslångt lärande. I Karlskrona kommun ökar andelen elever som klarar kunskapskraven. Karlskrona kommun arbetar för att det ska finnas skolor på landsbygden. Den nya tekniken som tex webbinarier och webbutbildningar möjliggör olika typer av kompetensutvecklingsinsatser och erfarenhetsutbyten. Upplevelsernas Karlskrona Vi ska erbjuda ett brett utbud av upplevelser kring vår unika skärgårds- och världsarvsmiljö. Med hög kvalitet och gott värdskap kan vi locka besökare året om och göra besöksnäringen till en ny basnäring i Karlskrona. Karlskrona ska öka sin attraktion som besöksmål och skärgårdskommun Nuvarande cykelstrategi ska i samråd med berörda parter kompletteras så att den även omfattar cykelvägar på landsbygden och i skärgården. En handlingsplan för friluftslivet och ekoturismen ska tas fram. Här ska ansvaret för anläggningar och friluftsleder med tillhörande service och drift samt information och marknadsföring förtydligas. Näringslivets Karlskrona Vi ska ha ett fortsatt dynamiskt och innovativt näringsliv som ligger i framkant internationellt sett. Vår region är ledande inom miljö och energiområdet och vår unika kompetens lockar nya företag att etablera sig i Karlskrona. Kommunen har en kreativ miljö där idéer och företag växer samt utvecklas. Tillsammans med det lokala näringslivet ska kommunen aktivt arbeta för nyetableringar av företag och utveckling av det befintliga näringslivet Satsningar görs för att stärka företagandet på landsbygden och i skärgården. Unga företagare ska uppmärksammas och stimuleras 17

18 Bilaga 1 tabeller Tabell 1 Folkmängd Karlskrona kommun Antal invånare Andel invånare i procent Stadsbygd ,5 % Serviceorter ,0 % Övriga tätorter ,6 % Småorter ,8 % Skärgård ,3 % Övrig landsbygd ,8 % Kommunen totalt % Tabell 2 Befolkningsutveckling Folkmängd år 2006, 2013 respektive 2017, förändring i antal och procent Förändring Förändring , % Stadsbygd ,6 Serviceorter ,7 Övriga tätorter ,7 Småorter ,4 Skärgård ,9 Övrig landsbygd ,5 Kommunen totalt ,8 18

19 Tabell 3 Befolkningsutveckling i tätorter och samhällen Folkmängd år 2006, 2013 respektive 2017, förändring i antal och procent Förändring Förändring , % Karlskrona/Lyckeby ,6 Rödeby ,5 Nättraby ,5 Jämjö ,8 Skillingenäs/Färmanstorp ,1 Trummenäs/Gängletorp ,1 Fridlevstad ,7 Tving ,2 Holmsjö ,8 Torhamn/Sandhamn ,7 Spjutsbygd/Bostorp ,0 Fågelmara ,6 Drottningskär ,5 Kättilsmåla ,0 Sjuhalla ,7 Nävragöl ,5 Ramdala ,7 Saleboda ,1 Lösen ,4 Brömsebro (del i K-na kn) ,8 Strömsberg ,3 Björkenäs ,6 Kristianopel ,2 Inglatorp ,9 Torsnäs Lyckeåborg ,7 Fjärdsjömåla ,4 Alnaryd ,3 Hasslö ,5 Sturkö ,7 Övrig landsbygd och skärgård ,7 Kommunen totalt ,8 Tabellen redovisar folkmängd för tätorter och samhällen i kommunen. De geografiska avgränsningarna av samhällena är gjorda av kommunledningsförvaltningen. Dessa avgränsningar överensstämmer inte helt med dem som gjorts av statistiska centralbyrån i samband med bl.a års folk- och bostadsräkning, men skillnaderna är dock i de flesta fall marginella. 19

20 Tabell 4 Folkmängd Antal invånare efter ålder och delområde. Källa: Befpak, SCB w Summa Stadsbygd Serviceorter Övriga tätorter Småorter Skärgård Övrig landsbygd Kommunen totalt Tabell 5 Folkmängd Andel invånare efter ålder och delområde i procent w Summa Stadsbygd 6,3 11,1 13,5 27,3 21,7 14,2 6,0 100 Serviceorter 7,7 16,1 8,7 23,8 22,9 14,8 6,0 100 Övriga tätorter 8,8 13,1 7,5 23,2 24,2 19,3 3,9 100 Småorter 6,1 9,6 10,0 21,1 28,8 20,1 4,4 100 Skärgård 4,9 10,6 7,8 18,2 27,4 23,8 7,2 100 Övrig landsbygd 6,4 11,7 8,5 22,3 29,3 17,6 4,1 100 Kommunen totalt 6,6 12,0 11,2 25,1 23,7 15,9 5,

21 Tabell 6 Utländsk bakgrund m.m Antal invånare efter medborgarskap, födelseland och bakgrund. Källa: Befpak, SCB Stadsbygd Serviceorter Övriga tätorter Småorter Skärgård Övrig landsbygd Kommunen totalt svenska medborgare utländska medborgare summa födda i Sverige utrikes födda summa svensk bakgrund utländsk bakgrund summa Tabell 7 Utländsk bakgrund m.m , % Andel invånare efter medborgarskap, födelseland och bakgrund. Stadsbygd Serviceorter Övriga tätorter Småorter Skärgård Övrig landsbygd Kommunen totalt svenska 88,7 98,3 97,1 95,0 98,6 97,4 92,7 medborgare utländska 11,3 1,7 2,9 5,0 1,4 2,6 7,3 medborgare summa födda i Sverige 80,1 95,6 94,5 91,5 96,0 95,2 86,7 utrikes födda 19,9 4,4 5,5 8,5 4,0 4,8 13,3 summa svensk 75,8 94,6 93,6 90,5 95,5 94,6 84,0 bakgrund utländsk 24,2 5,4 6,4 9,5 4,5 5,4 16,0 bakgrund summa

22 Tabell 8. Antal företag på landsbygden efter bransch Landsbygd Jordbruk, skogsbruk, fiske, häst, jakt 953 Tillverkning och utvinning 117 Energi och miljö 21 Byggverksamhet 262 Handel 242 Transport 39 Hotell och restaurang 45 Information och kommunikation Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsverksamhet Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Övrig sport och fritidsverksamhet Okänd bransch Organisationer, föreningar

23 Tabell 9. Näringsgrensindelning Antal förvärvsarbetande 16- år med arbetsplats i området efter näringsgren, Sni grov nivå samt delområde. Källa: Ampak, SCB Övriga tätorter Stadsbygd Serviceorter Småorter Skärgård Övrig landsbygd Kommunen totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restauranger Information o kommunikation Kreditinstitut o försäkr.bolag Fastighetsverksamhet Företagstjänster Civila myndigheter o försvaret Utbildning Vård och omsorg Personl. o kulturella tjänster Okänd bransch Samtliga näringsgrenar

24 Tabell 10. Andel förvärvsarbetande 16- år med arbetsplats i området efter näringsgren, SNI grov nivå samt delområde i %. Övriga tätorter Stadsbygd Serviceorter Småorter Skärgård Övrig landsbygd Kommunen totalt Jordbruk, skogsbruk 0,2 1,9 4,3 6,9 8,0 33,8 2,1 och fiske Tillverkning och 12,8 4,7 12,1 32,9 14,4 4,8 11,4 utvinning Energi och miljö 0,8 0,7 0,4 0,6 0,5 6,7 1,0 Byggverksamhet 4,4 10,0 8,5 3,5 10,1 13,6 5,5 Handel 8,1 14,0 5,2 10,4 14,8 6,0 7,9 Transport 4,0 1,9 2,1 0,6 0,7 2,5 3,5 Hotell och restauranger 3,2 1,0 0,5 7,5 2,1 0,4 2,7 Information o. 6,0 0,3 0,5 0 1,4 1,0 4,9 kommunikation Kreditinstitut o 0,6 0, ,4 0,5 försäkr.bolag Fastighetsverksamhet 1,7 0,3 1,6 1,2 3,3 1,7 1,5 Företagstjänster 10,4 3,9 8,2 2,3 8,5 5,1 9,8 Civila myndigheter o 13,9 0 0, ,4 11,2 försvaret Utbildning 9,5 29,0 28,2 22,5 21,4 3,9 11,0 Vård och omsorg 20,8 25,3 17,9 1,7 5,9 10,3 21,9 Personl. o kulturella 3,5 6,4 8,0 8,7 6,8 3,2 3,7 tjänster Okänd bransch 0,2 0,6 2,1 1,2 2,1 5,3 1,3 Samtliga näringsgrenar

25 Tabell 11. Förvärvsarbetande och pendling Natt- och dagbefolkning, in- och utpendling efter delområde. Källa: Ampak, SCB Stadsbygd Serviceorter Övriga tätorter Småorter Skärgård Övrig landsbygd Befolkning 16- år Förvärvsarbetande med bostad i omr (nattbefolkn.) arbetsplats i omr. (dagbefolkn.) Inpendling Utpendling Nettopendling