Röda Korsets Högskola Färdplan med strategi

Transkript

1 Röda Korsets Högskola Färdplan med strategi Dnr: 111/2017

2

3 INNEHÅLL FÖRORD... 4 Vision... 5 Uppdrag... 5 Mål för Värderingar vid RKH...5 INLEDNING...6 Röda Korsets Högskolas styrning, profil och möjligheter...6 Strategins syfte...7 Avgränsningar...7 Processtid och delaktighet... 7 UTVECKLING UNDER PERIODEN Forskning och utbildning...8 Infrastruktur...8 Samverkan...8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR Allmänt Samhälleligt behov av kompetens inom högskolans kunskapsområden... 9 Utbildningsbehov och kvalitetsutveckling Forskningens utveckling Infrastruktur Behov av regional, nationell och internationell samverkan Intern organisation STRATEGIER FÖR PERIODEN Överväganden Strategier för kompletta akademiskt kvalitetssäkrade kunskapsmiljöer inom högskolans profil Strategier för studenten - medaktör i kärnverksamheten Strategier för erkänd forskning, nationellt och internationellt inom högskolans profil Strategier för medarbetarskap och ledarskap Strategier för samverkan lokalt, regionalt, nationellt och internationellt med synergi i syfte och mål Strategier för ekonomi i balans UPPFÖLJNING AV RESULTAT Dnr: 111/2017

4 4 FÖRORD Röda Korsets Högskola (RKH) har under de senaste åren haft en påfallande utveckling inom såväl utbildning som forskning. I samband med detta har antalet studenter och medarbetare ökat i antal och högskolan flyttat till nytt campus och lokaler i Flemingsberg. En fortsatt tillväxt kräver tydliga strategier för att konkretisera färdplanen som avser de kommande fyra åren. För att nå målsättningarna behöver vi kraftsamla kring de prioriteringar som behöver göras och utvecklas med fortsatt kvalitet som möter de nationella kvalitetskriterierna. Samtidigt ska vi profilera oss än mer inom global hälsa. Ledorden för RKH, under perioden, är därför: Kraftsamling Kvalitet Globalitet Färdplanen och dess strategier utgör ett viktigt underlag för att vi tillsammans, går samma väg, i riktning för att nå målsättningarna. Louise Stjernberg rektor

5 5 Vision Utbildning och forskning vid RKH ska möta framtidens globala utmaningar inom hälsa, vård och välfärd med särskilt fokus på utsatthet och ojämlikhet i vår omvärld. Uppdrag RKH:s uppdrag är att bedriva utbildning och forskning samt utvecklingsarbete inom hälsa och vård med fokus på högskolans specifika profil. I uppdraget ingår att samverka med det omgivande samhället och informera om verksamheten samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid RKH kommer till nytta. Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning, utbildning och vetenskapens trovärdighet samt att god forskningssed värnas. De tillgängliga resurserna ska nyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för personal och studenter. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildning och RKH ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Verksamheten ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Jämställdhet och mångfald ska alltid iakttas och främjas liksom förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Dessutom ska också breddad rekryteringen till högskolan aktivt beaktas. Röda Korsets verksamhet vilar på de sju grundprinciperna: humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet. Delar av den akademiska miljön inom RKH ska ta sin utgångspunkt från Röda Korsets nationella och internationella verksamhetsområden. Mål för Kompletta och akademiskt kvalitetssäkrade kunskapsmiljöer inom högskolans profil. Studenten - medaktör i kärnverksamheten. Erkänd forskning, nationellt och internationellt inom högskolans profilering. Tydligt medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi i balans. Samverkan regionalt, nationell och internationellt med synergi i syfte och mål. Värderingar vid RKH Högskolans värderingar utgår från: Respekt; vi ska respektera varandras åsikter och föra en utvecklande och positiv dialog i alla frågor. Tillit; vi litar på varandras kunskaper och ambitioner. Samarbete; vi arbetar med varandra mot gemensamma mål.

6 6 INLEDNING Röda Korsets Högskolas styrning, profil och möjligheter Med ägandeform i stiftelsen Rödakorshemmet är RKH en enskild högskola och styrs av lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet. Den ska bedrivas så att den i övrigt uppfyller krav som ställs på utbildning i första kapitlet högskolelagen (1992:1434). Högskolan lyder också under examensordningen i bilaga 2 i högskoleförordningen (1993:100) samt diskrimineringslagen (2008:567). Vid RKH bedrivs utbildning och forskning för nuvarande och framtidens hälso- och sjukvård inom omvårdnad, folkhälsovetenskap och samhällsvetenskap samt teknisk vårdvetenskap och medicin. Majoriteten av högskolans studenter genomgår utbildning för sjuksköterskor på grund- och avancerad nivå och dessutom ges fristående kurser och uppdragsutbildningar. RKH:s profil, med inriktningen global hälsa, förbereder studenter för arbete nationellt och internationellt och beaktar även utmaningarna i den pågående globaliseringen för att säkrare och inkluderande samhällen byggs. Forskningen utvecklar specifika evidensbaserade kunskaper där resultaten kan integreras och användas inom ramen för samhällets behov. Under perioden planeras en fördjupning av profilen med samtidig utveckling av utbildning och forskning mot sammanhållna, kompletta kunskapsmiljöer. Del i denna utveckling är ett nytt program på grundnivå inom folkhälsovetenskap. En prioritering är arbete med sammanhållet kvalitetssystem för utbildningen, en annan är större studentmedverkan inom högskolans verksamhet. I de nya lokalerna och infrastrukturen i Flemingsberg finns nya möjligheter att skapa förutsättningar för att utveckla innovativa, akademiska och pedagogiska lärmiljöer. Utgångspunkten för lärosätet är att möta ett ökat antal studenter som tillägnar sig kunskaper genom ett studentcentrerat självstyrt lärande. Potentialen till samverkan och samproduktion inom campus, i närregionen, nationellt och internationellt är omfattande och många. Genom beaktande av syfte och målsättningar är strävan att uppnå synergieffekter med bättre resultat genom samverkan jämfört med enskilt arbete inom RKH. RKH:s strävan är att vara en attraktiv arbetsgivare och bli ett av de ledande hälsovetenskapliga lärosätena inom de kunskapsområden som är av aktuell och hög relevans för det humanitära arbete som bland annat rödakorsrörelsen representerar. RKH:s förutsättningar, anknytning till Röda Korset, starkt varumärke, lång tradition av sjuksköterskeutbildning, lokala, nationella och internationella nätverk, infrastrukturella förutsättningar och global profil med utbildning och forskning inom hälsa och vård, ger möjligheter till en verksamhet med spets och unik inriktning. Situationer i omvärlden och regeringens prioriteringar styrker behovet av RKH:s verksamhet.

7 7 Strategins syfte Strategins syfte är ge externa partners information om färdplanen och att, internt, ge alla medarbetare och studenter inom RKH övergripande vägledning i planering, genomförande och uppföljning av den egna verksamheten. Syftet är också att skapa förutsättningar för att RKH vid utgången av 2020 ska ha nått verksamhetens målsättningar och är redo att möta nya utmaningar. Avgränsningar I färdplanen presenteras övergripande mål för utbildning, forskning och samverkan vid RKH och där huvuddragen i strategierna anges. Institution, högskoleförvaltning och andra organisatoriska enheter förväntas tydliggöra och planera för aktiviteter för att nå målen. Strategierna följs upp och, vid behov, revideras beroende på externa händelser i omvärlden som eventuellt påverkar intern verksamhet och uppdrag. Process, tid och delaktighet Färdplanen med strategier har diskuterats och reflekterats med RKH:s styrelse, ledningsgrupp och medarbetare samt samverkats om i samverkansgruppen. Färdplan med strategi fastställdes av stiftelsen Rödakorshemmet Revidering fastställd av rektor

8 8 UTVECKLING UNDER PERIODEN Forskning och utbildning Under de senaste åren har RKH gynnats av utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen. Grundanslagen har under perioden, , ökat med 32 procent. Antagning av studenter per termin i sjuksköterskeprogrammet har sedan 2013 ökat från 95 till 140. Söktrycket har över tiden varit högt och inför hösten 2016 var ansökningarna till RKH:s sjuksköterskeprogram nummer två i Sverige, både avseende totalt antal sökande och sökande i första hand. Under perioden, , har intäkterna på uppdragsutbildningen halverats, en effekt av Stockholms Läns Landstings (SLL) minskade avrop av denna utbildning. RKH har i och med fastställande av forskningsstrategin påvisat stor förmåga och kapacitet till omställning och verkställande av ny forskningsinriktning. Forskare samverkar och är delaktiga i projekt med forskningsledning utanför RKH. Samtidigt har flera projekt initierats av och förlagts till RKH, varav ett har fått stor uppmärksamhet i media - inte minst p.g.a. dess samhällsrelevans och införlivandet av rödakorsrörelsen kärnvärden i forskningen. Då RKH saknar statliga forskningsanslag har extra insatser gjorts för att erhålla forskningsfinansiering. Externa forskningsmedel har de senaste två åren genererat sju miljoner kronor, varav fem miljoner kronor från Svenska Röda Korset (SRK). RKH har inför kommande forskningsproposition lämnat in till utbildningsdepartementet sammanställning av den forskning som bedrivs vid RKH. Utfallet av denna ansökan och storlek på statliga grundanslag för den kommande fyraårsperioden beslutas under november månad Infrastruktur RKH har gjort en kraftfull satsning i och med flytten till nya lokaler i Flemingsberg. Omlokaliseringen möjliggör en effektiv och kvalitativ utbildning inom grund- och avancerad sjuksköterskeutbildning, ökat studentantal och en förbättrad forskningsmiljö samt utökade samverkansmöjligheter inom Campus Flemingsberg. Undervisande tillsvidareanställd personal har över tiden varit konstant, ca 45 personer, varav hälften disputerade. Till dessa tillkommer antal visstidsanställda mellan åren. Totalt antal anställda vid RKH varierar marginellt under åren kring ett sjuttiotal personer. Samverkan Historiskt har samverkan inom ramen för utbildningen främst skett med statliga och privata aktörer inom hälso- och sjukvård. Samarbeten har etablerats lokalt, inom såväl utbildning, forskning som förvaltning, med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)/Skolan för teknik och hälsa (STH), Södertörns Högskola (SH) och Vårdcollege. Nationellt och internationellt har samarbetet med SRK stärkts främst inom forskning. Internationellt finns det sedan en längre tid samarbetsavtal inom utbildning med lärosäten i Asien och Afrika. Samverkansinriktningen har skiftat från övergripande intentionsavtal till mer konkreta samarbetsavtal i linje med RKH:s fokusområden inom utbildning, forskning och förvaltning.

9 9 FÖRUTSÄTTNI NGAR FÖR Allmänt Den senaste tidens utveckling har gjorts för att möjliggöra ökad forskning och förbereda för ökat antal studenter. Utbildningen ska kunna genomföras i kreativa i miljöer som möjliggör att studenterna tillägnar sig kompetens och beredskap att verka i och utveckla framtidens hälso- och sjukvård nationellt och internationellt samt ge förutsättningar för fortsatta studier och forskning. Inom ramen för professions- och generella examina ska utbildningen och forskningen bidra till kunskaper inom nationella och internationella hälsoförhållande, om Röda Korsets värdegrunder och olika verksamhetsområden samt utvecklande av global kompetens. RKH:s strävan är att utbildningen och forskningen med sårbarhet och utsatthet i ett globalt sammanhang ska vara unik i sitt slag med spets i omvårdnads- och folkhälsovetenskapligt arbete. Likaså ingår samhällsvetenskap och medicin som ämne i utbildningsverksamheten och ett tydligt fokus ska även göras för att utveckla hälsa och teknik som, under perioden, etableras vid RKH. Dessutom utvecklas nya utbildningar för såväl nationella som internationella studenter. Samhälleligt behov av kompetens inom högskolans kunskapsområden Behovet av personal med hälsovetenskaplig kompetens är stort i Sverige. Omvärldsanalyser visar att tillgången av grundutbildade sjuksköterskor nationellt beräknas öka med nästan 40 procent och efterfrågan väntas öka i samma omfattning. Relativt balanserat läge väntas först Störst brist är det på sjuksköterskor, framför allt med inriktning mot vård av äldre, anestesi-, intensiv- och operationssjukvård och även på sjuksköterskor med grundutbildning samt övrig specialistutbildning. Därtill växer Stockholmregionen kraftigt och länets dryga två miljoner invånare beräknas ha ökat med ytterligare personer till I jämförelse med andra åldersgrupper är det främst antalet barn och äldre som ökar. Enligt SLL ska husläkaren få en tydligare roll samtidigt som specialistvården ska erbjudas på flera platser än de stora sjukhusen och därmed kommer andelen besök på akutsjukhusen att minska. Vårdcoacher för multisjuka äldre, fler vårdplatser för äldre och större möjligheter till vård i hemmet kommer anpassa vården efter behoven. Psykiatrin ska byggas ut och en ökad satsning mellan geriatrik, specialistvård och psykiatri kommer att ske. Till detta kommer stora satsningar att göras på e-hälsotjänster för att möjliggöra patientnära vård. Även utvecklade, säkra och effektiva ITsystem ska bidra till förbättrat samarbete mellan olika vårdgivare. Investeringar görs också för att öka kapaciteten avseende vårdplatser och slutenvårdstillfällen på akutsjukhusen.

10 10 Från statligt håll påpekas att målen för kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv god vård och omsorg kommer behöva beakta följande aspekter: Migrationen har ökat kraftigt, vilket påverkat olika verksamheter inom hälso- och sjukvården. Folkhälsan i Sverige fortsätter att utvecklas positivt med ökad medellivslängd och förbättrade levnadsvanor, samtidigt som negativ utveckling sker, där hälsoskillnaderna fortsätter öka mellan olika socioekonomiska grupper. Den psykiska ohälsan, särskilt bland unga kvinnor ökar. Två tredjedelar i primärvården upplever att personalen samordnar deras kontakter med vården i den utsträckning det behövs. Män upplever kontakterna bättre jämfört med kvinnor. En fjärdedel av patienterna saknar en fast läkarkontakt och individuell planering. Andelen barn som får behandling för fetma fortsätter att öka. Fortsatt oförklarade skillnader av ett bättre behandlingsresultat ses hos pojkar jämfört med flickor. Klagomålen till patientnämnderna ökar. Fler från storstadsregionerna klagar och kvinnor är överrepresenterade. Väntetider inom cancervården är, de senaste fem åren, oförändrade. Sverige, har i jämförelse med andra EU-länder, ett av Europas mest effektiva hälsooch sjukvårdssystem när det kommer till förmåga att maximera resultat givet insatta resurser. Detta avser, till exempel, beräknade friska levnadsår vid födseln, relaterat bland annat till totala utgifter för hälso- och sjukvård per capita. Under tidsperioden utgör dessa samhälleliga kompetensbehov en avgörande riktning för planering av satsningar och resursutnyttjande i både utbildning och forskning. Generellt och mot bakgrund av detta kan sägas att omvårdnad är ett kunskapsområde som handlar om hur människor - till och från under livet - tar hand om, stödjer och hjälper varandra. Det betonas särskilt att människor är unika och har olika perspektiv och livserfarenheter, vilket ställer särskilda krav på kunskap om kommunikation och samspel i vårdrelationer. En särskild kunskapsutveckling pågår för att bättre tillvarata människors unika behov och erfarenheter i relation till vård, hälsa och välbefinnande kopplat till existentiell och personlig utveckling. I mindre grad betonas då sjukdom, det sjuka och koppling till olika sjukvårdsinrättningar. Utbildningsbehov och kvalitetsutveckling Inom ramen för det ökade antalet utbildningsplatser för sjuksköterskor på grund- och avancerad nivå, planerar RKH för ett intag av 280 studenter per år på sjuksköterske- och 60 på specialistsjuksköterskeprogrammen. Tillsammans med övriga program och fristående kurser innebär det sammantaget cirka 1000 studenter vid högskolan år I det kontinuerliga utvecklingsarbetet med att följa nya behov av kompetenser för sjuksköterskor samt tydliggöra RKH:s profil har en översyn av sjuksköterskeprogrammet varit nödvändig. Omvärldsanalyser pekar på att det finns behov av utbildningar inom RKH:s globala profil och med särskilt fokus på migration, utsatthet och ojämlikhet. RKH behöver därför bredda sitt utbildningsutbud med ett ökat antal fristående kurser på engelska och svenska inom högskolans olika ämnen samt starta ett kandidatprogram i folkhälsovetenskap med mellan studenter varav cirka 15 ska vara betalande internationella studenter. Lärandemiljön vid RKH ska vara attraktiv, välkomnande och främja interaktionen mellan lärare och studenter. Utgångspunkten är ett studentcentrerat självstyrt lärande med ett under-

11 11 sökande arbetssätt och eget ansvarstagande i olika former av lärandeaktiviteter och pedagogiska möten. Den moderna anpassade lärandemiljön vid campus skapar goda förutsättningar för att arbeta utifrån dessa utgångspunkter. Olika pedagogiska metoder och verktyg som ska användas i undervisningen, förutsätter stöd och tillgång till modern informations- och kommunikationsteknologi (IKT). RKH gör en satsning på att utveckla digitala lärandeformer som kan användas i undervisningen. Sambandet mellan utbildning och forskning behöver stärkas i utbildningarna och resultaten från forskningen ska implementeras och integreras i utbildningarna. En förutsättning för det är att majoriteten av lärarna är forskarutbildade och forskningsaktiva. Förutsättningar för icke disputerade lärare att delta i forskningsprojekt behöver ses över och möjliggöras. Ytterligare en förutsättning att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker i verksamheter som uppvisar goda förutsättningar att erbjuda en utbildningsmiljö som möter de krav som ställs för att nå lärandemålen i kursplaner samt generella och specifika examensmål som finns för de utbildningar som högskolan bedriver. Fördelningen av utbildningsplatser behöver följa utvecklingen som sker på såväl lärosätet som samhällets olika verksamheter inom hälsa och vård. Undervisningen som sker i VFU ska särskilt rusta studenterna för att utveckla färdigheter till egen kontinuerlig utveckling av lärande inom ett komplext och mångfacetterat arbetsliv i hälso- och sjukvård. Kvalitetsarbetet ska genomsyra hela utbildningsverksamheten och är en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenter och systemet för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling ska implementeras genom kollegial samverkan. Detta omfattar en översyn och revidering av styrdokument och riktlinjer för utbildning samt processer för uppföljning och utvärdering. Studenter ska vara representerade i högskolans verksamhet och involveras i kvalitetsarbetet genom bl.a. representation i olika organ samt genom utvärderingar på kurs och programnivå. Likaså ska representanter från arbetslivet involveras i kvalitetsarbetet. Ett större fokus i utbildningen ska ges avseende hälso- och sjukvårdens digitala utveckling, och därutöver också beakta patientens roll som resurs för en god utbildning. Forskningens utveckling Regeringen har i budgetpropositionen 2017 beslutat satsa på forskning inom prioriterade samhällsutmaningar såsom klimat, hälsa och livsvetenskap, migration, digitalisering och ett hållbart samhällsbyggande. De anger också att Sverige har stor potential att vara en ledande forskningsnation inom dessa områden. RKH har som mål att bli ledande, både nationellt och internationellt, inom det hälsovetenskapliga humanitära forskningsfältet. Därigenom bör högskolan ha vissa konkurrensfördelar genom sin tillhörighet till nationella och internationella rödakorsrörelsen och satsning bör därför ske på ett antal större forskningsprojekt som initieras av och där projektledning och medelsförvaltning förläggs till högskolan. RKH skapar genom det nära samarbetet med KTH/STH förutsättningar för satsning på innovationsforskning inom hälsovetenskaperna och till att kontakter tas med nya samarbetspartners inom näringslivet. Forskningens fokus är att skapa hela akademiska miljöer och sammanhållande forskningsprogram. En viktig del i detta är att utbildningen och forskningen samverkar och att forskningen integreras i utbildningen. Det bör tas fram tydliga möjligheter till karriärvägar inom forskning för högskolans lärare och tid för medarbetare att rikta forskningen till hälsovetenskaplig forskning inom rödakorsrörelsens intresseområden. Detta Dnr: 111/2017

12 innebär också en medveten 11

13 12 strategisk rekrytering av seniora och juniora forskare samt ett utökat antal doktorander anställda vid RKH. Administrativa och infrastrukturella stödfunktioner för forskning och forskare behöver stärkas och samlas i en central funktion liknande den för utbildning och studenter. En stabil basfinansiering av forskningen behövs fortsatt. Dels genom statliga forskningsmedel, medel från huvudman och en ökning av de externa anslagen. Infrastruktur Utveckling av professionella administrativa och digitala stödfunktioner RKH:s mål att satsa på kvalitetssäkrade akademiska kunskapsmiljöer och en samverkan både lokalt och internationell ställer krav på utveckling av administrativa och digitala stödfunktioner inom ett flertal områden, från effektivt lokalutnyttjande, professionell utredningskompetens till marknadsföring och kommunikation. Högskoleförvaltningen optimeras för professionellt stöd till utbildning, forskning och samverkan för att kunna möta de krav som redan finns och de kommande krav som t.ex. utökad forskningsverksamhet, ny examensrätt, internationella studenter och utvecklingen av digitala stödsystem innebär. Flera av dessa funktioner kan byggas upp i samverkan med andra aktörer lokalt och globalt såsom KTH/STH, SH, SRK., och IFRC samt i samverkan med RKH:s partnerlärosäten i olika delar av världen. Stöd för utbildning Fler studenter, fler medarbetare och en utökad verksamhet med globalt fokus och nya lokaler med nya tekniska möjligheter ställer krav på en beredskap kring och utveckling av pedagogiken och IKT. I takt med den accelererande digitaliseringen och teknikutvecklingen möjliggörs nya fora för pedagogisk utveckling. Flertalet lärare har med anledning av detta viljan att utveckla nya sätt att undervisa där potentialen i den moderna informationstekniken tas tillvara i allt större utsträckning. Särskilt fokus bör läggas på en samlad organisation med ansvar för planering, genomförande och uppföljning av digitala lärmiljöer, teknisk infrastruktur och utrustning och support för användning av ny teknik och nya metoder. Stöd för forskning Den allt snabbare växande forskningsverksamheten vid RKH ställer särskilda krav på utveckling av professionella administrativa rutiner och stödsystem. Det kan innefatta att t.ex. kontinuerligt registrera RKH:s forskningsaktiviteter i nationella kvalitetsregister (antal publikationer, registrerade doktorander, etc.), att svara på remisser från olika myndigheter, samt att ge stöd vid forskningsansökningar till externa anslagsgivare. System för kvalitetssäkring av forskningsdata behöver även utvecklas. Det kan gälla strukturering och kvalitetssäkring av databaser som förvaras internt och hantering av annan information som genereras inom forskningen. Vidare krävs IT-stöd för upprättande av de nya globala forskarmiljöerna. Behov av regional, nationell och internationell samverkan RKH utgår från ett globalt, humanitärt perspektiv med fokus på utsatthet och ojämlikhet. En viktig del i implementeringen av detta handlar om intern samverkan med SRK och Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC), Internationella rödakorskommittén (ICRC) samt samverkansparter inom olika samhällssektorer och verksamheter.

14 13 RKH har sin styrka och utvecklingspotential i utvecklandet av ett samarbete mellan akademin och det omgivande samhället. RKH kan bidra i en utveckling till en mångkulturell kommun (kommuner) där människor från olika delar av världen kan känna en tillhörighet och bidra med sina kunskaper till samhällsutvecklingen. Lokal samverkan Vid Campus Flemingsberg finns flera möjliga samverkansmöjligheter. RKH samlokaliserar med KTH/STH, samarbetar avseende bibliotek och utbildning även med SH och tillsammans med Karolinska Institutet (Kl) möjliggörs samarbete avseende doktorander. Utöver detta utgör närregionen "Stockholm Södra" (Botkyrka och Huddinge) en särskilt kreativ plats att för RKH att verka i beträffande hur hälso- och sjukvården formas i de utmaningar som pågående samhällsomvandlingar av urbaningering, globalisering och digitalisering utgör. Här finns förutsättningar att utveckla utbildning och forskning i nära samspel med de mångfaldsmiljöer som finns i lokalsamhället gällande RKH:s globala och humanitära profil. Regional samverkan SLL, Stockholms läns sjukvårdsområde och kommuner inom Stockholm är viktiga aktörer för samverkan främst när det gäller den kliniska delen av högskolans utbildningar på grund och avancerad nivå. Vård- och omsorgscollege i Stockholmsregionen har sedan flera år tillbaka ett samarbete med högskolan. Samarbeten har även skett i utbildning och forskning med SRK:s vårdenheter, Center för krigsskadade och torterade samt med enheten för migration och integration. RKH ingår i högskolegruppen inom Huddinge kommun tillsammans med SH, KTH, KI och Flemingsbergs förenade studentkårer. Ett samarbetsavtal kring utbildning och forskning tillsammans med STH vid KTH (en gemensam professur i teknisk vårdvetenskap) finns sedan tidigare upprättat liksom avseende bibliotek och studiestöd med SH. En annan samverkans part för RKH är Flemingsbergs Science där utvecklingen av campus i regionen Flemings berg och företag äger rum i syfte att öka kontaktytor mellan akademi och näringsliv i regionen. Nationell samverkan RKH har inte examensrättigheter på forskarutbildningsnivå, vilket innebär att forskarutbildningen vid högskolan bedrivs i samverkan med andra lärosäten i Sverige. RKH samverkar med flertalet andra högskolor/universitet i Sverige, bland annat med KTH, KI, SH, Mälardalens högskola, Stockholms Universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Norges Tekniska Naturvetenskapliga Universitet. Dessa samarbeten handlar i huvudsak om samverkan i forskning med doktorander i projekt och biblioteksverksamhet. RKH är medlem i Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH). Medlemskapet i SWEAH banar väg för samarbeten kring nya doktorander. Ett annat medlemskap som RKH har ingått i är det nationella Konsortiet för akademisk folkhälsoutbildning. Internationell samverkan Internationell samverkan är centralt för RKH och sker exempelvis i form av deltagande i forsknings- och utbildningsnätverk, mobilitetsprogram för studenter, lärare och personal och publicerande i internationella vetenskapliga tidskrifter.

15 14 Genom RKH:s tillhörighet till den globala rödakorsrörelsen är såväl SRK och IFRC betydelsefulla samarbetspartners för RKH:s utbildnings- och forskningsverksamhet. Internationellt finns samarbeten både i forskning och utbildning med internationella rödakorshögskolor bl.a. i Japan och Spanien. Likaså samverkar RKH med högskolor och sjukhus i flera europeiska länder och med Tanzania, Ghana och Colombia. RKH har under hösten 2015 blivit medlemmar i The Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER) och medlemskapet i nätverket ger möjligheter att samverka inom utbildning och forskning. Utöver detta ger medlemskapet tillgång till fler än tjugo internationella samarbetspartners t.ex. World Health Organisation, European Center for Disease Control, European Federation of Nurses, European Public Health Association. Nätverket ger också stöd för kvalitetssäkring, policys och riktlinjer och utveckling inom hälsa i globalt perspektiv. Ytterligare samarbetspartners inkluderar Center for Research of Anti-Bacterial Materials and Medicine (CRAM); Danish Institute Against Torture (DIGNITY); International Rehabilitation Council for Torture Victims (IRCT) och Red Cross Red Crescent Network on Mental Health and Psychosocial Support (RCRC). Vid RKH finns en internationaliseringsgrupp vars uppgift är att utveckla och kvalitetssäkra det internationella arbetet. Vidare ska internationella satsningar drivas i linje med RKH:s strategiska prioriteringar och förankrade med utbildnings- och forskningsanknytning, vilket innebär deltagande i internationella utbyten bland studenter och personal. Intern organisation RKH:s nuvarande interna organisation skapades hösten Syftet med organisationsförändringen är att möta akademiska behov och optimera kvalitet i verksamheten utifrån tilldelade resurser samt beakta en god arbetsmiljö. Under kommande period utvärderas befintlig organisation i relation till behoven i verksamheten med möjlighet till anpassning av densamma. Utvärdering och utveckling av organisation, ledning och ansvarsfördelning ska kontinuerligt beaktas.

16 15 STRATEGIER FÖR PERIODEN Överväganden Som enskild högskola beaktar RKH flera lagar och regler som styr statliga lärosäten. RKH ska dessutom bedriva verksamhet i enlighet med Röda Korsets verksamhetsområden. Under avsnittet "Förutsättningar för " beskrivs övergripande vad RKH ska och behöver förhålla sig till. Även om det mesta av förutsättningarna finns, behöver delar utvecklas ytterligare för att bereda väg till att genomföra strategierna. Detta sker parallellt med arbetet att nå målsättningarna för Högskolan använder tre ledord som beskriver det interna förhållningssättet för att nå de önskade resultaten: kraftsamling, kvalitet och globalitet. Kraftsamling För att nå målen och genomföra strategierna behövs kraftsamling till den verksamhet som redan bedrivs och den väg högskolan planerar gå. Kraftsamlingen ska göras för att nå kvalitet inom de uppsatta målen. Kvalitet Ett sammanhållet kvalitetssäkringssystem stödjer kraftsamlingen både vad avser studenten i centrum, utbildning, forskning, administrativt stöd, internationalisering och samverkan. Kvalitet avser även en god arbetsmiljö med strävan att vara ett attraktivt lärosäte och en arbetsplats med tydligt medarbetarskap och ledarskap. Globalitet I enlighet med Röda Korset har lärosätet, inom ramen för vision och uppdrag, profil inom global omvårdnad och global hälsa. För RKH är globalitet ett medvetet akademiskt förhållningssätt som sammanlänkar människor världen över samt överskrider nationella och statliga gränser. Strategier för kompletta akademiskt kvalitetssäkrade kunskapsmiljöer inom högskolans profil RKH:s profil ska genomsyras inom huvudområde/-n och ämnen och vara kopplade till varandra inom både utbildning och forskning. Utbildning och forskning ska möta nationella kriterier för kvalitet. Härvid ska: fortsatt prioritering göras för att utbildning och forskning bedrivs som hela kunskapsmiljöer, sambandet stärkas mellan utbildning och forskning i högskolans utbildningar, kontinuerligt kvalitetsarbete genomsyra verksamheten, kandidatprogram i folkhälsovetenskap med global profil inrättas och starta, ökat antal fristående kurser genomföras, den globala profilen i högskolans utbildningar förstärkas och utvecklas samt kursutbudet på engelska ökas.

17 16 För att bibehålla och utveckla hög kvalitet i utbildningsverksamheten samt för att möta samhällets behov ska följande prioriteras: ökad användning och utveckling av IKT i högskolans pedagogiska verksamhet ske, satsningar på att öka antalet examinerade studenter och höja genomströmningsgraden göras. Strategier för studenten som medaktör i kärnverksamheten Studenternas delaktighet och inflytande ska tillvaratas inom utbildning och kvalitetsarbete där studenterna tillägnar sig aktuella ämneskunskaper, färdigheter och förmåga till självständigt och kritiskt tänkande, där lärare tar ansvar för den pedagogiska kvaliteten och att utbildningen står på vetenskaplig grund. Gemensamt tar student och lärare ansvar för att skapa lärandemiljöer för engagemang och studentaktivitet. Studenterna ska: inbjudas för att ta en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen, vara delaktiga inom utveckling av och ta eget ansvar för det studentcentrerade lärandet. I kraftsamlingen för kompletta kunskapsmiljöer är begreppen forskningsanknuten och forskningsbaserad utbildning en central utgångspunkt för kärnverksamheten. Vid högskolan innebär dessa begrepp att forskningsmiljön på högskolan också är integrerad i utbildningsmiljön, där studenter är viktiga medaktörer i forskningen. Studenters kritiska ifrågasättande bidrar till ett kontinuerligt utvecklande av en innovativ och värdeskapande miljö för aktiva forskare samtidigt som studenterna skolas för en framtida kompetens- och generationsväxling inom just RKH:s forskningsmiljöer. De kreativa processer som forskningen både förut sätter och genererar, ska ha kontextuell särpräglad närvaro inom utbildning där nedanstående satsningar ska göras: exponering av egen producerad forskning för studenter i utbildning och kurser ska avsevärt öka. studenters forskningsträningsarbeten ska planeras med utgångspunkt i forskningsmiljöer vid skolan (i största möjliga utsträckning).

18 17 Strategier för erkänd forskning, nationellt och internationellt inom högskolans profil För att fortsatt utveckla den akademiska forskningsmiljön och att bedriva nationell och internationell forskning av högsta kvalitet som får genomslag i samhällsdebatten behövs följande satsningar göras: förstärka och utveckla de tre forskningsteman som initierats, öka den internationella publiceringen, tydliggöra möjligheterna till karriärvägar inom forskning, strategisk rekrytering av seniora och juniora forskare, utöka antalet doktorander inom högskolans kunskapsmiljöer, förstärka och utveckla den interna seminariekulturen, stärka de administrativa och infrastrukturella stödfunktionerna, säkra en kontinuerlig basfinansiering samt ansökas om externa forskningsanslag, sprida och marknadsföra forskningens resultat internt och externt, nyttogöra forskningens resultat i ett samhällsperspektiv. Strategier för medarbetarskap och ledarskap RKH ska vara en attraktiv arbetsgivare som gör det möjligt att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med den kompetens som behövs. Vidare ska RKH ha en effektiv arbetsorganisation och en god och stimulerande arbetsmiljö. En förutsättning för att organisationen ska fungera optimalt är att kontinuerligt beakta och utveckla medarbetarskap och ledarskap. I detta ligger ett gemensamt ansvar att tillsammans verka för en arbetsmiljö som bygger på RKH:s värdeord: respekt, samarbete och tillit. Som chef och ledare ställs krav på förmåga att dels företräda verksamheten, dels axla för RKH gemensamma arbetsgivarfrågor samt att leda medarbetare. Som medarbetare ställs krav på att bidra med kunskap, förmåga och förhållningssätt och samarbeta mot uppsatta mål. För att stärka medarbetar- och ledarskap vid RKH ska följande aktiviteter genomföras under kommande fyraårsperiod: återkommande medarbetarundersökning, årlig kompetensförsörjningsplan tas fram som grund för rekryteringar och gemensamma kompetensutvecklingsåtgärder, utveckla samverkansarbetet mellan ledning och medarbetare, tydliggöra och implementera roller, interna beslutsprocesser, regler, riktlinjer, handlingsplaner och anvisningar möjliggöra att organisation och administrativt stöd utgår från verksamhetens behov och att medarbetares kompetens tillvaratas på bästa sätt. Strategier för samverkan lokalt, regionalt, nationellt och internationellt med synergi i syfte och mål I syfte att stärka och utveckla högskolans verksamhet ska kraftsamling ske kring samarbeten på lokal, regional, nationell och internationell nivå som stärker profilen eller på annat sätt är nyttiggörande för RKH och ger synergieffekter för parterna. Före samarbeten inleds eller avtal ingås ska kvalitetskriterier avseende syfte, mål, nyttiggörande, resurser och tidsperspektiv

19 18 beaktas och förankras. Vid behov görs prioriteringar inom relationen att utveckla redan ingångna samarbeten och bygga upp nya. Lokal samverkan sker genom att: samarbeta med KTH/STH inom utveckling av utbildning och forskning i teknisk vårdvetenskap samt infrastruktur, samarbeta med SH avseende biblioteksverksamhet, studieverkstad för studenter samt pedagogisk utveckling/utbildning för lärare och forskare och även i utbildning inom folkhälsovetenskap och infrastruktur, möjliggöra doktorandsamarbete med KL Utöver detta utgör närregionen "Stockholm Södra" (Botkyrka och Huddinge) en särskilt kreativ plats för RKH att verka i beträffande hur vård och hälsa formas i de utmaningar som pågående samhällsomvandlingar av urbanisering, globalisering och digitalisering utgör. RKH har för avsikt att utveckla utbildningen och forskningen i nära samspel med de mångfaldsmiljöer som finns i lokalsamhället gällande RKH:s globala och humanitära profil. Regional och nationell samverkan sker genom att: fördjupa samarbete med SLL med fokus på verksamhetsintegrerad lärande, fortsatta etablera samarbetet med kommuner inom Stockholm kring kliniska placeringar för högskolans studenter, samarbeta med lärosäten som genomför samma/liknande program, samarbeta med andra organisationer och aktörer inom hälsa och vård t.ex. vård- och omsorgscollege, samarbeta med Huddinge kommun genom deltagande i högskoleråd, fortsatta deltagande i och bidra till utveckling inom Flemingsberg Science. Internationella samarbeten sker genom att: öka samarbeten med andra rödakorshögskolor och rödakorsverksamheter, både genom SRK och genom den internationella rödakorsfederationen, fortsatta medverkan i externt finansierade internationella utbytesprogram inom högre utbildning såsom Erasmus och Linneus-Palme för att främja ökad student- och lärarmobilitet, utveckla den virtuella samverkan och inte endast bedriva fysisk mobilitet med samarbetspartners, göra kurser och utbildningsprogram sökbara för individuella internationella studenter (freemovers) och öka utbildningsutbudet på engelska, skapa och utveckla internationella och globala nätverk både inom utbildnings- och forskningsverksamheten. Näringsliv, idéburen sektor och innovationer RKH har genom det nära samarbetet med STH/KTH och en gemensam professur i teknisk vårdvetenskap skapat förutsättningar för satsning på innovationsforskning inom hälsovetenskaperna och till att kontakter tas med nya samarbetspartners inom näringslivet. RKH ska sträva till att i större utsträckning än idag tillvarata de idéer och resurser som idéburen sektor representerar med kunskaper inom entreprenörskap, innovation och hållbar utveckling.

20 19 Strategier för ekonomi i balans De statliga anslagen för grund- och specialistutbildning kommer enligt nuvarande budgetproposition under den kommande fyraårsperioden succesivt öka från 83 miljoner kronor 2017 till 93 miljoner kronor Under perioden strävar lärosätet efter en stabil basfinansiering av forskningen, dels genom statliga forskningsmedel, dels medel från huvudman samt en ökning av övriga externa anslag. Sammantaget ger detta inklusive eller exklusive de ännu ej beviljade forskningsmedlen en intäktsram att förhålla sig till avseende kostnadsallokering och total kostnadsnivå för att uppnå en ekonomi i balans. Dessa två budgetscenarier redovisas i verksamhetsplanen för 2017, i separat dokument. Transparens skall finnas mellan anslag och kostnader för utbildning, forskning samt samverkan. Vidare skall centrala kostnader (OH), beräknade enligt SUHF modellen, ej väsentligt överstiga ca 30 procent. Som ovan nämnts har RKH:s verksamhet inom samtliga områden expanderat de senaste åren. Åtgärder har delvis vidtagits i förhand för att kunna möta den ökade studenttilldelningen och de utmaningar som följer med detta. Omlokalisering, nya och förändrade sam arbeten, resurs- och kompetensförsörjning inom utbildning, forskning och administration. Expansionen kommer att fortsätta samtidigt som RKH ytterligare behöver förstärka och konsolidera vissa funktioner för att kunna ta nästa steg i de framtida scenarierna. Detta innebär att RKH, beroende på utfall i budget- och forskningsproposition samt övriga ansökningar, noggrant behöver prioritera de årliga aktiviteterna som skall genomföras i överensstämmelse med de övergripande målen för perioden. Som en följd av detta kommer under perioden en förbättrad verksamhetsuppföljning att införas med successiv decentraliserad och verksamhetsspecifik kostnads- och resultatansvar. Medarbetarna görs delaktiga för att skapa förståelse om förutsättningar och ansvar i att uppnå balans mellan tillgängliga resurser och kostnader. UPPFÖLJNING AV RESULTAT Färdplanen och strategierna, med dess i styrkort konkretiserade mått och mål, ska kontinuerligt följas upp, prognostiseras, analyseras och löpande rapporteras till rektor och ledningsgrupp. Fullständig ekonomisk rapportering sker varje kvartal. Vid delårs- och helårsbokslut skall även utfall enligt styrkort redovisas. Ekonomisk rapportering inkluderande nyckeltalsutfall enligt styrkort görs till högskolestyrelsen fyra respektive två gånger per år eller då så efterfrågas. Till Svenska Röda Korsets styrelse (Stiftelsen Rödakorshemmet) sker samma rapportering som till högskolestyrelsen.