Landsbygdsplan FÖP 2016 Utställningsutlåtande

Transkript

1 Landsbygdsplan FÖP

2 Samhällsbyggnadskontoret Datum Vår beteckning KS 15/ (42) Innehåll 1. Inledning Läsanvisning Bakgrund till översiktsplanearbetet Planens syfte och huvuddrag Hur utställningen har bedrivits Synpunkter på konsekvensbeskrivningen Förteckning över inkomna yttranden, lista... 7 Statliga myndigheter... 7 Kommunala nämnder... 7 Övriga remissinstanser... 7 Privatpersoner... 7 Fastighetsägare m.fl Politiska partier Inkomna yttranden med kommentarer Bebyggelseutveckling Generella synpunkter Översiktsplanen El- och vattennät Exploatering av jordbruksmark Landsbygdens förutsättningar Natur och kultur Bebyggelsestruktur och karaktär Areella näringar Service på landsbygden Särskilda områden Riksintressen Strandskydd och LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) Lennartsnäshalvön Håbo-Tibble Sjöhagen Miljö, hälsa och säkerhet Miljökvalitetsnormer Dagvattenhantering Buller... 29

3 3 (42) Barnperspektiv Risker Översvämning Farligt gods Teknisk försörjning Energiförsörjning VA-utveckling Tillgång till internet Brandskyddsåtgärder Trafik Befintliga vägar Kollektivtrafik Gång- och cykelväg Övriga yttranden Inspel till det fortsatta arbetet Landsbygdsplanens vision och mål Mellankommunala frågor Nationella och regionala miljömål Kartor Planens förhållningssätt till lagstiftning och riktlinjer Formalia Ingen erinran Resultat av utställningen Synpunkter på MKB har tillgodosetts genom att: Bilaga 1 (Länsstyrelsens granskningsyttrande över utställningsförslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro)

4 4 (42) 1. Inledning 1.1 Läsanvisning Plandokument för Landsbygdsplan FÖP 2016 kommer att benämnas som planförslag i detta utställningsutlåtande. 1.2 Bakgrund till översiktsplanearbetet Översiktsplanering står för kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. Det är en av kommunens verksamheter för att kunna ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. En ändring av översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp tidigare eller inte redovisats tillräckligt i kommunens översiktsplan. I det här förslaget sker ändringarna av den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP 2010 genom geografiska fördjupningar. I ÖP 2010 ligger fokus främst på tätorternas utveckling. Riktlinjer för landsbygdsutveckling beskrivs där på en generell nivå. Kommunens landsbygd är dock varierad och med olika förutsättningar för utveckling. Av ÖP 2010 framgår att en mer genomgripande strategi för landsbygdsutveckling behövs och att kommunen i grunden är positiv till byggande på landsbygden. ÖP 2010 slår också fast att på landsbygden har de areella näringarna och miljövänlig energiproduktion företräde framför andra exploateringsintressen. Grönområden ska värnas och allmänhetens tillgång till stränderna tryggas. Landsbygdsplanen beskriver och förtydligar därför förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen för landsbygdens olika delar. I arbetet med Landsbygdsplanen har tätortsavgränsningen reviderats något jämfört med i ÖP I Landsbygdsplanen har kapitel 12 i ÖP 2010 inarbetats och fördjupats. Landsbygdsplanen ersätter kapitel 12 i ÖP Planens syfte och huvuddrag Landsbygdsplan FÖP 2016 är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bros gällande översiktsplan, ÖP Landsbygdsplanen syftar till att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av landsbygdens näringar och bebyggelse och bidra till att den framtida utvecklingen på landsbygden är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. Landsbygdsplanen omfattar områdena utanför tätortsavgränsningen. Utvecklingsstrategi Av både hållbarhets- och miljöhänsyn styrs bebyggelseutvecklingen till stråk med transportsamband för kollektivtrafik och med möjlighet till teknisk försörjning i form av kommunalt vatten och avlopp. Viktigt för att kunna leva på landsbygden är också att den lokala samhällsservicen behåller tillräckligt med befolkningsunderlag för att kunna fortleva och utvecklas. På landsbygden ska de areella näringarna prioriteras och ges förutsättningar för att kunna fortleva och utvecklas. Försvarsmaktens verksamhet är av riksintresse och ska också ges förutsättningar för utveckling. För att de areella näringarna och den militära verksamheten ska kunna prioriteras på landsbygden bygger utvecklingsstrategin på en huvudprincip med funktionella stråk för landsbygdens bebyggelse. Ny bebyggelse kan också tillkomma i form av relativt små kompletteringar av befintliga bebyggelsegrupper. Under vissa förutsättningar tillåts lite större tillägg till befintlig bebyggelse. I specifika fall med särskilda förutsättningar kan också helt nya bebyggelsegrupper tillkomma. De

5 5 (42) senare enligt en så kallad pärlbandsprincip, med bebyggelsegrupper längs viktiga kommunikationsstråk, så som historiskt har skett på Upplands-Bros landsbygd. Riktlinjer för ny bebyggelse Genom att ange riktlinjer för bebyggelse på landsbygden vill kommunen tydliggöra förutsättningar och ange mål och ramverk för lokaliseringsprövningar, detaljplanering, bygglovhantering och andra tillståndsprövningar. Riktlinjerna är ett hjälpmedel för både medborgare, markägare, politiker och tjänstepersoner på kommunen. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS En stor tillgång för kommunen är närheten till stränder och vatten. En viktig strategi är att förbättra tillgängligheten till dessa områden och miljöer. Några LIS-områden pekas ut för att möjliggöra bevarande och utveckling av de areella näringarna och äldre gårdar med värdefulla byggnader och kulturmiljöer. Det bidrar också till att tillgängliggöra en större del av kommunens vatten och 13 mil stränder. Länsstyrelsen anser dock att det inte finns motiv till att redovisa LIS-områden i närheten av tätorterna Bro och Kungsängen. De anser inte heller att LIS områden ska redovisas där de sammanfaller med områden som omfattas av utvidgat strandskydd eller ligger inom utpekade riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd från 2014 är överklagat av kommunen och ligger hos regeringen för prövning. Görvälnkilen - regional grönkil En stor kvalitet i kommunen och i hela regionen är tillgången till värdefulla natur- och kulturmiljöer. Därför är förslagen till ny bebyggelseutveckling avvägda så att den sammanhängande strukturen av områden med höga rekreations-, natur- och kulturvärden inom Görvälnkilen inte ska brytas. Landsbygdsidentitet och karaktär I tillämpningen av strategierna och planeringsinriktningarna blir det viktigt att både markägare och kommunen tar ansvar för att det tas stor hänsyn till tillgångar och kvaliteter i form av naturresurser såväl som värdefulla natur- och kulturmiljöer. De huvudsakliga avvägningarna av detta har gjorts i utvecklingsstrategin. Men även lokalisering, placering och utformning av bebyggelse har stor betydelse, vilket preciseras i bebyggelseriktlinjerna. För att landsbygden ska kunna behålla sin identitet och karaktär blir även krav och förväntningar på standard viktig. Bebyggelsen utanför tätortsavgränsningarna för Bro och Kungsängen ska ha landsbygdskaraktär, inte tätortskaraktär. Tätortsstandard för till exempel vägar, gång- och cykelbanor samt belysning eller detaljplaneläggning ska inte krävas vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp, om det inte är nödvändigt av andra skäl. 1.4 Hur utställningen har bedrivits Till grund för antagandehandlingen finns ett planförslag som var utställt från den 13 juli till och med den 19 oktober 2016 enligt beslut i Kommunstyrelsen den 8 juni 2016, 76. Innan dess har ett plansamrådsförslag och ett planprogram tagits fram. Inom både utställningstiden och i de två samråden har interna och externa dialogmöten genomförts. Under utställningen i form av ett öppet hus i Kulturhuset i Kungsängen och ett informationsmöte i Tjustaskolan. Inom och efter utställningen och samråden har kommunen också fört dialog med Försvarsmakten kring deras riksintresse och influensområde för Kungsängens övnings- och skjutfält.

6 6 (42) Arbetet med Landsbygdsplanen är en lång process. Programsamrådet skedde juni till och med september 2013 och i plansamrådet under juli till december 2014 fortsatte dialogen med myndigheter, grannkommuner samt boende och verksamma på Upplands-Bros landsbygd. Under plansamrådet har kommunen också haft separata träffar med bland annat Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen och interna arbetsgrupper med tjänstepersoner som arbetar med bygglovs-, näringslivs-, utbildnings- och sociala frågor. Kommunen har också haft flera öppna arbetsmöten med kommunens invånare, företagare och andra intresserade. Synpunkterna som inkommit under utställningen sammanfattas och kommenteras i detta utställningsutlåtande. 1.5 Synpunkter på konsekvensbeskrivningen Barnperspektivet bör få en egen rubrik i konsekvensbeskrivningen. Nu är perspektivet belyst under många olika aspekter vilket är bra, men det bör också finnas en samlad text om detta.

7 7 (42) 2. Förteckning över inkomna yttranden, lista Med anledning av utställningsförslaget till fördjupad översiktsplan har 106 (etthundrasex) yttranden inkommit till kommunen. Av dessa inkom några yttranden efter samrådsperiodens slut. Dessa har behandlats på samma sätt som de yttranden som inkommit under remisstiden då den som yttrat sig har sökt och fått godkänt för anstånd i förväg. Skrivelserna från plansamråd är numrerade i följande ordning: Statliga myndigheter 1) Länsstyrelsen i Stockholms län ( ) 2) Länsstyrelsen i Uppsala län ( ) 3) Försvarsmakten ( samt ) 4) Trafikverket ( ) 5) Energimyndigheten ( ) 6) Luftfartsverket ( ) 7) Naturvårdsverket ( ) Kommunala nämnder 8) Utbildningsnämnden ( ) 9) Socialnämnden ( ) 10) Kultur- och fritidsnämnden ( ) 11) Tekniska nämnden ( ) 12) Bygg- och miljönämnden ( xx) Övriga remissinstanser 13) Stockholms Handelskammare ( ) 14) Svenska Turistföreningen ( ) 15) Svenska kraftnät ( ) 16) E. ON Värme Sverige AB ( ) 17) Enköpings kommun ( ) 18) Svenska kyrkan Bro ( ) 19) Naturskyddsföreningen ( ) 20) Brandkåren Attunda ( ) 21) Upplands Väsby kommun ( ) 22) Håbo kommun ( ) 23) Stockholms Läns Landsting ( ) 24) E. ON Elnät Stockholm AB ( ) Privatpersoner Kursiverade yttranden, nummer 25 till och med 89 nedan, består av ett undertecknat flygblad och är till sitt innehåll likadana. Sju av flygbladen har två underskrifter. Flygblad nummer 50 är diariefört en gång men innehåller underteckningar av 67 privatpersoner, därför skriver vi Privatperson

8 8 (42) 25) Privatperson 1 ( ) 26) Privatperson 2 ( ) 27) Privatperson 3 ( ) 28) Privatperson 4 ( ) 29) Privatperson 5 ( ) 30) Privatperson 6 ( ) 31) Privatperson 7 ( ) 32) Privatperson 8 ( ) 33) Privatperson 9 ( ) 34) Privatperson 10 ( ) 35) Privatperson 11 ( ) 36) Privatperson 12 ( ) 37) Privatperson 13 ( ) 38) Privatperson 14 ( ) 39) Privatperson 15 ( ) 40) Privatperson 16 ( ) 41) Privatperson 17 ( ) 42) Privatperson 18 ( ) 43) Privatperson 19 ( ) 44) Privatperson 20 ( ) 45) Privatperson 21 ( ) 46) Privatperson 22 ( ) 47) Privatperson 23 ( ) 48) Privatperson 24 ( ) 49) Privatperson 25 ( ) 50) Privatperson 26 ( ) 51) Privatperson 27 ( ) 52) Privatperson 28 ( ) 53) Privatperson 29 ( ) 54) Privatperson 30 ( ) 55) Privatperson 31 ( ) 56) Privatperson 32 ( ) 57) Privatperson 33 ( ) 58) Privatperson 34 ( ) 59) Privatperson 35 ( ) 60) Privatperson 36 ( ) 61) Privatperson 37 ( ) 62) Privatperson 38 ( ) 63) Privatperson 39 ( ) 64) Privatperson 40 ( ) 65) Privatperson 41 ( ) 66) Privatperson 42 ( ) 67) Privatperson 43 ( ) 68) Privatperson 44 ( ) 69) Privatperson 45 ( ) 70) Privatperson 46 ( )

9 9 (42) 71) Privatperson 47 ( ) 72) Privatperson 48 ( ) 73) Privatperson 49 ( ) 74) Privatperson ( ) 75) Privatperson 117 ( ) 76) Privatperson 118 ( ) 77) Privatperson 119 ( ) 78) Privatperson 120 ( ) 79) Privatperson 121 ( ) 80) Privatperson 122 ( ) 81) Privatperson 123 ( ) 82) Privatperson 124 ( ) 83) Privatperson 125 ( ) 84) Privatperson 126 ( ) 85) Privatperson 127 ( ) 86) Privatperson 128 ( ) 87) Privatperson 129 ( ) 88) Privatperson 130 ( ) 89) Privatperson 131 ( ) 90) Privatperson 132 ( ) 91) Privatperson 133 ( ) 92) Privatperson 134 ( ) 93) Privatperson 135 ( ) 94) Privatperson 136 ( ) 95) Privatperson 137 ( ) Fastighetsägare m.fl. 96) Fastighetsägare Låssa ( ) 97) Fastighetsägare Lennartsnäshalvön ( ) 98) Saltsjön - Mälarens Båtförbund (SMBF) ( ) 99) Stockholms Travsällskap ( ) 100) Boende och verksamma i Håbo Tibble ( ) 101) Kilenkrysset ( ) 102) Ängsholmens Båtsällskap ( ) 103) Frölunda gård ( ) 104) Fastighetsägare Håtuna ( ) 105) Lennartsnäs Säteri ( ) Politiska partier 106) Vänsterpartiet ( )

10 10 (42) 3. Inkomna yttranden med kommentarer I det följande kommenteras synpunkter på utställningsförslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden. Synpunkterna redovisas kortfattat utan inbördes rangordning. För den fullständiga lydelsen av respektive synpunkt hänvisas till de ursprungliga yttrandena som kan erhållas från kommunens kansli. I omedelbar anslutning till inkomna yttranden redovisas Samhällsbyggnadskontorets kommentarer. Synpunkter som inte innebär särskilda överväganden med avseende på planens utformning eller innehåll har inte förts in i utställningsutlåtandet. 3.1 Bebyggelseutveckling Generella synpunkter Översiktsplanen Landstinget är generellt positiv till utställningsförslaget av Upplands-Bros landsbygdsplan. Planen följer i stort de inriktningar som anges i RUFS 2010 och som även finns med i samrådsförslaget av RUFS 2050, att bygga tätt, varierat och i kollektivtrafiknära lägen. Landstinget ser positivt på att ny bebyggelse föreslås tillkomma i utpekade landsbygdskärnor, bebyggelseutvecklingsstråk och områden i eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Detta gör att fragmentering av de gröna kilarna kan undvikas samt att möjlighet att behålla service och kollektivtrafik på landsbygden ökar. Landstinget noterar samtidigt att den beräknade befolkningsökningen på landsbygden i förslaget är blygsam i förhållande till nollalternativet, vilket har stor betydelse för ett bibehållet befolkningsunderlag för förskola, skola, kollektivtrafik och service. 1 I planförslaget beskrivs en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Detta stämmer väl överens med Utbildningskontorets intressen. 2 Frölunda gård är positiva till att planen har sin utgångspunkt i befintliga gårdsstrukturer med dess verksamheter där det aktiva jordbruket utgör en särställning. Det är även positivt, enligt Frölunda gård, att klustertänket är borta. Dock är man negativ till att den klusterliknande bebyggelseutvecklingen runt Skälby Gård fortfarande är kvar. 3 Kommentar: Det har kommit flera synpunkter på utvecklingsområdet Skälby, både under samråd och utställning. Det föreslagna området ligger i anslutning till ett trevägskors och består huvudsakligen av igenvuxen jordbruksmark som planterats med skog. Det ligger inom riksintresset för kulturmiljövården. De areella näringarna är prioriterade där och jordbruksmarken runt omkring är inte lämplig för ny bebyggelse. Området kan komma ifråga för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. I utställningskedet har förutom till exempel Frölunda gårds synpunkter ovan även ett flygblad underskrivet av sammanlagt 138 personer kommit in till kommunen. Den dominerande önskan är i skrivelsen att halvön Lennartsnäs ska förbli så orörd som möjligt. Det finns dock ett resonemang om att enstaka avstyckningar kan vara tänkbart. I just Skälby har kommunen fortsatt bedömt att en försiktig komplettering av bebyggelsen är möjlig utan att risk finns för påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården. I planförslaget sägs nu att ett försiktigt tillskott till befintlig bebyggelse är möjlig. Av dessa har sedan planförslaget var ute på 1 Stockholms läns landsting 2 Utbildningsnämnden 3 Frölunda gård

11 11 (42) utställning redan fem hanterats i förhandsbesked. För ytterligare tillkommande bostäder kommer detaljplan sannolikt att krävas. Det är återigen viktigt att påtala att förtätning föreslås ske på landsbygdens villkor och inte med villområden liknande de som finns inom tätortavgränsning. I planförslaget minskas därför omfattningen ytterligare och vi försöker nyansera och precisera att det handlar om en stegvis utökning som uppskattas kunna ge totalt cirka 10 nya bostäder. Lennartsnäs säteri anser att översiktsplanen bör peka ut mer tydligt hur tillväxt på landsbygden faktiskt kan vara en positiv faktor för att få ner kommunens totala miljöbelastning. Oavsett om man väljer lokala eller centrala VA-lösningar så är storleken på varje enskild bebyggelsegrupp (by) helt avgörande för möjligheten att bära kostnaderna i framtiden. Översiktsplanens formulering att bebyggelseutveckling ska ske längs de så kallade strategiska stråken antar Lennartsnäs säteri ska tolkas som ett uttryck för planerad utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Det skulle även kunna tolkas som att det utesluter bebyggelseutveckling i områden som inte ligger längs de strategiska stråken vilket ger en tillväxthämmande effekt och vore negativt för landsbygden. Nuvarande V/A-strategi som bara bygger på storskaliga, centrala lösningar riskerar att bli ett utvecklings- och tillväxthinder men det är ju ett miljöproblem som ska lösas. 4 Kommentar: Att i första hand peka ut bebyggelseutvecklingen till de strategiska stråken har flera avvägningar som grund, så som till exempel prioritering av de areella näringarna, bostadsbebyggelsens närhet till kollektivtrafik och potentiell utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp. Kommunen anser inte att planförslaget därigenom utesluter utveckling i andra områden. Möjligheten att ordna vatten- och avlopp på ett bra sätt är en stor fråga och höga krav ställs vid alla nybyggnationer, både stora som små. Lagen om allmänna vattentjänster reglerar kommunens ansvar att ordna med vattenförsörjning och avloppshantering för sina invånare. Det innebär att kommunen har ansvar för att ordna med vatten och avlopp för de boende i ett område om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Grunden är därför att om det behövs större VA-anläggningar så bygger och förvaltar kommunen dessa. Utanför kommunens verksamhetsområde för VA kan en grupp av fastighetsägare som går samman bilda en så kallad gemensamhetsanläggning. Kommunens miljöavdelning ansvarar för tillsyn även över sådana anläggningar. Två markägare anser att det är fel att kommunen utgår från VA-planering som skäl till kluster/samlad bebyggelse i nya utvecklingsområden. Detta intresse (ekonomiskt?) bör inte ges företräde framför de utpekade prioriterade areella näringarna, och inte heller framför bevarandet av kulturlandskapet. 5 Kommentar: Avsikten med utpekade utvecklingsstråk och utvecklingsområden har inte varit att ge just VA-planeringen företräde före areella näringar eller bevarande av kulturlandskapet. Av både hållbarhets- och miljöhänsyn styrs bebyggelseutvecklingen till stråk med transportsamband för kollektivtrafik och möjlighet till teknisk försörjning i form av kommunalt vatten och avlopp. El- och vattennät En aspekt i ett växande Upplands-Bro, som Vattenfall också kommenterat tidigare, är ytor för nya anläggningar stora och små. Planering pågår för anläggningar av större karaktär för att tillgodose framtida el-försörjningen i ett växande Upplands-Bro. 6 4 Lennartsnäs säteri 5 Fastighetsägare Lennartsnäshalvön 6 E.ON Elnät Stockholm AB

12 12 (42) Kommentar: Vi ser att det område som E. ON. ringat in på bifogad karta delvis krockar med areella näringar eller ligger inom tätortsavgränsningen. Planförslaget fokuserar på landsbygden i Upplands- Bro kommun. Frågan om placering av sådan anläggning passar därför bättre i andra sammanhang. Till exempel inom ramen för pågående planärenden där. Att det är fastställt att det ska byggas en VA-ledning mellan Bro och Sigtuna är mycket positivt enligt en privatperson. Denna person ser också positivt på att det tättbebyggda området norr om Lejondalssjön också skall anslutas till VA-nätet. 7 Landstinget ser positivt på en planerad föreslagen utbyggnad av VA som stämmer överens med den planerade bebyggelseutvecklingen, och välkomnar därför också en kommande VA-plan. 8 Exploatering av jordbruksmark Utpekade utvecklingsområden och -stråk för bebyggelseutveckling ligger till största del i områden definierade som uppbrutet slättlandskap eller mosaikartat odlingslandskap. Landstinget vill betona betydelsen av förekomst av högklassig jordbruksmark, vanligt förekommande i Upplands-Bro, för hela regionens resiliens. 9 Två fastighetsägare påpekar olämpligheten och motsättningen i att bebygga åkermark på Lennartsnäshalvön, om man uppriktigt vill bevara ett jordbrukslandskap och värna om kulturmiljön. 10 Planen lyfter på ett bra sätt fram åkermarkens särställning och betydelse enligt Frölunda gård. På sidan 45 i förslaget står "I den växande kommunen Upplands-Bro kan ett ianspråktagande av mindre arealer jordbruksmark, undantagsvis och av hållbarhetsskäl, väga tyngre än ett bevarande av jordbruksmarken." Enligt Frölunda gårds uppfattning är det ett felaktigt synsätt då en exploatering av åkermark i Upplands-Bro kommun, med alla dess andra möjliga markområden som inte är åkermark, aldrig kan vara ett bra alternativ ur hållbarhetssynpunkt. ''Mindre arealer jordbruksmark" i varje kommun blir i ett nationellt perspektiv stora arealer. Texten på sidan 44 och 45 rörande detta bör enligt deras mening strykas. Vidare anser Frölunda gård att det är viktigt att beakta att det vid varje nybyggnation kan komma att påverka och försvåra arbetsförhållandena för befintlig jordbruksverksamhet även om den inte ligger på åkermark. En ökad bebyggelse kan komma att skapa friktioner mellan de boende och rådande verksamheter, främst jord- och skogsbruk men också den omfattande hästnäring som idag finns på halvön. Även jakt och andra viktiga inkomstkällor för gårdarna kan komma att försvåras. 11 Kommentar: Skrivningen om undantag är otydlig och tas därför bort ut planförslaget. Eventuella undantag bör bedömas i det enskilda fallet. Likaså ska grannfastigheter höras enligt gällande regler för ansökan om bygglov eller förhandsbesked eller detaljplaner. I de fall bebyggelse tillkommer nära befintlig jordbruksverksamhet bör potentiella konflikter påtalas. 3.2 Landsbygdens förutsättningar Enligt Trafikverket är följande fokusområden förutsättningar för hållbart resande på landsbygden; 7 Privatperson Stockholms läns landsting 9 Stockholms läns landsting 10 Fastighetsägare Lennartsnäshalvön 11 Frölunda gård

13 13 (42) satsning på kollektivtrafik (t ex ökad turtäthet, förbättrad tillgänglighet), säkra skolvägar samt gång och cykelvägar. 12 Svenska kyrkan Bro anser att utbyggd kommunikation är viktigt men påpekar även behovet av infartsparkering då många människor fortfarande kommer att behöva åka bil. Detta anser Svenska kyrkan är en förutsättning för landsbygden. 13 Kommentar: Infartsparkeringar är viktiga, inte minst för befolkningen på landsbygden. Se vidare under rubriken Kollektivtrafik i planförslaget Natur och kultur Naturskyddsföreningen påtalar att det på landsbygden i Upplands-Bro, i ängs- och hagmarker och skogar samt längs de opåverkade stränderna, fortfarande finns oerhört många fina naturområden med en unik fauna och flora. De kan bevaras samtidigt som landsbygden hålls levande, om den utvecklas på rätt sätt. 14 I områden utpekade för bebyggelseutveckling är det extra viktigt att ta tillvara kultur- och naturvärden och se dessa som en resurs i planeringen av ny bebyggelse. Kultur- och fritidsnämnden vill understryka att en stor kvalitet i kommunen är tillgången till värdefulla natur- och kulturmiljöer. 15 Kultur- och fritidsnämnden ser positivt på de tillägg som gjorts i Landsbygdsplanen för att komplettera ÖP 2010 med avseende på kultur, natur, rekreation och friluftsliv (s. 70): Som ny planeringsinriktning ska Kultur- och naturmiljöer ses som en resurs i planeringen och Upplands-Bro kommun ska ha system med säkra och hållbara rid- och körvägar. Som förslag till åtgärd för att uppnå en fullgod landsbygdsplanering ska kommunens organisation kompletteras med antikvariekompetens till översikts-, detaljplane-, exploaterings-, lokaliserings- och bygglovsärenden. Vänsterpartiet Upplands-Bro anser att det i Landsbygdsplanen borde framgå att miljöpåverkan som drabbar oss och vår natur skall motarbetas och, där det går, förbjudas. Ett exempel är avloppsslam, främst i formen av rötslam, som snabbt borde fasas ut från kommunens natur och jordbruksmark. Kommentar: Landsbygdsplanen syftar till att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av landsbygdens näringar och bebyggelse och bidra till att den framtida utvecklingen på landsbygden är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. Verksamheter som kan ge negativ miljöpåverkan, till exempel rötslam, är tillståndspliktigt enligt miljöbalken och kan inte regleras i planförslaget. Vidare anser Vänsterpartiet Upplands-Bro att en grön korridor för att viltet skall kunna förflytta sig mellan Järfälla och Upplands-Bro saknas. Viltet rör sig mellan kommunerna främst över gamla Stäketsbron och simmar över den smala vattenremsa som befinner sig mellan Stäket och Stäksön. Ett grönt stråk måste därmed finnas från denna plats fram till Skarven och därefter efter dess västra strand. Även den projektering som nu sker på Stäksön stryper viltets rättigheter att fritt ta sig fram på Skarvens östra sida. Landsbygdsplanen bör här anpassas till gällande lagrum och praxis. 16 Kommentar: Vi pekar precis som i RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) ut ett grönt svagt samband mellan Järfälla och Upplands-Bro. Det är dels markerat i planeringsförutsätt- 12 Trafikverket 13 Svenska kyrkan Bro 14 Naturskyddsföreningen i Upplands Bro kommun 15 Kultur- och fritidsnämnden 16 Vänsterpartiet Upplands-Bro

14 14 (42) ningarna i kartan Naturvärden 1 men också i strategikartan Gröna kopplingar i planförslaget. Där kallas det dock inte gröna svaga samband utan grön koppling. Två ny gröna kopplingar läggs också till i planförslaget från den södra delen av Stäksön och upp norrut på varsin sida om norra Stäksön. Detta för att förtydliga att trots att tätortsavgränsningen utökas i förslaget och trots att det pågår ett programarbete om att eventuellt bygga bostäder på norra Stäksön så avser inte kommunen att bebygga dess stränder eller vattenområdet. Dessa kopplingar kommer bestå i minst 100 meter strandsremsa vid Rankhus och på Stäksön och så innefattas själva vattenområdet. I ÖP 2010 finns dock ett utredningsområde för anläggningar i vatten vid Rankhus. En väl fungerande grön koppling bör egentligen ha en bredd på ungefär 500 meter så de kan på några ställen där sunden är som smalast (cirka 200 meter) komma att bli svaga kopplingar som behöver hanteras med varsamhet. Svenska turistföreningen, STF, i Stockholms lokalavdelning saknar omnämnandet av Länsstyrelsens och kommunernas pågående handlingsprogram för skydd av tätortsnära natur Aldrig långt till naturen (Lst program 2003:20). Kommentar: Programmet nämns i ÖP 2010 under läs mer i kapitel 8 Kultur, natur, rekreation och friluftsliv. STF vill även upplysa om att det utöver de tre utpekade nya reservaten finns flera grönområden i Upplands-Bro som är i behov av ett långsiktigt hållbart skydd som naturreservat. Dessa är bl.a. södra Stäksön, området nordväst om Rösaring mot Kalmarsviken (utanför länsstyrelsens blivande reservat) och en utvidgning av Lejondals naturreservat med strand- och skogsområden kring södra delen av Lejondalssjön. 17 Kommentar: Upplands-Bro kommun tackar för förslagen till naturreservat, men det är inte aktuellt att plocka in dessa i planförslaget. Vi kan inte värdera dem just nu. Ådö-stråkets funktion som en grön koppling mellan värdefulla rekreations-, natur- och kulturmiljöer är viktigt att bevara enligt Stockholms läns landsting, i relation till att stråket är utpekat som utvecklingsstråk för bebyggelse. Landstinget är positivt till att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop utan att koncentrera bebyggelsen inom och till respektive tätort. 18 Kommentar: Texten om Ådö-stråket revideras och förtydligas. Det är inte tänkt att minska funktionerna det har som grön koppling. Den södra delen av Ådö-stråket görs om till utredningsområde bland annat med anledning av att riksintresset för friluftsliv har utökats norrut sedan utställningsförslaget gjordes. Se vidare svar under Riksintressen, Naturvård, 3 kapitlet 6 miljöbalken. Församlingen i Bro välkomnar att landsbygdplanen ger förutsättningar för en bebyggelseutveckling i nära anslutning till kyrkor och andra samlingslokaler. Med fler bostäder och utbyggda allmänna kommunikationer ökar möjligheterna att skapa goda sociala samhällen där svenska kyrkan vill vara delaktig och medverka till ett gott samhällsbygge Svenska turistföreningen, STF, i Stockholms lokalavdelning 18 Stockholms läns landsting 19 Svenska kyrkan Bro

15 15 (42) Bebyggelsestruktur och karaktär Tekniska nämnden ser positivt på de tätortsavgränsningar som föreslås i landsbygdsplanen i och med de nya planområdena i kommunen. 20 Kultur- och fritidsnämnden vill understryka vikten av att landsbygdsidentiteten och dess karaktär bibehålls (s. 36). Bebyggelseriktlinjer och strategier bör tydliggöras för markägare och kommun med hjälp av kommunantikvarisk kompetens. 21 Kommentar: Förslag till åtgärd finns i planförslaget under avsnittet Kultur, natur, rekreation och friluftsliv. Vi föreslår att komplettera kommunens organisation med antikvariekompetens till översikts-, detaljplane-, exploaterings-, lokaliserings och bygglovsärenden. Även Tekniska nämnden tycker att det är bra att det framgår i planen att bebyggelsen utanför tätortsavgränsningarna ska ha landsbygdskaraktär inför det framtida arbetet med bland annat underhåll och vägstandard. I Landsbygdsplanen framgår att Nollalternativet och Planförslaget innebär likvärdig utveckling för antalet nya bostäder 2030 men att Planförslaget kan innebära ett något större antal, skillnaden är cirka bostäder i de utpekade utvecklingsområdena. Kultur- och fritidsnämnden ser en fördel i att Landsbygdsplanen säkerställer att exploatering för ny bebyggelse sker på ett planerat och hållbart sätt (s. 54). För att minimera bilåkandet ser Trafikverket att exploatering i första hand bör ske på platser som redan är väl försörjda med kollektivtrafik. Förslaget med landsbygdskärnor är i linje med detta. 22 Trafikverket är positivt till förtätning av landsbygdskärnor och att dessa har kollektivtrafikförsörjning. Orterna som utpekas som landsbygdskärnor är; Tjusta, Håbo-Tibble Kyrkby och Säbyholm. Koncernen Kilenkrysset påpekar vikten av att utnyttja befintlig infrastruktur genom att bygga bostäder mellan tätorterna och placera verksamhetsområden längs motorvägen. Där är det redan bullerstört med närhet till goda kommunikationer. De ser även gärna att det byggs traktorvänligt för att möjliggöra brukandet av jord och skog i dagens samhälle. 23 Kommentar: En stor kvalitet i kommunen är tillgången till värdefulla natur- och kulturmiljöer. Därför är förslagen till ny bebyggelseutveckling avvägda så att den sammanhängande strukturen av områden med höga rekreations-, natur- och kulturvärden inom Görvälnkilen inte ska brytas. Ställningstagandet från ÖP 2010, att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop, utan värna och utveckla den regionala grönkilen Görvälnkilen mellan tätorterna står fortfarande fast. Därför föreslås inte heller någon bebyggelseutveckling där. Störande verksamheter som inte tillhör de areella näringarna lokaliseras huvudsakligen till tätorternas verksamhetsområden. Kommunen håller med om att det är viktigt att det byggs traktorvänligt för att möjliggöra brukandet av jord och skog och planförslaget utvecklar detta under rubriken Väg. I planförslaget finns även förslag till åtgärd att kommunen ska samråda med LRF gällande framkomlighet för stora jordbruksmaskiner vid förändringar och åtgärder på det lokala vägnätet. 20 Tekniska nämnden 21 Kultur- och fritidsnämnden 22 Trafikverket 23 Kilenkrysset

16 16 (42) Ådöstråket planeras få utbyggt VA vilket kan ge bebyggelseutveckling på nya bostäder. Bebyggelsen är spridd och genererar bilresor för att ta sig till olika målpunkter. Området är utpekat som grön koppling och har en målkonflikt med bebyggelseutveckling. Utredningsområde Lunda ligger perifert och skulle genera högt bilberoende, vilket inte bidrar till hållbart resande. 24 Kommentar: Vilket bilberoende som genereras i Ådöstråket är relaterat till turtätheten som i sin tur beror av resandeunderlaget och inte av att bebyggelsen är spridd. Ådöstråket ligger längs ett kollektivtrafikstråk med gångavstånd till befintlig busslinje. En avvägning har gjorts i planförslaget mellan möjlig bebyggelseutveckling och utvecklingen av det gröna stråket. Bedömningen av antal möjliga nya bostäder inom planprogramområdet för Björknäs-Ådö skog har också minskats till att på sikt kunna ge stycken. Utredningsområdet Lunda ligger vid befintlig busslinje mellan Arlanda och Bålsta med relativt hög turtäthet (för att vara landsbygd). I planförslaget tydliggörs att bebyggelse utanför tätortsavgränsningen ska ha landsbygdskaraktär, där belysning och trottoarer inte passar in. Lennartsnäs säteri ställer sig undrande till om detta innebär att belysning och trottoarer är förbjudna på landet om någon skulle vilja ordna det. 25 Kommentar: I planförslaget beskriver kommunen att frågor som krav och förväntningar på standard är viktiga att ta hänsyn till. Avsikten med att förtydliga att bebyggelse utanför tätortsavgränsningen ska ha landsbygdskaraktär är bland annat för att invånare inte ska förvänta sig tätortsstandard för till exempel vägar, gång- och cykelbanor samt belysning. Det ska heller inte krävas vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp, om det inte är nödvändigt av andra skäl. Det betyder inte att vi har sagt att till exempel trottoarer eller belysning aldrig kan ingå i begreppet landsbygdskaraktär. Vänsterpartiet Upplands-Bro ser gärna att landsbygdsplanen innehåller en vidare utbyggnad av bostäder väster om nuvarande bebyggelse i Mariedal efter det att vatten och avloppsfrågan är löst. Vidare skulle en utbyggnad i närheten av Kevan ge underlag för en kommande utbyggnad av vatten och avlopp. 26 Kommentar: I arbetet med att ta fram planförslaget har kommunen fört dialog med Försvarsmakten och Länsstyrelsen om riksintresset för Kungsängens övnings- och skjutfält. Både tjänstepersoner och politiker från kommunen har deltagit i arbetet. Dialogen har utmynnat i ett ställningstagande som innebär att ingen utökad bostadsbebyggelse eller annan störningskänslig bebyggelse pekas ut inom riksintresse- eller influensområdet. Området direkt väster om Mariedal är ett av de områden som det gäller. Kevan ligger delvis inom riksintresse för kulturmiljövården och har i planförslaget inte bedömts som strategiskt placerat och lämpligt att peka ut varken för ny gruppbebyggelse eller utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Befintliga kollektivtrafikstråk finns på väg 269 en knapp kilometer från området. Om utredningsområdet Lunda kan bli aktuellt för utökad bebyggelse kanske skogsområdet kring Kevan bör prövas. Kommunens kommande VA-plan kommer kunna utreda eventuella tekniska möjligheter för VA vidare. Två fastighetsägare anser att det under Tomtens utformning och byggnadernas placering i planförslaget (s. 100) borde tydliggöras att en samlad bebyggelsestruktur inte innebär att hus ska klustras på modernt tätortsmanér i raka linjer och skapa helt nya byar. Istället ska nya byggnader anpassas i det äldre bebyggelsemönstret och befintliga byar/gårdar vilket står i samklang med likabehandlingsprincipen och en naturlig utveckling av landsbygden Trafikverket 25 Lennartsnäs säteri 26 Vänsterpartiet Upplands-Bro 27 Fastighetsägare Lennartsnäshalvön

17 17 (42) Kommentar: Avsikten med text och bild under rubriken Tomtens utformning och byggnadernas placering är just att undvika att standardiserade hus grupperas utan medveten anpassning och förhållningssätt till landskapstypen och byggnadstraditionen. Ännu högre krav ställs på detta i känsliga kulturmiljöer. En av planeringsinriktningarna säger också att: Byar och bebyggelsegrupper på landsbygden ska ha landsbygdskaraktär, inte tätortskaraktär. Planförslaget pekar ut möjliga kompletteringar till befintlig bebyggelse men inte några helt nya byar. Frölunda gård delar i stort planförslagets inriktning avseende nybyggnationer och exploatering där en försiktig utveckling av landsbygden tillämpas. Viss exploatering kan dock vara nödvändig för att utveckla befintliga gårdar och lantbruksföretag på landsbygden. Denna bör dock initieras av den enskilde fastighetsägaren, planeras i samråd med kommunen och placeras på ett sådant sätt att den inte äventyrar miljö och företagande. 28 Kommentar: Kommunen anser att planförslaget varken hindrar viss exploatering eller utveckling av befintliga gårdar och lantbruksföretag Areella näringar Landsbygdsplanen bör säkra möjligheten att utveckla fastigheten Frötuna 2:1 för framtida areell näring (hästnäring) enligt Stockholms travsällskap. Fastigheten förvärvades med syfte att utveckla en hästträningsanläggning av betydande storlek. Stockholm travsällskap önskar att bebyggelse lokaliseras till befintliga vägar som Frötunavägen samt den väg som kopplar samman Väg 269 med Tjustavägen via Västtibble och Skråmstavägen. Stockholm travsällskap ansluter sig gärna till kommunala tekniska anläggningar som finns i det utpekade framtida bebyggelsestråket. Vidare yrkar travsällskapet därför att kommunen adderar dessa stråk, i första hand som utvecklingsområden, i andra hand som utredningsområden för framtida bebyggelseutveckling. 29 Kommentar: Kommunen ser inte att området söder om Tjustavägen och väster om väg 269 är lämpligt som bebyggelseutvecklingsområde. Avvägningarna som är gjorda i planförslaget innebär att fastigheten Frötuna 2:1 prioriteras för areella näringar. Att peka ut utvecklings- eller utredningsområden längs med de av Stockholm Travsällskap föreslagna vägarna skulle däremot innebära att planen föreslår gruppvis bebyggelseutveckling med bostäder och icke störande verksamheter. Inom det ryms då inte hästnäring. Delar av fastigheten ligger också inom riksintresse för kulturmiljövården där bland annat det öppna odlade herrgårdslandskapet är en betydande del av värdebeskrivningen. Likaså ligger fastigheten inom lokalt kulturmiljöintresse, nr 10 Frötuna, Önsta och Håbolund. I bedömningen som är gjord har kommunen sett att ny gruppbebyggelse söder om Tjustavägen riskerar att skada riksintresset och därför inte är lämplig. En eventuell försiktig komplettering till befintlig bebyggelse vid gårdarna Frötuna eller Väst-Tibble kan kanske vara möjlig och detta får i så fall utredas vidare inom plan- eller bygglovhantering, bland annat med stöd av de riktlinjer för bebyggelse som planförslaget ger. Lennartsnäs säteri anser att landsbygdsplanen borde lägga större fokus på att diskutera framtiden för de stora gårdarna och inte bara nämna att de finns. De är de som utgör själva kärnan i landsbygden och landsbygdsplanen borde knytas hårdare till deras utveckling och organiska tillväxt. Säteriet anser även 28 Frölunda gård 29 Stockholm travsällskap

18 18 (42) att landsbygdsplanen behöver tydliggöra gårdarnas roll som utvecklingsnoder för näringsliv och landsbygdsutveckling. Att jordbruket intar en särställning som näringsgren i planförslaget är bra för att tydligt markera dess betydelse för landsbygdsutvecklingen anser Lennartsnäs säteri. Dock bör kommunens roll i denna fråga vara att underlätta omställning och utveckling för de näringsidkare och fastighetsägare som bedriver jordbruk. Det behövs bättre samråd mellan kommun och näringsidkare på landet, ett förslag på åtgärd är att inrätta ett Landsbygdsråd. 30 Kommentar: För att tydliggöra bland annat gårdarnas roll som utvecklingskraft inkluderas i planförslaget även de befintliga större bebyggelsegrupperna i strategikartorna. I planförslagets i avsnitt Arbetsplatser, näringsliv, verksamhet och produktion finns ett förslag till åtgärd på att inrätta ett forum i form av ett landsbygdsråd eller motsvarande. Vänsterpartiet vill att det ska stå i landsbygdsplanen att kommunen skall verka för närodlat (och i förlängning tillsätta resurser till att ett nätverk bildas) eftersom detta är ett intresse hos lantbrukare i Upplands-Bro och i Enköpings kommun. 31 Kommentar: Kommunen föreslår i avsnitt Arbetsplatser, näringsliv, verksamhet och produktion ett antal åtgärder för att förbättra samråd och kontaktytorna mellan kommunen och lantbrukare och andra verksamma på landsbygden. Däremot är det inte en fråga för planförslaget att peka ut precis hur formerna för ett nätverk för närodlat kan se ut Service på landsbygden I Tjusta, Håbo-Tibbles närhet finns skola och närservice men i Säbyholm saknas viss närservice, vilket genererar bilberoende för att ta sig till skola och mataffär enligt Trafikverket. 32 Kommentar: Trafikverket nämner detta som en synpunkt på utpekandet av landsbygdskärnor. Säbyholm är under utveckling, idag finns förskola där. Området ligger längs ett kollektivtrafikstråk med gångavstånd till befintlig busslinje. En avvägning har gjorts i planförslaget mellan möjlig bebyggelseutveckling, kultur- och naturmiljöintressen med mera och utvecklingen av en landsbygdskärna i den sydvästra delen av Upplands-Bros landsbygd. Socialnämnden är positiv till den nya planeringsinriktningen med landsbygdskärnor, utvecklingsområden, utvecklingsstråk och utredningsområden. Nämnden anser att detta kan få liknande effekter som det tidigare förslaget om Kluster som nu utgått från planförslaget. Att sammanhängande bebyggelsegrupper samlas i kluster anser Socialnämnden vara positivt då detta kan leda till ett tillräckligt befolkningsunderlag för att kunna etablera offentlig service, så som skola, särskilda boenden för äldre eller trygghetsboenden på landsbygden. Problematiken med att det är svårt att prognostisera hur befolkningsunderlaget och befolkningstätheten kommer att se ut i de områden som ligger utanför tätorterna år kvarstår dock. Detta gör det svårt att se om det finns underlag för någon av Socialkontorets verksamheter inom dessa områden. Sannolikheten att det tillkommer fler brukare inom hemtjänst och personlig assistans med en ökad bebyggelse på landsbygden är stor. Men för att ta del av 30 Lennartsnäs säteri 31 Vänsterpartiet Upplands-Bro 32 Trafikverket

19 19 (42) nämndens övriga verksamheter så kommer invånare fortfarande att få vända sig till tätorterna för att ta del av dessa. 33 Lennartsnäs säteri tycker att det är positivt att kommunen tror på en befolkningstillväxt på landsbygden och tydligt anger att även landsbygden behöver ett befolkningsunderlag för att kunna upprätthålla samhällsservice. Dock efterfrågas någon slags målsiffra att relatera till, en svag befolkningsutveckling riskerar annars att marginalisera landsbygden. 34 Kommentar: Planförslaget syftar till att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av landsbygdens näringar och bebyggelse och bidra till att den framtida utvecklingen på landsbygden är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. Upplands-Bros landbygd har olika geografiska förutsättningar, men är som helhet ändå relativt storstads- och tätortsnära. Tätortskärnorna står därmed för den huvudsakliga servicen, särskilt den kommersiella. Tröskelvärden för folkmängd varierar för olika typer av service, såsom handel, skola med mera. Vi väljer därför att inte relatera till exakta målsiffror för befolkningsutvecklingen. För de landsbygdsdelar där utvecklingsstråk och utvecklingsområden pekas ut kan tillkommande bostäder ändå få stor betydelse för underlaget för service och kollektivtrafik. Vänsterpartiet anser att Landsbygdsplanen helt saknar en vision för att de äldre, som inte längre orkar bo kvar i sina bostäder, ska ha rätt till att bo kvar i ett äldreboende i trakten. 35 Kommentar: Socialnämnden beskriver i sitt yttrande svårigheten att prognostisera befolkningsunderlaget för till exempel särskilda boenden för äldre. Sannolikheten att det tillkommer fler brukare inom hemtjänst och personlig assistans med en ökad bebyggelse på landsbygden är stor. Men för att ta del av nämndens övriga verksamheter så bedömer de att invånare inom en överskådlig framtid kommer att få vända sig till tätorterna för att ta del av dessa. 3.3 Särskilda områden Riksintressen Samlade natur- och kulturvärden för Mälaren med öar och strandområden, 4 kapitlet 1 och 2 miljöbalken Den fördjupade översiktsplanen beskriver inte de samlade natur- och kulturvärden för Mälaren med öar och strandområden som är av riksintresse enligt 4 kapitlet 1 och 2 miljöbalken. Länsstyrelsen förutsätter att hänsyn tas till riksintresset vid efterföljande detaljplanering, lovgivning och tillståndsprövning. Kommentar: En allmän text läggs till i dokumentet med planeringsförutsättningar om att kartorna inte är enda delen som är av vikt för utpekade riksintressen, utan att det finns värdebeskrivningar också. På sikt avser kommunen även att få in länkar och de specifika texterna i planeringsförutsättningarna. Planförslaget utvecklar texten för de ställen där förslag till utvecklingsstråk med mera berör riksintresset och även vilken bedömning kommunen gjort på en översiktlig nivå om påverkan och hänsyn. Vid efterföljande detaljplanering, lovgivning och tillståndsprövning ska olika intressen prövas och avvägas mer detaljerat. 33 Socialnämnden 34 Lennartsnäs säteri 35 Vänsterpartiet Upplands-Bro

20 20 (42) Kommunens förslag till tätortsavgränsning påverkar hanteringen av de samlade natur- och kulturvärdena för Mälaren med öar och strandområden. Den nya avgränsningen innebär bland annat att norra Stäksön blir en del av tätorten Kungsängen. För att Länsstyrelsen ska kunna bedöma om den nya tätortsavgränsningen är lämplig behövs ett utvecklat underlag. Underlaget kan bestå av en analys av vilka möjliga utbyggnadsområden som finns inom nuvarande tätortavgränsning för Kungsängen, behovet av att utvidga avgränsningen och en översiktlig konsekvensbeskrivning av alternativa utvidgningar. Ett sådant underlag kan med fördel tas fram inom ramen för en fördjupning av översiktsplanen för tätorten Kungsängen. 36 Kultur- och fritidsnämnden ställer sig också frågande till att Norra Stäksön ligger inom tätortsavgränsningen Kungsängen (s 17). Norra Stäksön är ett tätortsnära naturområde med höga naturvärden och outforskade kulturmiljöer och lämpar sig inte för exploatering i större grad. Norra Stäksön har en stor potential som rekreationsområde och lämpar sig som natur/kulturreservat. 37 Något som även STF i Stockholms lokalavdelning instämmer i. De anser att det inte är rimligt att hela området mellan Brunna och Ryssgraven/Mälaren, liksom hela norra Stäksön, redovisas som tätort. STF anser att Mälarens vatten och strandområden tas bort ur tätortsavgränsningen. Enligt STF ger inte heller RUFS stöd för någon tätort på Stäksön och vattnet däromkring. 38 Kommentar: Ytterligare utredningsarbete är på gång för att få fram ett mer utvecklat underlag. Dels finns ett politiskt beslutat uppdrag om planprogram för norra Stäksön och dels kommer en fördjupad översiktsplan för Kungsängens tätort att påbörjas inom kort. Förslaget till tätortsavgränsning betyder inte att det är tättbebyggt överallt. Två ny gröna kopplingar läggs till i planförslaget från den södra delen av Stäksön och upp norrut på varsin sida om norra Stäksön. Detta för att förtydliga att trots att tätortsavgränsningen utökas i förslaget och trots att det pågår ett programarbete om att eventuellt bygga bostäder på norra Stäksön så avser inte kommunen att bebygga dess stränder eller vattenområdet. Se vidare svar under punkt ovan. Naturvård, 3 kapitlet 6 miljöbalken Södra delen av Ådö-stråket berör ett område av riksintresse för naturvård, Norra Björkfjärdens övärld -Ådö (N20). En bebyggelseutveckling i området kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Området är även av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken och omfattas av de samlade natur- och kulturvärden för Mälaren med öar och strandområden som är av riksintresse enligt 4 kapitlet 1 och 2 miljöbalken. 39 Kommentar: Texten om Ådö-stråket revideras och förtydligas. Det är inte tänkt att minska funktionerna det har som grön koppling. Texten kompletteras också med att beskriva behov av hänsyn till riksintressena för naturvård. Den södra delen av Ådö-stråket görs om till utredningsområde bland annat med anledning av att riksintresset för friluftsliv enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken (se nedan) har utökats norrut sedan utställningsförslaget gjordes. Symbolen ändras också till att ligga lite mer österut med hänsyn till de stora naturvärdena väster om Ådövägen. Texten om eventuell bebyggelse i Storskogen nyanseras så att det blir tydligt att sådan bör vara gles och passas in försiktigt i området. 36 Länsstyrelsen Stockholms län 37 Kultur- och fritidsnämnden 38 Svenska turistföreningen Stockholm lokalavdelning 39 Länsstyrelsen Stockholms län

21 21 (42) Friluftslivet, 3 kapitlet 6 miljöbalken Naturvårdsverket har uppdaterat värdebeskrivning och avgränsning för riksintresseområdet för friluftsliv Björkfjärden-Prästfjärdens övärld (FAB 06). Den föreslagna bebyggelseutvecklingen inom södra delen av Ådö-stråket ligger inom riksintresseområdet. En bebyggelseutveckling i området kan innebära påtaglig skada på riksintresset. 40 Kommentar: Texten om Ådö-stråket revideras och förtydligas. Texten kompletteras också med att beskriva behov av hänsyn till riksintressena för friluftslivet. Den södra delen av Ådö-stråket görs om till utredningsområde bland annat med anledning av att riksintresset för friluftsliv enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken har utökats norrut sedan utställningsförslaget gjordes. Texten om LIS-området Ådö slott förtydligas så att det framgår att inriktningen är utveckling inom befintlig bebyggelse. Kulturmiljövård, 3 kapitlet 6 miljöbalken Den föreslagna bebyggelseutvecklingen berör tre områden av riksintresse för kulturmiljövården. Landsbygdskärnorna Tjusta och Håbo-Tibble kyrkby, utvecklingsstråket Killingestråket samt utredningsområdet mellan Tjusta och Håbo-Tibble kyrkby berör riksintresseområdet Håtuna-Håbo- Tibble (AB35). Landsbygdskärnan Säbyholm och en begränsad del av utvecklingsstråket Ådöstråket berör riksintresseområdet Låssa (AB 34). Utvecklingsområdena Ålsta-Aspvik-Ensta och Skälby berör riksintresseområdet Görväln (AB 32). Länsstyrelsen anser att översiktsplanens förhållningssätt och riktlinjer är för allmänt hållna och otydliga gällande hanteringen av kulturmiljövårdens intressen för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma om kulturmiljövårdens riksintressen är tillgodosedda. För att undvika påtaglig skada behöver hänsyn tas till riksintressena vid fortsatt detaljplanering, lovgivning och tillståndsprövning. Antikvarisk kompetens bör därför involveras tidigt i dessa processer. 41 Kommentar: Vi tydliggör i planförslaget vilka av de utpekade utvecklingsområdena eller utvecklingsstråken som ligger inom riksintresse för kulturmiljövården och även vilken bedömning kommunen gjort på en översiktlig nivå om påverkan och hänsyn. Vid efterföljande detaljplanering, lovgivning och tillståndsprövning ska olika intressen prövas och avvägas mer detaljerat. Stockholm travsällskap uppmärksammar kommunen på att en framtida bebyggelsestruktur från en hästträningsanläggning innebär en viss konflikt med riksintresset för kulturmiljö med öppna landskap. Därmed är det önskvärt att detta adresseras i FÖP på ett sådant sätt som ger vägledning för kommande bygglovs- alternativt vid detaljplanehantering. 42 Kommentar: Se svar under Kommunikationer, 3 kapitlet 8 miljöbalken Länsstyrelsen liksom Trafikverket saknar en karta och beskrivning av riksintressena för kommunikationsanläggningar. Riksintressen för kommunikationer som berörs av planen är Arlanda flygplats, Mälarbanan och E18. Alla bullerpåverkade områden i kommunen ska redovisas för att ge en helhetsbild av bullersituationen. Planen bör kompletteras med en karta som redovisar influensområdet för flygbuller för riksintresset Arlanda flygplats enligt Länsstyrelsens beslut den 23 juni 2008 (dnr 40 Länsstyrelsen Stockholms län 41 Länsstyrelsen Stockholms län 42 Stockholm travsällskap

22 22 (42) ). Som information kan nämnas att bullerkurvorna kommer att revideras under 2017, inom arbetet med revideringen av riksintressepreciseringen för Arlanda flygplats. 43 Riksintressen för kommunikationsanläggningar bör visas i kartunderlag till landsbygdsplan (på motsvarande sätt som Försvarets riksintresseområde visas). Även Trafikverket anser att planhandlingarna bör kompletteras med en karta som redovisar dimensionerande bullerkurvor för Arlanda flygplats. 44 Kommentar: Kartor över riksintressena redovisas i planeringsförutsättningarna. En allmän text läggs till i dokumentet med planeringsförutsättningar om att kartorna inte är enda delen som är av vikt för utpekade riksintressen, utan att det finns värdebeskrivningar också. På sikt avser kommunen även att få in länkar och de specifika texterna i planeringsförutsättningarna. Gällande den samlade redovisningen av bullerkällor så har Länsstyrelsen i samtal i efterhand förtydligat att i den samlade bilden av bullerkällor bör Arlandas influensområde för buller redovisas. Detta finns med i planeringsförutsättningarna men förtydligas så att det är en rasteryta istället för bara avgränsat med linjer. I planförslaget under avsnittet Hälsa och säkerhet under rubriken Buller och vibrationer förtydligas att det är Arlanda som påverkar med flygbuller. Totalförsvaret, 3 kapitlet 9 miljöbalken För kännedom fattades det senaste beslutet om riksintressen för totalförsvarets militära del, där de aktuella riksintresseanspråken framgår, av Försvarsmakten 2015 (s. 84). Beslutet distribuerades till landets alla länsstyrelser och kommuner. 45 Kommentar: Vi justerar årtal för beslut i planförslaget. Kommunens ställningstagande att areella näringar alltid ska ges företräde, bedömer Försvarsmakten att viss sådan verksamhet (exempelvis i form av utveckling för boende på hästgårdar) kan utgöra risk för skada på riksintresset. Försvarsmaktens ställningstagande är att företräde vid sådana avväganden bör ges till totalförsvarets behov. 46 Kungsängens övnings- och skjutfält är av riksintresse för totalförsvaret. I fördjupningen av översiktsplanen redovisas en landsbygdskärna Håbo-Tibble kyrkby och ett utredningsområde mellan Tjusta och Håbo-Tibble kyrkby inom influensområdet för riksintresset. Länsstyrelsen anser att nya bostäder och annan störningskänslig bebyggelse inom influensområdet kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att detta kommer gälla inom överskådlig framtid. Länsstyrelsen liksom Försvarsmakten saknar en planeringsinriktning om att ny störningskänslig bebyggelse inom influensområdet för Kungsängens övnings- och skjutfält kan innebära påtaglig skada på riksintresset och därför är olämplig. 47 Försvarsmakten anser att kommunens ställningstagande om att en ny störningskänslig bebyggelse inom influensområdet för Kungsängens övnings- och skjutfält medför risk för skada på riksintresset för totalförsvaret, och därför generellt är olämplig, bör förtydligas i planförslaget under avsnittet om planeringsinriktningarna (s. 44) Länsstyrelsen Stockholms län 44 Trafikverket 45 Försvarsmakten 46 Försvarsmakten 47 Länsstyrelsen Stockholms län 48 Försvarsmakten

23 23 (42) Kommentar: Planförslaget pekar inte ut någon ny bostadsbebyggelse inom riksintresset för totalförsvarets militära del. Eventuell tillkommande bygglovspliktig bebyggelse ska alltid samrådas med Försvarsmakten. Detta oavsett vilket ändamål bebyggelsen har. Kommunen bedömer att det inte behövs en särskild planeringsinriktning om att ny störningskänslig bebyggelse inom influensområdet för Kungsängens övnings- och skjutfält är olämplig. Vi anser att de avvägningar som är gjorda i planförslaget är tillräckliga för att inte skada riksintresset för totalförsvarets militära del. En privatperson anser att de befintliga fastigheterna i det tättbebyggda området norr om Lejondalssjön måste kunna byggas till även om personen förstår att Livgardet motsätter sig en nyetablering. Livgardet hänvisar ofta till en teoretisk bullerkarta, men enligt privatpersonen hörs detta buller mycket sällan, och upplevs inte som en störning av de boende inom influensområdet. Om Livgardet skall få fortsätta att hindra människor från att bygga till sina hus krävs bullermätningar. 49 Kommentar: Ett förslag till åtgärd läggs till i planförslaget: Se över befintliga planer i områdena norr om Lejondalssjön som ligger inom Totalförsvarets influensområde för Kungsängens övnings- och skjutfält. Syftet är att planerna inom området ska blir bättre anpassade för dagens bebyggelse och behov. Samordna om möjligt översynen med utbyggnaden av kommunalt vatten- och avlopp Strandskydd och LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) Länsstyrelsen anser inte att det finns motiv till att redovisa LIS-områden i närheten av tätorterna Bro och Kungsängen. Med tanke på de speciella förhållanden som råder i en storstadsregion som Stockholm med ett starkt bebyggelsetryck och stor efterfrågan på regionens stränder anser Länsstyrelsen att det endast undantagsvis kan vara tillämpligt med lättnader vad gäller strandskyddet baserade på behovet av landsbygdsutveckling. Länsstyrelsens bedömning är att detta behov inte finns i närheten av tätorterna Bro och Kungsängen. Länsstyrelsen anser inte heller att LIS-områden ska redovisas i områden som sammanfaller med områden som omfattas av utvidgat strandskydd och/eller inom utpekade riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken. 50 Naturskyddsföreningen i Upplands Bro kommun instämmer med Länsstyrelsens yttrande och anser att kommunen har en alltför generös syn vad gäller byggande och utveckling längs kommunens stränder och att strandskyddet måste respekteras överallt. Detta är oerhört viktigt för människors hälsa, välbefinnande och friluftsliv, samt för naturens egen skull. 51 Kultur- och fritidsnämnden anser att LIS kan innebära utveckling för friluftsändamål, men ställer sig tveksam till att utökat bostadsbyggande i strandnära läge ska medges (s. 56). 52 Koncernen Kilenkrysset anser att det är bra att placera bostäder i sjönära lägen men hela kuststräckan får inte byggas bort eller privatiseras. 53 Landstinget är fortsatt tveksam gällande kommunens bedömning av hur föreslagen landsbygdsutveckling i strandnära lägen skulle kunna bidra till positiva sysselsättningseffekter. En 49 Privatperson Länsstyrelsen Stockholms län 51 Naturskyddsföreningen i Upplands Bro kommun 52 Kultur- och fritidsnämnden 53 Kilenkrysset

24 24 (42) koncentrerad utveckling av landsbygdsbebyggelsen så som den i övrigt skisseras i samrådsförslaget har sannolikt större potential att bidra i den riktningen. Landstinget vill även fortsatt betona vikten av en tillgänglig strandzon med god kvalitet, både för länets rekreation och friluftsliv samt för att upprätthålla och förbättra vattenkvaliteten i Mälaren. 54 STF Stockholm lokalavdelning delar inte kommunens syn på uppluckring av strandskyddet och önskemålen om LIS-områdena i kommunen och uttrycker vikten av att värna strandskyddet. De anser inte heller att Upplands-Bro är en glesbygd. 55 Kommentar: Utpekandena är undantagsvisa. Kommunen ser ett behov av landsbygdsutveckling och anser att LIS-områdena är motiverade med ett antal punkter. Landsbygden direkt utanför huvudtätorterna består mestadels av obebyggd mark med undantag av gårdsmiljöer, fritidshusområden och ett femtiotal bebyggelsegrupper. Landsbygdsdelarna har likheter med andra landsbygdspräglade Mälardalsområden utanför Stockholms län. Kommunen är en lågt exploaterad storstadsnära landsbygdskommun. Vi förtydligar nu också i planförslaget att det endast handlar om en varsam komplettering av befintlig bebyggelse med stor hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden. Vi föreslår inga nya områden som inte redan är ianspråktagna på ett eller annat sätt och det är endast frågan om mindre områden. Kommunen anser att en försiktig komplettering av områden med befintlig bebyggelse, inte urholkar riksintressenas värden. Det skulle ändå fortfarande finnas kvar stora sammanhängande utvidgade strandskyddsområden med värden för såväl allmänheten som växt- och djurlivet. Kommunen håller fast vid ståndpunkten att strandskyddet inte ska vara utvidgat i områden som redan är ianspråktagna av bebyggelse, framförallt när det gäller äldre gårdsmiljöer. Saltsjön - Mälarens Båtförbund välkomnar att kommunen i planförslaget möjliggjort och tillåtit existerande båtklubbar med lokala verksamheter att fortsättningsvis ha tillgång till strandnära områden. Båtförbundet är även positivt till att detta system får utvecklas med fler liknande verksamhet i närområden till bebyggelse i samband med exploatering av kommande strandnära lägen. 56 Ängsholmens Båtsällskap är i grunden positiva till att Ängsholmen är redovisat som ett möjligt LISområde med inriktning på båtliv, friluftsliv och rekreation i planförslaget men har lite svårt att se vad det kan innebära. 57 Lennartsnäs säteri anser att det är mycket tillfredsställande att kommunen går fram med planerna på att omvandla ett flertal av de strandnära gårdarna till LIS-områden. Dessa gårdar har mark som varit ianspråktagen i flera hundra år men som hamnat i kläm som en funktion av en rigid tillämning av gällande strandskyddsregler vilket hämmar deras utveckling. 58 I landsbygdsplanen står det att endast 4 % av vår strandmark ska tas till anspråk för strandnära bebyggelse. Enligt Vänsterpartiet Upplands-Bro borde det tydligare redovisas att utöver den planerade bebyggelsen ligger en del av strandremsorna på I1:s övningsområde vilket innebär att befolkningen och besökare inte har rätt att nyttja dessa strandremsor utan restriktioner Stockholms läns landsting 55 Svenska turistföreningen Stockholm lokalavdelning 56 Saltsjön - Mälarens Båtförbund 57 Ängsholmens Båtsällskap 58 Lennartsnäs säteri 59 Vänsterpartiet Upplands-Bro

25 25 (42) Kommentar: Vi föreslår inga nya områden som inte redan är ianspråktagna på ett eller annat sätt och det är endast frågan om mindre områden. Vi förtydligar nu också i planförslaget att det endast handlar om en varsam komplettering av befintlig bebyggelse med stor hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden. Bygg- och miljönämnden anser att tomtplatsavgränsning blir viktigt i strandskyddsområden där mark tas i anspråk för nya bostäder. Tomtplatsavgränsning är även viktigt då det ställs kravs på åtgärder vid dispenser och lov för att säkerställa att syftet med strandskyddet och allemansrätten upprätthålls. Viktigt också att reglerna för kompletteringsåtgärder följs. Vidare anser Bygg- och miljönämnden att det i planförslaget finns en motsättning till texten om exempel på åtgärder som kan få strandskyddsdispens inom LIS-områden (s. 60); Nya bostäder för att ge tillräckligt många boende i området så att kommersiell och offentlig service ska kunna finnas kvar. Denna skrivning överensstämmer inte med kompletteringen av befintlig bebyggelse som framställs på sid. 58. Avdelningen anser att exempeltexten för strandskyddsdispenser ska anpassas till intentionerna med LIS-områden och för att minska de ekologiska konsekvenserna av FÖP 2016, bland annat för ekologiskt särskilt känsliga områden. 60 Kommentar: Vi kompletterar med information om tomtplatsavgränsningar under rubriken Strandskyddsdispens. Vi anpassar exempeltexterna på åtgärder som kan få dispens med kommunens intentioner med utpekade LIS-områden Lennartsnäshalvön 138 privatpersoner tycker att kommunen ska planera för att bevara Lennartsnäshalvön då det är ett attraktivt, unikt och orört område som allmänheten kan besöka och fascineras av. Därmed motsätter sig privatpersonerna planförslaget om de två föreslagna LIS-områdena på Lennartsnäshalvön. Privatpersonerna motsätter sig även Skälbys komplettering till bef. bebyggelse (minikluster), framtida Kluster på halvön samt till en Ålsta-Aspvik-Ensta- komplettering till bef. bebyggelse. 61 Bakgrund: I utställningskedet har ett förskrivet flygblad kommit in till kommunen. Det är 65 diarieförda flygblad med sammanlagt 138 underskrifter. I kommentarer nedan svarar vi samlat på synpunkter som rör Lennartsnäshalvön. Från flygbladet tar vi med de synpunkter som står skrivna på den sida som faktiskt är underskriven. Till flygbladet hör även en förstasida som endast några av privatpersonerna har skickat med. Där finns en del påståenden som inte stämmer med kommunens planer och avsikter. Där står till exempel att kommunens planering kan leda till att Lennartsnäshalvön blir ett helt villaområde och på sikt ett Jakobsberg. Dessa påståenden bemöts dock inte i våra kommentarer eftersom vi tolkar det som att dessa skrivningar inte var avsedda att komma kommunen till del. En privatperson som instämmer i ovanstående yttranden anser att exploatering och bebyggelse bör begränsas på halvön och istället ske vid områdena mellan järnväg och motorväg samt norr om motorvägen (från norra Stäkets-ön till Bro). 62 En annan privatperson vill till flygbladet lägga till att 60 Bygg- och miljönämnden 61 Flygblad 62 Privatperson 132

26 26 (42) stöld- och inbrottsrisken ökar med planerna för Lennartsnäshalvön. 63 En privatperson föreslår att kommunen ska planera för bebyggelse på Stäksön i stället för på Lennartsnäshalvön. 64 En annan privatperson tar avstånd till protesterna för exploatering av Lennartsnäshalvön och har inget emot en ökad bebyggelse så länge den smälter in i den lantliga miljön. Detta kan ge fler personer möjlighet att bo på landet. Även med en ökad bebyggelse kommer folk att kunna besöka halvön och utnyttja dess resurser som Ladan, Frölundabadet och hästhållning med mera. Privatpersonen ser även gärna att gruppbebyggelsen får tillgång till kommunalt vatten och avlopp. Dock bör gruppbebyggelse hållas till ett mindre antal bostäder som hus och för att behålla landsbygdskaraktär och inte riskera att det blir en tätortskaraktär. 65 Planerna om 20 nya villor som en ny bebyggelsegrupp mitt på halvön samt ett utvecklingsområde om ytterligare villor i området som kommunen kallar Ålsta-Aspvik-Ensta (nedan kallat Vickberga) är enligt två markägare inte förenliga med: 66 Likabehandlingsprincipen, då den FÖP 2016 gynnar vissa fastighetsägare genom att de får möjlighet att stycka tomter på den av kommunen utpekade marken, samtidigt som man bestämmer sig för att vara mer restriktiv för alla grannfastigheter på halvön. Att areella näringar som jordbruksintresset, skogsnäringen och betesmarker ska prioriteras enligt förslaget. Detta är inte förenligt med de tätbebyggda områdena placerade mitt i området. Riksintresset för landskapet på halvön. Oavsett vad som förutspås hända i framtiden måste den plan som beslutas följa de bestämmelser för området som f.n. gäller. Två fastighetsägare ser positivt på att Lennartnäshalvön ligger utanför tätortsavgränsningen. De anser dock att nya bebyggelser inte ska ges företräde framför att bevara jordbrukslandskapet och äldre bebyggelsemönster. Därmed är det inte lämpligt med 50 nya villor i utvecklingsområden (s.51) och markägarna invänder mot förslaget om utpekade utvecklingsområden, vilket inte står i samklang med omgivningens karaktär eller de areella näringarna. 67 Frölunda gård är också negativt inställda till planerna på ovanstående bostadsutveckling då det inte är förenligt med planförslagets restriktiva hållning till exploatering och värnande av landsbygdsmiljöerna i befintliga gårdsstrukturer. Närmare 50 nya bostäder i ett område av riksintresse kommer att få konsekvenser för natur- och kulturmiljön, det rörliga friluftslivet och rådande jordbruksverksamhet. Området är dessutom hårt belastat av trafik av redan boende, hästägare och friluftsmänniskor och inte minst till båtklubben Arken, en av Stockholms största. De friktioner som uppstår mellan boende, friluftsliv och verksamhetsutövare kommer inte att minska med ett helt nytt "villaområde" runt Skälby Gård. Den samlade och vackra gårdsmiljön på Skälby Gård riskerar dessutom att absorberas av ny bebyggelse. Hela denna föreslagna bebyggelseutveckling strider mot grundtanken att landsbygden skall utvecklas i samklang med de areella näringarna och med beaktande av den unika natur- och kulturmiljön på Lennartsnäshalvön. Det är en ren kommersialisering av mark som inte tillför den långsiktiga förvaltningen och utvecklingen av landsbygden något Privatperson 1 64 Privatperson Privatperson Två fastighetsägare 67 Fastighetsägare Lennartsnäshalvön 68 Frölunda gård

27 27 (42) Samlade kommentarer på synpunkter angående Lennartsnäshalvön med underrubriker: LIS: Kommunen ser ett behov av landsbygdsutveckling och anser att LIS-områdena är motiverade med ett antal punkter. Vi föreslår inga nya områden som inte redan är i anspråktagna på ett eller annat sätt och det är endast frågan om mindre områden. Vi förtydligar nu också i planförslaget att det endast handlar om en varsam komplettering av befintlig bebyggelse med stor hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden. Skälby: Det har kommit flera synpunkter på utvecklingsområdet Skälby, både under samråd och utställning. Det föreslagna området ligger i anslutning till ett trevägskors och består huvudsakligen av igenvuxen jordbruksmark som planterats med skog. Det ligger inom riksintresset för kulturmiljövården. Vi tydliggör i planförslaget vilka av de utpekade utvecklingsområdena eller utvecklingsstråken som ligger inom riksintresse för kulturmiljövården och även vilken bedömning kommunen gjort på en översiktlig nivå om påverkan och hänsyn. Vid efterföljande detaljplanering, lovgivning och tillståndsprövning ska olika intressen prövas och avvägas mer detaljerat. Området kan komma ifråga för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Kommunen har fortsatt bedömt att en försiktig komplettering av bebyggelsen är möjlig utan att risk finns för påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården. Precis som beskrivs i bebyggelseriktlinjerna är det viktigt att ta ansvar och hänsyn till det som gör platsen unik, dess karaktär i form av kvaliteter och tillgångar när ny bebyggelse planeras. I planförslaget sägs nu att ett försiktigt tillskott till befintlig bebyggelse är möjlig. Av dessa har sedan planförslaget var ute på utställning redan fem hanterats i förhandsbesked. För ytterligare tillkommande bostäder kommer detaljplan sannolikt att krävas. Det är återigen viktigt att påtala att förtätning föreslås ske på landsbygdens villkor och inte med villområden liknande de som finns inom tätortavgränsning. I planförslaget minskas därför omfattningen ytterligare och vi försöker nyansera och precisera att det handlar om en stegvis utökning som uppskattas kunna ge totalt cirka 10 nya bostäder. Ålsta-Aspvik-Ensta och Vickbergahöjden: Området är del av ett godkänt planprogram och en detaljplaneprocess har påbörjats. Ett samrådsförslag till detaljplan för Ålsta Aspvik Ensta, nummer 0802, var ute på samråd från 5 februari 2013 till 8 april Området ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Men som det ser ut i dagsläget blir det troligtvis ingen ny detaljplan för befintligt omvandlingsområde, vilket innebär att det inte blir någon förtätning där. Däremot kan det oavsett förslaget till Landsbygdsplan fortfarande vara aktuellt med detaljplaneläggning för tillkommande ny gruppbebyggelse på kullen i väster. Detta bedöms kunna ge totalt cirka bostäder. Om att styra förtätning till mellan tätorterna Kungsängen och Bro i stället för på Lennartsnäshalvön: Ställningstagandet från ÖP 2010, att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop utan värna och utveckla den regionala grönkilen Görvälnkilen mellan tätorterna, står fortfarande fast. Därför föreslås inte heller någon bebyggelseutveckling där. Om att styra bebyggelse till Stäksön i stället för på Lennartsnäshalvön: Arbete med detaljplaneprogram för Norra Stäksön pågår. Detta handlar dock i så fall om en typ av tätortsbebyggelse och är inte jämförbart med de få enstaka bostäder som föreslås i Landsbygdsplanen. Areella näringars företräde: De areella näringarna är tillsammans med rekreation, natur- och kulturmiljö prioriterade enligt kartan Areella näringar. Till exempel är jordbruksmarken runt omkring utvecklingsområdena Skälby och Ålsta-Aspvik-Ensta inte lämplig för ny bebyggelse. Grannfastigheter ska höras enligt gällande regler för ansökan om bygglov eller förhandsbesked eller

28 28 (42) detaljplaner. I de fall bebyggelse tillkommer nära befintlig jordbruksverksamhet bör potentiella konflikter påtalas. Likabehandling: Enligt 3 kapitlet 2 plan- och bygglagen ska kommunens översiktsplan ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Syftet med planeringsdokument som till exempel detta planförslag är att på en övergripande nivå göra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen och redovisa dessa bedömningar så att förutsägbarheten för kommande lovprövningar blir så stor som möjlig. Lennartsnäs säteri är positivt till LIS-områden på halvön för att möjliggöra bebyggelseutveckling. Säteriet ställer sig dock frågande till om det endast är det utpekade området Skälby som är den tilldelning av bebyggelse som halvön får för framtiden vilket vore mindre bra. Säteriet föreslår följande omformulering av texten i avsnittet om LIS-området Lennartsnäs: Utveckling av bostäder och företagslokaler, jord- och skogsbruk, kommersiell hästverksamhet, marin verksamhet kopplat till aktivt yrkesfiske och uthyrning av klubbholmar till Mälarens båtklubbar. 69 Kommentar: Vi uppdaterar texten i planförslaget men tar inte med klubbholmarna eftersom de inte är del i de områden som kommunen pekar ut som LIS-område Håbo-Tibble I Landsbygdsplanen borde det enligt Vänsterpartiet Upplands-Bro klart framgå att de områden öster om motorvägen, som i dag inte är belastade av verksamheter som har miljöpåverkan, ska fredas från dessa. Många Håbo-Tibblebor känner att det får vara nog med nya etableringar som påverkar oss, vår natur och vårt utrymme. 70 Kommentar: I planförslaget pekas området ut för areella näringar och runt Lejondalssjön finns även områden för rekreation, natur- och kulturmiljö. Gällande översiktsplan säger att befintliga verksamhetsområden i eller i anslutning till tätorterna ska kunna förtätas med ny industriverksamhet samtidigt som nya områden kan skapas i första hand i anslutning till trafikplatserna Bro och Brunna vid E18. I planförslaget beskrivs under hälsa och säkerhet att störande verksamheter som inte tillhör de areella näringarna huvudsakligen lokaliseras till tätorternas verksamhetsområden Sjöhagen En privatperson anser att ett område söder om Sjöhagen (utanför strandskyddet), se bifogad karta, bör kunna utvecklas för bostäder. Det är många människor som vill bo på landet nära naturen och området har närhet till befintlig bebyggelse, infrastruktur och omfattar marker som inte är vidare produktiva för de areella näringarna. 71 Kommentar: Området ligger till stor del inom riksintresset för Mälaren med öar och strandområden enligt 4 kapitlet miljöbalken och riksintresset för kulturmiljövården Håtuna - Håbo-Tibble. Kommunen är i grunden positiv till byggande på landsbygden. Enstaka nya bostäder ska i huvudsak ansluta till befintlig bebyggelse. Antalet nytillkomna bostäder begränsas av platsens förutsättningar. I planförslaget är området söder om Sjöhagen utpekat som prioriterat för areella näringar. Det är inte utpekat som utvecklings- eller utredningsområde bland annat eftersom det inte ligger längs stråk med 69 Lennartsnäs säteri 70 Vänsterpartiet Upplands-Bro 71 Fastighetsägare Håtuna

29 29 (42) transportsamband för kollektivtrafik och möjlighet till teknisk försörjning i form av kommunalt vatten och avlopp. Om området ska bebyggas med bostäder bör det utredas genom detaljplaneläggning. Då kan frågor om till exempel tillgänglighet, närhet till kommunalt och kommersiellt serviceutbud och gemensamt nyttjande av infrastruktur som vägar, vatten- och avlopp belysas noggrannare. 3.4 Miljö, hälsa och säkerhet Försvarsmakten anser att den militära verksamheten på övnings- och skjutfälten bör nämnas gällande hälsa och säkerhet (s. 99). 72 Kommentar: I planförslaget läggs en text till om den militära verksamheten under rubriken Hälsa och säkerhet. I planeringsförutsättningarna läggs utbredningen av skjutfältet till i kartan "Risk och säkerhet" Miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen anser att fördjupningen av översiktsplanen inte kan anses motverka uppfyllandet av en miljökvalitetsnorm enligt 5 kapitlet miljöbalken. Planens översiktliga karaktär gör dock att lämpligheten av planerad bebyggelseutveckling inte fullt ut kan förutses. Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att hantera miljökvalitetsnormer för vatten på en övergripande nivå, till exempel per avrinningsområde, för att underlätta hanteringen av miljökvalitetsnormer vid framtagandet av enskilda detaljplaner. Exempelvis kan det behövas åtgärder på landsbygden för att en förbättrad vattenkvalitet ska kunna åstadkommas i de vattenförekomster som påverkas av stadsutvecklingen. 73 Kommentar: Utöver de områden som pekas ut för ny bebyggelse i planförslaget så hanteras frågorna om miljökvalitetsnormer för vatten på en övergripande nivå framför allt i gällande vattenplan som föreslår åtgärder och bedömer risker per avrinningsområde samt i kommande VA-plan Dagvattenhantering Bygg- och miljönämnden anser att följande formulering bör utgå (sid. 68): dagvatten ska renas lokalt så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Denna skrivning gör avsteg från inriktningen av vattenplanering i ÖP 2010 där det framgår att ekologiskt och lokalt omhändertagande av dagvatten ska vara utgångspunkten för kommunens fysiska planering. Den nya skrivningen försvagar planeringsinriktningen markant. För att uppnå en miljömässigt mer hållbar utveckling gällande omhändertagande av dagvatten behövs en ekonomisk insats och användning av nya tekniska lösningar på ett kreativt sätt. 74 Kommentar: Planeringsinriktningen i ÖP att ekologiskt och lokalt omhändertagande av dagvatten ska vara utgångspunkten för kommunens fysiska planering gäller fortfarande. Texten på sidan 68 är också hämtad från ÖP 2010 under rubriken Vattenskydd Buller Den militära verksamheten på Kungsängens övnings- och skjutfält är en bullerkälla som inte beskrivs i planen. Riksintressets influensområde visar området som utsätts för en ljudutbredning som överstiger 72 Försvarsmakten 73 Länsstyrelsen Stockholms län 74 Bygg- och miljönämnden

30 30 (42) de rekommenderade riktlinjerna för buller från skjutningar och sprängningar vid störningskänslig bebyggelse. Kommentar: Försvarsmaktens verksamhet omnämns under rubriken Buller och vibrationer i avsnittet om hälsa och säkerhet. Ett förtydligande läggs till under avsnittet Riktlinjer för utformning och placering av ny bebyggelse Den militära verksamheten på Kungsängens övnings- och skjutfält genererar buller som kan ha inverkan på människors hälsa. Detta beskrivs mer ingående under rubriken "Militär verksamhet inom Totalförsvarets riksintresse eller samrådsområde". Alla bullerpåverkade områden i kommunen ska redovisas för att ge en helhetsbild av bullersituationen. Planen bör också kompletteras med en karta som redovisar influensområdet för flygbuller för riksintresset Arlanda flygplats. Se också Riksintressen Kommunikationer. 75 Kommentar: I kartan Riksintressen 1 i planeringsförutsättningarna redovisas bland annat E18, Mälarbanan och influensområdet från Arlanda. Kommunen saknar tillräckligt med underlag i form av bullerkarteringar för att göra en övergripande bullerkarta i nuläget. Det kan eventuellt bli ett uppdrag för framtiden. Privatpersoner som bor inom Görvälnkilen vill att buller integreras som en miljöaspekt i planförslaget. De saknar att bullerskyddsåtgärder nämns i planförslaget i samband med den planerade utbyggnaden av Mälarbanan till fyra spår. Privatpersonerna anser att bullret redan idag är oacceptabelt längs stora delar av Mälarbanans sträckning genom kommunen och önskar att kommunen i en framtida planering beaktar dessa störningar. Dessutom anser privatpersonerna att den starkt koncentrerade utflygsvägen från Arlanda bildar ett stråk genom kommunen som ger en orimlig bullerbelastning då frekvensen av startande plan är oacceptabel. En större spridning ger miljömässiga fördelar. 76 Kommentar: Bullersituationen i Upplands-Bro kommun domineras av trafikbuller från E18 och Mälarbanan men också flygbuller förekommer. Vare sig nollalternativet eller planförslaget leder till någon ökad exploatering i dessa huvudkällors närhet Barnperspektiv Utbildningsnämnden ser fördelar med att man i Landsbygdsplanen vill planera nya bostäder i anslutning till befintlig förskoleverksamhet och skolverksamhet. Därmed behöver inte eleverna på landsbygden resa så långt varje dag och behovet av skolskjutsar minskar. Även tätare turlistor för kollektivtrafiken är önskvärt för att öka alternativa sätt att ta sig till skolan förutom bil eller skolskjuts. Att säkra och belysta gång- och cykelvägar anläggs är också angeläget för elever som bor på landsbygden. 77 Socialnämnden anser att förslag på Landsbygdsplan FÖP 2016 bidrar positivt till de barn och unga som bor utanför tätorterna i kommunen och kommer att växa upp där. 78 Bygglovs- och miljöavdelningen ser att förslag till fördjupad översiktsplan har påverkan för barns livsmiljö. Kommunledningskontoret bör belysa det i konsekvensbeskrivningen av planförslaget. 79 Kommentar: Barnperspektivet utvecklas och får en egen rubrik i konsekvensbeskrivningen med en samlad text om detta. I sammanfattningen som också finns med i planförslaget förtydligas planens påverkan för barn. 75 Länsstyrelsen Stockholms län 76 Privatperson Utbildningsnämnden 78 Socialnämnden 79 Bygg- och miljönämnden

31 31 (42) Risker Översvämning Enligt Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren - med hänsyn till risken för översvämning, ska ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt placeras ovan nivån 2, 7 meter (RH2000), medan enstaka byggnader av lägre värde bör placeras ovan nivån 1,5 meter. I förslaget till Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholm län - med hänsyn till risken för översvämning, rekommenderas att ny sammanhållen bebyggelse placeras ovanför nivån för beräknat högsta flöde. Länsstyrelsen anser att dessa rekommendationer ska beaktas vid fysisk planering och saknar en hänvisning till rekommendationerna i planen. 80 Brandkåren Attunda instämmer med Länsstyrelsen i att denna rekommendation saknas i planen. 81 Kommentar: Vi lägger till en hänvisning till rekommendationerna i dokumentet Planeringsförutsättningar under Planeringsunderlag, källor och inspiration. I planförslagets avsnitt Hälsa och säkerhet under rubriken Översvämning, skred och ras beskrivs att några av utvecklingsområdena har redovisade lågpunkter där översvämningsproblem kan uppstå. Vid detaljplanering behöver höjdsättning av framtida bebyggelse utredas i kombination med dagvattenfrågan. För de områden som ligger i strandnära lägen behöver placering utredas i relation till Mälarens nivåer. Vidare beskrivs under rubriken Planeringsförutsättningar att man i konkreta planeringssituationer också måste inhämta information om de föreskrifter och direktiv som olika myndigheter utfärdar. Farligt gods Brandkåren Attunda bedömer att även Enköpingsvägen, som är klassad som sekundär transportled för farligt gods, är en transportled för farligt gods som kan innebära en risk för utvecklingsområden. Detta finns inte med i planförslaget. Dessutom anser brandkåren att planförslaget bör behandla att farligt gods normalt även får transporteras på vägar som inte utgör rekommenderade transportleder. I de fallen kan de även behöva beaktas ifall det är sannolikt att sådana transporter kommer att ske på den aktuella sträckan. 82 Kommentar: Vare sig nollalternativet eller planförslaget leder till någon ökad exploatering i Enköpingsvägens närhet. Transportleder för farligt gods redovisas i dokumentet Planeringsförutsättningar i kartan Risk och säkerhet. Under rubriken Planeringsförutsättningar i planförslaget beskrivs också att man i konkreta planeringssituationer måste inhämta information om de föreskrifter och direktiv som olika myndigheter utfärdar. 3.5 Teknisk försörjning Energiförsörjning E.ON Elnät har i tidigare yttrande tryckt på att restriktioner kan finnas vid byggnation och exploatering nära elanläggningar Länsstyrelsen Stockholms län 81 Brandkåren Attunda 82 Brandkåren Attunda 83 E.ON Elnät Stockholm AB

32 32 (42) Kommentar: Precis som tidigare så anges i riktlinjer för bebyggelse att kommunen vid lokaliseringsprövning för ny bebyggelse samråder med ledningsägare och att sökanden ska säkerställa att skyddsavstånd hålls till elektromagnetiska fält, eventuella allergener med mera. Planeringsinriktningarna från ÖP 2010 gäller också fortfarande men i konkreta planeringssituationer måste information inhämtas om de då gällande föreskrifter och direktiv som olika myndigheter utfärdar. Kraftledningar tillhörande stamnätet inom kommunen visas i karta i dokumentet Planeringsförutsättningar. Även ledningar tillhörande regionnätet läggs till VA-utveckling Dragning av VA-ledningar inom skjutfältets område är enligt Försvarsmaktens bedömning inte möjligt med hänsyn till verksamhetens behov och möjligheterna till tillträde till området (s. 67). Dragning av VA-ledningar inom övningsfältet kan endast genomföras efter detaljerade samråd med Försvarsmakten samt fastighetsägaren Fortifikationsverket. 84 Kommentar: Dragning av VA-ledningar sker alltid i samråd med markägaren. Dragning av VA inom skjutfältets område är inte aktuellt. Privatperson 135 ger i sitt yttrande förslag på utbyggnad av VA-systemet med tillhörande skisser. Personen anser att Upplands-Bro kommuns VA-verksamhetsområde utgör en del av den infrastruktur som krävs för kommunens tillväxt i alla delar. VA-verksamhetsområdet bör enligt privatperson 135 även omfatta NV delen av kommunen. 85 Kommentar: Vi tackar för förslagen och har skickat vidare dessa till ansvarig VA-chef. Kommunen håller på att ta fram en strategisk VA-plan som kommer att ange tidsaspekter och prioriteringsordning för anslutning till kommunalt VA och VA-verksamhetsområden. Där utreds också tekniska möjligheter och förutsättningar vidare. Tekniska nämnden tycker att det är bra att det framgår att bebyggelseutvecklingen styrs till stråk med möjlighet till teknisk försörjning i form av kommunalt vatten och avlopp Tillgång till internet Utbildningsnämnden anser att informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är en förutsättning för modern utbildning så som skollag och läroplan föreskriver och att det ska prioriteras i utvecklingen av landsbygden. Därför är det i högsta grad väsentligt att bredbandstillgången tillgodoses på landsbygden. 86 Även Socialnämnden instämmer i att en god tillgång till bredband idag är en viktig förutsättning för utveckling. Nämnden ställer sig positiv till planförslagets avsnitt om bredband då de arbetar proaktivt med E- hälsa. 87 Kommentar: Vi håller med om att det i högsta grad är väsentligt att bredbandstillgången tillgodoses på landsbygden. 84 Försvarsmakten 85 Privatperson Utbildningsnämnden 87 Socialnämnden

33 33 (42) Brandskyddsåtgärder Brandkåren Attunda anser att brandvattenförsörjning bör behandlas i planen som framförts i tidigare yttrande. Säkerställd försörjning av brandvatten är ofta en nödvändig förutsättning vid en insats av räddningstjänsten i händelse av brand. 88 Kommentar: Detta ses över vid specifika lokaliseringsprövningar eller planläggning. En skrivning om detta läggs till i avsnittet Hälsa och säkerhet under en ny rubrik Brand. 3.6 Trafik Befintliga vägar Den väg som går genom Kungsängens övningsfält, mellan Björnhäll och Brunna, är normalt inte öppen för allmänheten men utgör en nödvändig resurs för ett fåtal boende. Gränsen för vad övningsfältet tål är redan nådd och inga fler tillstånd att köra på vägen kommer kunna lämnas. Vägen nyttjas ändå av allmänheten för en kortare resväg till Kungsängens centrum vilket medför en ökad risk för olyckor för såväl privatpersoner som myndighetens personal. Vägen används av tunga militära fordon och för stridsövningar under dag och natt såväl på som intill vägen. På sikt kan detta otillåtna nyttjande av vägen leda till att allmänhetens tillgång till vägen måste begränsas ytterligare och Försvarsmakten är således inte beredd att utöka antalet fordon på vägen. Nya bostadsområden som föreslås inom närområdet, så som Näshagens utveckling i den nu aktuella planen, måste således försörjas genom en annan tillfartsväg. 89 Tekniska nämnden ser positivt på att det tydliggjorts att det inte är kommunen som är väghållare eller äger mark vid bebyggelseutvecklingen runt Tjusta Håbo-Tibble kyrkby. Tekniska nämnden vill också påpeka att samråd sker med LRF gällande framkomlighet för stora jordbruksmaskiner i ombyggnationer av befintligt vägnät och ser naturligtvis positivt på att så fortsättningsvis sker. 90 Kommentar: Det är utmärkt att dialogen förs med LRF i linje med planförslaget Kollektivtrafik Trafikverket anser att kartan för kollektivtrafik och cykel bör redovisa vad som är befintlig infrastruktur för till exempel gång-cykel och kollektivtrafik, och vad som är framtida behov/kopplingar. 91 Kommentar: Vi ändrar så det i kartan Kollektivtrafik och cykel framgår vad som är befintligt och vad som är förslag. Tekniska nämnden tycker att det är bra att det framgår att bebyggelseutvecklingen styrs till stråk med transportsamband för kollektivtrafik och att en anropsstyrd kollektivtrafik för landsbygden är ett bra alternativ. 92 Landstinget ser gärna att busshållplatser på glesbygden ses över, liksom tillgängligheten till hållplatsen via gång- och eventuella cykelstråk. Landstinget vill också framföra att en ny bussförbindelse från norra kommundelarna till Bro tätort riskerar att leda till en utarmning av befintlig 88 Brandkåren Attunda 89 Försvarsmakten 90 Tekniska nämnden 91 Trafikverket 92 Tekniska nämnden

34 34 (42) bussförbindelse mellan de norra delarna och Kungsängen då befolkningsunderlaget enbart är tillräckligt för en busslinje. En ny busslinje kan därmed riskera att resultera i glesare trafik jämfört med dagens turtäthet. 93 Kommentar: Kommunen håller med om att det vore bra om tillgängligheten till hållplatserna på landsbygden ses över, men det är inte ett arbete som ryms inom planförslaget. Utöver dagens bussförbindelser finns behov av förbindelse även mellan de norra kommundelarna och Bro. Detta kan eventuellt vara en annan lösning än en busslinje. Syftet är att göra det möjligt att med kollektiva färdmedel nå service, fritidsanläggningar med mera i tätortskärnan Bro Gång- och cykelväg Kultur- och fritidsnämnden ser säkra gång- och cykelvägar även på landsbygden som en prioriterad åtgärd och påpekar att den i ÖP redovisade sträckan Bro-Bålsta saknas (Bro Häradsväg, Killinge- Bålsta) i kartmaterialet (s. 64). 94 Kommentar: I ÖP 2010 finns Mälardalsleden längs Bro Häradsväg med på kartan Rekreation och friluftsliv - leder. Det är inte detsamma som att sträckan är prioriterad för utbyggnad av gång- och cykelvägar. Tekniska nämnden anser att den fördjupade översiktsplanen över landsbygden tillsammans med den antagna gång- och cykelplanen ( ) med åtgärdsförslag visar riktningen som Upplands-Bro kommun vill arbeta mot för att uppnå bättre möjligheter att gå och cykla på kommunens vägar. Genom att aktivt arbeta med gång- och cykelfrågor kan ett sammanhängande, orienterbart och trafiksäkert gång- och cykelvägnät skapas både inom och mellan tätorterna samt regionala stråk till omgivande kommuner. 95 Håbo kommun är positiva till utbyggnaden av det regionala cykelstråket längs Enköpingsvägen mellan Håbo kommun och Järfälla kommun och har även med det i kommunens översiktsplanearbete. 96 Frölunda gård ställer sig positiv till att planförslaget uppmärksammar behovet av en säker gång- och cykelväg på Lennartsnäshalvön. Nuvarande väg från Tibblegårdsrondellen och söderut är direkt farlig att cykla och gå och i det närmaste omöjliggör för mindre skolbarn att cykla till skolan. Tillgängligheten för allmänheten till halvön och dess naturreservat är också begränsad Övriga yttranden Luftfartsverket påpekar att de inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser i deras remissvar och att det är viktigt att beakta flyghinder. 98 Kommentar: I planförslaget under avsnittet Hälsa och säkerhet och rubriken Höga objekt och flyghinderanmälan beskrivs att höga byggnader och anordningar behöver samrådas med Luftfartsverket och Försvarsmakten. 93 Stockholms läns landsting 94 Kultur- och fritidsnämnden 95 Tekniska nämnden 96 Håbo kommun 97 Frölunda gård 98 Luftfartsverket

35 35 (42) Inspel till det fortsatta arbetet Trafikverket ger följande inspel till fortsatt arbete 99 ; att arbeta med utbyggnad av gång-cykelstråk i samband med utbyggnad av VA, tillgänglighetsanpassning av hållplatser och korsningspunkter, utbyggda parkeringsmöjligheter för cykel och bil vid viktiga målpunkter som t ex pendlingsstationer, idrottsplatser, skolor, handel, fortsatt och fördjupad samverkan/planering med Trafikförvaltningen och Trafikverket För att uppnå största möjliga effekt av satsningen på säkra cykelvägar bör mellankommunala överenskommelser för säker cykelväg mot omgivande kommuner säkerställas enligt Kultur- och fritidsnämnden. Genomgående bör säker kommunikation med cykel eftersträvas som alternativ till bil, med både miljö- och hälsoaspekter. Kultur- och fritidsnämnden vill även tillägga vikten av behovet av skötselplaner generellt för alla grönytor (parkmiljöer, kulturmiljöer, och övriga grönytor) och avsatta resurser för dessa. Nämnden anser att frågan huruvida natur- och kulturvärdena i landskapet verkligen tål en ökad belastning inför eventuell exploatering/utveckling på landsbygden kontinuerligt bör undersökas mycket noga. 100 Hembygdsföreningen anordnade en workshop för kommuninvånarna och bifogar resultatet från diskussionerna i sitt yttrande. Slutsatser från workshopen är att sociala nätverk, naturen och mötesplatser är det bästa med att bo på landet men att det saknas naturliga mötesplatser som lanthandel, företagarcentrum och sommarcafé. Det sämsta med att bo på landet var brist på kollektivtrafik och service. Alternativa färdmedel till bilen efterfrågas. 101 Ängsholmens Båtsällskap uttrycker att de gärna deltar i en diskussion om hur båtlivet i kommunen kan främjas och hur de i framtiden kan bidra med båtplatser, iläggningsramp och platser för vinterförvaring. 102 Kommentar: Vi tar till oss detta och tar med oss tankarna in i fortsatt arbete. Vi sprider informationen och förslagen vidare till de ansvariga inom respektive område i kommunen. Svenska kyrkan tycker att det är viktigt att kommunen för en dialog med försvarsmakten för att minimera det område utanför själva skjutfältet som hittills tycks vara mer eller mindre stängt för byggnation. 103 Kommentar: I arbetet med att ta fram planförslaget har kommunen fört dialog med Försvarsmakten och Länsstyrelsen om riksintresset för Kungsängens övnings- och skjutfält. Både tjänstepersoner och politiker från kommunen har deltagit i arbetet. Dialogen har utmynnat i ett ställningstagande som innebär att ingen utökad bostadsbebyggelse eller annan störningskänslig bebyggelse pekas ut inom riksintresse- eller influensområdet. För att öka delaktigheten bland kommuninvånarna och få ett kostnadseffektivt samhälle bör kommunen utse en särskild samordnare och kommunikatör för landsbygdsboende anser ett antal privatpersoner. Kontakten kan till exempel ske via möten eller kontaktpersoner i klustren på landsbygden Trafikverket 100 Kultur- och fritidsnämnden 101 Boende och verksamma i Håbo Tibble 102 Ängsholmens Båtsällskap 103 Svenska kyrkan Bro 104 Privatperson 137

36 36 (42) Kommentar: Vi tar med oss förslaget in i fortsatt arbete. I planförslaget finns ett åtgärdsförslag om att inrätta ett forum i form av ett landsbygdsråd eller liknande. Vi har också under arbetets gång lyft idén om en särskild kontaktperson (för att kontakterna med kommunen inte ska vara så splittrade) internt i organisationen. Enligt privatperson 135 bör kommunen arbeta med en mer offensiv tillväxtstrategi för en levande kommun. Personen anser att dagens strategi mest är en stödplan för Stockholm. Ett exempel som bör utvecklas är utredning av förutsättningarna för ett internationellt forsknings- och utvecklingscentrum för hälsa, äldrevård och inneklimat med avseende på luftkvalitet. Personen beskriver också att området vid Erikssund med sitt strategiska läge nära Arlanda med mera bör kunna utvecklas till en affärsnod. 105 Kommentar: Vi tackar för de inspirerande idéerna men dessa två förslag kan inte hanteras inom ramen för planförslaget. En markägare önskar att få med följande i översiktsplaneringen (kartor bifogas till yttrandena) 106 : Att framtida bebyggelse och exploatering är möjlig på fastigheterna Stora Ullevi 1: 1, Toresta 1: 1 och 2:2. Dessa fastigheter gränsar mot Bro Park i söder. En karta bifogas med yttrandet. Att en framtida Marina vid Brunnsvik Toresta 2:2 skulle kunna vara möjlig. Att 10 tomter skulle kunna byggas Toresta 2:2 som gränsar i Söder mot Brunnsvik Säbyholm 1:4. Då Naturbruksgymnasiet ska få kommunalt VA kommer det att dras förbi dessa tomter och då skulle det passa bra att koppla på dessa. Kommentar: För föreslagna fastigheter är areella näringar prioriterade i planförslaget. Planförslaget föreslår inte några nya marinor, detta prövas lämpligen i andra processer. Däremot innehåller planförslaget två utpekade LIS-områden i anslutning till befintliga båtklubbar. Denna fastighet finns med i utvecklingsstråket för Ådö men strategikartorna är övergripande kartor och går inte in på sådan detaljnivå som huruvida det är lämpligt med 10 tomter just där. I Ådö-stråket är det extra viktigt att beakta att området inte ska växa samman med tätorten och att det ska behålla sin landsbygdskaraktär. De areella näringarnas förutsättningar är prioriterade i gränsen mot tätorten. Där ska också bevaras ett öppet landskapsrum i gränsen mot tätortsavgränsningen Landsbygdsplanens vision och mål Kultur- och fritidsnämnden vill lägga till följande punkt om föreningslivets betydelse för kommuninvånarens trivsel och välbefinnande (s. 19) 107 : Stärka civilsamhället och föreningslivet Kommentar: Planförslaget handlar till stor del om övergripande markanvändningsstrategier och målen relaterar därför framför allt till bebyggelseutveckling och hållbarhetsaspekter för denna. I vissa fall som till exempel vid utpekande av LIS-områden berörs föreningslivet på ett konkret sätt då det förväntas ge möjligheter till utveckling av till exempel turism- och båtliv. Däremot passar det att vi 105 Privatperson Fastighetsägare Låssa 107 Kultur- och fritidsnämnden

37 37 (42) lägger till punkten om civilsamhället och föreningslivet under rubriken Levande landsbygd i samma avsnitt Mellankommunala frågor Stockholms läns landsting ser positivt på att kommunen lyfter fram frågor som behöver mellankommunal samordning, bland annat kollektivtrafikförsörjning, den regionala gröna kilen Görvälnkilen samt Mälarens vattenmiljö och status. Däremot saknas ett förhållningssätt till hur de mellankommunala frågorna behöver hanteras. 108 Kommentar: Kommunen har inte ett enda förhållningssätt till mellankommunala frågor. Utgångspunkten är att uppmuntra samverkan och samförstånd. Sedan hanteras frågorna lite olika beroende på vad det gäller. Till exempel infrastrukturfrågor innebär samarbete mellan kommuner, så som utvecklingen av regionala gång- och cykelstråk. Håbo kommun belyser vikten av samarbete över kommungränserna för en tätortsutveckling i form av verksamhetsområde och i förlängningen arbetstillfällen i området med bra skyltläge längs E18 eftersom markområdet inom Håbo kommun är såpass begränsat. Enligt planförslaget är det areell näring på Upplands-Bro-sidan vilket Håbo kommun anser försvårar möjligheterna till utveckling av Bålsta tätort. Håbo kommun efterlyser därför gränsöverskridande samordning och att Upplands-Bro även tar hänsyn till grannkommuners möjlighet till att utveckla sina tätorter. 109 Kommentar: I gällande ÖP 2010 ligger detta område långt utanför tätortsavgränsningen för Bro och ingår inte som utredningsområde för verksamheter. I planförslaget till FÖP 2016 pekas området även fortsättningsvis ut som prioriterat för areella näringar Nationella och regionala miljömål I avsnittet om hur planen påverkar det nationella målet om god bebyggd miljö anges att bebyggelse inom totalförsvarets påverkansområde ligger långt i framtiden men kan medföra risk för bullerstörningar (s. 118). Försvarsmakten bedömer att denna text bör utgå med hänsyn till kommunens resonemang och inriktningar tidigare i plandokumentet. 110 Kommentar: I planförslaget och i konsekvensbeskrivningen skrivs texten om så att den är i linje med texten i planförslaget under rubriken Området mellan Tjusta by och Håbo-Tibble kyrkby. Kultur- och fritidsnämnden anser att behovet av skötselplaner kan nämnas i samband med uppnåendet av miljömålet God bebyggd miljö (s. 118). Kommentar: I planförslaget läggs en text till om behov av skötselplaner under rubriken Särskilda hänsyn vid byggnationer och detta adderas också i tabellen Uppfyllelse av miljömål enligt Kulturoch fritidsnämndens förslag. För samma miljömål anser STF Stockholm lokalavdelning att det saknas en tydligare skrivning om att även skydd av tätortsnära grönområden ingår i det nationella målet. 111 Kommentar: Vi har valt att citera riksdagens definition av det nationella miljökvalitetsmålet i den kolumnen. 108 Stockholms läns landsting 109 Håbo kommun 110 Försvarsmakten 111 Svenska turistföreningen Stockholm lokalavdelning

38 38 (42) Kartor I kartan över kollektivtrafik och cykel (s. 63) pekas områden inom övningsfältet ut som område för rekreation. Detta bedömer Försvarsmakten är olämpligt, allmänheten har tillgång till området när verksamheten tillåter. Den främsta användningen av området är militär verksamhet och inte natur/rekreation. 112 Kommentar: I planförslagets strategikartor lägger vi till gränsen för riksintresset för totalförsvarets militära del. I texten under avsnittet Kultur, natur, rekreation och friluftsliv förtydligar vi att allmänheten har tillgång till området när Försvarsmaktens verksamhet så tillåter. Landsbygdsplanen skulle enligt landstinget bli tydligare genom att planeringsinriktningar, sammanvägda intressen, avvägningar och potentiella intressekonflikter redovisades på en sammanvägd karta. 113 Kommentar: Vi har valt att redovisa de utvecklingsstrategier för bebyggelseutveckling, tekniska försörjningssamband, gröna kopplingar och kollektivtrafik och cykel som planen föreslår och dem emellan finns inga potentiella konflikter. De planeringsförutsättningar som är relevanta så som riksintressen med mera redovisas i separata kartor. Det gröna sambandet Görvälnkilen sträcker sig över kommungränsen från Upplands-Bro kommun in i Håbo kommun. Håbo pekar också ut kilen i pågående översiktsplanearbete och bevarar det gröna sambandet genom Bålsta tätort. Det får gärna uppmärksammas på kartan som visar gröna kopplingar. 114 Kommentar: Vi lägger till det i kartan Gröna kopplingar. E.ON Elnät Stockholm AB önskar att planförslaget kompletteras med en karta som visar deras större transformatorstationer som E.ON råder över inom kommunen, samt även var E.ON önskar bygga ytterligare en station utöver den som ska byggas vid Högbytorp. Förslag på karta bifogas i yttrandet. 115 Kommentar: I planförslaget redovisas kartor med utvecklingsstrategier. I dokumentet planeringsförutsättningar redovisas kraftledningar tillhörande stamnätet, och regionnätet läggs till. Transformatorstationer kan eventuellt läggas till i framtida versioner av planeringsförutsättningarna men i dagsläget har vi inte komplett information från alla energibolag. Den ytterligare station som nämns hanteras i en annan process. Den önskas ligga inom tätortsavgränsningen. Trafikverket undrar vad som avses åtgärdas utifrån kartan i bilaga Areella näringar och väghinder där väghinder för traktorer pekas ut. 116 Kommentar: Kartan redovisar endast förutsättningar och inte åtgärder. STF Stockholm lokalavdelning saknar redovisning på karta av vandringsleden Upplands-Broleden som de anser är av stor betydelse för rekreation och friluftsliv. 117 Kommentar: I planförslaget redovisas kartor med utveklingsstrategier. Upplands-Broleden redovisas i planeringsförutsättningarna och i bland annat kartan Rekreation friluftsliv - leder i ÖP Försvarsmakten 113 Stockholms läns landsting 114 Håbo kommun 115 E.ON Elnät Stockholm AB 116 Trafikverket 117 Svenska turistföreningen Stockholm lokalavdelning

39 39 (42) Planens förhållningssätt till lagstiftning och riktlinjer Håbo kommun noterar att Upplands-Bro har en annan tolkning av PBL:s begrepp sammanhållen bebyggelse än Håbo kommun som anser att detta gäller vid betydligt mindre bebyggelsekoncentrationer än vad Upplands-Bro kommun gör. Håbo kommun finner att det är olyckligt om definitionen av sammanhållen bebyggelse skiljer sig åt mellan grannkommuner eftersom detta kan få konsekvenser för invånarna på vardera sidan om kommungränsen vid prövning av ärenden. 118 Kommentar: Kapitlet om riktlinjer för bebyggelse omarbetas för att bli tydligare. I utställningsförslaget fanns flera skrivningar om sammanhållen bebyggelse på olika ställen i kapitlet och det var lätt att missförstå. Hela texten om sammanhållen bebyggelse finns nu på en sida och där framgår förhoppningsvis tydligare att kommunen går efter definitionen att sammanhållen bebyggelse kan utgöras av områden med ner till 2-3 hus på två tomter. Denna definition fanns med i utställningsförslaget också. Bygg- och miljönämnden anser det lämpligt att ändra att Bygg- och miljönämnden bland annat utgår från plan- och bygglagen till att bedömningen i första hand utgår från plan- och bygglagen i avsnittet Lokaliseringsprövning. Kommentar: Planförslaget uppdateras med denna skrivning. I avsnittet Lokalisering av ny bebyggelse bör det förtydligas att prövning görs i det enskilda fallet enligt PBL och att riktlinjerna är en vägledning i detta för att inte riskera att man drar gränserna för hårt mellan de olika mängderna av byggnader. Kommentar: Planförslaget uppdateras med denna skrivning. Enligt Bygg- och miljönämnden är avsnittet Bygglovplikt för liten tillbyggnad eller komplementbyggnad svårläst. Nämnden anser att det kan vara positivt att ändra det första styckets uppbyggnad så att det tydligt framgår att det krävs bygglov vid nybyggnad och tillbyggnad, och att det enbart är vid undantag det inte krävs lov. Det är lätt att tolka kapitlets mening så som att det främst är bygglovsbefriat på landsbygden och att åtgärder endast i undantagsfall kräver bygglov. Det kan även vara positivt att arbeta med faktarutor som tydligt beskriver vad sammanhållen bebyggelse är. Gällande stycket kring den geografiska avgränsningen och att detta ska uppdateras framöver borde stycket i sin helhet tas bort då det i dagsläget inte finns något arbete med att uppdatera det materialet från Bygg- och miljönämnden. Kring texten om Attefallsreglerna kan det vara tydligare att tidigt klargöra att dessa byggnader är anmälningspliktiga. Kommentar: Kapitlet om riktlinjer för bebyggelse omarbetas för att bli tydligare. Rubriksättning ändras också så att det framgår att krav på bygglov är standard och utgångsläget i de allra flesta fall. I utställningsförslaget fanns flera skrivningar om sammanhållen bebyggelse på olika ställen i kapitlet och det var lätt att missförstå. Hela texten om sammanhållen bebyggelse finns nu på en sida. Skrivningen om Attefallsreglerna uppdateras. I avsnittet Riktlinjer för utformning och placering av ny bebyggelse anser Bygg- och miljönämnden att det borde illustreras för att uppfylla syftet med kapitlet. Kommentar: Denna kommentar har vi i samtal med bygglovavdelningen efteråt förstått är inaktuell. Synpunkten gällde samrådsförslaget, inte utställningsförslaget. 118 Håbo kommun

40 40 (42) Gällande dricksvatten, avlopp och dagvatten ansvarar kommunen för att pröva lämpligheten i förhandsbeskedet. Detsamma gäller energiförsörjningen som i grunden är en fråga gällande tomtens lämplighet och prövas av nämnden i förhandsbeskedet. 119 Kommentar: Denna text förs in under rubriken Förhandsbesked för att förtydliga processen Formalia Försvarsmakten bedömer i stort att de aspekter myndigheten lyft fram i de fördjupade samråden har beaktats. Riksintressen för totalförsvarets militära del är generellt väl hanterade i planförslaget. Dock bör texterna i plandokumentet ses över vad gäller begreppen: de riksintresseanspråk Försvarsmakten beslutar om utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. Försvarsmakten önskar även att myndighetens verksamhet omnämns under Arbetsplatser, näringsliv, verksamhet och produktion (s. 38). 120 Kommentar: Vi ser över begreppen i texten och ändrar enligt Försvarsmaktens önskan, där så är möjligt. Myndighetens verksamhet har redan ett eget avsnitt i kapitlet som omnämns. Bygg- och miljönämnden anser att planförslaget bör kompletteras med förklaring av bland annat följande begrepp: detaljplan, LIS, riksintresse och nämnd. Genom hela dokumentet används de tidigare namnen på avdelningarna, Bygg och miljöavdelningen samt de tidigare enhetsnamnen. Detta bör ändras till antagandehandlingarna för tydligheten mot de som läser översiktsplanen. Bygg- och miljönämnden bör även alltid benämnas med sitt fulla namn och inte som byggnadsnämnden som den kallas i vissa stycken. Nämnden ska även alltid ha en inledande versal i löpande text vilket missas på flertalet ställen i dokumenten. 121 Kommentar: Vi kompletterar texten med föreslagna ordförklaringar och korrekturläser så att Byggoch miljönämnden skrivs ut i sin helhet och alltid med inledande versal. Nya namn på avdelningarna förs in. Utställningsdokumentet gjordes innan den nya organisationen var genomförd Ingen erinran Energimyndigheten har inga ytterligare synpunkter än de som tidigare lämnats. LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot etableringen. Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i detta ärende. Stockholms handelskammare avstår från att lämna yttranden. Svenska kraftnät har inget att erinra mot upprättat förslag. E.ON värme Sverige har inget att erinra. Enköpings kommun har inga synpunkter på planförslaget. 119 Bygg- och miljönämnden 120 Försvarsmakten 121 Bygg- och miljönämnden

41 41 (42) 4. Resultat av utställningen Efter utställningen har förslaget reviderats efter inkomna synpunkter, även om alla synpunkter inte har kunnat tillgodoses till fullo. Nedan följer en övergripande sammanfattning av de största förändringarna i planförslaget. För utvecklingsområdet Skälby minskas omfattningen ytterligare och kommunen nyanserar och preciserar att det handlar om en stegvis utökning som uppskattas kunna ge totalt cirka 10 nya bostäder. Två ny gröna kopplingar läggs till i planförslaget från den södra delen av Stäksön och upp norrut på varsin sida om norra Stäksön. Detta för att förtydliga att trots att tätortsavgränsningen utökas i förslaget och trots att det pågår ett programarbete om att eventuellt bygga bostäder på norra Stäksön så avser inte kommunen att bebygga dess stränder eller vattenområdet. Två nya gröna kopplingar läggs till över kommungränsen mot Håbo kommun och Bålsta. Avsnitten om att bygga på landsbygden och riktlinjer för lokalisering av ny bebyggelse revideras delvis och struktureras om något. o Texten är mer allmänt hållen. o Det tydliggörs också att riktlinjerna är en vägledning där prövning görs i varje enskilt fall enligt plan- och bygglagen. o Hela texten om sammanhållen bebyggelse finns nu på en sida. o Skrivningen om Attefallsreglerna uppdateras. En skrivning om undantag för att bebygga mindre arealer jordbruksmark tas bort. I stället tydliggörs att eventuella undantag bör bedömas och motiveras i det enskilda fallet. Ytterligare några texter från kapitel 12 i ÖP 2010 har inarbetats, aktualiserats och preciserats i Landsbygdsplanen. Bland annat riktlinjen om att större sammanhängande obebyggda områden samt tysta områden bör undantas från ny bebyggelse. Texten om Ådö-stråket revideras och förtydligas avseende dess funktioner som grönstråk och de befintliga natur- och kulturvärdena samt riksintressen. Den södra delen av Ådö-stråket görs om till utredningsområde bland annat med anledning av att riksintresset för friluftsliv har utökats norrut sedan utställningsförslaget gjordes. Texten om eventuell bebyggelse i Storskogen på Ådö nyanseras så att det blir tydligt att sådan bör vara gles och passas in försiktigt i området. Planförslaget utvecklar texten generellt så att det klargörs inom vilka förslag till utvecklingsstråk eller utvecklingsområden som något riksintresse berörs. Även vilken bedömning kommunen gjort på en översiktlig nivå om påverkan och hänsyn förklaras närmare. En allmän text läggs till i dokumentet med planeringsförutsättningar om att kartorna inte är den enda delen som är av vikt för utpekade riksintressen, utan att det finns värdebeskrivningar också. På sikt avser kommunen även att få in länkar och de specifika texterna i planeringsförutsättningarna. Ett nytt förslag till åtgärder läggs till i planförslaget: Se över befintliga planer i områdena norr om Lejondalssjön som ligger inom Totalförsvarets influensområde för Kungsängens övnings- och skjutfält. Syftet är att planerna inom området ska blir bättre anpassade för dagens

42 42 (42) bebyggelse och behov. Samordna om möjligt översynen med utbyggnaden av kommunalt vatten- och avlopp. I texten om LIS landsbygdsutveckling i strandnära läge - förtydligas nu i planförslaget att det endast handlar om en varsam komplettering av befintlig bebyggelse med stor hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden. För att tydliggöra bland annat gårdarnas roll som utvecklingskraft inkluderas i planförslaget även befintliga större bebyggelsegrupper i strategikartorna. Kartan Kollektivtrafik och cykel uppdateras så det framgår vad som är befintligt och vad som är förslag för framtiden. I samtliga av planförslagets strategikartor lägger vi till Totalförsvarets riksintresse. Synpunkter på MKB har tillgodosetts genom att: Barnperspektivet får en egen rubrik i konsekvensbeskrivningen med en samlad text om detta. I sammanfattningen som också finns med i planförslaget förtydligas planens påverkan för barn. Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret Ulrika Gyllenberg Översiktsplanerare Karin Svalfors Samhällsplanerare

43 /:/?'0,,,!! GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (6) lw1i Länsstyrelsen Stockholm Datum Beteckning Enheten för samhällsplanering Rebecca Strömberg Bilaga 1 Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen Kungsängen Landsbygdsplan FÖP 2016, utställningsförslag, Upplands Bro kommun Upplands-Bro kommun har överlämnat ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för landsbygden i samband med utställning enligt 3 kap. 12 plan-och bygglagen (2010:900). Länsstyrelsen har den 19 december 2014 lämnat ett samrådsyttrande över planens samrådsversion. Av den nu redovisade samrådsredogörelsen framgår hur kommunen har beaktat Länsstyrelsens synpunkter. Länsstyrelsens uppdrag I granskningsyttrandet ska länsstyrelsen kontrollera och yttra sig i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 16 plan-och bygglagen. Länsstyrelsen har inhämtat synpunkter på utställningsförslaget från Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Svenska kraftnät och Trafikverket. Försvarsmaktens och Trafikverkets synpunkter som rör de frågor Länsstyrelsen har att bevaka under utställningen redovisas i detta granskningsyttrande. Länsstyrelsens ställningstagande Granskningsyttrandet ska enligt 3 kap. 20 plan-och bygglagen redovisas tillsammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i viss del ska det anmärkas i den antagna planen. Länsstyrelsen kan komma att pröva kommunens beslut att anta detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt 11 kap. 10 och 11 plan-och bygglagen, om de synpunkter som lämnas nedan inte beaktats. RIKSINTRESSEN Samlade natur- och kulturvärden för Mälaren med öar och strandområden - riksintresse enligt 4 kap. 1 och 2 miljöbalken Den fördjupade översiktsplanen beskriver inte de samlade natur-och kulturvärden för Mälaren med öar och strandområden som är av riksintresse enligt 4 kap. I och 2 miljöbalken.länsstyrelsen förutsätter att hänsyn tas till riksintresset vid efterföljande detaljplanering, lovgivning och tillståndsprövning. Postadress Besöksadress Telefon Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan Box Fax STOCKHOLM E-posUwebbplats stockholm@lansstyrelsen.se

44 Bilaga 1 GRANSKNINGSYTTRANDE 2 (6) Datum Beteckning I förslaget till fördjupning av översiktsplanen för landsbygden föreslås en ny tätortsavgränsning. Kommunens förslag till tätortsavgränsning påverkar hanteringen av de samlade natur- och kulturvärdena för Mälaren med öar och strandområden, som är av riksintresse enligt 4 kap. 1 och 2 miljöbalken.den nya avgränsningen innebär bl.a. att norra Stäksön blir en del av tätorten Kungsängen. För att Länsstyrelsen ska kunna bedöma om den nya tätortsavgränsningen är lämplig behövs ett utvecklat underlag. Länsstyrelsen har även framfört detta i program-/samrådsyttrande för Norra Stäksön (Stäket 1 :32 och 1 :19) den 18 april 2016 (dnr: ). Underlaget kan bestå av en analys av vilka möjliga utbyggnadsområden som finns inom nuvarande tätortavgränsning för Kungsängen, behovet av att utvidga avgränsningen och en översiktlig konsekvensbeskrivning av alternativa utvidgningar. Ett sådant underlag kan med fördel tas fram inom ramen för en fördjupning av översiktsplanen för tätorten Kungsängen. Naturvård, 3 kap. 6 miljöbalken I samrådsförslaget till fördjupning av översiktsplanen redovisade kommunen ett klusterområde vid Ådö. I utställningsförslaget har detta område utvidgats till ett utvecklingsstråk som kallas Ådö-stråket. Södra delen av den nya avgränsningen av området berör ett område av riksintresse för naturvård, Norra Björlif}ärdens övärld -Adö (N20). En bebyggelseutveckling i området kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Området är även av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken och omfattas av de samlade natur- och kulturvärden för Mälaren med öar och strandområden som är av riksintresse enligt 4 kap. 1 och 2 miljöbalken. Länsstyrelsen har lämnat ett samrådsyttrande den 15 december 2014 ( dnr: 402 l ) över förslag till detaljplan för Ådö 1: 10 m.fl. (Ådöskog, Stora Lugnet och Ekbacken). Länsstyrelsen har bedömt att föreslagen utformning av planen inte tillgodoser riksintressena enligt 3 och 4 kap. miljöbalken och anser att ett genomförande av planförslaget skulle utgöra en påtaglig skada på riksintresset för naturvård. Friluftslivet, 3 kap. 6 miljöbalken Naturvårdsverket har genom en skrivelse den 21 april 2016 överlämnat nya uppgifter om områden av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken till samtliga länsstyrelser. Upplands-Bro kommuns enda riksintresseområde för friluftsliv Björlif}ärden-Prästjjärdens övärld (FAB 06) berörs av dessa nya uppgifter. Området har fått uppdaterad värdebeskrivning och avgränsning. Den föreslagna bebyggelseutvecklingen inom södra delen av Ådö-stråket ligger inom ovanstående riksintresseområde. En bebyggelseutveckling i området kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Se även under ovanstående rubrik Naturvård, 3 kap. 6 miljöbalken.

45 GRANSKNINGSYTTRANDE Bilaga 1 3 (6) Datum Beteckning Kulturmiljövård, 3 kap. 6 miljöbalken Den föreslagna bebyggelseutvecklingen berör tre områden av riksintresse för kulturmiljövården. Landsbygdskämoma Tjusta och Håbo-Tibble kyrkby, utvecklingsstråket Killingestråket samt utredningsområdet mellan Tjusta och Håbo-Tibble kyrkby berör riksintresseområdet Håtuna-Håbo-Tibble (AB35). Landsbygdskäman Säbyholm och en begränsad del av utvecklingsstråket Ådöstråket berör riksintresseområdet Låssa (AB 34). Utvecklingsområdena Ålsta Aspvik-Ensta och Skälby berör riksintresseområdet Görväln (AB 32). Planens översiktliga karaktär gör att lämpligheten av den föreslagna bebyggelseutvecklingen inom ovanstående riksintresseområden är svår att förutse. Efter samrådet har planen kompletterats med riktlinjer för bebyggelseutvecklingen som bl.a. innehåller riktlinjer för placering och utformning av ny bebyggelse. Trots kompletteringen anser Länsstyrelsen att översiktsplanens förhållningssätt och riktlinjer är för allmänt hållna och otydliga gällande hanteringen av kulturmiljövårdens intressen för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma om kulturmiljövårdens riksintressen är tillgodosedda. För att undvika påtaglig skada behöver hänsyn tas till riksintressena vid fortsatt detaljplanering, lovgivning och tillståndsprövning. Antikvarisk kompetens bör därför involveras tidigt i dessa processer. Kommunikationer, 3 kap. 8 miljöbalken Länsstyrelsen liksom Trafikverket saknar en karta och beskrivning av riksintressena för kommunikationsanläggningar. Riksintressen för kommunikationer som berörs av planen är Arlanda flygplats, Mälarbanan och E18. Länsstyrelsen och Trafikverkets tidigare redovisade synpunkt om att alla bullerpåverkade områden i kommunen ska redovisas för att ge en helhetsbild av bullersituationen kvarstår. Planen bör kompletteras med en karta som redovisar influensområdet för flygbuller för riksintresset Arlanda flygplats enligt Länsstyrelsens beslut den 23 juni 2008 ( dnr ). Som information kan nämnas att bullerkurvorna kommer att revideras under 2017, inom arbetet med revideringen av riksintressepreciseringen för Arlanda flygplats. Totalförsvaret, 3 kap. 9 miljöbalken Kungsängens övnings- och skjutfält är av riksintresse för totalförsvaret. I fördjupningen av översiktsplanen redovisas en landsbygdskäma Håbo-Tibble kyrkby och ett utredningsområde mellan Tjusta och Håbo-Tibble kyrkby inom influensområdet för riksintresset. I beskrivningen anges att det i dagsläget inte är möjligt med någon kompletterande bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet inom utredningsområdet. Vidare anges att annan typ av bebyggelse möjligen skulle kunna undersökas som komplement till eller utvidgning av landsbygdskäman. Länsstyrelsen anser att nya bostäder och annan stömingskänslig bebyggelse inom influensområdet kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att detta kommer gälla inom överskådlig framtid. Länsstyrelsen liksom Försvarsmakten saknar en planeringsinriktning om att ny stömingskänslig bebyggelse inom influensområdet för Kungsängens övnings- och skjutfält kan innebära påtaglig skada på riksintresset och därför är olämplig.

46 Bilaga 1

47 Bilaga 1 GRANSKNINGSYTTRANDE 5 ( 6) Datum Beteckning Länsstyrelsen anser inte heller att LIS-områden ska redovisas i områden som sammanfaller med områden som omfattas av utvidgat strandskydd och/eller inom utpekade riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd den 14 september 2014 (dnr: ) är överklagat av kommunen m.:fl. och ligger hos regeringen för prövning. BEBYGGELSENS LÄMPLIGHET MED HÄNSYN TILL HÄLSA, SÄKERHET, RISK FÖR ÖVERSVÄMNINGAR M.M. Risk för översvämning Under 2015 fastställde länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland, Uppsala och Västmanland Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivåför ny bebyggelse vid Mälaren - med hänsyn till risken för översvämning. I rekommendationerna framgår att ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovan nivån 2, 7 meter (RH2000), medan enstaka byggnader av lägre värde bör placeras ovan nivån 1,5 meter. Länsstyrelsen har även samrått med kommunerna om förslag till Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholm län - med hänsyn till risken för översvämning, som beräknas fastställas inom ett år. I förslaget rekommenderas att ny sammanhållen bebyggelse behöver placeras ovanför nivån för beräknat högsta flöde. Länsstyrelsen anser att dessa rekommendationer ska beaktas vid fysisk planering och saknar därför en hänvisning till rekommendationerna i planen. Buller Den militära verksamheten på Kungsängens övnings- och skjutfält är en bullerkälla som inte beskrivs i planen. Riksintressets in:fluensområde visar området som utsätts för en ljudutbredning som överstiger de rekommenderade riktlinjerna för buller från skjutningar och sprängningar vid störningskänslig bebyggelse. Efterföljande planering Planens översiktliga karaktär gör att lämpligheten vid efterföljande detaljplanering, lovgivning och tillståndsprövning inte fullt ut kan förutses. Länsstyrelsen utgår från att störningar och risker kommer att beaktas i efterföljande planering och tillståndsbeslut, så att bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

48 Bilaga 1 GRANSKNINGSYTTRANDE 6 (6) Datum Beteckning I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit samhällsbyggnadsdirektör Patrik Åhnberg, beslutande, miljödirektör Göran Åström och översiktsplanerare Rebecca Strömberg, föredragande. fal- Patrik Åhnberg