Översyn av riktlinjerna för regionalstöd ett första samrådsdokument för experterna i medlemsstaterna

Transkript

1 Översyn av riktlinjerna för regionalstöd ett första samrådsdokument för experterna i medlemsstaterna 1. Inledning och politisk bakgrund Medlemsstaternas stödkartor som anger vilka regioner som är berättigade till regionalstöd i enlighet med artikel 87.3 a och 87.3 c i EG-fördraget löper ut den 31 december Kartorna upprättades på grundval av riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål 2 (nedan kallade riktlinjerna). I en skrivelse av den 2 april informerade kommissionen medlemsstaterna om att den beslutat att se över riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att komma med sådana synpunkter, iakttagelser eller uppgifter som de ansåg vara användbara då kommissionen förbereder översynen. De kommentarer som kom in från nuvarande och blivande medlemsstater och från Eftas övervakningsmyndighet har varit tillgängliga för alla medlemsstater via CIRCA. Två förberedande studier som GD Konkurrens beställt om stödområden enligt artikel 87.3 c finns också i CIRCA. Den ena studien innehåller en översikt över de metoder och indikatorer som medlemsstaterna tillämpat för att fastställa sina stödkartor för perioden , och sammanfattar även ett antal studier om de valda alternativens effektivitet och ändamålsenlighet. I den andra studien analyseras olika stödinstrument som kan vara användbara i regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 c efter I sina kommentarer till kommissionen hänvisar flera medlemsstater till de mål Europeiska rådet ställt upp, främst i Lissabon, Göteborg och Barcelona, i fråga om konkurrenskraft, hållbar utveckling och behovet av att lägga om inriktningen på det statliga stödet för att uppnå dessa mål. Medlemsstaterna framhåller även kopplingen mellan nationellt stöd för att stimulera regional utveckling och gemenskapens finansiering för samma ändamål. GD Konkurrens instämmer helt med dessa synpunkter Riktlinjerna och Europeiska rådets slutsatser Europeiska rådet i Lissabon uppmanade EU att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin och ställde upp mål för att leva upp till denna ambitiösa föresats. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg utökades målen genom att man lade till begreppet hållbarhet, inklusive sammanhållning. Europeiska rådet i Stockholm uppmanade till en minskning av nivån på det statligt stödet med beaktande av behovet att rikta om stödet mot övergripande mål av gemensamt intresse, inbegripet mål som avser sammanhållningen. Europeiska rådet upprepade i Barcelona sin uppmaning till medlemsstaterna att sänka den totala nivån på det statliga stödet som en procentuell andel av BNP senast från och med 2003 samt att omdirigera detta stöd till övergripande mål av gemensamt intresse, inbegripet 1 De nya medlemsstaternas stödkartor kommer troligtvis att gälla från anslutningsdagen, men dessa kartors giltighetstid är också begränsad till den 31 december EGT C 74, , s. 9, ändring offentliggjord i EGT C 285, , s Se även meddelandet som offentliggjordes i EUT C 110, , s. 24.

2 ekonomisk och social sammanhållning, och inrikta det på påvisade marknadsmisslyckanden; ett lägre och mer målinriktad statligt stöd utgör en väsentlig grund för effektiv konkurrens. Tillämpningen av dessa slutsatser på stöd till regional utveckling väcker två viktiga frågor: - Är beviljande av stöd till nyinvesteringar och därtill kopplade nya arbetstillfällen verkligen det effektivaste sättet att främja sammanhållningen? - Kan de stödnivåer som är tillåtna enligt de gällande riktlinjerna minskas utan att stödet förlorar i effektivitet? För att besvara den första frågan har GD Konkurrens granskat ett antal studier om investeringsstödets effektivitet. Slutsatserna av dessa olika studier är ganska blandade. I vissa studier anges att inslaget av dödkött i sådant stöd kan vara högt; de flesta investeringarna skulle ha gjorts även utan stödet. I andra studier anges att stödet åtminstone har vissa effekter på tidpunkten för investeringen och dess lokalisering. Den oro som flera medlemsstater gett uttryck för om möjliga utflyttningseffekter av sådant stöd bör dock tyda på att de tror att investeringsstöd, bland andra faktorer, faktiskt har effekt på investeringsbesluten. GD Konkurrens anser att investeringsstöd till storföretag och små och medelstora företag kan bidra till regional utveckling i de minst gynnande regionerna i EU. I andra regioner är de gynnsamma effekterna mer tveksamma. Anledning är att problemen i sådana regioner troligtvis är av ett annat slag, där lämpligare lösningar är investeringar i humankapital eller i mer näringslivsvänliga förhållanden. Den lämpligaste lösningen hittar man oftast utanför området för statligt stöd. När det gäller den andra frågan konstaterar GD Konkurrens att flera medlemsstater är positiva till att sänka stödnivåerna, i synnerhet när storföretag är mottagare av stödet. Det har också höjts röster för att integrera de nya riktlinjerna med de sektorsövergripande rambestämmelserna. GD Konkurrens noterar att de sektorsövergripande rambestämmelserna från 1998 respektive 2002 har bidragit till att sänka stödnivåerna i stora investeringsprojekt. Men mer kan göras genom att stödtaken sänks på andra håll i EU, samtidigt som man i högre grad än vad som görs i dag bör differentiera mellan de olika kategorierna av minst gynnande regioner Riktlinjerna och den tredje sammanhållningsrapporten I den tredje sammanhållningsrapporten föreslår kommissionen i slutsatserna att den framtida sammanhållningspolitiken ska inriktas på tre huvudmål: konvergens, regional konkurrenskraft och sysselsättning samt europeiskt territoriellt samarbete. Konvergensmålet ska främjas genom att tillväxt och nya arbetstillfällen stöds i de medlemsstater och regioner som är minst utvecklade. I den tredje sammanhållningsrapporten anges dessutom att dessa regioner bör omfattas av undantagen i artikel 87.3 a och 87.3 c, vilket skulle ge medlemsstaterna möjlighet att ge nationellt stöd för regional utveckling helt i överensstämmelse med gemenskapsstödet. Målet avseende regional konkurrenskraft och sysselsättning ska främjas genom att ett begränsat antal insatsområden får stöd: innovation och kunskapsekonomin, miljö och riskförebyggande, tillgänglighet och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I detta

3 sammanhang skulle ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) på det ekonomiska planet skilja mellan de regioner som för närvarande är berättigade till Mål 1-stöd men som inte skulle omfattas av det framtida konvergensmålet och andra regioner. GD Konkurrens anser att en liknande distinktion mellan regioner bör göras med avseende på artikel 87.3 c, med tanke på att läget fortfarande ofta är känsligt i den första kategorin. I linje med de nuvarande riktlinjerna bör före detta artikel 87.3 a- regioner vara berättigade till stöd för regional utveckling inom ramen för undantaget i artikel 87.3 c. I alla andra regioner bör det fortfarande vara möjligt att ge stöd för att främja de insatsområden som räknas upp i den tredje sammanhållningsrapporten. Där så krävs, kommer de övergripande regler som tillämpas på sådant stöd att ses över för att säkra fullständig samstämmighet mellan statligt stöd och gemenskapsstöd. Målet i fråga om europeiskt territoriellt samarbete kommer att främjas genom integrerade program som är inriktade på att uppnå gemenskapens huvudprioriteringar med koppling till Lissabon- och Göteborgsmålen. I den mån som dessa program omfattar statligt stöd, bör stödet vara i överensstämmelse med tillämpliga övergripande regler. GD Konkurrens konstaterar att översynen av riktlinjerna och slutsatserna om den framtida sammanhållningspolitiken utgör ett unikt tillfälle att uppnå fullständig samstämmighet mellan dessa två. Medan det i dag 4 finns en mycket hög grad av överensstämmelse mellan mål 1 och artikel 87.3 a, så är skillnaderna stora mellan områden som är berättigade till Mål 2-stöd och områden som är stödberättigade enligt artikel 87.3 c. Att välja ett tematiskt tillvägagångssätt snarare än ett tillvägagångssätt baserat på utvalda geografiska områden (ett kartbaserat tillvägagångssätt) banar väg för samstämmighet mellan regionalpolitiken och konkurrenspolitiken. Det stämmer än mer eftersom de teman som valts härrör från mål som är gemensamma för de båda politikområdena och som ställts upp av flera Europeiska råd i följd, såsom nämnts i punkt Samrådsdokumentets status För att förbereda översynen har DG Konkurrens använt sig av följande material: Europeiska rådets slutsatser om statligt stöd och sammanhållningspolitik, i synnerhet uppmaningen om mindre och mer ändamålsenligt stöd till förmån för mål som dessa råd ställt upp (se punkt 1.1). Medlemsstaternas kommentarer. Slutsatserna från de informella rådsmötena i Halkidiki den 16 maj 2003 och i Rom den 20 oktober Kommissionens erfarenheter av gällande riktlinjer, stödkartor och stödordningar. Litteratur (utredningar, studier och akademiska uppsatser) om regionalstödets ekonomiska sida och effektivitet. Den tredje sammanhållningsrapporten, som kommissionens antog den 18 februari 2004 (se punkt 1.2). 4 Kommissionens meddelande till medlemsstaterna om regionalpolitiken och konkurrenspolitiken: stärkt koncentration och överensstämmelse (EGT C 90, , s. 7).

4 I detta skede avser GD Konkurrens inte att lägga fram ett färdigt utkast till nya riktlinjer. Detta dokument innehåller enbart en beskrivning av det tillvägagångssätt som GD Konkurrens använder och huvuddragen i de nya riktlinjerna. Eftersom tillvägagångssättet innebär en omläggning av politiken och kommissionen är fast besluten att samarbeta nära med medlemsstaterna om denna svåra uppgift, är det viktigt med samråd redan i detta tidiga skede. De nya riktlinjerna ska i princip gälla från den 1 januari 2007 till den 31 december Stödberättigade områden enligt undantaget i artikel 87.3 a i EG-fördraget Artikel 87.3 a säger att stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden. För närvarande definieras artikel 87.3 a-regioner som regioner på NUTS II-nivå med en BNP per invånare (mätt i köpkraftsstandard) som är lägre än 75 % av EUgenomsnittet (riktlinjerna, punkt 3.5). Detta kriterium för stödberättigande används även för att definiera Mål 1-regioner 5. Efter utvidgningen kommer de flesta regionerna i de nya medlemsstaterna att ha en BNP per invånare som är klart lägre än EU 25-genomsnittet och kommer därför att vara berättigade till stöd enligt artikel 87.3 a. GD Konkurrens föreslår att tröskeln på 75 % för ställning som artikel 87.3 a-område bibehålls. Därmed skulle regioner med en BNP per invånare som är lägre än 75 % av genomsnittet för EU-25 vara berättigade att omfattas av detta undantag. Stödnivåer avseende storföretag i artikel 87.3 a-regioner är i de gällande riktlinjerna 40 % eller 50 % netto och högst 65 % netto i de fattigaste regionerna i de yttersta randområdena. Små och medelstora företag kan få ett tillägg på 15 % brutto utöver dessa tak. För att rätta sig efter Europeiska rådets slutsatser om lägre och mer målinriktat stöd och mot bakgrund av kommentarerna från flera medlemsstater, är det GD Konkurrens uppfattning att dessa stödtak är för höga. Vi föreslår att man behåller tre kategorier, men med lägre stödtak. Den första kategorin skulle bestå av NUTS II-regioner som hamnar under 50 % av BNP-genomsnittet per invånare i EU-25, den andra av regioner som hamnar under 60 % och den tredje av regioner som ligger under 75 % av BNPgenomsnittet per invånare. Motsvarande stödnivåer för storföretag skulle vara 50 %, 40 % respektive 30 % räknat i bruttostödsekvivalenter (se även punkt 9), med påslag på 10 % brutto för medelstora företag och 20 % för småföretag. De yttersta randområdena som uppfyller kriteriet under 75 % av BNP-genomsnittet per invånare 5 Sedan 2000 ingår tidigare Mål 6-regioner (områden med låg folktäthet) i förteckningen över Mål 1- regioner. Även om de faktiskt hade en BNP per invånare som var lägre än 75 % av genomsnittet, har de yttersta randområdena (Madeira, Azorerna, Kanarieöarna och de franska utomeuropeiska departementen) beviljats Mål 1-status av egen rätt.

5 och som därmed omfattas av artikel 87.3 a skulle vara berättigade till en bonus om 10 %, vilken skulle placera dem i en högre kategori. De yttersta randområdena skulle dessutom även fortsättningsvis kunna tillgå driftstöd för att kompensera för de handikapp som räknas upp i artikel i EG-fördraget. Driftsstöd i andra artikel 87.3 a-områden, med undantag för stöd för att täcka extra transportkostnader i glest befolkade områden, kan enbart godtas i undantagsfall under en begränsad period och med sjunkande nivåer för att överbrygga nya, specifika hinder för deras utveckling. 4. Utvalda regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget De gällande riktlinjerna innehåller särskilda bestämmelser om avveckling för regioner som förlorar sin ställning som artikel 87.3 a-område. I bilaga III till riktlinjerna finns en garanti för att befolkningstaket för varje medlemsstat, om nödvändigt, kommer att korrigeras för att se till att det är tillräckligt högt för att inbegripa samtliga regioner som inte längre omfattas av undantaget i artikel 87.3 a 6. I de gällande riktlinjerna är regioner under avveckling inte identifierade, och medlemsstaterna hade möjlighet att inte förslå (delar av) tidigare artikel 87.3 a-regioner enligt artikel 87.3 c Regioner som förlorar sin ställning som artikel 87.3 a-områden till följd av utvidgningen Efter utvidgningen kommer den genomsnittliga BNP per invånare i unionen att sjunka betydligt. Detta får till följd att BNP per invånare i många av de nuvarande artikel 87.3 a- regionerna kommer att bli högra än 75 % av genomsnittet i EU-25. De kommer därför inte längre att omfattas av artikel 87.3 a. Dessa regioner 8 kommer att ingå i stödkartan enligt artikel 87.3 c med en stödnivå på 30 % brutto för storföretag, vilket motsvarar den nivå de i enlighet med artikel a skulle ha haft utan utvidgningens statistiska effekter. Under stödkartans giltighetstid kommer den högsta nivån att sjunka till 20 % brutto. Påslaget på 10 % brutto för medelstora företag och 20 % brutto för småföretag kommer att gälla. De yttersta randområdena är berättigade till en bonus om 10 % Regioner som förlorar sin ställning som artikel 87.3 a-område av ekonomiska skäl Vissa artikel 87.3 a-regioner skulle även i ett EU-15-scenario inte längre vara berättigade, eftersom deras BNP per invånare har ökat till 75 % av den genomsnittliga BNP per invånare i de nuvarande medlemsstaterna eller är ännu högre. 6 Dessutom är det enligt punkt 5.7 i riktlinjerna tillåtet med en progressiv minskning av stödnivåerna i de regionerna som inte längre är berättigade till stöd enligt artikel 87.3 a. 7 Det enda undantaget är Nordirland, som särskilt omnämns i fotnot 44 i riktlinjerna. Nordirlands säregna position kommer att omvärderas. 8 Vissa NUTS II-regioner, till exempel Hainaut i Belgien, hade inte ställning som artikel 87.3 a-område under , men enligt tillgänglig statistik bör de vara berättigade efter 2006 om man ser till EU- 15. Dessa regioner bör enligt förslaget behandlas på samma sätt som andra regioner som drabbas av den statistiska effekten.

6 Dessa regioner kommer att ingå i stödkartan enligt artikel 87.3 c med en stödnivå på 20 % brutto för storföretag, med ett påslag på 10 % och 20 % brutto för medelstora företag respektive småföretag De yttersta randområdena Samtliga yttersta randområden omfattas för närvarande av artikel 87.3 a. Några av regionerna kommer inte längre att vara berättigade till detta undantag efter 2006 på grund av den statistiska effekten eller till följd av deras egen utveckling. I linje med slutsatserna i den tredje sammanhållningsrapporten kommer yttersta randregioner, såsom definierade i artikel 299 av EG-fördraget, som inte längre omfattas av artikel 87.3 a att behandlas på samma sätt som de regioner som nämns i punkt 4.1. De kommer att ingå i stödkartan inom ramen för artikel 87.3 c med en stödnivå på 40 % brutto för storföretag, vilket motsvarar nivån i de yttersta randområdena som omfattas av artikel 87.3 a. Under stödkartens giltighetstid kommer den högsta nivån att sjunka till 30 % brutto. Påslag på 10 % brutto för medelstora företag och 20 % brutto för småföretag kommer att tillämpas. Dessutom kommer de yttersta randområdena att fortsätta att tillgå driftsstöd för att kompensera för de handikapp som anges i artikel i EG-fördraget Glest befolkade områden För regioner med låg folktäthet, enligt definitionen i de gällande riktlinjerna 9, gäller i dag ett stödtak på 30 % netto 10, under förutsättning att de inte har en BNP per invånare som är lägre än 75 %. Driftsstöd i form av stöd för att täcka extra transportkostnader är också tillåtet. Områden med låg folktäthet kommer att ingå i stödkartan enligt artikel 87.3 c med en stödnivå på 20 % brutto för storföretag 11, under förutsättning att de inte redan täcks av en av de tidigare bestämmelserna. Transportstöd kan fortsätta som tidigare. För arktiska områden med ständigt pågående avfolkning kan kommissionen godkänna andra typer av driftsstöd då stödet är nödvändigt för att hejda avfolkningen och under förutsättning att stödet inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. 9 NUTS III-regioner med mindre än 12,5 invånare per km². 10 Utan möjlighet till ett påslag för små och medelstora företag. 11 Men med möjlighet till påslag på 10 % och 20 % brutto för medelstora företag respektive småföretag.

7 5. Täckningen av befolkningen i EU Om man ser på den procentuella fördelningen av EU-25:s befolkning som bor i framtida artikel 87.3 a-regioner och utvalda artikel 87.3 c-regioner enligt definitionerna i punkterna 3 och 4 framträder följande bild 12 : Mycket låg levnadsstandard: 27,11 % Övriga yttersta randområden: 0,43 % Regioner drabbade av den statistiska effekten: 4,18 % Regioner med ekonomisk tillväxt: 2,71 % Övriga områden med låg folktäthet: 0,41 % Den befolkning i EU-25 som bor i utvalda regioner enligt artikel 87.3 a och 87.3 c uppgår därmed till 34,84 % av totalbefolkningen. 6. Andra regioner i svårigheter Det kan finnas specifika geografiska, demografiska eller samhällsekonomiska problem i områden som inte är stödberättigade enligt artikel 87.3 a och 87.3 c. Det går dock ofta att hitta lösningar som inte omfattar statligt stöd. Men GD Konkurrens inser att medlemsstaterna även fortsättningsvis bör ha utrymme att driva nationell regionalpolitik i dessa områden. I enlighet med Europeiska rådets slutsatser, som nämns i punkt 1.1., bör emellertid stöd i högre grad inriktas på fastställda mål, så att deras bidrag till att uppfylla dessa mål maximeras. Om medlemsstaterna anser att den effektivaste lösningen skulle innebära statligt stöd, ger de gällande övergripande reglerna varav många kommer att ses över före den 1 januari 2007, tillsammans med utvecklingen av en ny metod för att utvärdera statligt stöd till lägre belopp och vissa stöd med begränsad effekt på handeln inom gemenskapen (test av väsentlig betydelse) dessa medlemsstater ett stort handlingsutrymme att tackla sådana problem och göra åtskillnad mellan regioner då detta anses vara nödvändigt. Medlemsstaterna och kommissionen har gått med på att minska det statliga stödet och inrikta det på mål som ingår i Lissabonstrategin. Detta grundläggande åtagande till förmån för ett tematiskt tillvägagångssätt för statligt stöd, varigenom man undviker att påverka handeln i negativ riktning i den omfattning som strider mot det gemensamma intresset, måste därför återspeglas i nya riktlinjer för regionalstöd. GD Konkurrens noterar i detta sammanhang medlemsstaternas önskemål om större flexibilitet än i de nuvarande riktlinjerna för att ta itu med specifika regionala problem eller möjligheter. Användningen av ett nytt instrument, ett test av väsentlig betydelse, som diskuterades med experterna från medlemsstaterna den 4 februari 2004, erbjuder en sådan flexibilitet i fråga om regional differentiering, utan att man behöver inleda den tungrodda processen för att revidera en stödkarta, som annars skulle ligga fast under en lång tid. 12 Statistik från de tre senast tillgängliga åren ( ). Bilden kan därför ändras.

8 7. De sektorsövergripande rambestämmelserna I de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt 13 begränsas stödnivån för stora projekt. De senaste rambestämmelser som antogs 2002 gäller fram till den 31 december 2009, men de kan revideras innan dess. Flera medlemsstater har föreslagit att rambestämmelserna ska slås samman med de nya riktlinjerna. GD Konkurrens är i princip för att inkludera sjunkande stödnivåer för stora projekt i de nya riktlinjerna i linje med de sektorsövergripande rambestämmelserna, vilket skulle göra den texten obsolet. 8. Överensstämmelse med strukturfonderna Vissa medlemsstater har hänvisat till kopplingen mellan statligt stöd och användningen av strukturfonderna efter GD Konkurrens skulle vilja poängtera att det tillvägagångssätt som beskrivs i detta dokument ligger i linje med slutsatserna i den tredje sammanhållningsrapporten. När det gäller det framtida målet regional konkurrenskraft och sysselsättning anser GD Konkurrens att det tematiska tillvägagångssättet kommer att ligga i linje med rambestämmelserna för övergripande stöd och undantagsförordningarna, där många kommer att ses över under de närmaste åren. Under 2005 och 2006 kommer samtliga undantagsförsordningar avseende statsstöd, riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål, ramverket för FoU-stöd och kommunikationen avseende riskkapital att förnyas Detta faktum, tillsammans med starten av en ny programperiod för gemenskapens strukturfonder 2007, att ge tillfälle till en översyn av reglerna avseende horisontellt statsstöd för att ta hänsyn till Lissabon-målet och andra mål, inklusive sammanhållning. I denna översyn kommer särskild hänsyn att tas till stöd som främjar tekniska innovationer i små och medelstora företag. Enligt planerna ska dessutom taket för investeringsstöd i förordning nr 70/2001 höjas från 7,5 till 10 % för medelstora företag och från 15 till 20 % för småföretag. 9. Netto- eller bruttobidragsekvivalenter I de nuvarande riktlinjerna och i dess föregångare från tidigt 1970-tal och framåt har nivåerna på investeringsstöd uttryckts som nettobidragsekvivalenter (NBE) (NBE: det diskonterade inslaget av stöd i bidrag, lån, garantier osv. efter skatt uttryckt som en procentandel av de diskonterade stödberättigade investeringskostnaderna). Skälet är att de potentiella mottagarna, med tanke på de olika skattesatserna i medlemsstaterna, är benägna att använda den nettofördel de kan få som en måttstock när de avgör när, hur och var de ska investera. 13 EGT C 70, , s. 8, ändring offentliggjord i EGT C 263, , s. 3.

9 GD Konkurrens skulle för översynen av de gällande riktlinjerna föredra att bruttobidragsekvivalenter används vid beräkningen av regionalstöd. Bruttobidragsekvivalenter kan användas för alla stödtyper, är lättare att beräkna och ger större insyn. På detta sätt skulle man även kringgå svårigheterna att kumulera netto- och bruttoekvivalenter, till exempel i förordning nr 70/2001. GD Konkurrens tillstår att användningen av bruttotak i stället för nettotak också skulle få till effekt att nivåerna på investeringsstöd minskas överlag. Att använda begreppet bruttobidragsekvivalenter för att beräkna stödnivån. 10. Införande av ett gruppundantag för regionalstöd Det bör framhållas att artikel 1.1 b i bemyndigandeförordning nr 994/98 är den rättsliga grunden för ett eventuellt gruppundantag som täcker stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för att bevilja regionalstöd. Det bör även påpekas att regionalstöd till investeringar till små och medelstora företag redan kan beviljas utan förhandsanmälan enligt förordning nr 70/2001 och att sysselsättningsstöd kan beviljas inom ramen för förordning nr 2204/2002. Stödordningar för regionalt investeringsstöd till storföretag måste fortfarande anmälas, oberoende av om det beviljas på grundval av normala investeringskostnader eller löner avseende nya arbetstillfällen. Av GD Konkurrens bedömning av stödordningar för regionalt investeringsstöd på grundval av de gällande riktlinjerna framgår att kriterierna i riktlinjerna är tämligen exakta. Få tolkningsproblem har uppstått och de flesta ordningar godkänns utan att den formella utredningsförfarandet inleds. GD Konkurrens anser därför att kommissionen bör utnyttja bemyndigandeförordningens möjlighet att undanta stödordningar för regionalt investeringsstöd under förutsättning att de stödinstrument som används ger insyn. Användningen av gruppundantag kommer att avsevärt minska den arbetsbörda som följer av de nya riktlinjerna. Det bör påpekas att alla gällande stödordningar för regionalstöd är begränsade i tid till slutet av Utan ett gruppundantag måste medlemsstaterna anmäla alla dessa ordningar igen. Såväl ordningar för driftsstöd som alla ordningar för investeringsstöd som använder sig av stödinstrument som ger mindre insyn bör även fortsättningsvis anmälas, liksom mycket stora investeringsstöd, såsom fastställs i kravet om individuell anmälan i 2002 års sektorsövergripande rambestämmelser. För omfattande ärenden med stödberättigade investeringar på mer än 50 miljoner euro bör insynsmekanismen i de sektorsövergripande rambestämmelserna fortsätta att gälla.

10 11. Övriga frågor Flera medlemsstater har framfört andra synpunkter, inklusive några intressanta förslag om vissa specifika aspekter i riktlinjerna. Omlokalisering: Flera medlemsstater har uttryckt farhågor för att företag kan frestas att slå igen fabriker och investera någon annanstans på grund av det investeringsstöd de kan få där. Regionalstöd kommer att ha och bör ha till effekt att attrahera rörliga investeringar. De lägre stödtaken, de ännu lägre stödnivåerna för stora projekt samt den fortsatta tillämpningen av kravet att investeringar som fått stöd måste finnas kvar under minst fem år bör bidra till att undvika att alltför höga stödnivåer någon annanstans motiverar dyra nedläggningar. Det bör dock klargöras att det står mottagaren helt fritt att ersätta utrustning som fått stöd med ny utrustning men utan stöd i samma anläggning om utrustningens livslängd är kortare än fem år. Definition av nyinvestering: GD Konkurrens skulle vilja föreslå att definitionen av vad som är en nyinvestering förtydligas, för att undvika missuppfattningar. Det bör främst betonas att investeringar för moderniseringar inte är stödberättigade, med tanke på att varje ersättning även medför en viss modernisering. En medlemsstat har föreslagit att mark bör uteslutas från definitionen av vad en nyinvestering omfattar (endast byggnader och utrustning skulle vara stödberättigade), på grund av den positiva avkastningen på investeringar i mark. GD Konkurrens välkomnar andra åsikter i denna fråga. En annan möjlighet vore att undanta obebyggd mark från stödberättigade investeringar, för att främja återanvändning av industrimark och därmed bidra till målet om hållbara investeringar. Förslag har också framförts i fråga om definitionen av immateriella investeringar och möjligheten att lägga till andra kostnader (t.ex. utredningar och rådgivning) till beräkningsunderlaget. Dessa förslag kommer att studeras i detalj, men GD Konkurrens är principiellt sett inte positiv till att lägga till ytterligare kostnader till de stödberättigade kostnaderna för storföretag. När det gäller små och medelstora företag omfattas detta slags stöd redan av förordning nr 70/2001, som tillåter en stödnivå på 50 %. 12. Uppmaning Medlemsstaterna uppmanas att lämna synpunkter på detta utkast senast den 1 juli Skriftliga synpunkter kommer att göras tillgängliga för medlemsstaterna via CIRCA. Kommissionens avdelningar är även tillgängliga för bilaterala diskussioner.

11 Bilaga: Tabell över föreslagna stödnivåer (Uttryckt i bruttobidragsekvivalenter) Artikel 87.3aregion 50 % av BNP Artikel 87.3 a- region 60 % av BNP Artikel 87.3 a- region 75 % av BNP Artikel 87.3 c- statistisk effekt - regioner 14 Andra utvalda artikel 87.3 c- regioner Ej stödberättigade områden Storföretag Medelstora företag Småföretag 50 % 60 % 70 % 40 % 50 % 60 % 30 % 40 % 50 % 30 % 20 % 40 % 30 % 50 % 40 % 20 % 30 % 40 % 0 10 % 20 % De yttersta randområdena som omfattas av artikel 87(3) c) behandlas såsom statistisk effekt -regioner. Dessutom är samtliga yttersta randområden berättigade till en bonus om 10 %. 14 Se särskilt punkt 4.1.