Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader. Område LED-belysning i kulturmiljö

Transkript

1 Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Område LED-belysning i kulturmiljö Vägledning för installatörer Detta är en sammanfattande praktisk vägledning för byte till LED-belysning i kulturmiljöer. Vägledningen riktar sig främst till installatörer, konsulter och fastighetsägarens egen personal. Till vägledningen hör även en inventeringslista. Vägledningen gör inte anspråk på att vara heltäckande för den stora variation av situationer man ställs inför. I fall där kulturmiljön berörs är det viktigt att involvera antikvarisk expertis redan i planeringen. Materialet har tagits fram som en del i Statens fastighetsverks och Sustainable Innovations projekt - Energieffektiva lösningar inom lokalsektorn som har fokuserat på områdena: Värmekabel i takavvattningssystem, LED-belysning i kulturmiljö, Effektreduktion, Värmestyrning, Kompletteringslösningar för fönster samt Energieffektiv avfuktning. Mer material från projektet, bland annat ett kort informationsblad per område, hittar du på och Projektet har delfinansierats av Energimyndigheten.

2 ENERGIEFFEKTIVA LÖSNINGAR FÖR KULTURHISTORISKA BYGGNADER / 2015 / LED-belysning installatörer Inledning Enligt EU:s Ekodesigndirektiv är glödlampan numera förbjuden och andra energikrävande ljuskällor och belysningstekniker fasas ut succesivt. LED-tekniken erbjuder möjligheter till både visuella och tekniska förbättringar och syftet är följande: Förbättra ljuskvaliteten Minska energiuttaget Minska servicebehovet Bidra till en hållbar miljö Med kulturmiljöer avses huvudsakligen äldre historiska byggnader men också nutida med bevarandekrav. I bevarandekraven ingår att efterlikna tidstypiska belysningslösningar. Våra kulturmiljöer representerar ett brett spektrum av användningsområden och funktioner: Publika visningar för spridning av kunskap om vårt kulturarv Representation, officiella mottagningar, sammanträden och möten Arbetsmiljöer med temporära och permanenta arbetsplatser Lokaler avsedda för särskilda funktioner såsom teatrar, befästningsbyggnader och museer Steg 1: Inventering I. Kvalitetsnivå Önskvärt är att alla belysningsinstallationer håller högsta kvalitet visuellt, tekniskt och miljömässigt. I praktiken är detta sällan möjligt eller ens nödvändigt, inte minst ur ekonomisk synpunkt. Bestäm därför anläggningens visuella belysningskrav. Ta hänsyn till eventuell dokumentation av antikvarisk bedömning. Kvalitetsnivån delas in i olika rumstyper och beskrivs som: Typ 1: Utrymmen med skyddskrav - kulturhistoriskt värdefulla miljöer och utrymmen som rymmer värdefulla föremål. Arkitektonisk expertis gör bedömning Typ 2: Normala utrymmen - där människor arbetar och vistas Typ 3: Enklare utrymmen, förråd och serviceutrymmen II. Övergripande analys När kvalitetsnivån bestämts ska belysningsinstallationen som helhet utvärderas. För dokumentation av eventuella brister för framtida åtgärder är följande frågor bra att ställa: Finns servicebelysning för städning och underhåll? Fungerar tänd- och släckfunktioner tillfredställande, manuell/automatisk? Behövs dimmerfunktion för komfort och funktion eller energieffektivisering? Uppfyller den befintliga belysningsinstallationen tekniska-, säkerhets- och arbetsmiljökrav? Är belysningen anpassad till särskilda skyddskrav? III. Förberedelse för byte Analysera arbetets omfattning och innehåll: Avgränsa och prioritera Dokumentera befintlig installation (använd gärna mallen Inventeringslista LED i kulturmiljö ) Dokumentera vilken typ av styrning som är installerad Steg 2: Val av lösningar I. Ljuskvalitet Ljuskvalitet är inget entydigt begrepp utan varierar beroende på rummets egenskaper, verksamhetens art och personliga preferenser. Ett sätt att formulera ljusets visuella kvaliteter är att bestämma krav på synbarhet, rumslighet och atmosfär. Med synbarhet avses synergonomiska aspekter och krav på detaljseende (ljusnivå) Med rumslighet avses gestaltande egenskaper för att beskriva arkitektur och föremål (ljusriktning) Med atmosfär avses belysningens stämningsskapande egenskaper (ljusfärg) I. Visuella krav De primärt styrande faktorerna hos n som påverkar den visuella kvaliteten är ljusnivå, ljusfärg, färggivning och ljusriktning. För god synbarhet är ljusnivån styrande, för tydlig rumslighet är ljusriktningen av primär betydelse och för atmosfären är ljusfärgen avgörande. Dessa uppgifter fås via ljuskälleleverantören och kan enkelt kalkyleras för den specifika tillämpningen. Ljusnivå - Belysningsstyrka (lux) Följ Ljuskulturs rekommendationer i Ljus & Rums planeringsguide för belysning inomhus: I speciella rum, utgå från befintlig belysning och gör praktiska prov Ljusfärg - Färgtemperatur (Kelvin, K) Erfarenhetsmässigt motsvarar 2400K LEDbelysning traditionellt glödljus. LED-lampor med samma Kelvintal som glödlampor (2700K) upplevs visuellt kallare Reguljära arbetsmiljöer bör ligga kring 3000K Färggivning hur färger på föremål återges (Raindex, skala 0-100) Ra-index bör generellt överstiga 85 Ra Sustainable Innovation Statens fastighetsverk 1(3)

3 ENERGIEFFEKTIVA LÖSNINGAR FÖR KULTURHISTORISKA BYGGNADER / 2015 / LED-belysning installatörer I rum med Kvalitetstyd 1 bör 90 Ra överstigas Riktning - Spridning och karaktär Kontrollera ljusriktning och avskärmning så att föremål blir rätt belysta Kontrollera att ingen bländning förekommer II. Tekniska krav Tekniska data finns redovisade på fabrikanternas hemsidor och till viss del på ns förpackning. Nedan redovisas några generella rekommendationer: Endast ljuskällor med energimärkning A+ eller högre klassning får användas Livslängd ska vara minst timmar (B50, L70) Gällande regelverk för el-, produkt- och brandsäkerhet ska följande tillgodoses: Elsäkerhetsverkets föreskrifter (behandlar elsäkerhet generellt) Produktsäkerhet - CE-märkning (hänvisning ovan) Boverket: Plan- och Bygglag (2010:900) 8 kap 13 En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Boverkets Byggregler Avsnitt 6:3 Ljus 3:1224 Belysning för orientering på tomter 3:1424 Belysning för orientering i byggnader 5:342 Allmänbelysning 5:343 Nödbelysning 8:21 Belysning i kommunikationsutrymmen Ljuskultur - Ljus & Rum planeringsguide för belysning inomhus, finns på II. LED-belysningsalternativ Glödlampsersättare LED-lampors ljusfördelning påminner om en glödlampas men skillnader förekommer. Kontrollera LED-lampans ljusegenskaper och ljusspridning (vanligt är att glödlampans ljusspridning bakåt inte tillgodoses i LED-lampor) Kontrollera om LED-lampan kan användas för fri exponering (de flesta LED-lampor är avsedda att placeras i en armatur med avskärmning) Kontrollera att LED-lampan är dimringsbar med befintlig glödlampsdimmer Lysrörsersättare Det finns på marknaden ett antal LED-ersättningar för raka T8 lysrör med magnetiska förkopplingsdon. Energivinsten är mindre jämfört med glödlampsersättare. T5 lysrör med energiklass A+ är ett reellt alternativ. Utvärdera fördelarna med LED-lysrör respektive T5- lysrör Kompaktlysrörsersättare LED-lampor med stiftsockel finns på marknaden men används i begränsad omfattning. Byt till glödlampssockel och använd LED-glödlampor Bild 1 Glödlampsersättare från Osram, lysrörsersättare från Philips och dimbar LED-reflektor från Philips Reflektorlampor LED På marknaden finns ett antal LED-reflektorlampor och i september 2016 kommer befintliga reflektorlampor med glödljushalogen att fasas ut enligt Ekodesigndirektivet 1194/2012. Detta medför att produktsortimentet kommer att öka hösten Byt till reflektorlampor med LED LED-moduler konvertering av befintlig armatur Ett annat tillvägagångssätt i kulturmiljöer är att befintliga glödlampsarmaturer och glödlampssocklar ersätts med LED-moduler. Detta medför ny CE-märkning. Konverteringen görs av behörig elinstallatör. Klassning och godkännande av elsäkerhet ansvarar elinstallatören för. III. Ljusreglering Ljusreglering kan ske manuellt eller automatiskt via sensorer som reagerar på ljusnivå, rörelse eller dylikt. Ljusregleringen sker idag via dimmer som steglöst förändrar ljusnivån, vilket ökar komforten och sparar energi. I. För glödlampsersättare Glödlampsersättare ljusregleras med traditionell glödljusdimring (fasreglering). Erfarenheten visar att dimmerfunktion ökar den visuella komforten och reducerar energiförbrukningen. Problem som kan uppstå är att: Dimmern inte reagerar på styrsignalen Dimmern anpassas till belastningen Det uppstår flimmer Inget av dessa problem ska accepteras då det finns bra tekniska lösningar som eliminerar dessa. På marknaden finns ett antal protokoll där i princip alla är användbara, t.ex. KNX, DALI, DMX, 1-10V under förutsättning att styrmoduler och dimrar är anpassade till varandra i ett fungerande system. Sustainable Innovation Statens fastighetsverk 2(3)

4 ENERGIEFFEKTIVA LÖSNINGAR FÖR KULTURHISTORISKA BYGGNADER / 2015 / LED-belysning installatörer II. Byte till LED-lampor i installationer med befintlig ljusreglering Huvudregel: byt även dimrar och övrig styrutrustning för att få en anläggning med samma tekniska standard genomgående Om styrsystemet nyligen installerats: kontrollera med leverantören av LED-ljuskällor. Större tillverkare har rekommendationstabeller för styrutrustning Testa befintlig styrutrustning genom praktisk provinstallation i mindre skala III. Nyinstallation av styrsystem med ljusreglering I planeringsskedet analyseras behovet av styrsystem, ur såväl kvalitets- och komfortsynpunkt som energieffektivisering Följ ljuskälletillverkarens rekommendationer vid val av utrustning Testa och verifiera tekniklösningar genom praktiska prov Steg 3: Installation och rapportering Installera valda lösningar (i en del fall kan provinstallation och utvärdering av denna vara värdefull innan fullständig installation genomförs) Utvärdera varje enskilt rum/utrymme med fokus på synbarhet, rumslighet och atmosfär (se beskrivning ovan) Om ljusets skadeverkningar LED belysning används alltmer som exponeringsbelysning i museer. Diskussionen om LED-ljusets lämplighet pågår på två plan, dels de visuella faktorerna bl.a. ljusfärg och färggivning, dels skadeverkningar på museiföremål. Den generella uppfattningen idag är att LED-belysning lämpar sig väl för museiändamål, vilket betyder att: I merparten av våra kulturmiljöer föreligger ingen ökad skaderisk vid byte till LED I särskilt känsliga miljöer som har Kvalitetsklass 1, ska samråd med antikvarisk expertis ske för att utreda ev. skadeverkningar Om ekonomi - kostnadsstyrning LED-belysning är normalt dyrare som investering men har en väsentligt lägre drift- och underhållskostnad. Ett adekvat sätt att beräkna ekonomin för en anläggning är att göra en livscykelkalkyl (LCC), som anger totalkostnaden för anläggningens hela livslängd. LCC görs i såväl planerings- som genomförandefasen. Standardformulär för livscykelanalys finns på och även på branschorganisationen Indata för LCC som ska användas finns att hämta hos Statens fastighetsverk på Rapportera dokumentationen till uppdragsgivaren (använd gärna mallen Inventeringslista LED i kulturmiljö ): Detaljerad beskrivning av vilken produkt som installerats var i byggnaden. Armatur och. Specifikation om vilken produkt man har valt. Eventuella byten av styrning, dimring etc. Dokumentation överlämnas till uppdragsgivaren Sustainable Innovation Statens fastighetsverk 3(3)

5 INVENTERINGSLISTA LED I KULTURMILJÖ Avser byggnad/del/plan/rum: Denna lista är upprättad i enighet med SFV:s LED-guide i kulturmiljö Av företag: Underskrift: Namnförtydligande: Inventering, installation och utvärdering har genomförts under perioden: Kommentarer: Utförd av:

6 Inventeringslista LED i Kulturmiljö Byggnad: * Listor upprättas av installatören Före utbyte Efter utbyte Rum nr Rumsklass Armatur, beskrivning Armatur antal Effekt Antal Effekt Antal Ljuskälla Dimmer/ styrning Kommentarer (avseende funktion, ljuskvalitet, ljuskvantitet, känsliga inventarier, ombyggnation av armatur, utbyte dimmer mm) STATENS FASTIGHETSVERK

7 Inventeringslista LED i Kulturmiljö Före utbyte Byggnad: * Listor upprättas av installatören Efter utbyte Rum nr Rumsklass Armatur, beskrivning Armatur antal Effekt Antal Effekt Antal Ljuskälla Dimmer/ styrning Kommentarer (avseende funktion, ljuskvalitet, ljuskvantitet, känsliga inventarier, ombyggnation av armatur, utbyte dimmer mm) STATENS FASTIGHETSVERK