Belysningsprojekt. Hur upptäcka dålig arbetsmiljö? Hur upptäcka hög energianvändning? Vad initierar ett belysningsprojekt?

Transkript

1 Belysningsprojekt Vad initierar ett belysningsprojekt? När bör en anläggning byggas om? Arbetsmiljö? Kostnader/energi? Driftfrågor Hur upptäcka dålig arbetsmiljö? Klagomål Enkät som visar på brister Dialog med brukare Synpunkter förvaltare och drift Egna inventeringar och mätningar Hur upptäcka hög energianvändning? Inventera installerad effekt Uppskatta drifttider Räkna LCC Är utbyte lönsamt? Energisparmål? 1

2 Hur inventera arbetsmiljö och energi? Kontrollera bländning Mät belysningsstyrkor Kontrollera ålder på anläggning Inventera installerad effekt Uppskatta drifttider Prata med driftpersonal och brukare Krav och rekommendationer Vilka krav ställer DU idag? Vilka standarder mm finns att hänvisa till? För- och nackdelar med olika entreprenadformer Hur följa upp och verifiera krav? God planering sparar stora kostnader 2

3 Deltagare Den komplexa byggprocessen Bild (WBCSD, EBB F&T) Deltagare och tiden Den komplexa byggprocessen Bild (WBCSD, EBB F&T) 3

4 Byggprocessen Byggherre är enligt PBL den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Föreningen Byggherrarna har utvidgat detta till att Byggherre är också den som tolkar och översätter verksamhetens behov, förväntningar och önskemål till krav och förutsättningar för byggnads- och anläggningsprojekt. Beredning Program Projektering Produktion Användning 3-5 år år Ett annat sätt Analys och Beslut Upphandling och entreprenadform Planering och Projektering Utförande / Produktion Förvaltning Entreprenadformer 4

5 Entreprenadformer Partnering Vad är partnering? Partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift. De tre nyckelfaktorerna i partnering är: Gemensamma mål Gemensamma aktiviteter Gemensam ekonomi Vilka entreprenadformer föredrar ni? 5

6 Uppföljning och verifiering När ska man följa upp och hur? Programskede Gör ett program för uppföljning Granska handlingar! Projektering Granska handlingar, ställ krav på projektör Installation Besiktiga på plats Besiktning Vad följs upp i besiktningen? Finns allt med? Ev uppföljande besiktning (styr- och reglerfunktioner) Allt kan inte testas vid besiktningstillfället Programutformning Ljusfilosofi Ljuskoncept Arkitektur Verksamhet Miljöhänsyn, energieffektivitet Låga driftskostnader Helheten dagsljus Genomgång av byggnaden rummet Designkoncept funktion/form Program för ljus belysning Text beskrivning, val av belysningssystem/principer Val av ljus/belysningskoncept för byggnadens olika delar/verksamheter Arbetsytor, allmänna ytor etc Programutformning forts. Tekniska principer lösningar beräkningar val av ljuskälla val av armaturer anpassningar tex accentbelysning detaljlösningar Beskrivningar specifikationer olika typer av redovisningar tex AMA provbelysning, provrum Uppföljning och kontroll visuell komfort upplevelse lux! 6

7 Krav och rekommendationer Lagar Rekommendationer Standarder Bra begrepp för god belysning Luminans Belysningsstyrka Kontrast Ljusriktning Skuggor Färgåtergivning Ljusutbyte Färgtemperatur

8

9 Ljusriktning

10 Ljusa väggar minskar energianvändningen 29 FEL RÄTT Testa bländning med spegel 30 10

11 31 Den här texten blir svårare och och svårare att läsa, eller hur? 32 Lagar, standarder och rekommendationer BBR (Boverkets byggregler) AFS 2009:02 AFS 1999:03 SS-EN :2011, -2: Inomhus och utomhus SS-EN 1838: Belysning - Nödbelysning SS-EN 15193:2007, LENI, Energidirektivet 2002/91/EC Ljus och Rum, Ljuskultur Energimyndighetens programkrav - kontor, skolor, vård, bostäder Effektiv och god belysning, Energimyndigheten 11

12 Planeringsmetoder Vilket läge vi befinner oss i? Arbetar vi med en elkonsult, byggentreprenör, arkitekt, ljusdesigner eller en elentreprenör? Detaljnivå Kostnadsnivå, investering eller LCC Redovisning av energianvändning SS EN Drifttider avgörande! SS EN metod för att beräkna energianvändningen Defaultvärden för styrning och reglering Defaultvärden drifttider - Europeiska medelvärden - Energimyndigheten, STIL 2 12

13 Att styra och reglera Typ Till/från Närvarodetektering Dagsljusreglering Manuell styrning Beskrivning Enkel, kan både vara manuell eller via tidur Kan spara mkt i garage, trapphus och i allmänna utrymmen. Lämplig i utrymmen med stort tillskott av dagsljus, t ex trapphus med fönster. Nivån ändras efter behov (olika dagsljustillskott eller olika synuppgifter) 37 Trapphus drifttid vid olika typer av styrning Drittid per år, tim Konstant tänt Ljusstyrning Närvarostyrning Trappautomat i mörka trapphus Trappautomat i ljusa trapphus Källa: MEBY-projektet 38 Garage drifttid vid närvarostyrning Drifttid per år, tim Ständig belysning Närvarostyrning Källa: MEBY-projektet 39 13

14 Utebelysning besparingspotential vid sänkt ljusnivå under låglast tid Drifttid per år, tim Ständig belysning Dagsljusstyrning 40 Överslagsberäkning Belysningsstyrka, lux - Antal lumen / m² * verkningsgraden bedömt antal lux En verkningsgrad Exempel på verkningsgrader lista - Erfarenhetssiffra för alla typer av verkningsgrader för olika lokaler! som finns i en belysningsanläggning Hur bedömer vi en luminans? - Antalet lux * reflektansfaktor / π luminansen Detta bygger på Lamberts reflektionsfördelning, totalt diffuserande Livscykelkostnad - LCC 14

15 Investeringsbudget Driftbudget Vad kostar HELA kalaset? LCC Total = Investering + S Energikostnad + S Underhållskostnad + S Miljökostnad Eller (kortare) LCC Total = I + LCC Energi + LCC Underhåll + LCC Miljö Utan ränta Alt A Alt B Inköp Drift år TOTALT Diff 1 3% ränta 7% ränta Alt A Alt B Alt A Alt B Inköp Inköp Drift år Drift år ,7 11,6 2 9,3 11,2 3 9,4 11,3 3 8,7 10,5 4 9, ,2 9,8 5 8,9 10,7 5 7,6 9,2 TOTALT 141,2 141,6 TOTALT 137,8 137,7 Diff 0,4 Diff -0,1 15

16 LCCenergi Energikostnad per år * nusummefaktor Nusummefaktor (ränta, kalkyltid) Tabell Excel Bil 1 Kr År Bil 2 Kr År Vilken bil är mest ekonomisk? Kr År Osv. 16

17 Ekonomisk utvärdering Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens Energimyndighet PROJEKT: "Att välja bil!" Bil 1 Bil 2 Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år Årlig real ränta (skriv hundradelar) 0,04 0,04 Årlig bensinprisökning utöver inflationen (hundradelar) 0,02 0,02 INVESTERINGSKOSTNAD kr BENSINKOSTNADER Mil per år mil/år Bensinförbrukning l/mil 0,80 0,55 Bensinpris kr/l 10,00 10,00 Bensinkostnad / år kr/år Beräkningsfaktor 1 13,14 13,14 Nuvärde bensinkostnader kr TOTAL KOSTNAD (NUVÄRDE) kr Vad behövs för att göra en LCC? Energianvändning för olika alternativ Ränta (real ränta rensad från inflation) Hur lång tid ska man räkna på? Kostnader för drift och underhåll Energipris Energiprisökning Investeringskostnad Känslighetsanalys LOU + LCC = SANT 17

18 Några röster om LCC... vi får lägre kostnader och kan i förlängningen erbjuda våra hyresgäster lägre hyror Pernilla Bergkvist, Projektledare, AB Stora Tunabyggen Borlänge Vi har inte råd att låta bli! Det ger lägre kostnad totalt, så enkelt är det Jonny Niskanen, Fastighetschef, Landstinget Sörmland Exempel från verkligheten Driftkostnad per år Krav kr Mätning kr Ökad LCC energi = kr under aggregatets livslängd Bengt-Ove Ström, Västfastigheter - Är det verkligen rätt mål som brukar vara så väsentliga i byggprojekt? Att hålla tiden, att hålla projektbudgeten. Efter att ha tittat närmare på hur kostnaderna fördelade sig kom vi snabbt fram till att en fokusering på entreprenadkostnaden var helt fel. Förstudie 1 2 Projektering Entreprenad Fastighetsdrift Sjukvårdsdrift TOTALT

19 Sen är det bara att räkna.. I excelmall Egen mall På papper Nusummefaktorer från tabell Hur räknar ni? Mallar finns på. belok.se energimyndigheten.se ljuskultur.se hos tillverkare LCCenergi edkalkyl.se Upphandling Miljöstyrningsrådet har upphandlingskriterier för utom- och inomhusbelysning 19