Landskrona stads plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter. Befesa Scandust AB

Transkript

1 Landskrona stads plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Befesa Scandust AB Datum: Handläggare: Hanna Johansson Vår referens: Version 1

2 1. Inledning De kommuner inom vars gränser det finns sådan verksamhet som omfattas av Sevesolagens högre kravnivå ska upprätta en plan för räddningsinsatser. 1 Lagen (1999:381) och förordning (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor är uppdelad i två olika kravnivåer. Den lägre kravnivån innebär att företaget är skyldigt att göra en anmälan, kompletterad med en beskrivning hur verksamheten kan förebygga riskerna för en allvarlig kemikalieolycka till Länsstyrelsen. Dessutom är verksamhetsutövaren skyldig att skapa ett handlingsprogram för att på motsvarande sätt förebygga allvarliga kemikalieolyckor. Företagen som hamnar på den högre kravnivån skall dessutom redovisa en säkerhetsrapport som skall förnyas vart femte år eller vid större förändringar. Säkerhetsrapporten beskriver verksamheten, verksamhetens riskprofil, farliga ämnen, handlingsplan samt en intern nödlägesberedskap vid en allvarlig kemikalieolycka. Dessutom är kommunen skyldig att ge information till närboende till anläggningen på företagets bekostnad. Farliga ämnen enligt Sevesolagen som förekommer vid verksamheten och överstiger de kravnivåer som anges i lagen är miljöfarliga ämnen. Miljöfarliga ämnen vid verksamheten utgörs av zinkrikt slam, filterstoft, natriumhypoklorit, dinatriumsulfid, processvätskor, eldningsolja, dieselolja klorgas samt vätecyanid. Vätecyanid och klorgas lagerhålls inte vid verksamheten men kan uppkomma vid kontakt mellan olika ämnen. Vätecyanid bildas vid oavsiktlig kontakt mellan svavelsyra och processavlopp. Klorgas bildas vid oavsiktlig kontakt mellan svavelsyra och natriumhypoklorit. Vid utarbetande av planen har kommunen samrått med Befesa Scandust AB som lämnat all nödvändig information som Landskrona stad behövde för att utarbeta planen. Planen för räddningsinsatser ska förnyas vart tredje år eller när ändrade förhållande ger anledning till det 2. Övningar ska planeras i samarbete med verksamhetsutövaren och ska stå i proportion till verksamhetens omfattning och de risker som verksamheten har. 1 Förordning lagen om skydd mot olyckor (2003:789) 3 kap 6 2 Förordning lagen om skydd mot olyckor (2003:789) 3 kap 6

3 MÅL Planen har upprättats utifrån följande mål: Avgränsa och ingripa mot olyckor så att följderna minimeras och de skador som orsakas på människor, miljö och egendom begränsas. Vidta nödvändiga åtgärder för att skydda människor och miljö från följderna av allvarliga olyckshändelser 3. Lämna nödvändig information till allmänheten och till berörda organ och myndigheter i området. Vidta åtgärder för att återställa och sanera miljön efter en allvarlig olyckshändelse. BEFESA SCANDUST AB LANDSKRONA Verksamheten vid Befesa Scandust AB är belägen på Fartyggatan 20, Landskrona. Fastigheterna heter Skeppsvarvet 6, Varvsarbetaren 1 och 2 samt Plåtgården 2 och ligger på västra industriområdet söder om Landskronas tätort. Anläggningsområdet gränsar till andra industrier med varierande verksamhet och farligt godsleder både för järnväg och för lastbil. Järnvägsspår leds genom Befesa Scandusts verksamhetsområde. Inom industriområdet finns ytterligare två Sevesoverksamheter, Yara AB och Boliden Bergsöe AB. Anläggningsområdet gränsar i sydväst till Oresund Heavy Industries AB samt Enercon Windtower Production AB, i väster till Södra Hamnbassängen samt gymnasie- och vuxenskolan Verkstadsskolan, i öster till Euromaint AB och i norr Peab. Närmaste bostadsområde är beläget cirka meter nordväst om anläggningen. Befesa ScanDust AB är ett återvinningsföretag och verksamheten omfattar upparbetning av filterstoft och glödskal främst från stålverk som producerar rostfritt stål samt förbrukade katalysatorer m.m. Genom upparbetningen återvinns värdefulla metaller som t ex nickel, molybden, krom, mangan och järn. De återvunna metallerna återanvänds vid respektive stålverk, alternativt säljs på öppna marknaden. Produktion sker i huvudsak med kontinuerlig drift och en årlig drifttid på ca timmar. Anläggningen är bemannad 24 timmar per dygn. Underhållsstopp sker normalt en gång per månad och varar en dag. Verksamheten sysselsätter för närvarande ca 80 personer. 3 MSBFS 2015:8 6

4 Verksamheten omfattar huvudsakligen upparbetning av filterstoft och glödskal från stålverk som producerar rostfritt stål, förbrukade katalysatorer etc. Råmaterialet, som är oxidiskt eller hydroxidiskt och mycket finkornigt, reduceras och smälts i en schaktugn med hjälp av koks och elenergi. Elenergin tillförs med plasmageneratorer. Den flytande produkten tappas i en granuleringstank, fylld med vatten, alternativt i stora formar (galtsängar). Slutprodukt, i form av granuler eller galtar, lagras på det s.k. Järntorget innan den levereras för återanvändning vid respektive stålverk, alternativt säljs på öppna marknaden. Processen ger upphov till processgas, vilken kyls och renas i en venturiskrubberanläggning, innan ett delflöde återanvänds i processen. Resterande processgas används i flera torkugnar, (materialtork, granuleringstork, slamtork) samt förbränns i en hetvattenpanna för eget värmebehov och för leverans av fjärrvärme till det kommunala nätet. För att säkerställa driften facklas alltid en liten andel processgas för att det ska vara övertryck i processen. Processen ger vidare upphov till ett processavloppsvatten, vilket behandlas i en vattenreningsanläggning, innan det renade vattnet avleds till recipient. Verksamheten ger upphov till biprodukter och avfall huvudsakligen i form av slagg samt slam från skrubberanläggningen och vattenreningsanläggningen (s.k. zinkslam). Slaggen återanvänds för anläggningsändamål, t ex vid vägbyggnad. Slammet torkas och skickas vidare för upparbetning för att möjliggöra återvinning av främst zink och bly. 2. Risker Befesa Scandust AB har identifierat 9 olika scenarion som skulle kunna ge upphov till en allvarlig kemikalieolycka. Svavelsyra i kontakt med processavlopp bildar vätecyanid Svavelsyra och natriumhypoklorit bildar klorgas Läckage av syrgas och reaktion med organiskt material Läckage av processgas Stort läckage av processvatten Stort läckage från vattenbehandling Spridning av filterstoft Spridning av torkat zinkslam Storbrand

5 Egendomsskador kan uppkomma inom anläggningen i samband med haverier samt brand, explosion eller andra större olyckshändelser. Inga påtagliga egendomsskador bedöms kunna uppkomma utanför anläggningen. Miljöskador kan uppkomma inom och utom anläggningen. Processvattnet innehåller bl.a. zink och cyanider som vid läckage kan orsaka miljöskador genom förorening av mark, yt-, och grundvatten. Zinkhaltigt slam kan tänkas nå omgivningen via damning, diffus spridning och översvämning. Hantering av syre och möjligen även naturgas kan orsaka explosioner som även ger viss påverkan i omgivningen. SAMMANFATTNING AV RISKSCENARIERNA Riskerna för allvarliga kemikalieolyckor har analyserats genom utförliga riskbedömningar. En lång rad skyddsåtgärder är vidtagna där flera kompletterande barriärer finns för att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor. Resultaten av grovanalysen visar att de största riskerna och de allvarligaste konsekvenserna vid olyckor föreligger för den egna personalen. Sådana skadehändelser avser i huvudsak förgiftning med gas samt direktexponering av hälsofarliga ämnen vilka inte utgör risker för människor i omgivningen. Störst risk för skador i omgivningen som följd av olycka inom ScanDust bedöms föreligga för miljöfarliga ämnen. Trots betydande lagringsmängder bedöms dock filterstoft och torkat zinkslam knappast kunna orsaka några allvarliga kemikalieolyckor i Sevesolagens mening men kan bidra till negativ miljöpåverkan, främst genom diffus spridning till omgivningen. Utsläpp av mycket stora mängder processvatten kan troligen medföra större miljöpåverkan. Vid extrema antaganden (värsta fall utan skyddsåtgärder) kan även större miljöskador uppkomma. FÖREBYGGANDE För att minimera risken för hälsa och miljö har företaget vidtagit åtgärder för att upptäcka risker, fel och brister. Skyddsåtgärder avseende läckage av gas eller vätska Vätecyanidvarnare Kolmonoxidvarnare Räddningsmasker

6 Rökdykarutrustning Dammfilter (mask) Friskluftsmask Andningsluftstuber med friskluftsmask WaterJel brännskadekompress Glasögon/visir Kemdräkt Gummihandskar Gummistövlar Gummidukar Sand Absorptionsmaterial Brandsläckare Hjärtstartare Uppsamlingstank på 90 m3 vid behov för omhändertagande av uppsamlade vätskor Besiktning av tankar Nivågivare, larm, läckagelarm, larm vid nivåförändring (planerat) Rörgenomföringar till kulvert har tätats i maskinhall Skyddsåtgärder vid lossning Instruktioner för lossning Avlysning av områden där lossning pågår Varningssystem som visar att lossning pågår (skyltar, tillgång till blinkljus)

7 Kopplingar, lås, märkning, placering, backventiler m.m. Överfyllnadslarm Förreglingar Nödstopp Bemanning Leverantörsbedömning och upphandlingskrav 3. Vid en olycka TILLGÄNGLIGA RESURSER Resurser Befesa Scandust AB Befesa Scandust har en intern organisation med olika uppgifter i händelse av nödsituation. Planeringen kallas för nödlägesberedskap och övas årligen. Befesa ScanDusts Nödlägesberedskap är ett operativt dokument som ska användas i nödlägen och utgår från prioriteringsordningen rädda, varna, larma, stoppa/begränsa. Nödlägesberedskapen innehåller uppgifter om bl.a. prioriteringsordning, skyddsutrustning, olika strategiska platser, varningssignaler, skadebegränsande utrustning m.m. I produktionen är varje team, skift, en insatsgrupp som har till uppgift att begränsa aktuellt nödläge. Samordnare under eventuellt nödläge är processchef (dagtid) respektive tjänstgörande teamledare (övrig tid). Samtlig personal i teamet, skiftet, har genomgått rökdykarutbildning. I kontorsdelen innehas samordningsansvaret av, i turordning, 1. Administratör, 2. Personalansvarig, 3. Administrativ chef. Samordnaren inom produktionen har ett övergripande samordningsansvar vid risk för allvarlig kemikalieolycka som kan beröra både produktionen och kontoret. Processchef har ansvar att föra dialog och ha kontakt med räddningstjänsten i fråga om upprättande av kommunens plan för räddningsinsatser på Befesa Scandust.

8 Resurser räddningstjänsten Räddningsstyrkan ska, dygnet runt och året runt, bestå av minst en insatsledare, en styrkeledare och sex brandmän. Det är sedan upp till insatsledaren och styrkeledaren att fördela resurserna vid larm. Anspänningstiden är maximalt 90 sekunder. Räddningsstyrkan är dimensionerad för att klara ett larm och övriga samtida larm får lösas genom samverkan och räddningsstyrkor från andra kommuner. I och med att samtliga befäl och nästan hälften av brandmännen jobbar i kombitjänst finns det dock, nästan alltid, personal till att bemanna ytterligare en släckbil (5 personer) under kontorstid, förutom under semesterperioden (juni augusti). Detta ökar förmågan till att hantera två samtidiga larm eller snabb förstärkning till en större händelse. Landkrona räddningstjänst har kemskyddsdräkter för att kunna genomföra mindre kemdykarinsatser för att exempelvis stänga av en kran, temporärt plugga ett hål eller pumpa upp mindre mängder vätska och på så sätt fördröja eller förhindra ett förlopp. Enligt samverkansavtalet mellan kommunerna i Nordvästra Skåne finns det alltid en räddningschef i beredskap (RCB) tillika tjänsteman i beredskap (TIB) som fungerar som operativ räddningschef i hela regionen. På dennes delegation arbetar ett gemensam inre befäl (IB) som är placerad i ledningscentralen i Bårslöv. Därutöver finns det också en vakthavande brandingenjör (VBI) i regionen. Dessa funktioner har tillsammans ett övergripande ansvar för ledning och samordning av den operativa räddningstjänsten inom kommunerna i Nordvästra Skåne. Vid större enskilda räddningsinsatser eller vid flera mindre räddningsinsatser där kommunens egna resurser inte räcker till, sker samverkan med i första hand intilliggande kommuner i Nordvästra Skåne men kan även ske med nationella resurser. I regional samverkan inom Skåne finns bland annat tillgång till: Ledningsfordon (lastbil) miljöfordon depåcontainer för rökskydd restvärdesutrustning utrustning för tunga lyft storskalig släckutrustning regional kemenhet nationell kemenhet utrustning för livräddning från hög höjd

9 ALARMERING Inom verksamheten finns ett väl utbyggt larmsystem som signalerar vid risk för olika typer av nödlägen. Där anges i punktform vilka insatser som ska vidtas fram till att räddningstjänsten tar över insatsen samt hur personal ska informeras. Huvudcentral för gaslarm avseende kolmonoxid (CO) är placerad i manöverrum i ugnshallsbyggnad. Gaslarm för vätecyanid (HCN) i vattenreningen är placerat i manöverrummet. Larm vid läckage av processgas är direktkopplat till räddningstjänsten. Varningssystem som visar att lossning pågår finns och förekommer bl.a. i form av skyltar, tillgång till blinkljus och avlysning av området där lossning pågår. Vid en allvarlig kemikalieolycka larmar samordnaren eller den som upptäcker olyckan SOS Alarm på 112. I nödlägesberedskapen beskrivs detaljerat vilken information som ska lämnas vid larm samt vid kontakt efter automatiskt larm för att förklara varför larm har utlöst. Instruktioner finns om att möta upp räddningstjänsten och visa vägen till olycksplats. Instruktioner finns också om att information ska lämnas till räddningsledare om vilka åtgärder som vidtagits och övrig information angående olyckshändelsen och kända risker samt om personer finns kvar i byggnaden. Återsamlingsplatser är vid port 6 och 12. RÄDDNINGSINSATS Befesa ScanDust har en detaljerad nödlägesberedskap för att snabbt kunna ingripa och minimera följderna av en olycka. Nödlägesberedskapen är upprättad för att tillgodose de lagkrav som finns avseende miljö, arbetsmiljö, brand och säkerhet. Här ingår särskilt kraven enligt Sevesolagstiftningen samt Lagen om skydd mot olyckor, se angivna punkter nedan. Processchefen ansvarar för att utge, underhålla och distribuera nödlägesberedskapen. Kopior på aktuell nödlägesberedskap finns utskrivna och förvaras i pärm i manöverrum. Varje team (det skift som arbetar) är i ett initialt skede en insatsgrupp och består av 7 st personer som har till uppgift att begränsa omfattningen av aktuellt nödläge. Samordnaren i insatsgruppen bär huvudansvaret för att begränsa omfattningen av aktuellt nödläge men genomför beroende på händelse begränsande insatser med hjälp av de övriga i gruppen. Samtliga i teamet, skiftet, har genomgått rökdykarutbildning. 1. Samordnare under ett nödläge är: Dagtid: Processchef. Övrig tid: tjänstgörande teamledare. 2. Samordnaren kontaktar alltid produktionschef alternativt Administrativ chef, som vid behov sammankallar krishanteringsgruppen.

10 3. Kontakta berörda arbetsledare 4. Vid miljöolyckor kontaktas QHSE chef. 5. Skriftlig anmälan skall göras till Länsstyrelsen (QHSE chef /Produktionschef/Administrativ chef) och arbetsmiljöverket (Prod.chef/Administrativ chef) inom 24 timmar. Vid händelse av brand eller annan olycka i kontorsdelen finns följande nödlägesorganisation: Samordnaren (eller ersättare) kolla upp vem som är närvarande i lokalen och ser till att alla är i säkerhet. I händelse av utrymning hänvisas till återsamlingsplatsen, parkeringen framför kontorsbyggnaden (Se karta flik 10). Samordnare skall vara i turordning: 1. Administratör 2. Personalansvarig 3. Administrativ chef. Samordnare skall tillse att, om möjligt, telefon passa/vidarekopplas och att ingångar till kontoret vid behov passas/låses. Vid konstaterad händelse larmas initialt vakthavande brandingenjör, insatsledare, 2 stationer, dessa tar med sig 2 släckenheter och minst 1 höjdfordon. Dessa fordon finns till förfogande, det finns dock inte personal för att kunna bemanna samtliga fordon samtidigt. Ytterligare resurser larmas i samråd med räddningsledaren och inre befäl. Det finns förberedda kontaktvägar till expertis inom området. Det finns insatsplaner med färdvägar, brytpunkter och så vidare. Insatsplanen är placerad hos räddningstjänsten, och vid port 5 på Plåtgatan. Kommunens krisledningsorganisation kan etableras i stadshuset eller på brandstationen. Vid stor brandgasutveckling och vindriktning mot stadsbebyggelse ska räddningsledaren begära VMA med meddelande att stanna inomhus samt stänga fönster, dörrar och ventilation, se mer information nedan. VARNING OCH INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN Befesa Scandust AB har tagit fram informationsblad till allmänheten med instruktioner och information gällande olika typer av olyckor som kan ske i verksamheten. Vid en olycka kan räddningstjänstens räddningsledare använda sig av varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande Till allmänheten (VMA).

11 VMA-systemet utgörs dels av meddelande i radio och TV samt dels av utomhuslarm. Signalen i utomhuslarmet består av sju sekunders långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan. Detta upprepas under minst två minuter. Allmänheten uppmanas att gå inomhus, stänga alla fönster och dörrar samt ventilation och sedan lyssna på radio (SR P3/P4) eller se SVT Text tv sidan 599. UNDERRÄTTELSE TILL MYNDIGHET I ANNAT LAND En eventuell olycka på anläggningen har inte bedömts kunna kräva åtgärder till skydd för befolkning eller miljö i annat land än Sverige. TILLSYN Räddningstjänsten genomförde en tillsyn på objektet den enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Ny tillsyn är planerad att ske under Länsstyrelsen är operativ tillsynsmyndighet för Sevesoanläggningar. MER INFORMATION För mer information om tillsyn, Viktigt Meddelande till Allmänheten och räddningsinsatser på Sevesoanläggningar: Hemsida (länk) Viktigt meddelande till allmänheten (länk) raddningstjansten@landskrona.se