Landskrona stads plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter. Boliden Bergsöe AB

Transkript

1 Landskrona stads plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Boliden Bergsöe AB Datum: Handläggare: Hanna Johansson Vår referens:

2 1. Inledning De kommuner inom vars gränser det finns sådan verksamhet som omfattas av Sevesolagens högre kravnivå ska upprätta en plan för räddningsinsatser. 1 Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor är uppdelad i två olika kravnivåer. Den lägre kravnivån innebär att företaget är skyldigt att göra en anmälan, kompletterad med en beskrivning hur verksamheten kan förebygga riskerna för en allvarlig kemikalieolycka till Länsstyrelsen. Dessutom är verksamhetsutövaren skyldig att skapa ett handlingsprogram för att på motsvarande sätt förebygga allvarliga kemikalieolyckor. Företagen som hamnar på den högre kravnivån skall dessutom redovisa en säkerhetsrapport som skall förnyas vart femte år eller vid större förändringar. Säkerhetsrapporten beskriver verksamheten, verksamhetens riskprofil, farliga ämnen, handlingsplan samt en intern nödlägesberedskap vid en allvarlig kemikalieolycka. Dessutom är kommunen skyldig att ge information till närboende till anläggningen på företagets bekostnad. Boliden Bergsöe AB hamnar på den högre kravnivån på grund av sin hantering och lagring av filterstoft och blydross. Vid utarbetande av planen har kommunen samrått med Boliden Bergsöe AB som lämnat all nödvändig information som Landskrona stad behövde för att utarbeta planen. Planen för räddningsinsatser ska förnyas vart tredje år eller när ändrade förhållande ger anledning till det 2. Minst vart tredje år övas planen. Övningen ska planeras i samarbete med verksamhetsutövaren MÅL Planen har upprättats utifrån följande mål: Avgränsa och ingripa mot olyckor så att följderna minimeras och de skador som orsakas på människor, miljö och egendom begränsas. Vidta nödvändiga åtgärder för att skydda människor och miljö från följderna av allvarliga olyckshändelser 3. 1 Förordning lagen om skydd mot olyckor (2003:789) 3 kap 6 2 Förordning lagen om skydd mot olyckor (2003:789) 3 kap 6 3 MSBFS 2015:8 6

3 Lämna nödvändig information till allmänheten och till berörda organ och myndigheter i området. Vidta åtgärder för att återställa och sanera miljön efter en allvarlig olyckshändelse. BOLIDEN BERGSÖE AB LANDSKRONA Verksamheten vid Boliden Bergsöe AB är belägen på Gasverksgatan 14, Landskrona. Kontoret ligger på Gasverksgatan 20. Fastigheterna heter Bulten 1 och Bulten 2 och ligger på västra industriområdet söder om Landskronas tätort. Anläggningsområdet gränsar till andra industrier med varierande verksamhet, bland annat Ernst Hjorts Trävaru AB som producerar tryckimpregnerade trävaror, Landskrona Galvanoverk AB som är en ytbehandlare, Landora Färgfabrik AB som tillverkar färg m.m. Anläggningsområdet gränsar i söder till en småbåtshamn. I närområdet till industriområdet finns ingen offentlig verksamhet såsom skolor, idrottsplatser, vårdhem med mera. Avståndet från verksamheten till närmast belägna bostäder (norr om bangården) uppgår till cirka 500 meter. Verksamheten utgörs av produktion av bly och blylegeringar från i huvudsak kasserade blyackumulatorer men även blyskrot, ugnsslagg samt interna returer i form av blyaskor, slam från reningsverken samt mindre mängder stoft från filteranläggningar. Anläggningarna för produktion är i huvudsak placerade i den södra delen av anläggningsområdet. Råmaterialet anländer främst med lastbil och lagras utomhus, i lagerhallar och under skärmtak. En mindre andel batterier anländer även med järnväg. Batterierna avlägsnas från svavelsyra genom att de krossas och svavelsyran avleds sedan via en ränna till processvattenverket för behandling. Råmaterialet blandas med slaggbildare och koks och tillsätts i en schaktugn där det smälts och reduceras till råbly. Det smälta blyet tappas kontinuerligt till en av två mottagningsgrytor som värms upp av naturgasbrännare. I grytorna sker huvuddelen av de raffineringssteg som erfordras för att avlägsna föroreningar. Blyet pumpas därefter vidare till legeringsgrytorna där olika legeringar tillsätts för att uppnå egenskaper enligt kundens önskemål. När blyet är färdiglegerat gjuts det till tackor som staplas i buntar om ca ett ton vardera (25 blytackor) varefter de vägs och bandas och transporteras till färdigvarulagret.

4 2. Risker Farliga ämnen enligt Sevesolagstiftningen utgörs enbart av ämnen som är klassificerade som dödliga samt giftiga vid inandning. Blydross är klassificerat som dödligt vid förtäring (Akut tox kat. 2) men det bedöms som osannolikt att yrkesverksamma personer inom Boliden Bergsöe skulle förtära blydross eller andra ämnen i samband med en olycka. Övriga ämnen är klassificerade som giftiga (Akut tox kat. 3) eller med ännu lägre hälsofarlighet och i flera fall inte som hälsofarliga alls. Personal inom Boliden Bergsöe kan generellt antas kunna bli exponerade för farliga ämnen i samband med olyckor som medför spridning av dessa ämnen. För att människor i omgivningen ska skadas allvarligt krävs inandning av mer än obetydliga halter av ämnen som är giftiga vid inandning. Detta förutsätter en betydande spridning av gaser, ångor eller stoft medan det fasta material som normalt hanteras knappast kan ge upphov till sådan exponering. Blydross är klassificerat som dödligt vid förtäring men det bedöms knappast finnas förutsättningar för att allmänheten ska kunna utsättas för blydross i sådan mängd och form att dödliga skador som följd av förtäring kan uppkomma. Vid en allvarlig olycka med stor spridning av miljöfarliga ämnen kan betydande miljöskador uppkomma såväl inom som utom verksamhetsområdet samt via utsläpp från reningsverket. Direkta miljöskador bedöms i huvudsak vara begränsade till verksamhetsområdet och dess omedelbara närhet. Långsiktiga miljöeffekter av förhöjda halter av bly och andra tungmetaller kan möjligen uppkomma på större avstånd men är ytterst svåra att bedöma. SAMMANFATTNING AV DE STÖRSTA RISKSCENARIERNA I första hand bedöms brand och i synnerhet en storbrand kunna orsaka en allvarlig kemikalieolycka. Vid en brand kan i första hand bly och blyinnehållande ämnen förväntas spridas men även andra ingående ämnen som antimon, selen, arsenik m.m. samt reaktionsprodukter av dessa. Vid exponering av filterstoft upplevs symptom som kraftlöshet, magsmärtor och irritabilitet. Samma symptom förväntas vid exponering av blydross. Rök och ångor vid brand kan innehålla tungmetaller och svaveloxider. Vatten ska inte användas som släckmedel. Släckinsatser i samband med brand kan medföra att förorenat släckvatten sprids till reningsverket. I begränsad mängd kan släckvattnet omhändertas i reningsverket men vid större mängder kommer bräddning att ske av orenat släck- och avlopps-vatten med förorening av miljön som följd. Brand har bedömts utgöra den mest troliga orsaken till okontrollerad spridning av filterstoft men dammexplosion och gasexplosion kan inte helt uteslutas.

5 En brand kan medföra att svaveldioxid bildas från den svavelsyra som har dränerats från blybatterier. Svaveldioxid lagras inte och förekommer normalt inte alls utan kan endast uppkomma som resultat av kraftig uppvärmning av svavelsyra. Exponering kan leda till hosta och bröstsmärtor inom cirka 250 meters avstånd. De scenarion som bedöms innebära störst risk vid sammanvägning av sannolikhet och konsekvens är: Brand i batterihall med utsläpp av svaveldioxid. Brand i blandningshall med utsläpp av dross. Brand i blandningshall med utsläpp av blydross, antimonrik. Brand med utsläpp av filterstoft vid transport. Överbelastning och bräddning av reningsverk och utsläpp av metaller och svavelsyra. FÖREBYGGANDE För att minimera risken för hälsa och miljö har företaget ett väl utbyggt system för att upptäcka risker, fel och brister. Lastmaskinerna som används har inbyggt brandskyddsystem i motorerna Det finns övervakning på naturgashanteringen. Slagghallen är en separat brandcell med automatiskt brandlarm Filterstoft lagras i dubbelsäck i andra änden av området relativt batterihallarna Temperaturövervakning före transportskruv för filterstoft Strypning av naturgasledning vid onaturligt tryckfall Kross av batterier innebär mindre mängd svavelsyra och batterierna blir spänningslösa Kryotanken med syrgas står 30 meter från byggnaden med filter och är försedd med påkörningsskydd. Regelbundna säkerhetsronder och kontroll av utrustning.

6 Vid eventuell olycka så finns det ett antal skyddsbarriärer för att minska konsekvenserna av olyckan: Batterihallarna är försedda med automatiskt brandlarm kopplat till SOS samt kameraövervakningssystem som detekterar brand och rök. Batterihall 1 är försedd med brandgasventilation Brandjalusier som avskiljer i händelse av brand. Utjämningsdamm kopplad till reningsverket kan lagra förorenat släckvatten för omhändetagande. Betongvägg mot hamnen fördröjer spridning vid utsläpp av skärsten. Batterihallarna är försedda med torrlagda sprinklerrör där räddningstjänsten kan koppla på vatten vid insats. Hela anläggningsområdet är invallat så dag- och spillvatten går via internt reningsverk. Batterihallarna har åskledare för att minimera risk för uppkomst av brand till följd av blixtnedslag. 3. Vid en olycka TILLGÄNGLIGA RESURSER Resurser Boliden Bergsöe Boliden Bergsöe har en intern organisation med olika uppgifter i händelse av nödsituation. Organisationen består av ledningsgruppen, katastrofledare, skadeplatsledare, utrymningsledare, mediakontakter och krisstöd. Katastrofledaren leder företagets insatser i samarbete med räddningsledaren och ansvarar för mediakontakt och information till personal. Skadeplatsledaren leder företagets insatser direkt på skadeplats tillsammans med räddningstjänstens skadeplatschef/styrkechef.

7 Utrymningsledarna ansvarar för utrymning inom sin tilldelade zon, rapporterar till skadeplatsledaren efter återsamling och kontroll av personal. Ska kunna vara behjälpliga med information till räddningsledare om sin zon. Resurser räddningstjänsten Räddningsstyrkan ska, dygnet runt och året runt, bestå av minst en insatsledare, en styrkeledare och sex brandmän. Det är sedan upp till insatsledaren och styrkeledaren att fördela resurserna vid larm. Anspänningstiden är maximalt 90 sekunder. Räddningsstyrkan är dimensionerad för att klara ett larm och övriga samtida larm får lösas genom samverkan och räddningsstyrkor från andra kommuner. I och med att samtliga befäl och nästan hälften av brandmännen jobbar i kombitjänst finns det dock, nästan alltid, personal till att bemanna ytterligare en släckbil (5 personer) under kontorstid, förutom under semesterperioden (juni augusti). Detta ökar förmågan till att hantera två samtidiga larm eller snabb förstärkning till en större händelse. Enligt samverkansavtalet mellan kommunerna i Nordvästra Skåne finns det alltid en räddningschef i beredskap (RCB) tillika tjänsteman i beredskap (TIB) som fungerar som operativ räddningschef i hela regionen. På dennes delegation arbetar en gemensam stabsbrandmästare (SBM) som är placerad i ledningscentralen på Bårslöv. Därutöver finns det också en vakthavande brandingenjör (VBI) i regionen. Dessa funktioner har tillsammans ett övergripande ansvar för ledning och samordning av den operativa räddningstjänsten inom kommunerna i Nordvästra Skåne. Vid större enskilda räddningsinsatser eller vid flera mindre räddningsinsatser där kommunens egna resurser inte räcker till, sker samverkan med i första hand intilliggande kommuner i Nordvästra Skåne men kan även ske med nationella resurser. I regional samverkan inom Skåne finns bland annat tillgång till: ledningsbuss miljöfordon depåcontainer för rökskydd restvärdesutrustning utrustning för tunga lyft storskalig släckutrustning regional kemenhet utrustning för livräddning från hög höjd

8 ALARMERING Vid rök från schaktugn eller filter ska driftansvarig omgående kontakta räddningstjänsten via telefon. Om händelsen utvecklas så insats krävs från räddningstjänsten ska företaget omedelbart larma SOS. Jourhavande ska kontaktas och informeras om händelsen och vilka åtgärder som vidtagits. Jourhavande inställer sig på företaget och kontaktar berörda chefer. Miljöchef kontaktar berörda myndigheter. Vid utsläpp av kemikalie ska räddningstjänsten larmas via SOS och sedan mötas vid vakten och informeras om vilken kemikalie det rör sig om. Brandskyddskontrollanten ska även larmas. Vid brand gäller prioriteringen rädda, varna, larma och om möjligt släck. Personal från huvudkontoret möter upp räddningstjänsten vid entrén. Brandskyddskontrollanten ska larmas. Vid tidpunkter då vattenverken inte är bemannade vidarebefordras larmen till Scadasystemet i blyproduktionens kontrollrum. I huvudkontorsbyggnaden finns ett utrymningslarm kopplat till det automatiska brandlarmet. Startar inte brandlarmet ska utrymningslarmet startas med manuell tryckknapp. Primär återsamlingsplats är vid grind 1 vid vakten. Sekundär återsamlingsplats är på huvudkontorets parkeringsplats. Båda i nordöstra delen av området, längs Gasverksgatan. RÄDDNINGSINSATS I en nödsituation upprättas en intern organisation, denna består av katastrofledare, skadeplatsledare och utrymningsledare. Utrymningsledare för aktuellt fabriksområde/lokal, skadeplatsledare i tjänst eller representant för ledningsgruppen har befogenhet att initiera beredskapsplanen och samordna tills kommunens räddningstjänst anländer och tar över ansvaret för räddningsinsatsen. Vid konstaterad brand larmas initialt vakthavande brandingenjör, insatsledare, stabsbrandmästaren, 2 släckenheter, 2 höjdenheter och en tankenhet. Dessa fordon finns till förfogande det finns dock inte personal för att kunna bemanna samtliga fordon samtidigt. Ytterligare resurser larmas i samråd med räddningsledaren och stabsbrandmästaren. Det finns förberedda kontaktvägar till expertis inom området. Det finns insatsplaner med färdvägar, brytpunkter och så vidare. Insatsplanen är placerad hos räddningstjänsten, i vaktlokalen vid fabriksentrén och på huvudkontorets bottenvåning i anslutning till centralapparat för brandlarm. Kommunens krisledningsorganisation kan etableras i stadshuset eller på brandstationen.

9 Vid stor brandgasutveckling och vindriktning mot stadsbebyggelse ska räddningsledaren begära VMA med meddelande att stanna inomhus samt stänga fönster, dörrar och ventilation, se mer information nedan. VARNING OCH INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN Boliden Bergsöe har tagit fram informationsblad till allmänheten med instruktioner och information gällande olika typer av olyckor som kan ske i verksamheten. Vid en olycka kan räddningstjänstens räddningsledare använda sig av varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande Till allmänheten (VMA). VMA-systemet utgörs dels av meddelande i radio och TV samt dels av utomhuslarm. Signalen i utomhuslarmet består av sju sekunders långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan. Detta upprepas under minst två minuter. Allmänheten uppmanas att gå inomhus, stänga alla fönster och dörrar samt ventilation och sedan lyssna på radio (SR P3/P4) eller se SVT Text tv sidan 599. UNDERRÄTTELSE TILL MYNDIGHET I ANNAT LAND En eventuell olycka på anläggningen har inte bedömts kunna kräva åtgärder till skydd för befolkning eller miljö i annat land än Sverige. TILLSYN Räddningstjänsten genomförde en tillsyn på objektet den enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Tillsyn är planerad att ske under Länsstyrelsen är operativ tillsynsmyndighet för Sevesoanläggningar. MER INFORMATION För mer information om tillsyn, Viktigt Meddelande till Allmänheten och räddningsinsatser på Sevesoanläggningar: Hemsida (länk) Viktigt meddelande till allmänheten (länk) raddningstjansten@landskrona.se