PROGNOS VÅREN Arbetsmarknadsutsikterna. Västerbottens län

Transkript

1 PROGNOS VÅREN 2011 Arbetsmarknadsutsikterna för Västerbottens län 2012

2 Arbetsmarknadsutsikterna för Västerbottens län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats finner du arbetsmarknadsutsikter för landet som helhet och för alla län. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att använda och citera med källhänvisning. Ansvarig analytiker: Bo Gustavsson, telefon Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 7 december 2011.

3 2 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län Innehållsförteckning Sida DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 7 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 7 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...13 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM...13 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...17 YRKESBAROMETER...19 KÄLLOR...19 Definitioner Arbetskraften Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Kapacitetsutnyttjande Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Ohälsotal Utbetalda dagar per person från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Programdeltagare Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. RAMS Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avser november månad för respektive år. Säsongsrensa Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässiga variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

4 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Västerbottens län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack till alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som har bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Konjunkturen har återhämtat sig snabbt efter det stora fallet andra halvåret Den svenska ekonomin har växt mycket snabbt 2010 och fortsätter växa kraftigt under 2011 och Problem finns emellertid i vår omvärld. Flera länder i eurozonen har fortsatta problem och tillväxten i USA har ännu inte kommit igång trots massiva stimulanser från den amerikanska riksbanken. Västerbottens län kan se perioden fram till och med 2012 an med tillförsikt. Länet har en gynnsam näringslivsstruktur och många företag ligger långt framme när det gäller en fortsatt effektivisering av produktionen och därmed god internationell konkurrenskraft. Investeringarna under den senaste nedgången har varit omfattande. Två företagsnedläggningar i Umeå 2011 utgör en klar belastning för länet. Bygg- och anläggningssektorn beräknas ha en jämn beläggning utan större förändringar av antalets sysselsatta. Husbyggandet har ännu inte tagit förnyad fart men ett stort och långvarigt vägprojekt i och runt Umeå beräknas ge anläggningsföretagen god beläggning under de närmaste åren. Totalt beräknas antalet sysselsatta var personer fler vid utgången av år 2011 jämfört med två år tidigare. Förutom inom verkstadsindustrin kommer antalet sysselsatta att öka mest inom den privata tjänstesektorn. Den generationsväxling på arbetsmarknaden som för närvarande pågår i hela västvärlden kommer att skapa problem även i Västerbottens län om inte en omfattande samverkan för kompetensöverföring mellan personer som lämnar och tillträder kan ske på ett systematiskt sätt. Antalet sysselsatta ökar under 2011 och 2012 Antalet sysselsatta år i länet har ökat med drygt personer under 2010 och beräknas öka med ytterligare personer under 2011 till och med ytterligare personer fram till slutet av år 2012 till totalt personer. Antalet sysselsatta beräknas öka mest inom tillverkningsindustrin samt inom den privata tjänstesektorn men även inom bygg- och anläggning. Endast inom transportnäringarna samt inom personliga och kulturella tjänster beräknas antalet sysselsatta förbli oförändrat eller minska något. Arbetskraften ökar fortfarande Den största utmaningen hittills på länets arbetsmarknad är den stora avtappningen av arbetskraft som, under en följd av år, kommer att äga rum som en konsekvens av de mycket höga födelsetalen på 1940-talet. Många lämnar arbetslivet av åldersskäl medan betydlig färre gör sitt inträde och detta kommer att pågå under lång tid.

5 4 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län Västerbotten hör till de län som kommer att drabbas hårt men med någon fördröjning och med något mindre dramatiska konsekvenser än i många andra län. År 2010 ökade arbetskraften i länet med personer och ökningen bedöms för 2011 bli 650 personer samt för 2012 ytterligare 600 individer. Många bor i länet för att bedriva studier och är i arbetsför ålder men avser inte att arbeta mer än i blygsam omfattning. Arbetslösheten minskar under 2011 och 2012 Årsgenomsnittet för antalet personer som var arbetslösa eller deltog program med aktivitetsstöd blev år 2010 drygt och fjärde kvartalet blev siffran För år 2011 beräknas motsvarande siffror bli respektive Antalet personer utan arbete minskar snabbt för närvarande. För 2012 beräknas en fortsatt minskning men i långsammare takt. Årsgenomsnittet bedöms bli och för fjärde kvartalet knappt personer. Eventuella avvikelser kommer att bero på konjunkturutvecklingen samt på befolkningsförändringar. Utmaningar på länets arbetsmarknad Tillgodose arbetsgivarnas behov av kvalificerad arbetskraft i högkonjunktur. Säkerställa det långsiktiga behovet av arbetskraft i allmänhet och i framtidsbranscher som IT, energi, miljö och högteknologisk industri i synnerhet. Bevaka utvecklingen för utsatta grupper på arbetsmarknaden såsom ungdomar, utrikes födda, korttidsutbildade, äldre över 55 år samt personer med funktionsnedsättning som utgör hinder för arbete. Motverka regionala obalanser avseende möjligheten till försörjning genom eget arbete. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Efterfrågan på arbetskraft har ökat betydligt sedan hösten 2009 vilket har sin orsak i den förbättrade världskonjunkturen. För ett litet exportberoende land som Sverige är detta den enskilt viktigaste faktorn för ökad sysselsättning samtidigt som rationaliseringar och effektiviseringar är nödvändiga för att behålla eller förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden. Det senaste halvåret blev genomgående bättre än förväntat. Optimismen bland de intervjuade arbetsställena har dämpats för den närmaste sexmånadersperioden, i synnerhet när det gäller bygg- och anläggning, men förstärks därefter åter något under det sista halvåret av prognosperioden. Endast 23 av de 514 intervjuade företagen som har besvarat frågan denna vår bedömer att efterfrågan på produkter och tjänster kommer att minska på 6-12 månaders sikt och i tabell 1 nedan framgår hur bedömningarna skiljer sig mellan olika näringsgrenar. Den tydligaste höjningen av stämningsläget beräknas ske inom bygg- och anläggningsverksamheten samt inom tillverkningsindustrin. Under det senaste året har utvecklingen varit starkast inom den privata tjänstesektorn samt inom industrin. I båda sektorerna förväntas orderingången bli fortsatt god men avtar och ökningstakten försvagas något från en redan hög nivå. En genomgång av arbetsgivarnas bedömningar på 6 till 12 månaders sikt med start hösten 2001 visar att orderingången genomgående har bedömts bli bättre av omkring 45 procent av samtliga intervjuade företag 1. Undantag är hösten 2001, våren 2002, våren 2005 och våren 2008 då andelen stannade vid 30 procent. Den lägsta noteringen, 2,3 procent, avser hösten Det framstår i efterhand tydligt att företagen kände av att en nedgång nalkades men få, om någon, kunde ana styrkan i nedgången som dessbättre blev kortare än befarat. Genom- 1 En siffra som anger andelen som bedömer en fortsatt ökning minus andelen som bedömer att marknadsutsikterna leder till an försvagad orderingång.

6 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 5 snittet för de senaste tio vårprognoserna är 36,3 och för samtliga 20 observationer är genomsnittet 37,1. Generellt sett har optimismen bland företagen i Västerbottens län varit något mera begränsad än i riket under hela mätperioden och det gäller i synnerhet de senaste fyra mättillfällena. Som exempel kan nämnas att värdet för riket denna vår är 50,2 medan det för företagen i länet är 39,6. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning, procent. Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framåt Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser År 2007 var ett mycket bra år på länets arbetsmarknad med en stark ökning av antalet sysselsatta och med många nyanmälda lediga platser. Dock fanns då fortfarande ett tydligt inslag av dubbelräkning av vissa platser vilket gör att full jämförbarhet bakåt inte kan uppnås. Detta inslag är emellertid inte längre lika starkt vilket innebär att den uppgång med 12 procent under det första kvartalet 2011 jämfört med samma period förra året kan betraktas som tämligen säker. Den starkaste uppgången har skett inom den privata tjänstesektorn samt inom vård och omsorg. Bland yrken har den största uppgången ägt rum inom yrken med krav på kort högskoleutbildning medan antalet platser utan krav på yrkesutbildning har minskat. Bedömningen är att ökningen av antalet lediga platser kommer att avta samt att efterfrågan på specialister kommer att öka under prognosperioden och därefter samt att en fortsatt minskning av platser utan särskilda krav på yrkesutbildning kommer att ske. Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1993 till april Säsongsrensade och utjämnade värden. Västerbottens län Källa: Arbetsförmedlingen

7 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 6 Kapacitetsutnyttjande Vid varje prognostillfälle tillfrågas arbetsgivarna om hur mycket man kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan rekrytering av ytterligare personal blir aktuell. Fråga ställs även om vilken kompetens som blir aktuell att efterfråga. Huvudmotivet är att ge Arbetsförmedlingen en möjlighet till planering och framförhållning samt att ge arbetssökande information om utsikterna för olika yrken. I mån av behov kan arbetsmarknadsutbildning vara ett lämpligt alternativ. Denna vår svarar en knapp fjärdedel av företagen att man inte kan utöka produktionen över huvud taget utan att rekrytera och mer än två tredjedelar kan öka produktionen med högst 10 procent. Inom jord- och skogsbruk har nära häften av företagen svarat att man inte öka produktionen utan rekrytera och motsvarande siffra för bygg- och anläggningssektorn är 49,2 procent. Inom tillverkningsindustrin uppger knappt två tredjedelar av företagen att rekrytering kan bli aktuell inom kort. För samtliga företag kan behovet av ytterligare personal snabbt bli akut beroende på marknadsutvecklingen. Vårens totalsiffra, 64,9 procent, är något lägre än såväl våren som hösten 2010 och marginellt lägre än genomsnittet för de senaste 20 prognoserna, 65,6 procent. De högsta noteringarna avser våren 2005 med 73,8 procent och våren 2008 med 74 procent medan den lägsta noteringen gäller våren 2009 med 57,8 procent. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 48,4 38,7 9,7 3,2 0,0 Byggnadsverksamhet 49,2 38,5 3,1 3,1 6,2 Industri 16,0 48,7 22,7 9,2 3,4 Privata tjänster 15,2 42,2 20,3 13,1 9,3 Totalt 23,7 45,9 18,4 10,2 6,3 Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Av samtliga tillfrågade företag har 85 procent, 438 av 515, besvarat frågan om man har haft problem att hitta personal med önskad kompetens som kan orsaka produktionsbortfall vilket i så fall kan vara skadligt för hela samhällsekonomin. I tabellen redovisas andelen av svarande företag som har haft denna typ av problem under de senaste tre prognostillfällena. Som framgår ökar andelen snabbt till följd av det förbättrade konjunkturläget och nära en femtedel av de 421 arbetsställen som har besvarat frågan har haft problem att hitta lämplig personal. Tabell 3: Andel arbetsgivare som har angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk 16,2 8,3 9,7 Byggnadsverksamhet 21,7 36,5 29,2 Industri 11,2 23,5 19,8 Privata tjänster 13,4 14,5 21,1 Offentliga tjänster 23,3 28,3 25,0 Totalt 18,5 23,8 23,2 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Snabbast ökar problemen inom tillverkningsindustrin där marknadsutvecklingen har varit mycket stark men inom bygg- och anläggning finns de tydligaste problemen denna höst. Inom privata tjänster är spridningen stor mellan olika branscher där hotell- och restaurang har de minsta problemen och informationsteknologi har de största eller 17 procent.

8 Varsel Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 7 Efter historiskt sett mycket höga varseltal under åren 2008 och 2009 stannade antalet varsel för helåret 2010 vid knappt och för perioden januari till och med april i år har 261 personer berörts av varsel om uppsägning. Motsvarande siffra för samma period 2010 var 507 vilket innebär att en kraftig minskning kan noteras. Enligt det historiska mönstret skulle en stor andel av varsel under några år som följer en kraftig konjunkturnedgång drabba offentligt finansierad verksamhet. Detta gäller relativt sett även för innevarande år men antalet varslade personer är lågt så inga långtgående slutsatser kan dras. Knappt 40 procent av samtliga varsel härrör från offentlig verksamhet och nästan uteslutande från primärkommunerna. Inom privat sektor dominerar fortfarande tillverkningsindustrin, främst trävaruindustrin. Därnäst följer transportsektorn. Bedömningen är att antalet varsel om uppsägning kommer att förbli lågt under hela perioden till och med december 2012 under förutsättning att konjunkturutvecklingen följer det nuvarande mönstret. Antalet varslade inom offentlig verksamhet förväntas ligga kvar på samma nivå eller öka svagt. Orsaken är att det nya skatteutjämningssystemet kommer att försämra landstingets ekonomi under en följd av år. I bästa fall kan den förväntade personalminskningen ske genom att vakanser inte återbesätts. Sysselsättningen i länet Under förutsättning att den ekonomiska utvecklingen i världen fortsätter att förbättras i nuvarande omfattning beräknas sysselsättningen i Västerbottens län öka med personer från fjärde kvartalet 2010 till och med årsskiftet 2011/2012. Detta motsvarar en ökning med sammanlagt 2,4 procent till omkring personer. Av den totala ökningen under prognosperioden förväntas äga rum mellan fjärde kvartalet 2010 och samma kvartal En ökning av sysselsättningen med personer beräknas ske från fjärde kvartalet 2011 till och med motsvarande kvartal Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m. april) 261 Källa: Arbetsförmedlingen Näringsgrenar och yrken Under 2010 har tillverkningsindustrin av intervjusvaren att döma återhämtat en betydande del av den sysselsättning som gick förlorad i samband med den kraftiga nedgången före och under sommaren Den bästa utvecklingen under 2011 förväntas äga rum inom den privata tjänstesektorn men samtliga delar av den privata sektorn gör en positiv bedömning. Endast transportsektorn tror på en oförändrad sysselsättning under innevarande år men en viss ökning kan ändå komma att bli fallet på grund av förbättringen inom tillverkningsindustrin. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt

9 8 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län Inom Privata tjänster finns flera delbranscher som handel, finansiella tjänster, hotell och restaurang, information och kommunikation samt övriga tjänster. Inte minst bemanningsföretagen ser den närmaste framtiden an med stor tillförsikt. En uppgång väntar även inom bygg- och anläggningsverksamheten under 2011 men den blir, relativt sett, svagare än för tillverkningsindustrin. Även inom skogsbruket förväntas fler sysselsatta när konjunkturen nu förefaller ha vänt även för sågverken som har haft det trögare än flertalet andra branscher som återhämtade sig snabbt efter nedgången Totalt sett beräknas antalet sysselsatta inom privat sektor öka med personer från kvartal fyra 2010 till motsvarande kvartal i år. Inom offentlig verksamhet väntas antalet sysselsatta minska under året, såväl inom primärkommunerna som inom landstinget. Även inom statlig verksamhet bedöms antalet sysselsatta minska men underlaget denna gång är litet och bedömningen är något osäker. Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet beräknas minska med omkring personer i länet till och med fjärde kvartalet Den post i statistiken som benämns Okänd verksamhet beräknas förbli oförändrad omkring personer vilket ger en nettoökning med omkring sysselsatta under 2011 till i Västerbottens län i slutet av året. Under 2012 väntas antalet sysselsatta fortsätta öka men i något långsammare takt eller med omkring personer till fram till och med fjärde kvartalet nästa år. En ökning beräknas ske inom privata tjänster, främst IT och data, medan en fortsatt minskning av antalet sysselsatta beräknas ske inom offentlig verksamhet, främst landsting och kommuner. Jord- och skogsbruk Inom jord- och skogsbruket har det senaste halvåret varit tillfredsställande och förväntningarna från hösten 2010 har överträffats. Nettotalet 2 för den senaste sexmånadersperioden har ökat från 14,8 till 16,1. Förväntningarna förblir oförändrade inför vintersäsongen medan optimismen sjunker till i stort sett oförändrat inför slutet av prognosperioden då en stor majoritet av de tillfrågade arbetsställena bedömer att orderingången kommer att vara stabil. Lönsamheten inom jordbruket har förbättrats något på grund av att priset på råmjölk har höjts vid flera tillfällen, senast i april i år. Grisproduktionen har emellertid fortfarande en otillfredsställande lönsamhet. Nya EUdirektiv införs 2013 vilket bedöms förbättra situationen för svenska grisproducenter. Ett antal grisproducenter har emellertid valt att avveckla verksamhet då lönsamheten inte har förbättrats tillräckligt snabbt. Mycket höga krav ställs på producenter av griskött i Sverige vilket innebär höga exportpriser vilket i sin tur leder till sämre möjlighet till avsättning. Priserna på livsmedel stiger vilket beräknas leda till minskad försäljning totalt sett. Skogsbruket är mycket beroende av konjunkturen inom trävaruindustrin, som för närvarande inte är tillfredsställande men på väg att förbättras - samt inom pappers- och massaindustrin där situationen är betydligt bättre. Kompetenskraven för arbete inom skogsbruket ökar kontinuerligt till följd av teknikutvecklingen. Andelen nöjda skogsägare har dock aldrig tidigare varit högre enligt färska uppgifter. Svensk skog är till drygt hälften privatägd och två tredjedelar av skogsägarna i riket är nöjda med lönsamheten. I de nordliga länen uppgår andelen nöjda skogsägare till över 70 procent. Viss brist råder på avbytare med tillräcklig kompetens och situationen har gradvis försämrats sedan systemet med avbytare avvecklades. I första hand gäller bristen djurskötare. Industri Industrikonjunkturen har förstärkts kraftigt under 2010 på grund av den starka internationella konjunkturen där uppgången dock har mattas något under första kvartalet Teknikföretagen räknar med att det rör sig om en tillfällig utplaning. Risk bedöms fortfarande fin 2 Skillnaden mellan antalet företag som tror på en förbättring minus dem som som tror på en försämring.

10 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 9 nas för en betydande avmattning till följd av den finansiella oron, främst kring några av länderna med euron som gemensam valuta, vilket påverkar företagens benägenhet att anställa men i minskande grad. Därtill kommer effekterna av de betydande investeringar och rationaliseringar som har genomförts under konjunkturavmattningen. Avsikten är att minska behovet av att personal och att säkerställa att länets industriföretag kan fortsätta att konkurrera på exportmarknaden. Två större företagsnedläggningar i Umeå under 2011 påverkar utfallet negativt. I Skellefteå pågår en stor investering i en ny kaldo-ugn vilket ger 500 personer från entreprenadföretag arbete under uppförandefasen och omkring 40 varaktiga arbetstillfällen i produktionen beräknas bli resultatet av investeringen. Den tydligaste förbättringen märks inom verkstadsindustrin som redovisar en kraftig uppgång under det senaste halvåret. Fyra stora företag i Umeå-regionen fortsätter att öka antalet anställda men i långsammare takt. Optimismen är påtaglig för återstoden av 2011 samt för 2012 vilket beräknas leda till ytterligare fler sysselsatta då kapacitetsutnyttjandet för närvarande är högt. Drygt tre fjärdedelar av verkstadsföretagen kan öka produktionen med högst 10 procent innan rekryteringar bedöms bli nödvändiga. Under 2012 förväntas emellertid tillväxten bli svagare än i år vilket även gäller ekonomin som helhet. Bristen på insatsvaror är idag ett mindre problem för företagen inom tillverkningsindustrin sedan deras leverantörer nu har hunnit anpassa produktionstakten. I samband med återanställningar och nyrekryteringar sker en kompetensväxling så att arbetsstyrkans kvalifikationer bättre överensstämmer med den nya tekniken. En betydande andel av nya medarbetare hyrs, åtminstone inledningsvis, in via bemanningsföretag. Inslaget förfaller emellertid minska när företagen känner att konjunkturuppgången blir varaktig och svaren i vårens intervjuundersökning visar tydligt på en sådan utveckling. Klart fler än hälften av samtliga anställda inom Teknikföretagen är numera tjänstemän vilket är en konsekvens av att kompetenskraven successivt ökar. Detta ställer allt högre krav på god utbildning och arbetsinnehållet i de befattningar som ska besättas är ofta mycket kvalificerat och sådant att dessa betraktas som tjänstemän. Marknaden för sågade trävaror och annan trävaruindustri har varit synnerligen ansträngd under en längre tid men nu ser läget ut att ljusna med stigande optimism som följd. Situationen i Japan har haft viss betydelse för uppgången. Oklarhet råder om en eventuell företagsnedläggning i södra länsdelen vilket kan påverka antalet sysselsatta. I Lycksele finns en stor leverantör av träprodukter till IKEA och man avser att utöka arbetsstyrkan med omkring 100 personer då produktionen ökar när IKEA minskar antalet leverantörer. Den starka kronan uppges vara en av de viktigaste orsakerna till avsättningssvårigheterna inom trävaruindustrin. Massa- och pappersindustrin, som numera är av blygsam omfattning i länet, har haft en betydligt bättre situation och inget tyder på att läget skulle försämras under prognosperioden. För livsmedelsindustrin ser läget ut att förbättras och priserna i dagligvaruhandeln förväntas stiga. Detta beräknas emellertid leda till minskade försäljnings- och produktionsvolymer och det är sannolikt att takten och styrkan i en sådan reaktion hinner få effekt redan innan utgången av Gummi- och plastindustrin har haft svårigheter i likhet med all tillverkningsindustri men även här har utsikterna förbättrats tydligt under den senaste tremånadersperioden. En beslutad företagsnedläggning i norra länsdelen omvärderades och minskningen av antalet arbetstillfällen blir av allt att döma betydligt mindre än vad som ursprungligen var avsikten. I samma område finns verkstadsföretag med kvarstående problem medan elektronikindustrin har goda tider. I Malå har ett företag med sitt ursprung i Indien och Pakistan etablerat sig och är specialiserat på reparation av stora gummidäck, framför allt inom gruvindustrin och inom skogsbruket. Inom industrin råder brist på kvalificerade svetsare och ingenjörer medan överskottet på operatörer inom gummi- och plast kommer att öka till följd av minskad aktivitet i branschen i Västerbottens län.

11 10 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län Bygg- och anläggningsverksamhet Stora infrastrukturprojekt har pågått längs kusten under många år, till exempel byggandet av Botniabanan och uppförandet av ytterligare en stor byggnad vid universitetssjukhuset i Umeå. Det så kallade vägpaketet har nu kommit igång i mindre skala efter flera år av väntan. Byggstarter sker i etapper och hela projektet ska enligt planerna vara avslutat Husbyggandet har inte tagit fart som förväntat men en ökning av antalet påbörjade lägenheter har skett. Ytterligare byggstarter är önskvärda för att täcka det växande behovet. Mindre företag har klarat lågkonjunkturen bättre än större och ROT-avdraget har haft, och har fortfarande, stor betydelse för sysselsättningen. Inför valet hösten 2010, och den osäkerhet som spreds huruvida ROT-avdraget skulle bli kvar eller inte, genomfördes en stor volym byggnadsarbeten som omfattas av reglerna för avdraget vilket innebär att det för närvarande finns utrymme för ytterligare uppdrag inom området. I Tärnaby- /Hemavanområdet skall 24 nya områden uppföras och Lycksele byggs ett villaområde på Furuvik samt nya hyresfastigheter. Ett antal mindre företag har kunnat återta varsel på grund av arbeten som har varit nära kopplade till ROT-avdraget. Lärlingar, inte minst inom träområdet, har fortsatta problem att hitta platser för att få den erfarenhet som efterfrågas av arbetsgivare. Företag inom el och ventilation har en god marknad men även här finns fler lärlingar än det finns lämpliga platser. Plattläggning är ett specialområde som har, och har haft, god beläggning inte minst som en konsekvens av ROT-avdraget. Det samlade värdet av igångsatta projekt har under den senaste 12-månadersperioden nästan fördubblats och en tydlig koncentration finns till Umeå-regionen med 63 procent av de samlade investeringarna. Stora aktörer inom husbyggnad och lokaler är Umeå kommun, AB Bostaden och Baltic-gruppen medan Trafikverket dominerar på anläggningssidan. Därtill kommer andra stora aktörer som Akademiska Hus i Norr AB och Lappland Goldminers. Av större projekt kan nämnas uppförandet av ett större antal vindkraftverk på olika platser i länet, utbyggnad av produktionskapaciteten i Bolidens smältverk Rönnskär samt byggandet av en tunnel på den nya godsbangården i Umeå. Utbyggnaden av vindkraft i länet har skapat sysselsättning genom brytning av nya skogsbilvägar, genom gjutning av ett stort antal betongfundament och när det gäller distribution av den elektricitet som produceras. Därtill har marknaden för delar av servicesektorn förbättrats märkbart där aktiviteten inom vindkraft är som störst. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn är den näringsgren som, vid sidan av tillverkningsindustrin, har haft den starkaste utvecklingen i länet sedan första halvåret Under 2010 beräknas emellertid orderingången och sysselsättningen inte ha ökat lika starkt som förväntat. Optimismen har ökat betydligt för den närmaste sexmånadersperioden, såväl jämfört med i höstas som våren Nettotalen framgår av tabell 1 ovan och är 50 denna vår att jämföra med 45 för ett år sedan. För den kommande 12-månadersperioden är motsvarande siffror 53 respektive 48 vilket antyder att en viss osäkerhet råder om utvecklingen på sikt. Även 48 är en stark notering varför optimism kan vara en god beskrivning av läget. Inom detaljhandeln är optimismen stor och därtill befogad enligt senast tillgängliga uppgift. Såväl priserna som försäljningsvolymerna ökar trots den starka kronkursen men utbudet är stort och konkurrensen är hård. Det gäller inte minst området hemelektronik men även vitvaror och andra sällanköpsvaror. Det finns emellertid en risk att konsumenterna blir försiktigare till följd av den rådande oron inom eurozonen vilket snabbt skulle kunna leda till minskande försäljning och lönsamhet.

12 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 11 Livsmedelshandeln bedöms vara på väg neråt såväl när det gäller omsättningen som lönsamheten. En avgörande orsak är de stigande livsmedelspriserna där vi ännu inte har sett var den nya jämviktsnivån kommer att hamna. Frågan ges stort utrymme i media och utvecklingen kommer att ha betydelse för konsumenternas möjligheter att köpa andra varor utan att hushållens skulder kommer att öka ytterligare. I Umeå planeras för ytterligare utbyggnader och nyetableringar på de köpcentra som idag dominerar i kommunen. Inom området finansiella tjänster och företagstjänster, även benämnd uppdragssektorn, har utvecklingen varit mycket stark under 2010 och de goda tiderna förväntas hålla i sig. Inget av de 58 intervjuade företagen tror på en nedgång under det närmaste halvåret och nettotalet blir starka 58,6 att jämföra med 46,9 hösten 2010 och 42,6 för ett år sedan. För den kommande 12-månadersperioden sjunker nettotalet något till 53,4 och fortfarande tror inget av de intervjuade företagen på en minskning. Däremot anger något fler Oförändrat men då på en redan hög nivå. Motsvarande siffra var för hösten ,0 och förra våren var den 48,1. Den största optimismen råder för närvarande inom Information och kommunikation som omfattar företag inom IT, data och kommunikation som inte klassificeras som transporter utan som är av elektronisk natur. Drygt 81 procent, som även utgör nettotalet eftersom inget av de tillfrågade företagen rapporterar en minskning, av de tillfrågade företagen har haft en stigande orderingång under det senaste halvåret vilket från såväl hösten 2010 som förra våren då motsvarande siffra var något över 61 procent. De höga förväntningarna är fortsatt obrutna. För det närmaste halvåret är nettoandelen företag som förväntar sig en uppgång 75 procent. Hösten 2010 var siffran betydligt lägre och för ett år sedan var den drygt 61 procent. För den närmaste 12-månadersperioden förväntar sig företagen inom Information och kommunikation en ytterligare förbättrad orderingång. Företag inom hotell, restaurang, konferensanordnare och turism 3 är tydligt optimistiska inför framtiden och utgångsläget är gott. I Umeå planeras påbyggnad på två hotell för att öka kapaciteten och restaurangerna har gott om kunder. Konferensanläggningarna kände mer än många andra företag av den ekonomiska nedgången åren 2008 och 2009 men upplever nu ett tryck och en efterfrågan som sällan tidigare. I inlandet expanderar upplevelsenäringarna i Tärnaby-/Hemavanområdet kraftigt och nybyggnaden av stugor är omfattande. Antalet besökare från Norge, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Italien har ökat märkbart. I Malå har hotellen full beläggning till följd av utbyggnaden av vindkraften. Det råder en säsongsmässig brist på ordningsvakter i fjällvärlden och frågan är inte helt lätt att lösa med hänsyn till att ackreditering från Polismyndigheten krävs för att få arbeta som ordningsvakt. Transportnäringen är ofta svårbedömd när det gäller framtidsutsikterna eftersom den är beroende av situationen i flertalet branscher, inte minst tillverkningsindustrin och handeln. Omvandlingen av de stora centrallagren för livsmedel på området Klockarbäcken i Umeå innebär bland annat att stora delar av produkter avsedda för dagligvaruhandeln i allt väsentligt kommer att finnas i lastbilar på väg istället för i stora lagerlokaler. Detta bedöms öka behovet av transporter i någon utsträckning. Detsamma gäller för den utrustning som används av gruvindustrin i samband med projektering och uppstart av nya gruvor. Under 2008 och 2009 lades flera tilltänkta gruvprojekt i malpåse men när världsmarknadspriset på metaller nu åter tangerar rekordnivåer har många projekt åter blivit intressanta och antalet nya ansökningar om provborrning är mycket högt. Gruvor som öppnas och där alternativ till transport på lastbil saknas innebär sannolikt långsiktigt goda utsikter för transportföretagen. Det råder en uttalad brist på bergarbetare och utbildningar planeras. Två mässor som nyligen har hållits i Luleå och Sundsvall lockade många besökare och intresset för arbete inom gruvnäringen är mycket stort. Det långsiktiga behovet av ny- och ersättningsrekryteringar är betydande i hela Norrland. Den omfattande utbyggnaden av vindkraft i länet är till fördel för transportnäringen men när kraftverken väl är på plats och i drift kommer transporter att bli aktuella endast i samband 3 Även termen Upplevelsenäringarna används på företag verksamma inom detta segment.

13 12 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län med underhåll och renovering av anläggningarna. Bristen på vindkrafttekniker bedöms som akut och utbildningar bedrivs i syfte att avhjälpa delar av bristen. Industrielektriker genomgår kompetensutveckling till distributionselektriker för att den producerade elektriciteten ska kunna anslutas till stamnätet. Bemanningsföretagen har en tydligt förbättrad marknad i denna konjunkturuppgång jämfört med tidigare. Industriföretag och i synnerhet verkstadsföretag väljer i stor utsträckning att, i ett inledningsskede, utöka personalstyrkan genom att hyra in personal från bemanningsföretag. Detta gäller inte minst yrkesgrupper där svårighet råder att hitta personal med tillräcklig kompetens. Erfarenheten visar att flertalet företag senare väljer att anställa själva när man känner att efterfrågan blir varaktig och att man har hittat en person med önskad kompetens. För sysselsättningen inom hushållsnära tjänster har det så kallade RUT-avdraget haft stor betydelse. Offentliga tjänster Av svaren i vår intervjuundersökning framgår att landstinget räknar med ett minskat antal anställda såväl under 2011 som under En del av minskningen förklaras av strukturella förändringar till följd av förändrad lagstiftning. Ett antal av landstingets anställda kommer med stor sannolikhet att arbeta fortsätta arbeta inom sitt yrke men hos privata arbetsgivare. Därtill kommer effekterna av det nya skatteutjämningssystemet som innebär ett betydande intäktsbortfall för landstinget under en rad år framöver. Storleken på denna förändring låter sig dock ännu inte kvantifieras men hänsyn har tagits till förändringen såväl vid beräkningen av sysselsättningsförändringar som när det gäller efterfrågan på yrkesgrupper. Enligt senast tillgängliga uppgifter var antalet sysselsatta under år 2010 i genomsnitt endast marginellt högre än under året innan. Enligt svaren i vårens intervjuundersökning har antalet ökat mycket svagt under det senaste året men en minskning förutses såväl för innevarande år som för Bland primärkommunerna bedöms antalet sysselsatta komma att öka något inom barnomsorgen på orter där födelsetalen stiger samt inom vård- och omsorgssektorn. Minskningar förutses i varierande grad inom övriga kommunala verksamheter, i synnerhet inom gymnasieskolan men även inom vuxenutbildningen och grundskolan. Kommunernas bedömningar varierar betydligt vilket förefaller ha ett nära samband med den förväntade befolkningsutvecklingen. Nära 60 procent av länets 15 kommuner uppger övertalighet i relation till budget när det gäller gymnasieskolan och knappt hälften gör en liknande bedömning avseende grundskolan. Landstinget bedömer att antalet sysselsatta inom tandvården kommer att öka svagt medan minskningar förväntas inom såväl slutenvården som inom primärvården. Antalet statliga arbetsgivare som har intervjuats är för lågt för att bestämda slutsatser ska kunna redovisas men tendensen är att antalet statligt anställda fortsätter att minska. Samtidigt som övertalighet råder inom många delar av den offentligt finansierade verksamheten redovisas genomgående problem att rekrytera personal med önskad kompetens. Tydligast är problemen inom landstinget och staten men även inom gymnasie- och grundskolan uppger man att rekryteringsproblemen är betydande. En redovisning av brist- respektive överskottsyrken återfinns längre fram i rapporten men det råder en uttalad brist på läkare i allmänhet och på specialistläkare i synnerhet. Stor brist råder även på sjuksköterskor inom flera specialistområden. Elevunderlaget inom grundskolan minskar inte längre varför utsikterna för gruppen lärare har förbättrats något. Detta gäller i synnerhet förskollärare, lärare i moderna språk samt yrkeslärare.

14 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 13 Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Västerbottens län har länge varit mycket stark. Med få undantag har den totala befolkningen växt årligen sedan andra halvan av 1960-talet vilket väl sammanfaller med etableringen av Umeå Universitet. Dess roll som tillväxtmotor i regionen låter sig knappast överskattas. Under det senaste decenniet har antalet invånare ökat endast i begränsad omfattning eller med totalt personer vilket motsvarar knappt 450 individer per år. Mellan 2009 och 2010 blev ökningen i länet nästan identisk med året innan eller 735 personer till invånare och under perioden 1968 till och med 2010 ökade länets befolkning med individer motsvarande 591 personer per år. Ökningen av den totala befolkningen blev 1,8 procent och i åldersintervallet år blev ökningen 3,1 procent. I åldersintervallet år ökade antalet invånare med 598 personer eller 2,2 procent. Antalet i åldersgrupperna år minskade följaktligen marginellt mellan 2009 och Antalet personer över 65 år ökade med 135 motsvarande 6,2 procent, alltså betydligt kraftigare än ungdomsgruppen. Enligt den befolkningsprognos som Statistiska Centralbyrån publicerade med basår 2008 och med slutåret 2025 går länet nu av allt att döma in i en fas med betydligt långsammare befolkningsutveckling. För 2015 beräknas antalet invånare bli och antalet beräknas år 2025 bli Detta motsvarar en ökning under perioden från och med 2010 på personer eller 1,5 procent. Den genomsnittliga ökningen per år skulle bli 501 personer, alltså betydligt lägre än den årliga ökningen under perioden 1968 till och med Liksom tidigare är befolkningsförändringarna ojämnt fördelade över länets kommuner. Under den senaste tioårsperioden har länets befolkning ökat med personer medan Umeås befolkning har ökat med eller med knappt personer per år. Enligt den befolkningsprognos som Statistiska Centralbyrån publicerade 2008 riskerar befolkningstillväxten att avta betydligt även i Umeå under perioden fram till och med år Stor grupp utanför arbetskraften Av länets samlade befolkning år 2010 på omkring personer i åldersintervallet år, 323 individer färre än året innan, beräknas omkring stå till arbetsmarknadens förfogande ingå i arbetskraften. Det innebär att knappt individer i åldersgruppen står utanför arbetskraften vilket är en ökning med 400 personer jämfört med året innan. Orsakerna kan vara att man studerar, är sjuk eller förtidspensionerad, pensionerad av andra skäl eller tillhör gruppen övriga. Ytterligare ett alternativ är man av någon orsak väljer att inte arbeta om man har sin försörjning tryggad på annat sätt. Öppet arbetslösa och sökande i program I april 2009 var totalt personer arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Andelen programdeltagare uppgick till 38,4 procent. Samma månad 2010 var det totala antalet personer och andelen deltagare i program hade stigit till 51,6 procent. Ytterligare ett år senare omfattade gruppen personer och andelen programdeltagare hade ökat till 53,3 procent. Antalet personer som var antingen arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd var under fjärde kvartalet 2009 knappt personer i genomsnitt per månad. Motsvarande siffra för samma kvartal 2010 var Med en fortsatt minskning av antalet i denna grupp under 2011 beräknas antalet bli ytterligare omkring 940 personer lägre under sista kvartalet i år vilket skulle motsvara en minskning med 8 procent. Minskningen bedöms fortsätta under 2012 men i långsammare takt. Därtill bedöms utbudet av arbetskraft öka med omkring 650 personer under Genomsnittet för kvartal fyra beräknas

15 14 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län bli under personer, öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, men utfallet beror i hög grad på hur konjunkturen utvecklas. Liksom när det gäller sysselsättningen beräknas utvecklingen bli bäst vid kusten och svagare längre in i landet. Hittills har yngre män haft den bästa utvecklingen under 2010 och inledningen av 2011 till följd av förbättringen inom tillverkningsindustrin. Generellt bedöms yngre få den bästa utvecklingen även under resten av 2011 och under 2012 men då i högre grad komma även kvinnorna, främst till del till följd av en ökande sysselsättning inom den privata tjänstesektorn. Arbetslöshetens struktur Av tabell sju (7) framgår hur strukturen bland antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd kan skilja sig mellan olika kommuner, länet och riket. En jämförelse mellan situationen i länet under motsvarande period förra året redovisas. Det måste observeras att redovisningen sker på ett annat sätt denna gång jämfört med tidigare varför full jämförbarhet inte kan åstadkommas. Syftet med tabellen är att åskådliggöra strukturella skillnader samt att ge lokala aktörer ett underlag för att bedriva en verksamhet som ger önskat resultat. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av arbetskraften i respektive grupp, procent Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Utbildning Kvinnor Inrikesfödda Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Nordmaling 9,3 8,6 9,9 24,2 6,5 8,5 25,3 18,1 8,2 6,2 Bjurholm 7,1-8, , ,2 - Vindeln 7,6 7,3 7,9 17,4 5,2 6,8 21,9 12,5 8,0 - Robertsfors 7,4 5,8 8,6 16,8 5,6 6,5 24,4 12,9 7,2 4,8 Norsjö 12,0 12,1 11,9 29,9 7,9 9,8 64,7 25,1 10,3 8,5 Malå 8,8 9,5 8,3 22,3-7,3-19,3 7,4 - Storuman 9,1 7,2 10,7 22,3 9,9 8,9-16,9 9,2 - Sorsele 8,8 8,0 9,6 23,0-6,0 56,5 23,7 6,8 - Dorotea 8,9 7,0 10,3 18,8 9,4 7,5-19,8 7,7 - Vännäs 7,4 6,9 7,9 24,1-6,7 24,1 11,6 8,3 4,4 Vilhelmina 13,9 11,4 15,9 29,7 9,6 12,7 47,8 28,4 13,6 6,0 Åsele 12,4 10,4 14,1 20,8 11,4 11,5-24,8 11,2 - Umeå 7,7 6,7 8,7 18,1 4,4 6,8 17,4 18,5 8,9 5,1 Lycksele 10,2 9,6 10,9 22,4 7,9 9,0 30,3 25,2 9,6 5,9 Skellefteå 10,1 9,0 11,1 25,9 7,3 8,9 33,0 20,8 10,7 5,6 Länet ifjol 10,4 8,6 12,1 23,8 6,8 9,5 24,6 20,6 11,5 6,2 Länet 8,9 7,8 9,8 21,4 6,1 7,8 23,3 19,5 9,5 5,3 Riket 8,7 8,4 8,9 18,5 6,8 6,8 20,0 18,6 8,5 5,3 Källa: Arbetsförmedlingen; -= ingen uppgift tillgänglig (ej möjligt att mäta) Andelen personer år utan arbete var, vid mättillfället månadsskiftet mars/april i år, högst i Vilhelmina, Åsele och Norsjö. Dessa kommuner har, liksom även Lycksele och Skellefteå, en näringsstruktur som innebär att konjunktursvängningar märks betydligt mera än för länet som helhet. Situationen är på väg att förbättras men andelen utan arbete har länge varit hög i såväl Vilhelmina som Åsele. Noteringar för länet visar tydligt på den förbättring som har ägt rum under det senaste året och skillnaden mellan länet och riket var i detta avseende inte stor. Det totala antalet inskrivna utan arbete vid länets arbetsförmedlingar var i slutet av april personer vilket är färre än vid samma tidpunkt 2010.

16 Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 15 Den senaste konjunkturnedgången drabbade Norsjö kommun allra hårdast vilket även kan utläsas av att andelen kvinnor utan arbete var klart högst i Norsjö följt av Vilhelmina. I Norsjö finns ett antal konjunkturkänsliga industriföretag som, när en nedgång kommer, drabbas av minskad sysselsättning vilket leder till minskade kommunala skatteintäkter. För en liten kommun innebär det krav på att den kommunalt finansierade verksamheten ska spara pengar. Offentlig verksamhet sysselsätter fler kvinnor än män och detta visar sig med viss fördröjning i statistiken. Fördröjningen förefaller därtill vara större vid en uppgång än vid en nedgång. En positiv notering är att andelen kvinnor utan arbete har minskat betydligt i länet sedan förra året samt att den vid mättillfället var lägre än i riket. Antalet inskrivna kvinnor utan arbete var vid utgången av april månad vilket är 425 färre än för ett år sedan. Andelen kvinnor av hela gruppen utan arbete var i slutet av mars 41 procent. Eftersom män ofta arbetar inom konkurrensutsatt verksamhet som drivs i privat regi återspeglas detta tydligt i verksamhetsstatistiken. Andelen män utan arbete var högst i Vilhelmina följt av Åsele och Norsjö. De lägsta noteringarna avser flera av Umeås kranskommuner som på grund av närheten till Umeå har en god arbetsmarknad och därmed låg arbetslöshet. Nordmaling utgör ett tydligt undantag. Enligt senast tillgängliga uppgift var män inskrivna utan arbete vilket är knappt färre än för ett år sedan. Andelen unga i åldrarna år är fortfarande mycket hög men den genomsnittliga tiden i arbetslöshet är lägre för ungdomarna än för gruppen som helhet vilket gör situationen något mindre dyster. Den svåra situationen som ännu råder på arbetsmarknaden i Norsjö kommun syns tydligt för ungdomar då nära 30 procent är registrerade utan arbete på Arbetsförmedlingen. Ingen omedelbar ljusning förefaller heller vara i sikte trots närheten till Skellefteå där situationen är nästan lika allvarlig som i Norsjö och Vilhelmina men trots allt något bättre. För Bjurholm är underlaget för litet för att redovisas och den lägsta noteringen avser Vindeln där andelen ungdomar utan arbete ändå uppgår till höga 17,4 procent. Antalet inskrivna ungdomar var vid utgången av april månad varav nära två tredjedelar unga män. Andelen unga utan arbete av hela gruppen var vid slutet av mars månad knappt 30 procent. För gruppen äldre, 55 år och uppåt, ligger andelarna genomgående avsevärt lägre än för gruppen som helhet och i synnerhet jämfört med gruppen ungdomar. Situationen har förbättrats även för denna grupp under det senaste året och antalet inskrivna i gruppen var vid utgången av april månad personer vilket är 120 färre, motsvarande knappt sex procent, än vid utgången av april Två tredjedelar av antalet inskrivna är män. Andelen svenskfödda utan arbete är genomgående avsevärt lägre än för utrikes födda och det önskvärda i att öka såväl arbetskraftsdeltagandet som andelen sysselsatta bland utrikesfödda kan inte överbetonas. För länet som helhet minskade andelen inrikes födda utan arbete från 9,5 till 7,8 procent eller med 1,7 procentenheter från utgången av mars 2010 till samma tidpunkt i år. För utrikes födda noteras också en förbättring men endast med 1,3 procentenheter från 24,6 till 23,3 procent. Allt talar för nödvändigheten av att insatser för kompetensutveckling när det gäller arbetskraften som helhet men för utrikes födda utan arbete i synnerhet är en god samhällsekonomisk investering. Andelen utrikes födda utan arbete var vid utgången av mars i år 18 procent av samtliga utan arbete. Noteringar för flertalet av länets kommuner framgår av tabell 7 men här måste betonas att, i synnerhet, små kommuner som tar emot nyanlända flyktingar med automatik drabbas av en mycket hög notering som inte är helt rättvis med hänsyn till inflödet och en begränsad arbetsmarknad, såväl yrkesmässigt som när det gäller antalet rekryteringar. Andelen utan arbete är betydligt högre för personer med högst grundskola som utbildningsbakgrund än för grupper med examen från gymnasium eller högskola. En viktig förklaring till detta förhållande är att kompetenskraven på arbetsmarknaden kontinuerligt skärps men också att många idag inte lyckas fullfölja sina studier med godkända betyg. För en stor majoritet av de rekryteringar som genomförs är en godkänd gymnasieutbildning det lägsta krav som ställs. Det ger dessutom tillträde till högre utbildning vilket blir allt viktigare på framtidens arbetsmarknad. För personer med högst grundskoleutbildning var andelen utan arbete vid utgången av mars månad 19,5 procent vilket är endast något lägre än de 20,6 procent som noterades ett år tidigare. Det har följaktligen varit svårare för personer med denna utbildningsbakgrund att få del