Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter. Västernorrland

Transkript

1 Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter Västernorrland 2011

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 7 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 7 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 9 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER...10 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...12 YRKESBAROMETER...13

3 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 3 Sammanfattning Konjunkturen har återhämtat sig snabbt efter det stora fallet andra halvåret Den svenska ekonomin växer mycket snabbt men långsammare Problem finns emellertid i vår omvärld. Flera länder i euro-zonen har betydande problem och tillväxten i USA har ännu inte kommit igång trots massiva stimulanser från den amerikanska riksbanken. Det finns därför anledning till uppmärksamhet då Sverige är mycket beroende av att exportera till många av dessa länder. Västernorrlands län gick in i lågkonjunkturen senare än flertalet län men förefaller också återhämta sig saktare. Länets näringslivsstruktur ändras successivt när tung industri effektiviseras och sysselsätter allt färre. Tillverkningsindustrin sysselsatte 1995 drygt personer eller 18,3 procent av samtliga sysselsatta. För närvarande beräknas personer eller knappt 15 procent av arbeta inom näringen. Det totala antalet sysselsatta har alltså minskat något under perioden. Allt fler arbetar inom utbildning och forskning. År 1995 uppgick antalet sysselsatta till personer motsvarande drygt sju (7) procent inom denna sektor. År beräknas fler än eller knappt 12 procent av samtliga arbeta inom detta område. Antalet sysselsatta växer även inom finans- och uppdragssektorn. År 1995 uppgick antalet till medan siffran för innevarande år beräknas ligga omkring personer. Västernorrlands län ligger något efter flertalet andra län och riksgenomsnittet när det gäller konjunkturutvecklingen. Länets näringslivsstruktur genomgår en långsam förvandling och bilden av Västernorrland som ett utpräglat industrilän kommer successivt att förändras. Många företag ligger långt framme när det gäller en fortsatt effektivisering av produktionen och därmed god internationell konkurrenskraft. En forstatt minskning av antalet sysselsatta med 100 personer beräknas ske under vilket hämtas tillbaka under Stabilitet kännetecknar länet under prognosperioden. Bygg- och anläggningssektorn beräknas ha en jämn beläggning utan större förändringar av antalet sysselsatta. Anläggningsföretagen har länge haft god beläggning och fortfarande finns pågående objekt. Husbyggandet kan inte påräkna någon betydande volymökning men mindre och medelstora byggföretag har god beläggning, inte minst på grund av ROTavdraget. Totalt beräknas antalet sysselsatta vara oförändrat vid utgången av år 2011 jämfört med två år tidigare. Den privata tjänstesektorn beräknas få den bästa utvecklingen under perioden. Den generationsväxling på arbetsmarknaden som för närvarande pågår i hela västvärlden kommer att skapa betydande problem även i Västernorrlands län men kan mildras om en omfattande samverkan för kompetensöverföring mellan personer som lämnar och tillträder arbetsmarknaden kan ske på ett systematiskt sätt. Antalet sysselsatta minskar men ökar åter Antalet sysselsatta totalt i länet beräknas minska med 100 personer under till och öka med samma antal under 2011 till under fjärde kvartalet nästa år. Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin beräknas fortsätta minska något eller med 250 personer motsvarande 1,5 procent under. Orsaken är att efterfrågan ännu inte har kommit länets företag till del i tillräcklig omfattning samt att nedgången inte drabbade länet lika hårt som flera andra län. Dessutom pågår en fortsatt effektivisering av produktionen som minskar personalbehovet vid en given produktionsnivå. Inom den privata tjänstesektorn beräknas sysselsättningen öka och totalt uppgå till 650 personer under de två åren. Drygt hälften av ökningen faller på innevarande år. Drygt hälften av ökningen beräknas ske inom finans- och uppdragssektorn och inom information och kommunikation beräknas ökningen uppgå till totalt 200 personer.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län Arbetskraften ökar - fortfarande Den största utmaningen hittills på länets arbetsmarknad är den stora avtappningen av arbetskraft som äger rum till följd av de höga födelsetalen på 1940-talet. Många lämnar arbetslivet av åldersskäl medan betydlig färre gör sitt inträde och detta kommer att pågå under lång tid. Västernorrland hör till de fyra län som kommer att drabbas hårdast. För år beräknas en ökning av arbetskraften i länet med knappt 400 personer till följd av fler arbetslösa. År 2011 beräknas antalet personer i arbetskraften börja minska och detta kommer att pågå under många år. Nästa år blir minskningen omkring 400 personer. Arbetslösheten ökar under Årsgenomsnittet för antalet personer som var arbetslösa eller deltog program med aktivitetsstöd blev år 2009 knappt För år beräknas motsvarande siffra bli drygt och antalet i gruppen bedöms för fjärde kvartalet i år bli 500 personer fler då antalet arbetslösa ännu inte har börjat minska i länet. För 2011 beräknas årsgenomsnittet till personer men minskningstakten bedöms successivt avta under loppet av året. Eventuella avvikelser kommer att bero på konjunkturutvecklingen samt på nettoeffekten av in- och utflyttande. Utmaningar på länets arbetsmarknad Motverka alltför stora minskningar av arbetskraften under de närmaste 15 åren. Så långt som möjligt motverka den regionala obalans som finns i befolkningen samt när det gäller möjligheten till försörjning genom eget arbete. Fortsatt och stärkt prioritering av personer med funktionsnedsättning samt av utrikes födda när det gäller möjligheten till arbete. Förbättra möjligheten för ungdomar under 25 år att få arbete och förbättra möjligheterna för äldre att delta i arbetslivet längre än idag. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Efterfrågan på arbetskraft har ökat betydligt sedan hösten 2009 vilket har sin orsak i den förbättrade världskonjunkturen. Under de senaste månaderna har ökningen emellertid avtagit. För ett litet exportberoende land som Sverige är detta den enskilt viktigaste faktorn för ökad sysselsättning samtidigt som rationaliseringar och effektiviseringar, och därmed ett minskande personalbehov, är nödvändiga för att bibehålla eller förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden. Det senaste halvåret blev genomgående bättre än förväntat. Optimismen bland de intervjuade arbetsställena har dämpats för den närmaste sexmånadersperioden, i synnerhet när det gäller bygg- och anläggning och transportsektorn, men förstärks därefter åter något under det sista halvåret av prognosperioden. Endast 20 av de 434 intervjuade företagen som har besvarat frågan denna höst bedömer att efterfrågan på produkter och tjänster kommer att minska på 6-12 månaders sikt och i tabell 1 nedan framgår hur bedömningarna skiljer sig mellan olika näringsgrenar. Den tydligaste höjningen av stämningsläget beräknas ske inom jord- och skogsbruket samt inom bygg- och anläggningsverksamheten och tillverkningsindustrin. Under det senaste året har utvecklingen varit starkast inom industrin samt inom den privata tjänstesektorn. I båda sektorerna förväntas orderingången bli fortsatt god men avtar något och ökningstakten försvagas från en redan god nivå.

5 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 5 Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning, procent. Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framåt Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser År 2007 var ett mycket bra år på länets arbetsmarknad med en stark ökning av antalet sysselsatta och med nyanmälda lediga platser. Dock fanns då fortfarande ett inslag av dubbelräkning av vissa platser vilket gör att full jämförbarhet bakåt inte kan uppnås. Detta är emellertid inte längre fallet vilket innebär att den uppgång med 26 procent under de första tio månaderna av jämfört med samma period förra året kan betraktas som säkerställd. Den starkaste uppgången har skett inom finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom handeln. 1 Uppgången har emellertid dämpats och antalet nya platser var något lägre i oktober detta jämfört med samma månad Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till och med oktober. Säsongsoch trendrensade värden Källa: Arbetsförmedlingen 1 Här bör påpekas att statistiken avseende lediga platser avser SNI Tidigare år SNI 2002.

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län Kapacitetsutnyttjande Vid varje prognostillfälle tillfrågas arbetsgivarna om hur mycket man kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan rekrytering av ytterligare personal blir aktuell. Fråga ställs även om vilken kompetens som blir aktuell att efterfråga. Denna höst svarar en femtedel av företagen att man inte kan utöka produktionen utan att rekrytera. Inom jord- och skogsbruk har två tredjedelar av företagen svarat att man inte öka produktionen mer än högst tio (10) procent utan att rekrytera och motsvarande siffra för bygg- och anläggningssektorn är 68 procent. Inom tillverkningsindustrin uppger tio (10) procent av företagen att rekrytering kan bli aktuell inom kort tid. För samtliga företag kan behovet av ytterligare personal komma att bli akut beroende på marknadsutvecklingen. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andelen av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka o procent, 1-10 procent o.s.v. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Av samtliga tillfrågade företag har 87 procent valt att besvara frågan om man har haft problem att hitta personal med önskad kompetens vilket kan orsaka produktionsbortfall och i så fall vara skadligt för hela samhällsekonomin. I tabellen redovisas andelen av svarande företag som har haft denna typ av problem under de senaste tre prognostillfällena. Som framgår ökar nu andelen snabbt till följd av det förbättrade konjunkturläget och drygt en femtedel av de 379 arbetsställen som har besvarat frågan har haft problem att hitta lämplig personal. Snabbast ökar problemen inom tillverkningsindustrin där marknadsutvecklingen har varit mycket stark men inom bygg- och anläggning finns de tydligaste problemen denna höst. Inom privata tjänster är spridningen stor mellan olika branscher där hotell- och restaurang har de minsta problemen och informationsteknologi har de största eller 67 procent av svarande arbetsställen. Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

7 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 7 Varsel Efter historiskt sett mycket höga varseltal under åren 2008 och 2009 ser antalet varsel för helåret ut att stanna i intervallet till om antalen för november och december blir som genomsnittet för årets första tio månader. Enligt det historiska mönstret skulle en stor andel av varsel under ett år som följer en kraftig konjunkturnedgång drabba offentligt finansierad verksamhet. Detta gäller i hög grad för innevarande år då 46 procent av antalet hittills varslade personer har arbetat inom offentlig verksamhet, främst landstinget i Västernorrlands län. Inom privat sektor dominerar fortfarande tillverkningsindustrin, främst verkstadsindustrin. Därnäst följer byggsektorn och företag inom handeln. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m oktober) Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet Under förutsättning att den ekonomiska utvecklingen i världen fortsätter att förbättras i nuvarande omfattning beräknas det totala antalet sysselsatta i Västernorrlands län vara identiskt fjärde kvartalet 2009 och samma kvartal 2011 eller omkring personer. Av den totala förändringen under prognosperioden förväntas en minskning med 100 personer, motsvarande 0,1 procent, äga rum mellan fjärde kvartalet 2009 och samma kvartal. En ökning av sysselsättningen med 100 personer beräknas ske från fjärde kvartalet till och med motsvarande kvartal Näringsgrenar och yrken Den bästa utvecklingen förväntas inom den privata tjänstesektorn där en total ökning med omkring 650 personer, motsvarande 1,5 procent, beräknas ske. Huvuddelen, 450 personer eller en ökning med 3,3 procent, bedöms tillfalla finans- och uppdragssektorn som då kommer att ha sysselsatta. Inte minst bemanningsföretagen ser den närmaste framtiden an med tillförsikt. Företag inom information och kommunikation beräknas öka antalet sysselsatta med 200 personer eller två (2) procent till I övrigt bedöms endast marginella förändring av antalet sysselsatta ske inom den privata tjänstesektorn. För bygg- och anläggningssektorn bedöms antalet sysselsatta öka svagt under perioden till personer medan antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin beräknas minska med 300 personer. Förändringen bedöms i dess helhet ske inom sektorn övrig industri medan antalet sysselsatta inom verkstadsindustrin bedöms förbli oförändrat under perioden. Inom offentlig verksamhet bedöms antalet sysselsatta fortsätta att minska i långsam takt under prognosperioden. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Kvartal jämfört med året innan. Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Totalt, antal

8 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 8 Jord- och skogsbruk Utvecklingen inom jord- och skogsbruket har det senaste halvåret varit tillfredsställande och förväntningarna har infriats. En mindre förändring noteras inför vintersäsongen då något fler tror på en sämre utveckling men även något fler är mera förväntansfulla. Optimismen ökar kraftigt mot slutet av prognosperioden då inget av de tillfrågade arbetsställena bedömer att orderingången kommer att minska. Lönsamheten inom jordbruket har förbättrats något på grund av att priset på råmjölk har höjts vid flera tillfällen under året. Grisproduktionen har emellertid fortfarande en otillfredsställande lönsamhet. Nya EUdirektiv införs 2013 vilket bedöms förbättra situationen för svenska grisproducenter. Skogsbruket är mycket beroende av konjunkturen inom trävaruindustrin, som för närvarande inte är tillfredsställande, samt inom pappers- och massaindustrin där situationen är desto bättre. Andelen nöjda skogsägare har dock aldrig tidigare varit högre enligt färska uppgifter. Svensk skog är till drygt hälften privatägd och två tredjedelar av skogsägarna är nöjda med lönsamheten. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket har minskat gradvis under en längre tid men förefaller nu ha stabiliserats kring nivån personer och ingen betydande förändring förefaller vara i sikte fram till slutet av år Industri Industrikonjunkturen har förstärkts kraftigt under på grund av den starka internationella konjunkturen där uppgången dock har mattas något under andra halvåret. Risk finns för en betydande avmattning till följd av den finansiella oron vilket påverkar företagens benägenhet att anställa. Därtill kommer effekterna av de investeringar och rationaliseringar som har genomförts under konjunkturavmattningen. Avsikten är att minska behovet av att personal och att säkerställa att länets industriföretagen kan fortsätta att konkurrera på exportmarknaden. Omkring personer arbetar inom tillverkningsindustrin vilket är betydligt färre än för två år sedan och färre än år Antalet bedöms inte öka till tidigare nivåer på grund av att företag har avvecklats men också på grund av omfattande investeringar och rationaliseringar av produktionen. Inom verkstadsindustrin märks ännu inte samma förbättring och optimism i länet som i riket som helhet. Kapacitetsutnyttjandet är otillfredsställande och produktionen kan öka betydligt innan rekryteringar bedöms bli nödvändiga. Under 2011 förväntas dessutom tillväxten ske i lägre takt än i år vilket gäller ekonomin som helhet. Brist på insatsvaror är idag ett problem för ett vissa företag inom tillverkningsindustrin, inte minst bland verkstadföretag. Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin i länet bedöms minska med 300 personer till mellan kvartal 4 år 2009 och samma kvartal Huvuddelen av ökningen, omkring 250 personer, kommer att ske under loppet av år. Verkstadsindustrin beräknas stå för hela minskningen och sysselsätta personer vid utgången av år Drygt hälften av samtliga anställda inom teknikföretagen är tjänstemän vilket är en konsekvens av att kompetenskraven gradvis ökar. Detta ställer allt högre krav på god utbildning och arbetsinnehållet i de befattningar som ska besättas är ofta sådant att dessa betraktas som tjänstemän. Marknaden för sågade trävaror och annan trävaruindustri har varit ansträngd under en tid men nu ser läget ut att ljusna med stigande optimism som följd. Massa- och pappersindustrin har haft en betydligt bättre situation och inget tyder på att läget skulle försämras under prognosperioden. Antalet sysselsatta bedöms öka något inom trävaruindustrin under För livsmedelsindustrin ser läget ut att förbättras och priserna i dagligvaruhandeln förväntas stiga. Detta kan komma att leda till minskade produktionsvolymer men det är osäkert om takten och styrkan i en sådan reaktion hinner få effekt innan utgången av Bygg- och anläggningsverksamhet Antalet sysselsatta inom den samlade byggoch anläggningssektorn beräknas för närvarande uppgå till omkring personer i länet men kan öka svagt fram till slutet av prognosperioden beroende på konjunkturutvecklingen och politiska beslut. Stora infrastrukturprojekt har pågått längs kusten under flera år, till exempel byggandet av Botniabanan. En bro skall byggas över Sundsvallsfjärden men byggstart sker senare än ursprungli-

9 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 9 gen planerat och en betydande del av planerings- och upphandlingsarbetet återstår. Husbyggandet i form av antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus har ännu inte tagit fart i länet. Mindre byggföretag har klarat lågkonjunkturen bättre än större och ROT-avdraget har haft stor betydelse för sysselsättningen. Ett antal mindre företag har kunnat återta varsel på grund av arbeten som har varit kopplade till ROT-avdraget. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn är den näringsgren som har haft den starkaste utvecklingen i länet sedan första halvåret Total beräknas näringen sysselsätta personer i länet varav inom handeln, inom finans- och uppdragssektorn, inom information och kommunikation och personer inom hotell, restaurang samt övriga privata tjänster. För sysselsättningen inom hushållsnära tjänster har det s.k. RUT-avdraget haft stor betydelse. Offentliga tjänster Av svaren i vår intervjuundersökning framgår att länets kommuner och landstinget räknar med ett minskat antal anställda under En del av minskningen förklaras av strukturella förändringar till följd av förändrad lagstiftning. Ett antal av landstingets anställda kommer med stor sannolikhet att arbeta fortsätta arbeta inom sitt yrke men hos privata arbetsgivare. Storleken på denna förändring låter sig dock ännu inte kvantifieras men hänsyn har tagits till förändringen såväl vid beräkningen av sysselsättningsförändringar som när det gäller efterfrågan på yrkesgrupper. Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Västernorrlands län har länge varit negativ. Med få undantag har den totala befolkningen minskat årligen sedan andra halvan av 1960-talet då antalet invånare uppgick till drygt personer. Efter mycket stora minskningar under åren 1995 till och med 2001 var antalet år 2009 nere i något fler än personer. Enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos från år 2008 skulle länet år 2025 komma att ha invånare. En minskning med personer eller, i genomsnitt, omkring 470 personer per år under 56 år. Den kraftigaste minskningen ägde rum 1999 då länet tappade invånare medan den senaste tioårsperioden har inneburit en minskning med omkring 625 personer per år. Enligt den prognos som har använts skulle befolkningen i länet komma att minska med 300 personer årligen från och med innevarande år till och med Under det senaste decenniet har antalet invånare minskat med totalt personer vilket motsvarar 625 individer per år. Mellan 2008 och 2009 blev minskningen 330 personer till invånare och under perioden 1968 till och med 2009 minskade länets befolkning med individer motsvarande 650 personer per år. Enligt den befolkningsprognos som Statistiska Centralbyrån publicerade med basår 2008 och med slutåret 2025 dämpas av allt att döma de minskningar av invånarantalet som har drabbat länet. För beräknas antalet invånare bli och antalet beräknas år 2025 bli Detta motsvarar en minskning under perioden på drygt personer eller 1,9 procent. Genomsnittet per år skulle bli 301 personer, alltså betydligt lägre än den årliga minskningen under perioden 1968 till och med Liksom tidigare är befolkningsförändringarna ojämnt fördelade över länets kommuner. Under den senaste tioårsperioden har länets befolkning minskat med personer medan Sundsvalls befolkning har ökat med eller med drygt 200 personer per år. För övriga kommuner noteras genomgående minskningar med Örnsköldsvik som det enda undantaget. Där ökade antalet invånare under perioden med 64 personer eller med i genomsnitt fyra (4) personer per år.

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län Stor grupp utanför arbetskraften Av länets samlade befolkning år på omkring personer i åldersintervallet år beräknas stå till arbetsmarknadens förfogande ingå i arbetskraften. Det innebär att knappt individer i åldersgruppen står utanför arbetskraften. Orsakerna kan vara att man studerar (gällde ca 33 procent av samtliga i riket utanför arbetskraften kvartal ), är sjuk eller förtidspensionerad (20 procent), pensionerad av andra skäl (33 procent) eller tillhör gruppen övriga (10 procent). Ytterligare ett alternativ är man av någon orsak väljer att inte arbeta om man har sin försörjning tryggad på annat sätt. Ohälsa I december månad år 2006 hade något färre än invånare i Västernorrland sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Antalet har därefter minskat kontinuerligt och uppgick vid årsskiftet 2009/ till Under årets första nio månader har minskningen fortsatt i samtliga åldersgrupper utom för personer Arbetslöshet och programinsatser I oktober 2007 var totalt personer i Västernorrland arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Andelen programdeltagare uppgick till 28,3 procent. Samma månad 2008 var antalet personer och andelen deltagare i program hade ökat till 34,2 procent. Ytterligare ett år senare omfattade gruppen personer och andelen programdeltagare hade ökat till 38,7 procent och vid utgången av oktober i år hade antalet personer ökat till medan andelen deltagare i program hade ökat till drygt 50 procent. Tabell 6:Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Arbetslösa inklusive program med aktivitetsstöd Antal Differens % 2009 kv kv ,6% 2011 kv ,5% Antalet personer som är antingen arbetslösa eller deltar i program med aktivitetsstöd var under fjärde kvartalet 2009 knappt personer i genomsnitt per år där antalet har ökat och i åldersgruppen där det är oförändrat. Det totala antalet personer med denna form av ersättning uppgick vid utgången av det tredje kvartalet till drygt personer vilket är en minskning med personer motsvarande 13 procent sedan slutet av Under perioden har länets befolkning minskat med 760 personer eller 0,3 procent. Totalt beräknas omkring 460 personer lämna sjukförsäkringen på grund av tidsbegränsning i länet under Utbildning Det totala antalet personer i utbildning stiger alltid under konjunkturnedgångar men det exakta antalet i utbildning låter sig inte lätt fastställas med hänsyn till antalet huvudmän. Antalet högskolenybörjare från Västernorrlands län uppgick höstterminerna 2007, 2008 och 2009 till 1 177, respektive personer. Det totala antalet deltagare i kommunal vuxenutbildning ökade med 12 procent från hösten 2008 till personer hösten månad. Med en fortsatt ökning av antalet i denna grupp under de två sista månaderna beräknas antalet bli eller knappt 500 personer högre under sista kvartalet i år vilket skulle motsvara en ökning med 3,6 procent. Ökningen bedöms fortsätta under första halvåret 2011 men i betydligt långsammare takt för att därefter övergå i en minskning. Därtill bedöms utbudet av arbetskraft minska med 400 personer under Genomsnittet för kvartal fyra 2011 beräknas bli drygt personer men utfallet beror i hög grad på hur konjunkturen utvecklas. Liksom när det gäller sysselsättningen beräknas utvecklingen bli bäst vid kusten och svagare längre in i landet. Hittills har yngre män haft den bästa utvecklingen under. Generellt bedöms yngre få den bästa utvecklingen även under 2011 men då i högre grad komma även kvinnorna till del till följd av en ökande sysselsättning inom den privata tjänstesektorn.

11 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 11 Arbetslöshetens struktur Av tabell sju (7) framgår hur olika strukturen bland antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd kan skilja sig mellan olika kommuner, länet och riket. En jämförelse mellan situationen i länet under motsvarande period förra året redovisas. Andelen män av den samlade gruppen var vid utgången av oktober högst i Härnösand med drygt 57 procent medan den var lägst i Ånge med 48 procent. Siffran för hela länet var drygt 54 procent medan den för ett år sedan var två (2) procentenheter högre. I riket var andelen män i oktober 53 procent. Den största andelen ungdomar år noteras för Ånge där gruppen utgör knappt 30 procent av samtliga. Lägst är andelen i Kramfors med drygt 25 procent. Andelen i länet uppgår till drygt 27 procent vilket är en ökning med 2 procentenheter sedan oktober Siffran för riket som helhet är drygt 24 procent. Andelen över 55 år är högst i Kramfors med knappt 23 procent och lägst i Sundsvall med under något över 14 procent. För Västernorrlands län var siffran vid utgången av oktober 16 procent vilket är en liten ökning jämfört med förra året medan andelen i riket var 15 procent. Kramfors är den kommun som redovisar den största andelen funktionshindrade som där uppgår till 22 procent. Den lägsta andelen i länet återfinns i Timrå med 10 procent följt av Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik. För länet uppgår andelen till knappt 14 procent vilket är en liten minskning från 2009 och något lägre än siffran för riket. Andelen utrikes födda är högst i Härnösand och Sundsvall med drygt 20 procent medan den är lägst i Sollefteå och Timrå med omkring 12 procent. För Västernorrlands län uppgår andelen till 17,4 vilket är marginellt högre än förra året men betydligt lägre än siffran för riket som är 31,4 procent. Långa perioder utanför arbetsmarknaden utgör en belastning när det gäller möjligheten att komma ifråga för en anställning. Andelen långtidsarbetslösa varierar kraftigt mellan länets kommuner och den situationen är inte ny. Den högsta noteringen återfinns för Örnsköldsviks kommun med 34,5 procent följd av Timrå, Sundsvall och Sollefteå med något lägre nivåer. Lägst är andelen i Härnösand med 21 procent följt av Ånge. Den lägsta andelen långtidsarbetslösa ungdomar fanns vid utgången av oktober i Örnsköldsvik med något över nio (9) procent. I Kramfors, Timrå och Sundsvall ligger nivåerna något högre. I Ånge uppgick andelen till knappt 20 procent vilket är tre procentenheter högre än Sollefteå som ligger näst högst. I länet som helhet låg andelen i slutet av oktober på 12,7 procent vilket är samma andel som för ett år sedan och i riket var andelen långtidsarbetslösa ungdomar 11,1 procent vid utgången av oktober månad. Utbildningsnivån bland arbetssökande i Västernorrlands län skiljer sig endast något från riksgenomsnittet. Andelen med grundskola som högsta utbildning ligger omkring 24,5 procent och riksgenomsnittet ligger på 26,5 procent. Av länets kommuner ligger andelen högst i Kramfors och Ånge med knappt 29 procent medan den är lägst i Örnsköldsvik med knappt 18 procent. Andelen arbetssökande med gymnasieutbildning har ökat med en (1) procentenhet i länet till 56,3 procent under det senaste året. I riket ligger nivån på knappt 50 procent. Bland kommunerna ligger Timrå högst med drygt 62 procent medan Härnösand ligger lägst med just över 52 procent. I Örnsköldsvik utgör andelen arbetssökande med eftergymnasial utbildning en knapp fjärdedel av samliga i gruppen medan andelen i Timrå ligger strax under 13 procent. I Västernorrlands län har andelen minskat med en procentenhet under det senaste året till 19,2 procent medan riksgenomsnittet ligger på knappt 24 procent. En högre utbildning utgör nästan alltid en konkurrensfördel när en ledig plats ska tillsättas.

12 12 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Oktober 2009 och för kommunerna, länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av totalen Kommun Män Unga -24 år Äldre 55- år Långtidsarbetslösa Kvinnor Funktionshindrade Utlandsfödda Utbildningsbakgrund Ånge 51,8 48,2 29,8 15,9 20,4 15,0 24,6 19,7 28,6 57,8 13,6 Timrå 45,9 54,1 28,1 15,4 10,1 12,7 32,8 12,0 24,9 62,4 12,8 Härnösand 42,9 57,1 29,5 17,1 16,3 21,7 21,1 14,4 27,4 52,4 20,2 Sundsvall 46,3 53,7 26,6 14,3 10,9 20,6 31,0 12,5 25,9 54,3 19,8 Kramfors 44,0 56,0 25,5 22,6 21,9 13,7 26,1 10,1 28,8 54,2 17,0 Sollefteå 43,8 56,2 28,8 18,5 13,7 11,6 30,4 16,7 25,4 59,5 15,1 Örnsköldsvik 47,1 52,9 26,6 15,7 14,7 16,4 34,5 9,3 17,7 58,3 24,0 Länet 45,9 54,1 27,3 16,1 13,7 17,4 30,3 12,7 24,5 56,3 19,2 Länet ifjol 43,9 56,1 25,3 15,5 14,3 17,2 29,4 12,7 24,6 55,3 20,1 Riket 47,0 53,0 24,4 14,9 15,3 31,4 29,1 11,1 26,5 49,6 23,9 Alla Unga Grundskola Gymnasium Högskola Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Befolkningen i Västernorrlands län har minskat kontinuerligt sedan andra halvan av 1960-talet. I en av Arbetsförmedlingen nyligen publicerad rapport, Ura :5, framgår att utbudet av arbetskraft är ett generellt problem för hela riket med undantag för endast de tre storstadsregionerna. Den utan jämförelse största och mest betydelsefulla utmaningen någonsin är att så långt det är möjligt bibehålla, och helst fortsätta öka, utbudet av arbetskraft i framtiden. Utmaningen är av den omfattningen att frågan inte kan lösas enbart genom åtgärder i länet men det är av yttersta vikt att frågan uppmärksammas och tas på allvar om välfärden ska kunna bibehållas även i områden utanför storstadsregionerna. Varje person i arbete måste, för att välfärden ska kunna bibehållas, försörja en växande andel av övriga samhällsmedborgare om utbudet av arbetskraft, och därmed antalet sysselsatta, minskar. En viktig del i arbetet med att öka utbudet av arbetskraft är att öka andelen utrikes födda som deltar i arbetslivet. Begreppet integration hörs allt oftare i debatten och frågans vikt kan knappast överskattas. Här kommer med stor sannolikhet att krävas långtgående samverkan mellan politiska företrädare och ansvariga myndigheter för att frågan ska kunna lösas på ett framgångsrikt sätt. Här finns allt att vinna för samtliga inblandade parter, inte minst de utrikes födda som i allt högre grad kommer att kunna försörja sig på eget arbete. Frågan om tillgången på arbetskraft är inte endast en fråga om antal utan även om kompetens. Det är av yttersta vikt att personer som står till arbetsmarknadens förfogande och som ännu inte har något arbete kan få relevant information om vilken kompetens som efterfrågas. En avgörande faktor för framgång är hur arbetssökande kan uppnå en kompetensnivå som är tillräcklig för att man ska kunna konkurrera om lediga arbetstillfällen alternativt att starta ett eget företag med långsiktig bärkraft. Det är viktigt att arbetsgivare och fackliga organisationer medverkar i processen och så tidigt som möjligt informerar om hur man ser på behovet av arbetskraft och nya kompetenser som kommer att behövas inom olika områden. Här vilar ett tungt ansvar på ansvariga politiker som har att fatta beslut om inrättandet av nya utbildningar och om vilka finansiella ramar som ska gälla. Det är vidare ofrånkomligt att frågan måste betraktas ur ett långsiktigt perspektiv och att insikten om att utbildning är en viktig del av det breda begreppet infrastruktur får en stark förankring. Som framgått finns en betydande risk att mindre kommuner i länet kommer att

13 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 13 drabbas av ytterligare minskande befolkning i framtiden. En långsiktig strategi för möjligheter till arbete och kommunikation även i ett perspektiv öst-väst bör utarbetas för att säkerställa möjligheten att bo och försörja sig även i inlandet. Satsningar på kommunikationer även från kust till hav och omvänt är därför angelägna. Funktionshindrade bör prioriteras på ett tydligare sätt än vad som är fallet för närvarande. I arbetet med att öka utbudet av arbetskraft bör inga vägar lämnas oprövade. Funktionshindrade har ofta god kompetens och kostnader för anpassning av arbetsplatser för denna grupp bör kunna säkerställas, i synnerhet om en tilltänkt arbetsgivare är ett mindre företag eller en ideell organisation. Fortfarande är det en belastning att inte kunna eller orka arbeta heltid. Möjligheterna till arbete på deltid med rimliga villkor bör därför utredas. Ungdomar är en viktig grupp för att det kontinuerliga bytet av personer i arbetskraften ska kunna fungera så smidigt som möjligt. Det är därför av stor vikt att minimera antalet ungdomar som lämnar skolan utan fullständiga betyg. Den tröskeleffekt som då uppstår resulterar alltför ofta i långvarig arbetslöshet och risken att de som drabbas förlorar viljan att försörja sig genom eget arbete är uppenbar. Lättillgänglig och relevant information om vilka utbildningar som sannolikt leder till arbete måste därför finnas och marknadsföras. Allt fler arbetar efter den reguljära pensioneringen. Detta är en välkommen utveckling som bör stimuleras ytterligare. Regelverket bör anpassas så att även arbete efter förmåga blir möjligt i än högre grad. Varje person som önskar delta i arbetslivet bör beredas den möjligheten. Det viktigaste måttet på hur den ekonomiska utvecklingen kan förbättras är att studera antalet arbetade timmar. I allt väsentligt saknar det intresse vem som arbetar dessa timmar men en spridning på många individer med tillräcklig kompetens är en viktig faktor för att öka människors vilja och förmåga att arbeta längre än idag. Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken. Bristyrken Läkare, samtliga kategorier Sjuksköterskor, operation-,barn-, distrikts- Systemerare/programmerare Psykolog Socialsekreterare Byggplåtslagare Skogsmaskinförare Tandsköterska Lastbilsförare, bygg- och anläggning Lok- och vagnsreperatörer (Ånge) Överskottsyrken Undersköterska Barnskötare Vårdbiträde Vaktmästare Fastighetsskötare Receptionist Skötare/vårdare Administratör/Sekreterare Läkarsekreterare Installationselektriker

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Västernorrlands län var näringslivsurvalet 522 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 88 procent (457 svarande). Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 83 procent, vilket är 3 procentenheter lägre än vid föregående intervjuundersökningen.

15 Arbetsmarknadsutsikter för Västernorrlands län 15 Prognosen är hösten prognos för arbetsmarknaden i Västernorrlands län. De prognossiffror som presenteras är Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Bo Gustavsson, En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår hemsida under fliken Om oss/statistik och prognoser. Där finns också sammanfattningarna för varje län. För ytterligare information kontakta Arbetsförmedlingens informationsavdelning,

16 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknadden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa