Bilaga 3. Våtmarker Av Jonas Bergman, SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten

Transkript

1 Bilaga 3. Våtmarker Av Jonas Bergman, SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten Kartstudie och byråinventering av våtmarker med arkeologisk potential utmed Ostlänken sträckan Smedbygget Fredriksborg, Södermanland Följande kartstudie är gjord med avsikt att förbättra det arkeologiska kunskapsläget gällande arkeologiska lämningar i våtmarker som sjöar, mossar och kärr. Studien är baserad på SGUs jordartskarta Ae 46 och Ae 11 och tillhörande kartbeskrivningar, samt flygbilder och redan gjorda fältobservationer. Bakgrund Våtmarker är en miljö där organiskt material kan bevaras mycket väl, tvärtemot landmiljöer som generellt har låg bevarandegrad. Av huvudsakligen denna anledning är den arkeologiska fyndfrekvensen totalt sett hög i våtmarker. Dateringsmöjligheterna är följaktligen också mycket goda (t.ex. med hjälp av 14 C-analys och dendrokronologi) för material som påträffas i organogena jordarter. Stratigrafin i våtmarker är dock ofta komplex och kräver kvartärgeologisk och paleoekologisk kompetens för att kunna undersökas optimalt. Efter en byråinventering bör intressanta lokaler med potential undersökas i fält och stratigrafin klargöras genom borrning med s.k. ryssborr. Efter detta delas våtmarkerna upp i igenväxningslagerföljder och försumpningslagerföljder. Igenväxningslagerföljder innehåller fornsjösediment under torven. Försumpningslagerföljder innebär vanligen att torv ligger direkt på havssediment, berg, morän eller isälvssediment, och är vanligen inte mer än år gamla. Tidigare arkeologiska fynd och undersökningar i våtmarkslager har i stora drag visat på följande arkeologi: Fornmiljö Avsatt jordart Arkeologiska fyndkategorier Arkeologiska perioder Hav, havsvik Lera, gyttjelera Sjöfart, fiske/jakt, utkastlager Mesolitikum modern tid Sjö Gyttja, lergyttja Sjöfart, fiske/jakt, utkastlager, rit/kult, sjömalmsbrytning Mesolitikum modern tid Kärr Kärrtorv, starrtorv Jakt, utkastlager, rit/kult, myrmalmsbrytning, torvtäkt Mesolitikum modern tid Mosse Vitmosstorv, starrtorv Jakt, rit/kult, torvtäkt, slåtter Vanligen bronsålder modern tid Våtmarker Baserat på SGUs jordartskartering och tillhörande beskrivning framgår att två typer av torvmarker kartlagts, kärr och mossar. Sjöar är en typ av våtmark men det förekommer endast en i undersökningsområdet (Rinkebysjön). Mossarna tenderar vara något större till ytan, och färre till antalet. Man kan säga att mossarna generellt innehåller äldre lager och har en mäktigare lagerföljd, som ofta inkluderar en jordartslagerföljd med; havssediment (lera/ gyttjelera), sjösediment (gyttja), kärrtorv, och överst vitmosstorv. Byråinventerade och fältbesökta våtmarker Se tabell 1 för byråinventerade våtmarker. Endast större lokaler som är geologiskt bestämda som torvmarker har inkluderats i byråinventeringen. Totalt 24 kärr, nio mossar och en sjövik bedöms ha möjlig arkeologisk potential. 72 Ostlänken

2 Tabell 1. Byråinventerade våtmarker (huvudsakligen torvmarker) inom korridoren för Ostlänken mellan Smedbygget och Fredriksborg. Se tillhörande kartor, fig på följande sidor. Beteckning Kärr 1S Mosse 1S Kärr 2S Mosse 2S (sammanh. med kärr 11 S) Kärr 3S Mosse 3S Kärr 4S Mosse 4S Kärr 5S Mosse 5S Kärr 6S Mosse 6S Kärr 7S Mosse 7S Kärr 8S Mosse 8S Kärr 9S Mosse 9S Kärr 10S Kärr 11S (sammanh. med mosse 2S) Kärr 12S Kärr 13S Kärr 14S Kärr 15S Kärr 16S Kärr 17S Kärr 18S Kärr 19S Kärr 21S Kärr 22S Kärr 24S Rinkebysjön Figur 30. Exempel på ett kärr som provborrades och visade sig innehålla en igenväxningslagerföljd: (från botten) Lera, lergyttja, gyttja, kärrtorv, rismosstorv. Foto: Jonas Bergman. Nästa steg för våtmarksarkeologin Efter en byråinventering bör samtliga våtmarker undersökas i fält och stratigrafin klargöras genom borrning med s.k. ryssborr (se fig. 30). Efter detta delas våtmarkerna upp i igenväxningslagerföljder och försumpningslagerföljder och dateras eventuellt. I speciella fall tas även enstaka pollenprover för att bedöma den paleoekologiska potentialen (t.ex. om det finns en närliggande boplats eller dyl.). Våtmarker som bedöms ha arkeologisk potential stratigrafiborras i transekter för att bedöma var strandzoner och/eller kantzoner legat vid olika tidsperioder. Referenser Lundström, I. & Persson, C Beskrivning till geologiska kartbladet Nyköping SV. SGU Ae 11. Uppsala. Persson, C Beskrivning till jordartskartan Katrineholm SO. SGU Ae 46. Uppsala.

3 Kärr 10S Kärr 7S Kärr 6S Kärr 3S Kärr 1S Kärr 4S Kärr 17S Mosse 6S Kärr 16S Kärr 14S Mosse 4S Kärr 12S Mosse 5S Mosse 1S Mosse 3S Kärr 15S Kärr 13S Mosse 2S Kärr 11S Kärr 8S Kärr 9S Kärr 2S Kärr 5S Mosse 7S Kärr 18S Mosse 8S Figur 31. Byråinventerade våtmarker, västra delen. Skala 1: Framställd av Anders Biwall. Kärr 19S 0 2 km

4 Kärr 19S Kärr 21S Mosse 9S Rinkebysjön Kärr 22S Figur 32. Byråinventerade våtmarker, östra delen. Skala 1: Framställd av Anders Biwall. Kärr 24S 0 2 km

5 Figur- och tabellförteckning Figurer 1. Utredningsom rådet markerat på utdrag ur Blå kartan. Skala 1: Objekt och utredningsområde markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt och utredningsområde markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt och utredningsområde markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt och utredningsområde markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt och utredningsområde markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt och utredningsområde markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt och utredningsområde markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt och utredningsområde markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt och utredningsområde markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Rester efter ödegården Lilla Källa, objekt 95. Foto Man behöver inte bo i slott för att ha en fin barockträdgård. Gården Nystugan, objekt 344, har belägg från år 1868 och är bebodd ännu idag. Foto Vid gården/torpet Kärrbol/Knotorp, objekt 341, står ännu byggnader. Stället har belägg ända från år Foto Efter backstugan Sjömossen, belagd år 1876, återstår endast grunder, objekten 37, 38 och 42. Foto Objekt 13 är en kolbotten efter en kolmila, idag helt övermossad. Foto: Wivianne Bondesson Arkeolog Katarina Appelgren bredvid en nyupptäckt kolarkoja, objekt 323. Foto En nyuppförd replik av en kolarkoja i trakten, byggd av Åke Karlsson och Lars-Erik Hartzell i Kila Hembygdsförening år Foto Tjära brändes i tjärdalar, här t.ex. i objekt 71. Foto Lämning efter bruksdammen vid övre hammaren i Ålberga bruk, objekt 320. Foto I början av 1800-talet, möjligen redan under slutet av 1600-talet, låg här en såg, objekt 328. Foto Rektifierad karta från år 1757 med Rinkeby mjölkvarn markerad, objekt 330. Skala 1: Exempel på en mindre bergtäkt med borrhål synliga, objekt 104. Foto En uppskyltad Bråkgrop för linhantering, objekt 97. Foto Malikällan med tradition som lokvattentag till Nunnebanan, objekt 81. Foto Gränsmärket objekt 128. Foto Utredningsområdet (blå linje) och boplatslägen (gula) i en terrängmodell med en havsyta meter över dagens strandlinje. Skala 1: Utredningsområdet (blå linje) och boplatslägen (gula) i en terrängmodell med en havsyta meter över dagens strandlinje. Skala 1: Stensättningen objekt 180 ligger på ett högt bergskrön med utsikt över åkrarna. Foto Objekt 349/Lunda 181:1 är en magnifik kvadratisk stensättning med mittblock, markerad kantkedja och hörnstenar av stora stenar och block. Arkeolog Louise Evanni beskådar den. Foto Exempel på ett kärr som provborrades och visade sig innehålla en igenväxningslagerföljd: (från botten) Lera, lergyttja, gyttja, kärrtorv, rismosstorv. Foto Byråinventerade våtmarker, västra delen. Skala 1: Byråinventerade våtmarker, östra delen. Skala 1: Tabell 1. Byråinventerade våtmarker (huvudsakligen torvmarker) inom korridoren för Ostlänken mellan Smedbygget och Fredriksborg. Se tillhörande kartor, fig på följande sidor Ostlänken

6

7 Ostlänken På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län har Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten (f.d. RAÄ, UV Mitt) genomfört en arkeologisk utredning inom socknarna Kila, Lunda och Stigtomta socknar i Södermanland. Utredningen sker inför byggande av höghastighetsjärnvägen Ostlänken, sträckan Länsgränsen Stigtomtavägen, på uppdrag av Trafikverket. Vid utredningen registrerades 357 objekt varav 20 var registrerade i FMIS sedan tidigare. Tre av dem har fått ny bedömning. Av de tjugen fornlämningar som nu finns inom utredningsområdet utgörs de flesta av tidigare kända gravar samt bebyggelselämningar från före år Tre objekt sticker ut, lämningar efter kvarn, hammare, färdväg samt ett vägmärke. Övriga kulturhistoriska lämningar, 164 st., finns nu registrerade inom utredningsområdet och de utgörs framför allt av skogsbrukslämningar samt ett mindre antal stenbrott, lägenhetsbebyggelser yngre än år 1850, färdvägar, tjärdalar, gränsmärken i befintlig gräns, en källa med tradition, fyndplatser, linberedningsgropar, fornlämningsliknande lämning samt fossil åker. Totalt 157 objekt är möjliga fornlämningar, d.v.s. förmodade boplatslägen som valts ut utifrån sina goda topografiska förutsättningar. För dem, liksom de övriga objekten, i det flesta fall lägenhetsbebyggelse, gäller att ytterligare efterforskningar/utredningsgrävningar behövs för att fastställa status. Även idag bebodd bebyggelse har registrerats eftersom de kan de bli ödelagda vid inlösen och då få en ändrad status.