Kommunkontoret onsdag den 3 september 2014, kl.14.00

Transkript

1 (19) Plats och tid Sunnangården, samlingssalen, onsdag den 27 augusti, kl Beslutande Ledamöter Jan-Åke Lindgren (S), ordförande Carina Nordqvist (S), vice ordförande Anna-Greta Söderlund (S) Lars Jingåker (S) Eilert Isaksson (M) Lena Westling (C) Deisy Hellsén (C) Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare Siver Karlsson (S) Isa Wallmyr (KD) Monica Hansson (C) Ingrid Olsson (C) Tjänstemän Anette Forsblom Socialchef Carina Uppegård Kvalitetsutvecklare 96 Monica Liljemark Verksamhetschef Kaisa Nilsson Biståndschef Maria Hedström Sekreterare Övriga Justering Justerare Plats och tid Deisy Hellsén Kommunkontoret onsdag den 3 september 2014, kl Justerade paragrafer

2 (19) Underskrifter Sekreterare Maria Hedström Ordförande Jan-Åke Lindgren Justerare Deisy Hellsén Anslag på kommunens officiella anslagstavla i Ovanåkers kommun har haft sammanträde den 27 augusti Protokollet har justerats, d v s godkänts. Protokollet finns på socialförvaltningen och på kommunens webbplats Överklagande Anslaget sätts upp på anslagstavlan den 3 september och tas ned den 25 september Mellan den 3 september och den 23 september 2014 har du möjlighet att överklaga besluten. Hur man överklagar, se särskild information på anslagstavlan och på kommunens webbplats Behöver du hjälp, kontakta socialnämndens sekreterare... Maria Hedström s sekreterare Tfn maria.hedstrom@ovanaker.se

3 (19) Sn 92 Godkännande av dagordningen Beslut godkänner dagordningen. Beslutsunderlag Kallelse 19 augusti 2014.

4 (19) Sn 93 Dnr Ekonomisk rapport Beslut mottar den ekonomiska rapporten. Bakgrund Socialchef Anette Forsblom redogör för den ekonomiska rapporten där utfallet till och med juli är ca 126,9 miljoner kronor, vilket motsvarar 56,1% av den totala budgeten på ca 226,1 miljoner kronor, riktpunkten är 58 %. Utbetalt försörjningsstöd för juli är kronor. Handlingar Budgetuppföljning för juli 2014, ekonomiavdelningen.

5 (19) Sn 94 Dnr Budget och verksamhetsplan 2015 Beslut beslutar att anta budget och verksamhetsplan 2015, samt bilaga anpassning mellan 2014 och 2015 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige den 28 april beslutade om nämndens budgetram för perioden Detta föregicks av en budgetberedning som ägde rum den 23 mars, inför budgetberedningen hade socialnämnden fattat beslut om hur mycket beräknas som kostnadsökningar samt om det finns beräkningar om tilläggsyrkanden äskanden för En vägledande princip var att kostnadsökningar som sker i den befintliga verksamheten beräknades med den nya nivån på kostnaden. Ökade volymförändringar i verksamheten skulle bedömas som tilläggsyrkanden. beräknade kostnadsökningar totalt inklusive löneökningar på tkr. (varav löneökningar var 4 961) äskade tilläggsyrkanden om totalt tkr. s budgetram för 2015 är fastställdes till tkr. De kostnadsökningar som socialnämnden begärt och kompensterats för av kommunfullmäktige ökar respektive verksamhetsområdes ram med 853 tkr. Beloppet inkluderar inte löneökningar (socialnämnden begärde tkr). Framtida löneökningar kommer att kompenseras av kommunfullmäktige via förslag från personalutskottet. Från socialnämnden begärda medel för äskanden tkr beviljades tkr av kommunfullmäktige. Besparings/ effektiviseringskravet att hantera mellan 2014 och 2015 = tkr. Ärendet s Budgetram för 2015 är fastställd till tkr. Ramen fastställdes i samband med kommunfullmäktige 28 april 31. Bilaga anpassning mellan 2014 och 2015 finns beskrivet enligt modell A = Åtgärdskategori besparing/effektivisering/intäktsökning B = Åtgärd C = Genomförandetidpunkt D = Effekt genomförandeåret E = Helårseffekt F = Konsekvensbeskrivning G = Alternativ Åtgärderna finns beskrivna i bilaga, och med dessa åtgärder kommer verksamheten inom socialnämnden bedrivas inom angiven budgetram. Beslutsunderlag Verksamhetsplan samt bilaga anpassning mellan 2014 och 2015 Tjänsteskrivelse från Anette Forsblom, SKICKAS TILL För handläggning: Ekonomikontoret

6 (19) Sn 95 Dnr Styrkort socialnämnden 2015 Beslut beslutar att anta reviderat styrkort för 2015 Sammanfattning av ärendet Inför mandatperioden inleddes efter valet 2010 ett arbete med att ta fram ett nytt koncernövergripande styrkort för Ovanåkers kommun. Styrkort är den modell som Ovanåkers kommun valt för att skapa en koppling mellan kommunens vision och strategi och förvaltningarnas verksamhet. Det nya var att det koncernövergripande styrkortet skulle omfatta en mandatperiod och vara vägledande för nämndernas styrkort. Där inriktningsmålen och framgångsfaktorerna är fasta men nämnden får tillföra fler framgångsfaktorer. Nämndens styrkort ska nu planeras för Kommunfullmäktige beslutade att förlänga det koncernövergripande styrkortet att gälla till och med Därför revideras nämndens styrkort som är framtagen för mandatperioden. Politikerna i socialnämnden har tidigare arbetat fram ett styrkort för , nämnden har nu reviderat detta inför 2015 Beslutsunderlag Förslag till socialnämndens reviderade styrkort 2015 Tjänsteskrivelse från Anette Forsblom,

7 (19) Sn 96 Dnr Redovisning Öppna jämförelser information Ärende Tf metod- och kvalitetsutvecklare Carina Uppegård redovisar resultatet från två områden i Öppna jämförelser; Stöd till personer med funktionsnedsättning Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning består av flera delar. Dels undersöks indikatorer inom kommuners arbete med stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och dels undersöks stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Inom stöd till personer med funktionsnedsättning undersöks också ett antal indikatorer på enhetsnivå: bostäder med särskild service för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS. Dessa indikatorer har sammanställts i särskilda bilagor. Uppgifterna i Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning är baserade på fyra enkätundersökningar. De områden som redovisas i denna rapport utgörs av enkätundersökningar skickade till kommuner. En stor del av analysarbetet med uppgifterna i Öppna jämförelser behöver ske på en lokal nivå då det kräver en stor förståelse för den egna verksamheten. Social barn- och ungdomsvård Öppna jämförelser, social barn- och ungdomsvård presenteras i år för femte gången. Öppna jämförelser är ett uppföljningsverktyg för analys och utveckling av offentligt finansierade verksamheter. Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samarbete med Sveriges Öppna jämförelser, social barn- och ungdomsvård baseras på flera källor, främst en webb-enkät skickad till kommunerna samt granskning av kommunernas webbplatser. Även andra källor har använts såsom Socialstyrelsens uppgifter från registret över licenser med Barns behov i centrum (BBIC) och registret över socialtjänstens insatser för barn och unga. Webbenkäten är skickad till samtliga kommuner och stadsdelar i oktober och november 2013 och avser förhållanden den 1 november Syfte Dessa rapporter syftar till att underlätta användandet av Öppna jämförelser i kommunalt analysarbete i Gävleborgs län. Genom att sammanställa kommunernas resultat avser rapporten att göra resultaten lättillgängliga samt underlätta jämförelser med närliggande kommuner och därmed bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna i regionen. tackar för denna redovisning.

8 (19) Sn 97 Dnr Gemensam socialjour i Gävleborgs län mellan länets kommuner Beslut beslutar att: 1. bilda en med länets övriga kommuner gemensam socialjour, 2. verksamheten skall finnas under i Gävle, 3. fastställa delegationsordningen för jouren, 4. samt att uppdra till förvaltningschefen att verkställa beslutet och teckna erforderliga överenskommelser och avtal. Detta beslut gäller under förutsättning att rekrytering av personal blir klar. Sammanfattning av ärendet Enligt socialtjänstlagen bör kommuner tillhandahålla socialjour eller liknande beredskap till medborgarna. Kommunen har ett ansvar att vara tillgänglig för akuta sociala problem och kan organisera detta på olika sätt. Såväl större som mindre kommuner i länet har haft svårt att klara detta uppdrag på ett tillräckligt tillfredställande sätt. Historiskt sett har socialtjänstens beredskap och tillgänglighet lösts på olika sätt i de olika kommunerna. Tillgänglighet till socialjour på icke kontorstid har varierat mellan kommunerna. Syfte och förutsättning Det grundläggande motivet till en länsjour är en förbättrad tillgänglighet för medborgare, högre kvalité samt att upprätta en god samverkan med berörda myndigheter/verksamheter under dygnets alla timmar. Syftet är således att ersätta de olika beredskapsmodeller som idag finns i länet med en gemensam socialjour. Modellen att gå samman i ett län och på så sätt möjliggöra hög tillgänglighet och god kvalité samt dela kostnaderna används av flera län i Sverige. Enligt SKL:s skrift Kommunala samverkansformer är det genom den utformning som bestämmelserna i Socialtjänstlagen 2 kap 5 fått klart att uppgifter som innefattar myndighetsutövning kan överlämnas från en kommun till en annan. Kommunens övergripande ansvar för socialtjänsten och det yttersta ansvaret kan dock inte överlåtas på annan. Område som i SKL:s skrift exemplifieras där samverkan mycket väl kan ske är bl.a. socialjoursverksamhet. Utredning och omvärld Våren 2013 gjordes en förfrågan till samtliga kommuner i Gävleborg avseende intresset av att på sikt ingå i en gemensam länsjour. Utifrån visat intresse bedömdes att en översyn skulle göras. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från Ljusdal, Söderhamn, Sandviken och Gävle kommuner. Slutliga beredningen av förslaget har utförts av Gävle kommun och slutgiltigt ställningstagande till beslutsunderlaget har tagits av länets socialchefer gemensamt. Under arbetets gång har studiebesök gjorts i Dalarna som sedan några år bedriver en gemensam socialjour i länet. Som jämförelse kan nämnas att båda länen består av drygt invånare, att Dalarna har 15 kommuner och Gävleborg 10 kommuner. Dalarnas yta är drygt km 2 och Gävleborgs yta är drygt km 2.

9 (19) 97 forts. Uppdrag Socialjourens uppdrag är att under kvällar, nätter och helger hantera akuta, sociala problem samt finna alternativa lösningar för barn, ungdomar och vuxna som ligger inom Socialtjänstens ansvarsområde och som inte kan vänta till socialtjänstens ordinarie öppettider. Jouren ansvarar endast för de som aktivt söker upp jouren eller där annan myndighet eller instans aktualiserar ärende för jouren. Verksamheten ansvarar vid behov för myndighetsutövning enligt SoL, LVU och LVM men också till stor del för upplysningar, råd och stöd. I arbetet prioriteras barn/unga samt kvinnofrid. Uppdraget omfattar ej uppsökande eller förebyggande arbete. Inte heller den chefsjour som på olika sätt behöver finnas inom äldre- och handikappomsorgen. Organisation och beslutsrätt Verksamheten föreslås organisatoriskt placeras under socialtjänst Gävle och personalen ha sin stationering på polishuset i Gävle som har öppet dygnet runt. Gävle kommuns delegationsordning för socialjouren skall antas likalydande för samtliga medverkande kommuner. Endast beslut som enligt lagstiftning inte får delegeras skall ligga på respektive socialnämndsordförande att besluta om. Övriga beslut skall vara delegerade till socialsekreterarna i jouren. Jourverksamhetens arbete ska dokumenteras enligt gällande lagstiftning. Jourens dokumentation skall omgående överlämnas till ansvarig kommun. Gävle kommun behåller inga kopior av handlingar. Verksamheten beräknas bestå av 4,75 årsarbetare samt deltids chef på 25 % för verksamheten. Avtal om samarbete och ekonomi Gävle kommun tecknar likalydande individuella avtal med samtliga medverkandekommuner som bland annat reglerar ekonomisk kostnadsfördelning mellan kommunerna. Kostnadsfördelningen skall vara i relation till antalet invånare mellan kommunerna. föreslås besluta att bilda en med länets övriga kommuner gemensamsocialjour. Detta beräknas leda till högre tillgänglighet till socialjour, minskade kostnader jämfört med nuvarande jourverksamhet samt förbättrad kvalitet. Verksamheten placeras organisatoriskt under Gävles Socialnämnd och Socialtjänst Gävle. För att jouren skall kunna utföra sitt uppdrag behöver delegationsordningarna vara likalydande i samtliga medverkande kommuner. Respektive kommun betalar ersättning till Gävle baserat på invånarantal. Nuvarande årsbudget för länsjouren är på drygt 4,2 mnkr, varav Gävles andel är knappt 1,5 mnkr, vilket är en lägre kostnad än vad nuvarande socialjour kostar för Gävle kommun. Jouren planeras bestå av 5 åa, fördelat på 4,75 åa handläggare och 0,25 åa chef. Jouren beräknas fysiskt vara lokaliserad till polisstationen i Gävle. Beslutsunderlag Förslag till avtal från Gävle kommuns socialnämnd Ekonomisk redovisning Beslut- och delegationsförteckning inom socialtjänst gällande socialjour 2014 Tjänsteskrivelse från Monica Liljemark,

10 (19) Sn 98 Dnr Anslutningsavtal för Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Beslut beslutar att beställa anslutning till tjänsten en Sammansatt Bastjänst för Ekonomiskt Bistånd, SSBTEK och godkänner avtalet med de allmänna villkoren. Sammanfattning av ärendet Försäkringskassan driver en Sammansatt Bastjänst för Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) genom vilken behörig handläggare i anslutna kommuners socialnämnder kan hämta uppgifter om ekonomiskt stöd och andra inkomster från uppgiftsskyldiga myndigheter och arbetslöshetskassor. Tjänsten får användas vid en Socialnämnds handläggning av ärenden om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453) SoL, för att socialnämnden ska få en samlad bild över den sökandes ekonomiska ställning. Ändamålet med behandlingen av personuppgifter ar att genom tjänsten underlätta, effektivisera och samordna socialnämndernas inhämtande av uppgifter i ärenden om ekonomiskt bistånd samt att göra det möjligt för de uppgiftslämnande myndigheterna att fullgöra sin uppgiftsskyldighet gentemot frågeställande Socialnämnder. Ärendet För att få åtkomst till Försäkringskassans bastjänst krävs att socialnämnden beställer anslutningen samt bekräftar de avtal gällande de allmänna villkoren. Socialförvaltningen har ett verksamhetssystem vid namn Procapita som företaget Tieto utvecklat lämplig behörighet till och som uppfyller de krav som ställs för att få tillgång till bastjänsten. Beslutsunderlag Försäkringskassan, Avtalshandling 14 maj 2014 Försäkringskassan, Allmänna villkor Bilaga 1, 14 maj 2014 Tjänsteskrivelse från Monica Liljemark, SKICKAS TILL För handläggning: verksamhetschef Monica Liljemark För kännedom:

11 (19) Sn 99 Dnr Årsrapport Aktivitetshuset information Verksamhetschef Monica Liljemark redogör för Aktivitetshusets årsrapport: Bakgrund Aktivitetshuset i Ovanåker är ett samarbetsprojekt mellan Ovanåkers kommun och Arbetsförmedlingen. Gävleborgs län har landets näst högsta arbetslöshet och totalt inskrivna utrikesfödda arbetslösa i januari 2013 som andel procent av den utrikesfödda registerbaserade arbetskraften år uppgick till 34,9%. Motsvarande siffra i riket uppgick till 20,4%, i Ovanåkers kommun 41,5%. Endast 5 kommuner i riket hade högre arbetslöshet. Antalet arbetslösa ungdomar i Ovanåker (september 2013) uppgick till 26,1% och motsvarande siffra i riket är 17,5%. Syfte/Mål Alla arbetslösa ungdomar ska förberedas för praktik/anställning i samarbete med berörda aktörer i Ovanåkers kommun samt bli delaktiga i samhället, få tilltro till sin egen kraft och utvecklas för att gå mot egen försörjning. Att stärka den enskildes integrering och etablering på arbetsmarknaden. Verksamhet Verksamheten bedrivs via olika aktiviteter utifrån syftet med anvisning från AF. Aktivitetshuset är en del i en process mot vägledning/ praktik/ utbildning/arbete med aktiviteter i mindre grupper uppdelade i nivåer utifrån deltagarnas behov. I dialog, diskussioner, funktionell pedagogik och kreativa aktiviteter kan vi stärka självkänslan och på ett lustfyllt sätt informera om samhällets funktioner och regler. Genomförande Utifrån verksamhetens mål och nysvenskars behov, har vi lagt fokus på två områden: datakunskap och diskussion. Vi har byggt upp halvårs program/planering baserad på kommunens introduktionsprogram, AFs synpunkter, tillgängliga dokument, individens behov, arbetsmarknaden, egna erfarenheter, kommunens kännedom (lokalt). Vi har bjudit in lokala föreningar att presentera sitt arbete samt representanter av olika yrkesgrupper och myndigheter för att underlätta informationsflödet, skapa förståelse och hjälpa till att bygga sociala kontakter i det nya samhället.

12 (19) 99 fortsättning Sammanfattning *Aktivitetshuset har arbetat med nysvenskar för att på bästa möjliga sätt hjälpa dem att etablera sig i Sverige, kunna förstå och begripa sin nya verklighet och agera självständigt. *Bästa vägen till integration går via egen försörjning. *Vi har diskuterat kultur, musik, politik och samhället i övrigt. *Vi har varit tydliga i vårt arbete när det gäller personligt ansvarstagande, rättigheter, skyldigheter. *Samarbete med berörda aktörer har fungerat bra, vi har markerat att vi finns, syns och jobbar framåt! *Behov av språkkunnig personal var stort då till Aktivitetshuset anvisas först och främst nyanlända. Vi har olika språkgrupper och det är inte möjligt att anställda kan behärska alla. I kommande år behöver vi ha budgetutrymme för timanställda (vid behov) som språkstöd. *Vi i Sverige har en stolt tradition av att ta emot människor som flytt till vårt land, men även om vi haft öppna gränser har vi haft betydligt svårare att öppna upp vårt samhälle och att släppa in människor på vår arbetsmarknad. Detta anser vi kommer vara en av viktigaste uppgifter för kommande år i vårt arbete. tackar för denna redovisning.

13 (19) Sn 100 Dnr Utvärdering av Aktivitetshuset och Non Stop Ärende Verksamhetschef Monica Liljemark redogör för utvärderingen av Aktivitetshuset och projekt Non Stop som är gjord av en högskolestudent. Syfte och mål Utvärderingen går ut på att få en inblick i hur deltagarna anser att de har nytta utav sina nya kunskaper. Att introduktionen av de svenska språket får dem att känna sig mer som en del av samhället, men även om Ovanåkers kommun arbetar i rätt riktning och deltagarna får känner att de kan stå på sina egna ben. Syftet var även ta reda på om deltagarna trivs i den miljö de är i och hur de utvecklas och även att personalen ska ha en chans att få en inblick hur deltagarna tycker att man ska forma och förbättra deras verksamhet. Utförandet Utförandet gick till på det sättet att de intervjuar deltagarna för att få åsikter och en större överblick av vad de tycker och tänker om verksamheten. Intervjuerna gick till på det sättet att man användes sig utav tolk, men även pratar svenska med de deltagare som kan svenska. De deltagare som är intervjuade är handplockade ifrån Non-stop och Aktivitetshuset. Under intervjun så får deltagarna även prata fritt och inte bara svara utifrån de frågor som ställdes. Efter intervjuerna så sammanställs de svar och synpunkter som man fått av deltagarna för att sedan analysera informationen till en sammanställd utvärdering. Jag har också gjort en lättare statistik korstabell med diagram som visas i bilagor för att man ska kunna få en översikt hur jag gått tillväga. På Aktivitetshuset är det totalt 27 deltagare just nu, kapaciteten för lokalen är 40st där inklusive personal är inräknade av alla dessa så har han intervjuat 9 personer på Aktivitetshuset av dessa så var 4 män samt 5 kvinnor. Alla deltagare är under etableringsreformen dvs. har inte bott i Sverige mer än 2 år. På Non-stop är det totalt 14st deltagare just nu, var av det så är 9st intervjuade och av dessa så var 4 män samt 5 kvinnor, varav två deltagare hade kommit ut i praktik som blev inkallade för intervjun på Non-stop eftersom de hade bättre svenska. Där ca 90% av deltagarna har bott i Sverige mer än 2 år. tackar för denna redogörelse

14 (19) Sn 101 Dnr Revisionsrapport uppföljning av tidigare granskningar inom biståndshandläggning och synpunkt/klagomål Beslut beslutar att tacka för synpunkterna och kommentarerna i revisionsraporten eftersom KPMG gör bedömningen att nämnden vidtagit relevanta åtgärder med anledning av revisionens tidigare rapporter. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av Ovanåkers kommuns revisorer har KPMG genomfört en uppföljning av två tidigare granskningar inom socialnämndens verksamhetsområde. De tidigare granskningarna har varit biståndshandläggning samt synpunkter/klagomålshantering inom socialförvaltningen. Syftet med granskningen har varit att bedöma om socialnämnden vidtagit åtgärder med anledning av de tidigare granskningarna samt bedöma om dessa åtgärder är relevanta. Vid den uppföljande granskningen har KPMG funnit att nämnden har vidtagit åtgärder med anledning av de bägge granskningarna, och säger också att andra nämnder inom kommunen skulle med fördel kunna använda sig av det som socialförvaltningen byggt upp med vissa justeringar Revisionen önskar att socialnämnden lämnar ett yttrande över synpunkternas och kommentarerna i revisionsrapporten till den 23 oktober Beslutsunderlag Revisionsrapport uppföljning av tidigare granskningar inom socialnämnden. Tjänsteyttrande från Kaisa Nilsson, SKICKAS TILL För handläggning: För kännedom: Ks

15 (19) Sn 102 Dnr IVO Rapportering av ej verkställda beslut och avbrott enligt 9 och rapportering enligt 28 F g Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt enl. 16 kap. 6 f och 6g SoL - sekretess Beslut lämnar rapporter till IVO, revisionen och kommunfullmäktige. Bakgrund har att var tredje månad rapportera ej verkställda, bifallsbeslut inom SoL/ LSS till IVO, kommunfullmäktige och kommunrevisionen. IVO- Inspektionen för Vård och Omsorg har möjlighet att initiera beslut om sanktionsavgift hos Förvaltningsrätten om kommunen inte verkställer besluten inom skälig tid Inrapporterade ej verkställda beslut kvartal 2 (april- juni 2014): Tidigare inrapportering: Kontaktfamilj enligt SoL/IFO beslut daterat , rapporterat som verkställt Ny inrapportering: Inga beslut som inte verkställts inom tre månader SKICKAS TILL För handläggning: IVO, revisionen, kommunfullmäktige För kännedom: Kaisa Nilsson

16 (19) Sn 103 Information från socialförvaltningen Förvaltningschef Anette Forsblom informerar: Att det är i dagsläget 7 personer som väntar på erbjudande om lägenhet i särskilt boende och det finns 2 lediga lägenheter. Ovanåker , på nästa chefsforum så ska ledningsgruppen ge i uppdrag att arbeta med att spåna över framtida brukares behov, arbetskraft, arbetsmarknad och personalförsörjning samt hur verkställer vi de framtida sociala välfärdsuppdraget. Detta arbete sker i grupper (en boendegrupp teknik och en rekryteringsgrupp). Det har även i år skickats ut en enkät till semestervikarierna, denna enkät håller Carina Uppegård på att samla in för att senare sammanställa och redovisa till socialnämnden. Semestervikarierna i år har i stort sett fungerat bra, finns väl några som har fungerat mindre bra. tackar för denna information

17 (19) Sn 104 Dnr Övergripande handlingsplan 2014 Ärende Finns inget att tillföra detta idag. På nämnden i september får vi information om vad som pågår.

18 (19) Sn 105 Delegeringsbeslut har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän enligt en av socialnämnden antagen delegeringsordning. Besluten skall redovisas till socialnämnden. Redovisningen innebär inte att socialnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det socialnämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Handlingar Delegeringsbeslut: Beslut om försörjningsstöd (sekretess) Beslut enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (sekretess) Tillsvidareanställningar Ledighetsansökningar

19 (19) Sn 106 Meddelanden Handlingar A. Protokoll samverkansträff, Socialtjänsten, daterad B. Protokoll samverkansträff FAS 10 Backa, daterad