Ansökningar till. Nationella honungsprogrammet Utskrift version 1.0, 38 projekt

Transkript

1 Ansökningar till Nationella honungsprogrammet 2017 Utskrift version 1.0, 38 projekt 1

2 Inledning Nationella honungsprogrammet inleder en ny treårsperiod Det nya programmet är inlämnat till EU, men kommer inte att behandlas förrän i mitten av juni. Då beslutas även den budgetnivå som kommer att gälla för perioden. Något definitivt beslut kommer därför Jordbruksverket inte att fatta förrän i slutet av juni, eller början av juli, men ambitionen är att fortast möjligt ge besked om de prioriteringar av ansökningarna som Jordbruksverket gör inför beslutet. Nationella honungsprogrammet ambition är att bidra till utvecklingen av näringen genom att ge stöd och hjälp genom olika projekt. Det innebär att vi också måste driva på och modernisera hanteringen av ansökningar. Detta är andra året som du tidigt får ta del av samtliga ansökningar som kommit in till NHP. Inför 2017 är det 39 projekt som söker pengar inför perioden 1 augusti juli Totalt söks ca 10,2 milj, vilket är något lägre än i fjol. Vilken summa som skall fördelas vet vi ännu inte exakt men ca 6 milj. kr är troligt. Alla som sökt kommer därför inte att bli nöjda! Syftet med bifogad sammanställning är flerfaldig: Ökad öppenhet och insyn. Att sprida och dela goda idéer och förslag, är en viktig del i näringens utveckling. Att se andras ansökningar öppnar möjligheter till framtida samarbeten. Kvalitén på ansökningarna varierar. Genom att ta del av andras ansökningar kan vi höja kvalitén. Korta handläggningstiden. Tillsammans kan vi ge en bättre bild av var utvecklingsbehoven är störst. Jordbruksverket kommer nu att börja bedöma ansökningarna och här har du som projektledare möjlighet att ge dina kommentarer. Det jag önskar är ditt svar med dina fyra (4) favoritprojekt. Du behöver inte motivera dina val. Ditt/dina egna projekt får dock INTE ingå bland de fyra favoriterna. Du får göra vilken bedömning som helst, men sist i underlaget ser du också vilka kriterier Jordbruksverket kommer att använda vid sin bedömning. Jag är medveten om att detta är en mycket ovetenskaplig undersökning, men det ger ändå en tydlig fingervisning vad engagerade personer inom näringen anser viktigast. Tack för din ansökan och jag ser fram emot att se dina favoritprojekt! Jordbruksverket, 3 maj 2016 Magnus Gröntoft PS. Flera av projekt behöver ses över både språkligt och innehållsmässigt. De projekt som prioriteras kommer därför att uppmanas att se över projektbeskrivningen. Kvalitén behöver höjas! DS 2

3 Beslut angående ansökningar till NHP 2017 Besluten daterades den 5 september 2016 Sökt belopp Sökt för Beslut Sida Analyser av honungen Vaxanalyser, SBR år Bekämpning av varroakvalstret Avel för Varroatolerans. Lunds biavel år Bihälsokonsulent, SBR år Bondprojektet 2016, SLU år Europe-wide evaluations of Varroa mite-surviving honeybee populations for their po år Identifiera VSH-egenskapen hos svenska bin genom att studera avkomman efter VSH år 0 18 Instruktionsbigårdar, SBR år Testbiodling, Buckfast år Varroatolleransavel, Carnica år VSH-bin i Sverige, SBR år Tekniskt stöd till biodlare 100 miljoner levande mjölksyrabakterier år 0 30 Beeroir ett sorthonungs projekt inom Svenska Bin, Sigill år Bikalendern - om klimatförändringens effekter för biodling, SBR år Biodlingskonferenser, SBR år Drift och uppstart av lokala parningsplatser, SBR år Företagsrådgivning, BF år Horizon2020, BF Service AB år Internationellt arbete, SBR år Kompetensutveckling för en hållbar biodling, SBR år Kompetensutveckling om pollinering, Länsstyr år Metodutveckling för rationell rengöring av plastramar år 0 50 Nationella parningsstationer, SBR år Pollinatören informationsspridning, BF år Rekryteringsmaterial, SBR år Screening av Amerikansk Yngelröta, Mellifera år Spridning av resultat från NP projekt Svenska Honungar, BF år 0 60 Svenskt Sigill år Utlanskontakter, BF år Yrkesbiodlarkonferensen , BF år Utökningen av antalet bisamhällen Driftmetoder, BF år En mer tillgänglig biodling i Östergötland, Östgöta Bi år Enkätundersökning om övervintringen, SBR år Kurser i utökad biodling. BF år Landet Lär år 0 78 Parningsstationer, Buckfast år Projekt NordBi år Rådgivning. SBR år Öppet Hus, BF år Jordbruksverket Summa

4 4

5 Analyser av honung 5

6 Vaxanalyser Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund, Projektledare: Preben Kristiansen Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Analyser av honungen Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Det är för många biodlare viktigt att veta om det vax som används är utan restsubstanser. Projektet kan även ge möjlighet att förhindra import av vax med restsubstanser. Bakgrund Vid behandling med de läkemedel som i dag finns registrerade i Sverige för varroabekämpning (Apistan och Apiguard) finns det risk att rester av de aktiva substanserna anrikas i bivax. Vi har också kännedom om att det inom svensk biodling även används icke godkända preparat mot varroa. Några av dessa preparats aktiva substanser är fettlösliga, vilket kan innebära risk för kontaminering av vaxet. På grund av brist på svenskt vax kan det bli aktuellt för vaxfabrikanterna att importera vax från andra länder, detta innebär ytterligare risk för kontaminering av vax som används till mellanväggar i Sverige. Denna kontaminering kan dessutom leda till kontaminering av honungen som produceras i samhällen med kontaminerad vax. Förutom analys av pesticider, kan det bli aktuellt att analysera vaxprover för kloramfenikol samt även för vaxförfalskning. Mål Att få en bild av restsubstansläget i svenskt vax. Att öka medvetenheten om risken för restsubstanser i vax genom användning av preparat mot varroa, och att minska andelen svenskt vax som innehåller restsubstanser. Målgrupp Svenska biodlare 6

7 Genomförandeplan Vaxprover från såväl biodlare som vaxfabrikanter samlas in och skickas till ett laboratorium för analys. Analyserna görs vid ett av följande laboratorier (beroende på vilken analys som ska göra): Biforskningsinstitutet i Hohenheim, Intertek i Bremen eller Ceralyse i Celle (alla tre i Tyskland). Redovisningar av resultat har gjorts i såväl biodlarorganisationernas tidningar som på olika konferenser. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektet genomförs av bihälsokonsulenten inom ramen för tjänsten Bilagor Spridning av resultaten Förutom att de som lämnat i proverna får svar, redovisas resultat i såväl biodlarorganisationernas tidningar som på olika konferenser. 7

8 8

9 Bekämpning av varroakvalstret 9

10 Avel för Varroatolerans Sökanden: Lunds Biavelklubb ek. för. Projektledare: Bengt Andréasson Vindelgatan 4A Veberöd Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalstret Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Att ta bort medicinering av bisamhällen genom att avla fram varroatoleranta bin, som själva kan bekämpa kvalstren och som dessutom har kvar övriga egenskaper Bakgrund En tillförlitlig metod att uppskatta varroatillväxten i ett bisamhälle utvecklas. Under 2015 har uppskattningarna förbättrats genom att vi lärt oss att anpassa varroabehandlingen av testsamhällena bättre så att varroaförekomsten blir optimal. Testsamhällena visade en sådan variation av varroatillväxten att två testserier nu tas fram. Bidatabasen har uppdaterats och underlag för utbildning i databasens användning har tagits fram för en första kurs i maj Mål Att genomföra avelsarbete med 19 utvalda avelsdrottningar vars döttrar testas i ca 170 testsamhällen. De testade egenskaperna inkl. varroatolerans registreras i Bidatabasen och utgör underlag för val av nästa års val av testdrottningar. Avelsplaner kommer att tas fram för att klarlägga hur vi skulle kunna använda sk Genetik Marker-teknik och/eller sk VHS-teknik vid val av testdrottningar. Även sk CRISPR - teknik kommer att följas upp. Detta som ett komplement till vår nuvarande varroatillväxt-metod. Uppdateringar och underhåll av Bidatabasen kommer att ske. Målgrupp Denna avelsmetod utvecklas till gagn för hela den svenska biodlingen. Det kommer sannolikt att finnas bidrottningar som avlats fram med god varroatolerans. Dock har de övriga egenskaperna som är viktiga för biodlingen hittills inte ingått i denna avel varför dessa drottningar inte omedelbart kan användas. Denna avelsmetod, som vi tar fram, är anpassad för just denna biavel och kan användas för av biavelsintresserade för alla biraser. 10

11 Genomförandeplan Projektets genomförs i regi av Lunds Biavelsklubb ek. för. under tiden Under sommaren testas drottningarna av testbiodlare enligt utarbetad handledning. Resultaten rapporteras in till projektledning via Bidatabasen. Nya testdrottningar odlas fram för test under Bidatabasen utvecklas och förbättras med ledning av gjorda erfarenheter. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektet kommer att ledas av Bengt Andréasson med assistans av ca 10 testbiodlare. För arbete med Bidatabasen används konsult. Rapportering Sven-Åke Nilsson, , svarar för rapportering till Jordbruksverket. Spridning av resultaten Information om projektet kommer att ske genom artiklar i Bitidningen och föredrag vid symposier mm. Utbildning och kurser kommer att genomföras för avelsintresserade biodlare som önskar använda sig av Bidatabasen Bilagor 11

12 Bihälsokonsulent Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund, Projektledare: Jonas Eriksson Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalstret Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Sverige skall ha en bihälsokonsulent. Bakgrund Nationella honungsprogrammet har sedan lång tid tillbaka finansierat en heltidstjänst i Sverige, med inriktning mot bihälsofrågor. Mål Friska bin. Låga vinterförluster. Verkningsfull varroabekämpning. Internationell bevakning. Målgrupp Bihälsokonsulenten arbetar för alla biodlare i Sverige, organiserade och icke organiserade. 12

13 Genomförandeplan Projektet kommer att ha samma inriktning som tidigare år, där den övergripande målsättningen är att vi i Sverige skall ha friska bin. Utöver den "vanliga" inriktningen vill vi att ett ekonomiskt utrymme på kr skapas för: - analys av bi- eller honungsprover i samband med dödsfall som inte kan förklaras genom annan besiktning eller analys. - test av metoder eller medel för bekämpning av varroa som introduceras på den svenska marknaden (och som vi inte kände till eller fanns här, när NP-ansökan skickades in). - informationsmaterial om akuta problem. - test av produkter eller metoder som plötsligt och snabbt får stor popularitet bland biodlare, även om det inte finns belägg för metoderna/produkterna. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Arbetsgivarmässigt ligger bihälsokonsulenten under Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Avstämningar gör med Biodlingsföretagen om utformning av uppdraget. Dialog och avstämning görs också med Jordbruksverket som finansierar tjänsten och som övergripande är ansvarig myndighet. Organisatorisk följer kommande upplägg det som varit de senaste åren. Bilagor Spridning av resultaten Publicering sker kontinuerligt i Bitidningen och i Gadden, samt på olika hemsidor. Resultaten sprids också vid möten, konferenser och vid olika utbildningstillfällen, samt vid den årliga NP-konferensen. Dessutom beskrivs arbetet inom bihälsa i den årliga rapport som varje år skickas till JV. 13

14 Bondprojektet 2016 Sökanden: Eva Forsgren Projektledare: Eva Forsgren Institutionen för ekologi, Box 7044 Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalstret Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Bondbina är en population av honungsbin utvecklat resistens mot varroa. Studier har visat på en reducerad reproduktionsförmåga hos kvalsterpopulationen hos Bondbin. SLU vill ha fortsatt stöd för att bevara denna population av bin. Bakgrund Genom naturligt urval har bin med ökad resistens mot varroa-angrepp utvecklats. Egenskaper knutna till resistens har undersökts och dokumenterats. Resultaten finns publicerade. Överlevnadsexperimentet avslutades 2007, då avläggare gjordes från samhällen som överlevt utan behandling mot varroa-kvalstret sedan 1999, för att långsiktigt kunna studera vad som skett och säkerställa att det genetiska materialet inte går förlorat. Nu handlar projektet om att bevara de bisamhällen som finns och att placera ut lämpligt antal odlade, Bondparade drottningar i andra bigårdar så att det går att ersätta förluster om/när sådana uppstår på parningsplatsen på Näsudden på södra Gotland. För utförlig bakgrundsinformation till projektet se: Locke, B., Fries, I., Bondprojektet publicerad i Bitidningen 3, Mål Kortsiktigt syftar projektet till att bevara bin med dokumenterad varroa-resistens för fortsatta och framtida projekt för att på olika sätt kunna identifiera de faktorer som är involverade i dessa bins resistens mot kvalstret. Ett annat delmål eller syfte är att kunna tillhandahålla genetiskt material för avel. Det långsiktiga målet är att kunna ge biodlarna större tillgång på bin som är resistenta mot varroa-kvalster. För att nå målen är det viktigt att det finns Bondbin tillgängliga för studier och projekt och att det finns en parningsplats med c:a 15 bisamhällen med Bondbin Under projekttiden är nyttan försumbar för huvudmålgruppen (biodlare), men det kan få framtida betydelse för att minska läkemedelsanvändningen mot varroa-kvalster och på sikt helt undvika behandling med bibehållen bihälsa. Målgrupp Initialt är det ett bevarandeprojekt. Målgruppen är i slutändan alla biodlare. Under projekttiden är nyttan försumbar för huvudmålgruppen (biodlare). Är projektet framgångsrikt kan det få betydelse för att minska läkemedelsanvändningen mot varroa-kvalster och på sikt helt undvika behandling med bibehållen bihälsa. 14

15 Genomförandeplan Vi har haft förluster under vintern 2015/2016 som skall ersättas med Bonddrottningar utplacerade i Uppsala och på Gotland för att fortsätta att ha omkring 15 samhällen på parningsplatsen. Drottningar från Bonddrottningar odlas 2016 och paras på Näsudden där målet är att det invintra c:a 15 samhallen hösten Minst lika många drottningar placeras i samhällen på andra platser som en buffert mot vinterförluster. Kvalsterbekämpning i Bond-samhällen ska undvikas för att säkerställa att den partiella resistens som utvecklats inte går förlorad. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Tillsammans med biodlaren Åke Lyberg har vi under många år drivit Bondprojektet på Gotland för att producera värdefulla data kring resistens mot varroa-kvalster. SLU vill bevara det genetiska materialet. Bevarandeprojektet sköter vi själva, men vi lämnar ut material till forskare som vill undersöka materialet, och samarbetar med internationella forskargrupper för att fortsatt undersöka mekanismerna bakom den förvärvade partiella resistensen. Eftersom vi har drottningar utplacerade på flera händer även utanför försöksplatsen, måste risken att det genetiska materialet går förlorat bedömas som liten. Spridning av resultaten Projektet följs upp genom dokumentation av den populationen av bin som bevaras på Näsudden, Gotland. Resultaten kommuniceras med artiklar i Gadden och Bitidningen, och om resultaten motiverar det publicerar vi alltid producerade data i internationella tidskrifter. Bilagor Bondprojektet 2016.xlsx 15

16 Europe-wide evaluations of Varroa mite-surviving honeybee populations for their potential in mite-resistant breeding Sökanden: Barbara Locke Grandér Projektledare: Barbara Locke Grandér Danmarks-Berga Uppsala Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalstret Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Naturally adapted mite surviving honeybee populations will be evaluated in different location in Europe by a Ring-Test Consortum to understand genotype-environment interactions of their survival and their potential role for breeding mite resistance. Bakgrund Colony life history traits (such as brood production, foraging etc.) are largely driven by environmental conditions and this in turn influences mite infestation thresholds. Naturally selected mite-resistant honeybees have adapted unique traits that enable their long-term survival without mite control (14). However, it is not clear to what degree these adaptations are dependent on genetic or environmental factors. Environmental factors, such as climate, season and/or pathogen prevalence, can vary largely between different European countries.therefore, it is possible that different mechanisms have been selected in these populations in response to the distinct environmental pressures of each location during the adaptive process, which is primarily concerned with survival rather than specific Varroa-resistant traits. A more detailed project background can be found in the attached Bilaga 1. Mål The aim of this project is to explore genetic resistance to Varroa mites in honeybees by evaluating the biogeographic stability, colony survival features and mite-resistant traits in naturally adapted long-term surviving honeybee populations. The long-term goal is to improve honeybee health through improving Varroa resistance breeding, a long-standing goal of the apiculture industry worldwide. This will be achieved by combined efforts from scientists and stakeholders across Europe through a Varroa Resistance Ring-Test Consortium. Målgrupp The results of this project will be internationally beneficial for beekeepers, bee breeders and the apiculture scientific community. 16

17 Genomförandeplan The activities of this project will involve honeybee colonies from three long-term Varroa mite-surviving populations (from Norway, Sweden & France) that will be established in a variety of locations throughout Europe to be investigated by partners of a Varroa Resistance Ring-Test Consortium. No Varroa treatment will be used and survival will be monitored. The reproductive success of Varroa mites in each colony will be assessed each year for each colony to evaluate the stability of this trait in different environments. The amount of adult bees, brood and food stores will be estimated at monthly intervals from April to October to monitor changes in the colony size throughout the study. At the same time, samples of approximately 200 adult bees will be collected to measure mite infestation rates and to be used for molecular detection and analysis of honeybee viruses. A more detailed project description can be found in the attached Bilaga-1. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Barbara Locke Grandér is a researcher at SLU with a focus on Varroa mite resistance. She is the project leader and will maintain these colonies, carry out the fieldwork including sampling, colony strength estimations, and mite reproduction assessments. She will also be the primary responsible person for the data analysis, interpretation and publication of the study s results. The Varroa Resistance Ring-Test Consortium is a EU-wide network of prominent honeybee health scientists and extension agents from six different EU countries working together to examine Varroa-resistance genotypeenvironment interactions in naturally adapted mite surviving honeybees. Emilia Semberg is a biomedical technician at SLU. She will be responsible for the molecular analyses of the samples of bees for virus detection and quantification. Spridning av resultaten Results of this project will be written as a report for beekeeping journals in Sweden (such as Gadden and Bitidningen). A summary of all the projects results will be prepared for Jordbruksverket at the end of each project year. All results will be published in scientific peer-reviewed journals with Open Access Publishing rights. Members of the Varroa Ring-Test Consortium will write reports from this study for beekeeping journals in their country in their respective languages. The results of this project will also be presented at beekeeping conferences in Sweden as well as at international scientific apiculture conferences (such as EURBEE and Apimondia). Bilagor Bilaga-1 Projekts Bakgrund och Beskrivning.docx Bilaga-2 SLUprojectcalculator2016-NP.xlsx Varroa mite on honeybee-locke.jpg 17

18 Identifiera VSH-egenskapen hos svenska bin genom att studera avkomman efter VSH-parade drottningar Sökanden: F:a InsemTech Projektledare: Bert Trybom Gösslunfa Karleberg Lidköping Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalstret Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé På Hallands Väderö kommer 2016 att finnas drottningar som producerar drönare med hög VSH-egenskap. De drottningar som paras där bildar samhällen med 50 % VSH-egenskap. Drottningar med egen VSH-egenskap producerar bin med högre VSH-egenskap än 50 %. Bakgrund Jag har 4 års erfarenhet av bin med VSH-egenskap och vet att VSH-egenskapen fungerar och hur den fungerar dagar gamla arbetsbin med VSH-egenskap har förmågan att upptäcka om en bipuppa är angripen av ett fertilt varroakvalster. VSH-bin täcker av cellen, biter ner eller drar ut bipuppan varvid kvalstrets avkomma dör. Moderkvalstret kommer ut i samhället men hon har sannolikt förkortad livslängd. Samhällen med arbetsbin som har 50 % VSH-egenskap behöver inte behandlas med kemiska preparat mot varroakvalstret. Mål Avsikten är att söka efter svenska bin med VSH-egenskap. Genom att undersöka bisamhällen där drottningen parats med VSH-drönare och leta efter samhällen med > 50 % VSH-egenskap kan vi identifiera svenska bin med VSH-egenskap. Drottningarnas parning med VSH-drönarna har ingen betydelse eftersom vi letar efter > 50 % VSH-egenskap och det är drottningens egna drönare som är av intresse. Tvättning av biprov i december 2016, kvalster/100 bin beräknas. I slutet av maj och i slutet av juni 2017 tvättning av nya biprover samt i juli 2017 undersökning av biyngel. Drönare från selekterade samhällen med > 50 % VSHegenskap är "inhemska" drönare och kan användas för insemination i det stora VSH-projektet. Antal samhällen är beroende på hur många som utnyttjar parningsstationen och intresset från drottningodlarna för projektet. Nyttan är att snabbt få tillgång till inhemskt VSH-material. Målgrupp Drottningodlare som parat sina drottningar med VSH-drönare på Hallands Väderö I slutänden Sveriges biodlare. 18

19 Genomförandeplan Drottningodlare som använder Hallands Väderö erbjuds att ingå i projektet. De förutsätts insända biprover för tvättning vid 3 tillfällen, cirka 300 bin vid varje tillfälle. Första provet i december 2016, andra provet i slutet av maj 2017 och tredje provet i slutet av juni Uppgifter om samhällets ID, ägare, provtagningsdatum etc skall bifogas samt uppgift om eventuell behandling (varroabekämpning). Samhällen som uppvisar låg kvalstertillväxt skall i slutet av juli 2017 undersökas avseende förhållandet mellan fertila och infertila kvalsterhonor. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners I första hand att drottningodlarna som använt Hallands Väderö under 2016 är intresserade och ställer upp på de förutsättningar som gäller. Tvättningen av biproverna ombesörjes av undertecknad (InsemTech). Om det uppstår ett stort antal yngelkakor som skall undersökas kan även de personer som utsetts att göra VSH-utvärdering i det stora VSH-projektet delta (undervisnings- och träningsmaterial). Spridning av resultaten Projektet och resultaten kommer, liksom i tidigare projekt, att spridas genom Bitidningen och Gadden men sannolikt även i internationella media då detta projekt är unikt. Bilagor 19

20 Instruktionsbigårdar Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund, Projektledare: Preben Kristiansen Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalstret Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Varroabekämpning med hållbara metoder i olika bigårdar, som kan användas som bra exempel. Bakgrund Sedan ett antal år tillbaka har ett antal föreningsbigårdar fungerat som instruktionsbigårdar där varroa bekämpas med ekologiska bekämpningsmetoder. Instruktionsbigårdar har under de senaste åren funnits i följande föreningar: Hästveda, Huddinge, Mariestad, S:a Inland, Alvastra och Ingelstorp. Förutom att data angående varroabekämpningen i dessa bigårdar används för att utvärdera olika bekämpningskoncept används bigårdarna för utbildning och studiebesök. Mål Att utvärdera olika bekämpningskoncept samt använda bigårdarna i utbildningssyfte. Att öka användingen av mer hållbara metoder för bekämpning av varroa och att minska förlusterna till följd av varroakvalster. Målgrupp Svenska biodlare 20

21 Genomförandeplan Medel sökas för att ge ett stimulansbidrag till föreningarna som genom sitt arbete med instruktionsbigårdarna bidrar till att samla in data om varroabekämpning samt medverkar i utbildning angående detta. Målet är att få till fem välfungerande instruktionsbigårdar som kan användas för säväl information och utbildning som försök med olika bekämpningskoncept Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektet genomförs i samarbete mellan de involverade biodlarföreningar och bihälsokunsulenten. SBR:s bihälsokommitté bör ingå i projektgruppen för detta projekt. Bilagor Spridning av resultaten Projektledaren samlar in och sammanställer data från bigårdarna, och redovisar genom artiklar och information på webbplatser. 21

22 Testbiodling Sökanden: Föreningen Svensk Buckfastavel Projektledare: Nils Thuresson Nosabyvägen Kristianstad Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalstret Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Genom selektering och riktad avel få fram bistammar resistenta främst mot varroa o yngelröta med bibehållna/förbättrade produktionsegenskaper. Minska/utelämna varroabekämpningen i projektets bisamhällen för att göra selektion möjlig. Se bil. 1. Bakgrund De virussjukdomar som varroa är vektor för förorsakar stora ekonomiska förluster för biodlarna. Bistammar som har god resistens mot varroakvalstrets tillväxt i samhällena kan utan annan varroabekämpning odlas med gott resultat. I den svenska bistammen finns samhällen som har en större förmåga att motstå varroangrepp än vad medelsamhället har. ("Avel för tolerans mot varroakvalstret hos honungsbin - en förstudie" av Ingemar Fries). Genom att söka bland samhällen där varroabekämpningen utelämnats/reducerats finns det möjlighet att finna samhällen med sådana egenskaper. Se bil. 2 Yngelröta, som förorsakas av en sporbildande bakterie, kan drabba enskilda biodlare hårt då samhällen som uppvisar kliniska symptom enligt lag skall förintas. Bin som rensar ut sjukt yngel anses ha en bättre motståndskraft mot yngelröta än vad medelsamhället har. Egenskapen för utrensning är ärftlig och möjlig att förbättra genom riktad avel. I projektet mäts samhällenas utrensningsförmåga med utrensningstest. Mål Genom långsiktigt och konsekvent avelsarbete ge biodlarna tillgång till friska bin med bibehållna ohelst förbättrade produktionsegenskaper. För att avelsarbetet skall ge framgång är en av förutsättningarna att egenskaperna är mätbara och registreras. I projektet "Testbiodling" sker detta för ett flertal egenskaper hos bisamhället som är viktiga för biodlingen. De bidrottningar, vars samhällen uppvisar god motståndskraft mot sjukdomar och parasiter kombinerat med bra produktionsegenskaper, selekteras ut för fortsatt avel. Genomförs detta avelsarbete ger det biodlarna tillgång till friskare bin med bra produktionsegenskaper. Tillgång till bättre bin ger fler biodlare samt en ökning av antalet samhällen per biodlare. Mätbara mål: Test av 120 samhällen/år. Att på fem års sikt få fram drottningar som bär på resistensegenskaper mot varroa. I utgångsläget finns inte några kända varroaresistenta samhällen framselekterade ur den svenska bistammen. Målgrupp Den direkta målgruppen är biodlarna som får tillgång till bättre bin med ökad resistens mot varroa och sjukdomar. En effekt av detta blir att biodlarna får en vilja och möjlighet att hålla fler bisamhällen. Behovet av acaricider för bekämpning av varroakvalstret minskar. Indirekt målgrupp är den biologiska mångfalden som gynnas av fler pollinerande insekter. 22

23 Genomförandeplan Testbiodlingen genomförs enligt följande: Avelsbiodlare odlar och parar, på parningsstation eller genom inseminering, systergupper av drottningar ur olika linjer. Dessa drottningar fördelas i grupper till intresserade testbiodlare som med dessa drottningar bildar testbisamhällen. En testbiodlare testar drottningar ur olika linjer för att drottningarnas samhällen skall kunna jämföras gentemot varandra. Ovanstående sker under sommaren före det egentliga teståret. Under biodlingssäsongen utför testbiodlaren ett flertal tester som mäter bisamhällenas sjukdoms och parasitresistens samt produktionsresultat. Utföraren noterar testresultaten på Buckfastsföreningens testprotokoll (bil. 7) och rapporterar resultaten till föreningens testansvarige. Efter testperiodens slut sammanställer och dokumenterar testansvarig resultaten. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektet genomförs genom att intresserade och utvalda testbiodlare utför testarbetet ute i sina bigårdar. En förutsättning för projektets genomförande är att testbiodlarna kan förmås minska eller helt avstå från bekämpning av varroakvalster i testbisamhällena samt att testbigårdarna är utsatta för invationstryck av varroakvalster. Föreningens testansvarige Olle Jönsson, Sjöbo, och projektansvarige står till förfogande som handledare för testbiodlarna. Bland testbiodlarna kan finnas såväl hobbyodlare som biodlare med registrerade företag. Testbiodlarna ersätts för det merarbete och de merkostnader som testbiodlingen medför ur de medel föreningen tilldelas från Nationella Honungsprogrammet. Projektorganisationen utgörs av föreningens testansvarige Olle Jönsson, Sjöbo, och projektansvarige Nils Thuresson, Kristianstad. Dessa organiserar och leder arbetet med projektet. De håller även i utbildning och samordning av testbiodlarna. Spridning av resultaten Resultaten från projektet "Testbiodling" sprids genom följande publiceringar: Föreningen Svensk Buckfastavels kompendium med årlig utgivning. Föreningen Svensk Buckfastavels hemsida Den redovisning som sker till Jordbruksverket publiceras på Verkets hemsida. Artikel om "Testbiodling" erbjuds till branschens tidskrifter (Bitidningen och Gadden). Bilagor Bil.1_Projektide.docx Bil.2_Projektbeskrivning_Projektets_bakgrund.docx Bil.3_Kostnader_begransad_arroabek.docx Bil.4_Kostnadsbudget_Berakning_av_merkost.docx Bil.5_Ekonomi_Utbildningskostnader.docx Bil.6_Version2_Kostnadsbudget_Sammanst_Projektkostnader.docx Bil.7_Bedomningsformular.docx 23

24 Varroatolleransavel Sökanden: Svenska Carnica Gruppen Projektledare: Robert Amann Igelstad Karlsborg Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalstret Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Att genom en bred och strukturerad jämförbar testverksamhet utifrån tydliga kriterier och rutiner i flera länder, finna bidrottningar/samhällen som bär på varroatolleranta egenskaper som kan föras vidare i en avelsverksamhet och nå ut i allmän nytta. Bakgrund Svenska Carnica Gruppen har sedan 2008 bedrivit en testverksamhet av Carnica drottningar i syfte att hitta drottningar som utifrån givna kriterier har ett högt avelsvärde avseende varroatollerans och utrensningsförmåga, temperament, kakfasthet, svärmtröghet och samlarförmåga. Vi anser att avelsframgång i en stor population är den enda framkomliga vägen till varroatolleranta bin. Vi anser också att vi måste hitta bidrottningar med höga avelsvärden i alla kriterier för att skapa avelsmaterial till friska och högproducerande bisamhällen. I ovanstående syfte är vi anslutna till Tyska Bidatabasen BeeBreed för att våra testresultat skall registreras och avelsvärden jämföras med övriga testresultat i övriga medlemsländer. Vi har även genom Bidatabasen möjlighet att följa avelsvärden över tid och se om vårt arbete ger stigande avelsvärden genom att vi använder de drottningar med testade höga avelsvärden i vår avelsverksamhet. Mål Målet med vår testverksamhet är att hitta drottningar med högt avelsvärde som via våra parningsstationer och genom försäljning även komma biodlare utanför Carnicagruppen till godo. Att hitta drottningar som i avel för vidare goda anlag för ex.vis varroatollerans i syfte att skapa bin som själva kan hantera och rensa ut kvalster i sådan omfattning att biodlaren inte behöver dagens bekämpningsmetoder. Vi vill också att en drottning med högt avelsvärde skall föra vidare anlag som höjer det allmänna sjukdomsmotståndet och är lätthanterliga och ger god reklam för biodlingen i Sverige. Målgrupp Alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen samt att nå ut till så många övriga intresserade biodlare som möjligt med ett bra biavelsmaterial. 24

25 Genomförandeplan Skapa en organisation med drottningodlare och testbiodlare där drottningar odlas och testat utifrån jämförbara kriterier och där de drottningar med högt avelsvärde(avelspoäng) kan användas i avel tillsammans med drönare komna från andra testade drottningar. Genom att systematiskt använda testat avelsmaterial och att vi i BeeBreed kan vi följa resultaten över tid kan vi planera och styra verksamheten i syfte att nå bästa utvecklingskurva. Alla biodlare och testbiodlare genomgår en gång per år i juni/juli en testbiodlarutbildning avseende testmetod och kriteriemätning för att kalibrera verksamheten i syfte att nå hög validitet på tester. Testdrottningar fördelas ut till testbiodlare under början på juli. I samband med årsmöte under tidig vår har vi utbildning i Databasen BeeBreed. Alla testresultat skall rapporteras in under oktober. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Robert Amann: Projektledare Drottningodlare Testbiodlare Yrkesbiodlare* Ingemar Germundsson Drottningodlare Testbiodlare Yrkesbiodlare Tomas Jovanovic Drottningodlare Testbiodlare Yrkesbiodlare Christer Lindström Drottningodlare Testbiodlare Yrkesbiodlare Owe Björkman Drottningodlare Testbiodlare Horst Frank Kassör Testbiodlare Leif Alm Ordförande, Projektansvarig Testbiodlare Samt ytterligare ett antal testbiodlare * Robert Aman sköter registrering i bidatabasen samt är uppdaterad och följer avelsutvecklingen hos drottningodlare med testverksamhet i övriga Europa Bilagor 001.jpg Spridning av resultaten Spridning av resultat av verksamheten sker vid årsmötet samt via medlemsblad som förutom till medlemmar kommer att skickas till SBR, Jordbruksverk, landets distriktsordföranden samt Bitidningen och Gadden. 25

26 VSH-bin i Sverige Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Vakant Vakant c/o Sture Käll, Målskog 26, Gränna sture.kall@biodlarna.se Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalstret Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Leta efter VSH-egenskaper hos våra inhemska och lokalt anpassade svenska bin, oberoende av raser. Därefter sprida dessa egenskaper till alla biodlares bin genom avel och drottningodling. Bakgrund Varroakvalstret anses, av en enig forskarkår, vara det största bihälsoproblemet. Den uppfattningen delas av en samlad biodlarkår. Det är bekräftat att VSH-egenskapen finns hos våra honungsbin, men mycket utspätt och att bin med minst 50% VSH rensar ut varroa till en betydande grad. VSH är en genetisk betingad egenskap och går i arv. Vi kommer att leta i mycket stor skala efter bisamhällen som kan tänkas ha VSH- egenskapen. Odla drottningar från sådana samhällen och para med drönare från samhällen med liknande egenskaper,(1-drönarinsemination). Korsningsförsök har gjorts med VSH-bin i Sverige med förväntat goda resultat, och detta vill vi nu utöka till hela Sverige och dess biodlare. Mål Det övergripande långsiktiga målet är att i stor skala sprida bin med VSH-egenskaper över hela Sverige så att huvuddelen av de svenska bistammarna har VSH-egenskapen. Delmål: År 1, dvs 1 aug juli Genom olika informationsinsatser få en stor del av landets biodlare att vilja vara med och leta i ett första steg och gallra fram intressanta samhällen som anmäls till s.k. VSH-testare. Utbilda ett antal VSH-testare som kan göra en trovärdig och standardiserad utvärdering av VSH-egenskapen i rapporterade samhällen. Utbilda fler inseminatörer och vidarutbilda de som redan har viss kunskap och erfarenhet Odla drottningar i stor skala( 5-10 per VSH-samhälle) som får bilda samhällen efter insemination År 2, Fortsatt arbete enligt målen år 1 för att ytterligare bredda den genetiska basen hos VSH-bina Kontroll och gallring av existerande VSH-samhällen i våra bigårdar. Utvidga med fler VSH-samhällen. År 3, Fortsätta som tidigare, År 4, Fortsätta enl ovan Målgrupp Svenska biodlare såväl småskaliga som storskaliga biodlare. 26

27 Genomförandeplan Detta är en översiktlig och sammanfattande beskrivning av ett stort projekt som involverar många personer, alla biavelsgrupper i Sverige, SBR, BF och SLU. En detaljerad projektplan med aktiviteter kommer att upprättas vid ett positivt beslut. Beskrivningen nedan gäller över flera år, budgeten gäller för ett år. Beskrivningen finns i bilaga. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners SBR och BF tar gemensamt ansvar för detta projekt och gör upp om formerna i en överenskommelse. (eftersom JV kräver en projektägare så är SBR sökande). Vid upprättande av en detaljerad projektplan kommer vi att söka information internationellt för att få all tillgänglig kunskap och erfarenhet. Detaljerad beskrivning av förutsättningar finns i bilaga. Spridning av resultaten Resultaten från projektet sprids via press, informationsfolders, inom organisationerna SBR och BF. Projektledaren ansvarar för att hålla samman redovisningen och informera styrgruppen och JV. På en hemsida/facebook kan aktuell information finnas och manualer för hur gallringen skall gå till. Den verkliga spridningen av resultatet sker när VSH-bin sprids över landet. Bilagor Budget VSH-projekt.xls VSH-bin beskr. och fruts..doc 27

28 28

29 ! Tekniskt!stöd!till! biodlare!! 29

30 100 miljoner levande mjölksyrabakterier. Sökanden: Lena Levin Projektledare: Lena Levin Harstigen 8, Halmstad Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Projektiden är att ta honungen innan den mognat och inte processa den och därefter kontrollera bl a mjölksyrabakteriehalten. Och hur många mjölksyrabakterier den innehåller, dels på olika tider/olika dragblommor. Och vid infrysning/upptining. Bakgrund I alla tider har honung ansetts vara en god folkmedicin, säkerligen beroende på att man i nutid hittat bakteriedodande och antibiotikaliknande ämnen, t ex organiska syror. I vildhoung har man även funnit de nyttiga mjolksyrabakterier, men det har tyvärr visat sig att mogen honung som skordats från bikupor har så hog sockerhalt att mjolksyrabakterierna dott eller minskat radikalt i den mogna honungen. Då jag har en vän som blev betydligt bättre med misstänkt twar efter att ha ätit/druckit en storre mängd nytagen honung så borjade jag fundera på om man som biodlare inte skulle kunna odla fram denna "antibiotika". Med tanke på antibiotikaresistensen som håller på att breda ut sig. Då är min overtygelse att naturlig honung med vildhonungens egenskaper är det bästa - har läst om den nya forskningen där man analyserat och återfort mjolksyrabakterierna (artificiellt) till honungen for sårvård mm - vårt projekt är att bevara alla dessa nyttiga bakterier i ett helt naturligt tillstånd. Mål Målet är naturligtvis att vi själva skall kunna borja tillverka och sälja denna supernyttiga honungen - att man skall kunna utveckla det till ett storre foretagande. Men även att delge andra biodlare våra erfarenheter - och kanske få till fler biodlare som vill satsa på detta foretagande. Målet är också, beroende på resultat, forsäljning inte bara till privatpersoner utan även export till sjukhus utomlands t ex Norge och Tyskland (som just nu håller på och experimenterar med naturlig honung), inom den traditionella sjukvården i Sverige t ex äldrevård svårläkta fotsår mm. Alternativvården här i Sverige och utomlands. Att vår svenska vackra natur blir mer känd och mer bevarande. Målgrupp Framforallt svenska samhället men även export mojligt och genom våra erfarenheter stodja nya och gamla biodlare till ev ny typ av honungsprodukt. 30

31 Genomförandeplan Vi har tänkt att projektet skall genomforas genom att sätta upp 5 "flow"-bikupor med nya bisamhällen bredvid våra traditionella bikupor i Simlångsdalen. Mycket bra område for bikupor då det finns en hel del olika dragblommor och miljomässigt rent område. Dessa är tänkta att skattas ett antal gånger/vecka och vid varje skattning lämna in prover till lab vad gäller innehåll av mjolksyrabakterier/antibakteriella bakterier mm. Och mängd/vilken typ av bakterier som finns vid olika tillfällen. Vi kommer även att frysa in en del av honungen for att senare med 1 mån, 6 mån och 1 års mellanrum skicka detta till lab for att se hur nedfrysning påverkar de goda bakterierna. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Vi anser att vi är mycket lämpade for vår projektide då vi har ett genuint och brinnande intresse for naturen och att människor kan bli hjälpta utav den. Vi har gått biodlarkurs och har även erfarenhet av traditionell biodling. Vi kommer även att konsultera en bibesiktningsperson med flerårig biodlarkunskap och tillika medlem i styrelsen for en biodlarforening for att få ut det mesta av projektet. Jag kommer även att ha med en person som finansiär och som sedermera kommer att bli delägare i bifirman. Spridning av resultaten Vi har tänkt att genom Sveriges Biodlares riksforbund ge en rapport vad vi genom undersokningarna har kommit fram till t ex hur vi utfort vissa moment, vad provresultaten kommit fram till mm mm. Bilagor 31

32 "Beeroir" ett sorthonungs projekt inom Svenska Bin Sökanden: Sigill Kvalitetssystem AB Projektledare: Lotta Fabricius Kristiansen Hågra Tjällmo Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Under har Svenska Bin hållit pilotprovningar av svensk sorthonung som fått genomslag rönt stort intresse. Under vill vi tillsammans med samarbetspartners i dagligvaruhandeln och i grossistledet driva projektet Beeroir vidare. Bakgrund Svenska Bin har de senaste 3 åren marknadsfört svensk honung genom att bjuda på honungsprovningar och genom att distribuera utvald honung till intresserade kockar, konditorer och bagare. Där har vi kunnat se att sorthonung är en outforskad värld av smak och en obearbetad marknad för svenska honungsproducenter. Vi vill ta vara på detta intresse. Inför hösten startar Svenska Bin samarbeten med restauranggrossisten Menigo, Coop och KFS (Konsumentföreningen Stockholm). Aktiviteter som vi hållit kring sorthonung: Samarbete med Menigo: Mål Svenska Bin har som mål att utöka satsningen på unika sorter som på sikt kan bidra till en värdehöjning av all svensk honung. Vi vill uppmuntra svenska biodlare att producera och sälja: Sorthonung, som exempelvis maskros, bovete, honungsdagg, raps eller ljung. Regional honung som speglar platsens unika växtlighet beeroir. Säsongshonung, nyslungad eller från de olika tidpunkterna under sommarsäsongen. Svenska konsumenter kan få tillgång till en ny mångfald av honungssmaker och svenska biodlare kan nå en ny marknad och även exportmöjligheter. Sammantaget vill vi: Undersöka och kartlägga vilka attraktiva sorter som finns i Sverige Uppmuntra svenska odlare att satsa på premiumprodukter som sorthonung Utveckla marknaden för svensk sorthonung tillsammans med professionella matlagare, handel och grossister Samarbetena med Menigo och Coop ger oss möjlighet att mäta andelen svensk honung på de olika marknaderna. Målgrupp Vårt mål för de kommande tre åren är att: dubbla antalet engagerade professionella matlagare som engagerar sig i honung och biodling samarbeta med en av Sveriges största restauranggrossister Menigo för att skapa medvetenhet om svensk honung i hela restaurangbranschen starta samarbete med Coop/KfS kring biodling som gör att det finns lokal honung i butiker runt om i landet koppla detta till binas ekosystemtjänster och pollinering 32

33 Genomförandeplan Samarbete med Coop och KfS Under hösten 2016 startas ett projekt kring bin och honung som handlar om: pollinering och livsmedelsförsörjning utvald svensk ekologisk honung i Coops butiker Samarbete med Menigo Menigo vill bygga upp långsiktiga samarbeten med kreativa biodlare och honungsförädlare, speciellt med de som är intresserade av att ta fram mindre exklusiva upplagor av svensk sorthonung och honung som är specifik för säsongen och för olika delar av landet. Matpersonligheter som vill samarbeta med oss för att lyfta svensk honung: Stefan Eriksson, Råvaran AB och Exceptionell råvara Sebastién Boudet, surdegsbagare, tv-kock Elisabeth Johansson Frida Ronge Systrarna Brydling Samarbetena ger Svenska Bin möjlighet att lyfta den svenska honungens mångfald och visa biodlingens betydelse för svensk gastronomi. Vi ska visa hur svensk honung finansierar honungsbinas viktiga pollinering av våra odlingar och vår natur. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Svenska Bin söker medel för att utveckla koncept, kanaler och kommunikation kring projektet Beeroir. Vi kommer att: undersöka marknaden för sorthonung, tillgång och efterfrågan göra pollenanalyser på olika sorter för att bestämma nektarns ursprung lyfta producenter som satsar på sorthonung hålla provningar, demonstrationer och event i samarbete med grossist och butiker knyta till oss fler kockar, bagare och konditorer matcha dessa med lokala biodlare så att de tillsammans kan lyfta lokal honung och sorthonung Spridning av resultaten Utöver de redan utvecklade och välfungerande kanalerna: Hemsida Newsdesk Instagram Facebook kommer vi att: skapa en Youtubekanal/portal för att publicera filmer från event, möten och provningar delta på mässor och event där vi blir inbjudna, som Almedalen och Gastro Nord samarbeta med och uppmuntra kockar, konditorer och bagare till att filma, blogga och lägga upp i sociala media när de använder svensk sorthonung, som exempelvis bagaren och tv-kocken Sebastién Bpudet som börjar odla bin detta år. Använda hashtag #Berroir och sätta det begreppet som symbol för sorthonungen, (som en lek med ordet bee och terroir). Bilagor Budget_Svenska Bin_NP2017.pdf Budget_Svenska Bin_NP2017_ratt version.pdf firmatecknare_sigill.pdf 33

34 Bikalendern - om klimatförändringens effekter för biodling Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Hellander Lars Blackebergsplan Bromma lars.hellander@biodlarna.se Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Att öka kunskapen och medvetenheten hos biodlarna och kommunikation till biodlare och allmänheten om klimatförändringens effekter för biodlingen och ekologiska samspel. Klimatanpassa ekosystemtjänsterna pollinering och honungsproduktion. Bakgrund Klimatförändringen påverkar ekologiska samspel och ekosystemtjänster. Det mest uppenbara är att tajmingen i naturen, naturens kalender, ändras. Trots att detta är väl känt är kunskapen om hur ekologiska samspel, som till exempel mellan honungsbin och blomväxter, påverkas bristfällig. Som biodlare behöver vi lära oss att se förändringarna och anpassa våra åtgärder för bina till denna pågående klimatförändring. I projektet samarbetar vi med forskare för att värdera och dra slutsatser av de observationer som biodlare själva kan göra i naturen och av bisamhället. Med klimatförändringen följer omställning av flora och fauna, som i sin tur påverkar våra odlingsmöjligheter. Närmast oss finns den lokala, ibland privata, odlingen av blommor, frukt, grönsaker och bär, men även den vilda. I princip kan man säga att all odling är beroende av pollinatörer. Våra honungsbin utgör en del av dessa pollinatörer och det är därför viktigt att anpassa biodlingen så att dess ekosystemtjänster garanteras. Mål Att öka kunskapen och medvetenheten hos och kommunikation till biodlare och allmänheten om klimatförändringens effekter för biodlingen och ekologiska samspel. Klimatanpassa ekosystemtjänsterna pollinering och honungsproduktion. Att fylla kunskapsluckor om samspelet mellan honungsbin och dragväxter, och betydelsen av vädrets variation för detta samspel och ekosystemtjänsterna pollinering och honungsproduktion. Utveckla och effektivisera hjälpmedel till biodlare och biodlingsmetoder anpassade till effekterna av klimatförändringen. Bygga upp ett långsiktigt fungerande nätverk av medborgarforskare och rapporteringssystem för observationer av naturens kalender i relation till biodlingen. Tillskapa kontinuitet och breddad informationsdata. Öka antalet medborgarforskare/biodlare och skapa bättre precision i insamlad data, bland annat genom kupvågarna. Se vidare bilaga om beskrivning av pilotprojektet i projektplanen. Målgrupp Biodlarna: Bikalendern gör biodlare medborgarforskare observationer av dragväxters blomningsperiod, honungsbinas vårstart, samt tillväxten av bin och honung i bikupan. Forskarna: Uppdrag till specialister att beforska insamlade data. Efter pilotåret handlar det om att bedöma medborgarforskningsdatats kvalitet och statistiska egenskaper för att utveckla rutinerna på liknande sätt som gjorts för medborgarforskningen på naturenskalender.se. Allmänheten: Integrering bikalendern med artportalen.se 34

35 Genomförandeplan Projektet startade 2015 med ett pilotår. Detta finansierades av bidrag från Postkodlotteriet med kr. Ambitionen var att engagera 100 biodlare/medborgarforskare fördelade över hela landet. Efter halva projekttiden har ca 140 biodlare anmält sig. Intresset är mycket stort. Dataloggers har köpts in och skickats ut till biodlarna för att mäta temperaturen nära observationskupan var 10e minut. Rapporterna samlas in genom en dedikerad hemsida (bikalendern.se) eller via appen "naturens kalender", där bikalendern ingår. Vi behöver nu arbeta vidare med det initierade pilotprojektet som projekt. Det krävs kontinuitet med insamling av data, bearbetning av data inklusive väderloggers, fortsatt utveckling av speciella kupvågar, fortsatt samarbete med pollenanalyser och projektledning samt återkoppling till biodlarna. Med biodlarna menas alla inom SBR och Biodlingsföretagarna. För att skapa kontinuitet, bredda projektet och höja kvalitén, krävs nu fortsatt arbete under flera år. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Medborgarforskarna/biodlarna utgör flertalet av de aktiva inom projektet. Som nämnts tidigare, har vi passerat det uppsatta målet på 100 biodlare. Vi har nu ca 140 anslutna observatörer. Vi har två forskare från SLU direktanslutna till projektet Ola Langvall, SLU och Kjell Bolmgren, SLU i projektledningen. Som framgår av beskrivningen av Fenologinätverket, där Biodlarna (SBR) är aktiva medlemmar, fyra universitet, Länsstyrelserna, SMHI, m. fl. får projektet tillgång till forskarkompetens och data på olika områden. Projektledningen består av tre personer: Lars Hellander, projektledare Biodlarna (SBR), Kjell Bolmgren forskare SLU samt Monica Selling, Biodlarna (SBR) Jakob Johansson, Lunds universitet/imperial College London, har just tilldelats ett Formas-anslag där samverkan med "Bikalendern" och Svenska Fenologinätverket ingår. Bilaga 3 Pollenarbetet sker i samarbete med Göteborgs universitet. Bifrågorna bearbetas av Lunds universitet och SLU tillsammans med Biodlarna/SBR Bilagor letter of support SLU bil 2.pdf letter of support LU-Jacob bil 3.pdf Projektplan Bikalendern NP bil 1.pdf Spridning av resultaten Vi har under pilotåret arbetat med videokonferenser (typ Skype) med biodlarna/medborgarforskarna. Därigenom kan effektivt med många samtidigt utbyta erfarenheter utan dyra resekostnader. Det krävs i de flesta fallen att iakttagelser i möjligaste mån genomförs på liknande sätt. Resultaten av projektet kommer långsiktigt att redovisas inom biodlarorganisationerna och i forskarkretsar. En enskild säsongs data (den ovanliga sommaren 2015), ger naturligtvis inte underlag till långsiktiga resultat och rekommendationer, men tidigare insamlade data och ett långsiktigt datainsamlingsprojekt som "Bikalendern"avser bli, ser vi med tillförsikt fram emot kommande resultat. Kontinuitet och spridning över hela landet. Redovisningen av projektet kan därför göras i årsvisa rapporter som fakta, som efter hand ger ett bredare bedömningsunderlag för rekommendation av åtgärder. Tack vare det nära samarbetet med forskarna och andra kompetenser inom nätverket, kan redovisningarna bli mer intressanta. 35

36 Biodlingskonferenser Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Sture Käll Målskog Gränna Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Att genomföra tre biodlingskonferenser på olika ställen i landet. Respektive konferens består av 4-6 kortare föreläsningar följt av frågestund och diskussioner. Bakgrund Det finns alltid behov av aktuell information, diskussion, reflektion och mötesplatser för att biodlare skall ha möjlighet att utveckla sina kunskaper, förmågor och sin verksamhet. Gemensamt för alla konferenserna är att skall finas tid för diskussion och aktuella frågor. SBR har under våren 2016 genomfört fyra konferenser, som var mycket uppskattade. Mål Att utveckla kunskaper hos biodlare och erbjuda information i aktuella diskussionsfrågor. Att bli mötesplatser där biodlare träffas, bryter åsikter och nya möjligheter i sin biodling. Målgrupp Biodlare i allmänhet 36

37 Genomförandeplan Ordna föreläsare, lokal, bestämma datum Annonsera i Bitidningen och Gadden Administrera bokningar och anmälningar Genomföra konferenserna, varav två planeras att genomförs norr om Gävle. Biodlare i norra Sverige har alltid långa resor och ofta svårt att delta i arrangemang söder över. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Att det finns kunniga och duktiga biodlare som är villiga att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper och resonera med biodlarkåren. att programmet är så intressant att vi får deltagare. Spridning av resultaten Resultatet sprids i huvudsak till deltagarna, som i sin tur sprider den i sina föreningar. Presentationerna läggs ut på hemsidan. Bilagor 37

38 Drift och uppstart av lokala parningsplatser Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Sture Käll Målskog Gränna Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Att lämna stöd till rasparningsplatser som kan finnas lokalt eller nationellt och som har ett bredare genetiskt urval av drönare än parningsstationer Bakgrund Enligt överenskommelse med Svensk Biavel AB och avelsföreningarna är det SBR som söker, administrerar och redovisar stödet från Nationella programmet till lokala och nationella parningsplatser. Motsvarande projekt har genomförts sedan 2009 och är en viktig förutsättning för att Sverige skall ha ett antal väl fungerande parningsplatser. Årligen har platser fått ersättning för en del av sina kostnader. Projektet överensstämmer med Svensk biavels och avelsföreningarnas verksamhet. Under senare år har det uppmärksammats att en genetisk bredd är viktig för att få frisk bin. Parningsplatser med ett bredare drönarurval framstår då som viktig vid avel av bruksdrottningar.. Om branschen lyckas med VSH-projektet kommer parningsplatser att bli en viktig kanal för att sprida VSHegenskaper över landet. Mål Att ca 1500 drottningar sätts ut och paras vid lokala och regionala parningsplatser. Att ca 20 parningsplatser får stöd till sin verksamhet. r Att vi får riskfa och lättskötta bin i Sverige. Att rekrytering av nya drottningodlare underlättas. Att vi får parning av drottningar med brett genetiskt urval av drönare, som samtidigt har önskade egenskaper. Att drottningodlare kommer närmare bra parningsplatser. Målgrupp Lokala, regionala och nationella parningsplatser och indirekt biodlare i Sverige 38

39 Genomförandeplan Stöd ges i första hand till regionala parningsplatser och till nyetablerade, men även lokala och existerande platser får stöd så länge pengarna räcker. Parningsplatserna skall vara ordnade så att där finns en dominans av drönare med önskade egenskaper och brett genetiskt arv. Ägarna till parningsplatserna skall kort beskriva verksamheten, lämna kopior på fakturor/kvitton som visar de kostnader man haft. Ägarna skall också redovisa bedömningar av drönargivarsamhällen enligt ett standardiserat schema Efter avslutad säsong redovisas antal utsatta resp parade drottningar. Lokala rasparningsplatser kan få maximalt 3000:Nationella isolerade rasparningsplatser kan få upp till : Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektledaren fördelar medlen till de som ansöker och som kan lämna korrekt underlag. SBR:s kansli genomför utbetalningarna. Spridning av resultaten Sker genom en artikel i Bitidningen och i en redovisning till rasföreningarna Bilagor 39

40 Företagsrådgivning Sökanden: Biodlingsföretagarna / BF Service AB Projektledare: Kurt Oldeskog Fridal Rosersberg kurt.oldeskog@gmail.com Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Genom att nyttja den kompetens som finns inom Biodlingsföretagarna till att hjälpa medlemmarna via mail eller telefon kan vi höja biodlingskunskapen och företagskunnandet. På det sättet kan vi stärka och hjälpa de företag som finns inom branschen. Bakgrund Som småföretagare inom biodlingsbranschen ställs man många gånger inför specifika företagsrelaterade problemställningar som har med arbetsmiljö, ekonomi, försäljning, marknadsföring, pollinering och andra biodlingsspecifika frågor. Biodlingen är för närvarande en tillväxtbransch där biodlingsföretag utvecklas till större format och nya företag tillkommer. Biodlingsföretag är oftast små ägarledda företag där naturliga bollplank saknas inom företaget. Mål Högre kompetens inom yrkesbiodling. Effektivare yrkesbiodlare, färre onödiga misstag och ökad produktion. Målgrupp Biodlare som är företagare - och biodlare som planerar att bli företagare inom biodling 40

41 Genomförandeplan Genomförande av projektet (aktivitets- och tidsplan för genomförande och avslut): Pågår under hela projekttiden. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Biodlingsföretagarna bemannar de tre områdena Livsmedel och hygien, Ekonomi samt Rådgivning i yrkesbiodling med specialister inom respektive område. Annonserar om denna funktion på BF:s hemsida samt i tidningen Gadden/eGadden. Spridning av resultaten Sammanställa frekventa frågor i en sä kallad FAQ (frequentrly asked questions) via BF:s hemsida och i Gadden. Bilagor BF Ekonomi NP 2017.pdf IMG_3808[1].JPG IMG_3809[1].JPG 41

42 Horizon2020 Sökanden: BF Service AB Projektledare: Jonny Ulvtorp Stenabyvägen Listerby Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé I de förberedande arbetena till projekt Pollinatören finns det ett flertal obesvarade frågor som behöver utredas ytterligare. Vi vill förbereda en forskningsansökan till Horizon2020programmet alternativt annan lämplig forskningsfinansiering. Bakgrund Hoten växer mot samtliga pollinatörer, dessa har en viktig roll i livsmedelsförsörjningen. Bilden vi får av miljön kan te sig negativ samtidigt ser vi hur djupt sammanflätad den är med vår framtid och brist på biologisk mångfald. Eftersom pollinatörerna arbetar med vår livsmedelsförsörjning är det viktigt att vi närmar oss de utmaningar och de miljökonsekvenser som driver frågan. En hållbar utveckling inklusive en förbättrad livsmedelsförsörjning kräver nya strategier, ökad kunskap och insikt om miljöns förutsättningar. Pollineringstjänsten ger jordbruket nyttigt tillskott som säkerställer produktionen av olika grödor. Alla jordbrukare drar nytta av dessa tjänster. Fler pollinerare och en ökad biologisk mångfald har en direkt positiv inverkan på skördarna och främjar matproduktionen samtidigt som det ger nya möjligheter för biodlingen. Pollinatörens aktörer träffas den 27 april för att tillsammans ta fram projekt och forskningsbehov som stödjer Pollinatörens målsättningar. Mål Att bilda en nationell grupp som arbetar fram en forskningsansökan till Horizon2020 alternativt annat forskningsprogram som stödjer intentionerna inom projekt Pollinatören. Målgrupp Resultaten från forskningen skall komma biodlingen och lantbruket tillgodo. Resultaten från forskningen förväntas resultera i förslag till en ökad biologisk mångfald i det öppna jordbrukslandskapet. 42

43 Genomförandeplan Konsortiet inom projekt Pollinatören kommer tillsammans med Lunds Universitet att analysera EU:s forskningsprogram Horizon2020 och utvärdera ett lämpligt forskningsområde att söka till. Samtidigt kommer konsortiet att göra en analys av internationella parter som är lämpliga att bjuda in att delta i projektet. Pollinatörens erhållna erkännande från prisutdelningen i Bryssel kommer att utgöra en grund för det fortsatta arbetet. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Att analysarbetet av Horizon2020 resulterar i lämpligt forskningsområde. Bilagor Appels_ _EQY (2).pdf Spridning av resultaten Spridningen av resultaten förväntas att ske både nationellt och internationellt via lämpliga informationskällor 43

44 Internationellt arbete Sökanden: Sverige Biodlares Riksförbund Projektledare: Sture Käll Målskog Gränna Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Ge SBR möjligheter att delta i internationellt arbete, ha internationella kontakter och delta i möten i andra länder. Bakgrund SBR arbetar med och har internationella kontakter på framförallt tre olika sätt: Apimondia- hela världen, EU och speciellt COPA-Cogegas honey working group samt Nordiska Baltiska Birådet. Apimondias världskongress kommer att genomföras hösten 2017, dvs under perioden efter denna COPA-COCEGA-arbetet pågår kontinuerligt över web och mail, har några fysiska möten per år. Ger viktiga kunskaper om honungsmarknad och bihälsoläget i Europa NBBC, Nordiska Baltiska Birådet genomförs i slutet av januari. Januari 2017 i Estland Andra kontakter uppstår ibland i det fortlöpande arbetet. Alla internationella kontakter är värdefulla och ger oss kunskaper om honungsbiets och honungsmarknadens ställning i världen. Vi får kunskaper och sprider våra egna erfarenheter. Mål Kvalitativa mål: Sveriges biodlare får erfarenheter och kunskaper från andra länder, bättre kunskaper och överblick angående bihälsa, honungsmarknad, varroabekämpning etc Sveriges representanter kan delta i internationellt samarbete och ge våra erfarenheter. Kvantitativa mål: Repr för SBR kan delta i några konferenser per inom EU (Bryssel) inom Honey working group eller motsvarande. Nordiska Baltiska birådet med god representation från Sverige. Målgrupp Sveriges biodlare 44

45 Genomförandeplan Genomförandet innebär deltagande i konferenser och möten enligt ovan och kontinuerlig bevakning över mail, hemsidor och internationella bitidningar. Nyheter och kunskaper sprids i Bitidningen och på sammanträden, möten och konferenser. Bevakning i Bryssel sker delvis med en gemensam representant för oss och BF. sparar reskostnader, hotellkostnader. Han får ett arvode för sitt arbete. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Vi har goda erfarenheter och har haft stor nytta av de internationella mötena. Spridning av resultaten Artiklar i Bitidningen och vid konferenser och möten. Bilagor 45

46 Kompetensutveckling för en hållbar biodling. Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund, Projektledare: Lotta Fabricius Kristiansen Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Att fortsätta utvecklingen av en genomtänkt utbildningsstruktur för Sveriges Biodlare. Bakgrund Under perioden respektive har fokus legat på att skapa förutsättningar för nybörjar- och fortsättningskurser med ett helt nytt utbildningsmaterial, behörighetsutbildningar för cirkelledare och ett fördjupat utvecklat samarbete med studieförbundet Vuxenskolan. Vidare har utbildning resp framtagning av material för påbyggnadsutbildningar, för såväl småskalig som storskalig biodling, påbörjats. Ovanstående projekt skall således ses som en fortsättning och en fördjupning av redan påbörjade insatser, vad avser kunskap och kompetensutveckling, för Sveriges biodlare. Syftet är att framtida insatser skall leda fram till en kvalitetssäkring av biodlingen på nationell nivå. Projektet är en förutsättning för att uppnå en rad olika delar, som ligger som övergripande målsättningar inom NP. Bla skall följande uppnås: - Friskare bin - Fler biodlare - Fler bisamhällen - Utökning av pollineringsuppdrag - Ökning av saluföringen av svensk kvalitetshonung Mål - Att på olika sätt skapa förutsättningar för att biodlaren har den kunskap och de färdigheter, som behövs för att säkerställa och utveckla små-och storskalig biodling inom Sverige. - Att framtagen utbildning skall göra biodling så intressant, att man fortsätter med sin biodling, dvs den riktar sig också mot de som redan är biodlare. - Att utbildning ska genomföras på alla nivåer i organisationen, med ett nationellt framtaget utbildningsmaterial. - Att bygga upp ett nätverk av utbildare/instruktörer på distrikts/regional och på central nivå. - Att skapa en organisation som stödjer och ger förutsättningar för att uppnå ovanstående. - Att skapa en rikstäckande kurskatalog där olika utbildningar samlas i en "heltäckande" katalog, där inte bara förbundets utbildningar finns upptagna utan där det skall finnas plats för även andra utbildningar. Denna katalog skall ge den enskilde biodlaren möjlighet att anmäla sig, även om den inte ligger i närområdet. Målgrupp Samtliga biodlare i Sverige. 46

47 Genomförandeplan Under år 1 handlar det om att sätta organisationen för den rikstäckande organisatoriska utbildningsstrukturen och också samtidigt fortsätta med framtagning av påbyggnadsutbildningar. Under år ett måste en dialog föras inom utbildningsnätverket och med företrädare för Vuxenskolan. När väl detta är satt, så skall detta löpa på i det fortsatta samarbetet mellan distrikt/regioner och Vuxenskolan (se bifogad Bilaga 1 Utbildningsorganisation). Följande påbyggnadsutbildningar skall färdigställas under NP 2017 (år 1): - Drottningodling - Förädling honung På sikt måste utbildningsinsatser bli mer självfinansierade, där stöd kan begränsas till framtagning av nytt material och revidering av tidigare framtaget material. Målsättningen och inriktningen för SBR är att själva kunna bära en halvtidstjänst inom utbildningsområdet. Arbete med att ta fram en sådan modell bör under ovanstående period prioriteras, genom bla en dialog med Vuxenskolan. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektet har behov av en utbildningskonsulent på 50 % av en heltid. Styrgrupp på 4 personer som är lika med förbundets utbildningskommitté. Den delvis nya nivån är den som skapas i de regionala utbildningsnätverken som är kommitténs förlängda arm att förverkliga den nu framtagna utbildningsstrukturen. Den regionala nivån bygger på att flera distrikt går samman och bildar tillsammans 7 regionala enheter (se Bilaga 2 Region/distriktsindelning). Dessa 7 regionala områden sammanfaller med nuvarande indelning för bitillsynen. Projektet siktar på att spänna över både småskalig- och storskalig biodling, därför är det viktigt med en referensgrupp med deltagare från SBR, BF och SV. Spridning av resultaten Då projektet påverkar många biodlare är det viktigt med en kontinuerlig redovisning av utvecklingen inom projektet. I och med att en delvis ny organisationsindelning växer fram, är det betydelsefullt att förankra denna inom hela biodlarsverige. Fortskridandet av projektet kommer kontinuerligt att publiceras i Bitidningen och i Gadden. Övergripande tankar kommer presenteras på förbundets hemsida, där framtaget material skall beskrivas. Vid i stort sett samtliga möten som förbundet har kommer utbildningssatsningen att beröras. Redovisning kommer också att göras på den årliga NP-konferensen. Bilagor Bilaga 1 Utbildningsorganisation.pptx Bilaga 2 Region - distriktsindelning.pptx Kopia av Bilaga 3 Projektbeskrivning budget, komptensutveckling.xlsx 47

48 Kompetensutveckling om pollinering Sökanden: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Projektledare: Karin Jarl Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg karin.jarl@lansstyrelsen.se Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Öka kunskaperna om pollinering bland biodlare och lantbrukare. Ge lantbrukare och biodlare möjlighet att nätverka och starta samarbeten, vilket kan leda till fler uppställningsplatser för bin och ökad pollinering av vilda växter och odlade grödor. Bakgrund Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under flera år bedrivit olika typer av kompetensutvecklingsprojekt för biodlare och biodlarföretagare. Vi har stor erfarenhet av att ordna kurser och aktiviteter på ett produktivt sätt. Vi har fått in önskemål från många biodlare att de vill öka sina kunskaper om lämpliga växter för bin, hur man utför pollineringsuppdrag, samt hur man kan öka gynnsamma miljöer för bin. Länsstyrelsen i Västra Götaland har även stor erfarenhet av att göra aktiviteter och rådgivningar till lantbrukare och yrkesmässiga trädgårdsodlare. Länsstyrelsen når genom sina publikationer en stor del av yrkesmässiga trädgårdsodlare, biodlare och lantbrukare. Genom att sammanföra dessa grupper och öka kunskaperna om varandras verksamheter så öppnas möjligheter för sammarbeten och att ta till vara varandras olika behov, resurser och möjligheter. Mål Målen är att genom aktiviteter: Öka kunskaperna om pollinering och bra biväxter. Förmedla kunskaper om hur markägare och odlare kan öka tillgången till blommande växter och gynnsamma miljöer för honungsbin och övriga pollinerare i odlingslandskapet. Detta ger ett jämnare drag av nektarväxter och pollenväxter under hela säsongen Bidra till fler lämpliga uppställningsplatser, vilket på sikt ger ökad vinteröverlevnad och fler bisamhällen. Öka kunskapen hos biodlarna om vad bina behöver för att må bra samt öka kunskapen hos lantbrukarna om binas effekter på skörd och kvalitet för insektspollinerande grödor. Öka samarbetet mellan biodlare, lantbrukare och yrkesmässiga trädgårdsodlare. På sikt kommer även vilda pollinerare att gynnas av åtgärder som gynnar honungbin. Målgrupp Biodlare, nya biodlare, blivande biodlare och biodlingsföretagare, samt lantbrukare och yrkesmässiga trädgårdsodlare som behöver pollineringstjänster och vill köpa pollineringstjänster, gynna bin på sina marker eller bli biodlare själva. 48

49 Genomförandeplan Att genom fältvandringar, föredrag, seminariedagar, studiebesök, kursdagar och möten samt artiklar öka informationen om pollineringens betydelse i allmänhet och honungsbinas i synnerhet. Aktiviteterna innehåller ämnena pollinering och vad som kan göras i landskapet för att förbättra förhållanden för pollinerande insekter. (2016)-2017 Antal aktiviteter(kurser, studiebesök, fältvandringar, seminariedag) deltagare (2017) deltagare Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektledaren Karin Jarl har arbetat med biodlingsprojekt och med bitillsyn och har lång erfarenhet av biodling. Projektledaren är en bra organisatör och har ett brett nätverk inom biodlarkåren. Länsstyrelserna genomför aktiviteterna i samarbete med biodlardistrikten i Västra Götalands län och Västgötahonung. Övrig länsstyrelsepersonal som kan bli aktuell är rådgivare inom yrkesmässig trädgårdsodling, rikt odlingslandskap och växtodling. Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar aktivt för att utveckla och främja binäringen. Projektet följs upp bland annat genom att deltagarna vid aktiviteter som länsstyrelsen arrangerar har möjlighet till att fylla i en enkät om vad de tyckte om aktiviteten. Länsstyrelsen håller ständigt på att anpassa och utveckla sina enkäter och sättet att följa upp projekt. Spridning av resultaten Skriftlig redovisning i rapportform och ev muntlig redovisning på den årliga konferensen Jordbruksverket anordnar. Resultaten kommer även att spridas i länsstyrelsens publikationer och webben. Bilagor Intyg firmatecknare_mirja.pdf OH juli pdf 49

50 Metodutveckling för rationell rengöring av plastramar Sökanden: Aarenlunds biodling AB Projektledare: Mats Khakhar Iliongr N Lund mats@aarenlunds.se Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Projektet syftar till att ta fram en metod för att på ett rationellt och ergonomiskt sätt rengöra plastramar och sprida kunskap om denna bland biodlare. Bakgrund Aarenlunds biodling är ett biodlingsföretag med verksamhet utanför Lund. Företaget är anslutet både till Biodlingsföretagarna och Sveriges biodlares riksförbund. För att kunna bedriv biodling rationellt använder vi i stor omfattning helgjutna plastramar i vår verksamhet. Utbyggda ramar behöver ibland rengöras. Detta arbete görs idag genom att ramarna eventuellt skrapas med spackel och tvättas med högtryckstvätt innan de steriliseras. Detta är mycket tidskrävande och innehåller flera lyftmoment. Dessutom orsakar tvättningen omotiverade miljöproblem. Alternativet är att lämna in det till tvätteri finns inte idag. Vi på Aarenlunds har därför tagit fram en principidé för hur detta moment på ett mer rationellt sätt, med avseende på tid, arbetsbelastning och miljöbelastning, ska kunna genomföras. Under 2015 och 2016 har vi undersökt intresset av produkten i hos verksamma biodlare. Den respons som vi fått på idén är att de tillfrågade ser ett stort behov av produkten. Mål För att biodlaren lättare ska kunna utöka och fortfarande hantera sin biodling utan att arbetsbördan ska växa sig för stor krävs rationell utrustning. Vi rationell och storskalig biodling används i allt större grad helgjutna plastramar. Ett argument som hämmat användandet av plastramar är svårigheten med att vid behov rengöra dem. I dagsläget kräver detta att biodlaren själv med tidskrävande och resursslösande metoder själv rengör dem eftersom det inte finns något vaxrenseri som tar emot plastramar. Projektet syftar till att ta fram en anordning som på ett enkelt och miljöbesparande sätt kan rengöra plastramar från vax och honungsrester. Konstruktionen skall vara oberoende av ramformat. Konstruktionen ska vara uppbyggd i moduler så att effekten på rengöringen anpassas efter ramarnas kondition med avsikt till vax och honungsrester. Konstruktionen ska vara lätt att använda och inte vara utrymmeskrävande. Målgrupp Målgruppen för projektet är biodlare som idag har från ett tiotal kupor till 100 och som kan tänka sig att utöka omfattningen av sin biodling och detta gick att göra på ett rationellt sätt. 50

51 Genomförandeplan 2016 September: Inköp av material för tillverkning och modifiering av vattenstrålar för ett tvättelement. Konstruktion av ett tvättelement. Utprovning av elementet med avseende på vattenstrålar, vattentryck, antal behövda element. Oktober: Inköp av material till en färdig enhet utan uppsamling för vax eller vattenbrytare. Konstruktion av en färdig enhet. Test och modifiering av enheten. November: Inköp av material till en färdig prototyp. Konstruktion av en färdig prototyp. Test och modifiering av prototypen. December: Reservtid för förseningar i projektet. Januari: Utprovning och utvärdering av tvätten hos 3-8 andra biodlare. Sammanställning av utvärderingen. Förändring av konstruktionen utifrån utvärderingen och test av denna. Februari: En andra prototyp tillverkas med krav på slutfinish. April: Publicering i Gadden och Bitidningen. Maj-augusti: Reservtid för förseningar i projektet. Visande av produkt vid kurser. Färdigställande av produktdokumentation. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektet kommer att ha Mats Khakhar som projektledare, med övergripande ansvar. Mats Khakhar har en flerårig erfarenhet som projektledare inom utbildningssektorn. Han har lett projekt av internationell karaktär med stöd från EU och projekt kring utveckling kring ämnesutbildning med stöd från Skolverket. Dessutom har han lett uppbyggnad av skolverksamhet. Mats Khakhar är delägare och VD för Aarenlunds biodling och tillika suppleant i Biodlingsföretagarnas styrelse. Vid prototyparbetet kommer även Patrick Hansson att medverka. Patrick har stor erfarenhet med avtalstecknande. Framföralt med utländska universitet. Han har stor erfarenhet från byggbranschen och är även gymnasieingenjör i Kemi. Själva konstruktionerna kommer att tillverkas av företag verksamma inom området. Spridning av resultaten Publicering i Gadden och Bitidningen åtminstone genom annons. Förutom detta vill vi visa produkten i samband med utbildningar. Både YH utbildningen och vid Biodlingsföretagarnas kurser. Vi kommer även att sammanställa en rapport i form av en produktbeskrivning. Bilagor 51

52 Nationella parningsstationer Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Borgmästaregatan Projektledare: Sture Käll Målskog Gränna Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Att samordna och fördela stöd till de nationella parningsstationerna, dock ej de fyra som drivs av Buckfastgruppen. Bakgrund Biodlare vill ha och behöver lättskötta och friska bin. De nationella parningsstationerna erbjuder parning av ungdrottningar med utvalda drönare från testade samhällen. Drottningar parade på parningsstationer kan sedan användas lokalt som mödrar för ytterligare drottningodling. På så sätt sprids lättskötta och friska bin i hela landet. Projektet har funnits ett antal år och är mycket uppskattat, efterfrågat och som vi bedömer nödvändigt för biodlarsverige. Om vi lyckas med VSH-projektet kommer parningsstationerna att bli en viktig kanal för att avla fram bin med VSH-egenskap i Sverige och redan i sommar finns det drönargivare på en parningsstation med VSH-egenskaper. Mål Ca 1500 drottningar sätts ut och paras vid de nationella parningsstationerna Målgrupp Ägarna till de nationella parningsstationerna och indirekt Sveriges biodlare. 52

53 Genomförandeplan Tilldelade medel till parningsstationer som är avsedda för stöd går till drift av parningsstationer och fördelas enligt följande: 5000:- till respektive ägare ( fyra stycken) Återstoden fördelas i proportion till antalet utsatta drottningar, dock max 500 vid samma station. Ägaren skall kort beskriva sin verksamhet och redovisa bedömningar enligt standardschema av de samhällen som är drönargivare på stationen. Parningsstationerna är i regel öppna från slutet av maj till mitten av augusti. Parningsstationerna kan bli än mer viktiga nu när det finns ambitioner i olika grupper att avla fram varroatoleranta bin med s.k. VSH-egenskaper. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Ägare till nationell parningsstation är: Buckfastgruppen, fyra stationer (ingår ej i detta projekt, har egen ansökan) Ligusticagruppen, en station Nordiska bin, en station Carnicagruppen, två-tre stationer Mölnlycke biodlarförening, en station Projektledaren samlar in uppgifter och fördelar tilldelade medel. Följer upp bedömningsschemana. Spridning av resultaten Resultaten sprids genom artikel i Bitidningen och en sammanställning som delges avelsgrupperna. Bilagor 53

54 Pollinatören informationsspridning Sökanden: BF Service AB Projektledare: Jonny Ulvtorp Stenabyvägen Listerby Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Vidareutveckling av projekt Pollinatören genom informationsspridning och att anlägga försöksrutor med pollineringsvänliga växter i Nuntorp, Kristianstad och Kalmar samt i Ransta. Biodlare och lantbrukare kommer att bjudas in till fältvandringar Bakgrund Det finns behov av projektets insatser för att öka kunskapen om den biologiska mångfalden samtidigt som den måste bevaras och förvaltas mot ett hållbar framtid. Detta gäller för de växter, djur och livsmiljöer som tillhör odlingslandskapet. De kulturhistoriska värdena ska bevaras och tydliggöras. Biodlingen bidrar till den biologiska mångfalden samt ingår i den kulturella traditionen på landsbygden. Många organisationer deltog i projektet. Bland annat genomfördes testodlingar i Ransta deltagarna tog del av försöken, de påföljande diskussionerna konstaterades att de pollinerande insekterna saknade en god livsmiljö för överlevnad både på kort och lång sikt. Med fler pollinerare i grödorna kan det förväntas ett flertal positiva effekter på landskapet i sin helhet. Biodlingsförtagarna tillsammans med LRF tog initiativ till att nominera projektet till COPA vid deras utlysning för projekt med pollineringsanknytning. Pollinatören erhöll andra pris bland fler än 20 nominerade projekt. Mål Vi vill under flera växtsäsonger testodla växter som är en god pollen- och honungkälla för pollinerande insekter. - Testodla olika pollineringsvänliga växter på cirka 4 olika platser, Ransta, Nuntorp, Skåne och Kalmar - Prioriteringen både för bisamhällen och övriga pollinerare - Vid testodlingarna årligen arrangera fältvandringar för biodlare och lantbrukare. - Belysa problematiken med förgiftningar i fältgrödor. - Hur kan man maximera honungsskörden - det blommande fönstret skall alltid vara öppet. - Initiera forskningsbehov som kommer fram under projektperioden - Genomföra cirka 3-4 projektmöten per år där intressenterna i projektet kommer prioriterar kommande insatser under projektperioden - Med inbjudna föreläsare årligen arrangera ett seminarium på projektets tema - Initiera exjobb och forskningsförslag - Slutseminarium där projektets uppnådda resultat kommer att redovisas Målgrupp Målgruppen för projektet är både biodlare och lantbrukare 54

55 Genomförandeplan Projektet förväntas att genomföras enligt följande aktivitets- och tidsplan: Aktivitet Startdatum Slutdatum Förväntat resultat Projektplanering Projektplan Projektmöten projektmöten årligen Testodlingar Testodlingar på minst fyra platser med minst 5 olika sorters blommande växter. Totalt bör cirka 15 till 20 olika växter provodlas Fältvandringar Årligen arrangera fältvandringar på varje testplats Seminarier Under projektperioden arrangera seminarium för att redovisa uppnådda resultat, med inbjudna föreläsare. Slutseminarium Slutrapport Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Biodlingsföretagarna ör projektägare. I projektet kommer följande organisationer att delta i projektmöten och som medlemmar i projektet. Lunds Universitet Lantmännen LRF Svensk Raps Naturbruksgymnasiet Nuntorp Hushållningssällskapet Lantbrukare Biodlare Biodlingsföretagarna driver projektet i samarbete med övriga deltagande organisationer. På projektmöten kommer projektets resultat att diskuteras och analyseras. Eventuelle nya frågeställningar kommer att behandlas vart efter de dyker upp och behandlas på projektmöten där förslag till eventuella åtgärder tas fram. Projektägaren har varit i kontakt med 3 olika Naturbruksgymnasier samt en lantbrukare för att genomföra testodlingarna. Naturbruksgymnasierna finns i Nuntorp, Kristianstad och Kalmar. Lantbrukaren finns i Ransta strax norr om Västerås. Naturbruksgymnasierna och lantbrukare svarar för kostnaderna i samband med sådd och jordbearbetning, projektet svarar för frökostnaden till testodlingarna Spridning av resultaten Resultaten från projektet kommer att dels spridas via Biodlingsföretagarnas tidning Gadden samt via övriga parters informationskällor. Bilagor Budget NP 2017 forsoksodling.pdf 55

56 Rekryteringsmaterial Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund, Projektledare: Jonas Eriksson Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Rekryteringsmaterial för att kunna rekrytera nya biodlare. Enklare foldrar är bra att kunna använda som intresseväckare för potentiella framtida biodlare att ta med sig hem för att läsa och bilda sig en översiktlig bild av vad biodling handlar om. Bakgrund En av huvudpunkterna i nationella honungsprogrammet är att antalet biodlare skall öka under programperioden. Målsättningen är att andelen nyrekryterade medlemmar i Sveriges biodlarorganisationer skall öka med minst 5 %. Biodlarnas organisation (SBR) har under en lång rad av år lyckats att öka sitt medlemsantal. Förbundet har stark tro att denna utveckling kan fortsätta och att vi skall kunna öka antalet aktiva biodlare ytterligare. Genom åren har våra föreningar efterfrågat tryckta foldrar för att kunna dela ut vid olika träffar, mässor och andra sammankomster. Vi har fått hjälp och stöttning av JV för att ta fram foldrar, vilket även i framtiden kan bli aktuellt. För närvarande har vi ett bra uppdaterat material som är omtycket ute bland föreningar och distrikt. Vi vill därför fortsätta med att kunna tillhanda hålla dessa foldrar gratis för de rekryteringsbehov som framförallt föreningarna efterfrågar. Mål Genom att tillhandahålla gratis rekryteringsmaterial till föreningar och distrikt, så är målsättningen att förbundet skall kunna fortsätta den positiva medlemsutvecklingen som biodlarsverige har upplevt de senaste åren. Ett trevligt och välkomnande material/broschyrer/foldrar tror vi starkt kan bidra till att locka flera att bli aktiva biodlare. Målgrupp Målgruppen för kostnadsfritt rekryteringsmaterial är förbundets föreningar och distrikt, som i sin tur har potentiella biodlare som sin målgrupp. 56

57 Genomförandeplan Genom att få medel för att tillhandahålla kostnadsfria foldrar till föreningar och distrikt, så möjliggör vi att potentiellt intresserade kan ta med sig dessa foldrar hem och fundera på om ett aktivt deltagande skulle vara ett framtida intresse att satsa på. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Vi vill tillhandahålla kostnadsfria foldrar till förbundets distrikt och lokala föreningar. Under kommande NP-år vill bredda och distribuera ut följande rekryteringsfoldrar: * Värvarfolder - Bli biodlare 0,94 kr st * Nyfiken på bin 0,74 kr st * Häng med in i bikupan 3,75 kr st * Honungsbin och biodling 2,30 kr st Intresset för resp folder får avgöra det framtida antalet foldrar, men inriktningen är att erbjuda de mindre kostsamma foldrarna, som intresseväckare och de mer kostsamma när man vill veta mer. Det är förbundets kansli som distribuerar ut aktuellt material. Spridning av resultaten Uppföljning sker utifrån hur ökningstakten av nya medlemmar, som vi hoppas skall fortsätta, utvecklar sig. Antalet nya medlemmar kan vi omedelbart avläsa och på ett tydligt sätt jämföra mellan åren. Bilagor Vi förmedlar kontinuerligt förbundets medlemsutveckling både i Bitidningen och på vår hemsida. I våra olika rapporter båda inom vår egen organisation och till inte minst jordbruksverket, så sker en avrapportering av det aktuella utfallet. 57

58 Screening av Amerikansk Yngelröta Sökanden: Mellifera Veterinärtjänst Projektledare: Emmy Sundström Holmbro Brunnsgården Vänge Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Projektet innebär att erbjuda biodlare undersökning avseende sporförekomst av amerikansk yngelröta i sina bigårdar till en reducerad kostnad. Bakgrund Amerikansk yngelröta är en allvarlig bakteriell sjukdom som förekommer hos svenska bin. Sjukdomsfall blossar upp på skilda platser eftersom sporer överlever lång tid i miljön och utgör då ett stort bekymmer för den drabbade biodlaren. Att undersöka vuxna bin avseende sporförekomst ger goda förutsättningar att kunna arbeta förebyggande mot denna allvarliga sjukdom. Det har visats att odling från vuxna bin är en metod som ger goda förutsättningar att kunna förutsäga risken för samhällen att utveckla symptom. I Eva Forsgrens projekt Provtagnings- och saneringsstrategi för amerikansk yngelröta utarbetas en strategi för att minska smittspridning och sjukdomsfall genom att ta prover av bin på hösten och vidta åtgärder utifrån odlingsresultat. Som ett komplement till SLU:s arbete kommer nu biodlare erbjudas en kostnadseffektiv screening av bi-prover. Laboratoriets arbete kontrolleras av referenslaboratoriet vid SLU. Mål Syftet med projektet är att möjliggöra ett fungerande förebyggande hälsoarbete avseende amerikansk yngelröta. Att vänta på att symptom utvecklas är förknippat med stora risker för smittspridning och höga kostnader både för den enskilde biodlaren och för bitillsynen. Möjlighet till egenkontroll bör öka ansvarstagandet hos biodlaren och minska belastningen för bitillsynen. För att ett förebyggande arbete ska fungera i praktiken krävs dock att både arbetsinsatsen och kostnaden för biodlarna hålls nere. Därför är avsikten med projektet att kunna erbjuda ett subventionerat pris för undersökning av prover. Målet för projektet är att 500 prover ska undersökas under projektåret. Målet på sikt är att en betydande andel av bisamhällena i Sverige ska kontrolleras med jämna mellanrum och därmed minska risken för sjukdomsutbrott av amerikansk yngelröta till ett minimum. Tjänsten innefattar inte prover som tas i samband med offentlig kontroll. Dessa hanteras av referenslaboratoriet vid SLU. Målgrupp Projektet vänder sig till samtliga biodlare. I det initiala skedet kan man dock förvänta sig att intresset är störst hos de som bedriver biodling i större skala då de drabbas hårt av sjukdomsfall. Det är också där man kan förvänta sig störst nyttoverkan på smittspridning då där finns många samhällen som är utspridda över större områden och det sker förhållandevis fler förflyttningar och mer försäljning. 58

59 Genomförandeplan Projektet avser att erbjuda analyser av amerikansk yngelröta till subventionerat pris. Prover kommer tas emot från och med och analyseras löpande under projektperioden. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Ett för uppgiften anpassat laboratorium finns redo att ta i bruk till september Emmy Sundström, projektledare, är leg. veterinär med över tio års yrkeserfarenhet som biodlare i Uplands Honung. Examensarbetet på veterinärutbildningen, Undersökning av den svenska bipopulationen avseende förekomst av trakékvalster, Acarapis woodi 2012, utfördes med Ingemar Fries och Eva Forsgren vid SLU som handledare. Har varit ansvarig för utförandet av Biodlingsföretagarnas projekt Tidsstudie kring metoder för diagnostisering av Amerikansk Yngelröta, där arbetsinsatsen vid olika typer av provtagning jämfördes. Har varit delaktig i projektet Provtagnings- och saneringsstrategi för amerikansk yngelröta då provtagningar gjorts på bin från Uplands Honung, genom att vara med och utarbeta rutiner för provtagning samt utfört bakteriologiska odlingar vid SLU efter att utbildats i metoden av Eva Forsgren. Spridning av resultaten Annonsering kommer göras och resultaten av projektet kommer redogöras för i Bitidningen och Gadden. Bilagor BudgetNP16.doc bilaga.doc sistaversion Budget.doc 59

60 Spridning av resultat från NP projekt Svenska Honungar Sökanden: Biodlingsföretagarna Projektledare: Mats Khakhar Iliongr N Lund mats@aarenlunds.se Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Distribuera broschyren "Våra Honungar" till samtliga organiserade biodlare i Sverige. Bakgrund 2015 ansökte Biodlingsföretagarna om medel ur nationella honungsprogrammet för att ta fram en broschyr som skulle beskriva svensk biodling, dess nytta och användning, hur den gynnar den biologiska mångfalden samt vad man kan göra för att gynna våra bin. Broschyren är tänkt att användas av biodlare för att ges som information till deras kunder. Broschyren är nu framtagen och tryckt i enlighet med ovan nämnda ansökan. den har även spridits till de biodlare som deltog på Beecome i Malmö. Då beslutet om fördelning av medel till de olika np-ansökningarna togs gav de medel som tilldelades projektet inte utrymme för att genomföra den största insatsen att sprida sprida resultatet, nämligen att skicka ut ett exemplar av broschyren med ett nummer av Gadden och ett av Bitidningen. Mål Att skicka ut broschyren Våra Honungar med Bitidningen och Gadden för att medvetandegöra sveriges biodlare om at den finns så att de kan använda den i sin verksamhet. Målgrupp Samtliga organiserade biodlare i Sverige. 60

61 Genomförandeplan Så snart medel finns kommer ansvariga för Bitidningen och Gadden att kontaktas för att broschyren ska kunna distribueras tillsammans med ett nummer av respektive tidning. Broschyrerna kommer därefter tt skickas till tryckerierna för respektive tidning. Då broschyren är utskickad med respektive tidning är projektet avslutat. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Kontakt är ettablerad med ansvariga för Bitidningen och Gadden och det är bekräftat att det går att skicka ut broschyren med tidningarna. Så fort medel finns kommer projektledaren att stämma av med respektive tidning hur stor upplaga som första nummer som tidningen kan gå med kommer att tryckas i. Därefter kommer broschyrerna att räknas och skickas till respektive tidning för vidare distribution. Spridning av resultaten Då projektet är en åtgärd för att sprida ett tidigare resultat kommer inga ytterligare åtgärder att vidtas för detta. Projektet kommer i sin redovisning redogöra för hur många tidningar som broschyren skickats ut med. Bilagor Regbevis BF Servise AB 2016.pdf VaraHonungar_bok_16s_korr03.pdf 61

62 Svenskt Sigill Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund, Projektledare: Anders Lignell Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Uppbyggnad av tredjepartscertifieringssystem för de biodlare som saluför sin honung mot butiksledet, syftande till att biodlare kan ansluta sig, där handlarna kräver en sådan systemanslutning. Bakgrund Det har under en lång tid funnits en stark tro på att handeln kommer att kräva tredjepartscertifiering för att honungen skall tillåtas att komma in på butikshyllorna. En del handlare kräver detta redan idag, men det har ännu så länge inte blivit generella krav på tredjepartscertifiering. Signalerna från handeln har varit lite varierande, där vårt förbund länge har varit övertygade om att det skall komma mera uttalade krav på denna typ av certifiering. Förbundets uppfattning är fortfarande att dessa krav kommer att ställas på att levererande biodlare är anslutna och att det därför är angeläget att vi som systemförvaltare har kvar systemet, för att därigenom på ett kostnadseffektivt sätt kunna tillhandahålla ett fungerande system. SBR gruppanslutning har lägre avgifter än vad motsvarande enskild anslutning kostar. En annan fördel med förbundets anslutning är att revisorerna som förbundet utbildat också är biodlare själva och därmed talar samma språk som den som blir reviderad. Mål Målsättningen med det aktuella projektet är att tillhandahålla ett så kostnadseffektivt system som möjligt, där avgifter för den enskilde biodlaren täcker de löpande kostnaderna att administrera systemet. Förbundets långsiktiga målsättning är att ha full kostnadstäckning för samtliga kostander och att administrationen täcks av de avgifter som de enskilda biodlarna betalar för sin anslutning. För detta krävs att antalet anslutna biodlare ökar till ca ett 100-tal. För närvarande är ett 30-tal anslutna och målsättningen är att öka detta antal. Målgrupp Samtliga biodlare som vill saluföra sin honung till butiker. 62

63 Genomförandeplan Administrationen är uppbyggd och förbundet har väl fungerande system. Nu handlar det fortsatta projektet om att få flera att ansluta sig till systemet. För aktuella revisorer är det också viktigt att man får flera nya revisioner att praktisera sin revisorroll på. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Den största och enskilt största framgångsfaktorn är hur handeln agerar i denna fråga. I händelse av att handeln beslutar sig för att kräva tredjepartscertifiering, kan vi förvänta oss ett relativt stort antal biodlare som kommer att vilja ansluta sig, eftersom vårt uppbyggda system har lägre avgifter än om man är enskilt ansluten. Det är därför angeläget att vi tillsvidare håller liv i systemet, så att när denna "anstormning" kommer, har ett fungerande system att erbjuda och då till ett avgiftsmässigt fördelaktigt erbjudande. I framtiden kanske ett övervägande skall göras om att också kunna erbjuda Kravs certifieringssystem. Krav är ett välkänt system, men har en stor "nackdel" och det är att det kan omfattas av utländsk honung, vilket inte är gångbart inom Svenskt Sigill. Det är SBRs kvalitetskommitté som driver projektet och en person på förbundets kansli administrerar systemet, som en del av övriga arbetsuppgifter på kansliet. Spridning av resultaten Rapportering kommer att ske i förbundets Bitidning och på den årliga NP-konferensen om Jordbruksverket anser att det skall redovisas där. Förbundet kommer också att internt, inom förbundet, sprida resultatet på olika träffar och sammankomster. Bilagor Budget Svenskt Sigill 2017.xlsx 63

64 Utlanskontakter Sökanden: BF Service AB Projektledare: Thomas Dahl Hörebacken Odensbacken Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Skapa, upprätthålla och utveckla utlandskontakter inom binäringen samt föra Sveriges talan i internationella bifrågor och påverka beslutsfattare. Bakgrund De flesta birelaterade beslutsfrågorna sker idag inom EU på Europanivå, ex.vis Bihälsofrågor, Märkningsfrågor samt Pesticidbeslut. Övriga länder inom EU har betydligt mer resurser när det gäller forskning inom biodling och kan bidra med nyttig information om vad som händer inom biodlingen. Dessa kontakter har också gett oss möjligheter att genomföra ett antal studieresor under årens lopp, som i sin tur har genererat en ökad intresse för biodlingen. Många medlemmar har sett möjligheten att kunna driva större yrkesbiodlingar tack vare vårt kontaktnät och våra studieresor. Mål Långsiktigt mål är att kunna säkerställa bidra till tillväxt, utveckling och förbättrad lönsamhet för svenska yrkesbiodlare och skapa en plattform för svensk biodling och dess produkter i Europa. En förutsättning för detta är att vi aktivt deltar i möten, debatter och seminarier i bl.a Bryssel. Målgrupp Binäringen i Sverige 64

65 Genomförandeplan Att träffa yrkesbiodlare från olika delar av Europas länder, och diskutera vår situation idag och våra erfarenheter inför framtiden är mycket värdefullt. Detta sker inom EPBA som är vår europeiska modersorganisation och där vi har bra inflytande. Det är viktigt att vi håller oss informerade om vad som händer i andra länder och är beredda när vi ser problem dyka upp. FNs initiativ rörande den globala bidöden är på agendan runt om i världen under bl.a rubriken Biodiversity och det det nyinrättade Europeiska forumet behandlar bl.a dessa frågor samt övriga av mer europeisk karaktär, tex märkning, import m.m. På Nordiska Baltiska Rådet är 2 dagar vikta för redovisning av utförd forskning från de olika länderna och det är viktigt att ta del av denna information och presentera svenska rön. COPA ger oss ett oslagbart kontaktnät som vi kommer att ha mycket nytta av i framtiden Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Att deltaga på FNs temavecka European Bee Week angående bl.a Biodiversity. Att deltaga på EPBA s samtliga möten med två delegater från Sverige. Att deltaga vid två COPA-möten i Bryssel (LRF). Att deltaga vid Beecome-konferensen. Att deltaga på Nordiska baltiska Rådet. Att kunna träffa yrkesbiodlare från olika delar av Europas länder. Jonny Ulvtorp, ordförande Thomas Dahl, vice ordförande Martin Lindell, ledamot och EU-lobbyist Spridning av resultaten Uppföljning och redovisning sker fortlöpande via artiklar i vår medlemstidning Gadden och delvis i SBRs Bitidningen samt på vår hemsida och i sociala medier. Bilagor Utland kostnad 16.xlsx 65

66 Yrkesbiodlarkonferensen Sökanden: BF Service AB Projektledare: Jonny Ulvtorp Stenabyvägen Listerby Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Projektet syftar till att anordna den årliga yrkesbiodlarkonferensen. Yrkesbiodlarkonferensen är den kontaktyta som är mycket viktig för branschens intressenter att få tillfälle att mötas och för biodlingsnäringen att växa och utvecklas. Bakgrund Konferensen har sedan länge varit den naturliga träffpunkten för Sveriges och även delvis övriga Nordens yrkesbiodlare där man tar del av nyheter, får information från myndigheter, och skapar sociala kontakter inom nätverket. Yrkesbiodlare samt branschens övriga intressenter såsom myndigheter och företag. Att årligen samla svensk yrkesbiodling för information och erfarenhetsutbyte i ett branschorganiserat forum och därmed ge majoriteten av den svenska binäringen kunskap om och insikt i under året uppkomna frågor och forskarrön. Målsättningen är att driva branschfrågor till gagn för den enskilde biodlingsföretagaren och för en gynnsam utveckling för näringen och ekosystemet i stort. Konferensen har varit den naturliga kontaktytan för yrkesbiodlaren att möta aktörer såsom officiella företrädare, forskare och företrädare för intresseorganisationer Mål Att årligen samla svensk yrkesbiodling för information och erfarenhetsutbyte i ett branschorganiserat forum och därmed ge majoriteten av den svenska binäringen kunskap om och insikt i under året uppkomna frågor och forskarrön. Minst 100 anmälda deltagare, där nöjdheten med arrangemanget överstiger föregående år (dock minst 3,7). Minst 15 utställare. Målsättningen är att driva branschfrågor till gagn för den enskilde biodlingsföretagaren och för en gynnsam utveckling för näringen och ekosystemet i stort. Konferensen skall ta upp ämnen som bidrar till friskare bin, utbildning inom området med t.ex. pollinerings- och avelsverksamhet. Målgrupp Biodlingsföretagarna arrangerar sitt årsmöte under februari månad , årsmötets deltagare är målgruppen för projektet. 66

67 Genomförandeplan Planering och förberedelser av den årliga yrkesbiodlarkonferensen sker enligt följande modell. Teknik och logistik Detaljplanering. Uppföljning, bokning och annonsering. Samordning och koordination under samt efter själva konferensen. Följande ämnesområden är tänkbara för konferensen: - Redovisning av pågående NP-projekt. - Bjuda in kunniga föreläsare inom branschen, såväl svenska som internationella för att ge ett internationellt perspektiv på praktisk biodling - Bjuda in redskapsföretag för att skapa en utställning som ger en bra bild av utbudet på marknaden kopplat till svenska förhållanden. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Samordnande projektledare är ordföranden som tillsammans med styrelsen utser ansvariga för respektive område. Styrelsen utser inom sig respektive ansvariga för program, utställning, anmälningar samt övriga funktioner Bilagor NP 2015 BF1 Bilaga 1 yb-konferens.pdf Spridning av resultaten Utförlig redovisning samt uppföljning sker årligen i medlemstidningen Gadden samt på vår hemsida och dess forum. En enkät om innehåll och genomförande av konferensen sker på plats och ligger till grund för nästkommande år. 67

68 68

69 ! Utökning!av!! bi,bestånden! 69

70 Driftmetoder Sökanden: Biodlingsföretagarna / BF Service AB Projektledare: Lars Höglund Landtjärn Härnösand lars.hoglund@mittbi.se Projekets tid: Huvudkategori: Utökningen av antalet Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Att med ökad kunskap hos biodlaren ska bidra till rationalisering och förbättrade driftmetoder för att på sätt stärka konkurrenskraften och antalet bisamhällen. Bakgrund Erfarenheter dras främst från tidigare genomförda kurser, där dels kursinnehållet varit uppskattat, men också möjligheten att träffas fysiskt för att diskutera biodling värderats högt. Sätten att bedriva biodling är i princip lika många som antalet biodlare. Ett bra sätt att kunna utöka och rationalisera sin egen biodling är att hämta inspiration från hur andra gör, samt att få synpunkter från andra hur den egna biodlingen bedrivs. Mål Projektet syftar till att visa på möjligheter till effektivare drift av biodling. Mål på lång sikt är att inspirera biodlare till att justera sin egen biodling för att bli mer rationell, samt att öka kunskapsnivån generellt kring alternativa sätt att bedriva biodling. Att höja kompetensen hos biodlarna samt skapa utrymme att inneha och sköta fler bisamhällen. På After Skörd är målet att biodlare kommer och delar med sig av sina erfarenheter från den gångna säsongens driftmetoder. Under årsmötet är målet att 4-5 biodlare delar med sig av sina egna driftmetoder och lärdomar. Målgrupp Biodlare som idag bedriver eller i framtiden önskar bedriva biodling som del av sin inkomstkälla. 70

71 Genomförandeplan Vid två tillfällen per år kommer olika Driftmetoder tas upp. Årsmötet - Inbjudna biodlare håller föredrag på BF:s årsmöte och redovisar sina egna driftmetoder. After Skörd - På hösten anordnas träffen "After skörd". Inbjudna biodlare håller föredrag och redovisar sina egna driftmetoder Olika teman kommer också att lyftas fram och en biodlare är utsedd att hålla i ett ämnet och föra en diskussion i ämnet (t.ex Varroabekämpning). Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektledaren samordnar så att föredragshållare kommer till årsmötet. Projektledaren tillsammans med de som organiserar After skörd ordnar föredragshållare och ämnen att diskutera. Spridning av resultaten Kunskapen om de olika driftmetoderna sprids direkt till deltagarna på årsmötet och After skörd. Kunskapen sprids även genom tidningen Gadden. Bilagor 71

72 En mer tillgänglig biodling i Östergötland Sökanden: Östgöta Bi Ekonomisk Förening Projektledare: Johan Melin Styrestadg Norrköping info@ostgotabi.se Projekets tid: Huvudkategori: Utökningen av antalet Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé ÖBEF vill öka tillgänglighet för fler att engagera sig i biodling genom en innovation benämnd "Bigårdsrätt". Nya medlemmar erbjuds att köpa rätten att besitta och bruka bisamhällen inom ramen för ett demokratiskt biodlingsföretag. Bakgrund Östgöta Bi ekonomisk förening har funnits sedan Föreningen är ett demokratiskt företag med målet att skapa medlemsnytta genom samarbete kring resurser, kunskap och sälj. Genom att analysera förutsättningar för biodling och olika arbetsformer under dessa år, har grundmedlemmarna kartlagt både framgångsfaktorer och negativa faktorer. Bl. a - Efterfrågan på pollineringshjälp ökar även hos privata trädgårdsägare, mer bin behövs lokalt. - Kurser i biodling lockar många deltagare, men en starttröskel finns i investeringsbehovet - alla köper egen honungsslunga mm - Det är trots påvisat intresse få personer som startar upp biodling i större skala - Finansiering är en stor tröskel för expansion Bigårdsrättsmodellen har identifierats som en intressant möjlighet för att sänka trösklar både för att initialt bli biodlare, men även för att expandera sin biodling och öka dess lönsamhet. Inspiration kommer från bostadsrättsföreningen som organiseringsmodell. Mål Kartlägga förutsättningar och behov för attraktiv, lönsam och demokratiskt ordnad näringsbiodling för en bredare målgrupp. Arbetet delas in i två faser där fas 1 förutsätter en god uppslutning, tydligt intresse och finansieringsmöjligheter innan uppstart av fas 2. Mål fas 1: - Att testa och utveckla och en modell för en "bigårdsrättsförening" modellen ska vara skalbar och enkel att kopiera för andra län. - Att bygga ett regionalt nätverk av intressenter som vill ingå som medlemmar i Bigårdsrättsföreningen - Att bygga ett regionalt nätverk av intressenter som ser sin nytta av Bigårdsrätter (för pollinering, uthyrning av kupor, stadsnära odling etc.) - Att inom ramen för modellutvecklingen undersöka nya finansieringslösningar - Förbereda fas 2. med plan och budgetberäkning för byggnation av Bigårdsrätter med målet att strategiskt öka antalet bisamhällen i Östergötland. Fas 2 startas genom en uppföljande projektansökan. Målgrupp 1. Deltagare: nya och tidigare utbildade biodlare 2. Biodlarföreningar 3. Arbetsförmedlingen, Samordningsförbundet, Handikapporganisationer, kommuner 4. Sponsorer 5. Fastighetsbolag och andra kommersiella intressenter 6. Naturbruksgymnasier 7. Sociala företag 8. Organisationer inom kooperation och gröna näringar 72

73 Genomförandeplan Fas 1 Aktiviteter: * Research och utbildning för att utveckla en grundläggande modell för en bigårdsrättsförening, löpande * Seminarier och uppsökande verksamhet för att marknadsföra modellen, löpande * Framtagande av marknadsföringsmaterial kopplat till innovationen, löpande * Samla in avsiktsförklaringar från intressenter i länet, löpande * Tema under seminarierna skall vara - * Bigårdsrätten som innovation * Att finansiera biodling på nya sätt * Tillgänglig biodling för nya målgrupper * Spridning av resultat och samling för fas 2 (som praktiskt skall implementera resultatet från fas 1) Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektorganisation: ÖstgötaBi EF, ett kooperativ med målet att skapa medlemsnytta genom samarbete kring resurser, kunskap och sälj. ÖBEF ansvarar för projektledning. Konsult anlitas för dokumentation, seminariearrangemang, intervjumaterial, sammanställning och redovisning. Även kompetens kring juridiska aspekter och demokratiskt företagande kommer att behövas köpas in. Under projektet skall ett regionalt nätverk av intressenter och samarbetspartners sammanställas inför ansökan av nya projektmedel. Inför fas 2 skall minst 8 avsiktsförklaringar vara påskrivna av samverkanspartners och medfinansiärer. Spridning av resultaten Spridning av resultaten sker via föredrag hos biodlarföreningar och andra relevanta organisationer. Den primära spridningen skall dock ske via ett nytt och större implementeringsprojekt. Bilagor BUDGET_Tillganglig_biodling.xlsx 73

74 Enkätundersökning om övervintringen Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund, Projektledare: Preben Kristiansen Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Utökningen av antalet Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Att få en bild av vinterförlusternas storlek och dess orsaker. Bakgrund Såväl nationellt som internationellt har det under de senare åren varit mycket fokus på de stora biförlusterna. Inom den internationella ornanisationen COLOSS ( pågår en rad olika aktiviteter. Dessa omfattar bland annat arbete med att utveckla metoder för att få en snabbare översikt över förlusterna. Sedan 2009 har undersökning om övervintringen i Sverige gjorts genom en webbaserad enkät under maj månad. Resultaten från dessa undersökningar har ingått såväl nationella som internationella redovisningar om förluster. Mål Att få en snabbare och mer tillförlitlig översikt över förlusterna och dess orsaker. Att genom bättre data om orsakerna till förlusterna kunna bidra till en minskning av dessa. Målgrupp Svenska biodlare 74

75 Genomförandeplan Enkätundesökningen om övervintringen görs med webbapplikationen TricTrac (se och frågeformuläret som används har tagits fram av en arbetsgrupp inom COLOSS. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektet genomförs av projektledaren. Samarbete sker med konsulenter och forskare i ett antal länder. Spridning av resultaten Genom artiklar i biodlarorganisationernas tidningar och webbplatser, samt på möten och kurser. Bilagor 75

76 Kurser i utökad biodling Sökanden: Biodlingsföretagarna Projektledare: Mats Khakhar Iliongr N Lund mats@aarenlunds.se Projekets tid: Huvudkategori: Utökningen av antalet Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé För att öka antalet bisamhällen i Sverige genom att möjliggöra för fler företag att bedriva biodling på ett professionellt sätt i större skala vill Biodlingsföretagarna arrangera fem kurstillfällen med detta syfte. Bakgrund Biodlingsföretagarna är den organisation i Sverige som i första hand bevakar förutsättningarna för att driva lönsamma företag inom biodlingsbranschen. Biodlingsföretagarna har en lång erfarenhet av att utbilda och stödja företag vid utvidgad verksamhet och nyettablering. Biodlingsföretagarna bevakar även förutsättningarna för biodlingsnäringen på europeisk nivå genom den Europeiska yrkesbiodlarorganisationen EPBA. Vi har under en rad år sett hur antalet biodlare stadigt ökat, men att dessa biodlingar endast omfattar ett fåtal samhällen. Biodlingsföretagarna har fått till sig att en stor anledning till att många biodlare inte tar steget från några enstaka kupor till en verksamhet som i alla fall omfattar ett par, tre bigårdar till stor del beror på bristande kunskapsförmedling om hur detta kan göras utan att kräva omfattande investeringar, samt att man i sina lokala biodlingsföreningar inte har den support och vägledning som man önskar. Mål Kursen syftar till att öka antalet bisamhällen i Sverige genom att möjliggöra för fler att ha en större omfattning på sin biodlingsverkasamhet. För att denna verksamhet även ska ha en hög standard med avseende på sjukdomsbekämpning och spridning inkluderas utbildningen till godkänd biodlare i kursen. För att ge deltagarna bästa förutsättningar att lyckas med utökningen av sin verksamhet ingår den fria företagsrådgivningen, kollegial handledningen och bevakningen av yrkesbiodlingsområdet som följer med ett medlemskap i Biodlingsföretagarna under ett år. För att kursen ska vara tillgänglig för så många som möjligt vill vi genomföra den vid fem tillfällen på geografiskt spridda platser i landet. Huvudmålet med kursen är att efter de fem kursomgångarna ska minst 100 personer som idag inte är medlemmar i Biodlingsföretagarna ha genomfört kursen. Ett andra mål är att 50 medlemmar i BF även ska ha deltagit i kursen för att öka sin egen kompetens och skapa nya kontakter. Målgrupp Projektet vänder sig till personer som redan idag bedriver biodling i mindre omfattning. Projektet vänder sig även till de som idag bedriver mer omfattande biodling, men som vill öka sin verksamhet och/eller stödja nya i detta. 76

77 Genomförandeplan Kursen är tänkt att genomföras i fem omgångar från hösten 2016 till våren Varje kurstillfälle kommer att annonseras i Bitidningen och Gadden. Efter genomförd kurs kommer fortlöpande handledning och rådgivning att erbjudas alla deltagare under Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Kursen samordnas av Mats Khakhar för det praktiska och Kurt Oldeskog för det ekonomiska Kursen genomförs av bihälsokonsulenten och person med stor kunskap om yrkesbiodling. Kusen leds av representant från BF. Annonsering av kursen och upptagande av anmälningar samt fakturering görs under ledning av Biodlingsföretagarnas styrelse. Den efterföljande supporten erbjuds dels genom att deltagarna får tillgång till Biodlingsföretagarnas forum och övriga stödfunktioner. Att deltagarna erbjuds ytterligare information genom att få tillgång till Gadden och egadden. Spridning av resultaten Spridningen av resultatet kommer att ske genom reportage från kurserna i Gadden eller egadden. Bilagor Budget Kurs Utoka din biodling.xlsx Kurs utoka din biodling.docx Regbevis BF Servise AB 2016.pdf 77

78 Landet Lär Sökanden: 36 Gruppen Ideell Förening Projektledare: christer samuelsson Tredjekyrkvägsgränd Norrköping samuelsson-christer@hotmail.com Projekets tid: Huvudkategori: Utökningen av antalet Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé För att arbeta med Drottningodling automatisera försäljningen av honung betala med kort enklare skydd för att kunna sälja honung 24 timmar/ dygnet sätta sol cells belysning på reklam/ försäljnings skyltar sådana som talar om att här finns Bakgrund Varför det minskat kan jag bara säga för Norrköpings räkning minskade antalet bin kraftigt runt Norrköping och närmare, till nästa stora seriösa Drottning Odlare blev Visings-Ö. Att få fram ( att köpa ) Drottning 5 mil runt Norrköping är inte lätt svåra få fam drottningar medför färre bisamhällen kan vi få börja bygga upp en större Drottning odling så ökar möjligheterna för en mindre Bi odlare att få tag i Drottningar för att utöka eller byta ( behöver åka några till Visingsö för att studera avels stationen ) För Honungens del så vill vi köpa in en Varuautomat som då blir Sveriges första Honungsburks automat som du kan betala med kort och få ut en Burk honung ( konstigt att alla automater försvunnit i vårat datoriserade samhälle så har vi för dessa varor gått över till manuell försäljning ) Tyvärr så finns ingen automat som kan stå utomhus i regn och kyla så det få man prova sig fram också med sol cells driven skylt, det måste vara enklare att få sin text efter vägen synlig Mål Målet med Projektet är att kunna leverera mellan drottningar om året första åren men sen ska inte 1000st / år inte vara o-möjligt men material och lärande kostar mycket pengar första åren varuautomaten är att dom försvunnit och i vårt datoriserade samhälle har man gått över till att sälja manuellt och ta betalt med kort. dom är dess utom dyra och är inte säkert att dom tål fukt och kyla (byggs in i enklare skydd ) efter som dom som finns står inom hus i 20 gradig värme och ej ute kort betalningen måste kunna fungera även om den står 50 meter ifrån bostad huset ( bredvid brevlådan ) måste trådlösa system fungera Ljus skylten som ska drivas av sol celler ( har talat med Norrköpings största reklam firma som bygger år stora företag har ej stött på någon sol cells Drivna reklam/ljus skyltar ) så där finns något att arbeta med efter som en skylt 1 km hemifrån som kan få någon form av belysning via sol cell blir billigare och det gynnar biodlare utan för stor stan Målgrupp alla Bi odlare 5-6 mils radie runt Norrköping, ska enklare kunna åka och köpa ett par drottningar kunna besöka, kanske intressera flera att odla drottningar, och alla behöver inte då åka till Visingsö för att se Drottningar det är närmare 20 mil För Honungs automaten är det att fler ska kunna sälja sin Honung Direkt till slut kund till baka och ljus skylts sol cells driften. dessa två sista berör alla små företager av varor på Landsbygden i Hela Sverige, efter som kund måste kunna hitta 78

79 Genomförandeplan beskrivningen ligger i att det för dagen finns bara några samhällen ( första årets inköp dom dog ) det ska ökas ut till så nära man kan komma 40 stycken för hoppnings vis så ska det invintras 20 stycken hösten men huvud inriktningen är Drottning Odling, samt att automatisera försäljningen av egna Honungsburkar utan att behöva sälja till en butik för ett lägre kilo pris eller en upp köpare som ger ännu lägre pris Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners förutsättningarna finns, dels så säljs en honungs burk manuellt och man ska ha Kontanter, mest människor är mera rörliga dom kan komma kl 07,00 eller 21,30för att vilja köpa och är du då inte hemma så köper man in affären sen så vill flera betala med kort vilket försvårar. Angående Drottningar så vet jag av egen erfarenhet och vad jag hört att många har sista åren haft svårt med att få tag i Drottningar och om man mot hösten upp täcker att drottningen i ett samhälle är borta så finns inga att köpa Spridning av resultaten resultatet av fler drottningar att till gå runt Norrköping kommer ge mycket flera samhällen sen så är det så med för säljning av Honungsburk och möjlighet att få ett bättre slut pris samt att kunna träffa slut kund det gynnar alla om kund träffar odlaren lite lättare så öka förståelse samt intresset runt Bin vi har också diskuterat möjligheten att med sol celler ljus sätta sin för säljnings skyllt en ljus slinga med 200 lampor, batteri och solcell ligger inte på mera är 500:- ifrån Kina tänk på att halva året i Sverige så är det svart och ingen kan se skylen vid vägen att det finns en liten biodlare som säljer lite Honung eller vax eller vad vederbörande har Bilagor 79

80 Parningsstationer Sökanden: Föreningen Svensk Buckfastavel, (FSB) Projektledare: Nils Thuresson Nosabyvägen Kristianstad Projekets tid: Huvudkategori: Utökningen av antalet Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Driva föreningens nationella parningsstationer. Drottningodlare med vitt spridda hemorter kommer till parningsstationerna med ungdrottningar för att para dem med drönare av utvald stam. På detta sätt sprids ett bra avelsmaterial över stora områden. Bakgrund A. FSB:s parningsstationer är ett effektivt sätt att sprida generna från de på parningsstationerna utvalda drönarsamhällena vidare till landets biodlare. När de på parningsstationerna parade drottningarnas döttrar producerar drönare sprids arvet från parningsstationerna mycket effektivt över stora geografiska områden B. FSB har sedan 2011 drivit nationella parningsstationer. C. I genomsnitt, under en följd av år, placeras det årligen ut 950 drottningar för parning på de fyra parningsstationer FSB driver. Mål Parningsstationerna är i dagsläget det enda fungerande sättet att effektivt sprida de genom avel gjorda framstegen. Drottningarna som paras på de nationella sprids över ett stort geografiskt område då ägarna till drottningarna har vitt skilda hemorter. Även handeln med parade äggläggande drottningar bidrar till spridningen. När döttrarna till de på stationerna parade drottningarna producerar drönare sprider dessa drönare, genom sin livsstil med livet som insats, det goda arvet till traktens bigårdar. På detta sätt kommer drönarnas gener att spridas även till bisamhällen som ägs av biodlare som inte satsar på avel. Genom det stora antalet drottningar och spridningen av dessa genererar parningsstationerna ett betydande tillskott av avelsmaterial till de svenska biodlarna, långt mer än vad lokala parningsplatser kan bidra med. I siffror räknat är målet 950 för parning utplacerade drottningar i genomsnitt per år på de av FSB drivna nationella parningsstationerna. Målgrupp A. Avelsintresserade biodlare som odlar drottningar för avsalu. B. En stor grupp biodlare som önskar förbättra standarden på sina brukssamhällen genom att odla bruksdrottningar efter sina stationsparade drottningar. C. Genom det i "Mål med projektet" beskrivna förloppet blir även övriga biodlare en indirekt målgrupp. 80

81 Genomförandeplan Föreningens avelskommitté väljer ut avelsmaterial till de olika parningsstationerna. Så långt det är möjligt väljs obesläktat material till de olika stationerna. Drönarsamhällen, i regel sex stycken, med systerdrottningar placeras på försommaren ut på de olika stationerna. Stationerna är placerade på öar så belägna att inblandning av främmande drönare undviks. Vid ett tillfälle varje vecka är parningsstationerna bemannade för mottagande av drottningar i minisamhällen för parning och för hämtning av dito som varit på två veckors ösemester med goda förutsättningar för att ha blivit fullgott parade. Parningssäsongen på stationerna drar i gång i början av juni och pågår därefter intensivt i ungefär två månader. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Projektet kommer att genomföras av FSB som är en ideell förening med ändamålet att främja avel med buckfastbiet. FSB:s avelskommitté leder arbetet med projektet och tar vid behov hjälp av ytterligare medlemmar. Föreningen har goda förutsättningar att genomföra projektet med fem års erfarenhet samma verksamhet. Mycket av arbetet inom projektet sker ideellt. Veckoskötslen på stationerna sköts av anställd personal. Personalkostnaderna för detta är den stora kostnadsposten i projektet. Projektorganisation: Projektet drivs av FSB. FSB:s avelskommitté organiserar och leder arbetet inom projektet. Spridning av resultaten Resultatet för projektet kan mätas i antalet för parning utplacerade drottningar. Resultaten tillställs branschtidsskrifterna för eventuell publicering om intresse härför finns. Via föreningens hemsida Genom den projektredogörelse som ges in till Jordbruksverket för publicering på verkets hemsida. Den årliga skriften "Buckfastkompendiet" som ges ut av FSB. Bilagor Station.Bil 2 Ekonomi till docx Station.Bil 2 ver.2 Ekonomi till docx 81

82 Projekt NordBi Sökanden: Projekt NordBi Projektledare: Ingvar Arvidsson Ängemyrsgatan BENGTSFORS ingvar.arvidsson@telia.com Projekets tid: Huvudkategori: Utökningen av antalet Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Det nordiska biet ska räddas och dess egenskaper förbättras genom avel. Dess goda anpassning till klimat och dragförhållande är en ovärderlig genetisk tillgång. Det nordiska biet ska återföras till delar av sitt ursprungliga utbredningsområde. Bakgrund Genom import av andra biraser trängdes det nordiska biet tillbaka och hybridiserades. Flera tappra försök hade gjorts till räddningsprojekt och ett var att etablera en parningsstation på Lurö i Vänern Svårigheter att få tag på rena drönarsamhällen gjorde att framgången uteblev. En plan gjordes och sattes i verket 1990 under namnet Projekt NordBi. Hela landet inventerades, samhällen vingmättes, avelssamhällen utsågs och drottningodling startade. Avelsgrupper bildades, parningsplatser etablerades, renparningsområden bildades och genpooler etablerades. Genom bedömning och selektering har kvalitén ökat. Bedömning görs av svärmningsbenägenhet, temperament, kakfasthet, skörd och kalkyngelförekomst. Utrensningstest och varroatolerans kommer att införas som kriterier. Se bilaga 2. Det nordiska biet har getts ett dåligt rykte som helt saknar grund. En viktig uppgift för projektet är information. Mål Målet är att öka antalet goda nordiska samhällen i speciellt norra och mellersta Sverige. Svärmningsbenägenheten ska minska, temperamentet vara oklanderligt, kalkyngelförekomst ska helt försvinna. Utrensningsförmågan ska vara god och varroatoleransen hög. Fler renparningsområden ska etableras, likaså fler genpooler. Det nordiska biet ska bidra till ökad honungsproduktion i nämnda områden. Biodlingen i dessa områden ska öka. Vi ska kunna motsvara de förväntningar allt fler biodlare har på det nordiska biet. Målgrupp Målgruppen är biodlare i främst norra och mellersta Sverige. Särskilt i skogs- och ljungtrakter har det en mycket god anpassning. Nya grupper bildas som vill skapa renparningsområden. Dessa ska vi stötta. 82

83 Genomförandeplan Projektet har en styrelse som väljs på 2 år. En konferens hålls vartannat år. Lokala grupper finns på ett tiotal platser. Parningsstationer finns på Lurö och Hästliden. Renparningsområden finns i Värmland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Västerbotten och Norrbotten. Genpooler finns på Holmön och i Stockholms skärgård. Stort intresse för att engagera sig för det nordiska biet och avelsarbetet. Kontakt med aktiva genom Nordbikonferensen och tidningen NordBi-Aktuellt som utkommer med 2 nummer per år. Avelsarbetet dokumenteras och presenteras i en stambok varje år. Även artiklar i Bitidningen försöker vi presentera minst en per år. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Förutsättningarna ser goda ut. Situationen vid starten var mycket tveksam och någon framgång var inte given. Idag är vi på god väg mot målet, men vi måste öka antalet samhällen och säkra renparningsområdena. Kvalitén på avelsmaterialet har ökat steg för steg och vi bedömer att det nordiska biet är konkurrenskraftigt gentemot de importerade raserna. Dock är det mindre väl anpassat till tidiga drag som höstraps. Däremot är det överlägset på ljungdrag. Spridning av resultaten Genom vår hemsida nordbi.se, tidningen NordBi-Aktuellt, artiklar i Bitidningen, på bigårdsvisningar, föredrag hos biodlarföreningar m m. Bilagor Bilaga 1 Medarbetare.docx Ansokan varroatolerans bilaga.docx 83

84 Rådgivning Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund, Projektledare: Peder Lilja Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Utökningen av antalet Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Resurser för rådgivning i biodlingsfrågor och resurs för att förklara det aktuella ämnesområdet för olika intressenter. Bakgrund Förbundet har tidigare haft en utvecklingskonsulent som tidigare i princip var finansierad till 100 % från JV. Denna finansiering har successivt minskat till strax under en halvtidstjänst. Uppdraget för den tidigare utvecklingskonsulenten bestod av rekrytering, rådgivning, utbildning, kontakt med föreningar och distrikt, samt uppdrag inom näringsbiodling. I framtiden ser vi en nödvändighet att lyfta ur hela utbildningsdelen, som är ett mycket omfattande och ambitiöst program och lägga detta på en separat utbildningskonsulent. Detta framgår av en annan ansökan, där vi hoppas på ett positivt beslut. Nuvarande utvecklingskonsulent har varit långvarigt sjukskriven och är så i skrivande stund, men vi kan se möjligheter till att en försiktig återkomst kan vara möjlig. Mål Fortsättning bakgrund: Vår inriktning är att då täcka den lucka som vi för närvarande har när det gäller rådgivningsfrågor om biodling, omfattande frågor från biodlare, massmedia, andra intressenter som ställer olika frågor inom ämnesområdet, med en person som tar hand om dessa frågeställningar. Vi har därför ingen avsikt att söka medel för en utvecklingskonsulent i framtiden, men vill nu istället fokusera på rådgivningssidan. Omfattningen av denna rådgivningsdel beräknar vi hamna på ca % av en heltid, dvs ca timmar av en veckoarbetstid. Det finns också vissa delar/inslag av rekryteringsarbetet som kan ligga på denna rådgivare. Mål för projektet:syftet är att ha en person som kansliet kan hänvisa till när det gäller olika biodlingsfrågor. Specifika och allmänna frågor skall kunna besvaras. Arbetet skall skapa motiverade biodlare som i förlängning fortsätter och expanderar sin biodling. Målgrupp Samtliga organiserade biodlare i landet, allmänhet, massmedia, andra organisationer och andra intressenter, dvs i princip alla som har frågor om biodling. 84

85 Genomförandeplan Genom utsedd person kan vi på ett ändamålsenligt sätt svara upp mot alla frågor som når förbundet. Eftersom omfattningen ligger på 12 timmar av en veckoarbetstid, kan det vara en fördel att slussa frågorna mot bestämda avgränsade tidpunkter och övrig tid ta in frågor via e-post. Vilken form av tillgänglighet får diskuteras och prövas. Vem skall genomföra projektet & samarbetspartners Tanken är att vår nuvarande sjukskrivna utvecklingskonsulent skall vara den som tar dessa rådgivningstimmar. Skulle nuvarande sjukskrivning bestå kommer vi att lägga ut rådgivningen på en eller flera personer i vår organisation. Spridning av resultaten Vi sprider olika slutsatser och synpunkter genom våra kanaler Bitidningen och hemsidan, samt om så efterfrågas på den årliga NP-konferensen. Bilagor 85

86 Öppet Hus Sökanden: Biodlingsföretagarna Projektledare: Staffan Tegebäck Fjällveden Morpatorpet Nyköping Projekets tid: Huvudkategori: Utökningen av antalet Total projektkostnad: Sökt fr. Honungspr: Projektidé Att få biodlare att våga växa både gällande antal samhälle och anställda. Detta genom att vi anordnar Öppet Hus hos större yrkedbiodlare, och då ge både praktisk och teoretisk information Bakgrund Detta projekt är genomarbetat sedan ett antal år hos Biodlingsföretagarna. Bakgrunden är att vi på alla sätt har velat och vill nu och naturligtvis i framtiden verka för en biodling på proffesonel basis. Genom dessa Öppna hus som vi har haft ser vi att intresset är genuint hos många av de som har tagit del av dessa arrangemang. En annan bakgrund är naturligtvis att vi vill lägga en grund för att satsa på yrkesbiodling. Dessa Öppna Hus har blivit omtalade och biodlare har genom våra media kanaler blivit varse om dessa och lockat andra att besöka denna verksamhet. Mål Högre kompetens inom yrkesbiodling Projektets mål och deltagarnytta: De deltagare och besökare/inblandade i dessa tillställningar får med automatik en högre kompetens och medvetenhet av möjligheter inom branschen. De kan dela med sig av nya innovationer och möjligheter som finns inom området. Målet är naturligtvis att höja kompetens och kunskap hos deltagare och inblandade och sedan också via de artiklar som skrivs i vår medlemstidning och den information som går ut via vårt forum (hemsidan). Målgrupp Såväl nybörjare som etablerade biodlare och även för de som är intresserade att starta biodling till exempel invandrare. 86