Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!"

Transkript

1 Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt mycket framgångsrik utveckling för det Nordiska Biet, och naturligtvis för alla andra raser också. I vårt arbete, bevarande och utveckling av en biras, är samarbete, som alla förstår, en nyckelfaktor. Enskilda personer kan spela stor roll i olika sammanhang, men för att lyckas med en uppgift av denna omfattning måste vi alla hjälpas åt. Om alla bidrar med sin del kan resultatet bli enastående. Den nära framtiden för det Nordiska Biet Den nordiska populationen av Apis mellifera mellifera är liten till sin omfattning, från att ha varit den allenarådande birasen på den skandinaviska halvön. Att det har blivit så har sina förklaringar. Dessa har vi dryftat i tidigare årgångar av denna tidskrift. I denna artikel vill jag fokusera på vad som måste ske i den nära framtiden. I ett praktiskt avelsarbete är man alltid tvingad att utgå från vad man har tillgång till, relaterat till vad det är man försöker uppnå. Den minnesgode kan erinra sig den tid då en del av oss på fullt allvar kunde föreslå att varenda linje av det nordiska material vi funnit skulle bevaras enskilt och isolerat åt eftervärlden. Det var faktiskt inte så länge sedan. Sett utifrån ett dynamiskt, genetiskt perspektiv är detta en närmast grotesk tanke. Ibland handlade det ju bara om ett enda bisamhälle, ibland några få. Sedan dess har vi blivit klokare! Men i allt väsentligt kvarstår att vidta de rätta åtgärderna för att säkra en fenomenal framtid för vårt inhemska bi. Alltså; vad har vi till vårt förfogande, och vart vill vi nå? Och vad måste vi göra för att ta oss dit? Detta är frågor vars svar vi ständigt, och utan förutfattade meningar, måste söka! Friska bin Detta var något av en slogan inom SBR för några år sedan. Förmodligen kände man av att det fanns en förväntan bland medlemmarna att något måste göras. Varroakvalstrets härjningar i de svenska bistammarna tog ju sin tribut ute i bygderna. Inte så få medlemmar hade mist alla sina bin, och de blev sedan aldrig mera innehavare av några bisamhällen. Och varför ska man vara medlem i en biodlarförening om man inte har några bin? Svara mig på det! När initiativet Friska bin togs hade nog de flesta medlemmar tänkt sig lite mer radikala åtgärder. Vi stod ju inför en kraftfull fiende och nu gällde det att agera med förstånd. I efterhand kan vi konstatera att det inte blev mycket mer än ord. Det enda konkreta utfallet var en intensifierad information om hur man med hjälp av syror kunde avdöda kvalster. Men man fick vara försiktig så att inte bina själva strök med. Några särskilt utbildade biodlare kunde anförtros Apistan. Så skulle bina bli friskare, trodde man. Riktigt så blev det nu inte. I allt väsentligt kvarstod problemet. Jag tror ingen märkte någon skillnad mot innan initiativet togs. Hade man vidtagit rätt åtgärder? Var det något som fattades? Vad visste man om binas genetik, och lät man den kunskapen spela någon roll? Den genetiska vägen Har någon av er funderat på varför vi, och några andra grupperingar i Sverige, kallas avelsgrupper? Jo, vi ägnar oss åt avel, biavel. Det måste betyda att vi lägger en hel del tid på att sätta oss in i hur binas ärftlighetslära ser ut. Att vi, som en grundförutsättning, anser att problemen ska lösas genom att främja/omdisponera de gener som finns i de populationer av bin som vi har tagit på oss ansvaret för. Mediciner och bekämpningsmedel KAN ha ett visst existensberättigande, men att låta dem bli de enda åtgärderna är att vika sig för särintressen. Huvudspåret är och förblir de AVELS-åtgärder vi väljer att vidta. Alltsedan kvalstret upptäcktes inom vårt lands gränser har nästan inga officiella initiativ tagits för att främja avel i detta avseende. Då har det ändå gått mer än 25 år! Visst är det märkligt, eller hur? Om man använder avelsåtgärder (överhuvudtaget) måste man ha en uppfattning om hur dessa relaterar till bina ärftlighetslära. På senare år har det blivit alltmer tydligt att genetisk variation är ett av naturens mest pålitliga sätt att garantera en arts överlevnad. (Det finns sådant som ser ut som undantag från denna regel, men de är just undantag.) Detta gäller i hög grad vårt honungsbi, Apis mellifera, tro inget annat. Apis mellifera är en samhällsbildande insekt. De första samhällsbyggande insekterna utvecklades under Kritaperioden ( miljoner år sedan). Konceptet som sådant möjliggör en specialisering där olika individer gör olika saker. Tillsammans blir de mycket effektiva, men ensamma går de snabbt sin undergång till mötes. Samhället i sig är en enda organism. En nymodighet då det begav sig, och tricket är magnifikt! Hur går det då till? Termiter, myror eller bin, alla dessa samhällsbildande insekter använder samma fenomenala lösning; den flerfaldiga parningen. Drottningen befruktas av, inte en, utan av många drönare. Drönare är representanter för var sitt bisamhälle, och de tillför ungdrottningens (kommande) samhälle arvsanlag som emanerar från samhället där de själva föddes. Alla bin med samma drönare som fader bildar en syskongrupp i ungdrottningens samhälle som liknar varandra i det de har samma färdigheter/specialiteter. Ju fler drönare som befruktar drottningen, desto mer diversifierat blir bisamhället, och desto fler specifika färdigheter får bisamhället totalt sett. Vid naturlig Forts. nästa sida 11

2 VI SKA JOBBA FÖR DET NORDISKA HONUNGSBIET I JÄMTLAND Bottenstädning av nio kupor klar! Kupgruppen står i bästa tänkbara solläge. Härifrån säljer jag samhällen tidigt. Ska kontrollera drottningarna och yngelsättningen så snart vädret medger. Tänker glatt, som indianen, att man överlevt ytterligare en vinter den 69:e. Förväntningarna på sommaren är stora! Nu har mitt tolfte år som biodlare startat. Planeringen för året är att bygga upp en parningsplats med björnstängsel, att dra upp egna drottningar för parning, att dokumentera de samhällen jag har när säsongen startar med vingmätning av alla samhällen för att få vägledning för ett, till en början kanske, lite trevande avelsarbete. Här i Jämtland håller flertalet biodlare nordiska bin så även jag. Östjämtland är ett gynnsamt område för biodling. Genom åren har en del företrädare visserligen provat med både ligustica och crainer men under senare år har man försökt hålla sig till bin med mest nordiskt påbrå. Nu är vi helt överens inom Ragunda biodlarförening att vi ska köra nordiskt och satsar på parningsplatsen. Vi har hittills sluppit från varroan i Jämtland. Det ger oss ett starkt skäl till att inte ta in bin från andra områden. Därmed följer att vi bör producera tillräckligt med samhällen och goda drottningar för att möta behoven hos både erfarna och färska odlare som behöver nya bin. Vi är nu på gång med tre nybörjarcirklar och hoppas det ska ge ett välkommet tillskott av odlare i Jämtland! Vi har samrått i en trio och enats om att börja arbeta med att producera både samhällen och drottningar av bästa möjliga nordiska härkomst. Vi ser gärna att andra odlare hör av sig till oss om ni är intresserade av att vara med i jobbet. Vi avser skapa ett forum på Biodlardistriktets hemsida för att berätta om vad vi gör, hur det går för oss och när vi har bin till salu. Eftersom vi anser, att det nordiska honungsbiet är det bi som passar bäst i Jämtland, tycker vi det är bra om vi tillsammans kan förstärka det nordiska i områden som har inslag av andra raser. Bastardbin brukar inte vara snälla bin. Vi vet, att det finns fler odlare som delar vår uppfattning och vi välkomnar alla intresserade att höra av sig med önskemål, tips, samråd, annonser och frågor. Så här långt är vi: Örjan Persson har sina bin i trakten av Svenstavik och i Stensån i Härjedalens kommun. Kommer nu i vår att vingmäta 6 st. avläggare som gjordes ifjol samt 4 st. av de bästa honungsproducerande samhällena ifjol. Förhoppningsvis ska det finnas några bra samhällen som det Forts. fr. föregående sida parning kan antalet drönare som befruktar drottningen uppgå till ett 40-tal, men i genomsnitt handlar det om ett dussintal. Detta är belagt. Genetisk diversifiering på individnivå, samhällsnivå och på populationsnivå Ett enskilt bi har en mor och en far. Punkt. På individnivå är våra möjligheter att kraftfullt förbättra situationen därför begränsade. Ett bisamhälle har också bara en mor, men som vi har sett ovan kan antalet fäder uppgå till ett betydande antal. Att det blivit på detta vis är de samhällsbildande insekternas signum, en av de lösningar som evolutionen provat fram för optimal anpassning. Att konceptet är en fullträff bevisas av den mycket långa tid som de samhällsbildande insekterna befolkat vår jord. Genetisk diversifiering på samhällsnivå är det enda naturliga, naturens egen lösning. Apis mellifera har också kunnat anpassa sig till de mest skilda miljöer världen över genom att välja en hålighet som boplats. Andra medlemmar av släktet Apis, som bygger fritt, begränsas av just detta. I naturen är det fördelaktigt med stora populationer. Stora populationer eliminerar slumpens inverkan. I en stor population blir även mycket svaga urvalstryck avgörande för om allelfrekvensen rör sig uppåt (fördelaktig egenskap) eller nedåt (skadlig egenskap). Men om populationen är liten är det slumpen som blir avgörande. Då försvinner många alleler trots att de egentligen är till fördel för organismen. De nordiska bina i Sverige måste därför behandlas som en enda population. Och vi måste arbeta för att vidmakthålla den genetiska variationen på populationsnivå. Ett genutbyte måste ske mellan de olika klustren. Det är ett livsvillkor för det nordiska biet. Drottningodlarnas ansvar De av oss som fungerar som leverantörer av bidrottningar till övriga medlemmar och andra intressenter har ett särskilt ansvar för att den genetiska mångfalden vidmakthålls och, om möjligt, utvecklas. Det innebär att det gammalmodiga bruket av våra parningsstationer måste upphöra. Att, som tidigare, låta generation efter generation paras på station med syskondrottningar som drönarmödrar leder in i en återvändsgränd. Dessa drottningar kan inte med framgång användas för att grunda nya populationer. De grundardrottningar som skickas till nya kluster av intressenter måste ha en bred genetisk grund, och måste därför ha parats i en populationsliknande genetisk miljö. Mitt förslag inför 2013 blir därför att våra leverantörer vidtar mått och steg för att åstadkomma sådana omständigheter. Parningsstationer behövs förvisso fortfarande, men bruket av dessa måste ske på annat sätt än tidigare, se min föregående artikel i ämnet. En bisäsong är kort. Låt därför inte tiden rinna bort. Då kan det bli för sent för att något ska hända under Per Ideström 12

3 går att gå vidare på där. Han kommer att försöka få tag på två drottningar som ska producera drönare till en parningsplats. Det är en parningsplats som ligger öster om Svenstavik, där det inte finns bin på en radie drygt 20 km. Förhoppningsvis ska det fungera och vara klart med drottningar till Johannes Brink är inne på sitt femte år som biodlare. Han har 16 samhällen men har bestämt sig för att utöka sin biodling till en något större volym. Han tycker än så länge att det nordiska biet är det bästa valet i det norrländska klimatet. Det är lättare och billigare att börja med bin av rätt typ när man har få samhällen än att köpa in och byta t.ex drottningar när man har blivit större. Fjolårets vingmätningar visade att det finns bra avelsmaterial i hans bigårdar. Nu gäller det bara komma igång med riktig drottningodling. Ett telefonsamtal från Patrik Berg ledde till att också Patrik är med i gruppen. Patrik har varit mycket aktiv i detta arbete tidigare. Hans kunnande och erfarenhet kommer att bli en stortillgång för gruppen. Uno Werner har några bigårdar i Ragunda kommun. Kom tidigt in i föreningsarbetet för så där elva år sedan och är bitillsynsman sedan sju till åtta år. Har successivt byggt upp till samhällen och hoppas få se många vintrar ta slut framöver. Nedtecknat av Patrik Berg, Johannes Brink, Örjan Persson och Uno Werner, Stambok för 2012 års avelsdrottningar 13

4 14

5 15

6 16

7 17

8 18

9 SKÖTSELKORTET är grunden för avelsarbetet. Kopiera detta och fyll i efter varje åtgärd i samhället. 19

10 Starten för bisamhällets utveckling är arbetsbinas insamling av pollen. Här ett svenskt nordiskt bi i Kai-Michael Engfers krokus. Räven fullastad med parningskupor på Lurö och Sven-Inge Johansson vid spakarna sommaren 2012

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just

Läs mer

Projektet för varroaresistenta bin

Projektet för varroaresistenta bin Projektet för varroaresistenta bin Så här funkar det! Kvalsterhonan går ner i yngelcellen ca 12 timmar innan den täcks 60-70 timmar efter att cellen täcks läggs det första ägget Fler ägg läggs sedan med

Läs mer

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Drottningodling Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Varför drottningodling? Att själv odla fram sina drottningar beskrevs en gång av en erfaren odlare som "Biodlingens juvel" Förutom glädjen

Läs mer

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat

Läs mer

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Drottningodling Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Varför drottningodling? Att själv odla fram sina drottningar beskrevs en gång av en erfaren odlare som "Biodlingens juvel" Förutom glädjen

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2013 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Anna Erlandsson

Läs mer

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH? 2 3 Kvalstrets utveckling Kvalsterhonan går ner i yngelcellen 12 timmar innan den täcks 60-70 timmar efter cellens täckning läggs det första ägget, obefruktat. Utvecklas till en hane Nya ägg med 30 timmars

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

NORDBI. Aktuellt. Nr. 2 2012. Innehåll

NORDBI. Aktuellt. Nr. 2 2012. Innehåll NORDBI Aktuellt Redaktionsruta 2 Vi blir fler och fler 3 Sommar i södra Jämtland 3 Rapport från Vitådalen 4 Biåret i Härjedalen 5 Västerbottnisk sommar 2012 6 Hälsning från Stavershult 7 Från finsk horisont

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade Varroan slår till Erik Österlund Jag har varit biodlare i 35 år och intresserad av biavel nästan hela tiden. 1983 besökte jag broder Adam första gången för att lära mig mer. När varroan kom till Sverige

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 Norrbottens Drottningodlingsklubb Verksamhetsberättelse 2013 Under verksamhetsåret 2013 har styrelsen bestått av: ordförande Arne Sundqvist, sekreterare Erik Heedman, kassör Kim Holmqvist samt suppleant

Läs mer

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 SBR medlemsundersökning 1 Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 1 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 Inledning Bakgrund Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) Syfte och mål Vilken

Läs mer

.Varroa var står vi idag.

.Varroa var står vi idag. Särtryck ur Bi-NyhetsBrev. Nr. 32; december 2006.Varroa var står vi idag. Tidigare gällde att biodlingens största hot var varroa. Det har skett en förskjutning från varroa till virus och bekämpningssätt.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Bitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård

Bitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Nr 3 Mars 2009 Bitidningen SBR:s fototävling 2008 Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Bitidningen 3 2009 1 Vaxinlämning Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vaxinlämning 1 okt - 31 mars

Läs mer

En biodlares liv under 35 år

En biodlares liv under 35 år En biodlares liv under 35 år ERIK ÖSTERLUND Min mamma tog mig till en biodlare när jag var 5. Jag blev inte en biodlare då. Men det lämnade minnen. Och honung fanns på bordet. Pappor kan vara smarta också.

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? - Hur får vi en bättre övervintring? - Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? Hur får en bättre övervintring? Starka samhällen Friska vinterbin Tillräckligt med foder Preben Kristiansen Vinterförluster

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

Mina första år som biodlare

Mina första år som biodlare Mina första år som biodlare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND 2016 Sveriges Biodlares Riksförbund Författare: Lotta Fabricius Kristiansen Foton: Lotta Fabricius Kristiansen/Preben Kristiansen, Apinordica,

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Robert Brigitte Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa

Läs mer

Beebreed.eu i dagsläget:

Beebreed.eu i dagsläget: Beebreed.eu i dagsläget: Beebreed skapades 1994 av Dr. Kaspar Bienefeld (UNI Berlin Hohen Neuendorf) som ett vetenskaplig underlag för en enhetlig avelsvärdsberäkning Ett avelsprogram genom internationellt

Läs mer

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin!

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin! Ansvarig: Mail: Marie Hannerstig marie.backstrom@utb.lund.se Telefon: 070-8726605 Rapport Gröna Skolgårdar projekt Hej! Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras

Läs mer

Den evolutionära scenen

Den evolutionära scenen Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön ÅRSPROGRAM Årets färg är grön 2014 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

Mäta varroatillväxten i bisamhället

Mäta varroatillväxten i bisamhället Uppdaterad 2017-03-08 Mäta varroatillväxten i bisamhället Första provet tas mellan 1a och 15e maj. Så här gör du: När du besöker ditt bisamhälle tar du ett biprov bestående av ca 300 bin. Detta motsvarar

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen!

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen! Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen! Det känns mycket bra att vi lyckats skapa detta medlemsblad som informationskanal till er medlemmar. Inför årsmötet 5:e mars i år framkom tydligt att vi är

Läs mer

Protokoll för Örebro Läns biodlardistrikt Årsmöte

Protokoll för Örebro Läns biodlardistrikt Årsmöte Protokoll för Örebro Läns biodlardistrikt Årsmöte Plats: Café Skogen Sörbyängsvägen 15 (Glomman) Örebro Dag: 2016-02-13 15:00 1 Årsmötet öppnades Agneta Nåresjö förklarade årsmötet öppnat och hälsade alla

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Copyright: Eyvind Johansson, Se Copyright: Eyvind Johansson, 59553 Se Hej, hej du cirkelledare, säger Hej själv, säger cirkelledaren. Deltagare Eyvind frågar: Är det säkert att låda E är klar att skatta bort från dragbiavläggaren i andra

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett

Läs mer

Bitidningen. Fokus på drottningen och avel. Bihusesyn 2010 Omstart för HF Verksamheten vid SLU Biodlingshandläggare på SJV

Bitidningen. Fokus på drottningen och avel. Bihusesyn 2010 Omstart för HF Verksamheten vid SLU Biodlingshandläggare på SJV Nr 5 Maj 2010 Bitidningen Fokus på drottningen och avel Bihusesyn 2010 Omstart för HF Verksamheten vid SLU Biodlingshandläggare på SJV Bitidningen 5 2010 1 Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Universal

Läs mer

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Ekologisk biodling i praktiken Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Min verksamhet Bergsgårdens Honung Ekologisk biodling med fn 50 bisamhällen på Kinnekulle Ansluten till KRAV Medlem i Västgötahonung

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Ekologisk produktion- regelverk

Ekologisk produktion- regelverk Ekologisk produktion- regelverk Ordet ekologiskt Vad tycker DU att ekologiskt betyder? Vad är ekologisk produktion? Ekologiskt är ett skyddat begrepp. användning av produktionsmetoder som överensstämmer

Läs mer

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik

Läs mer

DET HÄR ÄR VI: ÖMK Rundbana Box 213 Orgnr. 889601-5487 891 25 Örnsköldsvik BG: 5533-1037

DET HÄR ÄR VI: ÖMK Rundbana Box 213 Orgnr. 889601-5487 891 25 Örnsköldsvik BG: 5533-1037 DET HÄR ÄR VI: Örnsköldsviks Motor Klubb (ÖMK) är en förening med gamla anor. Isracingen kom till Örnsköldsvik i slutet av 30-talet, sedan dess har det funnits aktiva tävlingsförare i trakten. 1968 presenterade

Läs mer

Bisamhället Januari Juni

Bisamhället Januari Juni Bisamhället Januari Juni Bisamhället kan manipuleras av en mänsklig hand för att styra bina till att göra det som önskas av biodlaren. Här nedan följer ett tillvägagångsätt om hur man rent schematiskt

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav.

1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I BIOLOGI Högst 8 frågor får besvaras. Svaren på de med + utmärkta mera krävande frågorna bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6. För uppgifter

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

STYRELSE KOM TILL LURÖ TILL SLUT!

STYRELSE KOM TILL LURÖ TILL SLUT! REDAKTÖRENS RUTA Tidningen ges ut av Föreningen NordBi med 2 nummer per år. Föreningen NordBi driver Projekt NordBi. Styrelse vald 2012-2014: T f ordförande: Per Ruth, Mellanbågen 14, 907 38 UMEÅ, 090-770825,

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

DAGS FÖR NYA UTMANINGAR

DAGS FÖR NYA UTMANINGAR REDAKTÖRENS RUTA Tidningen ges ut av Föreningen NordBi med 2 nummer per år. Föreningen NordBi driver Projekt NordBi. Styrelse vald 2010-2012: Ordförande: Per Ideström, Frändevägen 7, 523 38 ULRICEHAMN

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa?

Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa? Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa? Målsättningen med projektet var att undersöka ämnen i atmosfären i bikupor under ett helt år. Vi ville se om dessa ämnen härstammar

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Text: Ola Österlund, Sören Eriksson och Eva Blomqvist Inledning Att vara valberedare är ett viktigt uppdrag i en organisation. Med ett

Läs mer

Sundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET SOMMARMÖTE. 16 juni kl.14: hos Allstahonung. Studiebesök Medlemsmöte Fika Bi-surr

Sundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET SOMMARMÖTE. 16 juni kl.14: hos Allstahonung. Studiebesök Medlemsmöte Fika Bi-surr Sundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET Föreningens medlemmar och övriga intresserade inbjuds till SOMMARMÖTE 16 juni kl.14:00-17.00 hos Allstahonung Studiebesök Medlemsmöte Fika Bi-surr Ta med egen fikakorg

Läs mer

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår!

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår! Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015 Äntligen vår! I din hand håller du nu Nr 2 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. Nytt för denna utgåva är att det är två nya redaktörer

Läs mer

NP-redovisning för Svensk Biavel och 2013 års verksamhet

NP-redovisning för Svensk Biavel och 2013 års verksamhet NP-redovisning för Svensk Biavel och 2013 års verksamhet Styrelse Under verksamhetsåret har Torbjörn Jacobson varit ordförande och Sture Käll vice ordförande. Bert Thrybom och Lars Naimell har också ingått

Läs mer

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Författare: Ida Arvidsson 3:3 Ämne: Plats: Kunskapsgymnasiet År: 2007 Innehållsförteckning Besvarade frågor 5 Inledning 5 Sammanfattning

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

EU: s regler om ekologisk biodling

EU: s regler om ekologisk biodling Jordbruksverkets vägledning till EU: s regler om ekologisk biodling Dnr 26-6624/09 Enheten för häst, fjäderfä och vilt 11 januari 2010 Jordbruksverkets vägledningar kan beställas från: Jordbruksverket

Läs mer

TNS SIFO & The Core Company, 2011

TNS SIFO & The Core Company, 2011 1 2 Bekymmerslös Äventyrlig Vänlig Självsäker Försiktig Kompetent 3 Om denna person var VD, hur skulle företagskulturen vara? Vilka värderingar, ledarskap och struktur skulle företaget ha? 4 Företagskultur

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen Skriver detta i början av april och vintern börjar släppa sitt grepp upp i mellersta delarna av landet. Många av oss har ännu inte någon vetskap hur det ser

Läs mer

ORGANISATION STYRELSE

ORGANISATION STYRELSE ORGANISATION STYRELSE Ordförande Lars-Martin Liljenvall 715 60 69 e-post liljenvall@zeta.telenordia.se Kassör Viking Holm 57 15 17 18 viking.holm@ dfdstransport.com Sekreterare Bo-Ingemar Darlin 718 05

Läs mer

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters

Läs mer

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället Studieplan till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället 1 Innehåll Inledning 3 1. Honungsbiet 4 Bisamhället som organism 4 Biets anatomi 4 2. Sjukdomsalstrande organismer, parasiter och

Läs mer

Östersunds biodlarförening. Hösten 2006. www.ostersunds-biodlare.com

Östersunds biodlarförening. Hösten 2006. www.ostersunds-biodlare.com Östersunds biodlarförening Hösten 2006 Framsidans färg visar att årets drottningar märkes vit Ledaren Namnbyte Nybörjarkurs Minnesord Uppsnappat Exponorr På varroajakt Storskalig binäring Annonser och

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Fokusprocessen -instruktioner 1

Fokusprocessen -instruktioner 1 Fokusprocessen -instruktioner 1 Inför Fokusprocessen Med resultatet i hand börjar nu den viktigaste delen i processen, nämligen att förbättra ert arbetsklimat. I ett första steg ska ni diskutera resultatet

Läs mer

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare Hållbar biodling ERIK ÖSTERLUND Den ena rapporten efter den andra når oss från olika håll i världen, långt bortifrån såväl som från nära håll, om biodlingar med stora problem. Bin dör i alldeles för stora

Läs mer

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Dnr 3.2.18-7313/2013 Verksamhetsår 2013-10-16 till 2014-10-15 Projektnamn Driftmetoder Målsättning Att i seminarieform samla biodlare till föreläsningar och

Läs mer

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta O M B I N B I O D L I N G C O H B I P R O D U K T E R Joachim Petterson Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara Bonnier Fakta Ett stort gäng arbetsbin har samlats vid kupans ingång. Med gemensam kraft

Läs mer

Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt)

Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt) Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt) Följande test är avsett för att du själv ska kunna bedöma vilken nivå/kurs i Svenska för utbytesstudenter som är lämplig för dig. I slutet av testet kan du

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM

NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM VARFÖR BEHÖVS HORSES MADE IN SWEDEN? Vi har: Vikande betäckningssiffror inom nästan alla raser En icke-fungerande marknad, både utifrån köp- och säljperspektiv

Läs mer

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Ingemar Fries, Eva Forsgren, Joachim de Miranda, Barbara Locke Ekologiska Ins:tu:onen Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala Stockholm 14 februari

Läs mer

DRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002

DRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 DRAGBLADET MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 Kick-Off 28/9 2002 Fjällvandring med drag i DRAGBLADET DRAGBLADET är ett medlemsblad för Jämtlandsfjällens slädhundklubb. Medlemsbladet

Läs mer

OBS! NYTT DATUM FÖR BISURR 2. NU...7 MAJ!

OBS! NYTT DATUM FÖR BISURR 2. NU...7 MAJ! 2017-2 Sundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET OBS! NYTT DATUM FÖR BISURR 2. NU...7 MAJ! Innehållet: Våren/Sommar 2017 * Ordf. kåserar om Torka och Stödfodring * Tips om odlingsvärda växter för Bin o Pollinerare

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Hur få friska bisamhällen?

Hur få friska bisamhällen? Hur få friska bisamhällen? Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Vad är friska bin? Bin som är fria från sjukdom Vitala Produktiva Friskt bisamhälle Hot mot bisamhällenas hälsa Ogynnsam yttre miljö Förorening

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas

Läs mer

.nr. 23 - februari 2005.

.nr. 23 - februari 2005. .nr. 23 - februari 2005. Innehåll : Ledaren 2 Varroa - ekologisk bekämpning / diagnos 2 Flugbandfångstramar och varroa 5 Lär dig skriva stamtavlor rätt 7 Support till biodlare i USA och i EU 13 Steklar

Läs mer