Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!
|
|
- Dan Rolf Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt mycket framgångsrik utveckling för det Nordiska Biet, och naturligtvis för alla andra raser också. I vårt arbete, bevarande och utveckling av en biras, är samarbete, som alla förstår, en nyckelfaktor. Enskilda personer kan spela stor roll i olika sammanhang, men för att lyckas med en uppgift av denna omfattning måste vi alla hjälpas åt. Om alla bidrar med sin del kan resultatet bli enastående. Den nära framtiden för det Nordiska Biet Den nordiska populationen av Apis mellifera mellifera är liten till sin omfattning, från att ha varit den allenarådande birasen på den skandinaviska halvön. Att det har blivit så har sina förklaringar. Dessa har vi dryftat i tidigare årgångar av denna tidskrift. I denna artikel vill jag fokusera på vad som måste ske i den nära framtiden. I ett praktiskt avelsarbete är man alltid tvingad att utgå från vad man har tillgång till, relaterat till vad det är man försöker uppnå. Den minnesgode kan erinra sig den tid då en del av oss på fullt allvar kunde föreslå att varenda linje av det nordiska material vi funnit skulle bevaras enskilt och isolerat åt eftervärlden. Det var faktiskt inte så länge sedan. Sett utifrån ett dynamiskt, genetiskt perspektiv är detta en närmast grotesk tanke. Ibland handlade det ju bara om ett enda bisamhälle, ibland några få. Sedan dess har vi blivit klokare! Men i allt väsentligt kvarstår att vidta de rätta åtgärderna för att säkra en fenomenal framtid för vårt inhemska bi. Alltså; vad har vi till vårt förfogande, och vart vill vi nå? Och vad måste vi göra för att ta oss dit? Detta är frågor vars svar vi ständigt, och utan förutfattade meningar, måste söka! Friska bin Detta var något av en slogan inom SBR för några år sedan. Förmodligen kände man av att det fanns en förväntan bland medlemmarna att något måste göras. Varroakvalstrets härjningar i de svenska bistammarna tog ju sin tribut ute i bygderna. Inte så få medlemmar hade mist alla sina bin, och de blev sedan aldrig mera innehavare av några bisamhällen. Och varför ska man vara medlem i en biodlarförening om man inte har några bin? Svara mig på det! När initiativet Friska bin togs hade nog de flesta medlemmar tänkt sig lite mer radikala åtgärder. Vi stod ju inför en kraftfull fiende och nu gällde det att agera med förstånd. I efterhand kan vi konstatera att det inte blev mycket mer än ord. Det enda konkreta utfallet var en intensifierad information om hur man med hjälp av syror kunde avdöda kvalster. Men man fick vara försiktig så att inte bina själva strök med. Några särskilt utbildade biodlare kunde anförtros Apistan. Så skulle bina bli friskare, trodde man. Riktigt så blev det nu inte. I allt väsentligt kvarstod problemet. Jag tror ingen märkte någon skillnad mot innan initiativet togs. Hade man vidtagit rätt åtgärder? Var det något som fattades? Vad visste man om binas genetik, och lät man den kunskapen spela någon roll? Den genetiska vägen Har någon av er funderat på varför vi, och några andra grupperingar i Sverige, kallas avelsgrupper? Jo, vi ägnar oss åt avel, biavel. Det måste betyda att vi lägger en hel del tid på att sätta oss in i hur binas ärftlighetslära ser ut. Att vi, som en grundförutsättning, anser att problemen ska lösas genom att främja/omdisponera de gener som finns i de populationer av bin som vi har tagit på oss ansvaret för. Mediciner och bekämpningsmedel KAN ha ett visst existensberättigande, men att låta dem bli de enda åtgärderna är att vika sig för särintressen. Huvudspåret är och förblir de AVELS-åtgärder vi väljer att vidta. Alltsedan kvalstret upptäcktes inom vårt lands gränser har nästan inga officiella initiativ tagits för att främja avel i detta avseende. Då har det ändå gått mer än 25 år! Visst är det märkligt, eller hur? Om man använder avelsåtgärder (överhuvudtaget) måste man ha en uppfattning om hur dessa relaterar till bina ärftlighetslära. På senare år har det blivit alltmer tydligt att genetisk variation är ett av naturens mest pålitliga sätt att garantera en arts överlevnad. (Det finns sådant som ser ut som undantag från denna regel, men de är just undantag.) Detta gäller i hög grad vårt honungsbi, Apis mellifera, tro inget annat. Apis mellifera är en samhällsbildande insekt. De första samhällsbyggande insekterna utvecklades under Kritaperioden ( miljoner år sedan). Konceptet som sådant möjliggör en specialisering där olika individer gör olika saker. Tillsammans blir de mycket effektiva, men ensamma går de snabbt sin undergång till mötes. Samhället i sig är en enda organism. En nymodighet då det begav sig, och tricket är magnifikt! Hur går det då till? Termiter, myror eller bin, alla dessa samhällsbildande insekter använder samma fenomenala lösning; den flerfaldiga parningen. Drottningen befruktas av, inte en, utan av många drönare. Drönare är representanter för var sitt bisamhälle, och de tillför ungdrottningens (kommande) samhälle arvsanlag som emanerar från samhället där de själva föddes. Alla bin med samma drönare som fader bildar en syskongrupp i ungdrottningens samhälle som liknar varandra i det de har samma färdigheter/specialiteter. Ju fler drönare som befruktar drottningen, desto mer diversifierat blir bisamhället, och desto fler specifika färdigheter får bisamhället totalt sett. Vid naturlig Forts. nästa sida 11
2 VI SKA JOBBA FÖR DET NORDISKA HONUNGSBIET I JÄMTLAND Bottenstädning av nio kupor klar! Kupgruppen står i bästa tänkbara solläge. Härifrån säljer jag samhällen tidigt. Ska kontrollera drottningarna och yngelsättningen så snart vädret medger. Tänker glatt, som indianen, att man överlevt ytterligare en vinter den 69:e. Förväntningarna på sommaren är stora! Nu har mitt tolfte år som biodlare startat. Planeringen för året är att bygga upp en parningsplats med björnstängsel, att dra upp egna drottningar för parning, att dokumentera de samhällen jag har när säsongen startar med vingmätning av alla samhällen för att få vägledning för ett, till en början kanske, lite trevande avelsarbete. Här i Jämtland håller flertalet biodlare nordiska bin så även jag. Östjämtland är ett gynnsamt område för biodling. Genom åren har en del företrädare visserligen provat med både ligustica och crainer men under senare år har man försökt hålla sig till bin med mest nordiskt påbrå. Nu är vi helt överens inom Ragunda biodlarförening att vi ska köra nordiskt och satsar på parningsplatsen. Vi har hittills sluppit från varroan i Jämtland. Det ger oss ett starkt skäl till att inte ta in bin från andra områden. Därmed följer att vi bör producera tillräckligt med samhällen och goda drottningar för att möta behoven hos både erfarna och färska odlare som behöver nya bin. Vi är nu på gång med tre nybörjarcirklar och hoppas det ska ge ett välkommet tillskott av odlare i Jämtland! Vi har samrått i en trio och enats om att börja arbeta med att producera både samhällen och drottningar av bästa möjliga nordiska härkomst. Vi ser gärna att andra odlare hör av sig till oss om ni är intresserade av att vara med i jobbet. Vi avser skapa ett forum på Biodlardistriktets hemsida för att berätta om vad vi gör, hur det går för oss och när vi har bin till salu. Eftersom vi anser, att det nordiska honungsbiet är det bi som passar bäst i Jämtland, tycker vi det är bra om vi tillsammans kan förstärka det nordiska i områden som har inslag av andra raser. Bastardbin brukar inte vara snälla bin. Vi vet, att det finns fler odlare som delar vår uppfattning och vi välkomnar alla intresserade att höra av sig med önskemål, tips, samråd, annonser och frågor. Så här långt är vi: Örjan Persson har sina bin i trakten av Svenstavik och i Stensån i Härjedalens kommun. Kommer nu i vår att vingmäta 6 st. avläggare som gjordes ifjol samt 4 st. av de bästa honungsproducerande samhällena ifjol. Förhoppningsvis ska det finnas några bra samhällen som det Forts. fr. föregående sida parning kan antalet drönare som befruktar drottningen uppgå till ett 40-tal, men i genomsnitt handlar det om ett dussintal. Detta är belagt. Genetisk diversifiering på individnivå, samhällsnivå och på populationsnivå Ett enskilt bi har en mor och en far. Punkt. På individnivå är våra möjligheter att kraftfullt förbättra situationen därför begränsade. Ett bisamhälle har också bara en mor, men som vi har sett ovan kan antalet fäder uppgå till ett betydande antal. Att det blivit på detta vis är de samhällsbildande insekternas signum, en av de lösningar som evolutionen provat fram för optimal anpassning. Att konceptet är en fullträff bevisas av den mycket långa tid som de samhällsbildande insekterna befolkat vår jord. Genetisk diversifiering på samhällsnivå är det enda naturliga, naturens egen lösning. Apis mellifera har också kunnat anpassa sig till de mest skilda miljöer världen över genom att välja en hålighet som boplats. Andra medlemmar av släktet Apis, som bygger fritt, begränsas av just detta. I naturen är det fördelaktigt med stora populationer. Stora populationer eliminerar slumpens inverkan. I en stor population blir även mycket svaga urvalstryck avgörande för om allelfrekvensen rör sig uppåt (fördelaktig egenskap) eller nedåt (skadlig egenskap). Men om populationen är liten är det slumpen som blir avgörande. Då försvinner många alleler trots att de egentligen är till fördel för organismen. De nordiska bina i Sverige måste därför behandlas som en enda population. Och vi måste arbeta för att vidmakthålla den genetiska variationen på populationsnivå. Ett genutbyte måste ske mellan de olika klustren. Det är ett livsvillkor för det nordiska biet. Drottningodlarnas ansvar De av oss som fungerar som leverantörer av bidrottningar till övriga medlemmar och andra intressenter har ett särskilt ansvar för att den genetiska mångfalden vidmakthålls och, om möjligt, utvecklas. Det innebär att det gammalmodiga bruket av våra parningsstationer måste upphöra. Att, som tidigare, låta generation efter generation paras på station med syskondrottningar som drönarmödrar leder in i en återvändsgränd. Dessa drottningar kan inte med framgång användas för att grunda nya populationer. De grundardrottningar som skickas till nya kluster av intressenter måste ha en bred genetisk grund, och måste därför ha parats i en populationsliknande genetisk miljö. Mitt förslag inför 2013 blir därför att våra leverantörer vidtar mått och steg för att åstadkomma sådana omständigheter. Parningsstationer behövs förvisso fortfarande, men bruket av dessa måste ske på annat sätt än tidigare, se min föregående artikel i ämnet. En bisäsong är kort. Låt därför inte tiden rinna bort. Då kan det bli för sent för att något ska hända under Per Ideström 12
3 går att gå vidare på där. Han kommer att försöka få tag på två drottningar som ska producera drönare till en parningsplats. Det är en parningsplats som ligger öster om Svenstavik, där det inte finns bin på en radie drygt 20 km. Förhoppningsvis ska det fungera och vara klart med drottningar till Johannes Brink är inne på sitt femte år som biodlare. Han har 16 samhällen men har bestämt sig för att utöka sin biodling till en något större volym. Han tycker än så länge att det nordiska biet är det bästa valet i det norrländska klimatet. Det är lättare och billigare att börja med bin av rätt typ när man har få samhällen än att köpa in och byta t.ex drottningar när man har blivit större. Fjolårets vingmätningar visade att det finns bra avelsmaterial i hans bigårdar. Nu gäller det bara komma igång med riktig drottningodling. Ett telefonsamtal från Patrik Berg ledde till att också Patrik är med i gruppen. Patrik har varit mycket aktiv i detta arbete tidigare. Hans kunnande och erfarenhet kommer att bli en stortillgång för gruppen. Uno Werner har några bigårdar i Ragunda kommun. Kom tidigt in i föreningsarbetet för så där elva år sedan och är bitillsynsman sedan sju till åtta år. Har successivt byggt upp till samhällen och hoppas få se många vintrar ta slut framöver. Nedtecknat av Patrik Berg, Johannes Brink, Örjan Persson och Uno Werner, Stambok för 2012 års avelsdrottningar 13
4 14
5 15
6 16
7 17
8 18
9 SKÖTSELKORTET är grunden för avelsarbetet. Kopiera detta och fyll i efter varje åtgärd i samhället. 19
10 Starten för bisamhällets utveckling är arbetsbinas insamling av pollen. Här ett svenskt nordiskt bi i Kai-Michael Engfers krokus. Räven fullastad med parningskupor på Lurö och Sven-Inge Johansson vid spakarna sommaren 2012
SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Läs merProjektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se
Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just
Läs merFöreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -
Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i
Läs merSBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Läs merAvel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans
Läs merProjektet för varroaresistenta bin
Projektet för varroaresistenta bin Så här funkar det! Kvalsterhonan går ner i yngelcellen ca 12 timmar innan den täcks 60-70 timmar efter att cellen täcks läggs det första ägget Fler ägg läggs sedan med
Läs merVarroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga
Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga att kontrollera varroan Redan vid 50% VSH rensas en
Läs merDrottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.
Drottningodling Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Varför drottningodling? Att själv odla fram sina drottningar beskrevs en gång av en erfaren odlare som "Biodlingens juvel" Förutom glädjen
Läs merGenetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle
Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat
Läs merDrottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.
Drottningodling Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Varför drottningodling? Att själv odla fram sina drottningar beskrevs en gång av en erfaren odlare som "Biodlingens juvel" Förutom glädjen
Läs merKRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.
6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den
Läs merKvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?
2 3 Kvalstrets utveckling Kvalsterhonan går ner i yngelcellen 12 timmar innan den täcks 60-70 timmar efter cellens täckning läggs det första ägget, obefruktat. Utvecklas till en hane Nya ägg med 30 timmars
Läs merAvläggarproduktion. - för utökning och avsalu
Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen
Läs merText: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen
Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs
Läs merBiodling Biodling 157
Biodling Biodling 157 Du som är certifierad för biodling ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 6.1 Inträde och omläggning 6.2 Märkning
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett
Läs merSBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Läs merKAN SKADLIGA GENER UTROTAS?
KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merVarroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade
Varroan slår till Erik Österlund Jag har varit biodlare i 35 år och intresserad av biavel nästan hela tiden. 1983 besökte jag broder Adam första gången för att lära mig mer. När varroan kom till Sverige
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merAtt få. blommor och bin. att trivas
Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.
Läs merProtokoll årsmöte
Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2013 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Anna Erlandsson
Läs merSBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2
SBR medlemsundersökning 1 Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 1 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 Inledning Bakgrund Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) Syfte och mål Vilken
Läs merNORDBI. Aktuellt. Nr. 2 2012. Innehåll
NORDBI Aktuellt Redaktionsruta 2 Vi blir fler och fler 3 Sommar i södra Jämtland 3 Rapport från Vitådalen 4 Biåret i Härjedalen 5 Västerbottnisk sommar 2012 6 Hälsning från Stavershult 7 Från finsk horisont
Läs merNina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:
Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari
Läs merDen senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se
Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12
Läs merGenetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
Läs merProtokoll årsmöte
Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2017 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Åke Månsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Christel Englesson Anna Erlandsson Hans Erlandsson Per-Arne Thorell
Läs merMarknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm
Läs merAnteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN
Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby
Läs merVad är en art? morfologiska artbegreppet
Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på
Läs merEn biodlares liv under 35 år
En biodlares liv under 35 år ERIK ÖSTERLUND Min mamma tog mig till en biodlare när jag var 5. Jag blev inte en biodlare då. Men det lämnade minnen. Och honung fanns på bordet. Pappor kan vara smarta också.
Läs merEnkel Drottningförsörjning
Enkel Drottningförsörjning De flesta biodlare vill på ett kontrollerat sätt byta drottning i sina samhällen och har ibland behov av nödlösningar när ett samhälle oplanerat har blivit drottninglöst sent
Läs merOptimering av pollinering och honungsproduktion
Optimering av pollinering och honungsproduktion ett verktyg för högre avkastning, initiera samarbete, samt underlätta övervakning av blomresurser Lunds universitet i samarbete med Biodlingsföretagarna,
Läs merProcessledarmanual. Landsbygd 2.0
Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.
Läs merSvenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt)
Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt) Följande test är avsett för att du själv ska kunna bedöma vilken nivå/kurs i Svenska för utbytesstudenter som är lämplig för dig. I slutet av testet kan du
Läs merEn sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar
Bihälsa - Binas sjukdomar Vad säger lagen om biodling? - flyttningstillstånd vid flytt över församlingsgräns - anmäla biinnehav - anmäla vid misstanke om eller påvisning av vissa sjukdomar Sjukdomar och
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merHur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?
- Hur får vi en bättre övervintring? - Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? Hur får en bättre övervintring? Starka samhällen Friska vinterbin Tillräckligt med foder Preben Kristiansen Vinterförluster
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merBiodling ger mer än du anar!
Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i
Läs merAtt bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden?
http://www.med.lu.se/case Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden? HELENA SVENSSON, TEKN. DR. INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE Bakgrund Resvanor, tillgång till färdmedel och problem
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merJordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling
Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung
Läs merSkapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete
Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Text: Ola Österlund, Sören Eriksson och Eva Blomqvist Inledning Att vara valberedare är ett viktigt uppdrag i en organisation. Med ett
Läs merFöredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund
Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden
Läs merBitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård
Nr 3 Mars 2009 Bitidningen SBR:s fototävling 2008 Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Bitidningen 3 2009 1 Vaxinlämning Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vaxinlämning 1 okt - 31 mars
Läs merDET HÄR ÄR VI: ÖMK Rundbana Box 213 Orgnr. 889601-5487 891 25 Örnsköldsvik BG: 5533-1037
DET HÄR ÄR VI: Örnsköldsviks Motor Klubb (ÖMK) är en förening med gamla anor. Isracingen kom till Örnsköldsvik i slutet av 30-talet, sedan dess har det funnits aktiva tävlingsförare i trakten. 1968 presenterade
Läs merMan kan lära sig att bli lycklig
Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,
Läs mer.Varroa var står vi idag.
Särtryck ur Bi-NyhetsBrev. Nr. 32; december 2006.Varroa var står vi idag. Tidigare gällde att biodlingens största hot var varroa. Det har skett en förskjutning från varroa till virus och bekämpningssätt.
Läs merArbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda
Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merVerksamhetsberättelse 2013
Norrbottens Drottningodlingsklubb Verksamhetsberättelse 2013 Under verksamhetsåret 2013 har styrelsen bestått av: ordförande Arne Sundqvist, sekreterare Erik Heedman, kassör Kim Holmqvist samt suppleant
Läs merHur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson
Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik
Läs merBIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL
BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa
Läs merProcessledar manual. Landsbygd 2.0
Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det
Läs merKullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.
Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merBihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet
Bihälsoplan 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet Placering Är mina bigårdar bra placerade? Vindskydd? Åtkomst?
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merDen evolutionära scenen
Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt
Läs merSÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen
SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och
Läs merDrönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson
Drönaren Våren 2018 Foto: John Severns, Wikimedia Commons Redaktör Rolf Henriksson 2 Ordföranden har ordet - Våren 2018 Snart är det dags att dra igång en ny säsong och vi hoppas att alla samhällen, både
Läs merIndustriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F
Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi
Läs merMassdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder
Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.
Läs merAVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla
AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung
Läs merInnehållsförteckning. Inledning... 3. Introduktion... 4. Övrigt... 5. Presentationens innehåll... 6
Anteckningsunderlag 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Introduktion... 4 Övrigt... 5 Presentationens innehåll... 6 Förutsättningar för en intressant presentation... 8 Presentationens tre delar... 9
Läs merYrkesbiodlarkonferens 2014
Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Robert Brigitte Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning
Läs merÅRSPROGRAM. Årets färg är grön
ÅRSPROGRAM Årets färg är grön 2014 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande
Läs merÅrsberättelse 2013-2014
Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna
Läs merKommentarer om nuvarande RAS
Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.
Läs merSammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013
Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Under 2013 har 50 telefonintervjuer med medlemmar i Pinschersektionen utförts(ps). Syftet med enkäten har varit att undersöka hur våra medlemmar
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merVässa och förbered lönedialogen
Vässa och förbered lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Att vässa dialogen Med det här arbetsmaterialet vill vi ge, både lönesättande chef och den som blir lönesatt, ett verktyg för
Läs merEVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING
EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen
Läs merMina första år som biodlare
Mina första år som biodlare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND 2016 Sveriges Biodlares Riksförbund Författare: Lotta Fabricius Kristiansen Foton: Lotta Fabricius Kristiansen/Preben Kristiansen, Apinordica,
Läs merRAPPORT. Vad har du fått för reaktioner på din konsert? Leader Bergslagen Box 101 739 22 Skinnskatteberg Besöksadress: Kyrkvägen 7
RAPPORT Projektets namn Genomförare Mitt sommarprojekt/ Pianot i fokus Daniel Larsson Hur fick du idén till att göra pianokonserten och varför ville du göra den? Jag har spelat piano sedan jag var runt
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merKommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016
Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merBeebreed.eu i dagsläget:
Beebreed.eu i dagsläget: Beebreed skapades 1994 av Dr. Kaspar Bienefeld (UNI Berlin Hohen Neuendorf) som ett vetenskaplig underlag för en enhetlig avelsvärdsberäkning Ett avelsprogram genom internationellt
Läs merTelefonsamtal Västtyska ambassaden 24/4-1975 1. Lutz Taufer och Ingrid Stoecker 2. Lutz Taufer och Ingrid Stoecker
Telefonsamtal Västtyska ambassaden 24/4-1975 1. Lutz Taufer och Ingrid Stoecker Kommando Holger Meins. Det här är fru Stoecker. Vi har två läkare här. Min man är inte helt frisk. Kan ni inte byta ut honom
Läs merDet handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.
Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merInnehåll. Kan alla sälja? 5
Innehåll Kan alla sälja? 5 Del 1. Dina egenskaper som säljare Vill du sälja? 9 Gillande 12 Lyhördhet 15 Kundförståelse 17 Målfokus 21 Din drivkraft 24 Uthållighet 29 Del 2. Anpassa ditt säljarbete Vad
Läs merEkologisk biodling i praktiken Bengt Kling
Ekologisk biodling i praktiken Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Min verksamhet Bergsgårdens Honung Ekologisk biodling med fn 50 bisamhällen på Kinnekulle Ansluten till KRAV Medlem i Västgötahonung
Läs merFINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.
Läs merRapport: Enkätundersökning - givare
Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?
Läs merVi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin!
Ansvarig: Mail: Marie Hannerstig marie.backstrom@utb.lund.se Telefon: 070-8726605 Rapport Gröna Skolgårdar projekt Hej! Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merMäta varroatillväxten i bisamhället
Uppdaterad 2017-03-08 Mäta varroatillväxten i bisamhället Första provet tas mellan 1a och 15e maj. Så här gör du: När du besöker ditt bisamhälle tar du ett biprov bestående av ca 300 bin. Detta motsvarar
Läs merDRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002
DRAGBLADET MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 Kick-Off 28/9 2002 Fjällvandring med drag i DRAGBLADET DRAGBLADET är ett medlemsblad för Jämtlandsfjällens slädhundklubb. Medlemsbladet
Läs merMentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun
Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merSTYRELSE KOM TILL LURÖ TILL SLUT!
REDAKTÖRENS RUTA Tidningen ges ut av Föreningen NordBi med 2 nummer per år. Föreningen NordBi driver Projekt NordBi. Styrelse vald 2012-2014: T f ordförande: Per Ruth, Mellanbågen 14, 907 38 UMEÅ, 090-770825,
Läs merBostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
Läs merVad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?
Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när
Läs merEnkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
Läs mer