Lösfynd från Bunge socken i Bungemuseet Sammanställning och tolkning av proveniens

Transkript

1 Lösfynd från Bunge socken i Bungemuseet Sammanställning och tolkning av proveniens Rapport 2008:9 ArkeoDok April

2 Bakgrund På Bungemuseet har allt sedan TH Erlandssons tid samlats in föremål från ett stort område av Gotland, även om det mesta kommer från norra delen av ön, framför allt, av naturliga skäl, från Bunge socken. Det insamlade materialet täcker allt från lösfynd från stenåldern till gevär och pistoler från sen tid. Undertecknad har på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län, kulturmiljövården, gjort en uppföljning av de lösfynd som framkommit i socknen från förhistorisk tid och medeltid, med syfte att ge dem en rumslig dimension och försöka sätta in dem i sitt kulturhistoriska sammanhang. Tyngdpunkten i tolkningen ligger i materialet från vikingatid och medeltid. Framför allt gäller det de föremål som påträffades i samband med anläggandet av en trädgård vid skolan i Bunge, i början på 1900-talet. Genom ett accessprojekt finns nu huvuddelen av alla föremål, däribland alla lösfynden, inlagda i ett dataregister och fotograferade. Ur denna sammanställning kan man plocka fram de föremål som står upptagna som lösfynd, vilket i princip innebär de föremål som påträffats löst liggande i marken, oftast påträffade i samband med odlingsarbete. Totalt handlar det om 71 föremål. Man kan urskilja, i likhet med vad som gäller generellt i arkiven, att det är två tidsperioder som dominerar i materialet, stenålder och vikingatid. Stenålder tack vare föremålens goda bevaringsförhållanden genom att de är gjorda just i sten, vikingatiden sannolikt på grund av att en mycket stor del vikingatida gravar försvann i samband med den omfattande nyodling som skedde under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Föremålen kommer, som ovan sagts, från hela norra och mellersta Gotland. De föremål som här är av intresse är de som är påträffads i Bunge socken, vilket utgör 25 föremål. Längst bak i rapporten finns en sammanställning av samtliga lösfynd från Bunge förvarade på museet. Flertalet illustreras med fotografier tagna inom ramen för accessprojektet. Följande tabell visar inom vilka gårdar föremålen påträffats. Som framgår är det en betydande koncentration till yngre järnålder-medeltid, helt i linje med resten av Gotland. Mattisse Gård Stenålder Bronsålder Äldre järnålder Yngre järnålder tidig medeltid Sen tid 2 mynt 1700-tal Stux gård 3 skafthålsyxor Mynt 1700-tal. Svärdslipni ngssten Skolträdgården Mejsel, från örgrop Gjutform. Ringspänne, ring Hultungs Hägur Ringspänne, yxa av järn. Dubbelkam. Dosformigt spänne Eldslagningsst en. Kortsvärd, nyckel 2

3 Gård Stenålder Bronsålder Äldre järnålder Yngre järnålder tidig medeltid Sen tid Gaustäde Eldslagningsst en Biskops Mejsel Dekorerad sten. Nyckel, kniv Kran Utbunge Djurhuvudform at spänne Om vi börjar med stenåldern så finns det fynd från gårdarna Stux och Biskops. De tre skafthålsyxorna från Stux kommer säkerligen från en stenåldersboplats. Här nämns att en av dem kommer från Hemåkern och de två andra från en åker nära Lillträsk. Det rör sig sannolikt om två skilda platser. Hemåkern bör vara en åker som ligger intill gården under äldre tid, vilket innebär att den är från Stux strax intill Fårösund. Åkern finns dock inte omnämnd i beskrivningen till kartan 1694, men kan möjligen lokaliseras via yngre kartor. Lillträsk däremot är beläget långt i norr, vid Stux kalkbruk, och intressant i sammanhanget är att där finns en av öns äldsta stenåldersboplatser, undersökt av Mårten Stenberger strax intill Stucks, belägen längs vägen upp till stenbrottet (RAÄ Bunge 29). Fornlämningen beskrivs på följande sätt i fornminnesregistret, Stenåldersboplats, rest av. Kulturlager av okänd utsträckning, delvis utgrävt 1936 och 1939, liggande ca 1-1,5 m under strandvallar, vilka på platsen går i NV-SÖ och ligger enl H Munthe ca 26 m ö h. I kulturlagret hittades avfall och avslag av flinta, djurben, djurtänder, fiskkotor och kol 1977 kunde endast schaktet utan fynd ses. Ca 10 m S om nr 1 är 2) Minnessten, granit, 1,5 m h, 1,0 5 m br (ÖNÖ-VSV) och 0,5 m tjock. På den mot NNV och körvägen vända sidan är inhugget: "STRÅ BO PLATS" Stenen står i litet grus tag med stenmur mot vägen (figur 1). Boplatsen utgör en av de äldsta boplatserna på Gotland och skafthålsyxorna är betydligt yngre än den registrerade mesolitiska boplatsen, ligger lägre i terrängen och skall sannolikt ses som en fortsättning på den äldre boplatsen. Fyndplats? RAÄ 28 Från Biskops är en mejsel påträffad, utan närmare fynduppgift än att den är påträffad i en åker. Även från skolgården finns en mejsel, men den är uppenbarligen ditkommen med grus från Önaregropen, ett grustag som jag i dagsläget inte vet var det ligger, men som borde vara möjligt att få grepp om. Även här rör det sig säkerligen om en stenåldersboplats i och med att man nämner att man hittar ytterligare föremål samt även skelett. Möjligen rör det sig om den grusgrop som finns längs Ojnarevägen, belägen i västra delen av socknen. RAÄ 29 Figur 1. Ekonomiska kartan från 1930-talet. Fornlämning nummer 29 är den mesolitiska boplatsen, undersökt av Mårten Stenberger. RAÄ 28 är ett röse, 7 meter i diameter. De två skafthålsyxorna är sannolikt påträffade någonstans i åkermarken öster om landsvägen. Exakt går inte att klara ut. 3

4 Från bronsåldern finns inte ett enda säkert föremål, inte heller från den äldre järnåldern. Det är knappast förvånande, då dessa fynd i hög grad saknas i lösfyndsmaterialet, med vissa undantag för bronsåldersföremål. Det mesta materialet kommer, som ovan sagts, från perioden yngre järnålder-medeltid, med betoning på vikingatid. Inledningsvis kan man konstatera att flera intressanta föremål är påträffade på Hultungs gård, i vars närhet skatten från Duckers påträffades hösten 2007 (se rapport ArkeoDok , Två fynd är påträffade ca 100 meter väster om Gamla Hultungs, en yxa och ett ringspänne. Föremålen kommer troligen från förstörda gravar. Därtill har man på Gamla Hultungs hittat en dubbelkam från tidig medeltid. I samband med detta fynd nämns att man påträffat stora mängder ben, och att här finns rester av hus. Gamla Hultungs, eller som det benämnas i äldre källor, Lilla Hultungs eller även namnet Nederhultungs, är den medeltida ödegård som i fornminnesregistret har nummer RAÄ 56 och hundra meter väster om denna gårdstomt ligger RAÄ 55, beskrivet som huslämningar. Det är tveksamt om det rör sig om hus, det kan mycket väl vara frågan om gravar, något som Vennersten nämner i sin rapport i samband med att han besöker Lilla Hultungs och även gör en enkel uppmätning av huslämningarna. Hänvisningarna till att fynden är gjorda 100 meter väster om Gamla Hultungs överensstämmer i rummet med fornlämning nummer RAÄ 55. Lilla Hultungs finns omnämnd i ödegårdslistan från 1586 och ligger då under Änge gård. I kartan från 1694 kallas platsen för Nederhultungs, även då under Änge gård. Mycket talar för att denna gård är avstyckad från Hultungs under tidig medeltid och att den under loppet av 1500-talet överges. När vi läser landskapet i kartan från år 1694 finns inte gården längre kvar (figur 2). Gravar? Gamla Hultungs Vid Hägur gård finns tre föremål som bör räknas till yngre järnålder - tidig medeltid. Det är en nyckel av traditionellt slag, ett kortsvärd och en eldslagningssten. Nyckeln och eldslagningsstenen kommer uppenbarligen från gårdstomten, medan svärdet sägs komma från Hägurhed, en plats som jag i dagsläget inte vet var den ligger. Det verkar ändå som man skulle kunna säga att Hägur gård ligger på samma plats åtminstone sedan sen vikingatid. Figur 2. Platsen för Gamla Hultungs utmärkt. Fornlämning nummer 55 utgör sannolikt gravar och inte husgrunder, som registrerats i fornminnesregistret. Läget för gården Hultungs 1694 (röda fyrkanten i kartans övre del) är felutmärkt. Rätt läge är strax norr om RAÄ 105, som för övrigt är fyndplats för vikingatida mynt. Detsamma gäller även för Gaustäde gård, där en eldslagningssten är påträffad i Lillgården, vilket bör vara en del av gårdens tomt. Även här kan man förmoda att gården legat på samma ställe sedan åtminstone sen vikingatid. En intressant gårdsmiljö utgörs av Biskops gård. Här har ett flertal föremål påträffats och det finns livfullt beskrivet om gårdens historia ur muntliga källor i böckerna på Bungemuseet. Av särskilt intresse är uppgifterna om Toumte, där det är skrivet om ett fynd att det är Funnen i en åker vid Biskops, kallad Toimtä, en urgammal boplats där Biskops i tidens början skall hava legat. Man kan notera att Biskops gård, den ursprungliga parten, ligger kvar på samma plats som den låg på slutet av 1600-talet. Ser man till skattläggningskartan från 1694 finns det en åker under gården Biskops som heter Tompt-Engs åker och en äng som bär namnet Tompt enge. Ett försök att överföra belägenheten av dessa ägor till dagens karta visar att de återfinns nordväst ut från Biskops gamla gårdsplats och i anslutning till en part av Biskops. Vid Utbunge gård har man funnit ett djurhuvudformat spänne, sannolikt från en grav. Det nämns enbart att den är funnen i en åker nordväst om Utbunge gård. Man kan notera i fornminnesregistret att nordväst om Utbunge gamla gård är RAÄ Bunge 98. Den utgörs av 1) Fyndplats för 2 spiralarmringar av silver inlösta 1878 med SH M inv. nr Påträffades vid dikning. 2) I änget NNÖ därom har enligt G. Ahlqvist, Lärbro, funnits en svärdslipningssten, vilken flyttats till Bungemuseet. 4

5 Tomptänge Figur 3. Biskops gård idag och på 1600-talet. De röda fyrkanterna i kartan till vänster visar var Biskops, Broungs och Stux var belägna på 1600-talet. På alla tre platserna finns än idag ursprungsparten kvar. I uppgifterna om lösfynden finns omnämnt toumtä, en beteckningen som finns redan på 1600-talet (om det nu är samma, vilket verkar rimligt). Det är en mindre åkeryta och en äng som går under namnet och som återfinns nordväst om Biskops gård, i anslutning till där en av parterna idag återfinns, sannolikt utflyttad vid laga skiftet under slutet av 1800-talet. Benämningen Toumte återspeglar sannolikt en ödegård från medeltid, som blivit uppodlad vid tiden för laga skiftet. Den exakta placeringen av gården är inte känd. Det är mycket troligt att dessa fynd och det som finns på museet, kommer mer eller mindre från samma område och utvisar troligen det gamla läget för gården Utbunge. Ser vi slutligen till området väster om kyrkan, dvs trädgården till skolan, finns här ett flertal föremål påträffade i samband med anläggandet av en trädgård i början på 1900-talet (omkring ). Föremålen kan grovt dateras till övergången mellan vikingatid och medeltid, sannolikt med en viss tyngd i början på medeltiden. Att det rör sig om en boplats är det knappast någon tvekan om. Gjutformen påminner starkt om liknande gjutformar från andra tidigmedeltida boplatser, som vid Fjäle, Fröjel etc. Det nämns också den intressanta uppgiften att man vid samma tillfälle fann grundvalarna till ett sannolikt medeltida hus. Brunnen härleder sig även antagligen från munktiden, stentappen i dess botten visar hur man den tiden arbetade sig ner i berget. Det troliga är att man inte tog bort dessa grundvalar, det fanns knappast anledning till detta för att göra en trädgård. Intressant i sammanhanget är att står man vid skolan och ser öster ut mot kyrkan kan man tämligen tydligt se i marken spåren av husgrunder. Här finns också den omtalade brunnen, med trolig datering till medeltid (figur 4). Figur 4. Skolträdgården sedd från skolan mot kyrkan. Man kan svagt skönja något som ser ut som husgrunder i marken i form av vaga förhöjningar där väggarna stått. En svår fråga att belysa är vad bebyggelsen skall knytas till. I den äldsta kartan över Bunge, från 1694, finns ingen bebyggelse eller gård på platsen. Marken tillhör kyrkan och utgörs av skogsmark/betesmark. Ur namnen till kyrkans skilda ägor kan man notera ett par intressanta uppgifter. Dels omnämns en skolmästare, som brukade åkrarna b och c. Dessa återfinns i anslutning till landsvägen, nordväst om kyrkan. Dels finns 5

6 Figur 5. Området vid skolan och kyrkan, sett i dagens ekonomiska karta och kartan från Man kan notera att gården Ducker i stort sett ligger kvar på ursprunglig plats. Prästgårdsruinen ligger enligt texten till den äldsta kartan i Stor åker enge. Fynden vid skolan är påträffade öster om skolan. Här finns också svaga spår i marken efter husgrunder. Dock kan man notera att det i kartan från 1700 inte finns några som helst spår av bebyggelse i det aktuella området som vid den här tiden utgörs av skogsmark/betesmark. Bebyggelselämningarna måste således vara äldre än 1600-talet, vilket fynden också säger. Det finns två alternativ här, antingen är det en ödegård från medeltid som inte lämnat några spår efter sig i karta eller namn, eller så är det en byggnad som hör samman med kyrkan, och möjligen rör det sig om ett äldre läge för prästgården, dvs från 1100-tal till 1300-tal. uppgiften om en äng, littera f13, som kallas Stor åker enge...där som gamla prästgårdens plats är.... Ängen är belägen öster om kyrkan och motsvarar där prästgårdsruinen idag finns (figur 5). Det är uppenbart att man här talar just om Bunge gamla prästgård. De arkeologiska undersökningar som företogs på 1940-talet visar att prästgården sannolikt är byggd vid mitten av 1300-talet och ägde bestånd in i 1500-talet (kallas också Munkhuset ). Det finns ännu kvar en stor brunn till gården. Bebyggelsen vid skolan, som kan dateras till tidig medeltid, är troligen ett äldre läge för prästgården, inte minst med tanke på att marken vid skolan och trädgården tillhörde kyrkan under 1600-talet, och så sannolikt redan under tidig medeltid. Därtill kan man notera att byggnaden varit stenbygd, med en välbyggd brunn etc. Det tolkade läget av gårdens bebyggelse är utmärkt i kartan figur 5. Området bör betraktas som fast fornlämning. Doc. Dan Carlsson ArkeoDok 6

7 Fyndlista över lösfynd förvarade i Bungemuseet från Bunge socken Invent arienu mmer Beskrivning fynd 3531 Kopparmynt, från Från Burgåker, Mattisse gård, på ungefär samma ställe som ett liknande mynt (se 3532 nedan) 3532 Kopparmynt, från Från Burgåker, Mattisse gård. I museets böcker står om ett silvermynt från 1786, som är funnet i en potatisåker vid Stux gård. Myntet saknas i samlingarna. Nummer 646 i böckerna. I museets böcker står om en svärdslipningssten funnen på Sundsängen i Stux gård. Nummer 72 i böckerna Ingen bild Ingen bild 7

8 Invent arienu mmer Beskrivning fynd 1742 Gjutform. Funnen vid anläggandet av skolträdgården strax väster om Bunge kyrka. Vid samma tillfälle fann man grundvalarna till ett sannolikt medeltida hus. Brunnen härleder sig även antagligen från munktiden, stentappen i dess botten visar hur man den tiden arbetade sig ner i berget. Sannolikt inkommen år Medeltid.? Ringspänne från vikingatid. Funnet ca 100 meter väster om den gamla boplatsen vid Hultungs. Vid samma gård har man gjort många värdefulla fynd från bronsåldern. Inlämnat juli Nummer 190 i museets böcker.? Yxa av järn. Funnen ca 100 meter väster om gamla Hultungs. se ovan. Nummer 191 i museets böcker Djurhuvudformat spänne. Lösfynd, hittat i Massakaslandä av Lorents Gustavsson, Bunge. Ingen bild Ingen bild Ingen bild 1800 Eldslagningssten. Lösfynd, hittad under en vindfälla på gården Hägurs tomt. Vikingatid Kortsvärd eller huggkniv, funnen i en åker på Hägurhed, Hägur gård. 8

9 Invent arienu mmer Beskrivning fynd 1817 Kam, dubbelkam, av ben. Tidig medeltid. Funnen på en ödegård, gamla Hulte = Llllhulte, ca 600 meter väster om Hultungs i Bunge. På platsen har enligt utsago funnits två eller tre parter boningshus av trä med golv av lera. Uthusen synes ha varit många och mycket små, utan någon egentlig plan. Man har hittat stora mängder av ben efter häst, nöt och kut m.m. I närheten finns stensättningar, brandplatser mm. talrika slipstenar. Funnen av hemmansägaren Hugo Karlström Eldslagningssten av granit. Funnen 1910 vid Gaustäde i Bunge av gossen Johan blomgren som fann den 1/3 meter under jordytan vid plantering av fruktträd på Lillgarden. 906 Dekorerad sten. Funnen vi plöjning i Toumtä vid Biskops i Bunge. Toumte anses vara en förhistorisk boplats vid Biskops Djurhuvudformat spänne av brons. Spännet har inne i sig en kula i form av en liten fossil. Funnen av gossen Karl Karlsson, Utbunge i Bunge socken 1919 vid arbete i en åker strax nordväst om Utbunge gamla gård. 9

10 Invent arienu mmer Beskrivning fynd 1081 Kran, sannolikt till en tunna. Funnen i en åker vid Biskops, kallad Toimtä, en urgammal boplats där Biskops i tidens början skall hava legat. Men olyckan lära hava följt denna boplats (till sist lär gården hava brunnit) och tvungit dess byggare att flytta. De flyttade då ner till Gutebrunn, som ännu finnes kvar, och där nuvarande husbonden Oskar Blomgren Biskops odlat och brutit upp flera hustomtningar med eldstäder och lergolv samt rester av lerkrukor och järnverktyg, bland annat en hammare med järnskaft, som finnes i museets ägor. Emellertid följde olycka och vantrevnad dem även där, varför de återigen flyttade sina hus till den plats, där de till museet flyttade husen stod till år och där Rasmus Biskops på 1610-talet och därförut byggde sin präktiga gård. Enligt de gamle heter gården Beiskes - Beiskogs och man säger Beiskeskalas än i dag Nyckel av järn. Funnen i en åker vid Gammelbiskops, där enligt traditionen gården förut legat och där man vid odling brutit upp flera hustomtningar med lergolv på underlag av kullerstenar, eldhärdar med mera. Vikingatid 1115 Ring av tvinnad brons. Funnen vid arbete i skolträdgården mellan Bunge kyrka och det nya skolhuset, varest funnits ett större medeltidshus, vars grundvalar delvis komma i dagen vid trädgårdens anläggning. Vikingatid Litet ringspänne av brons. Nålen saknas. Funnen vid grävning i trädgården vid vägen strax väster om Bunge kyrka (skolträdgården), där rester funnits efter ett äldre stenhus, där har gjorts flera andra fynd av brons. Sen vikingatid-tidig medeltid. 10

11 Invent arienu mmer Beskrivning fynd 1795 Kniv av järn. Lösfynd i åker från Biskops Skolträdgården. Mejsel av flinta. Antagligen kommen med grushämtning från Önaregropen. I detta grus har man hittat stenfynd förut och enligt uppgift ett skelett för några årtionden sedan. Stenålder Skafthålsyxa. Funnen vid plöjning i hemåkern vid Stux gård Skafthålsyxa av sten. Lösfynd i en åker i närheten av Lillträsk, Stux, Bunge. Stenåldersboplats? 11

12 Invent arienu mmer Beskrivning fynd 1689 Skafthålsyxa av sten. Lösfynd i en åker i närheten av Lillträsk, Stux Dosformigt dräktspånne av brons. Funnen i en åker vid Hultungs där man hittat många delvis förnämliga fynd. Upphittare Karl Dahlström, Ducker Mejsel av sten. Lösfynd hittad av Kjell Johansson i en åker vid Biskops i Bunge Nyckel av brons. Lösfynd hittad av Margit Lindqvist vid potatisplockning strax bakom ladugården vid Hägur. (Kraklundsbacke). Vikingatid- tidig medeltid. 12