Arkeologisk förundersökning på fastigheterna Bjärs 1:3 och 2:1, Västerhejde socken, Gotlands län och kommun

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning på fastigheterna Bjärs 1:3 och 2:1, Västerhejde socken, Gotlands län och kommun Lst. dnr Dan Carlsson Per Widerström Rapport: 2006:17

2 Sammanfattning I samband med att Gotlands Energi AB skulle utföra schaktarbeten inom fastigheterna Bjärs 1:3 och 2:1 i Västerhejde socken uppdrogs åt ArkeoDok att göra en förundersökning i form av schaktningsövervakning. I uppdragets direktiv ingick en bakgrundsbeskrivning av fornlämningssituationen parad med en redovisning av tidigare insatser och kunskap om området. Inget av direkt arkeologiskt intresse påträffades vid fältinsatsen, men rapporten ger en bra bild av två gårdslägen i Västerhejde socken. Schakten drogs i ytterkanten på de möjliga gårdsplatserna enligt det äldre kartmaterialet och gav således vid handen att det inte i dessa områden fanns några tydliga spår. Det skall dock noteras att de aktuella ytorna för de två gårdarna är åkermark sedan lång tid, vilket inneburit att spår kan ha försvunnit. Bakgrund I samband med att Gotlands Energi AB (GEAB) skulle utföra schaktarbeten inom fastigheterna Bjärs 1:3 och 2:1 i Västerhejde socken, Gotland för att lägga ner ny elkabel uppdrogs åt ArkeoDok att göra en förundersökning i form av schaktningsövervakning. I uppdragets direktiv ingick en bakgrundsbeskrivning av fornlämningssituationen parad med en redovisning av tidigare insatser och kunskap om området. Fornlämningsmiljö Det aktuella området kan beskrivas som en nordost-sydvästlig dalgång, med ett mindre vattendrag igenom, som idag är kanaliserat, och något högre liggande områden väster och öster om dalgången. Särskilt markant, för gotländska förhållanden, höjer sig terrängen mot öster, där den efter ett antal hundra meter övergår i utmark hällmark. I närområdet till det aktuella schaktningsområdet finns enbart två registrerade fornlämningar, nummer 84 och nummer 85 i Västerhejde socken (se bilaga 1 och figur 1 på följande sida). Nummer 84 utgörs av 8 kollondelar, som står vid de två grindstolparna in till gården Bjärs 2:1. De lär enligt uppgift i fornlämnings-registret ursprungligen komma från Kalvskinnshuset i Visby. Den andra fornlämningen, nummer 85, utgörs av 4 fragment av malstenar, som ligger på tomten till Bjärs 1:3. Platsen är inte ursprunglig, utan de bör ha framkommit inom gårdens marker i samband med jordbruksarbete. Malstenar brukar hänföras till perioden sen stenålder fram till och med äldre järnålder och förekommer regelbundet i anslutning till tidens boplatser. Sätter man in det aktuella området i ett något större sammanhang kan man notera att det öster om Bjärs 1:3 finns ett antal gravar och även stensträngar. Även söder om nämnda gård, på ett avstånd av ca 600 meter förekommer det registrerade fornlämningar i form av husgrunder, gravar och stensträngar, de synliga lämningarna av järnålderns gårdar. Antalet lösfynd registrerade i Statens Historiska museer (SHM) eller i länsmuseet på Gotland (GF) är tämligen ringa och ger inte någon närmare upplysning om det här aktuella området

3 Figur 1. Det utförda schaktet är utmärkt med blå färg. Förekommande fornlämningar i anslutning till schaktet utgörs av medeltida kolonndelar (RAÄ 84) och ett antal fragment av malstenar (RAÄ 85). under äldre tid (bilaga 1). Från Hallvards finns två föremål från stenåldern påträffade, dock utan närmare platsangivelse än till gården. Från Bjärs finns dels lerklining, dvs. boplatsmaterial, registrerat. Det kommer från fornlämning nummer 7, som är en husgrund från järnåldern och belägen ca 650 meter sydsydost om gårdsbebyggelsen till Bjärs 1:3 och belägen mitt i en åker. Från trädgården till Bjärs (framgår inte vilken part) har man omkring 1925 påträffat ett beslag vid odlingsarbete, enligt uppgift från en Edvin Cedergren. Beslaget är inte tidsfäst, men torde vara från den yngre järnåldern eller medeltiden. Förmodligen handlar det om ursprungsparten av gården Bjärs, dvs. Bjärs 1:3, den östra av de två Bjärsparterna. Väger man samman fornlämningsbilden förefaller det rimligt att anta att det söder och öster om gården Bjärs har funnits bebyggelse under järnåldern och måhända tidigare. Detta område ligger dock på så stort avstånd från nu aktuellt utredningsområde att det inte på något sätt påverkar bilden eller de insatser som föreslås göras. Historisk landskapsanalys En genomgång av de äldre lantmäteriakterna över Bjärs och Hallvards ger vid handen att den sträckning som vägen har förbi Bjärs gårdar helt och hållet överensstämmer med situationen under 1600-talet. Därmed är fallet sannolikt så även under medeltiden. Detta förhållande gör

4 det möjligt att med tämligen stor precision placera in det medeltida landskapet i dagens landskap och man får därmed en god bild av landskapssituationen i anslutning till det GEAB:s ledningsschakt. Inom området finns det tre gårdar under äldre tid, liksom i dag. Det är Lunds, Hallvards och Bjärs. I anslutning till kyrkan finns vid denna tid gården Kauparve. Den senare gården försvinner under loppet av 1700-talet, eller snarare går upp i Stenstugu. För övrigt har det funnits ytterligare en gård vid Stenstugu, som hette Sigreps. Den senare gården är i jordeboken 1653 ett kronohemman och en tämligen liten gård (se bilaga, beskrivning över gårdarna). Även denna gård försvinner under loppet av 1700-talet. I kartan, figur 3 på följande sida, är de tre gårdarna under 1600-talet som finns centralt i området inlagda, tillsammans med sträckningen för den å som avvattnade området och den åkermark som var i bruk under vid denna tid. Man kan härvid notera att gården Lunds i stort sett ligger kvar på samma gårdsplats som under medeltiden. Däremot är både Hallvards och Bjärs flyttade. Den omfattande åkermarken intill Bjärs gård antyder att gården möjligen legat på denna plats från förhistorisk tid. Hallvards gård är flyttad vi något tillfälle till ett mera västligt läge. En karta från år 1771 visar på att gården Hallvards vid denna tid just har flyttats till sitt nya läge längre väster ut. I kartan, figur 2 här intill, upprättad år 1831, kan man notera att bebyggelsen både till Bjärs och till Hallvards är flyttad. I kartbilden syns de ursprungliga gårdslägena till dessa gårdar. Platsen för de ursprungliga gårdslägena utgörs i dag av åkermark. Bjers och Hallvars, Västerhejde socken, Gotland Akt 10, upprättad 1831 Skala 1: Platsen för Hallvards gamla gårdsläge syns än idag i marken som en svag höjd. Gården Bjärs har legat direkt intill vägen. Inga direkta spår visar på platsen som gammal gårdsplats. Dock kunde noteras vid besök på platsen att det finns ett antal kalkstenshällar, svagt synliga, i markytan intill vägen, som skulle kunna vara rester efter bebyggelsen. Hallvards 1694 Hallvars Bjers Bjers 1694 Bjers Kartan, figur 4, är en detaljstudie av området för ledningsschaktet, sammanlagd med de gamla gårdslägena. Det framgår härvid att Figur 2. Detaljkarta som visar på hur bebyggelsen till gårdarna Bjärs och Hallvards är flyttade från ett ursprungligt läge schakten, dels i dess början i anslutning till gården Bjärs 2:1 och dels i dess slut, i anslutning till gården Bjärs 1:3, är i direkt anslutning till de två medeltida gårdslägena. Det bör här noteras att i den äldsta kartan är inte de enskilda husen redovisade utan enbart en hussymbol.

5 Figur 3. Kartan är en sammanläggning av dagens ekonomiska karta och landskapet år 1700, här i form av bebyggelse (hussymboler), åkermark (gult) och vattendrag (blå streck). Inom närområdet till det utförda schaktet finns de tre gårdarna Lunds, Hallvards och Bjärs. Man kan notera att de två senare är flyttade en bit från ursprungligt läge. Med andra ord vet man inte exakt var byggnaderna låg under 1600-talet och framför allt inte under medeltiden, men att det är sannolikt att de legat i anslutning till gårdslägena år 1700, så som de framträder i kartan. Att det kan röra sig om närområdet till hussymbolen är dock rimligt. I övrigt bedömer vi sträckningen för ledningen som utan påverkan på kulturlämningar i och med att den längs vägen i stort sett passerar den sanka dalgång som varit här under äldre tid, markerat i kartan genom ån. Värdebeskrivning Man kan således konstatera att ledningsschaktet passerar i omedelbar närhet av två gårdsplatser från 1600-talet Figur 4. Detaljbild över relationen mellan de medeltida lägena för gårdarna Bjärs och Hallvards, sammanlagda med sträckningen för det utförda schaktet.

6 (medeltid). Med kännedom om att gårdslägena på Gotland, så som de avspeglar sig i den äldsta kartan över gårdarna, i hög grad även innebär det medeltida läget, och i vissa fall uppenbarligen även det vikingatida gårdsläget leder fram till konstaterandet på förhand att dessa lämningar kunde komma att påverkas av ledningsschaktet. I det nyligen slutförda Handlingsprogrammet för Arkeologi på Gotland betonas vår okunskap om gårdarna under yngre järnålder medeltid som ett besvärande vetenskapligt problem. Till dags datum är det ytterst få hus eller gårdsplatser som undersökts från den aktuella perioden, varför varje plats av den karaktären är av mycket stort vetenskaplig värde. Den aktuella sträckningen passerar således i direkt anslutning till två sannolikt medeltida gårdsplatser, där Bjärs även kan ha ett ursprung i den yngre järnåldern. Mål och syfte med en förundersökning En förundersökning bör enligt vårt förmenande ta sikte på att penetrera frågan i vad mån de äldre gårdslägena för Bjärs och Hallvards berörs av den aktuella ledningsgrävningen och i vad mån det förekommer vetenskapligt intressanta lämningar eller konstruktioner. Målet med förundersökningen är också att presentera en vetenskaplig grund för en eventuell slutundersökning, i den mån lämningar från gårdarna framkommer i förundersökningen. Metod vid förundersökningen Den landskapsmässiga studien som utförts som underlag för föreliggande programförklaring ger en god grund för att bedöma var insatser bör ske med hänsyn till de äldre gårdslägena. I beslutet (Länsstyrelsens diarienummer ) framgår att förundersökningen ska utföras i form av en schaktningsövervakning. Inledningsvis önskades från Arkeodoks sida att undersökningen skulle utföras med en bred skopa för att kunna bana av matjorden i 2 meter breda schakt. Det rör sig om två platser, med en omfattning av ca 30 löpmeter vid Hallvards gamla gårdsläge och ca 45 löpmeter vid Bjärs gamla gårdstomt. Nu fick schaktbredden korrigeras efter samtal med Marie-Louise Hellqvist, Länsstyrelsen Gotlands län. Detta fick göras då schaktet delvis fylldes igen med vatten snart efter det att skopan tagits upp. Undersökning GEAB:s schakt berör en sträcka på ca 550 meter och går från gården Bjärs 2:1, via landsvägen till gården Bjärs 1:3. På två platser var det bestämt att Arkeodok skulle övervaka arbetet, se figur 4. Arbetet utfördes vid två tillfällen i januari 2007, båda dagarna i ymnigt snöfall. Vid den västra delen, Hallvards gårdsläge, framkom inget av kulturhistoriskt intresse. Kulturlagret var av ett relativt tunt jordlager och under detta framkom steril sand. Den östra delen av sträckan, vid Bjärs gamla gårdsläge, fanns som beskrivits en del sten i ytan. Detta område, direkt intill landsvägen, var det som förmodas vara gårdsplatsen. Här påträffades en del skärvig, vasskantad sten, men utan vare sig kol eller sot. Sannolikt var detta en sprängd sten som grävts ned. I södra delen av sträckan påträffades spår av diken i jämna

7 intervaller. Marken bestod av matjord ca 0,4 meter och under detta en ljusare lerig, kompakt jord. Bitvis utvidgades schaktet till där marken var av avvikande innehåll, t. ex stenar eller spår efter nedgrävning/rötter. Inga föremål påträffades och marken var i princip stenfri. Slutsaten från den arkeologiska förundersökningen är att schaktet inte kom att beröra några synliga lämningar av de två gårdsplatser som enligt äldre kartor legat i närheten av det område som var aktuellt för schakten. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Arkeodoks dnr: 2006:17 Landskap: Gotland Kommun: Gotland Socken: Västerhejde Fastighet: Bjärs 1:3 och 2:1 Typ av fornlämning: Medeltida gårdsplats Typ av undersökning: Förundersökning/schaktningsövervakning Orsak till undersökningen: Eldragning Arkeodoks personal i fält: Per Widerström

8 Fonlämningar och lösfynd från Hallvards och Bjärs, Västerhejde socken Bilaga Fornlämningar RAÄ 84 Flankerande de båda utfarterna står 8 delar till kolonner, två dubbla vid vardera sidan. De är ca 0,6 meter i diameter och 0,3 meter höga. Väl huggna i kalksten. RAÄ 85 Fragment av malsten; 4 stycken, av granit, 0,4-0,75 meter i genomkärning och 0,2-0,35 meter höga. De trågformade fördjupningarna är 0,3-0,65 meter i genomskärning och 7-12 meter djupa. Alla är mer eller mindre kantskadade. Ej ursprunglig plats. Lösfynd Hallvards GF indexnr: 9981 inventnr: c3326: sakord: spjutspets Beskrivning: av flinta, längd 126 mm. enligt uppgift från Hallvards i Västerhejde. förv_dat: 1916 GF indexnr: 9982 inventnr: c3326: sakord: pipjärn Beskrivning: längd med skruv 186 mm. enligt uppgift från Hallvards i Västerhejde. förv_dat: 1916 SHM Kopparten med spadlikt utplattad, genomborrad ända. Hallvards, Västerhejde. Funnen vid arbete i en åker. GF indexnr: inventnr: c8822: sakord: yxa spec_ben: simpel skafthålsyxa. Beskrivning: av sten, ett stycke urslaget ur ena långsidan, slipad. l. 13,3 största br. 5,5 cm. tjocklek. intill 3,5 cm. från Hallvards i Västerhejde.

9 Lösfynd Bjärs GF indexnr: inventnr: c11393: sakord: Lerklining? Beskrivning: 1 bit. från Västerhejde, Bjärs 1:2 RAÄ n:r 7. tillvaratagna vid raä:s rev. inventering för ekonomiska kartan RAÄ nummer 7. Husgrund, ca 20x11 m (Ö-V). Vallarna är 2-3 meter bred och 0,3-1,0 meter höga. Bottenplanet är intill 6 meter brett. Ingång troligen i V gaveln. Ställvis pålagd med röjningssten. Röjningsbränning har utförts i sen tid, varefter förkolnade stammar och granar ännu ligger tillsammans med kol och skörbrända stenar. Fornlämningen är belägen 650 meter sydsydöst om mangårdsbyggnaden till Bjärs 1:3. förv_dat: 1978 GF indexnr: inventnr: c5236: Sakord: Beslag Beskrivning: Av brons bredd. 34 mm, höjd 45 mm. Funnet vid Bjärs i Västerhejde under grävning i trädgården, enligt uppgift av Edvin Cedergren. förv_dat: 1925