Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården. Rapport 2017:47 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Transkript

1 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården Rapport 2017:47 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Östergötland, Norrköpings kommun, Tingstads socken, Tingstad 199 Caroline Arcini, Rikard Hedvall & Annika Konsmar

2

3 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården Rapport 2017:47 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Östergötland, Norrköpings kommun, Tingstads socken, Tingstad 199 Dnr Caroline Arcini, Rikard Hedvall & Annika Konsmar

4 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:47 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering: Henrik Pihl Layout: Henrik Pihl Omslag framsida: Tingstads kyrka. Foto: Rikard Hedvall. Omslag baksida: Tingstads kyrka avbildad av Nils Månsson Mandelgren år Lunds universitet, humanistiska och teologiska fakulteterna, Mandelgrenska samlingen, serie 4: bilder kyrkor, Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017

5 Innehåll Inledning 5 Kortfattad byggnadshistoria 5 Målsättning 5 Resultat 5 Schaktet 5 Kyrkogårdsmuren 7 Vapenhuset 7 Gravar 9 Osteologisk analys 14 Grav Grav Grav Grav Grav Grav Grav Sammanfattning 16 Referenser 16 Administrativa uppgifter 17 Bilaga 17 Bilaga 1. Resultat av 14 C-analys 17 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 4 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, blad 581 Norrköping. Skala 1:

7 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården 5 Inledning I samband med att Norrköpings pastorat genomförde schaktningsarbeten på Tingstads kyrkogård inför anläggandet av en dräneringsledning, genomfördes en arkeologisk schaktningsövervakning. Undersökningen genomfördes november 2015 av Rikard Hedvall och Annika Konsmar, Arkeologerna, SHMM. Kortfattad byggnadshistoria Kyrkan anses vara uppförd under 1200-talets förra hälft. Den bestod ursprungligen av långhus och ett i öster rakt avslutat kor. I långhusets västra del fanns ingångar i både norr och söder. Sakristian anses vara uppförd under medeltiden medan vapenhusets tillkomsttid är mera osäker. Vapenhuset revs år 1860 och tornet färdigställdes år Vid renoveringen år 1957 påträffades ett kalkstensfragment med runor. Troligen rör det sig om ett tidigkristet gravmonument som kan dateras till 1000-talet eller möjligen 1100-talets börja. Därmed är det möjligt att det har funnits en föregångare till nuvarande kyrka (Nisbeth 1983). Målsättning Målsättningen var att minimera eventuella ingrepp i eventuella bevarade murar och gravar samt boplatslämningar. Detta lyckades till stor del genom en höjning av schaktdjupet. Resultat Schaktet Schaktet grävdes cirka 1,2 meter djupt vid bogårdsmuren och cirka 1,0 meter djupt söder om tornet. Söder och öster om kyrkan var schaktdjupet cirka 0,9 meter och norr där om 0,6 0,8 meter. Bredden varierade något men var mestadels runt en meter. Ett drygt kvadratmeterstort schakt sydväst om tornet grävdes 1,5 meter djupt för att passa två brunnar. Skeletten 268 och 256 påträffades i detta schakt, se fig. 6. Undergrunden påträffades endast på några få ställen. Vid kyrkogårdsmuren i söder låg den på nivån +37,80 m ö h och utgjordes här av mjäla. Söder om långhuset låg undergrundens sandnivå på nivån +38,19 m ö h och öster och norr om koret var nivån +38,70 m ö h. Anledningen till att undergrunden inte framträdde på fler platser var kyrkogårdslagrets mäktighet, som ofta var mer än 0,7 meter, samt att man söder om kyrkan har lagt på ett grus- och sandlager överst, 0,3 0,5 meter tjockt. Upp mot kyrkans murar har en cementsockel gjutits. Gissningsvis har detta skett i samband med en större renovering av kyrkan år Sockeln sticker ut 0,3 0,4 meter från kyrkans fasad men hela 0,8 meter öster om koret. Frischaktet för den gjutna sockeln upptar i stort sett hela ytan för det nu grävda ledningsschaktet, men intakta gravar finns på en lägre nivå.

8 6 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården N N E Golv A398 Vapenhusgrund A228 Vapenhusgrund A371 N E E Sektion Kyrkogårdsmur Golv Grav Skelett Kyrkogårdsmur Vapenhusgrund Sektion Schakt Ledningar Figur 2. Undersökningsschaktet och de dokumenterade kontexterna. Bakgrundskartan utgörs av två av Kyrkans lokala kyrk- och kyrkogårdskartor lagda ovanpå varandra. Skala 1:250.

9 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården 7 Schaktmassorna bestod till största del av recenta utfyllnader med blandat material av lera, singel, sand, silt och rikligt med gråstenar, 0,3 0,8 meter stora. På några av stenarna fanns kalkbruk som visade att de tidigare utgjort byggnadsmaterial, framför allt vid platsen för det rivna vapenhuset, men flertalet saknade dessa spår. På ett par platser hade större gropar grävts och därefter fyllts med större stenar. Eventuellt hänger de tidsmässigt samman med gjutningen av sockeln. Kyrkogårdsmuren Bogårdsmuren är uppbyggd enbart av staplade stenar utan fyllning mellan dessa kallmurning. Mestadels rör det sig om väl utvalda stenar med rätvinkliga kanter. Troligen är muren relativt sent tillkommen även om till exempel inga borrhål kunde iakttas. Delvis under denna mur, vars utsida var drygt en meter hög och insidan 0,8 meter, fanns grunden till en äldre mur bestående av sten sammanfogade med kalkbruk. Drygt halva murens bredd fortsatte in under den yngre bogårdsmuren, medan murens andra hälft låg i området för dagens kyrkogård. Inga riktigt stora stenar var synliga men i botten på utsidan fanns ett avtryck i kalkbruket, som kan härröra från en större sten hörande till ett murskal. Resterande synliga stenar var cirka 0,3 0,4 meter. Grundmuren kan uppskattas ha varit 1,4 1,5 meter bred. Grundmuren var inte uppbyggd som en skalmur med murkärna, utan såg mer ut som en homogen murmassa. Nedgrävningskanterna för grunden var raka och botten plan. Muren kunde endast undersökas i schaktväggen eftersom den var bortgrävd i det parti som utgjorde det nuvarande schaktet, i samband med en äldre ledningsgrävning. Inget ytterligare av muren grävdes bort vid undersökningen. Det parti av kyrkogårdsmuren som plockades ner bör ha lagts om för inte så många årtionden sedan eftersom ett flertal vatten- och elledningar grävts ner i detta parti genom muren. I kyrkobeskrivningen Tingstads kyrka anges att kyrkogårdsmuren omnämns i slutet av 1600-talet som putsad och täckt. Den sägs också vara kostsam och vacker. På grund av höga underhållskostnader förföll muren under 1700-talet varvid den nuvarande ska ha tillkommit (Nisbeth 1983). Vapenhuset Fram till år 1860 fanns ett vapenhus vid långhusets sydvästra del (Nisbeth 1983, se rapportens baksida). När detta byggdes är inte känt. Vid schaktningen runt strävpelaren i söder påträffades rikligt med stenar i storleken 0,3 0,6 meter och på flera av dessa fanns kalkbruk. Direkt söder om strävpelaren fanns också rester efter vapenhusets västra grundmur, A228. Den västra sidan av murklacken var intakt. Även den östra muren påträffades, A371. Grunderna bestod av stenar lagda i kalkbruk. Det översta partiet på den östra muren låg endast 0,15 meter under dagens markyta, på nivån +38,96 m ö h. Den västra muren låg 0,15 meter djupare. En uppskattning av vapenhusets inre utbredning i öst västlig riktning är cirka 3,5 meter. Båda grundmurarna var avgrävda mot norr då schaktgrävningen för kyrkans cementgrund genomfördes. Intill den östra murklacken låg några blankslitna gråstenar som utgjort golv i vapenhuset, A398. De var 0,12 0,15 meter tjocka, lagda

10 8 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården Figur 3. Ett tvärsnitt genom den södra kyrkogårdsmuren, sett mot väster. Figur 4. Samma motiv som i fotot ovan. Det nedre partiet till höger utgörs av stenar sammanfogade i kalkbruk medan det övre murpartiet är kallmurat.

11 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården 9 Figur 5. De båda vapenhusgrunderna sedda från öster, den östra i förgrunden. Ett par släta stenar från golvbeläggningen sticker ut ur sektionen. i sättsand med golvytan på nivån +38,87 m ö h. Ett par fyrkantiga kalkstenar, ca 0,05 meter tjocka, som också påträffades i detta område har sannolikt även de ingått i golvbeläggningen. Läget för den östra grundmuren visar att långhusportalen inte har varit placerad på samma plats som det nuvarande fönstret, utan den bör ha suttit något mer västerut (se fig. 6). På insidan av den östra muren hade minst två gravar grävts sönder i samband med grundgrävningen för vapenhuset. En bit av ett skalltak till skelettet, A369, genomgick en 14 C-analys för att bidra med en datering av vapenhuset. Inget ytterligare av detta skelett grävdes fram. Resultatet av analysen blev 409±26 BP, vilket med 2 sigma ger dateringen , AD (Ua-52987). Det innebär att vapenhuset inte kan vara uppfört före Gravar I schaktet söder om långhuset och tornet, framför allt dess västra del, fanns det rikligt med människoben i massorna. Däremot fanns det så gott som inga ben runt koret, frånsett några intakta gravar. Vid koret, där cementsockeln var extra bred, fanns inget frischakt för denna utan det nu grävda ledningsschaktet grävdes i orörd kyrkogårdsjord.

12 10 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården N E Golv Grav Vapenhusgrund Schakt Ledningar N N E E Figur 6. Planritning över Tingstad kyrkas västra del och området söder där om. Lila markeringar och nummer representerar skelett. Skala 1:100.

13 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården 11 Tabell 1. Redovisning av påträffade gravar och skelett och omständigheter runt dessa Gravar/skelett Id Typ Beskrivning 244 Skelett Skelett i öst västlig orientering med huvudet i väster. Aningens skev orientering i förhållande till kyrkan. Kalkbruk och någon tegelflisa i gravfyllningen. Rester efter kista i form av rikligt med spik och träfragment. Ena armen tvärs över magen medan den andra låg något längre ned med fingrarna på bäckenet. 246 Skelett Skelett i schaktkanten, ligger kvar. 248 Grav Grav som syntes i undergrunden cirka 1,2 meter ner från markytan. Ett titthål grävdes vidare ca 0,3 meter ner utan att botten av graven eller skelettet påträffades. 256 Skelett Nedgrävd i undergrunden. Lårbenen kapade mitt itu vid tidigare grävning för en ledningsbrunn, armarna placerade i C- armställning. Kraniet bortgrävd vid tidigare brunnsgrävning men käken är kvar. Djupet var 1,05 1,10 under dagens markyta. 258 Grav Grav till A256, synlig i undergrunden. 268 Skelett Underben, överarm och kranium. Partiet däremellan schaktades bort men samlades senare in. I övrigt fanns få omrörda ben här så dessa ben härrör sannolikt från samma skelett. Inget kalkbruk fanns i fyllningen. Armarnas placering kunde inte dokumenteras. Låg 1,45 m under markytan. 281 Skelett Skelett på 1,1 meters djup i kanten till ett av de nu grävda brunnsschakten. Det grävdes inte fram utan ligger kvar, men höger arm kunde konstateras ligga utmed sidan - A-armställning. Inget kalkbruk fanns i fyllningen. 365 Skelett Barnskelett, med spik och kalkbruk i gravfyllningen 367 Skelett Endast ryggrad och fingrar på magpartiet, dåligt bevarat - återbegravt. Kalkbruk i gravfyllningen. 369 Skelett Kranie bröst, - avgrävd då vapenhuset uppfördes. Skelettet ligger kvar. Daterat: , Skelett Från hals till ett lårben som fortsatte in i schaktväggen. Överarmarna saknades. Vänster hand låg på bäckenet medan den högra låg på magen C-armställning eller möjligen B/C? Skelettet låg ytligt, end 0,5 meter från marknivån. Nivån +38,68 och markytan är här +39,19 möh. Kalkbruk i gravfyllningen. 422 Grav Grav till A420, För smal för att ha rymt en kista. 429 Skelett Skelett söndergrävt av grävmaskinen kranie-överarm på nivån +38,28. Ej bortgrävt. Kalkbruk och spik i gravfyllningen. 431 Grav 460 Skelett Kranie-axlar ej grävt. 462 Skelett Ungdom, ej sammanväxta leder. Underarmar-lårben. Avgrävd i väster i samband med att man gjutit cementsockeln. Händerna placerade på magen, armställning C. Kalkbruk i gravfyllningen. 464 Grav Sannolikt grav ej undersökt, den syns i undergrunden. Kalkbruk i gravfyllningen. 469 Grav Sannolikt en grav - ej undersökt, syns i undergrunden. Kalkbruk i gravfyllningen. 476 Grav Grav som ej har undersökts, men skalltaket är synligt. 481 Grav Sannolikt grav eller gravar, synliga i undergrunden. Kalkbruk i gravfyllningen. Ej undersökta. Undergrunden kunde därmed friläggas hela vägen i schaktet, öster och norr om koret, varvid fyra eller fem gravar/skelett påträffades vid korets sydöstra hörn. I övrigt fanns det inga spår efter gravar öster eller norr om koret. Norr om kyrkan fanns enstaka människoben i jordmassorna men inga ben påträffades i orört läge. Detta parti ska dock sägas var det område som grävdes grundast, men oavsett så indikerar det att det sannolikt endast finns ett fåtal gravar på den norra sidan. Även i schaktet mellan kyrkan och den södra kyrkogårdsmuren påträffades endast ett fåtal människoben men även djurben. Här syntes dock några nedgrävningar i schaktbotten som sannolikt är gravar. De påträffade gravarna och skeletten är troligen uteslutande medeltida. Ett par av skeletten skulle till och med kunna vara äldre än den nuvarande kyrkan, A268 och 281. I båda gravarna saknades kalkbruk och i den ena graven där armställningen kunde konstateras låg den enda framgrävda armen utmed sidan. Benens bevarandegrad för det andra skelettet liknar dessutom det förra, vilket talar för en viss samtidighet.

14 12 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården N E E E N N Skelett Grav Schakt Figur 7. Tingstad kyrkas kor med undersökningsschaktet och påträffade gravar och skelett. Gravar är markerade med grönt och skeletten med lila. Skala 1:100.

15 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården 13 Figur 8. Skelett A244 sett från norr. Figur 9. Skelett A256 sett från söder. Lårbenen avgrävda vid tidigare ledningsgrävning liksom skallen i samband med en annan ledningsgrävning.

16 14 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården Fig 10. Skelett A462 sett från öster. Osteologisk analys Analysen är genomförd av osteolog Caroline Arcini, Arkeologerna, Lund, som också skrivit följande text. Benmaterialet från Tingstad kommer från sju gravar från medeltid men då det i en av gravarna påträffats ben från ytterligare en individ är antalet gravlagda åtta. Den sammantagna bilden av den osteologiska analysen av gravmaterialet från Tingstad visar på följande ålder och könsfördelning. Två av de gravlagda var små barn, det ena nyfött och det andra omkring 1 år. Beträffande de övriga fanns en tonåring och resterande fem var vuxna individer. Bland de vuxna har en dött i unga år, år, medan tre var äldre. En av de vuxna har inte närmare kunnat åldersbedömas. Samtliga vuxna har kunnat könsbedömas och det visar sig att det rör sig om fyra kvinnor och en man. Även tonåringen har kunnat könsbedömas och det visade sig ha varit en kvinna. Kroppslängd för de vuxna har kunnat beräknas för två av kvinnorna, den ena vara 156 cm och den andra 163 cm. Tandhälsan bland de vuxna har visat att de haft problem med tandlossning, två av dem hade tappat närmare 70 % av sina tänder medan man på de andra två kunde se att käkbenet dragit sig tillbaka så att rötterna blottlagts. Om den degenereringen av tandbenet fortsatt hade många av tänderna tappat sitt fäste.

17 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården 15 Grav 244 Graven innehöll en vuxen individ. Könsindikarenade kriterier på kranium och bäcken indikerar att det rör sig om skelettet från en kvinna. Utifrån graden av sutursammanväxning och tandslitage blir bedömningen att det rör sig om en äldre individ. Lårbenslängden indikerar att individen var 163 cm lång. Beträffande individens tandstatus kan vi konstatera att en mycket stor del av tänderna gått förlorade långt innan individen dog, endast tre framtänder och de båda hörntänderna i underkäken har hon haft kvar när hon dog. Grav 256 Graven innehöll skelettet av två individer en vuxen och ett barn. Könsindikerande kriterier på bäckenet hos den vuxna individen visar att den gravlagda var en kvinna. Utifrån formen på främre bäckenfogen och tandhälsan blir bedömningen att individen vid sin död var minst 60 år Tyvärr var lårbenen inte hela varför någon kroppslängd inte kunnat beräknas. Överarmsbenens längd indikerar att individens längd var 155 cm. Bland benen från kvinnan påträffades skallben och bäcken från ett nyfött barn. Grav 268 Skelettet i denna grav har tillhört en vuxen individ och utifrån graden av sammanväxningen av kraniets suturer samt tandslitage blir bedömningen att det rör sig om en äldre individ minst 45 år. Könsindikerande kriterier både på kranium och bäcken indikerar att den gravlagde var en man. Tyvärr var lårbenen inte hela varför någon kroppslängd inte kunnat beräknas men benen är stora och grova och måtten på strålbenet indikerar att mannen var omkring 179 cm lång. Beträffande tandhälsan kan vi konstatera att han fått behålla alla sina tänder utom en. Tänderna är dock mycket hårt slitna och han har haft tydliga tandlossningsproblem även om endast visdomstanden i vänster underkäke gått förlorad före döden. Det kan konstateras att han haft problem med en av kotorna i ländryggen, det skyddande brosket i en av smålederna har varit bortnött så att ben har gått mot ben, så kallad intevertebralledsartros har uppstått. Grav 276 Detta skelett är mycket fragmentariskt i bemärkelsen att det är bara bevarat från bäckenet och neråt. Utifrån könsindikerande kriterier på bäckenet samt att tillväxtzonerna är slutna blir bedömningen den att den gravlagda var en vuxen kvinna. Lårbenslängden indikerar att den gravlagda varit omkring 156 cm lång. Grav 365 Denna grav innehöll endast mindre delar av ett skelett från ett barn. Utifrån längden på rörbenen, bredden på bäckenet (ilium) och bredden på ett av benen i skallbasen (parsbasilaris) samt de tre undersökta mjölktändernas utveckling, blir bedömningen att individen var omkring ett år vid sin död. Grav 420 Detta skelett är mycket fragmentariskt. Utifrån köns- och åldersindikerande kriterier på bäckenet blir bedömningen att den gravlagda

18 16 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården var en kvinna som dött i en ålder av år. Några lårben har inte bevarats varför kroppslängd inte kunnat beräknas men längden på strålbenet indikerar att hon var omkring 166 cm lång. Grav 420 Ännu ett fragmenterat skelett i bemärkelsen att delar av det saknas eftersom det grävts sönder i sin samtid då nya gravar skulle anläggas. Utifrån status för tillväxtzoner, vilka är öppna beträffande de långa rörbenen, längden på dem, samt könsindikerande kriterier på bäckenet blir bedömningen att den gravlagda var en flicka som dog i en ålder av år. Sammanfattning Även om schaktet inte grävdes så pass djupt på nordsidan att några eventuella gravar syntes, indikerar ändå det ringa antalet omrörda människoben att denna del av kyrkogården inte har brukats för begravningar i någon större omfattning. Det är också intressant att konstatera att det förekommer gravar vid korets sydöstra hörn men inte utmed korets östra och norra sidor. Teorin om att man upphörde med gravläggningar norr om kyrkorna på 1200-talet skulle därmed kunna ha sin riktighet i Tingstad. Ett fragment från ett tidigkristet gravmonument, som påträffades i murverket i samband med renoveringen år 1957, kan tolkas som att det funnits en äldre kyrka och kyrkogård redan på 1000-talet. Avsaknaden av gravar i nordost kan tolkas som att denna i så fall inte har legat på samma plats som den nuvarande 1200-talskyrkan. Nuvarande kyrkogårdsmur är troligen uppförd under 1700-talet. En grundmur till en äldre mur påträffades delvis under den nuvarande kyrkogårdsmuren. Den kan tolkas som ursprunglig och visar då att detta är utbredningen på den äldsta kyrkogården, samtida med stenkyrkan. Förhållandena för en eventuellt äldre kyrkogård och träkyrka är fortfarande oklara. Ett skelett som grävts sönder i samband med uppförandet av vapenhuset har 14 C-daterats till tidigast 1430 och därmed kan inte vapenhuset ha uppförts före denna tidpunkt. Referenser Nisbeth, Å Tingstads kyrka. Linköping

19 Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården 17 Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMM:s projektnr: Intrasisprojekt: SHMM2015:169. Undersökningstid: november Projektgrupp: Caroline Arcini, Rikard Hedvall och Annika Konsmar. Undersökt yta: 130 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 8G7f. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, R2000. Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm: foton med Unr 5375_1 5. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: Sex skelett: A244, 256, 268, 365, 420 och 462 förvaras på Arkeologerna, Statens historiska museer, Linköping, i väntan på fyndfördelningsbeslut. Bilaga Bilaga 1. Resultat av 14 C-analys 14 C-analys av skelett A369, Ua Göran Possnert, Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet.

20

21

22 Tingstads kyrka I samband med att Norrköpings pastorat genomförde schaktningsarbeten på Tingstads kyrkogård inför anläggandet av en dräneringsledning, genomfördes en arkeologisk schaktningsövervakning. Rester efter den gamla bogårdsmuren liksom vapenhusgrunderna påträffades. En söndergrävd grav visar att vapenhuset inte kan ha uppförts före 1430, eftersom denna grav grävdes senast vid denna tid. Få spår efter gravar norr om kyrkan kan indikera att man från och med 1200-talet upphörde att begrava personer här. Bilden ovan visar Tingstads kyrka avbildad år 1847 av Nils Månsson Mandelgren.