Alböke kyrka. Arkeologisk förundersökning inför planerad dränering. Kalmar län, Öland, Borgholms kommun, Alböke socken, Alböke kyrka

Transkript

1 RAPPORT 2015:79 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Alböke kyrka Arkeologisk förundersökning inför planerad dränering Kalmar län, Öland, Borgholms kommun, Alböke socken, Alböke kyrka SHMM dnr RAÄ dnr Rikard Hedvall

2

3 RAPPORT 2015:79 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Alböke kyrka Arkeologisk förundersökning inför planerad dränering Kalmar län Öland Borgholms kommun Alböke socken Alböke kyrka SHMM dnr RAÄ dnr Rikard Hedvall Alböke kyrka 1

4 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@shmm.se e-post fornamn.efternamn@shmm.se STATENS HISTORISKA MUSEER Rapport 2015:79 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Grafisk form/bildredigering Britt Lundberg Kartor Rikard Hedvall Foto Rikard Hedvall Tryck/utskrift Arkitektkopia AB, 2015 Omslagsbild Albökes 1800-talskyrka sedd från väster med det något senare tillbyggda tornet. Foto Rikard Hedvall. 2 Alböke kyrka

5 Innehåll Inledning 5 Byggnadshistoria 5 Antikvarisk bakgrund 5 Kyrkogården 7 Målsättning 8 Metod och genomförande 8 Resultat 9 Sammanfattning 9 Schakt 2OS200, gravar norr om sakristian 9 Schakt 2OS216, en grav och sakristians norra mur 9 Schakt 2OS325, sakristia och kor 11 Schakt 2 OS369, triumfbågsmuren 13 Schakt 2OS623, långhusgolv 13 Schakt 2OS613, västtorn 13 Schakt 2OS544, västtornets norra mur och en grav 13 Schakt 2OS532, en grav norr om det västra tornet 14 Schakt 2OS522, västra kyrkogårdsmuren 14 Schakt 2OS756, väster om kyrkogården 14 Åtgärdsförslag 15 Referenser 15 Administrativa uppgifter 15 Alböke kyrka 3

6 1: Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Lantmäteriet Topowebb i skala 1: Alböke kyrka

7 Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Alböke kyrka Inledning Inför en planerad dränering av Alböke kyrka på norra Öland, genomfördes en arkeologisk förundersökning av Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten i Linköping. Undersökningen genomfördes av Johan Stenvall och Rikard Hedvall den 6 8 maj Byggnadshistoria Alböke kyrka anses vara uppförd under 1100-talets förra hälft. Kyrkan, som revs år 1862, bestod ursprungligen av ett torn i väster, långhus och ett smalare kor med absid. I ett senare skede kompletterades byggnaden med ett torn i öster, ovan koret (Boström 1970a). I början av 1200-talet välvdes långhuset med fyra kryssvalv som bars upp av en kraftig mittpelare. Långhusmurarna höjdes, så att en extra våning skapades. Samtidigt ska koret ha försetts med ett tunnvalv och triumfbågen gjordes om till en dubbelbåge, uppburen av en kolonn i dess mitt. Även västtornet förändrades genom att det byggdes högre och därmed fick kyrkan formen av en klövsadelkyrka (Boström 1970a). Möjligen tillkom även vapenhuset under 1200-talets mitt och senare även en sakristia norr om koret (Boström 1970a). Den nya kyrkan uppfördes år 1859 direkt norr om medeltidskyrkan och den gamla kyrkan planerades att användas som förhall. Några år senare, år 1862, revs ändå den gamla kyrkan och byggnadsmaterialet kom att användas för ett nytt kyrktorn (Boström 1970a). Antikvarisk bakgrund Åren genomfördes en forskningsundersökning av Albökes medeltida kyrka under ledning av Ragnhild Boström, RAÄ, Sveriges Kyrkor. Stora delar av kyrkans murpartier frilades för att klargöra grundplanen. Det undersökta området uppges ha varit cirka 100 m 2. Delar av kyrkans grund stack upp ovan mark medan andra partier påträffades på ner till 0,35 meters djup (Boström 1970b). Vad som också anges ha undersökts är grunden till ett fristående altare i absiden och en dräneringsgrop för dopfunten i anslutning till långhusets sydportal. En grundmur under långhusets västra mur tolkades kunna ha ingått i en profan byggnad, alternativt en syll till en trävägg (Boström 1970a). Inga murar grävdes bort vid undersökningen utan de frilades enbart ställvis. I stort sett grävdes inte heller kulturlager bort utan det rörde sig, med några få undantag, om matjord ovan murarna (Boström muntlig uppgift 2013). Alböke kyrka 5

8 S:3 X Y * 1:1 D X Y Figur 2. Undersökningsschakten markerade på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. På planen syns tydligt en avvikelse mellan Fastighetskartan och den faktiska inmätningen av den stående kyrkan. Att de inte överensstämmer beror sannolikt på de utskjutande tak som omöjliggör en inmätning vid murfoten ovanifrån. Inmätningen från undersökningen bör vara den bäst överensstämmande med verkligheten. Skala 1: Alböke kyrka

9 Vid en förundersökning i samband med en planerad VA anläggning år 1992, påträffades grundmurarna till sakristian öster om det nuvarande långhusets sydöstra hörn (Schulze 1992). Delar av murarna låg på mindre än 0,10 meters djup. Planerna på anläggandet av VA-anläggningen i detta område kom därmed att ändras. En kompletterande förundersökning för den ovan planerade VA-ledningen genomfördes år 1993 väster om kyrkan istället. Utmed det befintliga långhusets västvägg undersöktes två gravkistor i kalksten och flera andra gravar markerade med stenar samt ytterligare fem eller sex kristna gravar. Inga spår av träkistor syntes. Gravarna grävdes inte bort (Schulze 2006). Ett 0,20 0,25 meter tjockt kulturlager under kyrkgolvet tolkades vid Boströms undersökning kunna utgöra spår av en äldre boplats. Lagret ligger cirka 0,35 meter under dagens markyta (Boström 1970b). Detta lager påträffades inte vid undersökningen för VA-ledningen, nordväst om den medeltida kyrkan (Schulze 2006). Kyrkogården Dagens kyrkogård anses ha samma utbredning som den hade under medeltiden, frånsett en smal remsa längst i öster, som tillkommit i sen tid. Den kringgärdas av en medeltida stenmur som tidigare var 3 4 meter hög och då hade olika försvarsfunktioner (Boström 1970a). År 1928 påträffades också en hällkista i samband med grävandet av en ny grav på kyrkogården. Fyndplatsen anges till sex meter nordväst om kyrktornets nordvästra hörn. Sannolikt rörde det sig om en kristen grav även om inte detta angavs. Det finns inga uppgifter om gravens orientering vilket skulle kunna ha gett en indikation på om det var en kristen grav eller inte (Arne 1928). En runsten har också påträffats på kyrkogården men dess ursprungliga uppställningsplats är inte känd. Den har bearbetats sekundärt för att användas som gravsten ( Jansson 1943). Figur 3. Planritning upprättad av Ragnhild Boström 1969, uppdaterad av Hella Schulze 1992 med de schakt som hon grävde vid de två förundersökningarna. Observera att den angivna skalan 1:500 inte överensstämmer i den här publiceringen. Alböke kyrka 7

10 Målsättning Målen med förundersökningen angavs av länsstyrelsen i första hand som beskrivande inför planerings- och beslutsunderlag. Syftet med undersökningen var att kunna bidra till en fördjupad kunskap inför prövning av arbetsföretaget. Undersökningen skulle också kunna bidra till att fornlämningen begränsades och att dess art och innehåll kunde beskrivas, detta för att möjliggöra en bedömning av fornlämningens bevarandevärde och dess pedagogiska och vetenskapliga potential. Syftet med undersökningen, som skulle ha en hög ambitionsnivå, var också att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering och dess sammansättning och komplexitet. Metod och genomförande Sammanlagt grävdes åtta schakt runt nuvarande kyrka och två i anslutning till den västra kyrkogårdsmuren. De grävdes med hjälp av en mindre grävmaskin men kompletterades framför allt vid friläggandet av kyrkolämningarna och skeletten, genom handgrävning. Schakten grävdes i flera fall där det skulle kunna finnas frischakt för den nuvarande kyrkan, i syfte att gräva bort så lite som möjligt av äldre lämningar. Det visade sig dock att det inte fanns några frischakt utan att den nya kyrkan var byggd dikt an eller direkt på de äldre murarna. Ett av schakten som berörde sakristian grävdes ner till undergrunden eftersom det inte fanns några bevarade golvlämningar. I resterande undersökta partier av medeltidskyrkan frilades golv och murar, vilka låg ytligt. Endast tidigare omgrävda jordlager grävdes bort. Kyrkolämningen hade nämligen så välbevarade murar och stengolv att något ingrepp i detta inte ansågs nödvändigt för en bedömning av dess omfattning och bevarandevärde. Schakt grävdes också väster och öster om den befintliga kyrkan för att få en uppfattning om omfattningen av gravarna på kyrkogården och till vilket djup de var grävda samt skelettens bevarandegrad. Ett schakt förlades i den öppning som finns i kyrkogårdsmuren i väster för att konstatera om öppningen är ursprunglig. Om inte skulle det i så fall finnas möjlighet i ett senare skede att undersöka kyrkogårdsmurens grundläggning och uppbyggnad. På utsidan av kyrkogården grävdes ett längre schakt utmed kyrkogårdsmuren för att konstatera om det fanns äldre lämningar här. I äldre material, som till exempel teckningar av Nils Månsson Mandelgren, ligger nämligen bytomten på denna sida kyrkogården. Undersökningen genomfördes med single context-metoden, vilket innebär att varje kontext undersöktes och dokumenterades grafiskt och verbalt var för sig i en löpande num merserie. Inmätningarna skedde med totalstation där mätningar registrerades i AU:s infor mationssysten Intrasis. All inmätning gjordes i SWEREF 99 TM. Kontexterna mättes in som polygoner eller linjeobjekt medan skeletten mättes som linjeobjekt där linjen representerar skelettets riktning. Inga skelett grävdes fram i sin helhet och inget benmaterial grävdes bort utan ligger kvar i ursprungligt läge. Dokumentationen kompletterades med digitala foton som har lagrats i Intrasis. Ytor som grävdes i området för den medeltida kyrkan metalldetekterades, men inget av antikvariskt intresse påträffades. 8 Alböke kyrka

11 Resultat Sammanfattning Åtta schakt grävdes runt kyrkan och två i anslutning till den västra kyrkogårdsmuren. I schakten öster och väster om nuvarande kyrka påträffades gravar med skelett 0,8 0,9 meter under dagens marknivå. Gravarna var så snävt grävda att de inte kan ha varit avsedda för kistor utan personerna bör ha begravts i svepningar. Samtliga var orienterade i öst-västlig riktning med huvudet i väster och skeletten var välbevarade. Mycket få människoben från söndergrävda gravar påträffades, vilket kan betyda att det är begränsat med gravar. Söder, väster och öster om dagens kyrktorn frilades partier med välbevarade murar till den medeltida kyrkans sakristia, kor, långhus och torn. Murarna påträffades redan 0,2 meter under dagens marknivå. Det rörde sig om dagermurar av tuktad kalksten. I koret fanns ett golv av kalkstenshällar. Korets inre bredd i nordsydlig riktning har varit cirka 5 meter medan långhuset har varit cirka 6,9 meter brett. Triumfbågsöppningen mätte 2,8 meter. Ett mörkt siltigt lager direkt ovan morängruset bör bland annat vara den ursprungliga växthorisonten. Kyrkan verkar vara uppförd på detta lager. Lagret finns över hela området men ser betydligt svartare ut i och i anslutning till den äldre kyrkolämningen. Det är sannolikt detta lager som tidigare tolkats som ett äldre kulturlager (Boström 1970b). Inga skelett, murar eller golv, liksom avsatta kulturlager grävdes bort, frånsett kyrkogårdsjord. Inga föremål av antikvariskt intresse påträffades. Öppningen i kyrkogårdsmuren i väster visade sig vara sekundär. Muren fortsatte under marken i öppningen. Utanför kyrkogårdsmuren i väster påträffades två ledningsschakt och därför kunde endast ett smalt stråk med orörd mark undersökas. Inget av antikvariskt intresse påträffades där. Nedan följer en redovisning schakt för schakt, med angivet läge i förhållande till medeltidskyrkan. Schakt 2OS200, gravar norr om sakristian Schaktet var 2,7x1,5 och cirka en meter djupt. Dagens marknivå ligger på nivån +13,61 och det översta jordlagret utgörs av humös sandig silt blandat med raseringsmaterial, bland annat kalkbruk. En mer ren, mörk, humös sandig silt innehållande svallad småsten börjar på nivån +13,36 och fortsätter ner till morängruset på nivån +12,93 m ö h. Kyrkans mursula sticker ut 0,4 meter från kyrkans fasad. Ovansidan på sulan ligger på nivån cirka +13,30 m. En eller snarare två gravar är grävda genom moränen till ett djup på +12,60 m ö h, A204/214. Schakt 2OS216, en grav och sakristians norra mur Storleken på schaktet var 3x1,5 och djupet 0,9 meter. Dagens markyta ligger på nivån +13,67. Därunder finns ett 0,2 meter tjockt lager med blandat innehåll. Ett mörkt siltigt lager, 0,45 meter tjockt, fortsatte under detta ner till undergrunden som utgörs av grusig morän på nivån +13,02. Den nuvarande kyrkans kalkstenssula ligger 0,45 meter under dagens markyta och sticker ut 0,35 meter från kyrkans fasad. I schaktets södra del påträffades sakristians norra mur, A232, på nivån +13,45. Den utgjordes av ett skift med kalkstenar sammanfogade av kalkbruk. Stenarna, som var cirka 0,15 meter höga, var lagda på ett lager med kalkstensflis, A241. Det bör åtminstone till viss del röra sig om avfall i samband med byggna tionen, sannolikt utlagt i stabiliserande syfte. Lagret var utlagt på det mörka sandiga siltlagret som här innehöll rikligt med svallade småstenar. Alböke kyrka 9

12 X Y Sakristia X Y Långhus 369 Kor Figur 4. Planritning som visar schakten närmast medeltidskyrkan och de murar som påträffades i dessa schakt, blå figurer. För att tydliggöra bilden av kyrkan har en fortsättning av vissa murar rekonstruerats ett stycke utanför schakten, med blåa streck. Gravar är markerade med mörka polygoner och skeletten med grövre svarta streck. Golvbeläggningarna i koret, triumfbågsöppningen och eventuellt i långhuset är markerade med grå färg. Skala 1: Alböke kyrka

13 Figur 5. Schakt 2OS216 sett från öster. Till vänster i bild syns sakristians norra mur. I bildens mitt syns ett delvis framgrävt skeletts, skalle och armar. I sektionen utmed nuvarande kyrka syns tre stenar som utgör en del av mursulan till 1800-talskyrkan. FOTO RIKARD HEDVALL. I en grav, som var grävd ner i morängruset, låg ett skelett på nivån +12,74, A220/230. Skallen låg relativt nära kyrkans murliv medan resten av graven fortsatte in under muren, vilket betyder att den är äldre än kyrkan. Den högra handen var placerad mitt på magen medan den andra låg mera ner mellan benen, i en så kallad armställning C/B. Ovan graven fanns ett stort stolphål, skott med stående kalkstenar i storleken 0,2x0,3 meter. Det rör sig sannolikt om ett stolphål till en byggnadsställning för den nya kyrkan, A345. Schakt 2OS325, sakristia och kor Schaktet var 4,8x1,5 meter. Norr om koret grävdes det 0,8 meter djupt medan partiet i det ursprungliga koret endast grävdes cirka 0,2 0,3 meter djupt och där det dessutom var något smalare. I det djupschaktade partiet påträffades inga ytterligare spår av sakristian, som tex golv, utan de bortgrävda massorna utgjordes av kyrkogårdsjord ner till morängruset på nivån +13,00. I anslutning till den norra kormurens utsida låg en stenpackning, A245. Stenarna var mellan 0,2 och 0,7 meter stora och fortsatte in mot kormuren, A302. Stenarna ligger i ett kalkbrukslager, vilket även täcker delar av stenarna i söder mot kormuren, A319. De kan ha ingått i sakristians golv eller trapp/tröskelstenar mot koret. Kormuren var 1,4 meter bred och golvet i koret bestod av kalkstenar, A731. Golvnivån låg på +13,45 13,50 och dagens markyta +13,72. Kormurens utsida slutar 0,15 meter norr om nuvarande kyrkas södra vägg. Korväggen ser alltså ut att fortsätta in under nuvarande kyrkas södra vägg. Ingen mursula iakttogs på dagens kyrkobyggnad. Under den synliga sockeln fanns endast ett skift med grundstenar. Alböke kyrka 11

14 Figur 6. Södra delen av schakt 2OS325 sett från norr. Till vänster om stupröret syns utsidan av korets norra vägg, A302. Hitom den, stenpackning A245, som bör ha ingått i sakristian som fundament för golv eller tröskel. FOTO RIKARD HEDVALL. Figur 7. Schakt 2OS369 och den södra delen av 2OS325 sedda från kyrktornets mellersta våning. Närmast tornväggen syns större stenar som sannolikt har lagts ut vid tornbyggnationen i stabiliserande syfte. Ovan denna löper triumfbågsmuren där måttstocken ligger i öppningens norra del. Långhusets sydöstra hörn syns tydligt till höger i bild, liksom korsprånget. Längre upp i schakt 325 framträder den norra kormurens utsida tydligt genom den större ljusa stenen på fotografiet. FOTO RIKARD HEDVALL. Figur 8. Schakt 2OS369 med den södra delen av triumfbågsmuren sedd från nordost. Mot tornmuren syns utfyllnaden med sten som bör ha lagts ut i samband med uppförandet av tornet. Måttstocken ligger tvärs över den södra kormuren. FOTO RIKARD HEDVALL. 12 Alböke kyrka

15 Schakt 2 OS369, triumfbågsmuren Schaktet, som var 8,3x2,2 1,2 meter, grävdes endast ett par decimeter djupt eftersom hela ytan var täckt med ytliga murar och golv till medeltidskyrkan. Den bortgrävda jorden utgjordes av sentida omgrävda massor av humus, grus och singel. Triumfbågsmuren frilades. Den södra delen av denna är cirka 1,3 meter bred och 3,4 meter lång, från triumfbågsöppningen och ut till långhusets södra utsida, A415. Från triumfbågsöppningen till långhusets södra insida är det 2,0 meter, medan samma avstånd norrut är 2,1 meter. Den norra delen kunde inte friläggas lika mycket som den södra delen eftersom den fortsätter in under nuvarande kyrkmur, A393. Triumfbågsöppningen har varit 2,8 meter vid. Det bevarade murverket ligger på nivån +13,55 13,58. Golvet i öppningen verkar ha utgjorts av kalkstenshällar, men flera stenar saknades och andra verkade inte ligga i ursprungligt läge, A404/470. Golvnivån i öppningen var +13,62. Långhusets bredd i den östra delen kan därmed sägas ha varit 6,9 meter. I triumfbågsöppningens mitt fanns ett ganska runt och tjockt kalkbrukslager, cirka 0,9 meter i diameter. Det hör troligen ihop med den pelare som enligt Boström ska ha uppförts i början av 1200-talet, då bland annat triumfbågen byggdes om till en dubbelbågsöppning, A503, (Boström 1970a:42). Det kan i så fall betyda att kalkstensgolvet kan ha lagts in i kyrkan i ett tidigt skede, eller i samband med att triumfbågsöppningen förändrades. Stora stenar mellan nuvarande torn och triumfbågsmuren har lagts ut som stabilisering i samband med tornets uppförande, A432. Därmed var det inte möjligt att dokumentera den förmodade trappavsatsen mellan kor och långhus liksom eventuell golvbeläggning och sidoaltare i långhuset. Den södra kormuren, som låg på nivån +13,67, 0,1 meter under markytan, var knappt 1,2 meter bred, A415. Golvet innanför denna utgjordes av kalkstenar på nivån +13,45. Kormuren låg tydligt i förband med långhusmuren och de är alltså samtida. Schakt 2OS623, långhusgolv Schaktet, som var 2,4x0,8 meter, grävdes 0,45 meter djupt i en sentida nedgrävning. I sektionerna från detta schakt syntes ett förmodat stengolv lagt i kalkbruk på nivån +13,59, A627. Under detta fanns ett 0,05 meter tjockt kulturlager på nivån +13,50, som möjligen kan vara ett förmultnat trägolv, A651. Ett 0,03 meter tjockt kalkbrukslager under detta har sannolikt utgjort det äldsta golvet i långhuset, A656. Schakt 2OS613, västtorn Storleken på schaktet var 0,8x0,5 meter och djupet 0,2 meter. Nästan hela ytan täcktes av kalkstenar i kalkbruk som tolkas ha utgjort ett parti av den norra och möjligtvis den östra tornmuren, A619. De bortgrävda massorna utgjordes mestadels av sentida kyrkogårdsgrus och singel. Schakt 2OS544, västtornets norra mur och en grav Från nuvarande kyrkas sydvästra hörn och vidare norrut grävdes ett 6,4x1,2 meter stort och 0,9 meter djupt schakt. Tornmuren, som till stor del var söndergrävd vid ett flertal ledningsdragningar (åskledare och två generationer med el) frilades, A575/581. I den norra delen av schaktet påträffades en grav nedgrävd i moränen, A559. Endast ett parti av skelettet frilades knäna, A563. De låg 0,9 meter under markytan på nivån +12,64. Undergrunden som utgörs av morän ligger på nivån +13,04. Ovan detta fanns ett mullrikt kyrkogårdslager. Den nuvarande kyrkans sockel ligger på nivån +13,49. Under denna finns ett par skift med kalksten. Alböke kyrka 13

16 Figur 9. Ett parti av schakt 2OS544 som visar en del av den norra tornmuren, varpå måttstocken ligger. Muren var söndergrävd i samband med olika ledningsgrävningar. De murskarvar som syns i fasaderna på kyrka och torn i bakgrunden är sannolikt spår av den norra väggen i medeltidskyrkan. FOTO RIKARD HEDVALL. Schakt 2OS532, en grav norr om det västra tornet Schaktet grävdes 2,4x1,0 meter stort. I en grav påträffades på 0,9 meters djup (+12,73) ett välbevarat parti av ett skelett, närmare bestämt fötterna, A537/542. I schaktets västra del löpte el-, avlopps- och vattenledningar. Markytan ligger på +13,62 och morängruset +13,03. Den bortgrävda kyrkogårdsjorden utgjordes av sandig humus. Nuvarande kyrkas sockel ligger på nivån +13,43. Under denna finns ett par skift med grundstenar. Schakt 2OS522, västra kyrkogårdsmuren I grindöppningen i den västra bogårdsmuren grävdes ett schakt österut in på kyrkogården. I grindöppningen påträffades 0,1 meter under markytan rester efter bogårdsmurens grund vilket visar att öppningen inte är ursprunglig, A528. Inget av muren grävdes bort. På kyrkogården grävdes schaktet ner till orörd mark genom 0,5 meter kyrkogårdsjord. Inga gravnedgrävningar syntes i moränen. Schakt 2OS756, väster om kyrkogården Väster om kyrkogården grävdes ett 8,6x0,8 meter stort schakt i en väg utmed kyrkogårdsmuren. I vägen fanns sedan tidigare både vatten- och elledningar varför endast ett smalt stråk mellan dessa kunde undersökas. De bortgrävda massorna utgjordes av ett 0,6 meter tjockt lager med matjord och därunder morängrus. Endast ett smalt stråk var intakt och inget av antikvariskt intresse påträffades i detta parti. 14 Alböke kyrka

17 Åtgärdsförslag Vid en eventuell exploatering, för till exempel en dräneringsanläggning, borde en totalundersökning av den äldre kyrkan genomföras. Ytmässigt rör det sig om cirka 65 m 2 golvyta och cirka 75 m 2 med murpartier. Vapenhuset är inte med i beräkningen Nästan hela långhuset täcks av det stående tornet. Ett ledningsschakt runt den befintliga kyrkan, skulle beröra drygt 30 löpmeter schakt genom den medeltida kyrkan. I detta fall verkar det dock inte bli aktuellt med en dräneringsanläggning runt kyrkan eller i vilket fall inte runt nuvarande torn. Planer finns istället på att gräva dräneringsschaktet endast utmed kyrkans västra, norra och östra sidor eller vilket verkar vara mer aktuellt, att försöka dränera kyrkogården med en ledning utmed kyrkogårdsmurarnas utsida. Linköping i september 2015 Rikard Hedvall Referenser Arne, T.J PM angående påträffad hällkista. Dnr 5195/28. Boström, R. 1970a. Alböke kyrka. I Kalmar Nations skriftserie årgång 46. Uppsala. Boström, R. 1970b. PM angående undersökning av Alböke kyrka Dnr Jansson, S. B PM angående nyupptäckt runsten. Dnr Schulze, H Rapport från förundersökning för VA-schaktning på Alböke kyrkogård KLM 1583/92. Schulze, H VA till Alböke kyrka. Arkeologisk förundersökning Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: RAÄ:s dnr: Länsstyrelsens dnr: , SHMM:s projektnr: A12459 Intrasisprojekt: SHMM 2013:023 Läge: Fastighetskartan, blad 5H2b Koordinatsystem: Sweref 99 TM Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: X Y Höjdsystem: Rikets, RH 00 Undersökningstid: 6 8 maj 2015 Projektgrupp: Rikard Hedvall och Johan Stenvall Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Fem foton med Unr 5366:1 5. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: Alböke kyrka 15

18