Länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som behöver stöd från samhället pga. psykiska funktionshinder
|
|
- Lars-Erik Henriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som behöver stöd från samhället pga. psykiska funktionshinder Syfte Syftet med avtalet är att med utgångspunkt från gällande lagstiftning, de förordningar och reglementen som reglerar parternas ansvar för insatser och samverkan tydliggöra respektive huvudmans ansvarsområde och former för samverkan. Mål Personer med psykiska funktionshinder skall få vård, stöd och rehabilitering och möjlighet till återhämtning så att de, utifrån egna önskemål, kan leva i samhällsgemenskap med andra. Utgångspunkter Bästa möjliga vård och omsorg skall erbjudas den enskilde med utgångspunkt från personens behov och tillgängliga resurser Insatserna skall samordnas mellan huvudmännen för att skapa kontinuitet Samarbetet skall präglas av öppenhet och god ömsesidig information. I arbetet skall psykiskt funktionshindrades barns situation uppmärksammas och huvudmännen skall verka för att deras behov tillgodoses Anhöriga är en resurs i vård och rehabiliteringsarbetet och huvudmännen skall verka för att de får den hjälp och det stöd de behöver Målgrupp för avtalet Personer från 18 år och äldre som p.g.a. ett psykiskt funktionshinder behöver stöd av samhället för sin livsföring: En person har ett psykiskt funktionshinder om hon/han, har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden, och dessa begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk störning. Enligt definitionen kan i princip alla tillstånd som diagnosticerats (eller som kunde ha diagnosticerats) som psykisk sjukdom eller störning ge konsekvensen psykiskt funktionshinder. Omfattningen av stödet till personer med psykiska funktionshinder är inte lika och behoven kan också variera över tid. Hjälpen från samhället måste därför bedömas och ges utifrån varje persons individuella förutsättningar. (Nationell psykiatrisamordning, Rapport 2006:5) 1
2 Former för samarbete, information, samråd och beslut För att stödet till psykiskt funktionshindrade skall fungera måste kommunerna och landstinget samordna sig både i planering och i insatserna till den enskilde. Strategisk planering och ledning samt uppföljning I respektive kommun skall en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen, landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen gemensamt ansvara för strategisk planering så att samordning av verksamheter och insatser sker. Arbetet skall utgå från god kännedom om målgruppens behov. Behoven skall kontinuerligt inventeras och ligga till grund för planeringsarbetet. Samordningsgruppen ansvarar för att samverkan utvecklas och upprätthålls så att psykiskt funktionshindrades behov sätts i centrum. När förändringar inom respektive huvudmans verksamheter planeras som kan antas få konsekvenser för annan parts verksamhet skall information ges och synpunkter inhämtas från samordningsgruppen. Brukar- och närståendeorganisationerna skall ha en rådgivande funktion i samordningsgruppen. Samordningsgruppen ansvarar för att samverkan enligt detta avtal följs. Samordnad planering Personer med psykiska funktionshinder kan vara i behov av insatser såväl inom en huvudmans ansvarsområden som av flera huvudmän samtidigt. Att samordna insatser på ett så tidigt stadium som möjligt i olika situationer är nödvändigt. Samordnad planering kommer ifråga vid flera situationer; då ansvar övergår mellan huvudmän, då medicinska och sociala insatser initieras, pågår samtidigt, förändras eller skall avslutas. Samordnad planering skall ske även när personen bedöms vara i behov av vård och stöd efter sjukhusvistelse. Vid rehabilitering kan även insatser från Försäkringskassan och/eller Arbetsförmedlingen behöva samordnas. En plan för samordning av insatser skall utgå från personens behov. En sådan plan görs alltid tillsammans med den enskilde. Planen anger vilka insatser som ges och vem som är ansvarig för insatserna samt uppföljningen av dessa. Planen förvaltas av den enskilde. Bilaga 1. Såväl landsting som kommun har ansvar för att ha kompetens att bedöma när insatser av samverkansparter behöver påkallas medverka i samordning och planering av insatser för den enskild. berörd personal har kunskap om psykisk sjukdom och funktionshinder Vårdplanering enligt betalningsansvarslagen, SVP Vårdplanering i samband med att personen är utskrivningsklar från sjukhus regleras i särskilt dokument: Riktlinjer för samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus,
3 Insatser till personer med psykiska funktionshinder Landstinget har ansvaret för medicinska insatser. I det medicinska ansvaret ingår: utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering, uppföljning och psykiatrisk omvårdnad. Personer i särskilda boenden har samma tillgång till medicinska insatser som andra. rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS, personkrets 3 att vara tillgänglig för bedömning av psykiatriskt vårdbehov att vara tillgänglig med akuta insatser vid tillfällig försämring i syfte att förhindra inläggning att vara tillgänglig för kommunens personal för konsultation, rådgivning, vägledning och utbildning i arbetet med enskilda personer Kommunen har ett huvudansvar för att initiera, planera och samordna sociala insatser. Kommunen har också ansvar för viss hälso- och sjukvård. I kommunens ansvar ingår att: bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten medverka till att personen får tillgång till rehabilitering tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov i särskilda boenden och dagverksamhet ansvara för omvårdnad och allmänna hälsooch sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå Hjälpmedel Personer med psykiska funktionshinder kan vara i behov av hjälpmedel. Reglerna för sortiment och förskrivning regleras i det avtal om samverkan i en gemensam Hjälpmedelsnämnd som tecknats mellan landstinget och kommunerna i länet. 3
4 Fördjupning inom vissa verksamhetsområden A. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än det egna (ordinärt boende) för stadigvarande boende eller för en längre eller kortare vistelse kombinerat med hälso- och sjukvårdsinsatser. Vilket ansvar kommunen respektive landstinget har är beroende av i vilken form av boende insatsen sker. Ansvarsfördelningen gäller oavsett om boendet finns på hemorten eller i annan kommun inom eller utom länet. Ansvarsfördelning i olika boendeformer Boende och insatsformer och enskilda, 7 kap 1 1st 2. Sol med insats -Särskilda boenden, kommunala, 5 kap 7 3st Sol enligt Sol eller LSS. -Särskilda boenden, enskilda med tillstånd enl. 23 LSS och med insats enligt LSS. -Korttidsboende, kommunala 5 kap 7 3st Sol med insats enligt Sol. Kommunens ansvar Landstingets ansvar Boende och sociala insatser. Omvårdnad och hälso- och sjukvård upp t.o.m. sjuksköterskenivå, 18-18c HSL Hälso- och sjukvårdsinsatser utöver det ansvar kommunen har enligt ovan -HVB, kommunala 6 kap Sol och enskilda 7 kap1 1st 1. Sol med insats enligt Sol, LVU eller LVM -Behandlingshem/Korttidsboende, enskilda 7 kap 1 1st 3. Sol med insats enligt Sol -Korttidsboende, kommunala 5 kap 7 3st Sol och enskilda 7 kap 1 1 st 3 Sol med insats enligt LSS hem LVU, SiS institutioner med insats enligt LVU, LSU eller LVM - Familjehem, 6 kap Sol med insats enligt Sol, LVU eller LVM Boende och sociala insatser Alla hälso- och sjukvårdsinsatser Se bilaga 2. Processbeskrivning vid placering av person vid sådan verksamhet där kommunen har ansvaret för boende och sociala insatser och landstinget har ansvaret för alla hälso- och sjukvårdsinsatserna. Beslut om insatsen fattas av kommunen efter ansökan från den enskilde. Kommunen är ansvarig för insatsen och därmed för att utreda om den är lämplig utifrån de behov den enskilde har. Under utredningen skall kommunen samråda med landstinget om behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser under insatsen. Vid vård utan samtycke ansöker socialnämnden om vård hos länsrätten Om den enskilde efter den medicinska bedömningen anses ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser under vistelsen ansvarar och bekostar landstinget detta vid de boenden där landstinget har ansvar för alla hälso- och sjukvårdsinsatser. Behandlande läkare skall göra en bedömning av om personens hälso- och sjukvårdsbehov kan tillgodoses av de hälso- och sjukvårdsinsatser som erbjuds i verksamheten eller om det skall tillgodoses på annat sätt. Om behandlande läkare bedömer att verksamheten inte kan tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård skall vård ges inom ramen för ordinarie hälso- och sjukvård antingen i hemlandstinget eller inom det landsting där boendet är beläget. Denna hälso- och sjukvård bekostas av landstinget. En plan för samordning, genomförande och uppföljning av insatsen skall upprättas. Parterna skall prioritera medverkan i sådan planering så att platsen kan tas i anspråk skyndsamt. 4
5 Ansvarsförbindelse I de fall verksamheten erbjuder sådan vård att den behandlande läkaren bedömer att den enskildes behov av hälso- och sjukvård tillgodoses skall kommunen och landstinget göra en överenskommelse om att fördela kostnaderna mellan sig. Fördelningen skall göras utifrån en gemensam bedömning om vad och hur stor del, som utgör landstingets ansvar respektive kommunens ansvar i enlighet med matrisen ovan. Utifrån bedömningen görs en överenskommelse som dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan landstinget och kommunen där kostnadsfördelningen preciseras i det enskilda fallet. Om överenskommelse inte har träffats i det enskilda fallet i förväg får den som beslutar om placeringen stå för hela kostnaden. B. Ansvar för rehabilitering Det är viktigt att all personal som i sitt arbete möter personer med psykiska funktionshinder har ett rehabiliterande synsätt, dvs. att i mötet se alla individers möjligheter till utveckling och i ett respektfullt bemötande uppmuntra och stödja individen i hans eller hennes utvecklingsprocess. Rehabiliteringen syftar till att minska eller övervinna de funktionshinder som personen har till följd av sin psykiska störning. Rehabilitering som insats skall ge personen stöd att utveckla sin kompetens för att nå eller återerövra roller och sammanhang som är viktiga för honom eller henne. Rehabiliteringsprocessen består av att stödja personen i att vilja, välja, skaffa och behålla olika personliga livsmål. Landstinget, Socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett gemensamt ansvar för rehabiliteringsstöd och för att stödja den enskilde att formulera sina egna rehabiliteringsmål. En plan för samordning och genomförande skall innehålla personens målsättning, vilka färdigheter och/eller resurser som behöver utvecklas samt vem som ansvarar för olika delar av rehabiliteringen. Psykiatrin ansvarar för att ge stöd i förberedelse till rehabiliteringsprocessen bistå personen att sätta mål för sitt liv bedöma och ge personen stöd att utveckla grundläggande funktioner ge personen och närstående utbildning om sjukdomen och om återhämtning Socialtjänsten ansvarar för att ge personen stöd att sätta mål och utveckla sina färdigheter och/ eller resurser inom område för boende sysselsättning socialt umgänge fritid förberedelse till utbildning och arbete Arbetsförmedlingen ansvarar för arbetslivsinriktad rehabilitering för personer utan anställning eller som riskerar att bli utan anställning. Målsättningen är att den enskilde skall finna, få och behålla ett arbete. Arbetslivsinriktad rehabilitering omfattar tjänsterna: stöd att söka arbete vägledning till arbete klargörande av arbetsförutsättningar anpassning av arbetsplats 5
6 Försäkringskassan ansvarar för samordning av medicinsk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering för personer där arbetsförmågan är nedsatt p.g.a. sjukdom och som omfattas av socialförsäkringen och där målet är återgång i arbete (med eller utan arbetsgivare) att kalla till avstämningsmöte med arbetsgivare alternativt Arbetsförmedlingen, patientansvarig läkare, den försäkrade och handläggare från Försäkringskassan inom 90 dagar från beslut om att utbetala sjukpenning att upprätta plan för återgång till arbete utifrån ovanstående avstämningsmötesprotokoll C. Ansvar vid permission från Rättspsykiatrisk vård, LRV respektive vård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Landstinget ansvarar för vård och behandling av personer som vårdas enligt LRV respektive LPT. För patient som är på permission under vård enl. LRV/LPT skall kommunala insatser enl. SoL och LSS i form av boende, sysselsättning och social rehabilitering ges för att förbereda ett upphörande av tvångsvården. För permission under LRV/LPT vård i form av beslut om placering i någon form av boende gäller samma ansvarsfördelning som ovan beskrivits under A. D. Ansvar för personer med psykiska funktionshinder och samtidig missbruks/beroendeproblematik Landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att den enskilde får vård och behandling. Behandling skall ske för hela problematiken samtidigt. Det innebär att valet av behandling dokumenteras i en samordnad plan på initiativ av endera parten. Landstinget ansvarar för abstinensbehandling läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk/beroende enligt föreskrifter i SOSFS 2004:8 läkemedelsbehandling läkarbedömning/intyg vid tvångsvård (LVM) psykiatrisk behandling/vård i enlighet med ansvaret som för andra psykiskt funktionshindrade oavsett alkohol/drogpåverkan insatser mot missbruket under tiden personen vårdas inom slutenvård Kommunen ansvarar för utredning av behov av missbruksvård psykosocial behandling för missbruksproblem att enligt föreskrifter i SOSFS 2004:8 medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk sociala insatser i enlighet med ansvaret som för andra psykiskt funktionshindrade 6
7 Reviderad Bilaga 1 Samordningsplan för stöd- och rehabiliteringsinsatser Mitt namn Personnummer Adress Telefon/E-post Ansvarig för upprättandet: Namn Arbetsplats Telefon och e-post Mitt nätverk (viktiga personer - professionella, familj och vänner) Namn Arbetsplats/ adress Telefon E-post Närv. vid dagens möte (X) 1
8 Reviderad Bilaga 1 Vilket stöd har jag idag: Medicinska/psykiatriska insatser: Sociala insatser: Rehabiliteringsinsatser: Annat: Min nuvarande situation (se ev. ifylld Livskvalitets frågeformulär): Behov/önskad förändring (se ev. ifylld Livskvalitets frågeformulär): 2
9 Reviderad Bilaga 1 Mitt långssiktiga mål (beskriv gärna önskad roll och sammanhang): Mina delmål: Färdigheter jag behöver för att nå eller bibehålla mitt mål: Färdighet (fysisk, intellektuell, emotionell) Ansvarig för att stödja/coacha mig Stödresurser jag behöver för att nå eller bibehålla mitt mål: Stödresurs (person, aktivitet, plats, sak) Ansvarig för att stödja/coacha mig 3
10 Reviderad Bilaga 1 Personer som får ta del av min plan: De närvarande personerna vid dagens möte Ytterligare personer: Nästa möte: Datum: Ansvarig för (sammankalla och hålla i) nästa möte: Ytterligare personer att bjuda in till nästa möte: Namn Arbetsplats/adress Telefon E-post Namnunderskrifter: Dagens datum: Jag godkänner denna plan Övriga närvarande 4
11 Reviderad Bilaga 1 Uppföljning av samordningsplan för stöd- och rehabiliteringsinsatser Mitt namn: Personnummer: Datum (för denna uppföljning): Rehabplan upprättades (datum) Framsteg i förhållande till mitt mål (mindre och större): Eventuella hinder har försvårat framsteg i relation till mitt mål: Eventuella ändringar i min plan: Datum för nästa uppföljning: Ansvarig för nästa uppföljning (sammankalla och hålla i möte): Ytterligare personer att bjuda in till nästa möte: Namn Arbetsplats/adress Telefon E-post Jag godkänner denna uppföljning Bilaga 1 5
12 Reviderad Bilaga 1 Livskvalitets frågeformulär Kan användas inför upprättande av en Samordningsplan. Namn: Datum: Ställ följande frågor inom varje område: Hur tillfredsställd är du för närvarande med (livsområde eller behandlingsaspekt)? Behöver du ytterligare hjälp inom det här området? Om så är fallet, vilken slags hjälp behöver du (ange ett nyckelord)? Område Psykisk hälsa (t.ex. ångest, depression, hallucinationer) Fysisk hälsa (somatiska hälsoproblem) Arbetssituation (inklusive att vara arbetslös eller i utbildning) Boende (boendesituation) Fritidsaktiviteter (gå ut, bio, besöka vänner, aktiviteter hemma) Vänner (antal och kvalitet på vänkontakter) Sätt en cirkel runt den siffra som stämmer bäst Kunde inte Missnöjd För det Både För det Nöjd Kunde inte vara värre mesta och mesta nöjd vara bättre missnöjd Behöver du ytterligare/ annan hjälp inom det här området? Vilken slags hjälp behöver du? Relation till partner/familj (kvalitet på relationer) Personlig säkerhet (hur säker du känner dig) Ekonomi 6
13 Reviderad Bilaga 1 Stöd från kommunen (t.ex. boendestöd, gruppbostad, socialsekr. mm) Stöd från psykiatripersonal (tex. kontaktperson, läkare, medicinering mm) Denna version är omarbetad utifrån MANSA - Livskvalitetsinstrument. 7
14 Lathund Samordningsplan för stöd- och rehabiliteringsinsatser för personer med psykiska funktionshinder Målgrupp Målgruppen är personer med psykiska funktionshinder som har behov av insatser från flera verksamheter. En person har psykiska funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk sjukdom/störning (Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning). Bakgrund Samordningsplanen för stöd- och rehabiliteringsinsatser är ett dokument som tagits fram inom ramen för översynen av samverkan för personer med psykiskt funktionshinder. Ursprungsmodellen har tagits fram av styrgruppen för rehabiliteringsprojektet i Halmstad. Avsikten är att planen skall användas i hela länet när personer med psykiska funktionshinder har behov av samordnade insatser. Målet är att förbättra kvaliteten och tydligheten i insatserna samt förstärka samverkan mellan berörda verksamheter. Samverkan och samarbete handlar om att finna former för ett gemensamt ansvarstagande för de individer som är i behov av insatser från flera olika huvudmän eller aktörer. Den gemensamma planeringen skall bygga på personens samtycke och delaktighet, en tydlig målsättning, klargörande av individens önskemål och behov av stöd samt vilken aktör som är ansvarig för respektive insats. Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100) beskriver att samverkan inte alltid fungerar i praktiken och därmed är det av stor betydelse att metoder för samordnad planering utvecklas för att god kvalitet ska säkerställas. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, SOSFS 2007:10 har beaktats i arbetet med planen. Den modell för samordningsplan som tagits fram ska ses som ett levande dokument och ska ses över årligen. Ansvariga för uppföljningen är länets socialchefer och psykiatrichefen.
15 Syfte Syftet med ett gemensamt dokument för samordning är att säkerställa att personen får tillgång till de stödinsatser och den rehabilitering som han/hon önskar behöver och är berättigad till. Planen avser att tydliggöra och förbättra möjligheterna för personer med psykiska funktionshinder till återhämtning och att öka kvaliteten och tydligheten i insatserna. Genomförande Upprättande av en Samordningsplan för stöd- och rehabiliteringsinsatser kan endast ske med delaktighet av personen själv. Planen ska utgå från personens behov och egen önskan om förändring samt ägas av personen själv. Förändringsarbetet ska följa personens egen takt och insatserna ska vara anpassade till personens behov och önskemål. Arbetet med att nå eller behålla personliga mål i planen ska präglas av hopp, självbestämmande och valmöjligheter. Alla insatser ska utgå ifrån en vision om återhämtning och ha ett rehabiliteringsperspektiv, för att personer med psykiska funktionshinder ska få möjlighet till utveckling och måluppfyllelse i de miljöer som de själva har valt att leva i. För att individens motivation och egen drivkraft till förändring ska främjas ska de samverkande verksamheterna möta individen med respekt och värdighet, erbjuda delaktighet och utgå från det individen själv upplever sig behöva stöd med (Svedberg 2007). Delaktighet och kunskap ger individer bättre möjligheter att utnyttja sina hälsofrämjande resurser och ta mer ansvar för och kontroll över sin egen livssituation. Samordningsplan för stöd- och rehabiliteringsinsatser ska upprättas när en eller flera aktörer har uppfattat att en person har behov av en stärkt samordning och/eller har behov en förändring i sin levnadssituation. Initiering kan ske av personen själv eller av någon professionell medarbetare inom Socialtjänsten, Psykiatrin, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Upprättandet kan med fördel föregås av att personen själv eller med stöd får fylla i Livskvalitets frågeformulär (se bilaga till Samordningsplan för stöd- och rehabiliteringsinsatser) samt genom ett eller flera nätverksmöten med aktuella verksamheter. I den upprättade planen skall klargöras riktningen för fortsatta insatser och samverkan mellan olika verksamheter. Den syftar inte till att ersätta andra planer (ex vårdplan inom psykiatrisk vård, arbetsplan i socialtjänsten etc.) som upprättas inom ramen för aktuella verksamheters genomförande av olika insatser. Men det är avgörande att andra planer inordnas och följer den övergripande planen. I samband med upprättandet av planen klargörs vem som ska fylla i blanketterna. I första hand tillfrågas personen själv. Personen själv ska få originalet av den upprättade planen. Planen kopieras för arkivering hos de närvarande verksamheterna. I syfte att underlätta uppföljning av planeringen har upprättats ytterligare ett dokument Uppföljning av Samordningsplan. Avsikten med uppföljningen är att följa och dokumentera personens förändringsprocess med framsteg och ev. hinder samt vid behov förändra inriktning i planen. Om förutsättningarna för personen förändras väsentligt kan uppföljningen leda till att man får göra en ny samordningsplan som i sin tur skall följas upp.
16 Beskrivning av dokumentet Kontaktuppgifter gäller personen själv och hans/hennes nätverk. Syfte med den upprättade planen. Min Nuvarande situation Personens beskrivning av sin levnadssituation (ev. kopplad till ifylld Livskvalitets frågeformulär, se bilaga) Stödinsatser idag Vilka stödinsatser personen har från psykiatrin, primärvården, socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Behov/Önskad förändring Exempel på behovs-/livsområden är: boende, arbete/sysselsättning/studier, fritid/socialt umgänge, familj, hälsa, ekonomi etc. En kartläggning av behovsområden kan föregås av en genomgång tillsammans med personen av Livskvalitets frågeformulär (se bilaga). Om det framkommer många olika behov, är det viktigt att diskutera en prioritering. Denna diskussion bör utgå från att personen själv avgör inom vilket område han/hon har störst behov. Mitt Långsiktiga mål Ett långsiktigt personligt mål ägs av personen själv. Personen bör stödjas i att upprätta ett övergripande mål i syfte att stärka hanterbarheten och möjligheterna till framgång. Arbetet runt ett personligt mål bör innehålla en kartläggning av personliga önskemål inför framtiden samt en undersökning av möjliga alternativ. Målet ska formuleras som uppfyllt ex Att bo i en egen lägenhet. Målet kan också med fördel innehålla förtydligande av önskad roll och sammanhang/miljö, t ex. Att vara hyresgäst i en egen lägenhet på Renvägen i Falkenberg eller Jag ska bo kvar som medlem i min lägenhet i Bostadsrättsföreningen Solstrålen i Halmstad. Personens mål kan vara att behålla eller att förändra en levnadssituation. Mina Delmål Det långsiktiga personliga målet kan delas in i delmål. Mindre steg ökar möjligheterna till framgång. Framgång föder framgång. Också delmål skall formuleras som uppfyllt. Ex. Mitt långsiktiga mål är att ha en anställning för vilken jag får en inkomst. På vägen dit kan ett delmål vara Att arbetsträna som kassörska på Valen i Varberg. Färdigheter jag behöver för att nå/ behålla mitt mål Viktiga färdigheter bör vara kopplade till personens målsättning, önskad roll och sammanhang/miljö. Personen kan med fördel involveras i kartläggningsarbetet utifrån frågeställningen; vad krävs av mig i det sammanhang jag önskar vara? En del färdigheter är kopplade till hur det går för personen och möjligheterna att nå eller behålla målet. Andra färdigheter är kopplade till personens egen känsla av trivsel. Exempel på färdigheter: Betala hyran, Ta kontakt med fastighetsskötaren, Städa, Göra inköp av matvaror, Laga mat, Hälsa på grannar, Bjuda hem min familj, Umgås med vänner, Ta initiativ till aktiviteter etc. Färdigheterna ska vara individuella.
17 Kartläggningen kommer att resultera i en del färdigheter som personen redan kan utföra och andra han/hon behöver använda sig av oftare. Några färdigheter kanske personen behöver lära sig helt från början. Personen kan med fördel uppmuntras i att börja träna på en färdighet som han/hon gärna vill lära sig alternativt den som upplevs lättast. För varje färdighet personen arbetar med är det viktigt att klargöra vilka hinder personen har. När det t ex. gäller färdigheten att tvätta. För en person kan det handla om att skapa en rutin för att tvätta. För en annan person kan det handla om att lära sig hantera en tvättmaskin. Planen innehåller också ett klargörande kring med vem som ska ge personen stöd och coachning i att träna sig på färdigheten. Stödresurser jag behöver för att nå/ behålla mitt mål Stödresurser är kopplade till personens mål, önskad roll och miljö. En stödresurs kan vara en person, en aktivitet, en plats, en sak. Exempel på stödresurser är Min farfar, Busskort, Dator, Komihågklocka, Hund, Datakurs, RSMH:s kurs i återhämtning, Allt under ett tak, Boendestödjare etc. Beskrivningen av stödresurser kan med fördel innehålla en beskrivning av hur personen ska använda sig av stödet samt vem som är ansvarig. Uppföljningsdokumentet innehåller: Datum för uppföljning och för upprättande av plan Framsteg och eventuella hinder i förhållande till målet Behov av att ändra i den befintliga planen Datum för nästa uppföljning och ansvarig för uppföljning Revidering/ Uppföljning Den modell för Samordningsplan för stöd- och rehabiliteringsinsatser som tagits fram ska ses som ett levande dokument och ska ses över årligen. Ansvarig för uppföljningen är länets socialchefer och psykiatrichefen. Arbetet med att genomföra förbättringar kan delegeras, förslagsvis till den grupp som arbetat med att skapa planen i Halmstad. Nästa uppföljning bör ske i november 2008.
18 Bilaga 2 Processbeskrivning vid boende och vård av person vid sådant boende/behandlingshem/ institution där kommunen har ansvaret för boende och sociala insatser och landstinget har hela ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna. Se punkten A i avtalet. Steg i processen Åtgärd i respektive steg A. Ansökan alt. vård utan samtycke En person ansöker hos Socialnämnden om insatsen enligt Sol eller LSS Socialnämnden kan ta initiativ till en placering utan ansökan från den enskilde genom beslut enligt LVU/LVM Anhörig/närstående, personal inom kommun eller landsting kan ge den enskilde stöd vid ansökan. Om personen är aktuell inom psykiatrin skall en ansökan alltid föregås av en samordnad planering eller SVP. B. Utredning Handläggare hos Socialnämnden utreder behovet av insatsen. Under utredningen samråder socialnämndens handläggare med personens PAL om behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser under vistelsen. C. Samordnad plan alt. SVP D. Ansvarsförbindelse En samordnad plan/svp skall upprättas tillsammans med den enskilde inför beslut om insatsen. Planen skall innehålla: - mål för insatsen - insatsens varaktighet - ansvarsfördelning för insatser under vistelsen - former för uppföljning Ansvarsförbindelse skrivs innan Socialnämndens beslut om insats. I ansvarsförbindelsen skall klart framgå hur kostnaderna för insatsen fördelar sig mellan huvudmännen om det är aktuellt med en kostnadsfördelning. Handläggare hos socialnämnden tar kontakt med behandlande läkare inom vuxenpsykiatrin för samordnad planering inför beslut om insatsen. Inför placeringen gör personens PAL en bedömning om personens behov av hälso- och sjukvård - skall tillgodoses genom insatser från patientens ordinarie behandlare - skall tillgodoses inom den ordinarie hälso- och sjukvård som erbjuds på den ort där verksamheten är beläget - skall tillgodoses inom ramen för det som erbjuds inom verksamheten När den hälso- och sjukvård som personen behöver på ett tillfredsställande sätt, enligt PAL:ens bedömning, kan erbjudas inom verksamheten har landstinget ansvaret för och bekostar denna vård. Erbjuder verksamheten en insats som i den gemensamma planen för den enskilde varken efterfrågas av socialnämnden eller av landstinget skall huvudmännen frånsäga sig den insatsen. Socialnämnden har ansvar för och bekostar boende och sociala insatser under vistelsen Landstinget har ansvar för och bekostar alla hälso- och sjukvårdsinsatser under vistelsen. E. Beslut om insats F. Verkställighet Socialnämnden verkställer beslutet Socialnämnden/Länsrätten beslutar om insatsen G. Uppföljning Socialnämnden ansvarar för uppföljning av de sociala insatserna och vården i dess helhet. Patientens PAL ansvarar för uppföljning av de medicinska insatserna. Plan för avslutning av vistelsen skall ingå i den samordnade planen. Handläggare hos socialnämnden samordnar uppföljning och fortsatt planering av eventuella fortsatta insatser från socialnämnden och landstinget.
19 ANSVARSFÖRBINDELSE OM KOSTNADSFÖRDELNING Bilaga 3 Ansvarsförbindelse om kostnadsfördelning för medicinsk vård och sociala insatser vid vård inom hem för vård och boende, HVB, behandlingshem/korttidsboende, 12 hem LVU, SiS institutioner, LVM-hem och familjehem. Kommunen betalar för de sociala insatserna och Psykiatrin i Halland betalar för hälso- och sjukvårdsåtgärderna. Överenskommelse mellan: Kommun.. Kontaktperson Psykiatrin i Halland. Kontaktperson Verksamhet.. Vårddygnskostnad totalt enligt avtal med verksamheten Varav kostnader för social omvårdnad och psykosociala insatser. Varav kostnader för hälso- och sjukvårdsinsatser... Ansvarsförbindelsen gäller under tiden.. Personuppgifter Namn Personnummer. Överenskommelse om kostnadsfördelning : Kommunens kostnad.. Psykiatrin i Hallands kostnad. Datum.. Verksamhetschef Psykiatrin i Halland.. Socialnämnden
Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merÖverenskommelse om samverkan
Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3
Läs merInnehållsförteckning Sidan Syfte 4 Mål 4 Utgångspunkter 4 Målgrupp 4
Bilaga Länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället 1 Innehållsförteckning
Läs merBeslutad av Strategisk nivå, Nytt utseende på överenskommelsen! Sakinnehållet är densamma men layouten är ny.
Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället Nytt utseende på överenskommelsen!
Läs merSåväl landsting som kommun har ansvar för att:
Länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik som behöver stöd från samhället Syfte Syftet med avtalet
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merRamavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom
Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merAntagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland
2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merHandlingsplan 18 år och äldre
Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merGränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
Läs merDOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje
Läs merDenna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.
1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna
Läs merVägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län
Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Inledning... 3 Syftet med SIP... 3 Mål med SIP... 3 Målgrupper för
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merBilagor. Struktur för samverkan på lokal nivå. Chefsgrupp/lokalt chefsnätverk. Utvecklingsgrupp/Vård- och stödsamordnargrupp
Bilagor Bilaga 1 Struktur för samverkan på lokal nivå Chefsgrupp/lokalt chefsnätverk För att främja samverkan finns en lokal grupp för chefssamverkan mellan SDF och Psykiatrin. Syftet är att besluta om
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merRamavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/- psykisk sjukdom
Datum 2008-09-12 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/- psykisk sjukdom Postadress: Box 13, 264 21 Klippan. Besöksadress: Storgatan 33, Klippan. Telefon: 0435-71 99 00 Telefax:
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merSamordnad individuell plan
Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund
Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,
Läs merÖverenskommelse om samverkan
23 april 2004 1(8). Överenskommelse om samverkan Parter Överenskommelsen gäller samverkan mellan nedanstående enheter inom Gotlands kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Psykiatriska kliniken Primärvården
Läs merMeddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer och vårdpersonal på enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Personal i kommunernas verksamheter som möter personer som är föremål
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merNämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87
PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik
Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merRutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar
Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar 2017-2019 Alvesta kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryd kommun Tingsryd kommun Uppvidinge
Läs merIndividuell plan För
Individuell plan För Namn: Ditt eget ansvar och Ansvar för kommunens, landstingets och övriga stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för dig Landstinget I Östergötland MOTALA KOMMUN Mjölby Kommun Ödeshögs
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs merIFO nätverket 19 maj 2017
IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merMÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27
2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merRutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala
Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala Socialförvaltning, Motala kommun Beslutsinstans: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merSamverkansrutin för landsting och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merGäller from 2014-11-01
- - Gäller from 2014-11-01 1 Innehåll 1. Förutsättningar... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 3. Målgrupp... 4 4. Mål... 5 5. Gemensamma utgångspunkter... 5 5.1. Utgångspunkter för samverkan... 5 6. Regionala
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merBeslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merRegion Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar
2012-09-12 Samarbetsavtal Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommun genom liktydande bestämmelser i HSL (8 a ) och SoL (5 kap
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merHandlingsplan Vård- och stödsamordning
Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merRutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig
2016-03-14 1 [5] Rutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig Enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska den kommun där den enskilde är
Läs merRIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2010-06-22 RIKTLINJER särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade Beslutade av socialnämnden 2010-08-31 2(7) Riktlinjer för särskilda insatser enligt
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs merDefinition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.
Äldreenheten Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande 10 a När en patient skrivs in i landstingets slutna
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merAmbition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder
Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merLena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting
Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:
Läs merEnkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.
Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merLandstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län
Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merStöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen
Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merRiktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter
Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara Samverkan mellan Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. (2015 06 01 2017 05 31) - Dokumenttyp
Läs merFastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075
Samordnad individuell plan - samverkansdokument Region Västmanland och kommunerna i Västmanlands län avseende samarbete och gemensam individuell planering mellan regionens hälso- och sjukvård och kommunernas
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende
Läs mer